Dagens tema är: Början hösten 2012 och IC-7000

  • Att sälja på amatörradioloppisar
  • Vem köper på amatörradioloppisar?
  • D-STAR D-STAR i Trollhättan 
  • D-STAR
  • QSO-party hösten 2012
  • D-STAR på kortvåg nu provat
  • Nya ICOM-modeller på gång
  • SP-34 ny högtalare från ICOM
  • IC-7000
  • FM, en nostalgisk betraktelse
  • Linda din egen nättransformator
  • Persiderna

Roys Nyhetsbrev som PDF

SM4FPD Roys Nyhetsbrev v. 35 2012-08-30


HEJ Mejlingslistan

Först och främst önskar jag alla nytillkomna läsare välkomna. Det har tillkommit ganska många under sommaruppehållet. Roligt att intresset finns hos radioamatörerna.

Nya ICOM-modeller på gång, se rubriken hemligheter.

Slut på sommaren, åren går och det är snart nyår igen.

Hoppas alla har haft en fin sommar, med mycket radio och många sköna minnen.

Då skall vi se om det går att rita ihop några rader under kommande höst.

Varför inte bli säljare på kommande amatörradioloppisar, läs mina rader med tips för att få lite fart på fler säljare.

D-STAR på kortvåg? Jo nu är det provat och jag har fått en rapport.

Lite av mina nostalgiska minnen om FM idag.

Många frågar efter nättransformatorer till 70 talets hybridstationer. Givetvis finns ingen som lagerhåller sådant, men idag ett tips att själv linda sin transformator.

Lägg märke till artikeln om försäkringsbolaget som krånglar med ersättningen till sin kund. Första gången detta händer under mina över 30 år i jobbet. Jag önskar nästan jag skulle berätta vilket bolag det är. Men lite försiktig måste man vara.

Vad har då hösten i sitt sköte då? Förutom att det nu blir mörkare och kallare?

Kommer ”ljuskällesjukan” krypande nu när mörkret faller. Blir glödlampor, ficklampor, LED plötsligt intressanta nu? Jag brukar ju skriva lite om LED kommande årstid. Det kanske kommer även denna höst.

NYA ICOM GREJER NYA ICOM GREJER

IC-7100 och ID-51E NYA RADIOSTATIONER IC-7100 och ID-51E

Finns att se nu på SRS hemsida: http://ham.srsab.se/

Nyheter som premiärvisades under Tokyo Ham Fair och som nu är officiella.

Någon prisindikation eller tid för lager finns ännu inte.

Trots detta är många redan förbokade.

Givetvis kommer jag framöver att skriva mycket om dessa nyheter framöver.

Redan nu finns påbörjade underhuven dokument för de som inte kan hålla sig.

Hur gör man då för att sälja på en amatörradioloppis? (sälja på radioloppis)

Se på säljarna i Eskilstuna, Handen eller i Norrköping. De har bokat bord och lagt sina pryttlar i askar, kartoner, bananlådor, glasslådor, esker och lådor. De har i de flesta fall satt prislappar på grejerna. Detta med prislappar menar jag är viktigt. Många går runt och kollar, ser något kul men drar sig för att ideligen fråga om priset, vad tar du för denna? vad skall du ha för denna? Pris? vad kostar denna?????? Många gånger skiter man i att fråga och avstår köp.

Prismärkta grejer på ett loppisbord är en stor fördel för säljaren. Prislappar utlöser impulsköp.

Nå finns det då några pengar att göra på att sälja av garageskrotet? Gamla radiogrejer, vridkondingar, reläer, gamla isolatorer, mätare, sladdar, böcker, mikrofoner, trasiga transivers, 27 MHz burkar, gröna radiogrejer, antenner, mobilsaker, halvbyggda hembyggen, kontakter, komponentaskar, verktyg, lödkolvar, mätinstrument, griddippor, tidningar, gamla mobiltelefoner, gamla kameror, kassettbandspelare. Ja man kan räkna upp massor av saker som går att sälja på de här roliga arrangemangen, amatörradioloppisar.

Jo pengar var det ju, kan man få in en slant? Bra fråga, men faktum är att många bäckar små blir till en stor sjö (fetare plånbok). Det säljs faktiskt grejer, en tjuga hit och ett par tjugor dit, en hundring och några tior. Inte utan att det kan sluta på många tusenlappar utan vidare.

Finessen med loppisar är just många små enkla affärer för en ringa peng men i större antal.

Börja redan nu och plocka igenom ditt skrot. Sortera upp, skaffa ”bananlådor” och små klisterlappar att skriva priser på. Se till att ha väl packat i lådor så det går lätt att bära in.  Ju mer fynd, ju mer säljs och ju fler kommer.

Börja sälja på loppis du oxo!

Planera redan nu. För det krävs lite planering.

Beställ bord i Norrköping så snart du ser att du har ett par lådor med grejer färdiga.

Alternativet?

Alternativet är återvinningscontainern.

Nu kan det ju bli så att du får släpa hem en del grejer ändå. Så visst blir det en del jobb. Men kanske plånboken växer till sig lite, pengar med adress till hobbykontot! Kanske du lätt kan dra ihop kulor till en D-STAR radio.

Att köpa och sälja på amatörradioloppis är harmlöst, garantilöst och bara roligt. Det generar vänner och inspiration. Släpper loss lite spontanitet och impulsivitet hos de annars reserverade och ”grå” radioamatörerna.

Vem köper radioloppisgrejer då? (sälja på radioloppis)

Jo helt enkelt dina amatörradiokollegor, nybörjare, kommande radioamatörer. De ser alla roliga grejer och får inspiration. Och nog har du köpt något själv.

De ser din fina vridkonding och kommer på att de skall bygga en antennavstämmare. De ser din gamla dammiga IC-290E och kommer på att den skall de försöka få liv i eller ta delar från och laga upp sin egen. De ser en packe tidningar eller en bok om antenner och tänker sig att börja läsa lite och lära sig om byggen. De ser en mikrofon som säljaren tröttnat på, med nostalgi och köper den.

Loppisar av detta slag bygger lite på impulser.

Och visst är det kul med impulser.

Det händer förstås att man missar något och blir utan, ångern skär genom nattsömnen, varför köpte jag inte den där mikrofonen, varför? Varför? bara 150 kr och nån annan krake tog den.

Jo, det gäller att vara på hugget, de finaste fynden försvinner fort.

Har du köpt något som du inte behöver? Jo nog händer det, men en hundring hit eller dit är väl inget att bry sig om. Dessutom skall du ju bli säljare nästa år….

Radioloppisar lockar fram grabben i gamla gubbar (sälja på radioloppis)

Jo visst finns det en grabb i gamla pojkar, för att inte säga gubbar.

Visst finns känslan kvar trots att man kommit över 40, ja kanske 50 eller 70 år.

Visst drömmer man om den gamla prylen som var för dyr då på 70 talet. Nostalgi. Visst rycker det i byggtarmen om man ser något roligt skrot som det går att bygga en antennavstämmare av. Inspiration, entusiasm, sprudlande glädje, dragna plånböcker, tunga kassar är några av de saker man ser bland folk på dessa arrangemang. Och nog borde man äga en lödkolv, om än begagnad för 20 kr, en gång i livet. Eller varför inte en nostalgilåda med sluttransistorer från 70 talet, man kan ju göra en tavla av dem. En äkta BLY89 kanske?

Men prova radion först (att sälja på radioloppis)

Det händer att någon skall sälja en radiostation, från exvis 1984. Köparna vill förstås veta om den funkar. Jodå den gick när jag plockade ner en 1988. Dvs för 24 år sedan. Går den idag då? En bra fråga och du får nog bemöda dig med att testa den innan du försöker sälja radion. Får du in en femhundring eller kanske 2000 kr så är det väl värt att provköra den en halvtimme. Damma av den, kanske rengöring gör den lättare att sälja. Bemödar du dig sedan att leta fram manualen och mikrofonen så blir den kanske ännu lättare att sälja. För att inte tala om ifall DC-sladden följer med. Tänk på att tidens tand, luftens oxiderande syre och andra luftföroreningar tär på grejerna. De blir gamla bara av att stå i garaget.

Stora Björnmötet. Hur gick det till på Tossebergsklätten då? (kalendern)

Själv var jag inte där men ganska många andra radioamatörer.

Här är lite länkar till bilder:

gästbok:

http://www.lothberg.org/cgi-bin/kaka?year=2012;dir=20120701

bilder:

http://www.lothberg.org/cgi-bin/kaka?year=2012;dir=20120629

http://www.lothberg.org/cgi-bin/kaka?year=2012;dir=20120630

Observera bygget av stegen för matning av dubbelZepp. Något som de flesta kan fixa hemma.

Höstens D-STAR QSO party

Även denna höst blir det en D-STAR test, world wide.

Förra gången hade vi ju en Svensk bland vinnarna.

Kolla hemsidan för detaljer:  http://www.icom.co.jp/world/d-starparty2012/

D-STAR testen äger rum helgen 2012-09-21 till 23.

Det utgår 7 vinster, vinsterna är än så länge hemliga. (låt oss gissa att det blir ID-51E) Vinsterna offentliggörs efter Tokyo HAM fair, som äger rum 2012-08-25 till 26. Hemlighetsmakeriet vittnar om spännande nyheter. För att ha en chans till vinst räknar man med att du behöver ha QSO via D-STAR med 5 till 20 länder.

D-STAR på HF, nu provat

Jag har nu fått den första rapporten om prov med D-STAR på HF.

Två Norska radioamatörer, LA2PIA och LA9SY har testat D-STAR på 3,7 MHz bandet.

Signalstyrkorna vara S7 till S9 vid provtillfällena.

Man testade dagtid kl 1100 då signalerna var stabila och QRM fria.

Man testade även kvällstid då kraftiga QRM från Europeiska stationer samt fading fanns.

Vid båda tillfällena var hörbarheten perfekt, R5. Inga bitfel, inga QRM, inget brus, bara tal.

Även anropssignaler dök snällt upp i bildskärmarna som vid D-STAR på VHF och UHF.

Man var mycket imponerade över resultaten. Fler prov är aktuella.

D-STAR skall väl närmast jämföras med AM på kortvåg, särkslit vad gäller bandbredd. Dock slipper man med D-STAR splatter och selektiv fading i ljudet. D-STAR är alltid omkring 6 kHz brett, AM kan lätt blir mångdubbelt om man är oförsiktig med modulationen.

De norska radioamatörerna hade även lyssnat på den svenska AM-testen i lördags. AM imponerar därmed INTE alls. Vissa var 40 kHz breda, vissa S9+ och svårlästa.

Med D-STAR på kortvåg får man helt tyst passning, och möjlighet till selektiv.

Det är med IC-9100 man kan köra D-STAR på kortvåg.

D-STAR i Trollhättan

Man har fått upp en D-STAR, Hot-spot i Trollhättan. Så här berättar SM6VTT:

Vi har fått upp en Hotspot i Trollhättan på 434.450MHz.

Från klubbens hemsida 17/7 www.sk6dw.se

Hotspoten använder klubbens signal, SK6DW. Den har gått under provdrift i ca: 1 månad och idag har den monterats upp på sin ordinarie plats i centrala delarna av Trollhättan. Den är kopplad mot SM6 reflektorn DCS010I men det går utmärkt att koppla upp mot andra reflektorer, den kommer dock att gå tillbaka till DCS010I efter en viss tid om det råder inaktivitet. Täckningen är begränsad men går bra inne i Trollhättan med omnejd.

Radio: ICOM F410

Antenn: Diamond X-310

D-STAR interface: DVDPR

73 de Fredrik SM6VTT

Inkörsport till D-STAR? skaffa D-STAR skolan

Känner du för att köra in i porten och lära dig lite grunder om D-STAR, så mejlar du mig och får D-STAR skolan. Perfekt sommarläsning i hängmattan. 10 sidor med fakta. Som ändå bara är en början om D-STAR.

Senaste uppdaterade D-STAR skolan är från 2012-04-16

D-STAR har autodetektering av trafiksätt

Jag har här på SRS passning på SK4NI  C, D-STAR relästationen i Värmland, på 145,7625 MHz. Plötsligt så hörs Norrmän som kör FM….

Hur kan det bli så?

Jo man kan ställa in autodetekt i D-STAR. Det gör att om det sänds FM så kommer radion att inom några sekunder slå om till FM. Man har därmed fullständig passning för vad som kan hända. I detta fall plötsliga sommarkonditioner och vi hör en långväga FM-station trots passning på D-STAR. När FM stationen försvinner återgår radion till att passa D-STAR.

Smart va?

D-STAR, radiostationer är de enda amatörradiostationer i sitt slag att automatiskt kunna detektera och byta trafiksätt efter förhållandena.

Man missar därmed ingenting och i synnerhet missar man inte en öppning.

Ny produkt: SMA till SO-259 med smal sladd

Många vill ha en adapter att sätta på handapparatens lilla SMA jack, sådan finns och ger då en BNC jack, sen har man ofta PL-259 på sin sladd och ytterligare en adapter krävs. Det hela blir tungt, dyrt, och risk att man bryter den lilla handapparatens SMA jack.

Artikeln jag här talar om är en 500 mm lång RG-174, (3,15 mm koax) med en SMA plug till radion och en sladdmonterad SO-259.

Artikelnummer 34045, sök den på vår hemsida för att se hur den ser ut: http://ham.srsab.se/

HEMLIGHETER, nya ICOM-modeller

ICOM kommer med två nya radiostationer, visade på TOKYO HAM FAIR

IC-7100, en mindre radiostation för HF, VHF, UHF, SSB, AM, FM, WFM, CW OCH D-STAR!!! Radion är delad, större högtalare än IC-7000, den har Touch Screen Interface. Dvs vad man kallar för pekskärm. Kontrollenhet av typen Slant Top Controller. Mellanfrekvens med DSP, givetvis. Intressant är att notera att sista MF är nu 36 kHz som på ICOM:s stora riggar. IC-7000 hade 17 kHz, det innebär att man har en mycket mer kraftfull DSP i IC-7100.

Jag ser att man har lyckats sänka strömförbrukningen till 1,2 A vid RX.

En viktig sak med IC-7100 är att den Europeiska versionen täcker 70 – 70,5 MHz. Ett band som redan körs i några Europeiska länder. Förhoppningar om att även vi SM skall få använda bandet finns. Radion fixar då detta.

ID-51E, en tvåbandsversion av ID-E31. Liten, kraftfull, D-STAR och även FM, inbyggd GPS. Dränkbar, IP-X7, Dual Watch. Heltäckande mottagare med FM AM och DV.

Mer information kommer efterhand, något datum för när dessa nya modeller blir typgodkända och kommer på lager inom EU är en bra fråga som jag snart hoppas kunna besvara.

Se dem på vår hemsida: http://ham.srsab.se/

IC-7000 IC-7000 IC-7000 IC-7000

IC-7000 en liten HF, VHF och UHF station med alla trafiksätt (utom D-STAR)

Riggen kan ses som en värdig efterträdare till IC-706MKIIG, men många ser IC-7000 som en liten PROIII:a.

IC-7000 kom till världen år 2005, så visst har den varit med ett tag. Att IC-7000 är en succé är helt klart. Att den fortfarande är mycket populär är inte heller det ett falskt påstående.

IC-7000 kan mycket, lyssnar 30 kHz till 60 MHz på HF antennjacken, lyssnar 60 – 174 MHz, 400 – 474 MHz på VHF, UHF antennjacken. IC-7000 kan sända på 1810 – 2000 kHz, 3500-3800 kHz, 7000-7200 kHz, 10 MHz, 14 MHz, 18 MHz, 21 MHz, 24 MHz, 28 MHz amatörband. Vidare fixar en IC-7000 50 – 52 MHz amatörband. På VHF 144-146 MHz och UHF 432 – 438 MHz. IC-7000 kan sända med LSB, USB, AM, FM, CW (Morse) och RTTY. Tyvärr finns inte D-STAR då riggen utvecklades tiden innan D-STAR lanserades. IC-7000 mottagare kan lyssna USB, LSB, AM, FM, CW, RTTY, och WFM.

IC-7000 är kompakt, 167 x 58 x 180 mm och väger 2,3 kg.

IC-7000 drivs med 13,8 V +-15 procent, och riggen drar 1,3 A i RX och vid 100 W vill den ha uppemot 23 A.

IC-7000 kan köras i ett brett temperaturområde, -10 till 60 grader C. Vid -20 C funkar radion men kan bli lite seg på LCD:en.

IC-7000 kan delas som IC-706MKIIG kunde. Dvs man kan lätt lossa fronten och med en delningssladd kan an styra riggen delad. Separationsladdar finns med 3,5 och 5 m längd. Observera att alla anslutningar som behövs för att köra radion följer med fronten.

IC-7000 har ”alla” filter (filterfabriken)

Dvs du behöver inte köpa kristallfilter till IC-7000, som smalt SSB filter, smalt CW filter etc.

Riggen har tre filter som snabbval per trafiksätt. Dvs tre SSB filter, tre CW filter för Morsemottagning, tre filter för AM och tre filter för FM. Dessa tre snabbval kan du själv skapa precis som du vill. Med den sk filterfabriken, som är en grafiskt menysida, kan du skapa exvis CW filter med 1, 100 Hz, 2, 600 Hz och 3, 1200 Hz bandbredd. Vid SSB 1, 1700 Hz, 2, 2500 Hz och 3, 2800 Hz.

Fabriksinställningarna är det första man upplever, när man packar upp sin nya IC-7000. De funkar väl för den mesta trafiken, och när man blir mer varm i kläderna och läser manualen kan man skapa andra inställningar.

Vid FM finns tre fasta bandbredder, här går det inte att välja om. 1, 7 kHz, 2, 10 kHz och 3 15 kHz. Vid 12,5 kHz kanaldelning som vi idag använder, är det lämpligt att välja 10 kHz filtret. Kör man 29 MHz FM skall givetvis det smalaste FM filtret väljas. Observera att sändarens bandbredd följer med inställt filter vid FM. Så är det ju inte vid andra trafiksätt. Med rätt val av FM filter blir du säker på att sända FM med rätt bandbredd.

I CW, SSB, RTTY, kan du välja filter från 50 Hz !!!! upp till 3600 Hz bandbredd. Detta motsvarar kristallfilter som skulle ha kostat en förmögenhet.

Mikrofon med IC-7000

Med riggen följer en HM-151, den har ett tangentbord, och med detta liknar handhavandet det vi ser på de större HF riggarna som just IC-756PRO. Mängder av funktioner kan styras med mikrofonen. Observera dock att HM-151 bara kan köras på IC-7000. Inget går sönder om du testar en HM-151 på exvis en IC-706all eller en IC-2820, men det funkar inte.

Men och detta är viktigt, andra mikrofoner passar med IC-7000, exvis HM-103, den som följde IC-706 och IC-703. Att experimentera med andra mikrofoner till IC-7000 låter sig göras. IC-7000 fantommatar likspänning till eleketretmikar, och dynamiska mikrofoner funkar, bara du blockerar fantomspänningen.

Det finns två mikrofonjackar på IC-7000, en bak på radiodelen och en på fronten. Kör man en bordsmikrofon kan det bli bättre att dra sladden till jacken bakom IC-7000. Med adapter OPC-589 kan du köra ICOM:s alla bordsmikrofoner från IC-SM6.

IC-7000 har inställningar för mikrofonförstärkning (Micgain). Inkopplingsbar talprocessor, kallas COMP. Denna är en emulerad HF-klipper.

Displayen på IC-7000 ger mycket information

Tre färger att välja på. Olika färger för olika information. Bildskärmen må vara rätt liten men är lättläst och informativ. Bildskärmen är 36 x 50 mm, har hög upplösning och stor kontrast. För den som vill ha en större bild, eller ser dåligt finns möjlighet att få ut bildskärmens information som en Video signal, (PAL).

IC-7000 kan demodulera och visa text från Baudot RTTY

Du kan läsa fjärrskrift av typen Baudot, som förr kallades RTTY, vilket idag omfattar en massa olika trafiksätt. Baudot fjärrskift är den äldsta fjärrskriften som radioamatörer använder, och troligen den mest använda. Baudot är lätt att höra och lätt att lyssna på, för att sedan avkoda och läsa, dessutom finns många aktiva signaler att prova på. Bilskärmen på IC-7000 ger inställningshjälp och visar mottagen text.

IC-7000 kan köra flera olika bandredder vid SSB-sändning

Likt de stora ICOM riggarna har man möjlighet att variera bandbredden på SSB sändningen.

Tre snabbval finns, och de tre snabbvalen kan an skräddarsy för egen röst.

Man kan välja lägre frekvensgräns till 100, 200, 300, och 500 Hz. Med 100 Hz får du med en ganska fyllig bas, med 500 Hz låter du ganska tunt och kan få fram en vass sändning. Observera att o du skär i basen kommer diskanten att automatiskt ge mer effekt. Dvs en basavskärning ger mer diskant. Höga delen av talbandet kan skäras vid 2500, 2700, 2800 och 2900 Hz. Med 100 Hz och 2900 Hz får du max bandbredd och bästa ljudkvalitet. Genom att experimentera med SSB talbandet kan du skapa den sändningsljudkvalitet som du vill ha. Detta med ledning av din egen röst. Med rätt LF band kan du utnyttja din röst till att fylla upp det spektra i sidbandet och maximera effekten. Det kan dock vara klurigt att finna fram rätt inställning, de flesta kör bredaste SSB och fabriksinställningen. Nästa steg kan vara att skära ett eller två steg på basen.

100 W på HF med en så liten radio, IC-7000

Riktigt bra med kräm för en så liten radio. Men alla kör ju 100 W. IC-7000 har ett mycket välkonstruerat kylsystem. Chassit jobbar som kylfläns och fläkten blåser på chassits mellanbotten på båda sidor, dessutom på kretskortens båda sidor, varmluften kommer ut där bak. Inga problem att köra RTTY, FM eller PSK-31 med full gas här inte.

50 W på VHF med IC-7000

En riktig krutburk. 50 W ut på FM, SSB och CW. Ja visst kan du köra AM oxo, då blir det 50 W pep.

35 W på UHF med IC-7000

Observera att detta gäller för alla trafiksätt, dvs IC-7000 har linjärt PA för SSB även på UHF. Sett ur den vinkeln är 35 W rätt bra. Det är inte många år sedan 25 W FM på UHF var nästan ouppnåeligt.

Trafik på ”låga delen” med IC-7000

Dvs 144,0000 – 144,4000 MHz, eller 432- 433 MHz, SSB, CW. Aurora, MS, Tropo etc.

Ja varför inte. Riggen har hög känslighet, lågt sidbandsbrus och alla bra egenskaper, vilket gör den till en utmärkt radiostation för Aurora, Tropo, Sporadiskt E, och meteorskatter, ja till och med EME med rätt antennsystem. Och alla de andra trafiksätten på låga delen, som ofta körs med stora riktantenner.

Prova helt enkelt att ropa allmänt anrop på SSB, (USB) på 144,30000 MHz. Inget svar?

Konstigt? ropa mer, ha passning, det kan behövas flera kvällar innan du fått testa SSB på 144,3 MHz. Gör ett sked på en FM kanal och gå över till SSB. Kör trafiken gärna på 144,3000 MHz USB, trots att den är en form av anropsfrekvens är det inte fel att aktivera frekvensen.

Läs mer om och se IC-7000

Genom att kolla på SRS hemsida, http://ham.srsab.se/  eller beställ en färgbroschyr, telefon 054 670500. Mejlar du är det bra med en postadress om du vill ha en pappersbroschyr.

Antennavstämmare AH-4 med IC-7000

IC-7000 har kontakt för anslutning av antennavstämmare, idag säljs AH-4, men de äldre funkar bra, som AH-3, AT-120, AT-130 och AT-140 serien. Dessa avstämmare gör det möjligt att stämma av spröt, ändmatade trådar (LW). Inget hindrar dock att man matar via en koax, koppla då skärmen till jordskruven. Med koax och hög missanpassning får du förstås stora förluster. Stege efter AH-4? Jo många kör så, man balanserar med en balun direkt efter AH-4:an. Givetvis finns risk att du kör balunen utanför dess område. Men rent praktiskt funkar det fint. En balun är som vilken transformator som helst och klarar ett stort område utanför dess specade 50 Ohm. Det riktiga säter att mata stege är dock en ”riktig balansera avstämmare”.

Äldre ICOM avstämmare som AT-100, AT-500, AT-150 går givetvis, men man kan behöva bygga en sladd som passar.

Skall du stämma av med en manuell antennavstämmare så kan du använda SWR mätaren i IC-7000. Då IC-7000 har ett SWR-skydd kommer uteffekten att variera medan du rattar på den manuella avstämmaren, det gör att SWR utslaget betyder sig underligt på SWR mätaren i den avstämmaren. Man väljer då att börja avstämningen med låg effekt från IC-7000, exvis 10 W. Genom att först stämma av till max mottagarsignal blir det snabbare.

FM kanaltrafik med IC-7000

IC-7000 har fem minnesbanker, A,B,C,D,E. Vardera med 100 minnen. Använd en bank, exvis B 0 – 99 för att bygga upp ett kanalsystem för VHF och UHF. Ställ in 12,5 kHz kanaldelning, FM filter 2 för att få rätt bandbredd vid RX och TX. Ställ in Subton, default subton skall vara 88,5 Hz vilken du lägger i alla minnen. Dvs varje minne med en FM kanal, som 145,2000 145,2125 145,2250 MHz, skall ha vald bandbredd, filter 2, skall ha subton vid TX, simplex eller duplex inlagrat.

Ställ mikrofongain rätt högt, exvis 8, om du skall köra FM, kolla var mikrofonhålet är och tala tydligt på 2 cm avstånd.

Kontrollera hur du låter vid FM sändning genom att lyssna i en annan station. Du skall tala så högt, och så nära micken att ljudet slutar öka i styrka, men har måttlig distorsion.

En annan minnesbank, exvis C banken kan användas för lyssning, här kan du lägga in flygradiokanaler med AM, rundradiofrekvenser med WFM, och kanske någon HF AM station du brukar lyssna på.

AGC-fabriken IC-7000

Jo det finns faktiskt en AGC-fabrik även i den lilla IC-7000.

Kör du bara FM kan du glömma AGC-fabriken. Lyssnar du på AM är det viktigt att själv bestämma AGC:ns tidskonstanter. Är du telegrafist med IC-7000, kan du verkligen göra nytta av att lära dig behärska AGC-fabriken.

Med AGC-knappen kan du välja tre AGC tidskonstanter, F= fast, M= medium och S=slow. Tiden vid dessa är olika per trafiksätt.

Lyssnar du på flygradio och i synnerhet om du använder brusspärren, är snabb AGC fördelaktigt. Du väljer F med AGC knappen. Du kommer att märka att det tar en stund innan  bruset försvinner. Det krävs snabbare AGC än fabriksinställningen. Tryck fram AGC-fabriken och välj 0,1 till 0,5 s i AM och F.

Skall du köra Morse kommer en allför snabb AGC göra att det låter ”brusigt”. Mottagaren hinner dra upp känsligheten nästan mellan varje teckendel. Prova med S AGC. Känner du för ännu långsammare AGC trycker du fram AGC-fabriken och väljer 6 s i S. Välj 1 s i F och 2 S i M. samma sak för SSB, lär dig att höra vad som händer med olika tidskonstanter. Vid SSB och F (snabb) AGC kommer bruset att stiga i talpauserna, med långsam AGC, S, hänger mottagaren kvar och det låter lugnare. Tryck fram AGC-fabriken och välj 1, 3 och 6 sekunder. Du kan testa med F = 0,5 s för att kunna höra hur det låter med för snabb AGC.

Behärskar du AGC systemet så kan du tillgodogöra dig en bra mottagare ännu bättre. En del hänger faktiskt på dig själv, och hur du hanterar inställningarna.

Snabb AGC har man vid Morse och SSB om man har bråttom. Kör test exvis och vill snabbt höra både svaga och starka signaler. Vid AM kan du välja en långsammare AGC om AM ljudkvaliteten är viktig. Men då krävs det en stark BC-station med bra modulation för att höra och förstå vad som händer.

RF-gain på IC-7000

Ratten innanför volymkontrollen, märkt RF/SQL. Detta betyder att ratten är brusspärr och reglage för högfrekvensförstärkning. Man kan välja i vilka trafiksätt den skall fungera som brusspärr och, eller RF-gain. Ratten skall normalt stå i mitten, kl 12. Medurs blir den brusspär, och moturs blir den RF-gain. Drar du ner RF-gainet visas detta på S-metern, S-metern går upp och alla prickar lyser under inställd nivå. Använder du brusspärren visas även detta på S-metern med då lyser endast en prick vid vald nivå.

Vid FM finns sällan eller aldrig någon anledning att kunna ställa in RF-gain, men väl brusspärr. Vid CW och SSB är det praktiskt att kunna justera riggens högfrekvensförstärkning och se detta på S-metern. Med nedställd RF-gain vid SSB eller CW minskar bruset, och AGC tröskeln kommer upp en bit. Mottagaren blir lugnare, svaga sigs låter svagare och starka starkt. Jag har tidigare skrivit mycket om just bruk av RF-gain. Prova detta!!!!

IC-7000 utan AGC

Jo det går att stänga av AGC systemet i IC-7000.

Vi talar nu om mottagning av CW, (Morse) SSB och AM signaler. Stänger man av AGC:n kommer förstås mottagaren att bli överstyrd av starkare signaler. Det är nödvändigt att manuellt reglera mottagarens förstärkning. Med avstängd AGC kommer ljudstyrkan i högtalaren att vara helt proportionell mot signalstyrkan. Detta används i vissa fall när man noggrant vill mäta signalstyrkor, eller rättare sagt relativa signalstyrkor, som solbrus. Med RF-Gainet kan du ställa in förstärkningen i ett område där man kan jobba utan överstyrning.

Det är ganska sällsynt att man kör en kortvågsradio, eller i detta fall VHF och UHF mottagare utan AGC, numera skall vi väl tillägga. Förr fanns och byggdes mottagare helt utan AGC. Nå, varför skall jag då köra med AGC off? Jo helt enkelt därför att du skall utveckla din egen kunskap, erfarenhet och förmåga att helt kunna utnyttja din fina radio. Kanske du hittar en inställning som passar den amatörradiotrafik du bedriver.

Ett av de enklaste exemplen på en mottagare utan AGC är rävsaxen

En mycket enkel mottagare för 3,5 MHz som man lyssnar på en liten sändare gömd i busken med. En sändare som sänder CW och kodad med ett enkelt Morseord. Med rävsaxen pejlar man på ljudstyrkan i hörtelefonen. Man uppskattar i vilken riktning signalen är starkast. Utan AGC blir då ljudet helt proportionell mot insignalen. Skulle man ha AGC på en rävsax, måste man titta på en S-meter för att bedöma i vilken rättnig signalstyrkan är starkast.

Kylsystemet och fläkten i IC-7000

Än idag hör man snack om att IC-7000 blir så hemskt varm, den brinner upp och har med den höga temperaturen kort livslängd.

Denna ”kunskap” har funnits sedan de allra första IC-706:orna kom. ”kunskapen” finns och uttrycks främst av de som inte har någon IC-706 eller IC-7000, och de som inte ens har tagit i en sådan radio. De som kan mest om nackdelar och problem är de som inte ens har sett aktuell produkt. Ganska typiskt att de som varken äger en IC-7000, eller ens har sett någon vet mer om dessa eventuella nackdelar än de som har en IC-706 eller IC-7000. Ja vi vet ju att detta händer även när det gäller datorer, GPS:er, och annat som är populärt. Fenomenet är nog lika gammalt som människan i sig. Och fenomenet finns även om vederbörande personer inte ens har känt på värmen.

Sanningen är att IC-706alla, och IC-7000 inte blir särskilt varma, fläkten håller dess temperatur omkring 43 grader C på varmaste stället. Riggarna är specade för att kunna köras i 60 grader C rumstemperatur. Våra fingrar är rätt känsliga för temperatur och reagerar om något är varmare än våra 37 grader. Dvs 40 – 50 grader upplevs som varmt. För en plåtlåda fylld av elektronik är kanske 90 grader att beteckna som varmt. De flesta sitter och kör en dator som utanpå lådan är rätt sval, men känner du på CPU eller andra kretsar är det varmt. Punktvärme.

IC-706 har funnits sedan 1995 nu, dvs 17 år? Inte i något enda fall har jag sett en sådan radio med några som helst värmeskador.

Vill du hålla din IC-706alla, eller IC-7000 svalare kan du dra ner spänningen lite, 12,0 V. Då går fläkten mer sällan och den kommer sällan upp till de 43 grader C.

Vill du sända med IC-7000 så kommer slutsteget att ge en förlust på omkring 100 W om du tar ut 100 W. 100 W skall blåsas ur radion, fläkten jobbar då lite mer.

Det är förstås viktigt att kåporna är påsatta så att fläktluften blåser åt avsett håll.

Det gjutna chassiet har en tjock mellanbotten utformad som kylare. Luften från fläkten blåser under och över denna del av chassit. Luften kommer ut bak. Innan dessa har luften dragits in flera vägar och punktkylt delar av radion.

Jag vill påstå att kylsystemet är mer avancerat och mer väl fungerande än äldre riggar där en stor kylare bak skall leda bort värmen.

Att tänka på är förstås att placera IC-706all, och IC-7000 någotsånär fritt, kanske 5 cm fritt omkring radion är lämpligt.

En IC-706all eller IC-7000 som sitter i bilen, eller står i fönstret den där sommardagen då solen steker kraftigt, en avstängd radio kan då bli närmare 60 grader varm.

Detta är det ingen som reagerar för????

Att återställa sin IC-7000, reset av IC-7000

Gör att alla inställningar återgår till fabriksinställningar, alla minnen töms och radion blir som den dag du packade upp den ur kartongen.

Reset gör man om man blivit osäker på vad som är inställt, fel ställt eller om man tror sig vara osäker.

Detta upplevs som en trygghet bland många. Särskilt om man är nybörjare på radiostationer med så många möjligheter som IC-7000. Då kan man bli lite osäker. En reset där an återställer radion till nyskick är ett bra sätt för den som vill träna på radion och börja om från början med inställningar. Vanligen behövs knappast reset mer än möjligen första tiden. Sen blir man ganska säker på sin IC-7000 och känner att man behärskar den. Byter IC-7000 ägare, om du köper en begagnad IC-7000, är det mycket lämpligt att börja med en reset och få en radio med inställningar som om den är ny. Reset är inte avsett för att lösa upp en radio som låst sig. Det är extremt sällsynt att ICOM:s programvaror låser sig, ja det är nog i det närmaste aldrig som detta sker. ICOM gör mycket stabila programvaror och att radion skulle låsa sig som en dator och kräva reset av det skälet är osannolikt. Däremot kan man bli osäker på vad som är inställt och av det skälet återställa radio med en reset.

Reset gör man genom att hålla in bandknapparna höger om VFO-ratten, och slå på strömmen.

SP-34 ny högtalare från ICOM

Matchande svart färg för IC-7800 och IC-7700
Frekvenskurva optimerad för radiokommunikation

High 2.4 kHz, 800 Hz och  Low cut 300 Hz, 600 Hz filter  
Mute funktion 

Storlek 200B150H343D mm (samma som SP-20) 
Högtalarelelementets diameter 120 mm (samma som SP-20)
Valbara audio ingångar
Vikt 3 kg 

En stor rejäl snygg och imponerande högtalare som i första hand matchar ICOM:s stora riggar. IC-7700, IC-7800. Men funkar givetvis till alla andra radiostationer rent elektriskt.

SP-34 har två ingångar och kan därför förutom att vara kopplad till IC-7700, eller IC-7800 snabbt kopplas in till lilla IC-7000 riggen.

Passiva LF filter med lågpass 2,4 kHz skär av den del av diskanten och bruset som finns på frekvenser ovanför talbandet.

Lågpass 800 Hz är lämpat för Morsemottagning.

Högpass 300 eller 600 Hz skär av onödig basåtergivning. De passiva filtren är inte lika branta som radiostationernas filter, och dess filterfabrik, utan får mer ses som ”smaksättning” av ljudkvaliteten. Högtalaren är väl dämpad, akustiskt dämpad, för att undvika resonanser i ljudet.

Du kan se SP-34 på SRS hemsida: http://ham.srsab.se/

Passa på att fynda i SRS realista

På hemsidan: http://ham.srsab.se/ klickar du längst ner till vänster på ”realisation”.

Listan krymper, men du kan göra fynd.

Ett bra förslag från REA-listan

Är M-285S antenn 5/8 155 MHz. 260 kr och du får ett spröt med inbyggd anpassning till fem åtting sprötlängd. Antennen är avsedd för 155 MHz. Givetvis kan man inte klippa den till 145 MHz, den skulle ju då behöva förlängas. Något som kanske ändå kan låta sig göras med en liten skruvklämma i toppen.

155 MHz är idealiskt för den som lyssnar på Jaktradio och Marin VHF radio.

Antennen fästs på en SO-259, och det är lätt att göra den till en balkongantenn, eller basantenn. Vanligen är 5/8 sprötet försett med en öppen spole, i detta fall innehåller foten av plast spole och ev konding för att anpassa till 50 Ohm. En halvåg dvs 4/8 (=1/2) är högohmig i änden och man använder spole och en extra åtting för att anpassa till 50 Ohm. Att klippa den här antennen till 166 MHz funkar förmodligen.

Passa på att fynda i SRS realista

På hemsidan: http://ham.srsab.se/ klickar du längst ner till vänster på ”realisation”.

Listan krymper, men du kan göra fynd.

5250-5450 kHz i Danmark (nya amatörradioband)

Nu får danska radioamatörer med A och B certifikat köra på 5250 – 5450 kHz.

Man kör USB på detta band. Morse körs endast med CW.

I Danmark har man tre certifikatklasser.

A, 1 kW alla band

B, 100 W alla band

D, 50 MHz, 70 MHz, 145 MHz, 433 MHz 1296 MHz banden med max 50 W.

En Dansk radioamatör får köra med högre effekt om han står under översyn av annan radioamatör med högre klass.

Amatörradiostation för 499 kr per månad

Köp din amatörradiostation enklare. En avbetalning som det hette förr. På tre år har du fått ihop nästan 18 000 kr till en finare kortvågstation.

499 kr? per månad??

Jo jag såg på någon reklam att det kostade 5988 kr per år (12 x 499 kr) att få ett TV abonnemang. 499 kr per månad låter ju överkomligt för några dåliga TV-kanaler, dessutom får du då ”förmånen” att bli debiterad din fritid med att se på reklam. Men ser man på årskostnaden är det nog roligare att få något mer bestående, som en rejäl amatörradiostation för pengen. Många har ett Internetabonnemang i samma prisklass, och många betalar 500 – 1000 kr per månad (10 000 – 15 000 kr per år) för att få prata i mobiltelefon. Ja snart, åtminstone inom några år, har man betalat vad en IC-7700 kostar och står där ändå med två tomma händer. Visst vore det roligare med en månadskostnad som ger något beständigt, en IC-7600 kanske.

Hur finansierade man amatörradion förr?

Hur hade radioamatörerna råd att köpa radio förr?

Och inte idag, kanske mycket beror på att man idag köper så mycket annat. En massa olika abonnemang för 499 kr per månad (5000 – 10 000 kr per år) utan att man tänker på årskostnaden.

Jag har ju nämnt att en IC-2E kostade idag motsvarande 15 000 kr. En DRAKE line på 70 talet skulle idag betinga långt över 100 000 kr, ändå var detta en folkradio då. Själv köpte jag en TRIO JR599 i början av 70 talet, den kostade då ”bara” 1800 kr vilket idag är omkring 20 000 kr. Efter ett par år eller så hade jag sparat ihop till sändaren som kostade mer. Bodde hemma hos mor och far, var sparsam och snål som en skotte, köpte varken godis dricka eller rökverk. Jo ett paket kondingar och transistorer från Elfa och Clas Olson varje vecka förstås.

Men hur gjorde de andra då?

Ett sätt att köpa en amatörradio var att låna upp på huset. Kanske man var skyldig 100 tusen på nya villan, (idag 1,5 till 3 miljoner) och ett par tusen till blev till en amatörradiostation. Samma sak som när en ny bil behövdes. Andra gick till banken och fixade helt enkelt ett vanligt banklån, ungefär som när man köpte en båt.

Passa på att fynda i SRS realista

På hemsidan: http://ham.srsab.se/ klickar du längst ner till vänster på ”realisation”.

Listan krymper, men du kan fortfarande göra fynd.

FM har genom tiderna utvecklats (en liten nostalgisk betraktelse av FM inom amatörradiohobbyn)

Jag hade nöjet att som nybliven radioamatör få prova på ”det nya”, FM. Man kunde skaffa en avlagd kommersiell yrkesradio med FM att trimma om. Häftigt att få prata fritt i en sådan dyrgrip. En fantastiskt känsla faktiskt på den tiden. Det funkade bra men krävdes ganska snart ett extra HF steg för att få realistisk räckvidd. Vi är nu i mitten av 70 talet, och en begagnad komradio var då avsedd för 50 kHz kanaldelning. Vi bredde därmed ut oss minst 35 – 40 kHz vid FM-trafik. Man klarade sig bra med en kanal. Kristaller var ju dyra.

Senare skaffade jag en amatörradiostation avsedd för ändamålet, en TRIO, (före detta Kenwood) TR-2200, liten bärbar med inbyggda batterier, lyckan var enorm. Men den störde våldsamt i radio och TV. Den tidigare ägaren hade trimmat i radion, och dess frekvensdubblarsteg självsvängde. Den lilla 1 Wattaren störde ut allt i sin väg. Jag fick den aldrig bra. Trots att den begagnad kostade mycket mer än en IC-E92D idag kostar. Den fick bli fyllnad i junkboxen. Och en ”brand new” (en helt ny) Kenwood TR-2200GX inköptes, (GX imponerade) 1 W, inbyggda batterier och bärbar. Sändaren gick rent och kristallerna från den tidigare och skrotade 2200:an kunde användas, nu hade man flera kanaler.

Så var det dags för nästa besvikelse, vid prov i bilen visade det sig att den tog emot tändstörningar nästan värre än en 27 MHz AM station. Hur kan det bli så då? Man sade ju att FM undertryckte störningar. Men icke. Dessutom hade en av mina radioamatörvänner köpt sig en ICOM, IC-215, den gick perfekt i bilen, inte ett knäpp från tändstörningarna. Är det fel på min nya fina dyra TR-2200GX? Skall man skicka tillbaka den till ELFA? Garantifel? Nä den var OK, men felkonstruerad. Trots att den kostade över tusen kronor på 70-talet. Jag kom fram till att tändstörningarna fick första HF steget eller första blandaren att bli överstyrda och fasmodulera den bärvåg man lyssnade på, dvs störningen omvandlades till FM i radions ingångssteg. Jag hade inte råd att byta upp mig till en IC-215, men byte av fabrikat var verkligen nödvändigt.

Vid den här tiden var det dags att flytta till Karlstad och börja jobba med ICOM. Och en IC-240 hamnade i bilen. Inga störningar, FM visade sina fulla fördelar. Nu vara allt frid och fröjd. Underbart! TR-2200GX:an såldes av till någon stackare….

Det var skitkul att köra IC-240 i bilen, vi sålde sådana i stora antal. Då var det fempack och mycket pengar, kanske med dagens penningvärde 15 – 20 tusen för en kanalstation på 10 W till bilen.

IC-240 var en FM station med frekvenssyntes, man slapp köpa dyra kristallpar. Man ställde in 23 kanaler genom att löda in dioder i ett matrixkort. Som givetvis löddes sönder av många radioamatörer.

Sen kom IC-280, en mobilstation som nu hade fått en quadrakturdetektor för FM. Den skulle givetvis testas, den kunde med en ratt ställas in på alla kanaler. Den stora skillnaden var FM detektorn. Nu var det FM den detekterade, på riktigt! Varken störningar eller AM låter sig göra besvär här. Skillnaden var stor mellan IC-240 och dess FM detektor och IC-280 med sin quadrakturdetektor. Kanske lika stor som mellan TR-2200 och IC-240. Detta var FM!!!

KUL var det! IC-280 var en delbar konstruktion och vi sålde många, det var stora pengar jämfört med vad man idag betalar för en mobilstation, men folk köpte, det tycktes vara ett bottenlöst behov. Amatörradion fick kosta, radioamatörerna kostade på sig. Man kostade på sig en radio som kostade lika mycket som ett till två års mobiltelefonkostnad idag.

Från IC-215, IC-240 och IC-280 är det frågan om 25 kHz kanaldelning och bandbredden blir på den tiden 16 kHz. Massor av nya modeller såg dagens ljus, alla med quadrakturdetektor.

På den tiden förundrades jag av att radioamatörerna inte visste mer om FM. De bara använde radion. Det förekom till och med radioamatörer som köpte andra fabrikat som hade föråldrad teknik. Idag inser jag att det berodde på okunskap och märkesfixering, ja så är det väl idag oxo. Vi bytte på den tiden in och sålde begagnat och på det viset kunde man testa andra fabrikat. Besvikelsen var ofta stor vid test av andra fabrikat som inte ens hade en bra eller riktig FM detektor. Många gånger byttes radiostationer in som var söndertrimmade. Vi blev lurade.

Tur att man jobbar med ICOM tänkte jag även då.

Quadrakturdetektorn för FM ger stora fördelar, större undertryckning av AM, mindre distorsion, MYCKET mindre distorsion, konstant nivå oavsett signalstyrka. Låg distorsion även vid svaga signaler som börjar brusa. Ingen komplicerad trimning krävs. Quadrakturdetektorn revolutionerade FM trafiken.

Sen kom bombnedslaget, IC-2E. Den grå handapparaten i polykarbonat. Den med så bra FM-mottagare att den slog ut allt. Den med så bra FM-sändare att den slog ut allt. Den med så bra frekvenssyntes att den slog ut allt. Den som såldes i så stora antal att den slog allt annat.

Efter hand blev även mottagarkänsligheten högre i FM stationerna. Idag är de så känsliga att den del av FM mottagarens signal bruskurva används för en stor del av den yttersta räckvidden. Vi har även fått en helt ny miljö, och då menar jag störningar.

Och idag är vi på god väg att använda selektivsystem med subton för att återta fördelarna med FM. Jo vi snackar om detta jättesvåra med CTCSS…

D-STAR, krångligt?

Det talas mycket om hur svårt det är med D-STAR. Men nu börjar man förknippa D-STAR med nätverksproblematik. Detta kommer framför allt från de som inte kör D-STAR, de som inte vill ha D-STAR och de som inte ens försökt med D-STAR, eller ens äger en radio med D-STAR. Underligt nog är kunskapen om problem väldigt stor bland just dessa radioamatörer.

D-STAR är digitalt modulerad telefoni för amatörradio. En form av kanaliserad amatörradio likt FM. Vid denna trafik finns nya möjligheter och nya finesser som selektiv, gruppselektiv EMR och BK. Vidare trafik via relästationer och crossband mellan VHF och UHF relän.

En finess är att det går att koppla upp D-STAR till Internet. Ja det går ju med både FM och SSB, man fjärrstyr HF stationer via Internet, man körde förr FM via internet och det kallades för Eccolink. Även vanlig betaltelefoni och kommunikationsradio går via internet numera.

Det är här det blir svårare. Nu krävs nätverkskunskap av radioamatören, och det är svårt framför allt för de lite äldre radioamatörerna. Det är oxo svårt att acceptera datorernas värld med dålig och sporadisk funktion, omöjliga förmågor att olika system skall kunna samarbeta. Något som de nätverkskunninga accepterar och ser det som en utvecklingstid.

Det tyx som att D-STAR motståndarna av den typ som inte gillar nätverksteknik och datorer sammankopplar D-STAR med dåliga datortekniker, och schismer mellan datorfolk. Man är på hugget direkt och tycker D-STAR är dåligt därför att datortekniken, datorknuttarna är lite olika och inte ”pratar” med varandra.

D-STAR som amatörradio på radiovågor, som kanalradio för amatörradio funkar oklanderligt dock.

Kanske skulle man kräva av radioamatörer en utbildning i datorteknik, nätverksteknik och programmering innan man får sitt certifikat. Idag är det ju en större del av hobbyn än antenner.

D-STAR i Sverige, D-STAR-forum

Ett diskussionsforum om D-STAR där du kan meddela dins kollegor om händelser eller ställa frågor: http://www.d-star.se/forum/index.php

Kan du inte, förstår du inte, fattar du inte, kommer du inte ut? Får du inga QSO på D-STAR fråga på forumet då så lär du dig.

Läs manualen själv (handhavande)

Ibland förväntas jag kunna användarmanualen utantill till en viss radio. Kanske en radio från 1992 eller 2001, eller kanske en 80 talare. Man ringer och vill att jag läser den i telefon och man tänker sig att jag har just den radion framför mig, med öppen manual, just när man ringer. Och att jag förklarar exakt hur man gör för att ställa in något.

Att jag kan mycket om handhavandet, och har läst över 300 manualer på amatörradio är sant, men det finns gränser för mitt minne. Dessutom lade vi säkert både en och två timmars support när radion en gång såldes. Vem betalar för support på en 15 till 30 år gammal radio? Skall vi höja priserna så att vi kan ge support till första, andra och tredje generationen av ägare till en amatörradiostation under 20 eller 30 år?

Det går däremot att ladda hem en egen manual och studera själv. Eller kanske leta igenom hemmet efter den gamla boken. Och varför kan inte säljaren av den begagnade radion från 80 talet ge support till sin köpare?

Men man har ju vänner, som ofta rent ideellt kan ställa upp och hjälpa sina vänner radioamatörer. Och någon borde väl kunna saken.

Är inte amatörradiohobbyn helt enkelt att lära sig och utveckla sig själv på radio?

Här finns manualer att ladda hem (jakten på den försvunna manualen)

På SRS hemsida http://ham.srsab.se/ klickar du på support. Sen på ICOM Bruksanvisningar. Där finns några av ICOM:s manualer samt en del översatta till Svenska att ta hem.

Räcker inte detta? Ja då går vi vidare till ICOM japan, klicka på ICOM supportsida. Eller gå direkt hit: http://www.icom.co.jp/world/support/index.html

Här kan du klicka vidare och hitta en manual till en äldre eller nyare ICOM-radio.

Jakten är slut och du behöver bara printa ut den.

Jakten på den försvunna sladden (slarviga radioamatörer)

Den gamla VHF stationen skall plötsligt igång, efter att ha legat undanlagt i 15 år verkar det kul att börja köra kanaltrafik igen. Finns repeatern i stan kvar? De gamla kompisarna?

Men var är DC-sladden? var är delningskablaget? som förbinder fronten med radiodelen?

Hur kopplar man DC-sladden till IC-215? Finns ny antenn till IC-215? Var lade jag mikrofonen för 17 år sedan? Hur hittar jag manualen till min 18 år gamla FM station. Var är sladden till IC-701:an? Hur ”programmerar” jag min IC-211? Var tog micken vägen till min IC-745:a vägen? Hur ställer jag in subton på min 80 tals radio? Finns subtonskort att köpa till den 25 år gamla radion?

Varför slarvar man bort små lösa delar till sina radiostationer? Mikrofoner, delningssladden, DC-sladden, manualen. Borta…..

Så ringer man till Roy på SRS och vill ha en specialsladd till en 25 år gammal radio. Hur löser man detta då? Varför inte höra med amatörradiokulturhistoriska museet? Av nostalgiamatörradiokulturhistoriska skäl borde väl någon myndighet tillhandahålla delar till förhistoriska amatörradiogrejer. Här borde ju regeringen agera och ge bidrag.

Skall SRS ligga i lager med smådelar som det säljs två stycken av per 5 år, i 10, 20 eller 30 år?

Manualer, skall SRS bygga ett hus och ligga med ett dyrt lager och betala skatt på sådant lager i 10, 20 eller 30 år?

Knappast, och därför måste man vara försiktig med tillbehören.

Dessutom kör vi numera med 12,5 kHz kanaldelning och den gamla radion som man letat fram, och som saknar smådelar, har förmodligen bara 25 kHz och bred FM.

Visst är det ett problem? Men varför är det oviktigt att ta väl vara på sladdar, kontakter, mikrofoner och manualer? Man värderar den gamla radion så högt att man bemödar sig med en massa efterforskning för att få tag på liten sladd.

Många gånger skall ett dödsbo säljas ut, då händer detta, man hittar 20 eller 30 år gammal radio som man måste få fram mikrofoner, manualer, kontakter och sladdar till. Den skall trimmas upp, provas, testas, kompletteras med tillbehör ny mic och reservdelar. Kanske skickas till SRS för ”översyn”.

Kanske kan man, om den är i perfekt skick kan få ut en femhundring.

Skall du köpa begagnad amatörradio (jakten på den försvunna kontakten)

Oftast köps och säljs mycket gammal amatörradio, det kan vara 10 – 35 år gamla saker.

Se då till att just mikrofon, DC-sladd, andra sladdar som behövs och manual verkligen finns med. Ofta säljs ju gamla grejer av just det skäl att det inte går att få igång pga avsaknad av dessa saker. Köp inte!

SRS får hela tiden frågor om sådana pryttlar, och hör och häpna till alla tänkbara fabrikat, även sådana fabrikat som aldrig har haft någon ansvarig importör i landet. Det kan vara specialkontakter till 70 talets TRIO stationer, manualer till drake TR-3, mikrofon högOhmig till TS-515, gummiremmar till FT-101, skalor till Uniden 2020, man behöver reservdelar i form av slutrör och nättransformatorer till 60 och 70 talens radiogrejer.

Skall du köpa begagnat, se till att få med nödvändiga tillbehör.

Är prylen du spekulerar på lite yngre, en IC-706, 13 år gammal så kan det förstås finna delar manualer och schema på nätet. SRS har då givetvis större möjligheter att hjälpa till.

”Kan ni löda på kontakter åt mig”?

Ja den frågan får vi på SRS ganska ofta. Man köper en sladdstump för 100 kr och vill att vi lägger en timme på att gratis löda på 12-poliga kontakter. Kontakterna vill de förstås att vi skänker gratis, de har ju köpt så dyr kabel, dessutom köpte man en grej för 13 år sedan så det är ju en stor kund.

Det är ganska tidsödande att löda kontakter. Det vet nog även de som vill ha jobbet gjort. Ett precisionsjobb som är rätt tråkigt. Dessutom behövs verktyg.

Men är inte amatörradio en hobby där man gör sådant själv? Åtminstone löder sina kontakter själv.

Varför inte starta ett företag där du löder kontakter åt folk? Tillverkar enstaka specialsladdar. En bra affärside till den lille entreprenören. (gratistips)

Debitera frakten på sladdarna, skaffa fram pluggarna, eller ha ett lager på de flesta kontakttyper. Leta fram i kundens manual hur det skall kopplas. Löd ihop och packa för att sända till kunden. Debitera delar, frakter, skatter, och arbetstid. Exvis 4 meter 6 ledare med två DIN 8 pol i ena änden och två DIN 7 pol i andra änden, en timme plus frakt. Ja 650 kr kanske. Du måste förstås lämna garanti, är sladden felkopplad åker du på att ersätta för att laga kundens anläggning, även om du har fått fel information om stiftens funktioner. Det krävs ju att du som kontaktlödare vet alla genom tidernas apparaters kopplingar. Kunden kommer förstås att slå i taket och tycka att det är för dyrt. Han löser inte ut sladden du gjort.

Nej jag tycker nog att amatörradio är en hobby där man åtminstone kan löda sina egna sladdar. Verktyg som lödkolv etc för 5000 kr är inte något att gnälla över.

Hur gjorde man förr då? Med sladdlödning?

Faktum är att jag är ganska säker på att många av radioamatörerna faktiskt hade utrustning, handlag och kunskapen att själva löda sina egna sladdar. Men det var enklare sladdar förr och inte så många.

Åtminstone någon procent av radioamatörerna.

Att tillverka sladdar själv (jakten på den försvunna kontakten)

För att få igång något gammalt. Jo nog kan det vara möjligt. Delningskabel till ICOM 80, 90 och 2000 tals-riggar bestod ofta av en flatsladd med modularkontakter. Vi finner denna kontakttyp på dagens riggar och mikrofoner.

Varför inte skaffa grejer för att tillverka dessa. Nog borde det vara lika självklart som att äga en lödkolv. En tång för att pressa modularkontakter, ett sortiment av modularpluggar, 4, 6 och 8 poliga, för runda eller platta sladdar. Några tiotals meter av de vanligaste sladdtyperna för ändamålet. Du kan säkert få ett rejält kit att fylla några fack i verktygslådan för en tusenlapp.

Värt vartenda öre!

De 24-poliga kontakterna är sällsynta (jakten på den försvunna kontakten)

Och omöjliga att få tag på sedan minst tio år.

Vi talar nu om de 24-poliga pluggar som användes på 70 och tidigt 80 tals ICOM radiogrejer.

Många har betalat över 10 000 kr för ett 30 år gammalt IC-2KL slutsteg men utan att få med sladdarna. Andra har lyckats komma över en AT-100 eller AT-500 från tidigt 80 tal, men även där är båda sladdarna med 24-polig plugg, DC–sladd och manual borta med vinden. Eller borta på vinden, eller i garaget, kolla ovanpå oljetanken….

Det är svårt att hjälpa en sådan radioamatör även om viljan finns. Även om det är synnerligen ickekommersiellt.

Enda rådet jag idag kan ge är: KÖP ALDRIG GAMLA GREJER DÄR DET FATTAS MANUALER, SLADDAR, MIKROFON och KONTAKTER.

Låt slarvern, säljaren, ha grejerna kvar i sådant fall.

En lösning kunde vara att modifiera apparaterna med andra kontakttyper. Man kan montera DIN-kontakter av samma typ som finns på ICOM stationer sedan mitten av 80 talet, 7 och 8 polig DIN, eller en 13 Polig DIN som finns bakpå IC-706alla. Detta kräver dock att man har lite verktyg och behärskar modifieringar, lödning och schemaläsning.

Kopplar du fel har du skapat mycket mer jobb, eller förverkat dyrgripen….

DIN kontakter är billiga, lättmonterade, och finns hos de flesta som säljer elektronikkomponenter, exvis ELFA. Köp hem tio av varje typ så du kan träna lödning.

Ferriter på många av sladdarna (jakten på den försvunna kontakten)

Det förekommer, åtminstone på sladdar till radiogrejer som varit aktuella de senaste 15 – 20 åren, att det satt en clip-on ferrit på den. Detta gäller främst radiostationer som en gång var CE-märkta, och givetvis är så än idag. Tillverkar du egna sladdar så kan det vara en bra ide att montera en sådan ferritkärna. Clip-on ferriter finns i en massa olika storlekar att köpa, och det är oftast en fördel, och risken med att sätta dit en om det inte var någon på originalsladden är obefintlig. Sätt hellre på en ferrit än chansa utan.

Dessa komponenter är billiga och man bör lägga upp ett sortiment, bra att ha vid avstörning, felsökning och byggen. ELFA har mycket sådant material, lämpligt är en kit med tio av varje typ, 5 – 10 typer. Man kan lägga en tusenlapp på materialet.

”Minnet fungerar inte på min IC-211E” (teknikhistoria)

Kan man ”uppgradera” min IC-751A? Kan man ladda hem ny firmware till IC-701?

Denna typ av frågor kan komma som mejl till mig på SRS. Teknikhistoria kanske?

Jo det är sant, varje vecka får man denna typ av frågor.

Fanns minnen på den tiden?

Vilken tid?

Jo IC-211E var en med alla trafiksätt VHF station för 144 – 146 MHz. Den utvecklades under mitten av 70 talet. Och såldes 1976 – 1980. Ändå ser den så modern ut att man tänker sig att den har ett minnessystem, uppgraderingsbar i 45 år.

Jo den kan minnas faktiskt, om man har strömmen på. Dess lillebror IC-245 var avsedd för 12 Volt och var inte strömmen på medan man bar ut den i bilen så vips försvinner minnet.

Minneskretsar av den typ vi idag känner är inte så mycket äldre än något tiotal år.

Minnen som hölls med ett litet batteri var vanligt från mitten av 80 talet tills fram till slutet av 90 talet. På den här tiden hade konkurrenterna kristallstyrda apparater, eller primitiva frekvenssynteser.

Behöver man då kunna något om teknikhistoria? Ja inte är det fel att ha kunskap.

Men gäller det tekniska prylar av normal typ så räcker det att vi kan teknikhistoria som sträcker sig tre år bakåt i tiden. Sen slängs prylarna och man köper nytt. När det gäller ICOM och amatörradio bör man nog ha kunskap om tekniken i flera decennier. Kanske 40 – 50 år.

Det tyx vara så att radioamatörer tror att allting har funnits i alla år. Kanske hade Gustav Vasa en ICOM IC-2E? Nog borde han ha haft någon form av komradio under den långa skidturen. Med minnen till alla kanaler, kanske var den för 50 kHz kanaldelning.

Fortfarande finns utbytes RAM-kort till de äldre ICOM stationerna, EX-314, från tredje part.

IK2RND kan enligt uppgift fortfarande leverera RAM-kort, EX-314 till 80 talets ICOM-stationer. Se hemsidan:

http://www.qsl.net/ah6rh/am-radio/ik2rnd-icom-ramboard.html

Det är nu över ett år sedan den sista förfrågan till mig om batteribyte och omprogrammering av RAM-kort till ICOM ställt till mig. Man kan därför fråga sig om det fortfarande finns intresse att bevara och hålla dessa radiostationer i drift? Batteriet på RAM-korten har visat sig hålla mycket längre än man i början trodde. Nu närmar sig många sina modiga 30 år.

De ICOM stationer saken gäller är: IC-751, IC-751A, IC-R71, IC-271E och H, IC-471E och H, IC-745, samt IC-1272E. Kanske jag missat någon, vi är ju faktiskt i början av 80 talet nu.

Ett utbyteskort från IK2RND kostar en femhundring ungefär. Det skall då vägas mot möjligheten att kunna köra sin radiostation in i framtiden. Hur länge är en bra fråga. Är du kapabel att serva riggen, felsöka och byta exvis kondensatorer så är nog 10 – 20 år inga problem.

Att kolla sitt RAM kort, EX-314, gör du genom att mäta upp spänningen på batteriet som sitter på RAM-kortet. Öppna din radio, exvis IC-R71E och hitta kortet som sitter undertill. Ett c:a 6 x 6 cm kretskort på små stift, med ett litet runt batteri på. Det skall hålla 3 V. Typiskt för ett fräscht sådant batteri är 3,3 V, har du hamnat under 3 V, exvis 2,95 V har du uppskattningsvis 5 år på dig att göra något.

Råkar du göra RAM-kortet strömlöst är lösningen att köpa ett utbyteskort av IK2RND. Tänk på att en voltmeter, faktiskt, vid långvarig mätning laddar ur batteriet.

Med två R6 Duracell, celler seriekopplade, med trådar till lämplig plats i radion säkrar du kanske 5 år.

Fejkad spole av cement (Lurad!!!)

Det finns många sätt att lura oss konsumenter. Kolla detta:

http://www.sweclockers.com/nyhet/15330-hantols-felmarkta-nataggregat-innehaller-fejkad-spole-av-cement/print

Vafför gör man så då? Varför inte bara utelämna spolen om man vill fuska. Få öppnar ju och tittar, och finns CE märke med flera typgodkännanden tycker de flesta att det är ok. Man tror att regeringen och EU hjälper oss konsumenter med höjd kvalitet.

Jag rekommendera att läsa artikeln noga och där finns en spekulation, tillverkaren har sluppit sätta in dyra metaller, koppartråd, agget kan bedömas vara av hög kvalitet om det känns tungt och gediget.

Men detta tar nog ändå priset för fusk hittills. Gjuta en cementklump som liknar en drossel. Med gul tejp och allt.

Typgodkännandet har förmodligen skett med ett sk ”Golden Sample”, dvs ett specialbyggt exemplar av nätagg med rätt komponenter och egenskaper.

Eller kanske man inte ens har provat att typgodkänna utan bara klistrat på typgodkännanden.

Man kan tänka sig att det finns en marknad för tillverkning av fuskkomponenter.

Spolen som vi ser i detta fall är med största sannolikhet avsedd för faskompensering. Ett hackat nätaggregat är normalt en kapacitiv last, det kan man till viss del kompensera med en induktans i serie med nätströmmen. Dvs man eftersträvar att apparaten i fråga skall bete sig som en resistiv last mot elnätet. Med det menas att apparaten skall dra ström i fas med spänningen.

Kommer ni ihåg när jag skrev om den jordade nätsladden som bara hade två trådar? Dvs utan gulgrön och därmed livsfarlig. Värdet på ett mänskligt liv? Inget….

Kritiskt tänkande kanske behövs, dvs vi som radioamatörer bör sätta oss in i tekniken, tänk kritiskt och fråga sig hur vi blir lurade idag.

Att linda sin egen nättransformator

Ibland kan man tvingas linda en egen nättransformator, inte helt omöjligt. Många vill hålla liv i 70 talets amatörradiostationer, och letar över hela världen efter reservdelar. Man ringer till oss på SRS och hör sig för, ”kanske vi har något liggande i en gammal skrothög”, föreställer man sig… Inte konstig om man har i åtanke den enorma ekonomiska investering en sådan radiostation var på den tiden. Kanske du behöver en ny trafo till den gamla UNIDEN 2020, TS-510, FT-277, i dessa gick den ju sönder ofta. Eller skall du bygga ett nätagg till annat. Man kan plocka isär en transformator plockad ur någon skrotad apparat. Och linda om den. Har du för avsikt att spara primärlindningen, 230 V, och om denna ligger innerst så kan du ta bort den gamla sekundärlindingen och linda en ny med önskad spänning. För att veta antal varv kan du pilla in några varv i den ännu hela transformatorn, kanske går det in 5 eller 10 varav av tunn tråd, mät spänningen och får du ut 2 V av 10 varv så vet du att du måste linda 5 varv per önskad volt sedan.

Strömmen du kan ta ur en transformator beror på vilken spänning det är på lindningen du skall belasta, samt storleken på transformatorkärnan och trådtjockleken.

Lindar du ett par varv tjock tråd och får 0,5 V kan du ta 100 A (!) ur en 50 W trafo.

Själv har jag lindat alla mina transformatorer sedan jag var 12 år, skryt....

Observera att det är du själv som radioamatör som har hela ansvaret för elsäkerhet vid bygge av apparater som skall anslutas till elnätet.

Jag har en gammal formel för att beräkna varv per Volt. Om man utgår från den finns sedan några knep att beräkna strömmen, eller rättare sagt effekten på en given transformatorkärna.

A = Arean på kärnan i cm2, är den yta som är hålet i bobinen (spolstommen). Vi talar nu om en E-kärna som är vanligast. Denna area kan vara exvis 2 x 3 cm och A är då 12 cm2

Var 4,44 kommer ifrån vet jag inte, men någon form av konstant liksom 10 000.

Frekvensen är i Hz och i detta fall 50 Hz.

Antal varv per volt = 10 000 / 4,44 x A x 50 (Hz). (snedstrecket betyder division, bråkstreck)

Vår kärna på 12 cm2 skall då lindas med 3,75 varv per Volt, dvs för primärlindningen 230 Volt skall det vara 862 varv. Vill du ha ut 20 volt för en 13,8 Volts stab blir sekundären på 75 Varv.

Nu gäller att beräkna trådtjocklek, den måste väljas med tanke på det utrymme som finns, dvs den yta  i bobinen där tråden skall ligga. Detta kan vara rätt svårt då 1 mm tråd ju tar lite större plats än man räknar med, lägg till 10 - 20 procent för utrymmet. Sekundären skall ju oxo få plats. Med lite trixande och med hjälp av de trådar som finns i junken så kan man fylla det mesta av lindningsutrymmet och linda sin trafo.

Tänk nu på att om vi lindar 20 V sekundärt, och vill ha efter stabben 13,8 Volt 20 A så blir transformatorns effekt 20 V x 20 A, dvs 400 W. Och efter stabben får vi 13,8 Volt x 20 A dvs 276 W.

Dvs för att få 276 W till radion så behöver vi en trafo som kan ge oss 400 W, mellanskillnaden blir värme i regulatorns sluttransistorer. Det kostar att stabilisera spänning.

När vi nu vet hur tjock tråd som får plats kan vi med ledning av trådens strömförmåga få ett värde på transformatorns effekt. exvis om du lindar sekuderären med 2 mm2 tråd, (obs att nu gäller arean) och räknar med 3 A per mm2 så får vi då 6 A och 20 V, dvs trafon kan lämna 120 W.

Ett annat sätt att beräkna effekten är att jämföra med befintliga transformatorers effekt och yttermått, sådana data finns att få i ELFA katalogen.

En annan metod är att kolla med de transformatorbyggsatser som Svebry har. Dessa har primärlindningen färdig och med en bobin som separerar primär och sekundär som egentligen krävs numera av en trafo, av elsäkerhetsskäl. De är specade i storlek och effekt.  Att köpa en sådan och själv linda sin sekundärlindning är en bra affär.

Till allt detta skall vi lägga att det förekommer olika järnmaterial som ger olika lindningsdata, kanske detta är konstanten 4,44 i formeln. Förmodligen härrör denna konstant från kärnmaterialet, själva järnets egenskaper.  Men man får ju ändå kompromissa och experimentera när vi skall bygga själv av gammalt.

Givetvis lägger man till en viss säkerhetsmarginal. Förslagsvis 10 - 20 procent överdimensionering.

Avrundar du varv per Volt, uppåt går det åt mer tråd, tunnare tråd och trafon blir varmare, pga av resistansen i tråden. Rundar du av nedåt mättas kärnan, och trafon blir varm av det.

Kanske det finns någon som har alternativa formler? Eller beräkningsgrund för kärna till effekt? Har för mig det står en del om detta i ARRL handboken oxo.

Sen är det förstås viktigt att provbelasta sin lindade produkt, innan man bygger något snyggt av den. Varm skall den bli, exvis 50 - 80 grader, vid full last, det är fullt normalt.

Av elsäkerhetsskäl är det viktigt att ha ordentlig isolation mellan primärlindningen och sekundärlindningen. Man kan använda packningspapper som finns på Biltema. Silvertejp bör oxo gå. Eltejp kan smälta eller åldras och flera lager tjockt papper är bättre.

Observera att det är du som radioamatör som har hela ansvaret för elsäkerhet vid bygge av apparater som skall anslutas till elnätet.

Det är viktigt att blada kärnan rätt, vänd alla plåtar åt samma håll, de är nämligen isolerade med endera tunt papper, eller lackade, dvs med papperssidorna åt samma håll.. Sätt in ett blad från vartannat håll. Pressa in alla plåtar, men skippa de sista om det behövs våld. En felbladad transformator brummar styggt, eller blir varm. Knacka lätt ihop bunten så att luftgapen blir tilltäppta. Dra ihop med skruvarna.

Brummar den kan du limma den med klarlack.

Observera att det är du som radioamatör som har hela ansvaret för elsäkerhet vid bygge av apparater som skall anslutas till elnätet.

Om du nu skall linda en ny nättransformator

Till en UNIDEN 2020, en TS-510, TR4C eller en FT-277. Och detta är ju fullt möjligt. Så kan du utesluta lindningarna för drift på 12 V DC. Vilket underlättar bygget rejält. Ofta hade ju dessa 70 tals radiostationer möjlighet att med några feta transistorer att fungera som inverter och drivas från 12 V. Genom att skippa dessa lindingar, och pilla bort effekttransistorerna, kylflänsen eller den stora flerpoliga kontakten, blir det hela enklare.

Perseiderna (Astronomi för radioamatörer)

Jag brukar ju försöka varna om det händer något spännande astronomiskt.

Perseiderna är en sådan sak, en meteorsvärm, eller meteorskur.

Man kör när detta sker sk MS, (Meteor Scatter). På 144 MHz låga delen kan man få sina radiosignaler reflekterade mot meteorspåren, och på så vis köra lång distans. Det blir korta QSO förstås. Sekunder på sin höjd. När man ser ett meteorspår brukar man kalla det för stjärnfall. Givetvis är det inte en stjärna som faller ner, utan en liten rymdsten som brinner upp i jordens atmosfär.

När en sådan här meteorsvärm kommer in i jordens atmosfär sker extra många sådana saker.

Helgen 2012-08-11 till 14 kom jorden in i Persiderna och man kunde se meteorspår, eller sk meteoriter. Denna gång hann jag inte varna för det kommande utan vi får nöja oss med att se en bild som visar några sådana meteorspår: http://apod.nasa.gov/apod/ap120814.html Tänk på att bilden är tagen med lång exponeringstid. Kanske 10 till 60 sekunder. Därav ser vi hur övriga stjärnor och vintergatan (Milky Way) blir rätt ljus. Ett meteorspår, (stjärnfall) som man ser i verkligheten tar mindre än en sekund. Det är således inte helt enkelt att se. Man får helt enkelt stirra mot himmeln i den nattsvarta mörka delen av dygnet. Ljusstyrkan är svag och det måste vara mörkt, inget ströljus och ögonen måste vara invanda vid mörkret.

Nå, det kommer fler meteorskurar framöver. Så får vi se om jag kan varna i god tid.

Att höra radioamatörer via meteorspår är fullt möjligt, lyssna på 144 MHz låga delen, Morse, och i riktning mot de förmodade meteorerna. Minst 10 elements antenn kan behövas. Givetvis krävs tålamod, radiovana och en SSB eller CW mottagare, exvis en IC-706all. Sällsynt men möjligt är SSB QSO:n under långa MS pass.

”Ekonomisk vetenskap” (vårt dynamiska ekonomiska språk)

Det florerar fler och fler ”vetenskapliga” ord och begrepp inom ekonomin.

Man får intrycket av att det saknas vokabulär, eller språk och ord för denna ”vetenskap”. Man tar till vad som helst för att försöka få fram allvaret i den sk ekonomiska krisen. Imponera på din omgivning genom att använda orden. Eller le lite åt saken.

Några exempel som jag noterat den sista tiden:

”ECB-knarkande”, ”stödknarkare”, orden, inom den ekonomiska vetenskapen, kommer från en chef på Tyska Bundes-Bank, det är svårt, eller omöjligt för min lilla hjärna att förstå vad han menar???? ECB står för Europeiska Central-Banken.

 

Eurobävning, en kombination av valutan Euro och jordbävning, vad det innebär är en bra fråga. Se bara till att förstärka antennfästena.

 

Valutakollaps, frågan är om det är en maträtt och skall vara kallops. Vad som händer vid valutakollaps är oxo det en bra fråga, lämpligt är att se över skyddsjordningen.

 

Betalskris, kanske personalen på ekonomiavdelningen är sjuk och betalningar kan inte genomföras. Betalkortet har blivit avmagnetiserat. Sök krishantering eller skuldsanering.

 

Momshärva, ja här kan jag inte ens spekulera i betydelsen, kabelhärva vet vi ju vad det är.

 

Momskarusell, en ny attraktion på skansen.

 

Euroexit, en utgång på flygplatsen om man har Euro i plånboken.

 

Ekonomisk apokalyps, med tanke på vad apokalyps kan betyda så är det ett väldigt otydligt begrepp. Allt från uppenbarelse till jordens undergång. http://sv.wikipedia.org/wiki/Apokalyps   Phu….

 

Ekonomisk härdsmälta, när ett kärnkraftverk går i kk, och pengar saknas för att stänga ner reaktorn.. varvid en härdsmälta uppstår.

 

Stålbad, ett annat ord för smälta, ordet används inom järnframställningen, och menar skänken (behållaren) med det smälta stålet. Vad ordet har med ekonomisk vetenskap att göra är en sk bra fråga.

 

Räntesnurra, eller räntesnurror, jojo-liknande pryttlar, produktreklam, som delas ut till barnen, för att locka till lån.

 

Finansiell Turbulens, aktuellt vid aerodynamik och flygplanskonstruktion

 

Eurooro, ja visst blir man orolig när pengen inte räcker till, men då kronoro kanske. För övrigt är en oro den del i ett urverk som med sin egenresonans bestämmer klockans hastighet.

 

Trippel dip, eller tripple dipp, meningen används som att en dipp är en trippeldipp. I verkligheten verkar man tala om en tredje dipp. Det borde ju heta the third dipp.

 

Svångremsekonomi, passa på att köpa en ny livrem medan den kostar mindre än en skjorta.

 

Valutatvångströja, en hemstickad tröja som hindrar dig att dra plånboken.

 

Omvärldsfaktor, ordet förekommer inom den ekonomiska vetenskapen, en ”faktor” är något man multiplicerar ett tal med.

”Åtstramningsextremism”, (ekonomisk vetenskap)

Häftigt ord va? Hörde det idag (2012-05-23) på nyheterna.

Ett långt ord, och jag tänkte inte försöka reda ut vad det betyder. Troligen finns det inte i ordboken. Vad man menar har väl någon politisk inriktning kan man tänka sig. Kanske har ordet en ganska ideologiskt mening. Ordet är nog användbart för att svärta ner en politisk motståndare… Ordet har efter ett dygn utvecklats till ännu ett ord: ”Åtstramningsanorektiker”. (hört 2012-05-24) Vad kan det vara för fula typer då? Att nya egenpåhittade ord smittar av sig och det skapas nya ord på temat är tydligen en sanning. Ganska kul att följa utvecklingen, För det mesta brukar de här orden försvinna rätt snart.

Men nog händer det att egna plånboken kan betecknas med detta nya fina ord. Efter hand släpper fenomenet, plånboken återgår till normaldrift, lägger på hullet och man köper sig den nya radiostationen.

TV-nostalgi Teknisk magasin med Erik Bergsten SM6DGR

Tips från SA4AVE, många av oss satt som klistrade vid TV:en när det var dags för tekniskt magasin, svartvitt förstås, och ett enda TV-program att välja på, Erik, SM6DGR var pionjär och hade alltid något kul att visa och berätta om, till och med närmade han sig amatörradio ibland. Se den unge snyggingen Erik, SM6DGR.

Så här skriver Stefan:

Kollade lite på SVT:s öppna arkiv och fann lite godsaker.

 http://www.svtplay.se/klipp/103340/tekniskt-magasin-matematikmaskin-mm

 73 de SA4AVE Stefan

Roligheter

Om nu inte ovanstående var tillräckligt roligt.

MFF supporter, bidrag från Jan-Erik SM5EDX

En skolfröken startar sitt nya jobb på en skola i Solna. För att göra ett första gott intryck förklarar hon för klassen att hon är en AIK-supporter. Hon ber eleverna räcka upp handen om dom också är det. Alla utom en liten lilla Magnus räcker upp handen. Fröken tittar förundrat på Magnus och frågar:

Magnus, varför räcker inte du upp handen?

För att jag inte är en AIK-supporter, svarar han.

Fröken, fortfarande förundrad frågar:

Om du inte är en AIK-supporter vad är du då?

Jag är en MFF-Supporter och en stolt sådan, svarar Magnus.

Fröken kan inte tro sina öron.

Magnus, varför är du en MFF-Supporter?

För att min mamma och pappa är från Malmö, och min mamma är en MFF-supporter och min pappa är en MFF-supporter, därför är jag också en MFF-supporter.

Jasså, svarar fröken lite irriterad. Det är ingen anledning för dig att vara en MFF-supporter. Man måste inte tycka som sina föräldrar hela tiden. Tänk om din mamma hade varit prostituerad, din pappa varit en knarklangare och din bror en biltjuv. Vad hade du varit då?

Då hade jag varit en AIK-supporter!

Nog skall vi reta våra vänner i nabolandet lite:

Vad kallar norrmännen alla smarta personer i landet?
Turister.

Hört i Norge:
Hur fångar man en kanin?
Man ställer sig bakom ett träd och låter som en morot.

Hur lyckades norrmannen bryta armen, när han räfsade löv?
Han ramlade ner från trädet.

Ole frågar den norske busschauffören:
I vilken ända av bussen ska jag stiga av?
Det spelar ingen roll. Båda ändarna stannar.

Två norska poliser hittade ett lik i en Peugeot. (bilmärket ”Persåå”)
Hur stavar man till Peugeot?
Inte en aning. Vi flyttar honom till en Opel istället.

Två norrmän satt på en pub och stirrade på ett uppochnervänt glas. Den ene sa:
Kolla, det där glaset har ingen öppning.
Nej, sa den andre och vände på glaset. Och ingen botten heller.

Ole blir väckt av sin fru mitt i natten:
Varför väcker du mig mitt i natten? undrar han.
Du glömde att ta dina sömntabletter.

Två norrmän:
Kan du tänka dig att i USA blir en person överkörd varje kvart.
Ojdå. Han kan inte må så bra.

Varför äter inte norrmännen saltgurka?
Dom får inte ner huvudet i burken!

Ola Norrman ringde till brandkåren i Stavanger för att hans hus stod i lågor.
Vad har ni gjort åt elden? frågade brandmannen.
Jag har hällt lite vatten på den, svarade han.
Om det inte har hjälpt så är det inte lönt att vi kommer. Vi kan ju inte göra mer än så, sa brandmannen uppgivet och lade på.

Den norska badvakten till sin arbetsgivare:
Det är ovanligt många trevliga badgäster här idag.
Hurså?
Minst sju stycken har vinkat till mig.

Den norska chefen stannar framför Gretes skrivmaskin och säger:
Vi måste byta den här skrivmaskinen, den stavar så dåligt.

En norrman satt och metade. Då kom en annan norrman och sa
Ska man inte ha fiskekort för att meta här?
Tack för tipset! Jag använder bara mask.

Ole sitter och lyssnar på radion, då frun kommer in i rummet.
Vad lyssnar du på? frågar hon.
Radioteatern.
Men jag hör ingenting.
Det är pantomimteater.

Några norrmän stod överst på hopptornet.
Det finns inget vatten i bassängen! skriker vaktmästaren.
Det gör inget. Vi ska ändå inte simma!

Ole till sin fru:
De sa att det skulle regna på radion.
Då tycker jag vi ska täcka över den.

En dag ringde norrmannen till affären, fast kom fel.
Larsen!
Är det affären?
Nej.
Varför svarade ni då om jag slog fel nummer?

Vet du, varför norrmännen inte ser Hulken på TV?
Nej!
De går när det blir grön gubbe.

En man satt fast i mitten av en enorm bilkö som täckte hela motorvägen. Kön hade inte rört sig på över en halvtimme och mannen började surna till ordentligt. Plötsligt fick han se en pojke på en sparkcykel som kom åkande mellan bilarna. När pojken kom fram till hans bil stack han ut ansiktet genom fönstret och frågade:
Du killen, vet du varför kön inte rör sig?
Jo, det ligger en galen advokat på vägen någon kilometer längre fram. svarade pojken. Han har dränkt in sig i bensin och hotar att tända eld på sig. Vi har startat en insamling åt honom. Vill du vara med?
Hur mycket har du fått ihop hittills? frågade mannen.
Tja, svarade pojken, ungefär trettio tändsticksaskar och tjugofyra tändare.

En kille kommer in på en frisersalong och frågar: "Om hur lång tid kan jag klippa mig?". Frisören kikar på sina väntande kunder, gör en uppskattning och säger: "Om ungefär två timmar." Killen går ut och kommer inte tillbaka förrän nästa dag då proceduren upprepas.
Samma sak inträffar i cirka två veckor innan frisören till slut tröttnar och säger till sin kompis: "John, kan inte du följa efter den killen och kolla var han går någonstans?” Efter en stund kommer John tillbaka till salongen. "Nå", säger frisören. "Var går han?"
"Hem till din fru."

De

SM4FPD

Roy


Sök i artiklarna

Go to top
fura.se använder cookies för att hemsidan skall fungera bättre för dig. Du måste acceptera Cookies för att använda fura.se
Om våra Cookies Accepterar Nej