|
|
SRS nyhetsbrev V. 6 2009-02-12
HEJ Mejlingslistan
Jag lovade ju att återkomma med en djupdykning i ICOM:s nya flygradio, IC-A210.
Idag skall vi se lite under hufven på den godbiten.
"Varför skriver du inget om tester"? Jag får frågan ibland, och svaret är väl enkelt, jag är inte intresserad av tester och kan inget om tester. Om någon har lust att plita ihop något grundläggande om tester, exvis tisdagstesten på VHF så är det välkommet. Däremot blir det lite om 50 MHz bandet idag.
Klart att man kan fortsätta på temat varför skriver du inget om... Amatörsattelit trafik, HF tester, ARRL tester, SSTV, PSK-31, ja det finns säkert massor av intressanta saker vi kan göra som radioamatör. Så finns det någon som kan och vill plita ihop något om ett kul trafiksätt, så är du välkommen.
Många är oroliga för det blyfria lödtennet, och jag skriver lite om detta idag, ta det som en varning eller om du är van så är det kanske inte så dramatiskt.
Jag skriver just nu på en under hufven text på den nya IC-7600, det kommer massor om den framöver. IC-7600 finns nog nu på vår hemsida för den som är nyfiken.
Att det är fritt att köra på 50 MHz nu är det väl ingen som missat, mer info i dagens brev.
IC-7600 kan du se här:
http://www.icom.co.jp/world/news/090120/index.html
En maskin som kommer att ersätta IC-756PROIII.
Viktiga datum för HAM händelser 2009-01-16
Låt oss då börja med ESKILSTUNA, 2009-03-21. Det evenemanget läser du om här: http://www.sk5lw.com/hamfest/2009/hamfest2009.htm SRS ställer givetvis ut och visar godbitar som vanligt. Eskilstuna är ett vårtecken, se till att du oxo får vårkänslor.
Så här står det på hemsidan om det årliga evenemanget:
Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa och loppis lördagen den 21 mars i Munktellarenan. kl. 10 till kl. 16.
Stor Cafeteria!
Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Centralt med gångavstånd till Eskilstuna centrum och tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. I Eskilstuna finns något för hela familjen, alla kan hänga med.
Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78.
SSA årsmöte2009-04-18,19: se SSA hemsida http://www.ssa.se/
Här finner vi att SSA årsmöte äger rum i Täby.
Årsmötet äger rum den 2009-04-18,19 (April 18 och 19)l och plats blir liksom 2002, Täby Park Hotel, "allt under ett tak". Mera info kommer successivt på Täby Sändaramatörers hemsida http://www.sk0mt.net/ och dessutom i QTC nr 1.
Några fördelar med D-STAR och argument för D-STAR översatt från användare.
I ett D-STAR system med repeater och internetuppkoppling kan vi från våra handapparater köra alla de trafiksätt som olika andra system visserligen kan göra var för sig, men då med masstor av tillbehör datorer och programvaror. D-STAR ger utan dessa tillbehör på en handapparat möjligheter att direkt köra:
Motsvarande Packet radio, med filöverföring och chat
Motsvarande APRS, med positions rapportering och enkla text meddelanden
Motsvarande Ecco link, med länkning över hela världen via Internet, för text, SMS, telefoni, Packet APRS motsvarande funktioner.
Man kan världen över ladda hem programvaror som gör D-STAR till system för nödsamband och meddelande hanteringssystem. Ett exempel är D-rats mjukvaran, som möjliggör E-mail över D-STAR.
D-STAR är en kombinerad plattform för att bära tal och data överföring. En del funktioner liknar det som finns i avancerade militära taktiska system.
För radioamatörer finns mängder av möjligheter att utveckla system och användningsområden för D-STAR, som gagnar amatörradions utveckling och dess intressen world wide.
Har du frågor om D-STAR?
Sänd ett mejl till mig så skall jag be vår ICOM agent i Stavanger att svara.
Pionjärlistan D-STAR
Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och inleder introduktionen av ett nytt trafiksätt. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig.
SM1
SM2
SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup
SM4PCF Eero, QRV 145.3375 MHz
SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz
SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup
SA4AZC Christer, kör IC-E2820, QRV 145,3375 MHz
SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91
SA4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91
SM4GND Anders i Sågmyra kör IC-2200H med D-STAR.
SM4EXE Hans Falun. IC-2200H med D-STAR.
SM4RNA Anders Ludvika mobilt D-STAR
SM4YWL Thomas Mora. IC-E91 handapparat
SM4MJR Bosse, Borlänge QRV 145.3375 MHz, IC-E92D
SM4KWM Nisse passar med skannern i min IC-2200H i145,3375 MHz DV
SM5
SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920 och IC-E91, äv mobilt
SM6VYP Valle, Angered, norr Göteborg, har min IC-2820 på passning på 145.3375, DV
SM7URN, Patrik QRV på DV 145.3375, 433,450 och 145.6375 MHz (SK7RNQ C). IC-2820 & IC-E92.
SM7FFI Bengt i Asarum JO76KE, QRV på DV 145.375, 433,450 och 145.6375 MHz (SK7RNQ C). IC-2820 hemma och mobilt.
SA0AWA Nilsanders, kör IC-E92D + IC-E2820, QRV 145.375 MHz + 433.450 MHz
LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).
LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).
LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).
Här är några länkar till sajter där du kan hämta mjukvaror för D-STAR
http://www.icomamerica.com/en/support/forums/tt.asp?forumid=28 Här finner du tredje parts applikationsprogrammvaraor för D-STAR. Dvs mjukvaror som andra än tillverkaren gjort och som stöds av D-STAR och ger trevliga funktioner och applikationer.
http://d-rats.danplanet.com/wiki/FrontPage På D-RATS finner du applikationer för D-STAR och free download.
D-STAR
står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
(Obs att "technology" betyder "teknik", det svenska "teknologi" betyder "läran om teknik", jämför biologi som betyder läran om naturen).
D-STAR på svenska blir då: "Smart digitalteknik för amatörradio"
Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära sig dessa redan nu.
DV står för Digital Voice, dvs. digital röstöverföring, eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.
Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.
D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)
Ny bordsmikrofon från ICOM SM-50
Precis innan jag skulle mejla ut dagens nyhetsbrev fick jag den nya mikrofonen i näven, givetvis måste den provas. Och jag skriver ihop en liten text om den nu.
SM-50 är en lite större och maffigare sak, den väger sina modiga 730 gram, har 1 meter sladd och avsedd för de ICOM riggar som har 8 polig kontakt.
En rejäl svanhals gör att den kan böjas för rätt vinkel.
Denna mikrofon innehåller en högklassig dynamisk mikrofonkapsel med RIKTVERKAN! Obs att många konkurerande bordsmickar har dåliga dynamiska mikrofonelement utan riktverkan. Här, i ICOM SM-50 utgår man från ett mikrofonelement med hög kvalitet, riktverkan, en sk tryckskillnadsmik. För med en kapsel av hög kvalitet kan man med förstärkaren åstadkomma den frekvenskurva man vill. Några data på SM-50:
Mikrofon typ: Riktad tryckskillnadskapsel av dynamiks typ
Utimpedans: 55 Ohm +-30 % vid 1 kHz, (0dB - 1 V/Pa)
Känslighet: -30 dB +-4 dB vid 1 kHz, (0 dB 0 1 V/Pa)
Strömförsörjning: SM-50 matas med likspänning från ICOM stationernas mikrofonkontakt.
SM-50 har en trimmer för utnivån, eller känslighet under foten. På Panelen finns PTT knapp återfjädrande eller låsbar. Knapp för bas avskärning, samt up down knappar.
Och hur låter detta underverk då?
Jag har provpratat lokalt.
Vid FM och genom att lyssna på mig själv finner jag att jämfört med SM-20 så låter den mer distinkt, inte så burkigt som SM-20, och den går att tala utan att böja sig fram, talavstånd som vanligt för äkta tryckskillnadsmickar är 10 - 40 cm. Med micken bakom loggboken låter den ljust, med tydliga S och F ljud, jag är mycket nöjd.
Vid SSB är skillanden jämfört med SM-20 inte så stor, fortfarande låter den bra, ljust chrispt, och med väl uttalade S och F ljud.
Riktverkan, genom att tala från sidan märker man en mycket god riktverkan, från sidan sjunker moduleringen uppskattat minst 20 dB.
Mer om denna mick kommer framöver.
Jo priset, SM-50 kostar SEK 2600.
Många nya ICOM
Obs att det nu börjar bli många nya ICOM radiostationer för HF och vi måste lära oss skilja på apparaterna, jag beskriver de olika i texter, och de nyheter vi måste kunna skilja på är främst:
IC-7800, IC-7700, IC-7600, IC-7200. Dessutom de sista årens: IC-706all, IC-7000, IC-7400, IC-756, IC-756PRO, IC-756PROII, IC-756PROIII. Vi väntar med spänning de nya ID- apparaterna i vår.
IC-7600 kan du se här:
http://www.icom.co.jp/world/news/090120/index.html
En maskin som kommer att ersätta IC-756PROIII.
Nya amatörradiofrekvenser 50 MHz
I QTC den 2009-01-29 kunde vi läsa att från "nu" gäller att vi får använda 50-52 MHz alla mode, även mobilt, bärbart, relästationer och med 200 Watt. Något specialtillstånd behövs inte mera. Det kostar inte extra att köra 50 MHz. Låt oss tolka "nu" med att vi får köra 50 MHz från och med 2009-01-29. Förhandlingar pågår mellan SSA och PTS om 1000 Watt på 50 MHz.
Texten skall tolkas som att vi får köra 50 MHz alla mode, alla QTH, även mobilt numera. Effekten 200 watt skall tolkas som det som kommer ur sändaren.
Även en nyhet om 7 MHz kom i samma QTC.
Från och med 2009-04-01 kl 0000 får vi använda 7000 - 7200 kHz för amatörradio med 1000Watt.
Det skall utarbetas rekommendationer för frekvensanvändning, dvs planer för på vilka frekvenser man skall köra telegrafi, telefoni, SSB, FM och relästationer (50 MHz FM) förhoppningsvis vilka frekvensteg vid FM och bandbredd vid FM, förhoppningsvis 25 kHz steg och 16 kHz bred FM. Obs att försvaret med sina RA-245, RA-422 körde 50 kHz steg och 30 kHz bred FM. Jag tolkar frekvensplanerna som att det blir - 600 kHz duplexavstånd vid repeaters. Men frekvensstegen är fortfarande en bra fråga, 10 kHz, 20 kHz, 10/20 kHz eller 20/10 kHz är frågan.
Läs även 50 MHz på SSA hemsida
IARU har bandplaner som man kan använda tills vidare för 50 MHz
http://www.iaru-r1.org/Chapter%203.1%20HF%20Bandplan.pdf
http://www.iaru-r1.org/VHF_Handbook_V5_11.pdf
SM2DCU har gjort denna bandplan http://www.lra.se/filer/bandplan_vhf_uhf.pdf
Vi ser att man skall använda 10 kHz frekvensteg på 50 MHz FM och AM. Dock finner vi ibland kanaldelningen 20 kHz och någon gång utrycks kanaldelningen som 10/20 kHz eller 20/10 kHz. Jag har inte lyckats tolka om vi skall köra 10 eller 20 kHz frekvenssteg och vad snedstrecket betyder vet tydligen ingen. Det finns även en form av kanalbeteckningar. Något som säkert blir lika populärt som de kanalbeteckningar som finns för VHF och UHF amatörband, (ironisk). Vad är det för fel att ange en frekvens i frekvens? Nog borde radioamatörer kunna sådant.
Med 10 kHz kanaldelning skulle då anropsfrekvensen bli 51,510 MHz FM narrow, dvs vi måste välja smalaste FM bandbredden som finns i riggen. Det hade ju varit roligare om man kunde köra 51,5000 MHz jämt som anropsfrekvensen på 145,5000 MHz, med 12,5 kHz frekvenssteg.
Det viktigaste är nog ändå att man använder 50,150 MHz för SSB som anropsfrekvens. Där finns då möjlighet att ropa, passa och ha QSO, om det blir conds och vid trängsel skall man givetvis QSY:a.
Plocka fram IC-E90, med toppen för 50 MHz
Många har en IC-E90, en liten fin handapparat med 50 MHz. Till dess antenn fanns två olika toppar, där den större ger möjlighet att köra 50 MHz . FM Simplex kör man då på 51,40 - 51,60 MHz, 10 kHz frekvensteg, (eller skall det vara 20 kHz? Eller 10/20 kHz eller 20/10 kHz?) och anropsfrekvensen föreslås vara 51,51 MHz FMn. Vad kan man då köra med en liten handapparat? Knappast DX förstås men väl lokalt. Det blir mycket spännande att testa räckvidden på det här bandet. Klart att en yttre antenn gör god verkan, bygg en GP för 51 MHz, det blir sprötlängder enligt formeln 300/f (MHz)/4. Dvs 1,4 meter. Eller bygg en liten vertikal dipol. 2 x 1,4 meter. Balun gör du genom att linda en drossel, eller en sk strömbalun av koaxen, exvis 6 varv med 50 mm diameter.
Har du slarvat bort 50 MHz toppen till din IC-E90? Wolfgang har nya.
Relästationer på 50 MHz FM
Lär bli verklighet så småningom i SM.
Relästationer skall ligga på 51,80 - 52 MHz med -600 kHz duplexavstånd. Detta enligt SM2DCU:s IARU tolkning: http://www.lra.se/filer/bandplan_vhf_uhf.pdf
Normalt är 500 kHz för relän i 50 MHz bandet, och vi måste ställa om duplexavståndet i våra riggar. Givetvis kommer det att krävas duplexfilter för att bygga en relästation, de blir rätt stora. Men kanske det räcker gott med fyra burkar.
Kör med dupbbelZeppen på 50 MHz
Själv stämde jag av min 2 x 40 meter långa dubbelZepp på 50 MHz, det gick utmärkt och jag har redan kört SSB QSO. Men tro inte att den inbyggda avstämmaren fixar detta. Den är avsedd att stämma av en koaxmatad antenn där missanpassningen är liten. Det krävs en yttre tuner, en som har balanserad utgång, exvis de flesta av MFJ:s modeller. De är dock inte gjorda för mer än 30 MHz men har du tur funkar det skapligt. Var mycket försiktig och börja med lägsta effekten. Varje antydan till HF i CHASSIT skall tas på fullt allvar. En MFJ tuner för 1,8 - 30 MHz kommer att ha hög dämpning även om man lyckas stämma av den på 50 MHz, var försiktig med pådraget, 20 - 50 Watt räcker väl. Även balansen kan vara ett problem med en avstämmare som är avsedd för max 30 MHz. Bäst är att bygga en särskild avstämmare med symmetrisk utgång just för 28 - 52 MHz. Det är nu du behöver de där fina gamla VHF vridkondingarna.
En länk till 50 MHz tuner bygge
http://www.qsl.net/aa3sj/Pages/50MHz-Tuner.html Visar ett bygge av en obalanserad avstämmare för 50 MHz, obs att denna avstämmare inte har balanserad utgång för dubbelZeppen. Att sätta en balun efter denna kan gå, men tänk på att de flesta baluner går bra bara upp till 30 MHz... Tänk på att balunen i så fall kommer att utsättas för extrema förhållanden om du försöker nata en Zepp via den. Men bilderna i bygget visar en del av komponentvalet och byggtekniken på VHF! Ja 50 MHz är VHF, och vid denna frekvens måste man nog börja tänka lite VHF-artat.
Bygg en balanserad antennavstämmare för 50 MHz
I de äldre ARRRL handböckerna kan man hitta goda sådana beskrivningar. Jag läser i 1976 utgåvan och hittar en bra. Förr använde man bandkabel på VHF, exvis för att mata en yagi på 50 eller 144 MHz. Det är därför det då byggdes sådana här avstämmare. Har du inte den boken sök i de du har. Men jag skall försöka beskriva den med ord.
Linda en spole på 7 varv, med 1,6 - 2 mm tråd. Diameter 38 mm (35 - 40 mm om du har någon lämplig stomme, helst luftlindat dock). Linda med drygt trådtjocklekens stigning. Du behöver en dubbel vridkonding på 2 x 25 - 50 pF, mitten på vridkondingen jordar du i lådan. Anslut vridkondingen till spolen ytterändar. Vid 2,5 varv från spolens ytterändar ansluter du polskruvar för stegen.
Linken gör du med en spole som är 50 mm och har två varv. Du placerar linken mitt över den andra spolen. Dess ena ända till en koaxialkontakt för input, den andra via en vridkonding till jord. Vridkondingen här är på c:a 100 pF. En sådan här avstämmare kan funka ner till 28 MHz beroende på vilka vridkondingar du brukar, och med lite modifieringar kan den blir bra mellan 28 och 52 MHz, eller bara på 50 MHz. Det finns ingen balun och genom uppbyggnaden blir det god symmetri. Koaxialkabeln till riggen bör ha minst en strömbalun, RF-choke eller vad man vill kalla den. Vid avstämning av en dubbelZepp, eller en 4 x 20 meters loop med stege kan du behöva flytta uttagen på huvudspolen. Trimma, flytta och trimma tills du är nöjd. Den position av uttagen som ger smalaste inställningarna på dubbelvridkondingen har lägsta förlusterna. Men kom ihåg att du måste placera uttagen tills tegen symmetrisk på spolen. Exvis 1 2 3 varv från respektive ände, eller helt enkelt ytterändarna på spolen. Sen står den där och behöver inte trimmas särskilt ofta. Man kan tänka sig att det gåtrat t finjustera symmetrin genom att fintrimma positionen av ena eller andra benet på spolen. Exvis för minsta HF i chassit kan då uttagen hamna på 1,5 respektive 1,7 varav från respektive ända på spolen. För att veta kan man mäta och behöver då en dubbel antennströmsindikator, exvis en glödlampa i respektive part i stegen. Har du två likadana vridkondingar kan du använda två för avstämning istället för dubbelvridkondingen, eller butterflykondingen, då kan du fintrimma balansen manuellt.
Jag har skannat in byggbeskrivningen, om någon vill ha filen mejla mig.
En mobilantenn för 50 MHz
Liknar polisbilarnas antenner för 40 MHz som var vanligt i mitten av 60 talet. Jo, polisen körde 40 MHz för länge sedan, de hade god räckvidd och makalöst fint ljud, de körde med 50 kHz frekvensteg och bandbredden var stor med +-15 kHz deviation och 30 - 50 kHz breda mottagare, hi fi. När vi skall ut med IC-706:an på 50 MHz krävs en ny antenn, den blir c:a 1,4 meter, så det blir att försöka hitta någon lämplig pinne. SRS säljer någon med spole som gör den lite mer diskret. HFC-6 MOBILANTENN 50 MHz 1010 mm 500,00 Kr
Tänk på att vi nu är tillbaka på den tid då vi körde med en kvartsvågsantenn på bilen. Antennen kräver jordplan och bilen blir ett sådant. Vi får då ganska kraftiga HF fält i bilens chassi, och det gäller att tänka på detta, och kanske vara lite försiktig med effekten. Prova med 10 - 25 Watt i början, särskilt om du skall köra FM. Känn dig för, och se till att inte störa bilens elektronik eller krockudde. Att du har gjort DC anslutningen genom att dra både plus och minus sladden direkt på batteripolerna är självklart.
IC-AH4 på 50 MHz
Jo den är specad för denna frekvens så bara att prova.
Följande antenner finns på lager för 50 MHz
HFC-6 MOBILANTENN 50 MHz 1010 mm 500,00 Kr
CA-52HB 2 ELEMENT 50 MHz 84052 970,00 Kr
CA-52HB4 4 ELEMENT 50 MHz 84055 1550,00 Kr
HVU-8 BASANTENN 3,5/7/14/21/28/50/144/430 31008 3750,00 Kr
AS-510 GUMMIANTENN 50/144/430 MHz 31510 375,00 Kr
AS-511 hård gummiantenn SMA 50/144/432 MHz 31512 300,00 Kr
AH-510R teleskopantenn 50/144/432 MHz BNC 31515 575,00 Kr
CP-6 3.5-50MC VERTICAL ANTENNA 34906 3680,00 Kr
GP-15 50/144/430 MHz 1780,00 Kr
Lyser strömbrytaren på IC-756PROIII?
Lyser knappen för till och frånslag rött både när du har den avstängd och påsatt? Då har du satt på timern. Knappen skall normalt inte lysa rött.
Med timern på, kommer radion att sätta på sig själv, liksom att stänga av sig själv, något som kan uppfattas som ett fel, eller en glappkontakt, om man inte vet hur det funkar.
För att sätta på och stänga av timerfunktionen trycker du bara ett kort tryck på strömbrytarknappen, vid påslagen radio. Det krävs alltid långt tryck för att sätta på och stänga av en IC-756PROall. Misstar man sig och trycker ett kort vid läggdags kommer timern på, och om man så trycker ett långt tryck stängs den av, men lyset och timern är då på.
Jo visst står detta i manualen, men den är ju jobbig att läsa, och många har ju varit radioamatör i 20, ja kanske 40 år och borde kunna allt. Men så är det förstås inte, denna funktion är ny, och både gamla "riktiga" radioamatörer som kan Morse, och unga som kan dator kan göra misstag här. Så även den mest erfarna måste studera manualen.
Mobilt på 50 MHz
Vore väl kul att testa. Skall jaga mobilantenner. Hoppas oxo höra av de som testat.
En 706:a i bilen och vi har full gas FM mobilt på 50 MHz.
En kvartsvågspinne på 51,5 MHz, (jag utgår från att FM körs på övre delen av bandet) blir 1,4 Meter. Enkelt att åstadkomma, men tänk på att vi numera kan köra 100 watt där med en 706:a i bilen. Att köra så hög effekt på en antenn som kräver jordplan kan ge problem, det blir HF i hela bilen och fälten kan bli starka och påverka både egen transiver och annan elektronik i bilen. Mitt råd: var försiktigt med effekter på mer än 20 watt när du skall köra mobilt på 50 MHz.
Bygg en COBRA antenn
En vetenskaplig och seriös byggbeskrivning med omfattande teknisk utredning och vetenskapliga studier. Dessutom en förstklassig översättning till svenska så du slipper jobbet att översätta själv. (jo, lite ironisk är jag nog)
S-metern i verkligheten
Jag brukar ju ha med en tabell som visar insignalen för ett givet S-meter utslag.
Men jag fick frågan om vad S-metern visar i verkligheten, hur den avviker från den här listan om huruvida S-metern på en del riggar har 3 dB eller 6 dB per steg etc. Och det var en bra fråga, visst är det intressant att veta hur S-metern reagerar i verkliga livet. I ARRL testerna och även andra tester brukar man ju visa en graf, som visar avvikelsen från en teoretisk S-meter kurva. Där ser man ofta att det är en ganska stor avvikelse vid låga värden, vid svaga insignaler brukar S-metern inte röra sig alls.
Jag och många andra vet att det är svårt att göra den perfekta S-metern, och skulle man betala för en sådan så ger den oss inte särskilt mycket i alla fall. Felvisningen är ganska likartad på alla fabrikat av amatörradiostationer och även proffs radio. På vissa proffsradio finns ju inte ens en S-meter.
Skälet till att jag ändå i vissa av de här texterna om radiomottagare ändå hänvisar till S-meter skalan, är att vi alla skall få en uppfattning om nivåförhållandena, med dBm skalan och S-metern kan man lätt räkna ut att det är ett mycket stort förhållande mellan svaga och starka signaler i våra mottagare, att lära sig tänka i dB och dBm är oxo det nyttigt för en radioamatör. Jag har själv inte så särskilt stort intresse av vad S-metern visar i vekligheten utan ser den som en relativ insignal mätare. Själva S-metervärdet är inte i sig intressant heller, utan förhållandet mellan brus och signal, eller helt enkelt läsbarheten, givetvis är det bra att kunna ge rapport om någon vill testa olika antenner, och därmed kunna berätta att signalstyrkan in i min mottagare ökar två S-enheter, eller 12 dB. Till vår hjälp har vi det utomordentligt noggranna instrumentet, ATTenuatorn, som finns i många ICOM riggar, denna är noggrann, inom mindre än en dB, förutsatt att du har god anpassning till din antenn vid RX. För andra fabrikat, och billigare konstruktioner kan man nog inte säga att Attenuatorn är ett precisionsinstrument, men det bör ju säljaren av dessa fabrikat kunna svara på. Jag är realistisk och ser det som det är. Vid S-9 och plus 10, 20, 30 och 40 dB brukar dock de allra flesta mätare på ICOM riggar visa bra. Vad vi skall lära oss av S-metertabellen är att vi jobbar med ett dynamiskt område, där förhållandet svag till stark signal är mer än 100 dB. Det betyder att effekten från antenn in i mottagaren har ett styrkeförhållande på 1010 dvs ett förhållande på 1000 0000 000 ggr. En miljard!....
Jag skall i alla fall framöver ta och skapa en tabell på vad S-metern visar i verkligheten på ICOM:s riggar. Det kan ta ett tag då jag ju inte har tid att packa upp och ner en massa radiogrejer och sätta mig och mäta i flera timmar, utan får ta det när det blir tillfälle för respektiver rigg ges.
Det här är riktvärdet för en S-meter, på VHF brukade man förr lägga till 10 dB, idag gäller samma skala för HF, VHF och UHF.
S enhet uV dBm
1 0.18 -122
2 0.37 -115
3 0.75 -110
4 1.5 -104
5 3.15 -97
6 6.3 -91
7 12.5 -85
8 25 -79
9 50 -73
9+10 158 -63
9+20 500 -53
9+30 1580 -43
9+40 5000 -33
9+50 15800 -23
9+60 50000 -13
För S-mätare på rena FM mottagare är förhållandena helt andra, där visar S-metern om det är en stark eller svag signal vi avlyssnar. På en IC-706 visar S-metern samma som vid SSB, CW och AM även i FM. Dvs IC-706all S-meter är rätt duktig.
IC-A210 djupdykning
Men varför en flygradio? Är det något för radioamatörer att bry sig om? JA!
Att kunna lite mer om en ovanlig radio kan vara av intresse, att lära sig mer om radio är viktigt, att inse att AM kanske inte är lika enkelt som det var förr, och som de gamla uvarna tycker, är något jag vill få fram. Dessutom är det ett gott exempel på hur viktigt det kan vara med goda storsignalegenskaper. Till slut tycker jag att det är en kul omväxling att studera en AM flygradio lite, och själv finner jag det intressant. Radioamatörer är ofta inblandade i flygsammanhang och hjälper till med installationer och inte minst rådgivning för val av flygradio, då är det på sin plats att veta mer om ICOM flygradio.
Flygradio kör på 118,0000 till 137,0000 MHz. Förr hade flygradio 50 kHz kanaler, sen blev det 25 kHz kanaler och numera finns 8,33 kHz kanaler, som dock är sällsynt och skall användas över EU på höjd över 10 000 m, av trafikflyget.
I området 108 - 118 MHz finns flygfyrar, och den biten av flygbandet kallas nav. (som i navigation)
Flygradion IC-A210 är avancerad
Vi ser här en professionell kommunikationsradio för AM som är avsevärt mer komplicerad och komplex jämfört med en vanlig FM komradio. Vi kommer att se att den är i likhet med våra SSB stationer är komplex till sin konstruktion och innehåller många steg. Särskilt konstruktionsdetaljer för att göra en mottagare med mycket goda intermodulationsegenskaper och selektivitet.
Vad finns för krav på en flygradio?
Som vanlig måste den vara CE märkt, R&TTE typad, dessutom måste den vara notifierad av både luftfartsverket och PTS, innan den får säljas eller användas i SM och EU.
Det betyder bl.a att den skall ha 760 kanaler, och 25 kHz kanalsteg. Det finns fortfarande en massa gamla flygradio som flyger utan att detta är tillåtet, som bara har 720 kanaler, dvs som bara täcker upp till 136 MHz. Jag vet inte varför luftis låter dessa flyga.
Det finns kraftfulla krav på en flygradios mottagare att inte ställa till med intermodulation från andra starka stationer, där ligger då FM bandets WFM sändare illa till för att orsaka sådant. Vi skall senare se hur ICOM löser selektivitetsfrågan. Bandbredden på en AM radio skulle ju kunna vara c:a 6 kHz, men skall vara bredare, och för 25 kHz kanalerna är den lika bred som en FM station, dvs c:a 15 kHz. Det finns system med sändare som ligger offset. När man ställer flygradion i 8,33 kHz kanaler måste ett smalare filter kopplas in. Flygradio måste tåla ett visst temperaturområde, och ha en viss frekvensstabilitet. Den måste ha en mycket god AGC för att inte bli överstyrd av sändningar från nära håll, som exvis från tornet när man står på plattan. Flygradio måste oxo tåla spänningsvariationer från flygplanets elsystem, som ibland är rätt primitivt. Fler krav på radiotekniken tar vi under genomgången av dess block. För övrigt finns flera klasser av flygradio, exvis bärbra som inte får flyga, mobila som bara får köras i bilar, mobila som får flyga, mobila som får flyga i trafikflygplan. Handhavandet på en flygradio måste vara sådant att den kan manövreras utan att stjäla för mycket uppmärksamhet, den skall även kunna avläsas i alla ljusförhållanden. Det skall gå att byta frekvens utan att vara "borta" från en frekvens i mer än några sekunder. En viktig finess är att en flygradio skall kunna fungera som en interkom mellan pilot och passagerare.
Det är praktiskt om en flygradio har en standardstorlek som passar i flygplanen som vanligen har ett begränsat utrymme för installation av radio, och att den snabbt kan tas ur planet och ersättas, det löser man med ett kassettsystem. Andra krav är att den skall kunna köras med kolkornsmikrofon och ha fantommatning av denne.
Nu kan vi väl allt om fantommatning va? Efter förra nyhetsbrevet.
Men varför 8,33 kHz kanaler?
Eller 8,33 kHz frekvensteg, man vill ha fler frekvenser att fördela trafiken på, men varför inte ett mer jämt frekvensteg, på kortvåg kör dom ju 5 kHz steg vid AM. Men 5 kHz steg är lite för dåligt då det skulle kräva filter som inte finns. Ja nog finns det, så branta filter, ICOM kan ju göra dem. Men det är svårt att göra en sändare som inte splattrar över till grannfrekvensen 5 kHz. Jo ICOM kan göra en så ren 5 kHz sändare, men man anpassade sig till alla tillverkare som inte vill gå smalare. Man kanske anpassar sig till äldre radio oxo. Med tre kanaler på en 25 kHz dito, blir ju 8,33333333333 kHz. Så man avrundar lite och kompenserar frekvensen ibland.
Men nog tycker man att 12,5 kHz frekvenssteg hade varit renhårigare. Med tanke på att mottagaren har ett filter på 6 eller 15 kHz så lär inte frekvensfelen betyda något. Skall du lyssna, exvis med en IC-706 så är den ju 8 kHz bred i AM och du kan avrunda, eller använda 1 kHz frekvensteg. En radio som ICOM A110 eller IC-A210 har två olika bandbredder med filter i mottagaren. 8,33 kHz frekvenser behövs bara på flygradio som skall användas över 10 000 meter och över Europa. I SM används de knappast i luften. Dock lär 8,33 kHz kanaler användas på marken, mellan bilar och kontoren på de större flygplatserna. Det är inte aktuellt att använda 8,33 kHz i privatflygplan, trots detta kan IC-A210 köra 8,33 kHz. Man tänker på en eventuell framtid för 8,33 kHz.
Vi ser lite på specifikationerna på IC-A210
Frekvensområde 118,000 till 136,975 MHz men vid 8,33 kHz kanaler blir det väl lite annorlunda. USA versionen har VHF väderkanaler på 161 MHz, men något sådant system finns inte i EU och därför har inte EU godkända apparater detta band.
Frekvensnoggrannheten är +-5 ppm. Dvs +-5 Hz vid 1 MHz vilket då ger c:a +- 600 Hz vid mitten av flygbandet. Detta inom -20 till 55 C. IC-A210 kan drivas från batteri med spänningen 12 - 28 Volt, ingen omkoppling för olika strömkällor behövs. Sändaren ger 8 W bärvåg detta plus sidbanden vid AM som då ger ett Pep värde. Spurious ligger -60dBc. Modulatorn håller AM moduleringen under 98 procent och typsikt 70%. En LF kompressor sköter detta.
Mottagen i en sådan här flygradio har två mellanfrekvenser, 38,85 MHz och 450 kHz, den första för att få bort spegelfrekvenser och ett måttligt område för frekvenssyntesen, den andra för att kunna nyttja smala filter, något som krävs då denna flygradio skall kunna användas vid 8,33 kHz kanaler. Känsligheten är c:a 2 mikroVolt för 6 dB signal brusförhållande. Ett måttligt värde kanske men med tanke på de storsignalegenskaper som krävs är det realistiskt och trots allt ett mycket bra värde som väl räcker för de räckvidder som en flygradio ger.
Varför man inte mäter med dBm och SINAD är en bra fråga. Men flygradiobranschen är konservativ. Mätvärdena är upptagna enlig RTCA DO-186B USA vilket kanske förklarar en del.
LF ger en skaplig effekt och 5 Watt kan ge skaplig ljudstyrka om man nu använder högtalare i ett flygtyg. Normalt använder man 600 Ohms utgången, vilken kan klämma ut 60 mWatt till hörlurarna. Detta skal räcka till flera par hörlurar.
E sådan här radio väger 1 kg och mäter 160 x 34 x 271 mm.
Inkoppling av en IC-A210
Är ganska komplicerad, en 30 polig kontaktlist används i kassetten. Här kan man koppla in matningsspänning från flygplanet, flera headset med hörlurar och mikrofoner. Dessa kopplas in med panelmonterade jakar. Vidare kan man koppla in PTT-knapp som ofta finns i styrspaken på planet. Knappar för att fjärrstyra minnesval och frekvenspendling samt interkom till och från kan placeras på lämpligt ställe i flygplanet. Vidare kan man koppla in belysningen i flygradio på instrumentpanelens belysning, dvs radion tänder sig när man slår på instrumentbelysningen. Utöver detta kan man koppla i IC-A210 med en 15 pinnars D-SUB kontakt, båda alternativ finns i förpackningen. Vidare kan man gå in med flera andra ljudkällor, från en annan komradio, en HF radio exvis, för att få samtliga ljud i hörlurarna. IC-A210 fungerar härvid som en LF mixer. Att installera en sådan här radio i ett flygplan är några kvällars arbete. Givetvis är mitt råd att inte låta flygplanets chassi leda strömmen, utan dra både plus och minus direkt till batteriet.
IC-A210 fästs i kassetten med en insex skruv
Flygradiostandard, med en insexnyckel drar man fast radion i sin kasset, men det skall vara en insex nyckel med måttet 3/32 tum, (tre trettiotvådelars tum) detta bli i SI enheter 2,381 mm. Försöker man med fel insexnyckel skadas skruven eller nyckeln ofelbart. Det gäller att ha välförsedd verktygslåda om man skall skruva med flygradio.
Systemet med kasset gör det möjligt att enkelt byta radio, något som dock mycket sällan behövs då en ICOM är mycket driftsäker.
Blockschemat på IC-A210 Mottagaren
Låt oss följa signalen från antenn till hörlurar. Jag lovar, det är lite fler steg än i en 27 MHz AM radio. Det första antennsignalen tvingas passera är ett LP filter, detta är förstås i första hand avsett för sändaren, men det ger en del av selektiviteten och spegelfrekvensundertryckningen även till mottagaren. Sen följer ett omkoppla steg med PIN dioder, där signalen kopplas till mottagaren och till sändaren vid PTT. Nästa steg är en PIN dioddämpare som styrs av AGC systemet. För att få tillräcklig dynamik och inte bli överstyrd om någon sänder på mycket nära håll, exvis tornet när vi står på plattan, krävs ett reglersystem, AGC, som kan dra ner mottagarens känslighet väldigt mycket, långt över 100 dB. Därför behövs flera steg i mottagaren som styrs av AGC. PIN diod dämparen träder in vid mycket starka signaler. Kommande steg är ett dubbelt bandpassfilter, dessa stäms v när man flyttar sig i frekvens med en likspänning vars spännig förändras enlig en intrimmad kurva med frekvensen. Dessa filter ger mycket god selektivitet mot speglar och intermodulation. Först nu är det dags för HF förstärkarsteget, dvs ett förstärkarsteg på signalfrekvensen, 118 - 137 MHz. Till skillnad mot enklare system är detta steg inte styrt av AGC, varför kan man fråga sig? Jo därför att om detta steg skall klara intermodulationskraven så måste det vara optimerat för detta och inte byggt för att kunna regleras. Förstärkningen är måttlig här. Sen är det dags för nya filter, dubbla bandpassfilter med avstämning. Alla de steg vi nu tittat på håller hög grad av anpassning till varandra, vilket är ett krav för att få goda storsignalsegenskaper och IMD undertryckning, kom ihåg hur jag beskrev stegen i IC-7800. Vi kan se de här stegen som 50 Ohms byggklossar.
Nu är det dags för första blandaren. En special IC som formar en högnivåblandare med stor dynamik och låg distorsion. Oscillatorn som matar denna har hög nivå och täcker frekvensområdet 79,150 - 98,125 MHz. Detta är den signal frekvenssyntesen levererar. Resultatet efter blandaren är första MF som är 38,85 MHz. Nu följer kristallfilter, två olika som kopplas in med SW dioder. Nästan som i IC-7600,7700 och 7800 kan man välja kristallfilter i första MF, detta sker automatiskt och med 8,33 kHz kanaler väljs det smalare filtret.
Nu kommer ett MF steg som är AGC reglerat. Följt av en IC krets, som innehåller förstärkarsteg och andra blandaren, även denna AGC styrd. Följs av två filter på 455 kHz valda för 8,33 kHz steg eller 25 kHz stegen. Detta är keramiska filter. Följt av tre MF steg med transistorer alla reglerade av AGC systemet. Och sist detektorer för AM, AGC, tre olika AGC drivkretsar, ANL för störningsbegränsning.
Spegelfrekvensen på en IC-A210, 40 -60 MHz
Ja var hamnar då spegeln i en sådan här konstruktion? Vi har en första osc på 79,15 - 98,125 MHz, vi har en första MF på 38,85 MHz, således kan vi beräkna spegeln att hamna på 40,3 till 59,275 MHz. Spegeln hamnar inte på FM bandet som i vissa andra flygradio, med de problem det kan innebära. I bandet 40 - 60 MHz finns numera inga starka rundradioständare, sedan TV sändarna stängts av. Frekvensavståndet är stort, och HF steget med sina fyra avstämda bandpassfilter ger en MYCKET god förselektion, som bidrar till att ge IC-A110 en tillräckligt god spegelundertryckning. En hög första MF och att man valt att lägga lokalosc under i frekvens, bidrar till att göra en mycket hög spegeldämpning.
ANL
Är ett sorts störningsbegränsar funktion. Automatic Noise Limiter. En del av Lf signalen detekteras och CPU processar samt skickar ut signaler till ANL steget som "tar bort" störningarna. Förr var en ANL ett passivt steg och som mest likande en LF klipper.
De olika AGC drivstegen
Alstrar en likspänning som styr förstärkningen i flera av mottagarens steg. Varför man har olika drivsteg, är för att de olika stegen som reglerar förstärkningen kräver olika spänningar. Man har även olika tidskonstanter för de olika reglerande stegen för att slippa att AGC systemet självsvänger. Allt för att åstadkomma ett reglersystem som håller mottagarens ljudstyrka konstant, oavsett om motstationen är 10 meter eller 50 km bort. Någon som om man har lite krav inte är så lätt att åstadkomma. Någon som gör att flera äldre och konkurrerande flygradioapparater låter ganska illa. Vanligtvis är AGC systemet en ynklig diod i enklare AM mottagare.
Mottagarens LF delar i IC-A210
Efter AM detektor och ANL steget följer en omkopplare med IC, den kan koppla in FM i fallet med väderkanalerna, vidare följer ett brant LF filter som tar bort allt brus och onödiga frekvenser över 3 kHz. Detta är ett switched capacitor filter med egen oscillator. Ett högpassfilter skär bort onödiga oljud i basen, under 300 Hz. Nästa steg är en volymkontroll, en elektronisk sådan, denna reglerar sin förstärkning med signaler från CPU:n. När radion skall vara tyst, brusspärrad sänder CPU en signal som säger "lägsta volym" tack. När brusspärren skall öppna sänder CPU:n en signal slom säger volym enligt av operatören inställd ljudstyrka tack. Efter denna elektroniska volymkontroll är det fritt fram för LF förstärkaren att ge effekt till lurar och högtalare.
Brusspärren i IC-A210 flygradio
Är en brusmätande sak, lik den vi hittar i FM mottagare. I MF fanns ju en IC av den typ vi finner i en FM station, den kan förutom att detektera FM oxo ge en brusmätande brusspärr.
Således är detta en AM mottagare med en FM brusspärr. Smart va? Resultatet är en brusspärr som inte tjuvöppnar för brus och störningar, men som öppnar för svaga AM signaler utan att man behöver mäta signalstyrkan. Vi får en känslig brusspär, en stabil brusspärr och en brusspärr som inte tjuvöppnar, och framförallt inte öppnar när man startar motorn och tändstörningar uppstår.
CPU behandlar det detekterade bruset och fattar beslut om huruvida LF skall släppas ut eller ej. Operatören ställer brusspärren genom att ge order om nivån till CPU.
Men varför styrs inte HF steget av AGC i IC-A210?
Som vi kan se av blockschemat jag berättat om, har inte HF steget, dvs det första förstärkarsteget någon AGC reglering, detta steg har konstant förstärkning. Före detta finns en PIN diod dämpare. Det är nämligen svårt att konstruera en förstärkare för HF eller VHF som kan styras i förstärkning och samtidigt hålla låg distorsion och låga IMD värden. Det vanliga är ett HF steg där man styr förstärkningen genom att ändra bas spänningen, eller en dubbelgatad FET transistor där man styr förstärkningen med en spänning på en av gat:arna. Detta gör att steget inte bara kommer att ändra förstärkning, det kommer även att försämras vad gäller distorsion, och anpassning till filtren före och efter. Ett fast förstärkarsteg utan reglermöjlighet gör att vi vid alla nivåer har de bästa egenskaperna. Att styra en transistor för att få AGC kan vi göra i mindre kritiska applikationer, exvis en 27 MHz station, en bilradio för mellanvåg eller i en bärbar flygradio.
Med ett sådant AGC styrt HF steg skulle vår flygradio ha sämre IMD egenskaper vid vissa nivåer, och kanske bästa Imd vid svaga sigs. Nu krävs mycket goda, och bästa IMD egenskaper vid alla nivåer.
Mikrofonförstärkaren i IC-A210
Är början på, sändaren och liknar lite av vad vi finner i en amatörradiostation exvis finns VOX. Man kan koppla in två mikrofoner av kolkorns, eller simulerad kolkornstyp, en som sitter på pilotens headset och en sitter på passagerarens headset. Avsikten är att de skall kunna få intercom. Mikrofonerna går dels till VOX:en, den används för att stänga av ljudet när ingen talar. Annars kommer ju bullret från flygplanet att ständigt gå in i micken och ut i lurarnas högtalare. När man inte pratar är det tyst, när man talar i sin mic kopplas ljudet på av CPU. Nivån när denna vox skall jobba går att ställa in från frontpanelen. Ljudet från kickarna går vidare till en kompressor, som gör att vi får en konstant nivå, folk talar ju olika högt och den ingår i speechprocessingen. Efter detta använder vi samma steg som mottagaren, dvs LP filtret som skär över 3 kHz HP filtret som skär under 300 Hz. En del av mikrofonljudet går via en elektronisk volymkontroll till lurarnas högtalare, detta för att man skall höra sig själv och för att få intercom. Nivån inställbar från meny på frontpanelen. Vidare den signal som kommer från pilotens mic, om PTT trycks går till modulatorn som är LF slutsteget som normalt driver högtalaren. Passagerarens mic skall ju hålla tyst om man sänder. Men det går att koppla om så att även passagerarens mic eller båda kan sända. Det gör man i menyer från fronten.
Signalen till hörlurarnas högtalare är balanserad, 600 Ohm, och det finns en liten transformator för detta.
Sändaren i ICOM IC-A210
Börjar med en signal från frekvenssyntesen, en PLL där det finns två VCO:er, en för mottagaren och vi ha redan sett vilka frekvenser den lämnar, vid TX skall PLL lämna 118 - 137 MHz. Vid PTT skall då PLL:en snabbt som katten byta frekvens. Sändaren har fyra stegs förstärkning för att komma upp i sina 8 watt bärvåg. De tre sista stegen är MOS FET steg, det betyder att det är relativt lätt att bygga en bredbands VHJF sändare, sådana transistorer är ju enklare att anpassa mot varandra och antenn över ett större frekvensområde än bipolära. Sändareffekten passerar en detektor som mäter aktuell uteffekt, denna signal används för den automatiska effektregelringen, ALC systemet. Eller som det här heter, APC systemet, Automatic Power Control. APC systemet reglerar sändarens förstärkning med hjälp av andra och tredje transistorn i sändaren. En termosensor mäter om det är varmt, och om det blir varmt så skall systemet dra ner på effekten och eventuellt larma. Sändarsignalen fortsätter genom PIN diodswitchen som nu vid TX är öppen för sändarens signal att nå antennen, men först via LP filtret. Lågpassfiltret skall dämpa övertoner från sändaren. Genom att vi här talar om noggrant dimensionerade steg får vi en sändarsignal som är mycket ren, endast övertoner finns och de tas effektiv bort i LP filtret.
Moduleringen av flygradion sändare
Sker på slutsteget, sista steget i sändaren amplitudmoduleras med hjälp av LF förstärkaren, den som kunde lämna 5 W högtalareffekt. En gammal hederlig "collektormodulator". Via alla de mikrofonstegen sker då en modulering i sista steget i sändaren. Då kan man fråga sig varför man inte gör som i andra AM sändare, och alstrar AM i ett tidigt steg och kör linjär förstärkning. Förmodligen handlar det om att hålla nere bandbredden i AM sändaren så långt som möjligt, betänk att denna AM sändare skall kunna samverka med andra på kanalavståndet 8,33 kHz, det betyder att vi måste ha en sändare med mycket låga IMD. Konstruktionen avser att skapa en så smal och ren AM sändare som möjligt. Samt ändå med djup och kraftfull modulering och en mjuk fin speechprocessing.
Andra detaljer att lägga märke till i IC-A210
Ingen preephfasing ingen deemphasing, till skillnad mot FM finns ingen förbetoning av diskanten vid AM. Man sänder en rak frekvenskurva mellan 300 och 3000 Hz. Vid FM avser man med Preemphais få ett konstant modualtionsindex, något sådant behövs inte vid AM.
Observera att i IC-A210 finns ett mycket brant LF filter, som skall skära onödiga oljud från talet över 3000 Hz. Detta är givetvis mycket viktigt i och med att man infört de smala kanalstegen, 8,33 kHz.
Observera de åtgärder som finns i mottagarens ingång för att få bort distorsion, som intermodulation, övertoner grannkanaldämpning etc. Med fyra avstämbara bandpassfilter.
En viktig sak jämfört med FM komradio är att en AM mottagare kräver ett mycket väl utvecklat AGC system, som håller ljudstyrkan konstant trots en mycket stor variation av insignalen signalstyrka. FM mottagaren klipper ju bara med limiten och behöver inte AGC. Andra speciella saker är möjligheten att köra på både 12 och 24 Volt batteri utan omkoppling samt att man faktiskt modulerar slutsteget som man gjorde förr.
Att man i en IC-A210 kan justera två mikrofoners gain, två VOX:ar och två hörtelefoners nivå, visar hur mycket som går att göra utan mekaniska trimpottar. IC-A210 måste vara enkel att handha vid flygning och vid inställningar kan man gå ut i menyer. Något man inte gör under flygning. Dessutom kan man ställa in ifall både pilotens och passagerarens mikrofon skall gå ut vid sändningen eller ej. Skall man byta frekvens i luften tillåts inte att man är borta en tid medan man rattar in en ny frekvens. Därför finns två frekvensdisplayer, så att under det att man har passning på trafikfrekvens ställer man in den nya frekvensen, när detta är klart trycker man på frekvenspendling och det tar en bråkdel av en sekund att QSY:a.
Några förkortningar
Några av de förkortningar om jag använd idag i genomgången av flygradion.
AGC = Automatic Gain Control, sv: AFR = automatisk förstärkningsreglering
APC = Automatic Power Control
ALC = Automatic Level Control, eller: Automatic Load Control
HPF = High Pass Filter, hög pass later frekvenser over en viss frekvens passera.
LPF = Low Pass Filter
BPF = Band Pass Filter, filter som släpper igenom ett valt frekvensområde.
ALC- amplifier = Automatic Level Control Amplifier, Sv: nivåstyrd, och, eller nivåregelrad förstärkare. Kompressor.
CPU = Central Processing Unit, sv: Central enhet, logikenhet.
OP = Operational Amplifier, Sv: Operationsförstärkare, idag använd som universal förstärkare med många inställbara parametrar. Förr en komponent i analoga datorer.
Simulerad kolkornsmikrofon
Kolkornsmickar finns ju inte idag. Killen som grävde fram och valde ut det finaste mikrofonkolet och malde till mikrofonkolpulver är sedan länge avliden. Men radioapparater som kräver sådana mickar finns, och verkar komma att finnas framöver. Därför bygger man en liten förstärkare omkring en dynamisk mic, eller en elektretmik, och anpassning, utnivå och fantomatning blir densamma som för en riktig kolkornare. Mikrofonerna till ICOM IC-251, 255, 260, 720 etc var simulerade kolkornsmickar, med dynamiks mic. En fördel är att de kan driva en hörtelefon utan förstärkare, och det används för att åstadkomma interkomsystem i exvis flygfartyg. De gamla telefonerna var exempel på att kolkornsmikrofonen kan driva en hörtelefonkapsel med bara likström som matning. Tidiga kolkornsmikrofoner kunde byggas buller dämpande för länge sedan, sådana finns i äldre flygradioheadset. Det är ett skäl till att de fortfarande finns. Ett headset som har simulerad eller äkta kolkornsmic känner du igen på att det har två sladdpluggar, en kvartums för hörtelefonerna, 600 Ohm, och en 4 mm plugg för micken.
En modern telefon för trådnätet har idag en elektretmikrofon, men en förstärkare som gör att de fungerar som en kolkornsmic, och den driver därmed en hörtelefonkapsel via trådnätet. Förstärkaren stjäl ström från telefonnätet och vi kan kalla detta för en form av fantommatning.
Han som tillverkade kolkornen är för länge sedan avliden och idag tvingas vi bygga simulerade kolkornsmickar.
Har du en gammal telefon, exvis en med fingerskiva, ta gärna reda på kolkornsmicken i den innan den åker i elektronikåtervinningen, den kan vara kul att experimentera med.
Varför låter AM så bra?
Men nu är du väl knasig ändå, tänker många. I flera nyhetsbrev har jag haft rubriken: varför låter AM så illa. Är det tvärs om nu plötsligt?
Klart att man måste ha braskande rubriker och förvåna och chockera lite. Andra gör det ju.
AM låter alldeles utmärkt i de fall det inte finns vågutbredningsdistorsion, eller andra fenomen som jag berättat om förut.
Nu gäller det flygradion som ju faktiskt låter riktigt bra. Lyssna skall du höra att det låter fint. Nja det finns förstås modifikationer på detta, och en massa flygradio som faktiskt låter illa. En IC-A210 dock låter fint, och en huvudsak är att den inte har någon LF klipper som i en FM sändare. Utan en LF kompressor som bara håller en lagom nivå på mikrofonförstärkningen, utan att tillföra distorsion. AM sändaren i flygradion har heller ingen preemphasis, dvs diskanthöjning. Men givetvis kommer mikrofonerna att tillföra både distorsion och förvrängning av frekvenskurvan. Sen har vi ju TV system som har, eller hade AM för ljudet, nog hade NTSC AM för ljudet. Sanningen är väl att AM kan låta både bra och illa. Nog har jag skrivit att AM från BC stationer låter fint på de högre HF banden.
Utslitna säkringar, DC-sladden, plötslig sladdsäkringsdöd, (teknik)
Inte kan säkringar bli utslitna??? Jo det verkar faktiskt så. Jag menar nu de säkringar som sitter på DC sladden till de större riggarna, eller de som drar mycket ström. IC-706all, PROIII, de som vill ha dryga 20 Amp. I sladden sitter två sladdsäkringar. De är på 20 eller 30 Amp. Ibland ökar spänningsfallet i dessa, och riggen kan börja konstra, ofta upptäcks detta genom att riggen "bara" ger 75 Watt. Numera syns spänningsfall inte då lyset är stabbat i displayen. Låg effekt kopplar ofta direkt till slutsteget i riggen, det måste vara fel på sluttransistorerna tror många. Men icke, dessa håller minsann, kolla istället matningsspänningen, och eventuellt spänningsfall över sladdsäkringarna. Ja du kan faktiskt ta ut säkringarna och titta på dem, i varje ända är den smala glödtråden fastlödd, efter en tid med hög ström och värme kommer dessa lödningar att se dåliga ut. Byt ut dom.
Men hur mäter man då spänningsfall i sladdsäkringar? Enkelt, plocka fram din voltmeter, universalinstrument eller digitalvoltmeter, stick in testpinnarna i sladden, skär upp ett hål i plasten med en skalpell, några cm före och efter en sladdsäkring. Den visar då nära noll Volt, slå på sändaren på full gas, se till att du ligger på en aktiv frekvens så du har chans att störa kompisarnas QSO, eller använd konstlast. Nu kommer Voltmetern att visa något, ställ in på 1 Volt skalan, och du har 0,1 - 0,5 Volt. Kläm och vicka lite på säkringshållaren skall du se, spänningsfallet varierar. Mät på samma sätt på den andra säkringen. Låt oss säga att du har 0,3 Volt spänningsfall vid 20 Amp då blir det en effekt på 6 Watt, givetvis kommer då säkringen och säkringshållaren att bli ordentligt varm. Särskil om du sänder 10 - 30 sekunder. Att känna efter värme är ett bra sätt att konstatera om det föreligger utslitna säkringar. Vad gör man då om säkringarna blir varma och riggen får för dålig spänning?
•1. Löd fast kablarna i säkringshållaren, de är ofta klämda och man kan i vissa fall se att det varit så varmt att koppartråden har oxiderat. Löd med god värme och låt lodet flyta in ordentligt.
•2. Kläm ihop fjädrarna som håller själva säkringen.
•3. Kolla säkringarna och byt dessa om "glödtråden" ser dålig ut där den är fastlödd. Ibland kan säkringarna se "svettiga" ut inuti glasröret. Det kan tyda på att det varit varmt, och något har förgasats och kondenserat på glasets insida. Säkringarna är 6,35 x 32 mm. Snabba, dvs transparanta utan sandfyllning.
•4. Om DC sladden bara skall användas inomhus kan du ta bort säkringen på den svarta sladden. Klipp sladden så att det inte finns onödigt lång DC sladd.
Man kan faktiskt byta säkringar och använda de som numera sitter i bilar, flatstiftsäkringar. De finns i lämpliga strömmar, och sladdsäkringshållare av skaplig kvalitet finns där det finns bildelar. Ex BILTEMA, Clas Olsson. Tänk på att om du använder "glappkontakter", (flatstiftkontakter av biltyp) så skall dessa klämmas med en RIKTIG klämtång, detta är viktigt om det handlar om mer än 2 Amp. Kontakttypen är BRA om de kläms riktigt, om man klämmer dem med en hovtång som finns i kökslådan är det dåliga och gör skäl för namnet glappkontakter. Köp en riktig klämtång i sådant fall, de finns från ett par hundralappar. Samtidigt köper du ringkabelskor och klämmer fast i nätaggregatsändan, så slipper du vira fast trådändarna på polskruvarna.
Kohär, eller coherer (radiohistoria)
Jag nämnde ordet för ett tag sedan, en kohär är en av de första "radiomottagarna",
Kohären eller på engelska coherer, bildat av koherens, den första anordning som kunde detektera radiosignaler för trådlös telegrafi. Den utnyttjar att den höga elektriska resistansen i löst metallspån sjunker kraftigt när det utsätts för radiofrekvent växelström. Spånet blir då samordnat, koherent. Kohären var grundstenen i de allra första radiomottagarna från år 1895 och dominerade ungefär tio år framåt.
Här kan du läsa mer, och se en på bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/Koh%C3%A4r
Klart att någon känslighet i dagens mening hade den inte, men att överhuvudtaget detektera en radiosignal på avstånd, flera meter, var givetvis fantastiskt. Kohären måste återställas efter varje detekterad bärvåg, det kunde man lösa med en liten hammare som slog på den så att metallpulvret blev löskokt igen. Givetvis fanns inte modulerad bärvåg på den tiden, en Kohär kunde heller inte detektera annat än just förekomsten av en radiosignal.
Tänk om man hade fått vara med och lyssnat med en riktig mottagare på den tiden, och hört absolut tysta radiofrekvenser, suck....... Kanske kunde man höra Marsgubbarna då.
Blyfritt lödtenn (verkstadsteknik och verktyg)
Många frågar sig hur det är med det blyfria lödtennet, eller lod som jag kallar det i fortsättningen. Är det så svårt? Blir lödningarna fula? Kan man blanda blylegerat lod med blyfria lödningar? Ja frågorna är många.
Jag brukar ju varna för att löda i moderna saker som är tillverkade med blyfritt lod. Nu skall jag motivera mig lite.
Det blyfria lodet kräver lite högre temperatur för att kunna lödas snyggt. En högre temperatur bör då oxo vara temperatur reglerad för att det inte skall bli för varmt. Det krävs ett mindre temperaturintervall.
En gammal lödkolv utan reglering kan ha 250 grader när man löder med den, den kyls ner, och över 450 grader när den stått oanvänd en stund. Det gamla blyade lodet tål ett så stort temperaturintervall. För blyfritt använder vi c:a 370 grader, men då skall det hålla sig där.
Blyfria lödningar blir inte lika snygga som de gamla, inte ens från fabrik. De kan se omväxlande blanka och kristallina ut, kraven på lödningarnas utseende har mildrats för att blyfritt lod skall kunna användas.
Rent mekaniskt blir de sämre, det gör att för speciella produkter, exvis med militära krav får man fortfarande använda blylegerat lod i produktion.
Med hemelektroniken får vi dock nöja oss med vissa risker att livslängden minskar. Särskilt kan detta gälla för komponenter som finns i miniatyr elektronik som mobiltelefoner, men de är ju modevaror och byts i alla fall ut efter några år.
Om man flera ggr smälter om en lödning med blyfritt lod, dvs försöker löda, och "kladdar" en stund, ja då kommer det blyfria lodet att omvandlas, den blir hård och osmältbar, kristallisk klegga av det. Och försöker man då att löda mer finns risken att man förstör. Dvs det är då man "spettar" och folierna ryker, och kortet blir mer ett hål av förbränt kretskortmaterial.
Särkskit om man har för varm lödkolv omvandlas det blyfria lodet till en kristallin form, hårt som sten och omsmältbart. Dessutom förstörs kretskortet, folien släpper. Med för låg temp smälter det inte alls.
Vid lödning med blyfritt är det då viktigt att man först värmer upp till rätt temp, och snabbt, och bara en gång, ser till att få en bra lödning. Det går inte att göra om, ifall man inte blir nöjd. Det blir inte bra om man försöker löda om en lödning som inte blev bra. Utan då måste man suga bort den blyfri lodet, och börja om från början. Gäller det genompläterade kort är detta svårt. Det måste gå rätt första gången. Exakt rätt värme så att lodet sugs ner ordentligt i genompläteringen, en gång.
Det går att blanda med gammalt blylegerat lod. Det verkar till och med bli bra. Bara man talar tyst om det. - Att suga bort det blyfria och utföra reparationen och modifieringen med blylegerat lod är lättare, men som alla förstår inte lagligt.
Jag brukar säga: "var rädd om din rulle med blylegerat lod", och du får ju reparera äldre grejer med det gamla lodet. Förmodligen kommer du aldrig att få en kontroll av dina lödningar av någon myndighet.
Man kan för att få bort det blyfria lodet använda tennflätor som man impregnerar före bruk med flytande fluss medel. Om flätan inte "tar", (suger) första gången, och kanske inte vid andra försöket så har du en ny osmältbar, och hård kristallisk massa att ta hand om. Dvs köp hem en förpackning med flytande flussmedel för blyfritt lod.
Med god vana och rätt verktyg är det kanske inte så dramatiskt, många tekniker upplever inga problem, men det finns risk att man blir lite överraskad. Många tycker till och med att alla varningar är onödiga, det verkar ju ändå vara överdrivna varningar.... Men då talar vi om erfararna lödare, som har rätt verktyg.
Visst kan man träna med blyfritt lod, köp hem en rulle, eller fråga kompisen om han kan sno en stump på jobbet, det finns oxo att köpa i ELFA, och träna. Man lär sig inget handlag utan omfattande träning.
Varför Biltema säljer småförpackningar av blylegerat lod som om inget har hänt är en bra fråga. Kanske ansvaret ligger på den som löder?
I Amerika finns oxo krav på att lödningar skall var utförda med blyfritt lod. Dock där har man andra krav på ingående legeringsmetaller. Resultatet är att blyfritt lod är olika i USA och EU. Amerikanskt blyfritt lod är inte godkänt i EU och tvärs om. Jag vet inte hur det amerikanska lodet beter sig under loddebolten. Att testa är ju inte fel om du råkat få en Amerikansk pryl på operationsbordet.
Långtidseffekterna på bly fria lödningar vet vi inte så mycket om. Men håll din radio inomhus
i relativt torr luft så är det inga problem.
Det är tillåtet att laga äldre radiogrejer med blylegerat lod. Det är därmed tillåtet att ha sin rulle med blylegerat lod kvar...
Detta låter kanske dramatiskt, vilket det oxo är för en nybörjare. För oss som är födda med lödkolv i högern är det inte så dramatiskt, men jag vill ända varna lite på det här sättet. Särskilt som jag har sett hur det kan gå.....
Varför blyfritt lod?
Ja varför blev det så här, blymängden i en IC-756PROIII kan ju inte vara många gram,
Men blymängden i en hagelpatron som övningsskjuts i hundratal blir kilovis som dessutom saltas ut över naturen. Givetvis kommer en IC-756PROIII aldrig att slängas i naturen och "ruttna" ner och ge en blyförorening. Men bestämmelser och EU beslut är beslut som alla måste respektera. Men du, ser du ett slängt bilbatteri i skogen, eller vid vägrenen, som ju innehåller 10 kg bly, ta reda på det och lägg det i återvinningen. Då har du kredit på all blylödning du gjort i hela livet. Ser vi på de få gram bly i mobiltelefoner som ju slängs i hundratusentals kanske man får en annan infallsvinkel. Då blir det ju tonvis med bly. En gång i tiden släppte vi ut stora mängder bly med bilen, som ju gick på det "fina rena bränslet" tetra-ethyl lead, (blyad Bensin). Kanske det är en utlösande faktor för de nya reglerna, och Ethyl har ju gett många skador på människor. Dock gömt under mattan. Läs här om det fina rena revolutionerande antiknackmedlet som kallades Ethyl, eller tetra-ethyl lead. http://en.wikipedia.org/wiki/Engine_knocking
Vi kan som elektronikknuttar i alla fall känna oss rena, miljövänner och inte sprida bly omkring oss.
Hur funkar detta med blyfritt lod om man köper en byggsats?
En liten fin byggsats från USA, som ju är rätt vanligt att man bygger. Leveras den med EU godkänt blyfritt lod i så fall? Får man löda en ny apparat om den är en byggsats med blylegerat lod? Hur går det till med CE märkningen i sådant fall? Måste en färdigbyggd byggsats R&TTE typas? Måste bygget in till myndigheterna för att CE märkas om man bygger en amerikansk byggsats? Vilket ansvar har den som importerar en sådan kit? Vilket ansvar har byggaren, som byggt och avser köra med en radiosändare byggd av en byggsats? Måste man byta ut lödtennet till EU godkänt? Givetvis ligger ansvaret på den som köper och bygger en sådan, han skall veta svaren på alla dessa frågor. Jag vet inte svaren och har inte kunnat få fram svaren.
Vi kan nog ändå vara rätt lugna, ingen kommer och besiktar dina byggen från någon myndighet. Inte ens om du löder blyfritt. (obs dessa ord är inte en uppmaning till lagbrott, ansvaret för dina handlingar har du själv).
Endast vid en brandutredning eller brottutredning kan det komma på tal om det kördes icke CE märkta prylar i huset. Givetvis kan hemförsäkringen då ha synpunkter.
IC-7600 kan du se här:
http://www.icom.co.jp/world/news/090120/index.html
En maskin som kommer att ersätta IC-756PROIII.
Hemlagaren och reservdelar
Delar för rep av TV. Video, DVD Dator etc kan du köpa här: http://www.leifline.com/
Firman har en massa bra prylar, en även en sida med servicetips, klicka på "reparationstips hemelektronik". Där kan du kanske hitta ditt problem och få hjälp med tips för att få liv i den igen. Vissa tips kan även hjälpa den som vill laga annat, exvis amatörradio då tipsen kan vara generella. Prova att klicka på VARNING, där kan du läsa om att köra dator ojordad, vatten och elektronik, sprängda säkringar etc.
Ang rökskadade reparationer
SA5AIH reagerade på min artikel om rökskadade radioapparater där man önskar sig en garantireparation. Så här skriver Kim:
Att laga rökskadat är inget kul alls, det är äckligt, och detta täcks aldrig av garanti!!
Jag har tidigare reparerat bildskärmar och datorer och datornätagg och då fick man ibland in grejer som var fulla med det där äckliga gula kletet. Nöjd kund betalar anser jag!
Sen tycker jag att SJÄLVKLART ska ni plomba grejerna, är det garanti så SKALL man inte vara i grejerna och gräva, man får anta att dom redan är justerade när man får dom samt att skulle så inte vara fallet så är det garanti, ni brukar ju tom. modifiera stationerna på begäran när man handlar av er, i alla fall gjorde ni det på min 706.a, har aldrig behövt pilla på den, bara går och går, så länge jag som inte något schema har pillar.
Acceptera inte att folk gräver i sina grejer.
Sen att det dig och mig emellan är svårt att bevisa saker som åska osv det är en annan sak, men folk ska inte gräva i stationerna bara, det är inte simpel 60-tals elektronik längre!
Mvh. Kim SA5AIH
Roys kommentar.
Visst har han rätt, Kim, som tur är händer det bara några ggr, (5-10) per år att gravt rökskadade radioapparater når mitt arbetsbord. Hur man skall reagera är svårt, då man samtidigt är rädd om kunderna, och samtidigt blir rent ut förbannad.
Att plombera våra radiogrejer, ja så gör dom ju hos flera av våra Europeiska kollegor. Jag menar att i SM har vi så goda relationer mot våra HAM kunder att vi litar på varandra. Men visst händer det olyckor, någon säger att han inte gjort något ändå kan vi se vad han gjort, kräver garanti etc. För att slippa konflikter och för att behålla kunden kan vi ge honom rätt trots allt. Visst händer det att man försökt slipa bort serienummer, bytt serienummerskylt, eller kåpa så att vi på SRS skall luras att laga en svartimporterad sak. Ibland kan vi avslöja sådant men säkert åker vi på jobbet gratis i andra fall. Trots att vi är så tillmötesgående händer det att våra kunder bedrar oss, pratar skit om oss och ICOM på radio. Så vad har man för att vara så snäll?
En stor del trots allt ändå, inbillar jag mig.
En extra fläkt
Hör man att många sätter bakom sin radio, det tycks som att många är livrädda för att radion skall bli varm. Något som man inte behöver oroa sig för. Men ta den där fläkten och låt den blåsa bort tobaksröken istället, då gör ni radion en riktig tjänst. Låt röken fastna på tapeterna, soffan och kuddarna istället. De skall ju ändå bytas när XYL vill.
Ladda hem de gamla böckerna
Kan du göra här: http://www.pmillett.com/technical_books_online.htm
Böcker som har blivit tillräckligt gamla för att upphovsrätten slutat att gälla, och som nu skannats in.
Exvis ARRL handböcker från 40 och 50 tal. Böcker om de första transistorerna från 50 talet, nostalgi utan motstycke. Tänk bara på att transistorer idag är något helt annat än på den tiden, försök inte bygga någon av applikationerna, dåtidens Ge transistorer använder helt andra spänningar och bias. Man kan dock få mycket vetskap från de här gamla böckerna inte minst ARRL handböckerna. Där exvis antennteknik, PA byggen, modualtionsteknik och matarledningar är fullt användbara idag.
LED som strålkastare
Jag ifrågasatt ju i förra brevet om det verkligen finns LED som duger till strålkastare på bilar.
Här är en firma som säljer fjärrljus till bilar som sägs vara mycket "starka". http://www.rindab.se/shop/
Klicka på extraljus, sedan på supervision extraljus, och sen på supervision LED belysning. Här finns olika fjärstrålkastare till bilar och arbetsmaskiner med 4 till 80 st 3 Watts LED.
Den största med 80 LED har ljusstyrkan 14400 Lumen. Och då vore det ju kul att jämföra med exvis HID ljus, men där står inget om ljusstyrkan. Omöjligt att jämföra. Ja de har väl inte tänkt på att kunder skulle vilja veta detta.
I alla fall är det intressant och visst vore det kul att se ljuset från de här sakerna. Dessutom kan de köras på 12 - 24 Volt, vilket betyder att de har ett inbyggt SW mode power supply som ger LED:arna sin konstanta ström.
Andra intressanta LED produkter är: http://www.cellite.se/37_Nightsearcher
"Ultimata krafter"
Jo, det är ett citat, dvs någon har sagt "ultimata krafter", och det var en politiker som intervjuades i P1. Som ni vet försöker jag förstå vad våra folkvalda och "lärda" människor säger i radio och TV intervjuer. Jag har lite svårt för att bli lurad av fina ord som inte ens talaren vet vad de betyder. Jag vill inte bli duperad, har fått min dos av dupering här i livet, och vill gärna att andra skall slippa, och istället avslöja dessa ordbajsare.
Så vad betyder då Ultimat, eller ultimata krafter? Eller är det bara imponatorkraft de söker och använder ord som inte går att tolka? Vi söker lite på nätet då. Man kan då lära sig att många använder ordet ultimat som en positiv förstärkning av ett uttalande, eller ersätter ordet optimal med ultimat, med det användandet har ordet mycket ringa värde, eller är avsett att kunna slingra sig ifrån i en framtid. Det engelska ultimat, används som ett värdeneutralt ord som beskriver något slutgiltigt, utan att det nödvändigtvis är en bra lösning, något åt hållet "punkt slut" eller "amen". Ex: "kärnvapenkrig är en ultimat lösning". Där det då betyder dålig eller oönskad lösning. Trots att ordet ibland används för att säga något positivt.
Eller inom radio: "fyra dubbla blandare är en ultimat lösning". Det låter häftigt, ingen vet vad ultimat egentligen betyder här, men man tror att det är positiv och någon form av optimalt i texten. Men det behöver inte vara bra. Eller en "ultimat bredbandsantenn", är den då bra eller halvdålig, eller är den nästan optimal? Något som plattityder kanske.
Ja inte blev vi klokare av det här inte, utan kanske är det så att talaren inte vet vad han säger och försöker lura oss med "nya" och svåra ord. Däremot optimal, är solklart och där betyder det en slutlig lösning som inte går att förbättra mer. dvs något som knappast finns inom en del ämnen.
Lägg märke till att jag har, inte ens när det gäller blandaren i IC-7800 påstått att det är en varken ultimat eller optimal lösning, då jag vet att det inte är sista lösningen, utan att vi framöver kommer att få flera goda lösningar på problemen. Möjligen att det är den mest optimala lösningen just nu.
Däremot finns det annonser från konkurrenter som påstår att de är ultimata eller optimala, det förekommer oxo tester på exvis radiostationer där man talar om ultimata eller optimala konstruktioner, därmed skulle det då vara punkt slut på framtida utveckling....
Söker man vidare på "ultimata krafter" kommer vi till en del religiösa hemsidor, och de kan få tala för sig själva. Där kanske ordet har sin styrka. Och där finns ju ingen möjlighet att argumentera emot.
Att man optimerar en kretslösning, eller att riggen hare en optimerad kretslösning, betyder då att man gjort vad som går för att göra bästa möjliga lösning inom ramen för kostnaderna och tillgänglig teknik.
Att "ultimera" något tror jag inte går att säga inom ramen för vår grammatik. Där protesterade till och med Word. Trots det hör man politiker som "ultimerar" sina politiska förslag.
"Bortsett från öppningen är den hermetiskt sluten"
Det här kan man läsa i texten om en liten mikrofonkapsel i ELFA-INFO. I kapseln och mikrofonmembranet finns ett litet hål för tryckutjämning, berättar texten, och detta hål bestämmer lägre gränsfrekvensen, 20 Hz. Ja det låter väl bra, men hur den samtidigt kan vara hemetiskt sluten är för mig en fråga. Skall man tolka det som att den inte tar in vatten vid dränkning? Eller att den trots hemetiskt tät nog kan ta in vatten. Det är svårt med de tekniska specifikationerna numera, de kan vara tvetydiga. Men en elektret mikrofonkapsel för 528 kr plus moms må väl ha en del överraskande specifikationer. Dock frekvensområde och brus får vi inte veta något om.
Ordboken om hermetisk: Hermetisk förslutning innebär gastät förslutning.
Kanske ordet håller på att byta mening, som så många andra ord gör numera. Så kanske det numera betyder "ganska tät" eller "tätliknande utseende".
Några roliga kvoter, (snedstrecksmissbruk)
Några underliga bruk av snedstreck, skrivna som ord, som jag inte lyckats tolka. Hittade här och där, som på text TV, nätet tidningar etc. Låt oss skratta åt dem istället.
Om/vilka, ingen aaaning om vad skrivaren vill säga.
Mängd/volym, hmm nån form av kvot kanske?
Tunga/långa, något långt att slicka med kanske? Eller gäller det fisken Långa, och dess tunga, en delikatess har jag hört.
Radio/telefon, menar han en radiotelefon kanske?
Den är/var till, ok, fattar exakt...
Medicin/ört, är det en form av örtmedicin tro?
Gasmask/slev, en sådan borde alla ha.
Mycket/lite, fattaru? Jag fattar inte.
Kompressor/limiter, kan man pumpa däck med den här grejen?
0 Kr/minut, priset för vissa mobiltelefontjänster sägs vara kvoten noll, något som inte finns. Man kan inte ha en kvot eller ett förhållande på noll. Varför skriver dom inte "gratis".
Några fler roligheter blir det inte idag, utan här kommer lite om dagens allvar. Hälsa och välbefinnande som ju är livsviktigt.
Och hur man prioriterar dagens vedermödor är en sak som alla bör tänka på. Med risk att verka lite förmyndaraktig kommer dock här råden. Som alla vet är det ju viktigt att vi äter dricker och motionerar rätt. Nu gäller det att leva så oxo.
HUR SKA MAN PRIORITERA sitt liv?
Det sägs att det är nyttigt att varje dag äta ett äpple, och en banan för kalcium. Man ska också äta en apelsin för C-vitamin! Och det är ett måste att dricka en kopp grönt te (utan socker för att undvika diabetes) för att minska kolesterol i kroppen!
Man måste också dricka 2 liter vatten varje dag och sedan kissa lika mycket, vilket fördubblar tiden man hittills har tillbringat på toa. Man måste också dricka ett glas yoghurt varje dag för att få de bra bakterierna i magen, som ingen vet vad de exakt är, men du MÅSTE ha minst en miljon sådana i magen, annars är det illa!
Du ska också ta ett glas rött vin för att undvika hjärtinfarkt. Och så ett glas vitt vin för att skydda ditt nervsystem! Och ett glas öl (jag minns inte varför det var nyttigt!) Men om du tar dessa tre samtidigt kan du få stroke, fast det gör inte så mycket, du kommer inte ens att märka det.
Man ska också äta nötter, bönor och ärtor varje dag. En hel massa nötter, bönor och ärtor. Du ska äta 4 till 6 måltider per dag, lätta måltider, men glöm inte att du ska tugga varje tugga minst 36 gånger. Bara för det behövs det 5 timmar!
Och så en sak till: efter varje måltid ska du borsta tänderna. Borsta dina tänder efter äpplet, yoghurten, bananen, nötterna, bönorna och ärtorna. Detta ska du göra så länge du har tänder, och glöm inte tandtråden, tandköttsmassagen och munvattnet. När du ändå håller på med detta, kan du ju städa badrummet, kanske installera CD-spelare eller TV där inne, för med tanke på allt vattendrickande och tandborstande lär du tillbringa en hel del tid i badrummet.
Man måste också sova minst 8 timmar per dag och jobba 8 timmar per dag, plus de 5 timmarna som behövs för att äta, det blir 21 timmar. Det är 3 timmar kvar, under förutsättning att det inte är trafikstockning när du åker till och från jobbet. Enligt statistiken tittar folk på TV 3 timmar per dag. Det fungerar inte längre, eftersom man måste ta en promenad varje dag i minst en halv timme (ett råd: efter 15 minuters promenad, vänd tillbaka, i annat fall tar din promenad en hel timme).
Du måste också hinna med att träffa dina vänner, för de är som växter, och måste tas hand om dagligen.
Bland allt annat måste du också hålla dig informerad, dvs. läsa minst två dagstidningar, och några kvällstidningar, för att kunna ha en kritisk inställning i livet.
Du ska också ha sex varje dag, men utan att det ska bli rutinmässigt. Du ska vara innovativ, kreativ och varje gång på nytt förföra din partner. För detta krävs ju tid. Och då har vi inte ens nämnt tantriskt sex.
Du ska också hinna med din familj, hinna moppa golv, diska, tvätta, för att inte tala om allt du måste göra om du har barn eller husdjur.
När man räknar ihop allt detta ovan behövs det minst 29 timmar.
Den enda lösningen är att göra flera saker samtidigt!
T.ex. duscha med kallt vatten och håll munnen öppen så får du dina 2 liter vatten per dag. Medan du lämnar badrummet med tandborsten i munnen kan du samtidigt ha sex med din partner, som i sin tur tittar på TV och läser tidningar medan du torkar golv.
Då har du fortfarande en hand ledig, med vilken du kan ringa till dina vänner och släktingar. Drick vin efter det, du kommer att behöva det.
Sen om du skulle få 2 minuter över, skicka detta mail vidare till dina vänner (som man ska vårda dagligen), medan du äter äpplet, vilket är som sagt väldigt nyttigt.
Dags för mig att sluta nu, för mellan äpplet, yoghurten, ölen, den första litern vatten och min tredje måltid idag (inkl. nötter, bönor, ärtor), vet jag inte längre vad jag måste göra, men jag vet att jag måste gå på toa NU.
Jag lär spara några minuter om jag borstar tänderna samtidigt ännu en gång!
Observera att råden inte lämnar någon tid för amatörradio, och ett bra sätt är att helt enkelt gå in för det decimala tidssystemet, dvs med 1, 10 100 och 1000. Vi byter klockan till en som visar 100 tim per dygn. 10 dagar per vecka etc. Aldrig någonsin har det decimala tidssystemet varit så angeläget att införa som nu. Så om vi behöver 29 timmar för att göra det som står i råden, har vi sedan 71 timmar kvar för radio. Vi kan till och med undvika des stressande momenten med att göra saker samtidigt.
Vi ses när vi fyller 100 år
SM5KI har bidragit med den här:
Vad sägs om den här Roy?
Ett par skulle åka på en semesterresa till Kanarieholmarna. Mannen hade längre ledighet och åkte ner en dag i förväg. När han checkade in upptäckte han att hotellrummet hade dator och beslutade sig för att skicka ett mejl till hustrun. Han missade dock en bokstav i namnet... mejlet hamnade hos en prästänka i Västerbotten, som just kommit hem från makens begravning och skulle kolla om det kommit någon e-post med kondoleanser från släkt och vänner. Sonen fann henne avsvimmad vid datorn och läste på skärmen:
Till: Min älskade hustru.
Rubrik: Jag har kommit fram.
Jag vet att du är förvånad över att höra ifrån mig.
De har datorer här numera och man tillåts att skicka mejl till sina nära och
kära. Jag har just checkat in. Allt är förberett för din ankomst i morgon.
Jag ser fram emot att träffa dig då.
Hoppas din resa blir lika problemfri som min,
PS. Det är verkligen hett här nere. DS
De
SM4FPD Roy