AURORA
Informationsblad för sändareamatörerna i Västerbottens län
Årgång 22, Nr 4, November 1997
Det gick att få till ett nummer även denna gång, och precis som till förra numret är det Mikal/VJA som räddar mig i sista stud. Denna gång med en antennartikel.
På tal om antenner så fick jag QTC i dag och såg att min granne från 70-talet och inspiratör på antennområdet Stig/AYY börjat räkna på sina antenner med dator och programmet nec2. Jag blev så inspirerad att jag redan har kollat in "internetsiten" och laddad hem manualen. Det kunde vara ql att se om det går att räkna på mina gamla konstruktioner. Rätt som det är sitter man väl där och kör radio igen, utan att man märker det.
Det blev lite brådis med detta nummer så det kan vara lite si och så med korrekturkontrollen, mer än vanligt vill säga. Ni får ha överseende. Men det är väl bättre att ni vet om att lilla Julafton är den 11 december m m, än att allt är rätt stavat och att jag lyckats hitta alla ombrutna avstavningar i "radiohistorian".
Det har kommit en reaktion! Lennart/IXM har reagerat på mina frågor och kommit med ett kreativt förslag. Alla som har e-mail adress kan nu få AURORA samtidigt som jag lagt sista handen vid den. Detta har två fördelar
- Man vinner minst en vecka
- Man får se bilderna, speciellt färgbilderna, i en bättre återgivning
För att fira detta lägger jag in två fina färgbilder, 7S2ATs (och SK2AT s) QSLkort. På det ena ser ni Berguddens fyr som Mikael har skrivit om i tidigare nummer av AURORA. Bergudden har jag några speciella minne av från 1968, men det är en annan historia.
Ni som vill ha AURORA med e-mail som dokument i word 7.0 hör av er till mig eller till Lennart/IXM. Ni och alla andra skall ha en trevlig JUL! Själv är jag anmodad att lämna i från mig underlag till årsredovisning till 2 januari. Fy bublan som min idol på femtiotalet, Rasmus, sa.
Hej alla glada radioter och andra!
!Så har det då blivit min (o)tur igen att göra en sida till detta eminenta blad. Aktiviteten är väl inte så hög varken på mig eller i SKRA. Mina egna aktiviteter består väl mest i att läsa SSA-bullen på söndagarna och köra SSTV. Båda aktiviteterna på 80m. Jag lyssnar också efter ett och annat DX men condsen är ju inte precis på topp.
Kanske en ny e-mailadress?
På Internet finns mycket bland annat så kan man på flera ställen få gratis ny adress + plats för hemsida. Ett sådant ställe är < HYPERLINK http://www.qsl.com> <www.qsl.com> Detta är bara till för radioamatörer. SK2AU har plats för hemsida här om nu någon tar sig samman och snickrar ihop en. Det finns några svenska amatörer som har sin hemsida här. Jag har inte kollat alla. Är du intresserad så kolla ovanstående adress. Läs instruktionerna, det är gjort på någon minut och sedan så är det hela klart. Själv bytte jag på ett annat ställe som heter Iname. Min gamla Telia adress var så lång så jag ville ha en kortare. (OBS Detta är inte ett I-net abonnemang.)
Efterlysning!!!!!!!
Folk med ideer om hur vi skall få till intressanta aktiviteter i SKRA. Vi behöver också en hel hög med nya medlemmar. Hur gör vi för att värva dem? Kom på Årsmötet i Feb. med era förslag. Det är kris, förreningen håller på att somna.
Vi har numera också ett telefonnr. till SKRA om ni vill lämna ett medelande till klubben. Det är 0910-26855.
ÅRSMÖTE!
Tisdag den 24 februari kl 19.00!
Valberedningen har gjort sitt, (hoppas jag) det är bara att komma och rösta… Semlor och kaffe/läsk som vanligt!
Välkommen, Styrelsen
Vill du ha AURORA via e-post (och använder Word). Skriv ett brev till mig,
/Lennart -2IXM.
Jag har registrerat en e-post adress för klubbens räkning. Använd
/Lennart -2IXM
Kökstjänst = stugvärdar.
Dag Signal Dag Signal
13 Jan SM2JWG 7 April SM2FAY
20 Jan SM2WBZ 14 April SM2FXT
27 Jan SM2BYW 21 April SM2ICO
3 Feb SM2AYE 28 April SM2SXG
10 Feb SM2ILF 5 Maj SM2PDW
17 Feb SM2DLA 12 Maj Stellan. G.
24 Feb Årsmöte 19 Maj SM2VVD
3 Mars SM2KYA 26 Maj SM2NTU
10 Mars SM2LCI 2 Juni SM2IKM
17 Mars SM2KIX 9 Juni SM2AGK
24 Mars SM2EIL 16 Juni SM2VHX
31 Mars SM2LWU
Aurorared. För SKRA-sidan 1998
Nr 1 SM2FAY
Nr 2 SM2KYA
Nr 3 SM2EIL
Nr 4 SM2VVD
Nr 5 SM2LCI
Glöm inte att städa!
Februari SM2IKM, SM2ICO
April SM2SXG, SM2AYE
Juni SM2EIL, SM2FXT
September SM2PDT, SM2LWU
November SM2FAY, SM2DLA
Som ni ser, så har jag dragit ner på städningen till varannan månad. För böveln glöm inte städa din månad!!
Till alla ett GOTT NYTT ÅR.
Red. Erik/SM2LWU
FURA-sidan September1997
FURA-sidan September1997Hej alla "radiodiggare"!
Jag tänkte lämna en liten aktivitetsrapport från vad som förekömmit under hösten i klubbens regi. Det som framför allt har hänt är väl det som ni alla vet, att den sammanlänkning av våra VHF-repeatrar som Mikael och Janne (SM2KOT resp -SXI) berättade om är i bruk.Det fattas väl ännu några steg, men arbetet fortsätter och innan sommaren tror jag att det blir möjligt att mobilt kunna köra från kust till fjäll med goda VHF-förbindelser.
Som en följd av repeatersammanlänkningen har bullentinen på söndagskvällarna, alternativt uppläst av Roger-NNW, Rune -EKA ,Mats-Ola -CKR och Jan-Egil -UWM , ibland erhållit närmare 40 st. incheckare. Från Gällivare till Ö-vik har röster hörts.
Den surströmmingsfest som klubben anordnade i september blev en trivsam tillställning med ca. 25 deltagare. Årets inläggning var förståss i superklass. Tack till Lennart och medhjälpare för ert klubbmästararbete och tack till alla lottköpare som gav klubben ett tillskott i kassan.
Mikael SM2KOT , fortsatte med sin intressanta antennkurs "Antenner i teori och praktik" i nov. månad. Ett drygt 20-tal klubbmedlemmar hade mött upp till en lärorik afton.
Årets SM2- möte hölls detta år i Umeå den 25 okt. Ett 25 -tal amatörer från distriktet hade mött upp i Fura´s klubblokal, och förutom de vanliga mötespunkterna disskuterades livligt klubbarnas rekryteringsproblem samt Internets pos. eller neg. inverkan på amatörradion. Mötet kom fram till att pos. synpunkter överväger.Utförligt protokoll finns anslaget på vår anslagstavla i klubblokalen. Du hittar också där ett flertal annonser från amatörer som försäljer tranceivers och övriga tillbehör till låga priser.
Du tittar väl upp till vår trevliga lokal , träffar trevliga "hams", bläddrar i alla våra färska tidskrifter och kollar in nya litteraturen i vårt bibliotek. Ett lämpligt tillfälle vore väl i samband med vår LILLA JULAFTON den 11 dec.VÄLKOMNA!!
Programmet innehåller förutom gott fika, videovisning från VK0IR´s DX-expedion.,julklappsutdelning, lotterier m.m.
Ni som är aktiva på kortvågsbanden har säkert märkt att solfläckarna är på tilltagande.28 Mhz har öppnat igen och nu i CQ-WW cw-delen är det full fart på bandet. (30/11).Rolf -AQT, Peder -SUM , Mikael -VJA m.fl. plockar nya länder in i sina loggar och det är kul att FURA´s medlemmar även tillhör de stora DX-jägarna.
Lycka till på banden !!! Till sist EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!
73 från Mats-Ola SM2CKR
X-beamen, en bortglömd pärla!
(Mikael Rytky SM2VJA)
X-beamen är en mycket kompakt 2-elements antenn. Antennen ger enligt ARRL:s mätningar en antennvinst på ca. 5dB och ett fram/back-förhållande på 15-18 dB, vilket är mer än hos en vanlig 2-elements yagi! Dessutom är den bredbandig.
Antennen består av ett drivelement och en direktor av aluminiumrör (se skiss ovan). I konstruktionen används ingen bom, utan elementen monteras på en tjock plywoodskiva. Varje element förlängs med en trådstump. Trådtjockleken skall tas till så att den inte slits av i kraftiga vindar. Trådarnas infästning i elementen bör göras ordentligt, t ex med ett slangklammer. Själv använde jag kabelskor och skruvar, men detta höll inte i hårt väder. De andra trådändarna förbinds till varandra med snöre. Använd gärna lätta isolatorer till detta. Aluminiumrören sätts fast på plywoodskivan med t ex avgasklämmor. Koaxialkabeln ansluts helt kallt direkt på drivelementet enligt figuren. Direktorpinnarna kopplas ihop med en kabelstump vid plywooden. Strålningsdiagrammet kan bli något osymmetriskt om man inte använder en balun, men detta är ganska marginellt.
I tabellen nedan kan måtten på alla detaljer ses. Förhållandet längd/diameter hos elementen skall vara cirka 200:1. Ett hett tips är att göra konstruktionen robust. Elementens dimension skall t ex inte vara under 20mm på 20-metersbandet. Annars får man ett paraply när blötsnön faller. Maströrsfästet bör också dimesioneras med sunt förnuft. Använd rejäl, vädertålig plywood, gärna 25-30mm. På vintern täcks plywooden och matningspunkten av snö, vilket leder till intressanta SWR-fenomen. Därför bör elementen täckas av en lika stor plywoodskiva. För att ytterligare ge stadga åt konstruktionen kan man såga ut små trianglar i plywood som man lägger in mellan elementen vid infästningen. Man gör helt enkelt en "hamburgare" av allt. Gör inte elementen längre än vad som anges i tabellen, detta förstör tydligen strålningsdiagrammet. Kortare element kan kompenseras med längre trådar. Måtten för en "miniversion" av antennen finns i tabell 2.
Justering:
Resonansfrekvensen justeras in genom att man kapar trådstumparna. Lägger man till ca 10 cm på tabellvärdet har man ett bra utgångsläge (alla trådar förlängs lika mycket). Sen kapas varje tråd LIKA MYCKET (2-3cm) åt gången tills man fått resonansfrekvensen dit man vill. KAPA INTE FÖR MYCKET! Antennen skall vid trimningen stå fritt, minst 3-4 meter ovanför marken. Helst skall den justeras på plats, vilket tyvärr är nästan omöjligt. Den fullstora versionen skall utan problem kunna ge SWR 1:1 och miniversionen SWR 1,4:1. Trimningsproceduren kan bli mentalt påfrestande. Svordomarna sinar snabbt om man inte har lite tålamod.
Mått för X-beamen:
(omräknade från amerikanska tummar och fötter, reservation för räknefel!). Siffrorna inom parentes avser miniversionen. En fullstor modell för 40-metersbandet får en sida på endast 12 meter, inte mycket mer än en 4-elemens yagi för 20-metersbandet!!!
| Frekvens
(MHz) |
Elementlängd | Trådlängd
(Drivelement) |
Trådlängd
(Direktor) |
| 7,050 | 8,43 m (7,66) | 4,61 m (5,41) | 4,00m (4,80) |
| 10,125 | 5,87m (5,33) | 3,20m (3,76) | 2,78m (3,33) |
| 14,100 | 4,22m (3,82) | 2,30m (2,69) | 2,00m (2,39) |
| 21,100 | 2,82m (2,55) | 1,54m (1,80) | 1,33m (1,60) |
| 28,200 | 2,11m (1,92) | 1,16m (1,35) | 1,00m (1,19) |
Själv har jag bygget en X-beam för 20-metersbandet. Många gånger har jag förvånats över dess prestanda (med tanke på storleken). Den sitter ca 13 meter ovanför marken och 3,5 meter ovanför ett plåttak. Helt ovetenskapliga försök mellan Obbola (SM2SUM) och Umedalen visade att de data som angivits för denna ryssja inte är överdrivna, snarare tvärtom! Antennen hade ett hyfsat fram/back-förhållande och sidodämpningen var så skarp att det nästan inte gick att upprätta någon förbindelse. Många fina dx har hamnat i loggen, nästan allt jag hört har jag kunnat köra. Eller vad sägs om Heard Island-expeditionen med 10 Watt? Känslan att snyta kilowatt-gubbarna med QRP, fyra krokiga aluminiumpinnar och lite tråd skall jag sent glömma…
Den må likna ett plockepinn, men den fungerar!
Källa ARRL Handbook 1990
fortsättning från föregående nr "TELEFONERING UTAN TRÅD"
I den s. k. Gnistgeneratorn följs varje gnista av flera oscillationer som ha allt svagare amplitud ända tills de slockna ut fullständigt och innan en ny gnista gör att fenomenet upprepas råder ett intervall av fullständig vila. Vågorna som alstras vid detta system äro sålunda dämpade och avbrutna.
Om vi med A åtcrgiva amplitudväxlingarna hos svängningnrna som framkallas när man uttalar ett visst ord och med B vågserien, som utsändes av en gnistgenerator, så visar oss C hur ordel styckas och mottages i telefonen. Det är tydligt att man knappt kan känna igen det, och man måste därför åstadkomma mycket tätare vågor eller helst kontinuerliga, sammanhängande vågor för all överföra talet genom rymden.
Det förra framkallar en motkraft, den .senare blott en friktion. Emedan motståndet i kondensatorernas och gnistgapens dielektrika är av elastisk natur, kunna vi tänka oss ett ögonblick att dielektrika a, a1 och a2 äro fjädrar. som tryckas ihop under det ständiga trycket från generatorn, och detta så mycket mera ju starkare trycket blir. Om vi nu antaga att a2 är en svagare fjäder än de båda andra, och att den brister i samma ögonblick, eller nästan i samma ögonblick, som trycket blir starkast, se vi att a2, som icke längre erbjuder något motstånd, omedelbart ger trycket som verkar i denna punkt, och även dem som söka bryta sig igenom vid a och eg, en väg att frigöra sig.
Trycket som nu tränger in i det inre av ledningen drives att på nytt verka i a och a1, som stå emot så mycket kraftigare, eftersom de nu ha att göra med en kraft, vars energi minskats tack vare motståndet (visköst) i banan de passerat. Det svagare trycket stötas tillbaka av elasticiteten i fjädrarna a och a', och dragande fördel av att a2 brustit (och icke blivit ersatt) går detsammas bana i motsatt riktning och kommer på nytt att verka i a och a1, men denna gång i den ursprungliga riktningen. Man kan lätt föreställa sig att denna operationskrets återupprepas utan avbrott, ända tills trycket fullkomligt ut- tömt sin energi på att övervinna friktionen som så småningom förbrukar den. Nu skola vi lämna vår mekaniska bild. Tryck blir spänning, men ingenting förändras med undantag av att det elastiska motståndet i a2 icke fullständigt försvinner om det ger vika för det växande trycket innan a och a1 själva givit vika; i detta ögonblick springer en gnista över mellan kulorna i a2.
Denna gnista är ett uttryck för arbetet som spänningen måste utföra för att skaffa sig en passage tvärs igenom luften, och som allt arbete frigör värme så represen- terar gnistan en del av den elektriska energiens övergång i värmeenergi (och liven ljusenergi). Även om gnistan betyder en förlust i kraft, så har man dock den att tacka för att luften uppvärmes i gnistgapen, och detta möjliggör för den svagare spänningen, som vi kalla urladd-ningsströmmen, att sedan den försökt pas- sera dielektrika a och a1 i motsatt rikt- ning, kasta om och på nytt passera avbrot- tet a2 för att ännu en gång försöka gå igenom kondensatorerna, ty tvärt mot vad som är fallet med fasta kroppar växer gasernas ledningsförmåga med tempera- turen. Vi ha hittills icke talat om, vilken roll spiralerna på ledaren 3 spela; de ha en mycket viktig roll, ty de utgöra vad man kallar en induktionsrulle, och utan dem skulle energien, som strömmen vilken uppkommer vid kondensatorernas första ur- laddning, lämnade ifrån sig vid passerandet av avbrottet a2, vara så stor att strömmen sannolikt icke ånyo skulle kunna gå tillbaka över detta.
Låt oss återgå till vår förklaring; dielek- trikum a2 har givit efter för spänningen; denna, eller rättare sagt, den statiska elek- tricitet som den representerar, har funnit en väg att gå fram på och förvandlas ögon- blickligen till en ström. Som bekant omger sig varje ledare, som genomlöpes av en elektrisk ström, med magnetiska kraftlinjer som i sin tur, då strömmen som fött dem dör, ge upphov till en självinduktionsström i ledaren, en s. k. öppningsström, som går i samma riktning som strömmen som försvann; detta förklarar uppkomsten av gnistan som följer det plötsliga avbrottet av en elektrisk kontakt. Det är emellertid tydligt att en rätlinjig ledare, som genomlöpes av en ström, icke skulle kunna omge sig med ett kompakt magnetiskt fält; är den däremot hoprullad i tätt liggande parallella spiraler samla sig kraftlinjerna i solenoidens båda ytterändar och giva upphov till ett starkt fält, som i det ögonblick induktionsströmmen försvin- ner framkallar en mycket kraftig induktionsström i spiralerna. Detta är vad som inträffar i spiralerna 31. I samma ögonblick kondensatorernas urladdningsström försvunnit uppkommer där en sälvinduk- tionsström med samma riktning som den vilken nyss passerat, och som förlänger denna och förstärker den. Därför kan strömmen efter den andra urladdningen ännu en gång taga sig fram genom gnistbildernas dielektri- kum (vilket nu sedan det blivit varmt er- bjuder mindre motstånd), och tack vare den nya induktionsströmmen, som följer dess andra passage genom spiralerna31, laddar den på nytt kondensatorerna i mot satt riktning för att oscillera ännu flera gånger tills ledarnas normala motstånd och framför allt avbrottet a2 nedsatt dess energi alltför mycket. I detta ögonblick behövs ett tillskott i ström för att avbrottet skall kunna överskridas. Alla dessa oscilla- tioner försiggå emellertid med sådan hastig- het (man räknar över en million pr sekund) att de upphört innan spänningen som generatorn lämnar växlat tecken och sålunda hunnit lämna den oscilleriande strömmen det tillskott den behöver för att fortbestå.
Med andra ord, om tusen gnistor springa över per sekund, är var och en av dem skild från den följande genom ett tidsintervall lika med en tusendels sekund (om man antar - vilket icke är exakt - att gnistan icke har någon varaktighet), och varje gnista följes av ett visst antal oscillationer som med sin utomordentliga hastighet endast räcka till exempel en hundratusendels sekund (i vårt exempel, som vi nyss anförde, antogo vi att det upp- stod tio oscillationer och att deras frekvens var en million pr sekund).
Fortsättning följer i något senare nummer.
Standard Radio C156
- 100 Memory Channels plus CALL and VFO
- CTCSS - 39 Tones Built-in
- Battery Save 1, 2, 3, 4 or 5 Sec
- Auto-Power-Off - 30, 60, 90 or 120 min
- Dual Watch Mode
- Scan - 1MHz, All, Program, Block Memory, Memory
- Scan Memory and CTCSS (with optional CTN115)
- RX 125-185 MHz, TX 125-180 MHz
- Freq. Steps, 5, 10, 12.5, 15, 20, 25, 30 and 50 kHz
- Scan - Pause, Busy or Hold
- Store: Alpha-Numeric Titles, Repeater, Offset freq.
- Paging, Code Squelch, Tone Encode
- Tone Decode with optional CTN115
- Auto Repeater Offset, built-in 1750 Tone Burst
- PTT Lock, Keyboard Lock
- Auto Squelch 8 Settings
- TX Time-Out-Timer
- Paging/Code Squelch
- Wake-Up Receive Mode
- 9 DTMF Memories
- 3 Power Levels H, M, L
- Back-Lighted Display
- DTMF Paging and Coded Squelch
- Direct Frequency Input with Keypad
- Size approx.: 125x56x26mm
- Weight approx.: 290g
- Supplied with dry battery case
Pris i standardutförande 1940:-
Standard Radio C510
Standard Radio C510NYHET!!
kommer inom kort!!
Använd handapparaten C510 som mikrofon till mobilstation. Uteffekt som handapparat VHF/UHF 1 watt. Med bilbooster VHF 50W, UHF 35W.
Sanco
Gimoborgsvägen 12, 907 42 Umeå
Tel. 090-194529, Fax. 090-196467, Mobil 070-5597105
E-mail: sanco@sanco.sehttp://www.sanco.se