|
|
SRS nyhetsbrev V.20 2009-05-14
HEJ Mejlingslistan
Har du hunnit allt som skulle göras inför sommaren, har du tid att ta semester?
Idag lite germanium nostalgi, något jag uppfunnit som svar på elektronrörsnostalgin. Får jag några anhängare? Germaniumfantaster? Behövs inte, det räcker med Ge och nostalgi bara vi vet att de existerat.
IC-7600 en succé verkar det som, visst är det PROIII:an som banat väg för denna värdiga efterföljare. Och vi har brist på dem redan. Tyvärr finns det radioamatörer som tvingas vänta på sin IC-7600. Inte så länge då vi får ICOM radio från Japan varje månad, ibland tre sändningar per månad. Det är dock inte lätt att planera hur många vi skall ha av en viss modell, då beställningen sker 3 - 4 månader före leverans. Men oftast flyter leveranserna på bra.
Jag kommer att fortsätta berätta om IC-7600. Inte minst att gå på djupet i dess inre. Men det kanske inte blir förrän till hösten. Framitidens nya FM stationer som jag snart skall presentera, bärbara och mobila blir snart aktuella i det här brevet. Och visst D-STAR är här för att stanna, D-STAR blir standard i alla kanalradiostationer för VHF och UHF.
En ny ICOM handapparat ser dagens ljus, IC-E80D som jag presenterar idag.
Men var har de roliga historierna på slutet tagit vägen? Lite dåligt med sådan sista tiden, kanske jag har tagit lite väl allvarligt på livet sista tiden? De kommer tillbaka skall ni se, men man hinner ju inte allt.
Hur sänds de här nyhetsbreven?
Jag har delat upp mottagarna i 5 grupper, avsikten är att sända måttliga antal för att inte överbelasta våra servrar. Grupp 4 får nyhetsbrevet som doc fil. Detta på begäran sedan länge.
Jag brukar sända breven varannan vecka på torsdag förmiddag, avsikten med det är att de flesta skall ha läsningen till helgen. En del får den till jobbet, andra till SSA.se adressen, och andra till sin privata mejladress. Min avsikt är att hålla nere datamängden då det fortfarande kan finnas de som får Internet via modem. Framöver kanske jag ökar på med någon bild då de flesta numera har bättre fart på sin Internet. Men lite av min princip är att försöka beskriva i text, exvis går det faktiskt att "skriva" ett enkelt kopplingsschema. Jag har själv alltid imponerats av hur proffsiga reportrar kan skriva eller berätta en sak så att man ser en bild i huvudet. Lyssna på P1 skall ni höra. Jag försöker ta hänsyn till att en del läsare är synskadade eller blinda och använder därför inte så mycket konstiga tecken som datorns läsfunktion kan haka sig på.
Jag har dagligen massor av telefonsamtal där jag försöker beskriva saker, exvis handhavande, felsökning och byggen modifieringar etc. Så jag har fått lära mig att i alla fall försöka beskriva saker utan bild.
Framtiden då? Blogg har föreslagits, men jag har inte haft tid att sätta mig in i det.
Vilka är med på sändlistan då? En massa radioamatörer som varje vecka mejlar mig och vill vara med. Skulle tro att vi är runt tusen med nu. Jag vet oxo att breven återutsänds till kompisar emellan, samt läggs upp på hemsidor etc.
Visst blir det fel i mina listor och det är ett stort jobb att hålla reda på alla, och någon kan få fler ggr, kanske är med i flera grupper. I så fall mejlar du mig och berättar att du får både via grupp 1 och 3, så försöker jag fixa saken.
Varför som dock fil då? Ja några har önskat sig det. Och jag vet att många sparar mina brev, kanske redigerar i dem oxo för att spara det matnyttigaste. Och då är det praktiskt med en doc fil som kan arbetas i Word.
Men det är enkelt att göra om brevet till doc fil lokalt om man vill. Markera hela brevet i mejlet. Tryck Ctrl C, då sparas allt markerat i urklippshanteraren. Starta så Word och skapa ett nytt rent dokument, Tryck nu Ctrl V och texten klistras in i Word, du har nu en doc fil. I Word kan du nu redigera och kanske byta font, förstora texten eller göra vad du vill i lugn och ro. Så nog tycker jag att det går lika bra att sända som mejl, och den som vill kan sedan klippa och klistra själv.
Min kollega Wolfgang brukar lägga upp de här nyhetsbreven på SRS hemsida, där det då går att ladda hem äldre. Hittar du dom där och vill ha dem direkt från min sändlista är det ju bara att mejla mig.
Jag vet att det finns omättliga begär av kunskap i ämnet amatörradio, radio, antenn, elektronik och allt vad det innebär, min förhoppning är att de här breven kan ge delar av sådan, kanske till och med att inspirera till experiment, byggen och fortsatt aktivitet.
Att få ut, åtminstone en del av, ICOM radiostationernas fördelar är givetvis en viktig del.
Och visst, många tycker de roliga historierna är kul. Dock ibland hinner jag inte få fram några.
Loppis i Nykvarn 30 maj
SRS kommer som vanligt och detta händer lördagen den 2009-05-30
Lösgodislådan är inte tom än, mässpriser ja nog fixar vi det. IC-7600 visst finns den med att se.
Läs mer här på klubbens hemsida: http://www.qsl.net/sk0mk/
Amatörradio LOPPMARKNAD Amatörradio LOPPMARKNAD
Lördagen den 30:a Maj har Mälardalens Radioamatörer SK0MK loppmarknad i Nykvarn. Vi startar kl 10:00, försäljare är välkomna från 9:00, och håller på till ca 14:00.
Vi håller till i samma lokal som förra året som numera heter
"Kulturmagasinet Ge Järnet" ca 700m från Nykvarns centrum och
järnvägsstationen
Enklast är det att åka med bil och det finns gott om parkeringsplatser.
Det går även att åka med buss 780 från Södertälje, pendeltåg eller X2000 till Nykvarn och ta en promenad i det förhoppningsvis vackra
försommarvädret. Inlotsning på 145.7000 MHz (Mariefredsrepeatern) och 145.3250 MHz. I vår cafeteria finns det kaffe, te, läsk, saft, mackor, bullar och kakor. Allt till humana priser.
Bokning av bord sker via Anders SM0ORB på tel 070-595 75 16 mail
Loppis i Skellefteå, Skellefteå Radioamatörer SK2AU
Lördagen den 16 maj inbjuder Skellefteå Radioamatörer, SK2AU till Loppmarknad och amatörradioträff i Skellefteå.
Vi startar kl. 10:00 och håller på fram till kl. 16:00.
Försäljare är välkomna från kl. 8:30.
Vi håller även denna gång till i Logen på Skelleftetravet.
Ingen avgift för utställningsbord, men vi ser gärna att säljare anmäler hur många bordsmeter de behöver.
Bokning av bord och frågor till:
Sören SM2DLA, Tel. 070-513 58 51,
André SM2RHL, tel. 070-337 25 10,
Sedvanlig servering av mackor, kaffe, te, läsk och varm korv
Inlotsning på 145,700 (R4) och 434,700 (RU4)
Utförligare vägbeskrivning och info kommer att finns på vår
webbsida: http://sk2au.skelleftea.org/
Varmt välkommen!
Skellefteå Radioamatörer SK2AU
Styrelsen/André-SM2RHL
(Dessvärre klarar vi på SRS inte att vara med den här gången, vi bor för långt bort)
Loppis Ölmbrotorp 2009-09-19
Den årliga loppisen för amatörradio norr om Örebro äger rum 2009-09-19, (19 september 2009) SRS räknar med att komma, mer info kommer efterhand, se bara till att boka in höstens helger redan nu.
SM4RGD Charlie
Motala Sändare Amatörer 2009-10-08, SRS kommer
Swedish radio Supply kommer till Motala Torsdagen den 8 Oktober.
Utställningen öppnar kl 1900. Läs mer på Motala klubbens hemsida
http://www.dhr-radiomotala.se/sk5sm/protokoll/swedish_radio_supply_ab_09.pdf
SK5SM:s klubblokal på Rundradiomuseet Bodenbacka.
Loppis i Norrköping 2009-10-10
Lördagen den 10 oktober 2009 är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är inbokad som vanligt, mer fakta kommer framöver.
SRS hemsida
Här kan du se vad som finns hos oss. Till höger ser du en REA skylt, med den får du upp en lista på rea grejer.
Vill du beställa något sänder du bara ett mejl, och med hjälp av artikelnummer går allt lätt och fint. Tänk på att om du sänder ett mejl till mig eller någon annan på SRS och denna är frånvarande så kommer inte brevet att öppnas. Sänd därför beställningar till
En stor del av finessen med mejl är att man faktiskt kan tänka innan svar. Att ta fram svar vid telefonsamtal, om det är en sällsynt fråga om 25 år gamla saker kan vara svårt. Och även jag kan behöva tänka lite för att ge ett bra svar.
D-STAR i vida världen
Här kan man se en del av de D-STAR relästationer som är anslutna till internet.
Listan uppdateras givetvis och man kan läsa fakta på D-STAR relästationer anslutna till nätet.
SQ1BHQ har en D-STAR Blog
http://jo73gp.wordpress.com/category/d-star/
Plus några andra länkar om D-STAR
Mer om D-STAR
En Dansk hemsida om D-STAR, här finns mycket info att få, (danskarna är mycket aktiva på D-STAR), och lära sig om det nya trafiksättet inom amatörradion: http://web.mac.com/oz6pu/pusle/go.html
Här beskriver våra OZ vänner hur man "gör", "brug av D-STAR": http://web.mac.com/oz6pu/dstar/gateway.html
Här finns en D-STAR calculator: http://www.dstarinfo.com/Calculator/DSTAR%20Web%20Calculator.aspx?Source=OZ2REA
Observera att OZ2REA kör med en 6,25 kHz kanal, på 145,76875 MHz med -600 kHz duplex. Avsikten med frekvesen var att undvika en störning.
Obs att man i OZ ännu använder 145,3375 MHz som anropsfrekvens, medan IARU föreslår DV Simplex på 145,3750 MHz, ha även passning på 433,4500 MHz. Ropa in på SK7RNQ C på 145,6375 MHz -600 kHz i rutan JO75BQ Vitaby.
Eller Mora på 145,6625 MHz - 600 kHz. Läs mer om Mora D-STAR på http://www.sm4jdp.se/DSTARRepeater.htm
D-STAR anropsfrekvenser
Ladda hem IARU VHF Managers handbook v5.35
http://www.iaru-r1.org/index.php?option=com_remository&Itemid=173&func=fileinfo&id=14
Där finner vi på sidan 59 - 63 att man rekommenderar att vi använder 145,375 MHz på VHF och 433,450 MHz på UHF som D-STAR simplex anropsfrekvens.
Kommer det utländska besökare så lär dessa prova att ropa på 145.375MHz och
433.450MHz med sina D-STAR.
Ha passning på DV, D-STAR
På simplex-frekvenserna 145,375 MHz, och 433,450 MHz.
Plus eventuell lokal D-STAR relä station.
Ny radio IC-E80D ny radio IC-E80D ny radio IC-E80D
En ny handapparat från ICOM med FM, DV och DD. Med 290 gram radio i fickan når du hela världen via en nätansluten D-STAR repeater.
IC-E80D utmärker sig för att vara en både enkel att använda, och extremt avancerad apparat för den som verkligen vill knappa och ställa in saker. Med den tjocka manualen lär den tillfredställa den mest knappologiske inställarfreak. I enkelt handhavande bör även nybörjare och menyhatare kunna tillfredställas.
IC-E80D är en tvåbandare med heltäckande mottagare, 1,6 till 1000 MHz. VHF och UHF amatörband i TX.
Storlek och utseende lik IC-E91.
IC-E80D utmärker sig med att ha en ganska stor och tydlig eller display av LCD typ med hög kontrast.
Kan köras med GPS mikrofon. Ger då info om position till motstationen.
Vattentätad och håller IPX4.
Förenklade inställningar av D-STAR parametrar.
Här kan du studera IC-E80D på SRS hemsida
Klicka på ICOM transiver och sedan på transiver, du får upp en sida med ICOM stationer välj nästa sida så hittar du IC-E80D. Klicka på IC-E80D och du får upp sidan med IC-E80D.
Broschyr finns här: http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/400.pdf
Länkar och hemladdning IC-E80D
På hemsidan kan du se vilka länkar som gäller för IC-E80D, du kan ladda hem gratis programvara för VISTA eller XP. Du kan ladda hem manualen för CS-80 och för IC-E80D,
IP-klassningen kan du studera samt få hem en 4 sidig färgbroschyr över IC-E80D.
Obs att vi här har en fyrasidig broschyr för en handapparat, men den visas då tillsammans med IC-E880 mobilstationen. IC-E880 kommer jag förstås att beskriva framöver.
Broschyren hittar du här: http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/400.pdf
IC-E80D gratis programvara
Till den här nya lilla radio är programvarorna gratis. Går att ladda hem från SRS hemsida
IC-E80D FINESSER IC-E80D
D-STAR DV trafiksätt (digital röst och långsam data)
DR (D-STAR repeater läge) för enkel inställning
CS-80/880 gratis programvara (kräver OPC-1529R, OPC-478 eller OPC-478UC tillbehör)
GPS position rapportering (DV-läge) kräver HM-189GPS (tillbehör)
GPS-A trafiksätt för enkel D-PRS användning
Bredbandig mottagare 0.495-999.999MHz
Fyra olika effektnivåer inställbara
ÖVRIGT IC-E80D
Förenklat handhavande
D-STAR repeaterlista (upp till 300 anropsignaler kan lagras)
Totalt 1052 minnen
Inbyggd CTCSS och DTCS avkodare och kodare
Monitor funktion för svaga signaler
16 DTMF minnen (max 24 tecken i varje)
Tangentbordslås
Uteffekt 5 W med ca 6 timmars drifttid
IPX4 (se länk nederst på sidan)
IC-E80D har alla tonsystem, 1750Hz, DTMF, CTCSS, DTCS.
TEKNISKA DATA IC-E80D
Några specifikationer från databladet.
Steglängd 5, 6.25, 8.33, 9, 10, 12.5, 15, 20, 25, 30, 50, 100, 125 och 200 kHz
Spänning 10 - 16VDC
Uteffekt (7.4VDC) 0.1, 0.5, 2.5 och 5 W
Storlek mm 58 bred, 103 hög, 34 djup
Vikt 290 g med BP-217
Trafiksätt FM, FMn, AM, WFM, DV, DD (AM och WFM ej TX)
LF-uteffekt 300 mW (7.4VDC 8 Ohm)
LF-impedans 8 ohm
Mikrofonimpedans 2000 Ohm elektret
Antennanslutning SMA 50 Ohm
IC-E80D Känslighet och frekvenstäckning
FM (vid 12dB SINAD/3.5kHz DEV)
1.625 - 29.995MHz 0.4µV
30.000 - 75.995MHz 0.25µV
76.000 - 117.995MHz 0.25µV
118.000 - 173.995MHz 0.14µV
174.000 - 259.995MHz 0.32µV
260.000 - 349.995MHz 0.32µV
350.000 - 469.995MHz 0.16µV
470.000 - 599.995MHz 0.32µV
600.000 - 999.995MHz 0.56µV
WFM (vid 12dB SINAD, 52.5kHz DEV)
76.000 - 108.000MHz 1µV
175.000 - 221.995MHz 1.8µV
470.000 - 770.000MHz 2.5µV
AM (vid 10dB S/N, 30% MOD)
0.495 - 4.995MHz 1.3µV
5.000 - 29.995MHz 0.56µV
118.000 - 137.000MHz 0.5µV
222.000 - 246.995MHz 0.79µV
247.000 - 329.995MHz 1µV
DV (vid BER 1%, 4.8kbps)
VHF (Ham band) 0.22µV
UHF (Ham band) 0.22µV
Strömförbrukning (vid 7.4VDC)
Tx
hög (VHF,UHF) 1,8 2,1A
mellan (VHF, UHF) 1,2 1,5A
låg (VHF, UHF) 0,6 0,7A
Rx (vid 7.4V DC) strömbesparing, nominell, Stand-by
FM 30mA, 170mA , 62mA
DV 38mA, 215mA , 106mA
(strömbesparing cykel = 1:4)
Att öppna sin radio för de nya frekvensbanden, tänk då på att....
Exvis till 7,2 MHz eller att öppna rubbet så att alla tänkbara frekvenser i framtiden som kan tänkas bli amatörband fungerar.
Tänk då på att vissas modeller resettar sig efter en sådan modifiering, IC-706MKIIG tömmer minnen och ställer alla inställningar till default. Du får en extra träning i att ställa in saker och lägga upp ett minnessystem.
Men tänk oxo på att om du har ett CW filter, eller ett smalt SSB filter i IC-706:an, så "försvinner" det oxo. Jag menar att inställningen i initial set upp försvinner. Du måste veta vilket filter som finns i radion så att du kan ställa in det tillbaka. Annars kommer ju inte FIL knappen att funka när du skall köra telegrafi. Även detta kan vara en välbehövlig repetition av riggens inställningar och lite manualläsning skadar ju inte. När du ändå har radion öppen, skriv då upp vilka filter som finns fysiskt monterade.
Har du en IC-7000, 756PROall, 7400, 7200, 7700, 7800 ja då kommer filterfabriken eventuellt att bli ställd till default, minnena att raderas i vissa fall bara.....
Första intrycket IC-7600
Idag är 2009-04-06 och första sändningen från Japan har anlänt. Apparaterna täcker från fabrik upp till 7,2 MHz. Första intrycket är en mycket ljustark display. Med fantastisk kontrast och billans.
Som jag nämnt i mina uderhufventexter är bakgrundsbelysningen gjord med vita LED, stället för en plasmaljuskälla, (lysrör). Man får intrycket av en extremt ljusstyrka även i dagsljus eller starkt lokalljus. Genom att gå in i en meny kan man reglera ljusstyrkan och den går att ställa både ljusare och svagare än föregångarna. Ett annat bestående intryck är: fan vad snygg!!!! Vilken apparat!!! Hur kan dom göra så här snygga grejer? Man häpnar. De är fullständigt makalösa där borta i Japan på ICOM utvecklingsavdelningen. Ja nog skall den provas med det snaraste hemma. Ett exemplar är uttaget som demoex och skall visas under SSA årsmöte i Täby.
Nu finns 8 sidig broschyr IC-7600
Ring eller skriv och beställ en, eller se till att hugga en i Nykvarn vid vår monter. Skriver du ett mejl, glöm då inte att ange din postadress.
8 sidor fakta och fina färgbilder på drömriggen för HF, ICOM IC-7600. Se kurvor som beskriver Notcharna, se kurvor som beskriver IMD med IP beräkningarna.
Se blockschema där du får förklarat fördelarna med 2 MF:ar. Studera blockschemat över AGC systemet och hur dualWatch funkar. Se detaljbilder på den stora tydliga LCD TFT skärmen.
Vad är det för en stark bärvåg på 14,2 MHz?
S9 plus och lika stark även utan antenn. Jag får frågan då och då, ja nästan varje vecka, men ibland ligger den starka störande bärvågen på 18,1 MHz eller på 3700 kHz. Riggen är en ICOM station både ny och gammal. Svaret är förstås att man råkat sätta på kristallkalibratorn, (kristallkalibrator = något som vi har i arv), jag har flera ggr beskrivit kristallkalibratorn, och den ger en bärvåg varje 100 kHz och man kan lura sig på att det kanske är något fel på riggen, en spurre en pipton eller annat konstigt fel. På de nyare riggarna sätter man på denna funktion via någon meny. Det händer till och med att jag får in riggar för reparation, och ägaren har bara konstaterat att det bör föreligga ett fel och skickar in den och tycker att det är ett garantifel. Jag bara ber att få lyckönska de som måste skicka sin rig till USA eller Hong Kong för den här "reparationen".
Men på 7030 kHz tyx ändå finnas en bärvåg numera
På Morse QRP frekvensen på 7030 kHz CW ligger en bärvåg, men den kommer från antennen och många QRP knuttar är berövade sin frekvens. Se debatt om denna bärvåg på HAM.se, http://www.ham.se/allmaent-om-amatoerradio/11499-baervag-pa-7030-khz.html
Datamode IC-7400, IC-756all etc
Varje trafiksätt kan ställas i "Datamode", då stängs mikrofonen av och ett tillkopplat modem ansluts till modulatorn. Vid datamode, finns tre snabbval av bandbredd, vilka är helt oberoende av de bandbredder som valts i normalt telefonimode. Exvis telefonimode 1.9, 2.5, 2.8 kHz. och i Datamode, 200, 400, 600 Hz. för respektive trafiksätt. Alla bandbredder kan givetvis ställas in mellan 50 Hz och 3.6 kHz. Funktionen gäller SSB AM o FM. Exvis vid fjärrskrift, Pactor, Amtor, Baudot, Aschii, PSK31, kan man sätta precis den bandbredd i AFSK mode som trafiksättet kräver, även det passband som behövs.
Brusspärr VSC IC-7400
IC-7400 har en röstigenkännande brusspärr, VSC, (Voise Squelch Control), denna gör att apparatens LF slås på o av oberoende av signalstyrka. Den detekterar mänskligt tal, och låter brus CW och andra störningar vara tysta. Denna funktion finns på ICOM marina HF stationer. Funktionen är naturligtvis inte 100%, en del tjuvöppningar förekommer, om brus o störningar liknar mänskligt tal. Förutom VSC finns vanlig brusspärr, som arbetar med signalstyrka i SSB CW och AM. I FM mäter den brusnivån och fungerar som på de flesta FM stationer. Vid mer vridning på brusspärren övergår FM brusspärren till att "mäta" signalstyrka. De olika systemen kan kombineras. På S-metern visas en signal som visar vid vilken nivå man ställt brusspärren. Talbrusspärren kan användas i scanning av SSB och de andra trafiksätten.
LED-ljuskällor som bakgrundsbelysning på IC-7600:ans bildskärm
Inget mer lysrör eller plasmalampa utan riktiga LED lyser upp den färggranna och kontrastrika bildskärmen på IC-7600. Detta ger oss snabbare uppstart, stabilare ljusstyrka och längre livslängd. Och visst är LED ett miljövänligare sätt att skaffa lyse.
USB kontakter på IC-7600
En fram och en bak. I den främre kan du köra ditt USB minne och spara inställningar och ljudfiler, i den bakre kan du ansluta dig till datorn och köra alla kommandon plus att få in och ut LF samt PTT.
Autotune på IC-7600
Det finns en sådan knapp på IC-7600, man får då en funktion som gör att man hamnar rätt i frekvens på en nycklande Morse station. Vi hamnar exakt mitt i filtret och kan minska bandbredden ner till 50 Hz utan att hamna fel i frekvens. Dessutom kommer vårt svar att hamna på samma frekvens som den vi svarar. Ett knapptryck någon sekund senare ligger vi transivt med en Morse station. Med dagens allt smalare filter, är det viktigt att vi kan svara på rätt frekvens. Dessutom blir vi ju mindre breda. Ett Morse QSO där båda använder en egen frekvens tar ju större plats. När du har tryckt på Auto Tune ligger mottagaren mitt på en bärvåg, även om den nycklar Morse, och vi kan mixtra med filtren, vi förlorar inte signal även om vi väljer ett mycket smalt filter, ner till 50 Hz! Man kan likna Auto Tune med AFC, Automatic Frequency Control, något som fanns i FM mottagare förr.
När vi ligger rätt i frekvens kan man sedan använda CW-Pitch vredet för att välja vilken tonhöjd vi vill lyssna med. Vrider du på VFO för att få en annan tonhöjd flyttar du ju oxo sändaren, och hamnar utanför filtret i MF:en. Använder du RIT hamnar du utanför filtret. Med CW-Pitch kan du reglera tonen från 300 - 900 Hz. Många vill reglera tonen under Morsemottagningen och då är CW-Pich ratten perfekt.
Vad betyder "Cellular blocked"?
Vi kan se ordet i broschyrerna på ICOM:s apparater ibland under specifikationerna där frekvensområdet redovisas. Jo, det handlar om att amatörradiostationer avsedda för den Amerikanska marknaden inte kan lyssna på frekvenser där Cellular radio finns. Mottagaren är blockerad där. Cellular radio är en sorts analoga mobiltelefoner, lika våra nu utrangerade MTD och NMT system. Vi ser ibland på filmer att de kallar sin mobiltelefon för "cellphone". FCC tror att man kan lova mobiltelefonföretagen att ingen kan lyssna på mobiltelefontrafiken om man förbjuder mottagare som fungerar i dessa frekvensband. Det hela liknar lite av de förbud vi hade i en del Europeiska länder under kalla kriget. Exvis var det förr förbjudet att ha mottagare och lyssna på Polisradio. Hur kan man tro att sådana förbud fungerar? Tror verkligen mobiltelefonkunderna på att ingen lyssnar? Knappast, men SRS åtar sig INTE att öppna amatörradiostationer som köpts i USA, från denna blockering. dvs icke CE märkta. Vissa modeller kan ha all mottagning utanför amatörbanden Cellular blockerade. Dvs bara täcka 144-148 samt 440 - 450 MHz. Det kan bli oväntade komplikationer.
Spektrum presentatören är farligt vanebildande
Spectrum scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra i frekvensdomänet. Vi kan se vad som händer omkring den frekvens där vi lyssnar. Jag kan lova att alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här funktionen och helt inte vill se en rigg utan den funktionen. Farligt vanebildande är bara förnamnet. Man ser många många fler stationer än man hinner leta upp genom att bara ratta på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har IC-7600 fått en viktig funktion extra på spektrumpresentatören. Men först kan vi konstatera att själva bilden av spektrat är länge, en följd av att bildskärmen är längre.
På de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i olika steg. Detta sätt att visa kallas "center mode". Nu kan man liksom på IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis bildskärmen visar CW delen 7000 - 7040 kHz, endast den del vi använder vid Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar. Det här sättet att visa spektrat kallas "fixed mode". Båda metoder har sitt berättigande och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat. Bandgränserna för visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns de olika amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske du vill ha koll på RTTY delen av 14 MHz, då ställer du in 14060 - 14100 kHz som gränser för det fasta spektrat, visaren visar var du befinner dig med mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta till en frekvens där du ser att det förekommer aktivitet, även så korta aktiviteter som bråkdelar av sekunder hinner du med att se och sedan ratta in. Är du QRP:are och vill specialgranska en liten del av ett CW band där Morse från svaga stationer förekommer, ja då väljer du bandgränserna 14050 - 14070 kHz.
Spectrumscope på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi talar om minuter, ja då är du såld.
Telegrafnycklar
Har genom tiderna funnits i ett otal varianter, se på den här hemsidan så fattaru... typ
http://www.atdi24.dsl.pipex.com/more_on_morse_keys.htm
Visst är de häftiga, vackra, makalösa, och många samlar eller får tag på en gammal eller ny klenod. En telegrafnyckel är ju "bara" en strömbrytare som används för att slå till eller bryta strömmen till sändaren så denna kan sända bärvåg eller inte bärvåg, en bärvåg som man kallar för CW, vilket betyder "kontinuerlig bärvåg", "ren bärvåg", dvs omodulerad. Tänk att det går att göra sig förstådd genom att pumpa med en sådan maskin, tänk att våra mänskliga hjärna förmår rakt ur skallen både sända och avkoda Morse tecknen i form av ton eller inte ton. Är inte detta kultur så vad är då kultur? Vad betyder då telegrafi? Om vi översätter tele med fjärr och grafi med text eller skriva tecken så får vi ju fjärrskrift. Vilket jag tycker är ett utmärkt ord. Sänder vi fjärrskrift med radio får vi radiofjärrskrift. Just fjärrskriften med Morse alfabetet är ju inget annat är föregångare till det kommunikationssamhälle vi har idag. Så visst är Morsetelegrafin anfadern till dagens SMS, men vi slipper träna in Morse koden.
Ja vad vill jag komma till då?
•1. Ha den största respekt för de fina telegrafnycklarna, släng inte, samla och vårda dem.
•2. Ha den största respekt för de radioamatörer som odlar denna kunskap, just att kunna sända och mottaga Morse telegrafi.
•3. Varför inte försöka lära dig själv Morse? Kunde dom förr, så kan du oxo. Försök få någon i klubben att förevisa ett Morse QSO, låt honom berätta hur det går till.
Där nog punkt 3 är den viktigaste, försök i alla fall, och om du lyckas så lär du aldrig ångra dig. Sen kan man ju ha intresse för själva mekaniken och studera konstruktionerna.
Absolut.........
Tumtelegrafi
Vad är det då? Nytt ord nu igen?
Kolla på stan skall du se att det finns massor av tumtelegrafister, folk som går med ett grepp om mobiltelefonen och med tummen knappar in ett telegram. Jo det kallas SMS oxo. Telegrafi översatt med fjärrskrift.
Och visst fyllde "han" 218 år i dagarna (2009-04-27)
Läs med om Mr Morse, som har betytt så mycket för telegrafin med sitt Morsealfabete.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Samuel_Morse
Det roliga var att GOOGLE uppmärksammade detta med morsetecken på sin söksida den 2009-04-27, dagen efter var det borta. Jag skulle vilja veta lite mer om hur det gick med de första långa trådförbindelserna och telegrafin, exvis då han 1843 byggde en experimentlinje mellan Washington och Balitmore, och den 1844-05-24 sände sitt första långväga meddelande. Jag har en känsla av att det bör ha blivit en del överraskningar, och jag menar spänningsfall och distorsion på signalerna över en så pass lång linje. Frågan är om de hade relän på sträckan? Kanske någon vet mer i detta ämne? Det är inte "bara" att sända ström eller inte ström dvs ström eller spänningspulser pulser på en lång tråd, med trådlängden blir det fenomen som distorsion.
Stationerna "bara finns där"
Sa dom när IC-756PRO kom, i en vanlig mottagare hörs de svaga stationerna med, i eller inbäddat i bruset, i IC-756PRO ligger stationerna även om de är svaga ovanpå bruset. Det var mycket mer njutbart att lyssna med en PRO. Detta sades över hela världen. Jag funderade mycket på vad detta kunde bero på, hur kan dom säga så? Vad är det man hör? Jag har själv lyssnat och jämfört PRO med andra vanliga mottagare, och instämmer. Jag har alltid varit imponerad av vad våra kunder kan uträtta, vad de kan höra, hur de uppfattar och verkligen njuter av sina ICOM stationer. Numera inser jag att det man hör är extremt lågt inomband distorsion, eller snarare det man inte hör, just avsaknaden av distorsion, som gör att man säger så.. Med lägre distorsion i mellanfrekvenser, blandare, detektorer och kristallfilter får vi en mer orörd signal att lyssna på. Att förstärka och förmedla samt sedan detektera en svag signal som skall gå igenom en mottagare tillsammans med brus och QRM kräver låg distorsion, att tillföra distorsion till en så komplex signal som signal med brus kan bara ge ett resultat, mer oljud. Med en mycket linjär mottagare genom hela MF:en, som ju en 32 bitars digital mottagare kan ge, får vi ett helt annat resultat. IC-7600 är ett ytterligare steg i rätt riktning. Färre analoga steg, färre blandare, färre analoga detektorer, och en allt mer förfinad upplösning i de digitala delarna med en otroligt kraftfull DSP.
Förr försökte man lite primitivt uppnå de här effekterna genom att exvis byta dioder i produktdetektorn mot skottky dioder.
Du inte bara lyssnar på en IC-7600 du ser stationerna i den oxo
Vad jag menar är att det man ser på spektrumpresentatören är mycket viktigt, kanske lika viktigt som det man hör, och ger därför en ny dimension till kortvågslyssnandet.
Läs mer om den fantastiska spektrumdisplayen
Germaniumtransistorer (halvledar nostalgi)
Skrev jag lite om förra gången, bla annat en preamp med Ge transistor som går på en cell strömkälla. Genom att söka på nätet på exvis OC71 finner man en del saker, ja knepiga saker faktiskt. Det går att köpa gamla OC71:or, kolla här: http://store.triodestore.com/mullardoc71.html
12,95 dollar få man punga ut med, och den är testad, det allra lustigaste är att man talar om ljudet med en sådan transistor, nästan som de här HiFi knuttarna som gillar rör ljud.
Så här lyder texten: "Sounds great in Rangemaster Clones, smoother sounds than the OC44. Please call or email before ordering if you want to purchase more than one as we have limited stocks available".
Ja vad skall man tro? "Smoother sounds", OC44 var även den en vanlig Ge transistor då det begav sig. Den var mer tänkt för höga frekvenser, den kunde sitta i mellanvågsmottagare och i MF och jobba ända upp på 455 kHz. Med ett par OC44:or byggdes faktiskt små sändare för CW på 3,5 MHz. 10 - 100 mW kanske, och man körde Morse. Efter hand kom en serie Ge transistorer som funkade på VHF, AF-114 har jag för mig en sådan kunde heta. OC72 var en verklig effektare med metallhölje, och med två kunde man åstadkomma ett LF steg på någon Watt. Med två OC26 blev det 15 Watt och då ni var det kräm i luckan.
Smalare FM på 29 MHz?
Har du en äldre rig med alldeles för bred FM mottagare på 29 MHz?
Ja då skulle du ha passat på när jag på loppisarna och årsmötena i nästan tio år försökte sälja MURATA filter med 8-10 kHz bandbredd, lämpliga att byta i riggarna. Nu är de slut.
Dock finns det som reservdelar AM filter, som lämpar sig bra.
CFW-455IT är på c:a 4 kHz, och CFW-455HT är på c:a 6 kHz bandbredd. I riggarnas FM del sitter ofta CFW-455E som är 15 - 20 kHz brett, detta är för FM som man förr körde på 145 MHz dvs med +-5 kHz deviation. Men på HF får vi ju inte breda ut oss så mycket. Att byta detta filter i exvis IC-751all, IC-735, 725-729, 737, etc låter sig väl göras som hobby projekt. Visst måste du ha vana med lödjärnet. Blir det skrot av IC-735:an är det ju bara att beställa en ny IC-7600.
För att fullborda en sådan modifiering måste även sändarens FM deviation skruvas ner till +- 2 kHz. Den står på +-5 kHz. Till detta behövs givetvis en deviationsmätare. Men man kan göra det lite på ett ungefär om man tänker sig för lite. En halvering av deviationen ger ju halva ljudstyrkan i en FM mottagare. Sätt en LF voltmeter på en mottagare och sänd helst en ton, och dra ner drygt 3 dB. Många AC voltmätare har en dB skala. Ett annat mindre noggrant sätt är att tala i micken och dra ner så mycket att du med örat hör en ljudstyrkeskillnad neråt i en mottagare, örat kan uppfatta 3 dB ljudstyrkeskillnad och du har dragit ner till ungefär halva deviationen med bara egna örat och hjärnan som mätare. Att göra en liten markering på trimpotten för deviation underlättar att hitta rätt inställning, eller att hitta tillbaka. Har du ett oscilloskop så kan du oxo mäta nivån på deviationspottens löpare, och vrida ner den till halva nivån medans du visslar i micken.
Nyare ICOM stationer för HF har möjlighet att välja bandbredd i FM. På IC-706all väljer du FIL och får ett smalare filter i mottagaren när du kör 29 MHz FM, dessutom dras deviationen ner till hälften. De större och nyare DSP stationerna som IC-7000, 756PROall, 7700, 7800 och 7600 har tre FM bandbredder. Där den bredaste, 15 kHz, gäller för 145 MHz och de gamla kanalerna, 10 kHz gäller numera på 145 MHz och vid 12,5 kHz kanaler, på 29 MHz FM skall du köra 7 kHz bandbredden.
Obs att alla ICOM riggar är rätt inställda från fabrik, vi talar nu bra om att justera om deviationen från +-5 kHz till +-2 kHz på FM och på HF riggarna som inte har rätt deviation.
Vid Morsesändning kan du välja stigtid i IC-7600
Dvs den tid det tar för uteffekten att uppnå full effekt vid Morse telegrafi efter att nyckeln tryckts ner, och den tid det tar för bärvågen att gå ner till noll efter att nyckeln släppts. Med 2 - 10 ms inställbar stigtid kan du skapa hård eller mycket mjuk nyckling. Med mjuk nyckling får din Morsesignal ett personligt sound, och du alstrar absolut minimala nyckelknäppar. Med 2 ms nyckling är kurvformen så optimal att du inte skapar onödiga nyckelknäppar men får en stuns som gör att du kommer att "slå igenom".
Man kan kalla detta för den digitala tidsålderns kontrollerade nyckelfilter.
Förr räknande man "piptoner"
När man testade en rig. Det var vanligt i gårdagens radiostationer att man kunde höra egen oscillator eller överton därav i egen mottagare. Det kunde kanske ligga en bärvåg på 14295 kHz eller en på 3705 kHz. Den kunde till och med vara extra smal, den går bakåt medan du rattar framåt på VFO:n. Det är ju så att en mottagare som generar egna signaler inte är så bra. Men med flera oscillatorer, flera blandare och många breda MF:ar kunde det bildas spurrar, eller sk piptoner. När en rig testades kunde man lägga ner åtskilliga timmar på att utan antenn försiktigt ratta över all band och räkna dessa spurrar. Man kunde kalla dem birdies oxo, och vi ser sådana utryck i tester i äldre tidningar. Varför mäter man då inte spurrar i dagens tester? Finns det några spurrar i IC-7600? Det är i alla fall väldigt få spurrar numera, men ibland ser vi att man i annonser noga undertrycker att specifikationerna gäller "VFO A only". Av det kan vi dra slutsatsen att submottagaren kan ha spurrar och även andra problem. Ja då förstår ni varför jag noga förklarar att båda mottagare i ICOM stationerna har samma goda prestanda. Vi kan i specifikationerna oxo läsa att spec gäller endast inom amatörbanden. Man garanterar bara radion till det den är byggd för, amatörbanden.
Idag har vi så många spurrar från andra produkter, vi talar nu om störningar, laddaren till mobilen, nya digital-TV-konvertern, ja allt generar toner och brus så det är ju nästan ointressant om radiostationen har interna spurrar. Eller? Nja klart att radion skall vara ren i första hand då det ju faktiskt finns relativt störningsfria platser. Men man ser aldrig att man testar en modern radio för spurrar. Möjligen i sändarens spektra.
Men det är ett annat ämne. Spurrar och "levande" piptoner från en PLL byggd radio är även det ett annat ämne.
Hur gjorde man förr, innan det fanns PTT-knapp?
Förra gången likande jag motståndet mot PTT knapp vid motståndet mot nya trafiksätt, jag ville påvisa att det minsann inte var lätt att komma med nymodigheter förr heller. Idag D-STAR, förr nymodigheten PTT knapp.
Hur var det då innan PTT knappen var accepterad som amatörradio?
Jo det var ju bara att för den sändande att säga sin anropssignal, och "kom", sedan gällde att slå av anodströmmen till mottagaren så att den håller käft, flytta antennsladden till sändarens utgång, slå på strömmen till sändaren och rabbla signalerna, förhoppningsvis letar motstationen lite plus minus, 10 kHz kan behövas för att hitta dig. Efter att ha rabblat anropssignalerna tre ggr bör du vara funnen inom bandet. Och kan börja din monolog. När du är QRU, efter 15 minuters monolog, rabblas anropssignalerna igen, en gång räcker nu och man slår av strömmen från sändaren. Skruvar loss antennkabeln och sticker in den i mottagaren, kolla hur varm sändaren blev, och slå på anodströmmen till mottagaren, leta lite med frekvensinställningen tills du hittar din motstation, förhoppningsvis rabblar han anropssignalerna tre ggr så att du hinner hitta honom, avnjut sedan 10 - 30 minuters monolog. Så var lifvet före PTT knappen, och som tur var vann nymodigheternas förkämpar, idag har vi PTT-knapp. Till och med på AM stationer och även på en D-STAR station.
D-STAR i vida världen
Här kan man se en del av de D-STAR relästationer som är anslutna till internet.
Listan uppdateras givetvis och man kan läsa fakta på D-STAR relästationer anslutna till nätet.
Kontakten till antennavstämmaren på ICOM
Den bak på riggen som förbinder AH-4, eller de stora AH-2, AH-3 AT-120 AT-130, AT-140all. Jag får ofta frågor om denna fyrapoliga kontakt. Så här är den kopplad.
Ena sidan är spetsig och den andra rak. Vi räknar från den raka sidan, där första pinnen är Jord eller minus, andra stiftet är Plus 13,8 Volt via strömbrytaren i riggen, tredje stiftet är START, och fjärde KEY och det är då närmast den spetsiga sidan.
Att konfirmera detta gör man då genom att mäta 13,8 Volt och se om det stämmer. Den kan belastas med max 0,5 Amp och matas via den 3 Amp säkring som finns inne i ICOM riggen. Jordpinnen skall ha nära noll resistans till radion chassi. Någon del av en Ohm beror på att det finns HF drosslar i alla ledningar i radion.
Jordar du KEY, lämnar radion 10 watt samtidigt som den går över till CW. På start kommer en puls vid tryck på TUN knappen.
I antennavstämmaren, AH-4 eller de andra, finns kontaktklämmor som är märkta med dessa signaler, dvs jord, E, 13,8 Volt, start och key. I AT versionerna kan en klämma med ANT-C finnas, den används bara när man kör avstämmaren mot en yrkesradio för HF. ANT-C ger en spänning som är proportionell mot utgående antennström, och kan givetvis användas för en egen mätare som då konfirmerar att HF ström flyter ut från avstämmaren, men då drar du en femte sladd.
Att koppla en AT-150 till en modern ICOM med 13 polig acc jack.
Som bekant har ju en del av de nyare IOCM riggarna en 13 polig acc jack. Men riggen har en fyrapolig antenntuner jack, se ovan artikel.
Nej den fyrpoliga jacken kan inte användas till AT-150, ej heller till AT100 eller AT-500. Med dessa avstämmare följer en sladd, och var noga med att se till att du får med den om du köper en begagnad. Med AT-100 och AT-500 följer sladdar med fyrkantiga 24 poliga pluggar, dessa finns inte mer och var noga med att de följer med. Till AT-150 följer en sladd med 7 polig DIN i båda ändar.
För att köra mot IC-706all, IC-703, IC-718, IC-7000 och IC-7200 behöv en adapter som ger dig en 7 och en 8 polig DIN jack om du skall köra de äldre tillbehören, den heter OPC-599 och säljs, du finner den oxco i manualen till dessa riggar.
Givetvis kan du byta den ena 7 poliga DIN kontakten på sladden som följer med AT-150 till 13 polig i radioänden. Det kräver lödning.
För att köra med de 24 poliga sladdarna fanns för adapter, men idag måste du ta bort en 24 polig och löda dit en 13 polig. Köp inte en begagnad radio eller tillbehör om du inte får med originalsladdarna. Såvida du inte är bered att göra nya sladdar eller modifiera med nya jackar. Den som säljer en pryl och har slarvat bort sladdarna bör gå ner i pris.
Hur du kopplar? Ja det framgår av manualerna till transiver och tillbehöret, avstämmaren. Ofta behövs bara 4 till 5 trådar.
Men AT-180 är ett undantag
Den kan bara köras med IC-706all och IC-7000 de nyaste riggarna som har 13 polig acc. jack. Den kan inte köras med adapter från 13 till 7 polig och sådan adapter finns inte som tillbehör, det går inte heller att göra en sådan sladd själv. AT-180 behöver seriell datakommunikation med radion, och sådan finns bara i riggar från ICOM som är 10 år eller yngre.
Mer om D-STAR
En Dansk hemsida om D-STAR, här finns mycket info att få, (danskarna är mycket aktiva på D-STAR), och lära sig om det nya trafiksättet inom amatörradion: http://web.mac.com/oz6pu/pusle/go.html
Här beskriver våra OZ vänner hur man "gör", "brug av D-STAR": http://web.mac.com/oz6pu/dstar/gateway.html
Här finns en D-STAR calculator: http://www.dstarinfo.com/Calculator/DSTAR%20Web%20Calculator.aspx?Source=OZ2REA
Observera att OZ2REA kör med en 6,25 kHz kanal, på 145,76875 MHz med -600 kHz duplex. Avsikten med frekvensen var att undvika en störning.
Obs att man i OZ ännu använder 145,3375 MHz som anropsfrekvens, medan IARU föreslår DV Simplex på 145,3750 MHz, ha även passning på 433,4500 MHz. Ropa in på SK7RNQ C på 145,6375 MHz -600 kHz i rutan JO75BQ Vitaby.
Eller Mora på 145,6625 MHz - 600 kHz. Läs mer om Mora D-STAR på http://www.sm4jdp.se/DSTARRepeater.htm
D-STAR på 50 MHz
Här finns redan en frekvens allokerad, 50,630 MHz, någon fabriksbyggd D-STAR radio finns ännu inte på marknaden. Men det lär komma, och visst är det mycket spännande att utreda hur DV uppträder på 50 MHz.
D-STAR på 1200 MHz
Även här är frekvens allokerad 1297,725 MHz.
ICOM har radio för denna QRG, och här kan man köra större bandbredd vilket betyder snabbare DD.
Menyhatare och inställarfreaks, radioprogrammerare och menyer
Jag nämnde orden i min presentation av IC-E80D. Många hatar inställningar av sina apparater. Och menar att det är svårt med menyer. Och tycker att det borde finnas en knapp för varje funktion på en radio. Tänk dig då en garderobsdörr, som panel, sätt en knapp, ett vred eller en omkopplare på varje 2 cm yta av den dörren. Ja då inser du hur en sådan radio skulle kunna se ut. Det skulle inte finnas en chans att få överblick. Annat var det förr förstås, då en radiostation bestod av VFO, tune, AF-gainm, Plate Load och band. Micgain, Voxgain etc hade gömts på baksidan. Vi lär aldrig komma tillbaka till gamla tider med många knappar av denna typ, därtill säger kostnaden stopp. Ingen skulle betala för att man på fabriken hade en massa personal som lödde sladdar till hundratals knappar på en jättefront. Nej vi måste anpassa oss till att inställningar hittar man i en menyhantering. Ser vi på en IC-E80D så kan den ställas in för enkelt eller avancerad läge. Och jag vet att många av våra yngre, (under 40 - 50 års ålder) ÄLSKAR att ställa in saker, man kallar det att programmera radion, och kan läsa manual, leta i menyer och ställa in saker oförtröttligt. Detta är ju vanligt på alla prylar man köper numera, allt från enklaste mobiltelefon, till datorprogram, TV, Digtalkonverter, DVD allt skall ställas in, programmeras i oändlighet. Jag får ofta feeback av de som köpt nya riggar, exvis IC-7200 eller någon av de många handapparaterna med massor av inställningar för D-STAR, att det är jättekul, och att de har lärt sig allt på ett par kvällar. Vi får oxo veta att menysystemen är mycket väl utformade av ICOM, och att ICOM verkligen vet vad dom gör och kan bygga upp sådana menysystem på ett ergonomiskt sätt. Givetvis är det en bra träning för hjärnan att lära sig sådant här, och givetvis behöver många stimulans för sin mentala energi. Medan de lite äldre tycker det är jobbigt att lära sig nya saker. Trots detta upplever jag att många lite äldre radioamatörer verkligen försöker, och verkligen köper nya ICOM radiostationer med mycket inställningar i menyer, och faktiskt klarar detta mycket bra.
Selenlikriktare
Nog har vi alla hört talas om sådana, Vi som varit med en tid med radio och elektronik känner igen dem. Andra talar om att de luktar gräsligt illa. Ja det finns många sägner och myter om selenlikriktare, den vidriga lukten av bränd selenstapel. Hur skall då våra unga nyutbildade radioamatörer veta vad en selenlikriktare är för något, hur skall de överhuvudtaget veta att de finns? Eller finns det skäl att veta något om forna tiders likriktare? Vi bryr oss inte om de filosofiska frågorna, eftersom den som inte vill veta något om selenlikriktare slutar läsa här.
Selenlikriktare var en av de första halveldarliknande materialen som kunde användas att göra primitiva dioder av. Likriktare. Tiden var c:a 1940 till 1950. Men många apparater med selenlikriktare lever kvar än i dag eller åtminstone fram till 70 talet. I första hand ersatt man likriktarrör med selenlikriktare, sk selenstaplar. Materialet till dessa fick man som aluminiumplattor med selenbeläggningar på. Dessa kunde vara allt från några mm i diameter till stora på kanske 50 mm. De större satt på kylflänsar, kanske 100 x 100 mm stora. Plattorna skulle staplas, för att seriekopplas till önskad spänning, de tålde inte så hög spänning. För att ersätta likriktarrör i rörradio blev det då staplar med 20 - 30 st runda plattor, staplade i ett långt rör, upp till 150 mm. Stapeln bildade två dioder och burken kunde monteras stående på ett chassi. Tre anslutningar gjorde att det var lätt att ersätta rördioderna. Större likriktare för lågspänning och högre strömmar behövde kylning, plattorna satt därför på kylflänsar. Man trädde upp sådana plattor, exvis tre i serie och fyra grupper med lödfanor brickor etc på en lång skruv och drog ihop. Man fick ut fem lödfanor och två byglades, man fick en brygga. Med kylplattor på 100 x 100 mm kunde man ta en hel Ampere, vid 12 - 24 Volt.
En nackdel var stort spänningsfall, men jag har inte hittat några siffror på detta, dock tror jag att det varierade kraftigt på olika fabrikat och olika tillstånd på materialet. Vi talar nog om 2 - 4 Volt. Någon högre back resistans hade de heller inte. Men allt hängde nog mycket på fabrikat, kvalitet och åldring. Så visst blev dom varma om man drog någon Amp. Och just värme är en annan svaghet hos Selenlikriktare. De förstörs lätt vid hög temperatur och det är då det luktar illa. Men selenplattorna är noggrant lackade och det kan vara lacken som luktar. Vilken spänning en selencell tål verkar oxo kunna variera, jag har använt två seriekopplade för att likrikta 12 Volt, i anodspänningslikriktarstackar kan man finna 20 st i serie för att tåla några hundra Volt. Selen är ett grundämne, icke metalliskt och giftigt, men behövs som spårämne i kroppen. Någon släktskap mellan hälsobutikens selenpiller och selenlikriktare finns nog inte. Så vad du än gör, ät inte selenlikriktare, även om hälsoaffären skriver i sina annonser att du blir "viril" av selentillskott. Under senare tid, dvs framåt slutet av 50 talet kom selenlikriktarbryggor i form av platta små paketliknande saker. De kan vara i storlek av en tändsticksask, väl inpackade i Al plåt som vikts ihop. Inne i en sådan finns mängder av små plattor. Ihoptravade och med fyra ben, som en brygga. Under 60 talet fanns en form av små stabilisatordioder, som användes i transistorradio, bilradio etc. dessa var av selen och små, c:a 3 x 5 x 5 mm. De har egenheten att åldras och ändra spänning, genom att ersätta denna men en Si Zener diod kan man få friskt liv i sådana apparater. Har du en pryl med selenlikriktare kan du höja prestandan och livslängden genom att ersätta den med två eller fyra små Si dioder.
Det finns de som hävdar att selenlikriktare har fördelar. Någon form av självläkande egenskaper. Detta kan man ha åsikter om.
Däremot fanns jättestora selenlikriktare, stora som en tvättmaskin, exempel är för drift av ljusbågslampor i bioprojektorer, elsvetsar, ja tidiga versioner av sådana saker förstås.
Säkert har vi någon som vet mer om dessa elektronikens tidiga grundstenar, som kan berätta mer för oss. Exvis om backspänning framspänningsfall, backresistans temp etc.
I ELFA katalogen finns fortfarande en instrumentlikriktare av selen. En liten brygga c:a 10 mm lång. Avsedd att göra en Voltmeter till AC Voltmeter. Finns även i äldre VU mätare. Tål säkert flera mA.
Har du en gammal selenstapel eller selenlikriktarblock liggande, öppna den och studera. Du bör i alla fall inte använda den. Men ät den inte!
Nu går surströmmingen till
Fick vi höra på nyheterna häromdagen. Hur kan man i dag år 2009 hålla på med rutten fisk? Hur står man ut med lukten? Och hur kan någon stoppa det i munnen? Ja frågorna är många om denna kulturmat vi har i SM. Trots att jag själv är född SM3:a är kortaste avstånd surströmming till mun 10 cm, för min del. Kanske är det tillbehören, färskpotatis, dillen eller de etanol-haltiga dryckerna som lockar? Läs mer o surströmming här: http://www.surstromming.se/
Tacka vet jag en fin falukörv.
Hur är det med surströmmingsnätet numera, på 14 MHz? Dvs svenska radioamatörer omkring i världen som har QSO. Då det numera är dåliga konditioner är det osäkert om de hörs.
Här är fakta:
Surströmmingsnätet
14.319 MHz Lördagar - 16:00 Z
Köttbullsnätet
14.319 MHz Söndag - 16:00 Z
Groggnätet
14.325 MHz Vardagar - 00:00 Z (cirka)
Z tid är 2 timmar före SST.
Flygfesten Dala-Järna
Många radioamatörer är intresserade av flyg, låt mig då rekommendera denna flygdag. Helgen 2009-08-07 till 09. Man håller denna flygfest vart tredje år, och i år är det ett sådant år. Kolla hemsidan och se vad som händer:
För mig är det sex år sedan jag var där, tänk vad tiden går, jag kommer ihåg vägen dit, Filipstad, Lesjöfors, Vansbro och Dala-Järna tidigt på lördagsmorgonen, och jag hade min IC-706:a i bilen inställd på deras flygradiofrekvens. Hela tiden aktivitet, man hade hyrt in en professionell flygledare och ett pärlband av flygplan checkade in och landade i Dala-Järna. Häftigt att höra deras goda trafikdisciplin. Massor att se och uppleva på en liten flygplats där det är NÄRA till allt. Ta god tid på dig, det kan ta tid att komma ut från parkeringen bara, för att komma hem kan det krävas tålamod. Vilken frekvens ligger man då på? Prova 123,3500 MHz AM, så vitt jag kan utröna blir det denna QRG. Sätt snabb (fast) AGC (F-AGC) om du lyssnar på flygradio och AM mobilt med IC-706:an. Mobil QSB:en är så snabb att man måste kontra med snabb AGC. Brusspärren i IC-706all funkar utmärkt vid detta tillfälle, men den ligger lite senare än vid FM.
Övriga flygdagar sommaren 2009
Kan du finna här: http://www.sff.n.se/flygdagar_2009.htm
Jag skulle dock tro att det blir fler, bl.a. de som försvaret är inblandade i.
Att lyssna på flygradio, AM med andra ICOM stationer
Går utmärkt, men tänk på att enklare FM stationer, som IC-2000, 2200 och likande, samt de flesta handapparater som har flygbandet och AM, inte har AGC utan signalstyrkan påverkar LF ljudstyrkan. Du måste själv ställa in volymen för insignalens styrka. Vid starka AM stationer kan det bli klippning, och dist. Har du en av ICOM:s mottagare, IC-R10, R20, R5, R2, RX7 så har man AGC vid AM. Skall du på flygdagen och vill lyssna bärbart är det en bra ide att pluppa in en liten hörlur, öronsnäcka, i örat, det är ofta rätt bra med buller och sorl bland så mycket flygplan och folk att man inte hör en liten högtalare.
Vilka frekvenser kör flyget på?
Jag har en flygradiofrekvenslista som jag gjorde för många år sedan. Det är en doc fil och mejla bara så kan du få den. Där kan du se din lokala flygplats frekvenser. Där finns även VOR, (VHF fyrar för riktningsinfo) och långvågsfyrar med. Bandet 118,0000 till 137,0000 MHz är ganska stort och det är många kanaler, 760 st, att leta bland, därför är det ide att ha en lista att utgå ifrån. Skall man gå ner på 8,33 kHz kanaler blir det tre ggr så många.
"Långvågsfyrar"
Nämnde jag i förra texten. På de större flygplatserna finns långvågsfyrar, det kan finnas ett visst intresse att studera dessa, lyssna på dem och kanske se dem i verkligheten. Inte mist om du har funderingar på vårt 137 kHz amatörband. Att studera vågutbredningen på långvåg kan oxo vara lite annorlunda, och nyspännande. Långvågsbandet för fyrar är 284,5 till 404 kHz.
Karlstad flygplats har två fyrar, 331 och 341 kHz. Dessa sänder bärvåg och tonmodulerad med AM långsam Morse. de är på 150 watt och brukar höras bra. Det finns massor av fyrar då även andra system finns i detta band. Lyssna med AM mottagaren inställd med filterbandbredd på c:a 2 kHz. Det finns någon form av vågutbrednings fenomen, konditioner, som oxo ändras under dygnet. Flygfyrarna används utan rymdvåg, men för den som lyssnar kan man givetvis få rymdvågsutbredning. Tänk på att långvågen är ett ganska stort band, 100 kHz till 500 kHz. Det skulle kunna motsvara 1 MHz - 5 MHz på HF. Således kan vi vänta oss stora skillnader i vågutbredning inom detta band. Men skall du höra radioamatörer i amatörbandet 135,7 till 137,8 kHz bandet, ja då ställs större krav på dina grejer.
"nästan alla störningar och knaster försvann"
Citatet kommer från QTC 5 2009. Och från SM7CBS Tores artikel där han beskriver matning med stege av bl.a 2 el quad. Citatet kommer från sidan 8 där Tore jämför med en Z-match. Vad det handlar om är att han med en antennavstämmare kunde optimera balansen i stegen så att stegen inte strålar eller lyssnar. Läs den här artikeln! Den största eloge till Tore, sådana här artiklar växer inte på träd. Man kunde beskåda avstämmaren vid årsmötet i Täby. Vad jag tycker är så kul är att han beskriver hur viktigt det är med symmetrin eller balansen vid matning av antenn. Och hur mycket det kan betyda för störningarna i mottagaren. Sätt nu igång och bygg. Lägg märke till "chokebalunen" den är lindad med RG-58 på ett papprör, den syns under vridkondingen. Läs artikeln en gång till och tänk efter hur stort värdet är av detta. Jag skulle vilja säga att värdet är utan tvekan årsprenumerationen eller medlemskapet i QTC. Ja hur annars skall du få tillgång till en nedskriven artikel med de erfarenheter som det kan krävas år av experimenterande att få fram.
Tore ifrågasätter Z-matchen, det klassiska hembygget Z-match, som beskrivits i så många versioner i alla HAM tidningar, som att ha dålig balans eller symmetri. Något jag oxo genom åren har erfarit, det är konstigt då den ju matar stegen från en link. Jag har mött andra som säger så men inte kunnat få fram en förklaring. Den avstämmare Tore beskriver består av chokebaluen vid 50 Ohms sidan samt två spolar och en enda vridkonding. Att byta band med små trådar och krokodilklämmor kanske kan tyckas lite primitivt. Men får man bort en massa störningar är det värt jobbet. Jag skulle tro att det går att göra en sådan här avstämmare för bara ett band eller 50 MHz genom att börja med de minsta spolarna i Tores konstruktion, en mindre vridkonding och en chokebalun på exvis 10 varv RG58, diameter 50 mm. Då kan du mata din dubbelZepp, loop eller skywire med stege på 50 MHz.
Med god symmetri eller balans i matarledningen får vi minimalt med HF i chassit som man brukar kalla det, detta betyder oxo att vi inte lyssnar med chassit.
Ser det gammalmodigt ut? Ja nog kanske många tycker så, men vi har nu nya utmaningar, och jag tänker på just störningar, då kan en äldre konstruktion vara räddningen. Idag har vi andra grejer anslutna till radion, modem, dator och dessa funkar bättre om din högfrekventa effekt strålar uppe vid antennen istället för med chassit.
Sammanfattningsvis mindre HF i chassit = bättre balans = mindre störningar i RX = mindre störningar hos grannen.
Se denna artikel som en inkörsport i ämnet. Saken är givetvis djupare än så här, men även utan djup teori kan man faktiskt bygga saker som funkar. När det skett är vägen fri för den som så vill fördjupa sig i ämnet och kanske bli framtidens antenn och matarledningsexpert.
SRS säljer matarstege, eller bandkabel
För den som inte vill eller har lust och material för att bygga sin egen matarstege, vi har 300 Ohms halvtums, 12,7 mm bred, svart perforerad kabel, dvs samma storlek som man hade till TV förr. Men svart för att tåla solen, perforerad för viktens skull.
Vi har även 1 tums, 25 mm bred, 450 eller 470 Ohms svart plastbandkabel perforerad. 300 Ohms finns i 10 meters paket, 450 Ohms både i 10 meters paket och på metervara. Sådan här stege är lätt att arbeta med, lågt vindmotstånd, den är lätt och tynger inte ner din dipol.
På sin tid fanns även kvartums bandkabel, (6,35 mm bred), den användes inne i TV apparaterna mellan antennuttaget och HF delen, kanalväljaren. Den är lite för klen för sändare, men kan användas vid lägre effekter och den är mycket lätt. 10 meter kan knölas ner i fickan. Dock är sådan svår att få tag på. Att tillverka sin egen matarstege kan vara kul för den som har lite idéer och kanske plats att sträcka upp trådarna. Att tillverka, bygga och skapa något själv är en stor tillfredställelse.
Det finns olika hästkrafter
HP SAE eller DIN HP, ibland kallas de för HS, HK eller PS.
Ja begreppet hästkrafter kan vara olika och det är avsikten, att mörka verkligheten för oss arma bilköpare. Låt oss bena upp det hela lite, i alla fall så långt min förmåga räcker:
PS tyska för hästkrafter, pferdestärke = HS = horse strength, häst heter Pferd på tyska, (uttalas ungefär fert).
DIN = Deutsche Industri Normen, sv: tysk industri standard.
HP = horse power.
Så vad är då en sådan kuse?
1 PS = 75 kilopondmeter per sekund, och blir uträknat 735,5 Watt, (0,7355 kW).
Men en HP SAE då? Amerikanskt förstås i avsikt att få upp siffran.
En HP SAE är bara 0,98632 DIN HP.
Dvs har du 100 Hästkrafter DIN i bilen blir det i SAE 101,4 HP.
Men inte nog med detta, det hänger på hur man mäter och det kan bli mycket stora skillnader mellan HP DIN och SAE. En amerikansk bil kunde utan att motorn modifierades öka från 440 till 469 HP
En Japansk bil kunde med samma mätmetoder minska från 210 till 190 kusar. Corvetten ökade "bara" från 500 till 505 kusar med SAE mätmetoden.
Hur katten man gör vet jag inte. Och vilket det svenska HK är vet i katten.
SAE var ett Amerikanskt försök att standardisera biltillverkningen under tidigt 1900 tal, (SAE = Society of Automotive Engineers) vad gäller mätmetoder måttenheter etc. det vanligaste är hur man mäter oljors egenskaper, som viskositet. Dock finns internationella mätmetoder numera.
Skall du köpa bil, fråga efter motoreffekten i SI enheter, kW. Så blir du mindre lurad.
Vårt dynamiska språk
Som ni vet brukar jag ha lite klurigheter och påhopp om hur språket används. Jag menar att politiker etc använder ord som dom själva inte vet vad de betyder. SM5GW reagerade, snacka om skadeglädje, men jag håller med, försöker en politiker eller annan talare dupera oss med konstiga ord som han själv inte förstår, så har man faktiskt rätt att fråga, och faktiskt bör man fråga.
Så här skriver han:
Hej RoY!
Tack för veckobrevet som alltid är lika välkommet!
Om främmande ord.
Man bör göra till vana att alltid fråga om betydelsen av ett ord när man hör ett sådant som man inte känner till, eller hör någon använda ett ord som man själv känner till men är säker på att talaren egentligen inte vet betydelsen av.
I det första fallet kan man få en förklaring som minskar den egna okunskapen vilket är positivt, i det andra kan man (förvånansvärt ofta) få en alldeles åt skogen förklaring som visar att den talande själv inte behärskar ordet ifråga, och då känner man en djävulsk skadeglädje och också detta är positivt!
Det senare är utomordentligt tillfredställande då det sker under ett offentligt föredrag då föredragshållaren ju faktisk känner sig förpliktigad att svara! Dock bör man aldrig rätta förklaringen hur fel den än kan vara. Låt någon annan få den glädjen om han kan (eller törs)!
73 de -5GW
Nu finns ett nytt tangentbord till datorn att köpa
(vårt dynamiska språk)
Förutom att det är rosa, ger mellanslaget, (Space bar), slumpmässigt snedstreck, detta underlättar för notoriska snedstrecksmissbrukare. Dessutom finns några extra knappar, en för "fattaru", ("You know" på engelska varianten). En för "ABSOLUT" som ju numera är ett vanligt ord i alla tänkbara sammanhang, och givetvis finns "Typ" som snabbtangent. Några andra finns oxo för dagens modeord. Två knappar går att förinställa för eventuellt nya och personliga modeord. Dvs med ett enda tangenttryck skriver datorn ABSOLUT. Här är några meningar skrivna med det nya tangentbordet som kommer i USB utförande. Givetvis tar det nya tangentbordet automatiskt bort infinitivattributen. (exvis "att")
Teknik/Roy/SRS, Absolut. Han/Hon/Denne/Alltid skriver/undetecknar, kontraktet/avtalet, genast/absolut/utan/tvekan, fattaru/typ. Vidare/smalare reser absolut/typ den tilltalade/anklagade/snarast/genom/försorgen/staten. Fattaru/Absout/typ. Amatör/fro-samband, Stockholm/felsökning, vid extraordinära händelser. Trix för den som vill/måste/behöver fota.
Keramik tavla/skepp/marint/marin/båtar/havet/tavlor/ Typ.
Genom detta tangentbord kan man snabbt, dock efter en viss träning, skriva helt ofattbar byråkratisk modern Svensk eller Engelsk text, och vara med i tiden. Fattaru/typ? Efter god träning kan man till och med bli politiker, då texterna håller byråkrat klass.
Politikerförakt? Jag? Näääh, eller jo, JA!
Skämt åsido, kanske detta mer passar i första April utgåvan av mitt veckobrev, men jag menar att snart är vi där. För att vara seriös har jag fortfarande inte hittat någon vedertagen Svensk grammatik som förklarar hur snedstreck skall användas, endast rekommendationer att inte använda snedstreck, förutom den matematiska symbolen för division eller bråktal. Man förordar att man skriver "Han, Hon eller båda", eller "Han eller Hon", eller "Han och Hon", beroende på vad man menar, istället för Han/Hon. Då är det ju glasklart vad det betyder.
Någon påpekar att språket verkligen är dynamiskt, och att det verkligen ändrar sig med tiden, och att det alltid gjort så. Jag håller med, men det hindrar inte att man gör sig lustig över det. Däremot kan det om man är okunnig och inte hänger med i svängen bidra till grova missförstånd, det är allvarligt.
Jag läste en bok av Carl v Linne´ med 1700 tals Svenska, med stort tack till SM7CRW. Något jag tycker fler borde läsa och då inser man att språket förändras. Men ibland tillbaka i tiden. Vi får tillbaka vissa gamla ord.
Sist men inte minst, ovanstående exempel med snedstreck har jag verkligen hittat som verklig text, det är inte bara jag som hittat på dem. Och nog blir det ilskna röda streck under från Word rättstavning.
Hur man läser dessa texter vid ett föredrag är mer upp till föreläsaren att avgöra, ibland kan man få en översättning om han visar overheadbilder med texten som han själv läser upp. Ett visst överraskningsmoment.
D-STAR i vida världen
Här kan man se en del av de D-STAR relästationer som är anslutna till internet.
Listan uppdateras givetvis och man kan läsa fakta på D-STAR relästationer anslutna till nätet.
Prokrastinering
Jag hade med det fina ordet förra gången, dvs uppskjutarbeteende. Och fick detta av SM0AOM. Så här skriver han:
Det bästa som skrivits på svenska om detta är nog följande sentens som Fritiof Nilsson Piraten skrev för sin egen gravsten:
"Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972"
73
de
Karl-Arne
SM0AOM
Jo jag hittade några roliga historier
Två pensionerade officerare samtalar:
Jag var på regementets dag i söndags och där träffade jag min gamle vän major Andersson.
Han var väl i full uniform?
Nej, han var snarare full i uniform.
Inskrivning av årets rekryter.
En av dem som tillfrågades vilket vapenslag han önskade tillhöra, sa:
Generalastaben.
Är ni tokig, karl!
Nej, måste man vara det?
Svante kom in på polisstationen och sa:
Min fru är försvunnen sedan tre veckor.
Hur är hennes signalement?
Omkring 1.60 lång, 59 år, väger 108 kilo, röd peruk, löständer, hjulbent, skelar på vänster öga och har rynkor i ansiktet.
Ni har tur, sa vakthavande polisman. Någon som motsvarar den beskrivningen har vi inte tagit hand om!
En fånge som skulle hängas beklagade sig för prästen:
Jag har inte fått nån frukost!
Det har inte jag med att göra, sa prästen. Jag är här för att se till att du får andligt stöd.
Fångvaktaren kom in och mannen sa:
Jag har inte fått nån frukost!
Det har inte jag med att göra, sa fångvaktaren. Jag är bara här iför att se till att din cell är ren och snygg.
Till slut kom bödeln.
Jag har inte fått nån frukost!
Det har inte jag med att göra, sa bödeln. Jag är här för att se till att du inte får nån middag!
Håkan hade druckit hårt i sitt liv.
Han hade varit på en hälsoundersökning vid hälsocentralen.
Nå, vad sa läkaren om dig Håkan?
Att det för min del var slut med konjak och whisky.
Brännvin också?
Nä, det tordes jag inte fråga, för då hade han väl förbjudit det med.
Jocke är definitivt kontorets store charmör och han var som vanligt igång på firmans personalfest. Den här gången riktade han intresset mot lilla nyanställda sekreteraren Bettan. Men hon visade sig vara svårfångad.
Ni kan lägga av, snälla herr Nilsson. Jag har fått rapporter från alla era kvinnor om de många kärleksaffärerna.
Jocke protesterade:
Äh, det där var ingenting att bry sig om!
Och Bettan nickar instämmande:
Nää, dom sa just det allesammans!
De
Nedre Frykens Kustradiostation SM4FPD, Roy