Den mycket ogästvänliga och svårtillgängliga vulkanön Malpelo är föremål för en stor dx-expedition
i början på det nya året. Ön som helt saknar vegetation ligger i stilla havet 500 km väster om Colombia.
Malpelo är ca 3x1 km och 400 meter hög. Den ligger på tolfte plats bland dom mest åtråvärda dx-en.
Det har inte varit någon större aktivitet härifrån på årtionden.
En av operatörerna HK3JJH Pedro har varit här 3 ggr tidigare åren var 1998, 1999 och 2001.
Han körde ca 40.000 kontakter på ssb
HK5QGX och HK5MQZ var här 10 dagar i juni 2001 och fick ihop 12.000 cw/ssb kontakter.
Den här gången blir det ett multinationellt och mycket rutinerat gäng med uppemot 20 operatörer.
*
Fyra man är sedan den 29 december på plats, nästan fyra veckor i förväg. Dom skall göra iordning
dom två olika operationsplatserna för elva stationer, sätta upp dom 18 olika antennerna samt
upprätta ett komplett trådlöst nätverk och se till att allt är klart för starta en 17-dagars expedition.
Det blir tidvis en del aktivitet på banden från förtruppen dels för att prova utrustningen men även
när det mesta är iordninggjort.
När dom övriga övriga operatörerna anländer ska man kunna besätta operatörsplatserna direkt.
Det betyder att det blir full fart redan från början.
Man tar sig dit med detta fartyg som ankras upp på redden. Här äter och sover man mellan passen
uppe på stationsplatserna. Båten ligger kvar och det blir många transporter dagligen under hela perioden.
Från moderfartyget tar man sig mot land och tillbaka med en mindre speedbåt. Allt material såsom
master, antenner radioutrustning, generatorer bränsle tält bord stolar m.m fraktas samma väg.
Äventyret och strapatserna har knappt börjat här.
Angöringsplatsen på Malpelo. Man tar en del risker och får passa bränningarna.
Vid sämre väder är det omöjligt att angöra ön. Det liknar inte precis färjeläget i Umeå uthamn.
Stålställningen på platsen kallas ”Changon”
Lägg märke till kranen med den handdrivna winchen och den hängande repstegen.
Det är en hel del material som skall winchas upp för att sedan med stor möda bäras upp till toppen.
Sedan ska man ju förstås ta sig upp själv också…..dagen har just börjat som tur är……
Det finns inte några större plana ytor och inte någon enkel väg att ta sig upp till toppen.
Någon kvällsgympa behövs förmodligen inte på ett tag.
På väg ner för att hämta ytterligare en börda. Många turer återstår…….
Till vänster syns öns enda byggnad på ca 120 m höjd, den innehas av marinen
Vad har jag gett mig in i egentligen.?? Tur att jag tog flytvästen om jag skulle ramla…
Äntligen uppe på toppen ! Men var skall vi hålla till ?
Ja Ja då återstår bara att sätta upp alla antennerna och göra iordning stationsplatserna.
Det är bara att köra igång hela världen väntar..
Vi hörs på banden
Sm2sum