|
|
SRS nyhetsbrev V. 16 HAM 2008-04-17
Vägbeskrivning till SRS Karlstad
http://ham.srsab.se/srspres/roadmap.html
HEJ Alla som får det här brevet.
Efter en tids stillestånd är jag i farten igen. Det beror på att vi hr på SRS bytt mejlprogram. Jag har fått mata in alla mejladresser manuellt och återskapa grupperna. Ett stort jobb som tog sin tid. En del finns skrivet och dagens brev var avsett att sändas i februari till Mars.
Jag har samtidigt försökt uppdatera adresser etc, det kan betyda att mottagare som inte varit med på länge nu plötsligt får breven igen. Andra kanske är med i två grupper, ja det kan bli många fel. Även om min ambition har varit att få ner antalet fel.
Idag skall vi ta lite om "gammelriggar". Det är ju populärt att renovera upp och köra med något gammalt, och visst är det en trevlig del av hobbyn, i vissa fall kan det vara ett sätt för nybörjare att komma igång. I andra fall ett sätt att ta kål på intresset för en stackars nybörjare.
Gammelriggen är ofta ett bra objekt att träna felsökning på.
Amatörradion får inte användas som flygradio trots att den kan, men sända AM kan den inte trots att det hörs.
Epoker på kortvåg går i graven när BBC slutar.
Vill du ha som bifogad fil? Sänd ett mejl så flyttar jag dig till grupp 4 där man får en bifogad doc fil.
Får du flera brev? Dubletter? Säg till så rensar jag i mina sändningsgrupper. Men det är bra med alla fakta, dvs vilka grupper du är med i.
Har du flera mejladresser, och får dubletter? Säg till så fixar vi saken.
Kalendern
SSA årsmöte år 2008-04-25 till 27
Äger rum 2008-04 -25 till 27, 25 till 27 April. Här läser man mer http://www.årsmöte.nu/
Mötet avhålls i Vårgårda.
SRS kommer förstås och visar våra pryttlar. Håll utkik efter mässpriser och tillbud på våra prylar, inte minst D-STAR grejer. Kika och kläm på de oöverkomliga sakerna, IC-7800, R9500 och IC-7700. Känn även på de överkomliga IC-756PROIII, IC-7400 och alla de andra ICOM stationerna.
Loppis i Nykvarn, Däckshuset 2008-05-31
Äger rum 2008-05-31 kl 10 - 14. Dvs sista maj.
Ny plats samma som förra året SRS kommer med utställning och mässpriser på utvalda saker.
Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13
I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda dyrgripar.
Här är en översikt på de händelser SRS är med på, SRS hemsida:
http://ham.srsab.se/srspres/massor.htm
Mer om Eskilstunaevenemanget
Meddelande: 20:e Amatörradiomässan och loppisen i Eskilstuna, sme-staden.
Ja nu har redan Eskilstuna varit. Jag skrev det här mejlet i Februari, så jag har tagit bort inbjudan till E-Stuna.
Som vanligt var det en stor tilldragelse, närmare tusen personer, radioamatörer, var där. Stora lokaler så alla fick plats och massor av säljare.
Varför var smeden så viktig att man än i dag kallar sig "Smé-staden"?
En gång i tiden utvecklades Sverige med hjälp av ett guld, som kallas järn. Att framställa järn och bearbeta detta till användbara föremål var en mycket viktig del av landets utveckling, något som byggt upp det vi har idag. I bergslagen, östra Värmland, Dalarna och norra Närke, utvanns järnmalm, och man lyckades med stor möda och massor av ved att få fram järnstycken. Det är nu smeden kommer till sin rätt, det fanns ju inga svarvar, fräsar, eller bågfilar, så allt måste smidas, dvs formas plastiskt, som det heter med finare ord inom metallurgin. Lika viktigt som att knåda degen till brödet var det att "knåda" järnet, det reducerade svavel, syre och kol från järnet som blev segt och formbart, och faktiskt användbart till exvis spadar, plogar och hängsler till dörrar. Så smedens jobb var inte bara att forma föremål utan även att knåda järnet, se till att det blev renare och segare. Järnet från masugnen, den process som utvinner järn ur malmen, gav ett sk tackjärn som var likt keramik. Så smederna i Eskilstuna och andra ställen där de funnits, är en otroligt viktig del av landets utveckling. Efterhand blev smeden ersatt av maskiner som knådade järnet med maskinkraft, kunskapen hur det skulle göras fanns, och behövdes fortfarande hos smeden. En del av hemligheten med de berömda Japanska svärden var att smeden knådade degen, nej järnet på ett visst vis, en kunskap som var värd mer än guld. Än idag är de verktyg och järnföremål vi har, av den bästa kvaliteten om de är smidda, vi talar om bilens vevaxel, handverktyg, ja till och med skruvmejseln vi öppnar riggen med. Det gäller att smida medan järnet är varmt, heter det, sanningen är att man smider vid rätt temperatur. Rätt temperatur vet smeden. Köper du en bit bandjärn, vinkeljärn, eller karosseriplåt, så är den mycket knådad, och valsad som är en del i knådandet. Och du, när du bakar bröd till semlorna, se då till att knåda ordentligt, ju mer knådad deg ju bättre jäser den..... (sant)
Ju mer du knådar tråden till antennen ju bättre antenn blir det...
Nej nu har jag spårat ur.....
Idag skall vi se lite på ICOM och fabriken i OSAKA
ICOM ligger som bekant i OSAKA Japan. Och grundades 1964. För närvarande jobbar 960 personer på ICOM. Av dessa är 280 st utvecklingsingenjörer, dvs. jobbar med det som kallas R&D. (Forskning och utveckling) ICOM tillverkar 110 000 radioapparater varje månad. (Ett hundratiotusen radioapparater varje månad). På Wakayama fabriken, (ligger utanför Osaka), finns nu 9 st PCB monteringslinjer, (ytmonteringsrobotar) och 8 st slutmonteringslinjer, där människor skruvar ihop det som inte maskinen klarar. Man tillverkar kommunikationsradio för landmobilt bruk, marint bruk, flygradio, amatörradio och mottagare. Bland de största enskilda order ICOM har fått är 20 000 st VHF handapparater och 13 000 st UHF handapparater till Amerikanska försvaret, som de fick för några år sedan. Inom marinradio har ICOM fått NMEA utmärkelser 19 gånger under de sista tolv åren.
ICOM är kvalitetssäkrat med ISO9001 och ISO14001 i huvudkontoret. Tillverkningen i Wakayama fabriken har ICOM 9001 i tillverkningsprocessen.
ICOM har utrustning för att miljötesta apparaterna med temperatur, tryck, solstrålning, regn, fuktighet, salt dimma, dränkning, vibration och chocktester. Allt för att tillgodose ett stort antal olika standarder. Här är några exempel:
FCC type approved (USA versions)
R&TTE, CE, compliance (European versions)
EIA-152C/204D, TIA-603 technical standard compliance (USA versions)
EN 300-086 technical standard compliance (European versions)
FMRC intrinsically safe approved
ATEX intrinsically safe approved
IP54, IP55, IPx7, IPx8 dust/water resistance and submersible compliance
MIL-STD-810F environment testing standards
Wee, RoHS, E-Mark
När det gäller amatörradion skriver man så här:
Amateur
Professional performance, the latest DSP features and technology.
Amateur is our roots and still very important business for us. Especially in HF radios, Icom is in the invincible number one position in terms of technology and market share.
We developed amateur digital system called D-Star. Currently in the US there are more than 100 repeater sites up and running and in Europe, experimental repeater sites are working now. The digital repeater network just keeps growing in both the US and Europe. And also this digital system is getting attention as an emergency back-up communication system for disaster situation.
På svenska: Man bygger amatörradio med professionella prestanda och teknik, och har nu över 100 st D-STAR repeatrar igång I USA. Europa är på god väg med D-STAR och det vet vi ju, inte minst i SM som redan är på god väg.
Lite historik om ICOM
1954 Inoue Electric Sheisakusho was established
Our chairman Mr. Inoue is the Founder of Icom. In 1954 he established Inoue Electric Sheisakusho. At that time there is no assembling line and Mr. Inoue and all employees assembled the products all together. This is the start for Icom. We have continued to run for over 50years in the communication business field
1964 Inoue Electric Sheisakusho Co., Ltd.
In 1964, Mr. Inoue converted Inoue Electric Sheisaksho to stock corporations. In 1965, the first radio of Icom FDAM-1, 50MHz full transistor radio is released. Having unique features, the FDAM-1 had good reputations from the beginning. At that time Mr. Inoue was not thinking of expanding company at all. He was simply thinking of producing good radios so that many people would like them.
Jodå jag har en bild på den här första transivern FDAM-1 En amplitudmodulerad transiver för 50 MHz. Däremot så kan det knappast finnas någon utanför Japan. Något att jaga för att få ICOM samlingen komplett?? Vill du se den finns den på den här sajten, med spec och allt. http://www.ham.dmz.ro/icom/ic-fdam1.php
IDAS
Vad katten betyder då IDAS, nya förkortningar hela tiden.
IDAS betyder Icom Digital Advanced System.
Är proffsradions motsvarighet till D-STAR. IDAS är kommunikationsradio med en digitalmodulering lik den hos D-STAR. IDAS har dock andra möjligheter, gruppanrop individanrop etc. Jag skall berätta mer om IDAS framöver. Systemet kommer att ta över massor av komradio. En viktig sak är att IDAS har smalare bandbredd än D-STAR, nu kan man köra komradio på 6,25 kHz kanaler. Dvs vi får 4 ggr så många komradiokanaler i framtiden.
Nu finns färgbroschyr att beställa över IC-E92D
En fyrsidig färgbroschyr. Visar IC-E92D, en vattentät handapparat för FM och D-STAR.
Dränkbar till 1 meters djup. Tillbehör som GPS mikrofon finns, du gör med D-STAR ett APRS system. IC-E92D kan köra FM, FMn och D-STAR med DV och DD. IC-E92D har dualwatch, dvs du kan ha passning på två frekvenser. Utöver detta givetvis skanning i alla tänkbara mode. IC-E92D är uppbyggd av ett gjutet aluminiumchassi med packboxar som gör det möjligt att få en dränkbar radiostation. Ring till SRS och beställ broschyr, säg bara till i växeln och lämna din adress. Eller kläm iväg ett mejl, men glöm inte din egen adress.
ID-1 nu typgodkänd i EU
ID-1 en 1200 MHz D-STAR radio är nu klar med CE, R&TTE RoHs etc.
På 1200 MHz får vi mer utrymme för DD, (Digital Data) med 128kbps.
RADCOM testar IC-E2820 "a rising star"
I RADCOM Mars 2008 fanns en test på den nya tvåbands mobilstationen, med D-STAR och GPS installerat. OK det var ingen riktig test med mätprotokoll utan en mer använda test.
Rubriken var talande och lyder, "IC-E2820 a rising star". Dom gillar riggen och man gjorde prov med D-STAR. Bra ljud i FM, alla tänkbara finesser. Ett prov gick ut på att låta icke radiofolk köra med den för att se vad man tycker om ljudkvaliteten. Helt klart gillade man D-STAR ljudet, där brus, brussvansar och LF distorsion är helt väck. Dock har digitala trafiksätt en form av distorsion, likt mobiltelefoner, ett bra ord för den typen av distorsion är "robotljud". En uppskattad sak är den mindre bandbredden med D-STAR, 6 kHz vilket ger oss fler möjligheter till repeatrar, fler kanaler och bättre utnyttjande av våra frekvensband.
D-STAR är ett bra sätt att få fler kanaler även på UHF, då 12,5 kHz kan användas även där. Man testade även diversity mode på IC-E2820. Man kan köra den med två mottagare och två antenner på samma frekvens. Detta kalls diversity och gör att man slipper fading flutter och brus till stor del.
Ett svensk D-STAR forum finner du här
http://www.dstarforum.se/forum/index.php Var med och ställ frågor, eller berätta om dina erfaringar om din D-STAR trafik. Vem blir fört med DX på D-STAR? Sporadisk E i början på sommaren och D-STAR, det kan bli spännande
IC-E92D (Ny radio från ICOM)
I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Du behöver inte vara livrädd när det börjar regna. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med DV och DD, digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65 59,25 46,35 13,35 1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi framöver. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR, både FM, DV och DD.
IC-E92D har DV och DD
Digital Voice och Digital Data. Dvs du kan köra telefoni med digital modulation med en bandbredd som AM, dvs c:a 6 kHz. DD betyder att du kan sända korta textmeddelanden i långsam dataöverföring. Med GPS monofonen kan du överföra din position och se din motstations position, en form av avancerad APRS. Förutom DD och DV kan en IC-E92D köra helt vanlig FM, med smal eller bred deviation.
IC-E92D har heltäckande mottagare
0,495 MHz och ända upp till 999,99 MHz kan du lyssna på med en IC-E92D. AM, FM, FMn, WFM och D-STAR är trafiksätten den lilla robusta vattentäta IC-E92D har. (det går givetvis inte att sända AM och WFM)
SRS Har gjort räckviddprov med D-STAR
SRS tekniker Dan, SM4XZZ har provat två UHF handapparater i skogen. 2 st IC-U82 försedda med D-STAR modul. Avsikten var inte att få ett absolut mått på räckvidd då detta är stark beroende av terräng, utan att jämföra FM med D-STAR. Det visar sig att D-STAR har en fördel i räckvidd. Man slipper all form av brus och slipper att öppna och krångla med brusspärr när man jobbar på räckviddsgränsen. På räckviddsgränsen kan det bli lite distorsion, ord och delar av ord försvinner, när signalen fadar. Vid FM brusar det istället och ord försvinner, i bruset.. Men då försöker man läsa motstationen med öppen brusspärr, och D-STAR klarar då att avkoda signalen.
Länkar till D-STAR projekt
Svenskt D-STAR forum: http://www.dstarforum.se/forum/index.php
SM4JDP i Mora: http://www.sm4jdp.se/
Gävle kortvågsamatörer: http://www.sk3gk.net/
SM6VQJ, Birger Olson skriver på Borås Radioamatörers hemsida om D-Star: http://www.sk6lk.se/html/d-star.php
High performance D-Star repeater concepts http://www.egr.msu.edu/~volzmich/dstar/
I denna tråd kan du posta länkar till filmer med D-STAR.
Icom D-STAR system using NJ6N's D-CHAT
http://www.youtube.com/watch?v=v--nSTCSO64
ARRL Alabama Linked Repeater System http://www.arrl-al.org/Alabama_link.htm
Här finns att ladda hem manualer på D-STAR repeatrarna.
http://www.icom.co.jp/world/support/download/manual/disp_products.asp?catecode=Repeater&searchcode=ham
IC-7700 nu typgodkänd i EU och SM
Vi har idag, (2008-02-13) fått dokumentationen som visar att IC-7700 är typgodkänd, CE-märkt och typad för R&TTE, den har även RoHS godkännande, och kan som EU version säljas i de länder som är med i EU och de som är harmoniserade till EU regler, (ex Norge).
Ärendet IC-7700 är nu inne hos PTS för notifiering, detta tar c:a två veckor. Efter att alla dessa saker gått i lås är det tillåtet för SRS att importera och sälja apparaten. Vilket vi hoppas kunna göra inom någon månad.
Köper du en IC-7700 se då till att den har CE märke, R&TTE och RoHS märke. Detta finns på både lådan och riggen. Finns ett FCC märke är riggen avsedd för USA marknaden, och insmugglad till EU, och all efterservice måste göras i USA, med stor risk att den fastnar i tullen. SRS kommer även att begära serienummer vid förfrågan om handhavande och tekniska frågor, detta för att säkerställa att våra egna kunder får all den service vi på SRS kan tillhandahålla, och att vi inte hjälper herrar smugglare.
Mer om IC-7700 läser du här:
http://ham.srsab.se/icom_ham/7700.html
En Video på IC-7700 finns att ladda ner, njut av vackra rörlig bilder på den nya radion.
ID-1 nu typgodkänd i EU
ID-1 en 1200 MHz D-STAR radio är nu klar med CE, R&TTE RoHs etc.
På 1200 MHz får vi mer utrymme för DD, (Digital Data) med 128kbps.
Här kan du ladda hem gamla ICOM manualer
Kolla in http://www.icom.co.jp/world/support/index.html
Här finns manualer sedan början av 80 talet, ja i vissa fall ännu äldre. IC-02E, IC-215, IC-402 finns. Något för den som slarvat bort manualen eller fått tag på ett renoveringsobjekt.
På baksidan av IC-756PROIII finns en massa saker
Vi finner 3 antennjackar. Två för transivt bruk på två antenner och en jack för separat mottagarantenn. IC-756PROIII har även en jack för transverter inkoppling. Denna jack aktiveras och man får både mottagning och sändning med lågnivå den vägen. Alla andra antennanslutningar kopplas då bort. Vi finner en fyrapolig plastjack för utomhusantennavstämmare, exvis AH-4, AH2, 3, AT120, 130, 140. Samma jack med samma funktion vi finner på IC-706,IC-7000 etc. DC jacken är samma sexpoliga typ vi har haft på ICOM stationer i nästan 30 år nu. Två av stiften i denna var förr avsedda för att manövrera nätaggregatet, dessa är numera kortslutna innanför panelen. Ett äldre ICOM nätagg kommer då att starta direkt det kopplas in. Avsikten är förbättrad elsäkerhet och inga 230 Volt ledningar inne i radion. Vidare finner vi de vanliga DIN konterna som utgör tillbehörsanslutningar. En 8 polig och en 7 polig. I dessa finns LF ut LF in, ALC, PTT, Jord, 8 Volt 13,8 Volt etc. Modem, dator, och andra tillbehör kan kopplas här. En kvartumsjack för telegrafnyckeln förståss, den gamla vanliga typen. På framsidan ansluter man manipulator för elbuggsfunktionen. Anslutning för yttre högtalare av åtting storlek, dvs 3,5 mm. REMOTE är jacken där an styr apparaten med CI-V från dator, det krävs i så fall en CT-17 som omvandlar TTL nivå till RS-232. Till sist anslutningar för att manövrera slutsteg. En ALC och en reläslutning. Jag brukar inte rekommendera ALC om man kör ett äldre rör-PA. Reläslutningen har givetvis begränsningar i hur mycket ström och spänning den tål. Äldre rör-PA kan ha 110 Volt AC som manöverström, och det kan definitivt blåsa det lilla tungelementet i 756an. I manualen finns specat hur mycket det tål.
För övrigt finner vi luftutblås bak. Ett för luften från den lilla fläkt som kyler antennavstämmaren, och ett för den något större fläkten som kyler PA och resten av riggens innandöme. OBS! Luften blåser ut bak, och det blir fel om man sätter en extra fläkt som blåser mot apparaten där bak. Det är inte nödvändigt att kyla en IC-756PROIII mer än dess eget kylsystem gör. Jo det finns ju oxo den där gamla jordskruven. Prova den, och se om det hörs bättre med eller utan jord (ironisk).
Köpa ICOM på avbetalning
Här kan du se exempel på vad det kostar att handla de populäraste ICOM riggarna: http://ham.srsab.se/ww/Betalningar/avbeticom.htm
Ring HAM försäljning och resonera om ett avbetalningskontrakt. Har du en handpeng så blir månadskostnaderna givetvis mindre. Att köpa på avbetalning innebär att du får radion direkt och slipper försöka spara i flera år. Det innebär inte någon ränta utan bara en fast uppläggningsavgift. Sen är det bara att beta summan varje månad, och vips är radion din. Det är tillåtet att sälja radion eller byta den under avbetalningens gång. Radion är din, skulden är en sak mellan banken och dig, radion är en sak mellan SRS och dig, vad gäller garanti etc.
Strukturellt sparande är alternativet till avbetalning (ironi)
Alternativet är "strukturellt sparande". Citatet är från vår kära finansminister som använder sig av begreppet. Vad det betyder förtäljer inte storyn, det får man tänka ut själv. Men visst är han duktig som kan så många svåra ord, kan det ha med hästsvansen att göra tro?
Skall man köpa en D-STAR förberedd rigg?
Som läget ser ut nu är intresset för D-STAR stort, eller mycket stort, och det är en viktig sak att tänka igenom. Klart är att FM kommer att finnas i många många år, men det går fort nu.
Utvecklingen går på, som med allt annat. Kommer då D-STAR att bestå? Jag är säker på att det är så. D-STAR är så pass välutvecklat och så vedertaget nu att det inte finns tvivel. D-STAR är ett nytt trafiksätt inom hobbyn. Det är förstås frivilligt att pröva på D-STAR. Men varför inte prova, att motarbeta D-STAR kommer inte att gå. Det gick inte att motarbeta SSB, det gick inte att slippa FM, idag är D-STAR på väg in. Du slipper D-STAR om du vill köra annan amatörradio. Och det är helt OK. ICOM har ett fullständigt program med D-STAR grejer. IC-V82, IC-U82, ICE91, IC-E2820, IC-2200H, ID-RP2000V, ID-4000V, ID-RP2C och snart ID-RP2D. Vidare säljs nu en dränkbar handapparat IC-E92D.
Det är ett ganska stort program med D-STAR färdiga prylar som ICOM kan presentera. Endast en D-STAR station finns hos Kenwood, den är tillverkad av ICOM men är ej typad i EU. Några andra tillverkare som gör D-STAR grejer finns inte ännu.
JA! Det är hög tid att tänka igenom vad du skaffar för bärbar och mobil rigg för VHF och UHF nu. Den bör kunna D-STAR.
ICOMs HF radiostationer har fulla prestanda även mellan amatörbanden
Vi talar nu om riggar ända från IC-720, 745, 751all, 737, 735, IC-706all, IC-703, IC-775, IC-725, IC-7000, IC-756PROall. Alla dessa HF stationer med höga prestanda, heltäckande mottagare från långvåg till 30 eller 60 MHz. ICOM garanterar specifikationerna för amatörbanden, en ofta har vi lika goda mottagare över hela HF banden. Något som vi inte finner i många av andra fabrikat. Man spar in på bandpassfilter, de har så allmänt dåliga mottagare att det bildas Imd och spurrar på exvis BC banden. ICOMs riggar är ju erkänt bra mottagare för DX på mellanvåg och BC banden. Dessutom kan du med gott resultat använda en sådan ICOM station när vi i framtiden kommer att få nya HF band, eller utvidgade sådana. Man hör nästan varje dag man lyssnar på HF att det finns radioamatörer som inte kan höra något för att det är så mycket BC stationer, exvis över hela 1,8 -2 MHz bandet, eller på 18 MHz. Imd förstås då hjälper inga smala roofingfilter heller.
ICOM stationerna är helt rena även mellan HAM banden.
Det är inte tillåtet att sända på flygbandet med en amatörradiostation
Många av amatörradiostationerna kan lyssna på flygbandet, exvis de handapparater vi idag beskrivit, apparaten lyssnar då med AM. I vissa fall kan en amatörradiostation även sända på flygbandet. Det finns en utbredd tro att de då sänder AM. Så är inte fallet, den sänder i så fall FM. Det gör att man visserligen hörs, men bandbredden är för stor, det låter illa, och man kan råka höras på andra kanaler. Det är aldrig tillåtet att sända med en amatörradiostation utanför amatörbanden, vare sig det går eller om den går att modifiera så att det går. Sänd ABSOLUT aldrig på flygbandet då riggen ju faktiskt sänder FM även om den lyssnar i AM. En AM sändning är c:a 6 kHz bred, en FM sändning upp till 15 kHz. Flygradiostationernas mottagare är ofta rätt breda, det gör att med en FM sändare kan du störa ut grannkanalerna. Men varför hörs då en FM sändning i flygplanen då? Trots att man inte sänder just AM.
Flygradion som jag nämnde är rätt bred och vi kan få en form av flankdemodulering, det hörs med ger hög distorsion. Återigen, en amatörradiostation som öppnats lyssnar ofta med AM på flygbandet, men kan ALDRIG sända AM. En sådan amatörradiostation har ju ingen AM modulator. Det är mycket viktigt att vi har stor respekt för flygradion, störningar där kan orsaka stora problem. Den enda som får sända på flygbandet är en EU godkänd flygradio, med CE. R&TTE och RoHs godkännanden, den skall även vara notifierad av PTS och Luftis.
En sådan godkänd flygradio kan inte, och får inte sända på andra frekvenser än just flygbandets 760 kanaler. 118 - 136,975 MHz
Hela 21 MHz bandet fullt av BC stationer som inte går att urskilja
Kommer ni ihåg hur jag beskrev min första mottagare, TRIO JR-599. Min besvikelse som jag skrivit om. Den hade fulla 21 MHz bandet med oljud, som plötsligt försvann med 20 dB attenuator. Dvs dessa 20 dB tar bort 50 dB av oljud, men gör mottagaren så okänslig att man inte hör något ändå.
Idag får jag trösta radioamatörer som har liknande problem, de kontaktar mig, som anses kunna lösa alla problem. Vad vi kan konstatera är att de inte har köpt en ICOM station. De har heller inte kunna få ett bra svar på vad problemet är, av den som sålde riggen. Med lite trix med attenuator etc inser vi att problemet är IMD från stora avstånd. Från flera MHz, BC banden, och då hjälper ju inte smala roofingfilter. En annons på DX radio uppträder efter ett tag och sen har vi en ny kund på en IC-756PROIII, som nu blir mycket nöjd. En historia ur verkliga livet....
Som vid alla solfläckscykler kommer dessa frågor att öka de närmaste åren.
Köpa ICOM på avbetalning
Här kan du se exempel på vad det kostar att handla de populäraste ICOM riggarna: http://ham.srsab.se/ww/Betalningar/avbeticom.htm
Ring HAM försäljning och resonera om ett avbetalningskontrakt. Har du en handpeng så blir månadskostnaderna givetvis mindre. Att köpa på avbetalning innebär att du får radion direkt och slipper försöka spara i flera år. Det innebär inte någon ränta utan bara en fast uppläggningsavgift. Sen är det bara att betala summan varje månad, och vips är radion din. Det är tillåtet att sälja radion eller byta den under avbetalningens gång. Radion är din, skulden är en sak mellan banken och dig, radion är en sak mellan SRS och dig, vad gäller garanti etc.
Alternativet är ett "strukturellt sparande". Citatet är från vår kära finansminister som använder sig av begreppet. Vad det betyder förtäljer inte storyn, det får man tänka ut själv, men duktig är han som kan så fina ord.
Vad är då en gammelrigg?
Man måste ju bestämma vad begreppet betyder. Och jag menar riggar av typen som fanns under 60 och 70 tal, oftast då hybrider, med rör i driv och slutsteg. Dessa blir varma luktar bränt damm och tycker jag gör skäl för namnet gammelrigg. Typiska modeller är TS-510, 515 och TS-520 från Kenwood, Yaesu byggde på den här tiden relativt gedigna riggar, vi har FT-277, FT-101, 101ZD och en del varianter av dessa. Från Heatkit har vi helrörstationer av typen HW-101 som passar in bra här. ICOM gjorde en line, dvs separat RX och TX som passar in här. ICOM hette på den tiden Inoue, vi hade då Inoue R700 och T700. Vi räknar även med DRAKE, med sina R4 och T4X serier, DRAKE hade även några transivers. Vilka särkskilt passar in här som gammelradio. Går vi tillbaka i tiden blir det mer separata saker och lite dyrare grejer. Collins line, som är dyra och kan jämföras med priset på IC-7800 minst. Nej gammelradio är i första hand de Amerikanska och Japanska handbyggda hybriderna.
Gammelriggen har så gott som alltid avstämningar av såväl drivsteg som slutstege samt avstämning av mottagaren ingång, preselektor. Det är detta som gör dem så kul, skall man lyckas få ut nån effekt eller smäller slutrören?
Hur stämmer man av gammelriggen?
Bara att vrida på alla kranar tills det blir mest effekt... Njae så enkelt är det inte, eller så komplicerat...
Faktum är att man bör ha en viss uppfattning om hur den är uppbyggd och funkar för att kunna göra rätt vid avstämningsförfarandet.
Alla de riggar jag idag menar är ganska lika uppbyggda. Vanligen finner vi en preselektor på de här radiostationerna. Den kan vara en ratt som bara går ett halvarv, och som skall toppas för RX, detta är en bandomkopplad typ, den finner vi på exvis TS-510, 515, 520. På FT-277, 101 etc är den ofta heltäckande, och löper nästan varvet runt, den har en massa skalor som är svårtolkade. Exvis för 1,8 MHz täcker den större delen av skalan, för 28 MHz är det en liten bit på slutet, 7 MHz ligger omkring i mitten. Det är viktigt att man hamnar rätt här, dvs att uppskatta var man skall vara med preselektorn vid en viss frekvens på ett visst band. Man börjar med att hitta max mottagning, det går att hitta flera ställen där det verkar vara rätt avstämning, med max brus, men man får ha koll, det går nämligen att stämma av fel och hamna på en spegelfrekvens. För de riggar som har bandomkopplad preselektor är det lättare, man hamnar i mitten nästan alltid. För att kunna toppa noga kan man koppla in kalibratorn som ger en stark ton på varje 25 kHz. Vrider du VFO mer än 50 kHz måste du ställa efter med preselektorn, på låga frekvenser ännu oftare.
När vi skall sända kommer preselektorn att vara sändarens första avstämning, dvs vi måste ställa preselektorn för max förstärkning i sändning. Givetvis kräver vi att max mottagning och max sädaning överenstämmer på preselektorratten. Dvs om vi har toppat den på mottagning bör den oxo stämma på TX. I verkligheten är det ofta inte så, en brist i konstruktionen som man ofta får leva med. Möjligen går det att trimma radiostationen så att detta stämmer, men ha inte för stora förväntningar. I sändning finns fler rattar att ta hänsyn till, innan vi får ut någon effekt. Det allra första man måste göra är att lära sig slutrörens specifikationer, hur hög ström de tål. Det kan vara 200 mA anodström. Du måste nu sätta instrumentomkopplaren i anodströmsläget. Leta reda på om det finns någon ratt där du bestämmer sändarens drivning, det kan vara micgainet, eller en CW carrier ratt. Se till att den ratten står nervriden innan du börjar sända. Nu måste du läsa dig fram till i vilket mode riggen skall stämmas av, ibland finns ett särskilt TUNE läge, annars stämmer man av med CW och telegrafnyckel. Slå till TX och tryck ner telegrafnyckeln, nu skall det synas en viloström på Anodströmsinstrumentet. Det kan vara tal om 25 - 50 mA, detta skall trimmas in med en liten kran på baksidan. Denna inställning håller sig inställd och behöver inte göras varje dag. Om nätspänningen ändar sig måste det dock göras exvis om du flyttar riggen. Blir det ingen anodström kanske du inte har slagit på glödströmmen till slutsteget. Gör det och vänta minst en minut. Finn nu fram en ratt som heter PLATE eller TUNE, samt en som heter Load, eller antenna tune. Dessa två är vridkondingar som formar en antennavstämmare, den stämmer av slutrörens höga impedans till våra c:a 50 Ohm som antennen har, detta kallas för Pi filter. De har skalor och förställ dem till det band du skall stämma av sändaren på. Börja med en låg frekvens, 3750 kHz, då en sådan här rigg kan vara svår att bemästra på frekvenser över 14 MHz, du behöver träna först. Slå till sändning och dra försiktigt upp sändarens drivning, micgain, eller CW carrier kranen, strömmen ökar nu i slutsteget och dra upp till c:a halv tillåten ström,, 150 mA kanske. Släpp telegrafnyckeln och låt sändaren vila i 10 sekunder. Så pån igen och nu gäller att snabbt vrida på PLATE ratten tills du finner en punkt där strömmen plötsligt minskar, du finner en sk "dipp". Är du smart har du nu en yttre effektmätare tillsluten, och skall då se att uteffekten blir max vid minsta ström. Dippen visar att vi har fått resonans i pi filtret. Vila nu sändaren. Nu gäller att toppa preselektorn i sändning, tryck ner telegrafnyckeln och vrid försiktigt på preselektorn tills du har en maxtopp av ström och uteffekt, men överskrid inte rörens tillåtna ström. Och så drar vi sen upp drivningen lite, exvis till 200 mA och testar om vi kan finjustera dippen, till minsta ström och max uteffekt. Dra nu efter med Load för att få ut mer effekt. Dippa igen med Plate, vila sändaren 10 sekunder, pån igen och fintrimma nu plate och load tills max effekt. Dippen är nu kraftigt utplattad, (inte så tydlig) och strömmen skall hamna på ca 200 - 250 mA. Kolla med drivningen och ALC skall ta över vid 250 mA , det skall inte gå att få överström om allt är rätt. Vila sändaren, och börja nu med trafik, exvis prova micken och se om du kan vissla upp till de 200 till 250 mA. Enkelt va? Pirrigt? Överlevde slutrören? Mysigt, nu vet du var de där rörknuttarna menar med att stämma av och trimma in sin TX. Medan detta skett har du hunnit kolla över 29 frekvenser med din IC-706a. QSYar du måste du göra om hela proceduren. Byter du band likaså. Slarvar man kommer slutrören att drastiskt minska i livslängd. Är du försiktig räcker de hela livet. (rörens liv, eller ditt liv är en bra fråga)
Gör nu en tabell på inställningarna för de frekvenser du stämt av på, bra att ha för att snabbare komma igång nästa gång.
Pi Filtret
Som jag nämnde i artikeln om avstämning av gammelriggen, är Pi-filtret en form av avstämningsenhet för rörens impedans till antennen impedans. Då det inte går att ha en SWR mätare vid rörens anod får man stämma av med andra indikatorer. Man mäter rörens ström och sändarens uteffekt. Dippen visar att vi får en resonans och sändaren svänger med, "går lätt", på den valda frekvensen. Pi filtret har en viss dämpning av övertoner, det fungerar samtidigt som lågpassfilter. Dock med osäker verkan, man kan vid olika avstämningar få övertonsdämpning på 20 eller 40 dB allt eftersom det funkar. Skall man jobba med gammelrigg så kan det vara ide att be någon grannamatör lyssna på övertonerna. Ex 3750 kHz ggr 2, 3, 4, 5, dvs 7500, 11250 kHz etc..... Har man en antenn med missanpassning exvis en dipol för 3650 kHz och kör på 3750 kHz med den pifilteravstämda gammelriggen, så fixar pifiltret ofta detta, man kan se att det ibland inte går att få normal anodström, och då får man helt enkelt dra ner på drivningen. Blir anpassningen för dålig till antennen kan det hända att det blir överslag i vridkondingarna i Pi Filtret. Sluta då genast, överslag svetsar sönder saker annars. Dra ner på drivningen och stäm av färdigt, kör sedan den effekt riggen klarar utan överslag. Överslag splattrar våldsamt, även antydningar till överslag, som kan ske i smuts damm och skit i vridkondingar etc.
Pi filter på stora slutsteg
Är uppbyggda efter samma konstruktion, det är dock större vridkondingar och spolar, de stäms av på samma sätt, försiktighet och undvik att hålla på längre än några sekunder för att inte rören skall bli överhettade. Överslag är regel, snare än undantag i stora PA.
När du sedan skall stämma av på de högre frekvensbanden.
Kan det bli överraskningar, gå försiktigt fram band för band, finner du att det skiljer mellan dippen och uteffekten på 21 och 28 MHz så är det ofta så. Man kan trimma den sk neutraliseringen för att få dipp och max effekt att överensstämma. Och då blir det ju snällare mot rören och lättare att stämma av sändaren. Neutralisering brukar vara beskrivet i manualen. Och kräver inga direkta instrument. Neutralisering kan behöva göras vid rörbyte, och efter en tids åldring av kretsar och rör. En annan överraskning är att man ofta inte kan få ut samma effekt på 28 MHz som på 3,7 MHz. Föga överraskande för gammelamatören förstås. Vi kanske får ut 120 watt på 3,7 MHz och "bara" 74,5 Watt på 28 MHz. Katastrof....(ironisk) Men så är det, bara att acceptera.
En annan överraskning är att inställningarna blir mycket "smala" på de högre frekvenserna. Svårt att vrida så lite och noga på kranarna. Inställningarna ändrar sig med tiden och uppvärmningen. Ibland så svårt att man skiter i att överhuvudtaget köra över 21 MHz med gammelriggen
Luktar det bränt?
Ingen fara det är bara gammalt damm som bränns på elektronrören. De blir skitvarma. Lukten som de gamla radioamatörerna betecknar som en njutning, en nostalgisk kick, kanske luktar vildsvin för en yngre radioamatör. Kanske skall du öppna gammelradion och blåsa ur den innan du fortsätter. En pensel, damsugare och tryckluft kan vara bra verktyg. Man kan ta ur rören och "köra" dem i diskbaljan, med varmt vatten diskborste och YES.
TV slutrör ????
Pratar man om ibland när det gäller gammelriggen. Riktiga slutrör eller TV slutrör. I Trio, Heatkit och Kenwoods riggar fann man alltid riktiga slutrör, de heter 6146. I Drake och Yaesu fann man TV slutrör. Dessa var billigare, och hade sämre livslängd. TV slutrören var utvecklade till Amerikanska TV apparater och stod för avlänkningen i dessa, där var det korta pulser med hög effekt som gällde, men medeleffekten blev låg och rören gick lugnt. Att använda TV slutrör i en SSB sändare gick skapligt, men man får vara försiktigt och vila sändaren under avstämningsjobbet. Så när jag skriver att vila sändaren i 10 sekunder är det ingen överdrift, så försiktig måste man vara. Lite förvånande är det dock att så gedigna grejer som DRAKE körde med TV slutrör.
Glapp i rörhållare
Är ett problem och jag är säker på att många elektronrör har bytts ut bara av skälet att de glappar i sin hållare. Vad gör vi åt detta då? Rengöring kontaktsprej rentvättning av kontaktsprejen och torkning. Kanske en piprensare, med oxidlösande medel går att dra ner genom hålen för att mekaniskt göra rent. Att dra rören i och ur sin hållare flera gånger hjälper ofta bra.
Rassel i potentiometrar och omkopplare
Ja nog har väl alla hört detta, det knastrar och bråkar när man rattar på potterna, ljudet försvinner ibland, frekvensen hoppar flera kHz bara man tittat på RIT potten. Vad gör vi åt detta? En bandomkopplare som glappar skulle behöva en liter kontaktsprej, och ändå blir det inte bra. Att byta bandomkopplare eller pottar låter sig knappast göras, det är alltför stora jobb, dessutom är det helt otänkbart att få tag på nya. Pottar kan få ett tillfälligt nytt liv med en kontaktsprej som sprutas in. En omkopplare med 6 däck och 10 lägen, är inte lik lätt. Man låter nog den vara "torr". Skall du ändå ge dig på bandomkopplaren, prova då först med den kontaktsprej du tänkte använda, ta lite på en tops och gnid mot kontakterna, blir det rent och topsen svart kan det tyda på att sprejen löser upp smutsen och oxiden. Men observera att det nog inte duger att bara spruta, man måste gnida oxo, låter det sig göras? Om inte skit i det och låt hela omkopplaren vara torr. Kan dus preja och gnida med tops skall även sprejen tvättas bort efteråt, det kan man göra med pensel och exvis sprit, eller propanol, (spolarvätska).
Utslitna planetväxlar
Kan man råka ut för, planetväxlar finns i gammelriggarnas VFO, Preselektor och ibland för att få avstämningen av slutsteget att verka lugnare. Den som slits mest är VFO växeln, men även en preselektor kan bli sliten, den slirar och blir obestämd att vrida på.
Klart att sådana inte finns att köpa och byta ut nu efter så många år. Vad som händer är att smörjmedlet kan bli uttorkat och att fjädertrycket på kulbanorna åldras. En sådan här planetväxel består av ett paket av mässingsplåtar, formade med kulbanor och en bladfjäder. Små kullagerkulor rullar, själva axeln har en svarvad kulbana. Återstår då att plocka ur planeten och renovera den. Inget för den som inte har erfarenhet, men full möjligt för den som klarar att gå djupare i ett sådant här projekt, och för den som inte är rädd att det skall bli skrot. Man måste ju chansa lite oxo.
I visa fall kan problemen härröra från att radion fått sig en smäll, att chassit blivit skevt och det går trögt att vrida VFO, friktionen i planetväxeln räcker inte då för att vrida runt som det skall. Den slirar. Det gäller att få klart för sig hur det ligger till innan man ger sig in i grejerna.
Att plocka isär en planetväxel låter sig göras, rengör i lacknafta och använd ett trögt fett, vaselin är OK. Ihop med den igen vik ihop mässingsflikarna så att du får ett lagom hårt tryck mot kulbanorna.
Nöjet med en gammelrigg
Är väl nästan det som i högsta grad försvarar arbetet med att renovera, snygga till och sedan köra med en äldre radiostation. Visst måste vi inse att de som inte varit med om de gamla konstruktionerna kanske inte har förståelse för dem. För de äldre är det en nostalgikick.
Men att lära en nybörjare att stämma av och vara försiktig med en gammelrigg, nja då kan nog intresset för hobbyn försvinna lika fort som det kom.
Glapp i reläer
Är något man måste inse att man får krångla med om man skall driva en gammelrigg. Men reläna är stora och går att öppna. Men har ofta en massa kontakter, det kan finnas flera relän alla med upp till fyra kontaktgrupper. Inte bara att spruta in en massa kontaktspray, det kanske löser upp oxid men när den torkar kan det bli ännu värre. Därför, lös upp oxidytorna med kontaktsprej, och se noga till att det blir rentvättat efteråt. Man kan använda ritpapper dränkt i oxidlösande och dra genom kontakterna, tryck in reläet för att få rent vilokontakterna. I värsta fall får man byta reläer, det låter sig ofta göras, men kan vara ett tidsödande jobb, nya relän finns i liknande utförande och brukar få plats. Det kan finnas relän på kretskort i vissa av dessa gammelradior. De kan vara lättare att byta än de som sitter med ett helt knippe trådar.
Vad kan man då förvänta sig av en gammelrigg?
Känsligheten kan vara tillräcklig på kortvåg. Åtminstone på de lägre HF banden. Skall vi prova på 28 MHz så brukar inte ens atmosfärsbruset höras. Man kan förvänta sig att få lite gnäll över att man inte ligger "rätt" i frekvens, kanske ropar man CQ på 3752,3 kHz och får klagomål på att man ligger 2 kHz högt.... Ja detta kan ju diskuteras. Man får ofta goda signalrapporter, det låter bra, är riggen byggd på TV slutrör kan du få rapporter om splatter. Mottagaren kan ha sina sidor, det kan höras signaler som inte skall finnas på vissa frekvenser, man kan höra BC stationer som speglar och den kan helt enkelt bli överstyrd, särskilt om några år då solfläcksmaximat börjar ge stora signalstyrkor på BC banden. Annars får man förvänta sig en kul tid, roligt mekande, roliga diskussioner med de man kör QSO med, som minns dessa tider. Extremt dåliga inbyggda högtalare är vad man kan förvänta sig och i Yaesus fall mycket dålig AGC verkan och kraftig distorsion i RX.
Men det som nog har förändrats mest är frekvensnoggrannheten, med gammelriggen kan du komma inom några kHz när, såvida du är noga med att kalibrera och inser varför det finns en kristallkalibrator. Du måste oxo förstå att kunna tolka och läsa av analoga skalor. Att köra telegrafi inskränker sig till Morse, de andra telegrafitrafiksätten som AMTOR, PACTOR, Baudot, PSK-31 kan du glömma med en sådan här gammelradio.
Varför splattrar då gammelriggen?
Trots elektronrör som ju sägs vara så linjära. Särskilt de gammelriggar som kör med TV-slutrör kan vara rätt irriterande på grannkanalerna. Jag vill mena att det handlar om ALC generat splatter, ALC systemet lägger på en sorts Amplitudmodulering, och kan ibland vara snabb, eller helt utan tidskonstanter, vi får då en sorts blandning av AM sidband och SSB sidband som kan höras rätt långt omkring. Andra skäl till splatter kan vara att rören är felavstämda, eller att de inte går att stämma av rätt, en följd av att rörslutsteget är fel neutraliserat. Rören kan vara gamla, de kan gå med fel bias, eller dåligt stabiliserade spänningar. Andra fel kan vara överslag och krypströmmar i det brända dammet.
Varför har 30 - 40 år gamla amatörradiostationer ett sådant högt värde?
Antikviteter? Nej knappast, ser vi på annan elektronik så är det skrotcontainern som gäller redan efter 10 år.
Nostalgi, ja där spökar det nog, visst var det roligt den där gången för 35 år sedan, då den gången nya riggen stod där på bordet, och visst var det ett solfläcksmaximum oxo, och vad det gick bra, vilka minnen som väcks still liv. En sådan här gammal fin sak som ägaren, den nu lite äldre radioamatören har minnen av, och vilken uppoffring det var att köpa den. Klart den skall ha oändligt liv och man släpper den inte utan att få in en hacka. Eller omvänt, den nu gamla nostalgiske radioamatören är beredd att hiva upp ett par lakan för att återigen få njuta av sina unga dagars drömradio.
Det tar lång tid att köra radio med gammelriggen.
Den är långsammare att hantera. Man hinner lyssna på 25 frekvenser med en IC-706a, medan gammalriggen byter en frekvens mellan två band. Man är idag bortskämd och kan kolla över alla band snabbt och dessutom utan att ratta, lyssna över massor av fasta frekvenser. Skall vi sedan sända tar det lika lång tid som att trycka in PTT knappen på nyradion, och minst en minut att stämma av sändaren på gammelriggen.
Skall man slänga gammelriggen? Skrota den?
Det finns ju elektronikåtervinning. Jag tror inte det behöver filosoferas särskilt mycket kring den här frågan, den sparas tills man själv läggs i en låda som grävs ner. Då är det containern som gäller sen.
Skall man erbjuda nybörjaren sin gammelrigg?
Nej.
Såvida han inte är en gammal nybörjare med erfaringar från radio förr.
AM med gammelriggen
Många har väl hört AM knuttarna på 3760 kHz på söndagarna.
Frågan är då om en gammelrigg enligt den definition jag gjort idag duger att köra AM med.
Här får vi kanske vara lite fundersamma. Ofta finns det ett AM läge, men det finns ofta inget AM filter. Ofta är AM sändaren inte så vidare, det handlar mest om att man lägger en DC på den balanserade modulatorn och det blir inte alltid så bra AM, att sedan sända AM genom SSB filter, kan bli lite kostigt AM, mottagaren blir ofta mycket smal. Det förekommer att de här gammelriggarna har 27 MHz, de finns ett AUX läge på bandomkopplaren och det är ibland för 27 MHz, där har den säkert gått i AM. Men varför inte prova AM på just din gammelrigg.
Splatter och gammelriggen
Ja nog kan det ibland höras att någon håller på med någon gammal rörrigg, på bandet, en stor del av bandet... Splatter var det... Men dom säger ju att rör är linjärare än transistorer, så inte skall väl den gamla riggen splattra. Jag menar att det splatter vi ofta hör från rörriggar är splatter förorsakat av parasit oscillationer. Dvs inte linjäriteten. Röret självsvänger och "bråkar", detta sker vid olika nivåer av utstyrningen, och SSB är ju en samling av olika nivåer. Att det bli så här kan bero på mycket, det enklaste är överslag, damm i vridkondingarna kan ge överslag vid olika nivåer. Överslag splattrar. Andra saker är det här med neutraliseringen, är den fel går det mesta fel i rörförstärkaren. Ibland kan an göra en ny avstämning och så är splattret mindre. Det kan var ett mått på att neutraliseringen är fel. Dålig anodspänningen med brum kan orsaka splatter. Brummet kommer ju att bli starkare ju mer anodström det drar, och brum är knappast sinusformat utan kan vara rätt skarp kurform på. Felaktiga rör, TV-slutrör, överslag, dåliga spänningar, felaktiga avstämningar, överslag i vridkondingar och relän orsakar splatter. Kända rörtransivrar var DRAKE TR3 och TR4, dessa hade tre TV slutrör, och min erfarenhet är att de splattrade väldigt mycket.
Verktyg och kemi
Jag har idag nämnt tops, sprit, kontaktspray, isopropanol, (spolarvätska).
Tops föreslår jag att du köper på apoteket, där det finns grejer till djur, "djurtopsen" är de bästa. Stark lång träpinne och ganska hårdspunna bommulstoppar. De är skitbra. Spolarvätska innehåller isopropanol och är ett bra tvätt medel för elektronik, fett och smörjarester. Sprit, eller som det heter ETANOL, är Vodka eller T-SPRIT, och det är ett bra rengöringsmedel. Smälter inte plast, (ren fin ETANOL får du om du tar bort bensinen ur E85 från bensinmacken). Metanol (metylalkohol) är träsprit och det bör du inte befatta dig med. Lacknafta är perfekt för att rengöra fronten, lådan och chassiet, det smälter ingen plast utan tar bara bort smutsen. Ren bensin är oxo bra för rengöring, det är bra för omkopplare där man vill tvätta bort kontaktsprejen med. Aceton bör man vara mycket mycket försiktig med, det kan smälta plastdelar och löser upp text etc på paneler. Kontaktsprej, heter Kontakt 60. Smörja axlar och mekanik gör man med den olja vi har till bilen, eller till symaskinen. Vaselin är ett bra och rumsrent smöjfläsk. Det finns i ladugården hos kossorna. Andra verktyg är förstås rätt typ av kryssmejslar och spårmejslar. Nya fina skruvar är relativt enkelt att skaffa fram. De flesta av gammelriggarna har SI standard på skruvar, utom amerikanarna. De kör härdade plåtskruvar som förstör chassits gängor.
Stora tops för att städa och göra rent chassiet med kan du göra själv, linda trasor eller bomull på en pinne och feja..
Men allmänt gäller att testa kemikalier först på ett litet ställe de är det inte syns om vätskan smälter färgen.
Låter det spännande att skaffa sig ett sådant här objekt?
Ett gammelradioobjekt, en HW-101, en TS-510, eller en FT-101 från slutet av 60 talet eller en bit in på 70 talet. Har jag lyckats få fram känslorna och mödan med en sådan sak? Har jag överdrivit? Eller underdrivit mödorna med en gammelradio. Eller är det bara nöje och kul med en gammelradio? Är det värt ett par lakan för att få känna på saken? Ja vem kan avgöra det? Min förhoppning är att jag kanske kan tända någon att prova på, ta fram den där gamla saken, som stått så länge. Prova, eller sälj av skiten.
Kan det bli en nytändning för hobbyn? En nytändning som gör att man kanske mer uppskattar de moderna ICOM stationernas fördelar. Har du en gammal sak, sälj den då, och prova om det finns någon som är beredd att axla ett sådant projekt. Det kan finnas extremt fina exemplar av sådan här saker, men har den stått i garagets damm och fukt i 35 år ja då är det ett större jobb att få den snygg och funktionabel. Vi har i SM många radioamatörer som är mycket duktiga på att få igång sådan här saker, men vi har oxo de som tycker sig vilja göra ett sådant projekt utan erfarenhet. Men varför inte prova då, det är ju ingen katastrof om det inte går bra.
UNIDEN 2020 var oxo en typisk gammelrigg
Ganska vanlig faktiskt. Detta var en hybrid, dvs med driv och slutrör, UNIDEN 2020 kom i mitten av 70 talet, den var stor som de andra jag berättat om. Den kunde köras på 220 VAC och 12 VDC. Denna rigga hade en massa mekanik, små kedjor drog runt flera omkopplaraxlar vid bandbyte. Den var rätt ömtålig, ett för kraftigt tag i bandomkopplaren kunde göra att det kuggade över. UNIDEN 2020 hade sändarrör och var riktigt skaplig som radio. En ny typ av skala som var "nästan" digital..... Ja den lyste i alla fall rött som digitala LED siffror, men var inte sådana. Nackdelen med UNIDEN 2020 var att dess nättransformator ofta lade av. Att få tag i en ny sådan är förstås lönlöst. Jag skulle kunna tänka mig möjligheten att linda själv, köp en transformatorbyggsats av SVEBRY, där 220 Volt är lindad. Linda sedan 6,3 V och anodspänningslindningarna själv. Hoppa över lindningarna för 12 VDC omvandlaren. Att köra med separat nättaggregat låter sig göras, plocka ur den trasiga trafon, sätt på en fler polig konakt och bygg ett yttre PS.
En del gammelriggar gick även på 12 VDC
Genom att nättransformatorn hade lindingar för 12 Volt, och feedbacklindningar kunde man få två feta transistorer att puttra med c:a 50 Hz när de matades med 12 Volt. Omkopplingen skedde genom att nätsladden togs bort ur en flerpolig jack och ersattes med en DC sladd till samma flerpoliga jack. De olika pluggarna var internt kopplade så att nättransformatorn jobbade endera med 220 VAC in eller 12 VDC in och att då transistorerna kopplades in. Dvs riggen hade ett switchat PS vid 12 Volt. Vid RX behövdes ju inte denna switchdel. Liksom glöden som seriekopplades 6,3 Volt x 2 till 12 Volt. De feta transistorerna är ofta Ge (Germanium) transistorer. Strömförbrukningen var ändå måttlig, c:a 1 Amp i RX, 3 Amp med glöden tillslagen och dryga 20 Amp vid TX.
Den här delen på en sådan rigg kan man skippa, det är knappast aktuellt att installera en så stor radio i en bil numera. Men det är ändå intressant att veta att man förr faktiskt gjorde det, och körde HF mobilt med så stora grejer.
Kommer det då att finnas duktiga människor som ser dagens riggar som ett sådant projekt?
Dvs som ser dagens riggar, ja låt oss säga från 80 talet och framåt, som gammelradioprojekt, om 20 år? Jag tror inte det, med tanke på att man måste kunna en del om radio för att överhuvudtaget köra de gammelriggar jag idag skrivit om, och kunna laga dessa själv, så finns inget motsvarande för framtiden. Där är det nog containern som blir mer mättad.
Luktar det ännu mer bränt?
Ingen fara, njut bara, det är bara gammalt damm som bränns på elektronrören. De blir skitvarma. Lukten som de gamla radioamatörerna betecknar som en njutning, en nostalgisk kick, kanske luktar räv för en yngre radioamatör.
Detta med nostalgi, är det nyttigt det?
Att skaffa en gammelrigg och känna nostalgi, kan vara nyttigt, man mår bra, man får känna på hur det var, minnas och njuta lite. Jag tror inte bara att det är nyttigt, utan oxo en mänsklig drift, eller ett mänskligt behov att få vara lite nostalgisk. Hur kan man tro det då? Ja varför inte bara se på verkligheten, tänk efter lite, nog minns du många fina saker som har betytt så mycket i ditt liv. Fenomenen finns, och därmed är det bara att acceptera. När så de nostalgiska behoven är tillfredställda, ja då kan man skicka av minnesakerna. Gammelriggen har gjort sin nytta och kan tillfredställa ett nostalgiskt behov för nästa... Det brukar heta att man tröttnat på den... Låt oss se oss lite omkring i världen, det finns länder där regeringen försöker få folk att glömma, tvinga dem att inte vara nostalgiska, ja se på det stora landet i Öst som försöker slå ihjäl minnen av stora händelser. Folk skall inte bry sig om historien, det finns inget behov av detta, glöm, det är en order! Jag tänker på både Kina och Burma. Där sådant trycks ner. Den nostalgiska kraften är dock så stark att man riskerar livet och trotsar regeringen. Nej, detta är inte politik utan grov okunskap om hur människor fungerar. Det finns förstås andra sätt att förtrycka nostalgi, som förekommer i andra länder.
Så låt nostalgin jobba i din hjärna, med de minnen du har och som hjärnan bjuder dig på. Ja nostalgi är inte bara nyttigt utan ett behov. Och du! Nostalgi är inte bara gammelradiostationer utan bilar, händelser, fotoalbum, resor, vänner, evenemang, jakt, fiske, en MC på äldre dagar, XYL.... Skäms inte för att vara lite nostalgisk.
Och nu när solfläckarna börjar växa till sig så kan vi nostalgiskt uppleva ett maximum igen, och snart köra radio som man gjorde förr.
Ja, nostalgi är nyttigt och en mänsklig rättighet.
Nostalgi är viktigt för att vi skall kunna se in i framtiden och inte göra fel, eller göra rätt i morgon.
Men det är oxo mycket nyttigt att ibland unna sig någon ny fin sak
Även som vuxen måste vi ibland ha nya leksaker, det är nyttigt det, befrämjar välbefinnandet.
Köp en IC-756PROIII så skall du se hur kul livet blir. Du mår bättre, ägnar dig åt hobbyn igen, får lust och inspiration. Så det där med mat är bara en liten del av livet.
Är det då svårare att stämma av en gammelrigg?
Än att ställa in saker i menyer på en modern rigg, som IC-706MKIIG.
Jag vet i alla fall att de sista radiostationerna med rör PA som skulle stämmas av var mycket svåra att utbilda de på den tiden unga radioamatörerna på. Sista tiden vi på SRS sålde rörriggar var i början av 80 talet, det fanns en del begagnat, och en del färska radioamatörer kunde få sig något till skapligt pris. Men det var mycket svårt och tidsödande att utbilda dessa. Dagen små kurser i hur man använder en IC-7000, en 756PROIII är rena barnleken.
Och inte minst, vi får inte tillbaka riggen numera med uppbrända slutrör. Möjligen en fråga om hur det nu var man ställde micgain och i vilken meny man sätter på brejk in.
Ja, det var svårare förr.
Lite länkar till gammelradiosamlare
Eller kanske handlar det mer om att samla "träradio", renovera lite äldre grejer och ta vara på vår kultur i ämnet. Läs här: http://www.radiohistoriska.se/
Och här kan vi se ett forum i ämnet och bilder på ett renoveringsobjekt: http://www.radiohistoriska.se/forum/viewtopic.php?t=333
Så nog har vi radiomänniskor även utanför amatörradion, folk som renoverar, bygger, och diskuterar gamla träradiomottagare. Att få tag på sådana här prylar handlar om att rota på vinden, loppisar eller TRADERA och då söker man under kategorin samlarsaker, och underkategorin "technica och nautica".
Ha alltid serienumret i beredskap om du vill ha teknisk hjälp av SRS
Har du tekniska frågor på nya eller gamla ICOM riggar, se till att kunna svara på frågan om serienumret. Eller på annat vis styrka ursprunget. Avsikten är att vi vill kunna verifiera att radion är såld av SRS, importerad av SRS och är en CE märkt Europa version. De som svartimporterar radio i avsikt att tjäna en hacka bör ta sitt ansvar och kunna ge efterservice, svara på frågor kunna leverera reservdelar etc. Köper du en USA version är det därför viktigt att ha tillgång till vem som sålt den i USA, så att du vet vem som skall tillfrågas eller ta emot den för eventuell service. Det ingår inte i SRS policy att hjälpa de som försöker bedra oss genom att svartimportera. Det är en stor kostnad att ha ett reservdelslager, och att ha kunskap för att svara på tekniska frågor, eller att utföra reparationer. Något som vi inte bjuder svartimportören på. Det är en myt att det finns världsgaranti på amatörradioprodukter. Sådana apparater är olika för olika marknader och världsgaranti finns inte. Det finns heller inget behov av detta, då de olika världsdelarna tar sitt ansvar för respektive version.
Verklig selektivitet och sidbandsbrus
I RADCOM Mars 2008 finns en test på FT-2000D, och där kan man exvis finna en kurva som visar verklig selektivitet. Dvs en filterkurva där man även lagt in första lokaloscillatorns sidbandsbrus. Vi finner där att vid +-5 kHz från inställd frekvens och med SSB filter ligger då dämpningen på c:a -85 kHz, dvs filtret är då sämre än en 30 år gammalt kristallfilter. Vad som händer är att en stark insignal inte bara går igenom filtret, utan blandar sig oxo med första lokaloscillatorns bredbandiga brus. Den verkliga selektiviteten är inte bara filtret i riggen. Något som vi har blivit varse om när det gäller intermodulation med störande signaler, bärvågor på nära håll. Ser vi vidare på den här bilden finner vi att vid +- 30 kHz är selektiviteten bara nere på -100dB. Vad är då -85 och -100 dB? Låt os säga att du lyssnar på ens vag signal, på 14,200 MHz, han är S1. Och det motsvarar -122 dBm insignal till mottagaren. Om en annan station lägger sig på 14,205 MHz skall han vara 85 dB starkare för att störa vår mottagning om man har ett så här starkt sidbandsbrus som den testade riggen. Dvs en signal + eller - 5 kHz kan bara vara S9+35 dB för att orsaka en kraftig störning. Är då den som sänder vid +-5 kHz en sändare med lika mycket sidbandsbrus kommer störningen att bli 6 dB starkare. I verkligheten kanske den som sänder inom +-5 kHz har ett splatter dvs, om han sänder SSB, vi vet ju att de oönskade sidbanden vid SSB sändare kan ligga bara 35 dB under sin toppeffekt. Dvs den störande signalen vid +-5 kHz kan då bara vara C:a S9. Obs att det i verkligheten blir stora toleranser beroende på signalstyrka, fading, splattrets typ etc.
Hjälper då ett smalare roofingfilter? Bra fråga, vi har ju nu bara talat om den inverkan första oscillatorns bredbandiga brus har på selektiviteten. Så varet är nej i de här exemplen.
Vad gör man då? Ja till FT-2000 tillverkas ju inte ens INRAD några filter, han tycker att de inte hjälper eftersom den riggen har så kraftigt oönskat bredbandigt brus. Vad du kan göra är att se till att alla grannar om avser köra inom +-50 kHz och är så starka skaffar sig sändare med mycket lågt sidbandsbrus. Du kan oxo skaffa dig en mottagare med lågt oönskat bredbandigt brus från PLL. Exvis en ICOM station.
Om vi nu tittar vidare i den här testen finner vi tabeller där man redovisat reciprok blandning, för 3 dB brus. Där kan man se en viss skillnad vid olika val av filter i första MF. Vid 5 kHz exempelvis -42, -20 respektive -20 dBm för 15, 6 och 3 kHz roofingfilter. Dvs ingen skillnad mellan de två sista. Men jag talade ju om att första oscillatorns breda brus är boven i dramat, och i så fall skulle det ju inte bli någon skillnad. Men när Roofingfiltret gör sin nytta så gäller ju samma typ av bredbandigt brus även från andra lokaloscillatorn. Till detta skall vi då lägga rätt stora mätfel som gärna uppträder i sådan här mätningar.
Vi ser lätt att för en SSB station skulle inget roofingfilter hjälpa inom +-10 kHz oavsett filter i första MF.
Tittar vi sedan på bandbredden från en CW station som nycklar, så finner vi ju att det redovisas i vissa tester. Bara att räkna vidare....
Hjälper då preselektorn mot oönskade breda brussidband? Njaeee, inte inom de bandbredder vi har tittat på nu. Den hjälper inte mot grannar radioamatörer. Möjligen någon dB då den har en egendämpning. Men kanske kan man minska påverkar från stora områden, exvis från 13,6 MHz BC band när vi lyssnar på 14,2 MHz. Något vi kommer att få erfara när den kommande solfläckcykeln fått jobba upp sig i några år.
S-metern och nivåerna
Med den här tabellen kan du själv göra enkla kalkyler. Obs att även om inte S-metern stämmer på riggen, så blir resultatet ett relativt värde som är applicerbar i verklig livet.
Vi finner att det är mycket praktiskt att räkna insignaler till mottagare och uteffekter från sändare, filterkurvor och mätresultat i dBm. Det där med mikroVolt är inte mycket att ha.
S enhet uV dBm
1 0.18 -122
2 0.37 -115
3 0.75 -110
4 1.5 -104
5 3.15 -97
6 6.3 -91
7 12.5 -85
8 25 -79
9 50 -73
9+10 158 -63
9+20 500 -53
9+30 1580 -43
9+40 5000 -33
9+50 15800 -23
9+60 50000 -13
BBC stänger HF sändningarna till Europa
Här kan man läsa denna häpnadsväckande sak http://www.bbc.co.uk/worldservice/help/2008/02/080208_sw_changes_euro.shtml
Det blir tyst på 6195, 9410, 9760, 15565, 12095 med flera klassiska frekvenser. Detta är en stor händelse menar jag. Anrika BBC slutar sända till Europa. Vad skall det bli av BC sändningarna på kortvåg? Är det en förberedelse för HF att bli en soptunna för störningar? Är det en ny era där det går att höra mer DX på BC banden? Kommer andra stora sändare att lägga av oxo? Kommer det att bli mer plats för radioamatörer i framtiden? Kanske kommer det att bli några MegaWatt sändare till salu? Vad har vi kvar av stora Europeiska HF sändare? Vatikanen, Dutche Welle, Radio Moskva, hmmmm vi lär i alla fall få uppleva att kortvågen kommer att förändras framöver. Vad kommer istället på BC banden? Inte verkar DRM komma istället heller.
Vågutbredning
Är en stor vetenskap, det finns oändligt mycket att lära, uppleva, förundras och forska i.
Här är en sajt där man kan studera lite i ämnet:
http://hem.passagen.se/sk0rg/cept/vagutbr1.html
Som radioamatör har vi möjlighet att låta oss förundras över hur våra radiovågor far i väg, böjs av, hoppar och sporadiskt uppträder. Vågutbredning är så stort att det kan ta en mansålder att bara lära sig vågutbredningen på ett ena av våra amatörband, dvs om vi skall göra det grundligt. I praktiken kommer nog ändå vågutbredningen som en överraskning, man kollar över ett band, tyst som vanligt, men så en dag så hör man något spännande. Man är sedan såld och bevakar mer noga. Kolla mer på 28 MHz 50 MHz nu när condsen ökar.
Observera att ordet skip som felaktigt används för konditioner, egentligen betyder skippa, skita i, stryka över slänga. Dvs skip är den plats dit våra radiovågor inte når, det kan vara mellan rymdvågshoppen. Kom ihåg att de kommande solfläckscykeln, som nu startat, kommer att påverka alla frekvensband vi kör amatörradio på.
Morokulien nu med ständig passning på 145,500 MHz
Jag brukar propagera lite för en övernattning i Morokulien radiostugan. Varför? Jo därför att det är rätt unikt, med en gränsradiostation där man för en billig peng kan övernatta, hålla självhushåll och köra radio med unika anropssignaler. Dessutom nära att besöka Norge och västvärmländska trakter. Jag har gjort i ordning en FM station som avses kunna hålla ständig passning på 145,500 MHz FM. En gammal fin IC-125 med fast nätaggregat, med telefonlur som gör den mer till en "snabbtelefon". Denna radiostation har bara denna frekvens, och meningen är att de som passerar Morokulien skall kunna ropa in, för att få konakt med de som eventuellt finns i stugan. Som bekant är ju stugan öppen för besökande radioamatörer, som kan komma och knacka på. Men det kan kännas lite påträngande, och kan man få radiokontakt med folket i stugan så finns en chans att bli inbjuden på en kopp, och att skaka tass med nya vänner radioamatörer. 145,500 MHz kallas Morokuliens dörrnyckel. Det är upp till de som hyr stugan att slå på denna radio. Vanlig trafik körs med ordinarie VHF station som har större antenner, en IC-706MKIIG, som även kör 50 MHz. Ropa på SJ9WL eller LG5LG på 145,500 MHz när du är i trakten, kanske kan du bli inbjuden och få tillfälle att träffa de som bor där och även se hur det ser ut. För att boka stugan går du till Morokuliens hemsida: http://www.east.no/priv/la7tia/arim/engarim.htm där finns alla information, om radio, antenner, stugans standard, karta etc.
Vill du boka stugan talar du med Odd, SM4SXQ på mejl:
Lite mer om RTTY FSK och AFSK
Jag missade förra gången att berätta om nackdelen med AFSK och fördelen med FSK.
När vi kör AFKS, dvs med riggen i SSB mode, och datorn eller modemet levererar en ton till sändaren, en ton som är frekvensskiftad med fjärrskiftens kod. Det är ju så man numera kör mest, och i synnerhet de moderna RTTY trafiksätten. En typiskt ton till SSB sändaren är 1200 Hz frekvenskiftad till c:a 1400 Hz, eller så har vi de gamla stationerna som låg vid c:a 2100 Hz med 170 Hz skift, det finns även ett kommersiellt tonpar, runt 1750 Hz. (obs att jag nu inte har de exakta frekvenserna på lager). Ett tonpar är de två toner mellan vilka vi har ett frekvensskift vid sändning. Vi har således tre olika frekvenspar som förekommer när man kör AFSK och Baudot. Vilket tonpar vi än använder åstadkommer att SSB sändaren lämnar en bärvåg som då blir frekvenskiftad. Men.... Vi måste återigen ta hänsyn till detta med distorsion, (fattaru varför jag tidigare skrivit om distorsion nu?) även LF toner som kommer från en dator eller ett modem har distorsion, mikrofonförstärkaren och sändarens SSB generator har även den distorsion, liksom sändarens MF. Distorsion ger som bekant upphov till nya toner, icke önskvärda sådana. De höga tonerna dvs de på c:a 2100 Hz får övertoner, på 4200 Hz, 6300 Hz och så vidare. Kör vi dessa höga toner kommer då sändarens SSB filter att ta bort dessa övertoner. Frid och fröjd, och nu inser vi det geniala med så höga toner. RTTY trafiksättet på de flesta riggar är avstämt till dessa toner även om man då kör FSK. Så de visste allt hur det skulle vara förr.
Om vi nu kör med de låga tonerna, de omkring 1200 Hz, så kommer dessas övertoner att hamna på 2400 Hz och 3600 Hz. Vi finner då att 2400 Hz slipper igenom SSB sändarens filter. Resultatet är vi med en sådan RTTY sändning kommer att höras på två frekvenser. Kör vi på 3590 KHz kommer vi att höras på 3588,8 kHz med vår grundton, men man kan hitta vår sändning även på 3587,6 kHz. Den senare lite svagare, kanske 30 dB under. Drar man på micgain mycket blir den falska starkare. Detta händer faktiskt i verkligheten och har sin förklaring. Dvs en fördel att köra med de höga tonerna vid AFSK. Skall vi köra PSK-31 så kan detta oxo hända. Jag får ibland frågan om varför man hörs på två ställen. PSK-31 kör AFSK, lämpligt är därför att försöka välja så hög ton som möjligt om programmet medger detta. Nästa steg är att se till att eventuell speechprocessor är avstängd, OBS detta är extremt viktigt!!! Fatttaru nu varför jag försökt förklara hur en speechprocessor funkar? Man kan vara försiktig med Micgain och riggens ALC. Dvs. bestäm uteffekten med micgainet, driv inte ut sändaren för ALC, kör i det område där din sändare är renast, jag brukar föreslå vid c:a 50 - 70 % av full effekt. Se till att ha ett ljudkort som ger en låg distorsion på sin LF utsignal. Kör nivån från ljudkortet på den nivå där det ger renast möjliga signal. Detta är förståss svårt att veta, men det bettyder att vi skall inte köra med nivån på datorn inställd nära noll. Gör hellre en dämpare på lednigen till sändarens LF ingång. Kör inte heller med för stark in nivå till sändaren, man kan då överstyra mikrofonförstärkaren och få distorsion, som an sedan har kvar även vid små utslag på sändarens micgain. Den bör stå i mitten. Som jag nämnde förra gången är det endast RTTY med Baudot kod som kan sändas i FSK mode. Och edm AFSK måste du tänka på distorsion.
Har din rigg fusk FSK? Ja då får du fråga den som säljer sådana riggar, det orkar jag inte med......suck.
Kör du AFSK blir det även en svag signal där det undertryckta sidbandet finns. Dvs sänder vi AFSK på 3590 kHz finns vår huvudsignal vid AFSK med LSB att hamna på 3588,8 kHz, vårt oönskade sidband hörs med en svag signal på 3591,2 kHz. Beroende på sidbandsundertryckningen kan an bli rätt hörbar där. Som alla vet är PSK-31 en svagsignals trafiksätt och alla letar svaga signaler, det är då lätt gjort att någon försöker svara på vår signal som härrör från det oönskade sidband. Typiska värden på undertryckning av oönskat sidband varierar från 30 dB till ICOM som ofta med DSP riggarna ligger på minst 60 dB undertryckning. Med bara 30 dB undertryckning av oönskat sidband hörs du väldigt bra på en falsk frekvens. 30 dB är en faktor 1000. Dvs med 10 watt hörs ditt oönskade sidband med 10 mW.
Förr hade dom Tratt på högtalaren
Varför har vi inte det idag? Dessa snygga häftiga högtalartrattar, man ser på gamla mottagare.
Man kan då fråga sig; varför en tratt? För det var väl inte bara en modesak. Skälet var att förstärka ljudet akustiskt. Det var dyrt med elektronikkomponenter och man sparade in ett elektronrör genom att förstärka akustiskt. Men hur kan en tratt förstärka då? Att den gör det är lätt att konstatera, prova med ett trattformat föremål på örat. Vad som egentligen sker är att man med tratten gör en anpassning till luftens karaktäristiska impedans, tratten är en transformator. Från det lilla membranets höga impedans till luftens lägre. Man får bättre anpassning och därmed vinner man i ljudstyrka. Men varför är tratten så svängd, jo den beskriver en exponentialkurva. Vi finner samma tratt på musikinstrument, trumpeter av olika slag har en exponentialtransformator. Så nog finns tratten även idag. På travbanan finner vi tratthögtalare, samma form, även den är en exponentialtransformator. Avsikten är att få upp ljudnivån och kunna bygga starka utomhushögtalare.
Men hemma då? Jodå det förekommer, inte minst som bashorn, för att få upp verkningsgraden och ljudstyrkan i basen används sk bashorn, detta är egentligen en mycket stor tratt. I diskanten förekommer små trattingar. Ett annat ord för tratt är således horn, ett exponentialhorn. Det finns förstås nackdelar med tratthögtalare, de låter illa. En sådan tratt kan inte byggas för att täcka hela frekvensområdet utan de blir smalbandiga, och får fula resonanser. På travbanan är det en fördel, det handlar ju om tal, och bas eller diskant behövs inte för att nå ut. På hemma stereon delar man upp i tratt för basen och små trattar för diskanten i vissa högtalarsystem. Men vanligen handlar det om att man använder större högtalare och kraftiga förstärkare numera. Men varför inte en tratt på amatörradiostationen? Kanske kunde det ge oss någon fördel. Att prova lite går fint, det behöver ju inte vara en tratt med exponentialform, rulla ett papper till en lång strut, sätt den smala änden på handapparatens högtalare och lyssna, nog blir det starkare ljud, och smalare bandbredd. Det kanske hörs riktigt långt. Kanske kan en rätt utformad tratt ge dig ett sorts filter för exvis Morse mottagning, mer riktat ljud för att lättare kunna uppfatta SSB i bruset. Jo en tratt är ett bandpassfilter, har du en hörselskada kan du kanske åstadkomma en tratt som förstärker det LF band där du hör dåligt. Ju mer avancerad form tratten har ju bredare LF band kan den jobba med. En strutformad tratt har skarpare resonanser och mindre bandbredd.
Se den här artikeln som en liten sporre att experimentera mera.
Och du! Visst finns det exponentialhorn för HF också. Främst i VHF och UHF området kan man se sådana saker, för impedansanpassning.
Vägstrutar är stora trattar, de där konerna vid vägbyggen. Jag kommer ihåg en fd. 4FPD som var i 13 års åldern som provade att ropa i sådana trattar. Det blev ett jäkla ljud. Jo att hålla den till örat förstärkte hörseln oxo. Så räckviddsprover med varsin vägtratt gjordes och man kunde prata och lyssna genom trattar på avsevärda avstånd. Så det gäller att sno en vägtratt och sätta en liten 50 mm högtalare i ena änden och sen höra hur det låter. Lämna sedan tillbaka struten till vägverket.
Månförmörkelsen kan du se här
http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap080222.html
En bild för er som missade nattsuddet att se månförmörkelsen. Bilden något överexponerad men ändå.
Den här bilden däremot, visar på en som verkligen samlar på månförmörkelser: http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap080229.html Tydligen kan man samla på allt.
Kör SB300L till minne av Carl von Linne´ (QSO-jakt)
Kolla här:
http://www.flickr.com/photos/12518950@N07/2293042919/
SM7CRW och SM7BUA är aktiva ibland med den signalen. CRW finner man ibland på 3775 kHz på söndag fm. Snyggt QSL. Linne´ är känd över hela världen och det är kul att man aktiverar honom på de t här viset. Jag talade med CRW som berättade att Linne´ är känd i länder som Japan. Får du QSO med dessa grabbar, passa då på att låta dig informeras om just "Mr Flower". Det är massor av saker värda att veta om denna vår store botaniker.
ELFA katalogens faktasidor på nätet
Ibland hänvisar jag till ELFA, när det gäller verktyg, komponenter kabel, relän etc. Idag verkar inte så många radioamatörer äga en ELFA katalog, men att läsa den på nätet låter sig göras, kolla här: http://www.elfa.se/se/fakta.pdf
Särskilt bra är faktasidorna som finns före varje kategori, exvis välj "motstånd" så finns att läsa några sidor om motstånd och deras egenskaper. Eller vill du veta mer om spolar och drosslar, ja då väljer du drosslar och kan läsa om dess egenskaper. Man kan lära sig väldigt mycket genom att läsa ELFA katalogen. Gör det du oxo. ELFA är kanske inte känd som den billigaste, men beställer du något får du det, snabbt och rätt, och du får saker av god kvalitet, du får även support och en massa kunskap. Som väl överväger priset på de saker du behöver.
Vill du läsa hela katalogen finner du den här: http://www.elfa.se/se/index1.html
Här kan du läsa om AIS
http://ham.srsab.se/techtalk/AIS.html
Saxat från Wolfgangs mejlingslista
Vill du ej ha med din bärbara PC när du reser, men ändå ha med dina spel,
program och skrivbordsinställningar?
Detta kan du göra med gratisprogrammet http://www.mojopac.com/.
Programmet laddas ner på din USB-pinne, bärabara hårddisk, MP-3 spelare.
När du laddat ner programmet får du en virtuell PC på vilken Windows
XP-dator som helst. Programmet ser till att värddatorn inte påverkas på något sätt. Värddatorn
ändrar ej heller din virtuella PC. Därmed lämna inga spår på de datorer du använder.
Här kan du ladda ner ICOM´s bruksanvisningar mm:
http://www.icom.co.jp/world/support/index.html
Konvertera dina dokument gratis med Primo PDF
http://www.primopdf.com/
I Mora satsas det hårt på D-star:
POI koordinater
Med HP Smart Web Printing kan du enkelt få webbutskriften som du vill ha den. Du styr själv vad du vill skriva ut och hur det ska se ut.
http://h71036.www7.hp.com/hho/cache/562855-0-0-205-399.html
Hotspots i Europa, mer än 30 000 st
SM-7 möte lördagen 1 mars. Här kan du bla se ICOM´s senaste handapparat IC-E92D med inbygg D-star. Samt HM-175GPS som pasar till IC-E92D och har en inbygg GPS mottagare som visar GPS informationen på IC-E92D skärmen. http://web.telia.com/~u97604163/nyaakt.htm
Plats: Husie och Sallerups församlingshem Klågerupsv. 254, 212 32 Malmö
73 de
Wolfgang Wündsch
SM4JMY
En liten skrattis på slutet
Ordspråk kan vara rätt kul ibland
Här är ett exempel från Bengt:
Ett ordspråk,
Den som hittade på arbetet, han måtte inte haft något att göra.
Trevlig helg de Benke
Men då uppstår genast frågan: vad är arbete? (filosofi)
Att gå till jobbet och arbeta vet vi ju vad det är, och det värderas ju, och vi blir belönande.
Men diska, klippa gräs, förbruka TV underhållning, laga bilen, det får vi inget betalt för och det är väl oxo arbete? Eller är det inte? Vissa arbeten generar bara nya jobb. Gräset växer fortare om man sköter det med en arbetsinsats. Ja vi måste nog försöka filosofera fram vad arbete egentligen är.
Något som man försöker slippa är ett bra sätt att definiera arbete. Eller är det motsatsen till vila? Eller är arbete hälsa, som man skrev på de där lägren i Tyskland. Är arbete något man blir rik på? Hur många arbetare behövs då för att jag skall bli rik? Vad är skillnaden mellan arbete och slaveri?
Låt oss söka på ordet "arbete" på netet.
I newtonsk mekanik är arbete den energimängd som omvandlas när en kropp (med massa) förflyttas under inverkan av en kraft. I modern fysik, är termen energi allmänt avsedd för att uttrycka all sorts energi, inklusive mekaniskt arbete. Den härledda SI-enheten för arbete är joule (J) = Nm = Ws = kgm²/s². Andra enheter är bland andra kilowattimme (kWh), kalori och elektronvolt. Ja då vet vi vad arbete är, men varför får vi då inte betalt i J (Joule).
Särskilt som vi får betala för arbete som riggen avger, eller inmatat arbete för att riggen skall kunna avge arbete....
Glasklart.
Så då återstår att finna fram vad arbete i Joule motsvarar i kronor. Det lär skilja en del på olika arbeten. När vi betalar elräkningen betalar vi för elektriskt arbete, kWtimmar. Hur jämför vi då priset för det arbete vi säljer som människa på jobbet med det vi betalar? Exvis en timpeng på 150 kronor, vad får vi för 150 kr i elektriskt arbete? 200 kWh. Inte illa, kan en människa producera 200 kWh på en timme? Bra fråga.....
En historia från vår insomnade tidning för klubbarna i Västerbotten,
"Aurora DX:is":
Vad får man om man korsar en papegoja med en tusenfoting?
En walkie-talkie.
Men den är kanske gammal i dubbel bemärkelse...
73 de Sören
SM2DLA
Varför ramlar de där ungarna hela tiden?
De är ju trillingar!
Vad gör du i skåpet Per?
Jag leker periskåp
Pappa, kan du knyta mina skor?
Kan inte mamma göra det?
Nej, du har mycket bättre knytnävar.
Pappa frågar sin dotter:
Ser du bra med dina nya glasögon?
Visst, mamma!
Det var en rolig liten båt!
Ja, jag tror den driver med oss!
Vad heter du lille vän?
Tom.
Är det efter pappa?
Nej, efter hans plånbok.
Mamma, jag gillar inte ost med hål i!
Var inte dum nu. Ät osten och lämna hålen.
Vet du vad Elvis storebror hette?
Nej!
Tolvis.
SM0OGX har en historia:
Kan du inte sätta upp en tävling om den roligaste historien med
Radioanknytning?
Jag tror att du får ganska många svar och naturligtvis historier.
Mitt bidrag:
Det var två amatörer som också hade en hobby att köra snabba bilar.
Den ena frågade om hur snabbt han har kört och samtidigt haft ett QSO?
Jag har väl kört i så där 300 Km i timman.
Och du då?
Jag har haft problem med att köra QSO:n i bilen.
Och varför det då?
Jo, som du vet så har vi snabba bilar. Min bil är så snabb att ljudet
inte hänger med.
"Skrytmånsar"
Roys kommentar
Ja klart att det vore kul med en historietävling. Men kanske svårt att administrera, nja vi får nog skratta lite för oss själv... Dock tycker jag det är väldigt kul att få lite bidrag på det här viset. Men det finns sajter på nätet där de betygsätter historier.
Men du, hur fort körde då skrytmånsen i Kjells historia?
Att ha bra "knytnävar" är viktigt även då det gäller att knyta upp trådantenner.
De
Roy SM4FotPeDahl