|
|
SRS nyhetsbrev V. 2 HAM 2008-01-10
God Fortsättning på Nya Året !
Tack alla som sänd alla fantastiska julhälsningar och nyårshälsningar, med bilder, musik, ljud och allt.
Då är vi inne på ett nytt radioår då. Nu händer en del nytt, solen börjar bli aktivare igen, D-STAR stationer dyker upp, med nya signaler på VHF och UHF. Amatörradiohobbyn står inför en ny vår med ett nytt trafiksätt, något som inte hänt på länge. Jo, ser vi på telegrafidelen så kommer ju nya trafiksätt då och då.
Snart är det Eskilstuna..... ett vårtecken, men det återkommer vi till, vi skall genomlida ett par kalla och mörka månader först.
Annat nytt är ICOMs nya radiostationer, IC-7700, IC-E91D, D-STAR, och en del som ännu inte är offentliggjort.
Ja vad händer då med det här nyhetsbrevet? Jag har funderat på om det finns något nytt att tillföra, nytt sätt att skriva, nya frågor att ta upp, ny layout, ny teknik. Ja detta hänger ju på mig, ibland tycker jag att jag börjar bli lite tjatig. Men samtidigt får jag en enorm uppskattning. Och visst finns det massor att lära inom radiotekniken, visst finns det massor av nya och gamla ICOM apparater att beskriva. Vi får nog låta framtiden utvisa hur jag presenterar det här brevet. Förhoppningsvis ett par ggr per månad.
Jag ger mig ju själv en sorts utmaning, och bestämmer ett tema för ett sådant här nyhetsbrev.
Nu är vi väl snart mogna för växelströmsläran. Något som det krävs lite kännedom om för att göra amatörradioprovet, samt kunskap om växelström är mycket bra att ha om man har för avsikt att fördjupa sig i antenner, och förstå dessa. Min avsikt är att få fram några bra ahaupplevelser när vi går in på växelströmmens härjningar i våra komponenter, ledningar och antenner. Med växelström menar jag växelström från 50 Hz, via LF till radiofrekvenser upp till UHF.
Idag temat känslighet, efter att ha bestämt temat brukar jag sätta några rubriker, exvis känslighet på längden, känslighet på tvären, känslighet historiskt sett etc. Sen är det bara att börja skriva under dessa rubriker. Man drar sig till minnes frågor som är vanliga, felaktig användning som är vanliga, myter och andra dumheter som bör bekämpas, givetvis lite historik.
Eftersom D-STAR börjar bli något väldigt stort, viktigt och ett genombrott kommer jag förstås att försöka skriva i ämnet, även att lära mig själv så mycket jag hinner. Vi kommer att visa D-STAR i Eskilstuna och på SSA årsmöte. Alla skall få tillfälle att prata i en D-STAR station och uppleva hur det låter. Låna en handapparat och knalla runt i omgivningarna.
Många har meddelat att de vill ha detta brev som bifogad fil. Jag försöker redigera mina listor, och framöver sända som fil. Fortfarande är det säkert tusen som får som direkt mejl.
Får du dubbla brev? Meddela mig så får jag justera i min mejlingslista.
Vill du ha som bifogad fil meddela detta så flyttar jag dig till grupp 4 och tala då om vilken grupp då får nu så tar jag bort dig där.
Kommer det inga fler nyhetsbrev? Jag kanske gjort fel och råkat pilla bort dig.... Meddela detta så löser vi problemet.
Jag brukar ha en liten parantes efter rubrikerna, exvis (teknik), (D-STAR), (Ny ICOM) eller (Ironi). Tänk på detta så att du inte missuppfattar vad jag skriver, ibland är jag lite busig och vill vara lite ironisk.
När kommer då de här breven?
När som helst skulle man kunna säga, men i huvudsak jämna veckonummer och i slutet av veckan, oftast på Torsdagar. Ibland kan det bli ett extra kortbrev om något viktigt händer.
Träradio och plåtradio
Idag använder jag dessa begrepp, något som jag hade som rubrik i ett sådant här brev för en tid sedan. Så jag hoppas ni vet vad jag menar.
IC-E92D (Ny radio från ICOM)
I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65 59,25 46,35 13,35 1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi nästa år. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR.
Hur låter då D-STAR?
Jag har provpratat. Aldrig brus är nog det första man märker, ingen brusspärr att ställa in, radion lyssnar ju utan brusspärr och ger högtalarljud bara när den avkodar en digitalt modulerad sändning. Ingen brussvans, talet bara kommer ut ur högtalaren om någon sänder. Bara försvinner ljudlöst när han slutar sända. Ljudet blir lite fördröjt, c:a 100 ms. Står man i samma rum hörs det att signalen ekar i motstationen. Vid trafik där man inte hör varandra akustiskt är det ingen effekt av fördröjningen. Själva ljudkvaliteten låter lite speciell, man kan nog likna ljudet vid det som vi får med NR (brusreducering) tillslagen på vanliga riggar. Dvs med brusreducering exvis på en IC-706MKIIG påvriden till c:a 3. Vad vi hör är en form av distorsion som kommer sig av att man digitaliserar talet med ganska få databitar. Det är ju nödvändigt för att få ner bandbredden. Ett tydligt och klart ljud, och som sagt aldrig brus. D-STAR går att köra som helt öppen amatörradio, alla hör alla och hörs hos alla. Man kan även lägga in sin anropssignal och göra mottagaren selektiv för en viss motstation. Vi kommer att ha med ett par D-STAR stationer på utställningarna i vår. Detta för att de som vill kan få provprata. Observera nu att om man kör via en eller flera D-STAR relästationer så förändras inte ljudkvaliteten som vid FM. Det kommer att låta exakt samma oavsett om det går runt jorden flera varv. Det borgar för att D-STAR kommer att var en fantastisk upplevelse i framtiden. För den som har FM station kommer en D-STAR sändning att öppna brusspärren och du hör ett brus bara. Men med en lite annan karaktär än mottagarens egenbrus.
IC-7700 nu på vår webb (SRS)
Kolla här: http://ham.srsab.se/index.htm
Här finns nu pris och mer fakta om den häftiga radiostationen.
IC-E2820 med UT-123, en bästsäljare
Ja nog blev IC-E2820 julens största succé. Före under och efter jul har det sålts väldigt många sådana. Med UT-123, och öppnad för crossband repeater. Jag har haft fullt upp på verkstaden under mellandagarna att installera UT-123 och öppna för crossbandrepeaterfunktionen. Vad gör då en IC-E2820 så intressant? Låt oss först se vad det är för typ av radio. Två band VHF och UHF. Mottagaren täcker 118 - 174 MHz, 375 - 550 MHz och 810 -999 MHz. Sändaren 144 - 146 samt 430 - 440 MHz. Jo mottagaren kan AM på flygbandet. Detta är en station med två mottagare, och en sändare, den kan därför göra crossbandrepeater. Det allra roligaste är att mottagaren kan köras med två antenner på ett band, och därmed fungera som en diversety station. Med två antenner på exvis bilen, en fram och en bak kommer mottagaren att välja en antenn som ger bäst signal, vid varje tillfälle. Mycket av mobilfluttret vid svaga signaler och mobil trafik kan därmed undvikas. För övrigt är det en FM station som har båda bandbredder, 8 och 16 kHz bandbredd för att nyttjas vid 25 eller 12,5 kHz kanaler. Obs att även mottagaren har ett smalt filter, något som vissa fabrikat fuskar med. Ännu roligare blir IC-E2820 med UT-123 installerad. Då blir stationen en full D-STAR station med GPS. En liten GPS antenn skall placeras utan för radion. Du kan få ut din aktuella position och ser din motstations position på displayen. Du kan sända och ta emot DV och DD i D-STAR. IC-E2820 är en delad radio, den kan installeras med delningskablage som följer med, eller monteras med fronten på radiolådan. En kul grej är de små magneter som håller fast fronten. Så slipper man skruva. Tillbehör är förutom UT-123 extra högtalare, förlängningskablage till mikrofonen, adapter för 8 poliga mikrofoner, MB-65 universalfäste för bilen, data kabel till datorn. En av de trevligaste och mest mångsidiga radiostationer för kanaltrafik någonsin från ICOM, och med D-STAR !!!!
Några roliga finesser med IC-E2820
+-2,5 ppm frekvensnoggrannhet med TCXO referens kristall
Åtta olika färger i displayen, från grön via orange till röd.
IC-E2820 har ett välutvecklat bandscope, dvs du ser tydligt trafik på grannkanalerna.
Rejält med sändareffekt, 50 Watt och 3 stegs val av effekt.
Mycket känslig och selektiv mottagare gör att du hör det som finns att höra.
522 minnen gör att du klarar dig långt.
Skitsnabb skanning med 45 kanaler per sekund !!
Justerbar mikrofonkänslighet, och ALC. (obs detta på en FM station)
"Auto power off" så är det kräm kvar i bilbatteriet nästa morgon.
Alla tonsystem, DTMF, CTCSS, 1750 Hz etc.
Inbyggd voice recorder.
Lång eller kort brussvans, en smal, välkonstruerad och väl fungerande brusmätande brusspärr.
IC-E2820 har alla tänkbara steglängder som förekommer på FM, exvis 5,6,25, 10, 12,5 kHz etc. IC-E2820 har en liten fläkt och ett välkonstruerat luftflöde som gör att den tål hårda tag. Fläkten går vid TX och en stund efter i RX.
Uttag för Packet radio upp till 9,6 kBaud.
Uttag för dator vid D-STAR DD trafik.
Några nuffror från specifikationerna på IC-E2820
Storlek radiodel: 150 x 40 x 188 mm 1,5 kg
Storlek frontpanel: 150 x 58 x 31,5 mm 210 gram
Strömförsörjning: 13,8 Volt +-15 % 1,2 till 13 Ampere.
Klarar spec i området -10 till 60 grader. Men funkar ner till - 25 grader utan vidare, är det så kallt kan displayen bli lite seg och kristallugnen kan då behöva lite mer tid på sig. Men den går inte sönder av att köras i -30 grader.
Sändaren har deviationen +-2,5 eller +-5 kHz deviation.
Mottagaren har filter för både +-2,5 och +-5 kHz deviation.
Sändaren kan ge 5, 15 eller 50 Watt ut med falska frekvenser som exvis övertoner 60 dB dämpade. Mikrofonen är en lågOhmig elektretkapsel.
De två mottagarna har första MF på 38,85 respektive 46,35 MHz och andra MF på 450 kHz.
Mottagaren har en undertryckning av falska frekvenser och spegelfrekvenser med mer än 60 dB. Mottagaren kan klämma ut 2,5 Watt LF till en 8 Ohms högtalare. Kör du en 4 Ohms högtalare kan du få ut mer om du är lite döv....
Mottagarens känslighet på amatörbanden är c:a 0,18 mikroVolt. Egna mätningar visar att den öppnar fint för signaler så svaga som -122 dBm.
Justera AGC tiderna på din IC-7400, 756PROall, IC-7000 eller 7800 (handhavande)
Jag har ju skrivit en del om AGC systemen i våra mottagare. Om hur viktigt AGC systemets egenskaper är för att det skall låta bra i mottagaren för de olika signaler och trafiksätt vi vill lyssna på. Jag brukar säga att AGC är mottagarens själ. AGC gör att mottagaren låter på ett visst sätt. Det finns många åsikter om AGC och vilka tidskonstanter den bör ha. Det finns mottagare med mycket dålig AGC, det finns mottagare med fel tider, och det finns ICOM mottagare med massor av möjligheter att forma dess egenskaper om man kan tänka sig att lära sig mer om systemet.
På de uppräknade stationerna finns en AGC knapp där du väljer tre alternativa tider, slow, medium och fast AGC, långsam medel och snabb AGC. Tryck länge på AGC knappen så kommer du till en "AGC fabrik" en bildskärm med en tabell och en massa tider för respektive trafiksätt. För varje trafik sätt finns tre tider, exvis 1, 3 och 6 sekunder. Fabriken har gjort ett val som står som default, dvs "lagom". Om du inget gör kommer "lagom inställningarna" att gälla.
Vid SSB gäller att ju långsammare AGC ju lugnare mottagning, 6 sekunder gör att S-metern och därmed AGC systemet nästan står still och man höra en lugn och fin mottagning utan pumpande brus. Jag föreslår att vi väljer 6 sekunder för slow vid SSB. Snabbare behövs om det är fading eller om man vill köra test, då det är viktigt att mottagaren kommer upp i känslighet blixtsnabbt, så låt os välja fast under en sekund och medium 2 sekunder.
Dvs SSB 0,5, 2 och 6 sekunder. Skall du köra Morse i CW mode, finner vi att fabrikens default är ganska korta tider. Snabb AGC vid CW ger så snabb AGC att det blir på gränsen till distorsion. Mitt förslag är att ställa in 1, 2 och 6 sekunder för CW. Samma sak här slow med 6 sekunder väljer vi vid lugna QSO när det är bra conds. 2 sekunder blir nog ganska vanlig tid och 1 sekund vid test. Default inställningarna är enligt min mening för korta tider, och många som inte fördjupat sig i AGC systemet blir lite besvikna.
AM och AGC då, vanligen är AGC snabb vid AM på de flesta mottagare. Men ICOM har valt långa tider som default. Allt för långa tycker jag. Skälet till detta är att med långsam AGC vid AM får man en lägsta möjliga distorsion. AGC kan om den är för snabb helt enkelt få för sig att reglera på själva modulationen. Att ha långsam AGC är opraktiskt när man rattar över en BC band. En stark signal kommer att hålla mottagaren tyst i flera sekunder och man missar de svagare stationerna. Mitt förslag för AM tider är, 0,5 1 och 2 sekunder. Där man kör "fast" (snabb), dvs 0,5 s oftast.
Vad skall vi välj i FSK mode då? Där vi antas låta datorn eller modemet ta över "lyssnandet". Jo då kan AGC vara så snabb som möjligt. I FSK mode gäller därför snabbast möjliga AGC tider. AGC vid FM, ja en normal FM mottagare har ju ingen AGC, men de apparater vi idag talar om har ändå AGC i FM, det är därför S-mätaren funkar vid FM. Det går inte att ställa in några AGC tider i FM, så det så...... Men AGC är som default snabb i FM. Lägg märke till att ju mer påkostad radio ju fler möjligheter har AGC systemet. Således har IC-7800 oxo en direkt knapp för kontinuerligt valbar AGC tid. Om du gör reset på riggen kommer den att återgå till fabriksinställningarna.
D-STAR i MORA
Kolla SM4JDP hemsida där fortlöpande rapporter om D-STAR via relästation kommer. Vi ser bilder på Peters stora jobb att bygga duplexfilter.
Obs att det är ett rejält jobb att bygga en repeater med filter och antenner, tänk på att några få radioamatörer skänker en väldig massa jobb till saken, oftast helt ideellt. Hur kan då andra ge sitt stöd? De som "bara" pratar över repeatern, och gnäller när det inte är som vanligt. Ja nog finns det många experter inom hobbyn, alla kan nog dra ett litiet stå till stacken, förlåt repeaterns tillkommande. Läs om D-STAR hos Peter på http://www.sm4jdp.se/
Mottagaren i IC-7400
Mottagaren är heltäckande och täcker 30 kHz till 60 MHz och 118 - 174 MHz. Det går att lyssna på kommunikationsradio som flygradio (AM), Marin VHF, samt landmobil radio. Sattelit på 137 MHz, man kan lyssna på spårsändare på djur (Varg Björn etc) som finns i 150 MHz området. Dessa sänder CW (bärvåg i pulser) och man kan scanna efter sådana i CW mode. På LW, MW och kortvåg kan man lyssna på rundradio från hela världen, kommunikation mellan flygplan, fartyg och militär trafik.
IC-706MKIIG eller IC-7000 (ICOM)
Vilken skall jag köpa? En bra fråga som jag ofta får. Vilken av dessa små kraftfulla små riggar skall jag välja? Hur kan man tro att jag skall kunna svara på denna fråga? Tror dom att jag är en undermänniska, eller? Nej så är det nog inte, utan många står i valet, de vill gärna ha en liten mångsidig rigg, inte minst till husvagnen eller husbilen, och visst börjar det redan spira lite vår och sommarkänslor. Klart att det är svårt att bestämma sig, svårt att bedöma vad man behöver, vad är bättre i IC-7000, kanske 706an är mer beprövad, men IC-7000 är ju en modernare sak. Sen har man alla kompisar som säger både det ena och det andra. Är det då för mycket att det finns två riggar i 706klassen att välja på? Som tur är finns inga andra fabrikat som kommer på fråga. Ingen är tillnärmelsevis i 706 klassen. Alla andra har ju en IC-706a, då måste ju jag ha en oxo. Eller skall jag slå till med en IC-7000. Nej köp inte en IC-7000 den blir så varm att den brinner upp säger de som ingen har. Det sade man när IC-706 kom oxo, särskilt de som ingen har. Sanningen är att de inte brinner upp, sanningen är att båda blir lika varma, pga av inmatad effekt som är c:a 20 Watt blir den lite varmare än kroppstemperaturen, runt 43 C. Glöm värme argumentet.... Ja vad säger jag då när någon frågar. Svaret blir ju olika beroende på vem som frågar, och vad han vill ha radion till. Men när vi diskuterat en stund står vi där ändå, och inte vet vilken radio som är bäst för dig eller mig. Somliga söker på nätet, men där går bara att finna positiva saker om både IC-706all och IC-7000. Jo visst finns det skitsnack av de som ingen sådan radio äger, de har en väldig förmåga att skriva om problemen.... Så där kan vi inte heller få reda på något som är av riktigt värde för att fatta beslutet. Visst var det så att både våra kunder och vi på SRS trodde att IC-7000 skulle ersättas IC-706an, men icke, båda är lika populära än.
Ja, jag erkänner, den här rubriken var svår för mig att skriva något under. Ni får fortsätta fråga så diskuterar vi enskilt tills jag får fram fler argument. Jag vill ju kunna ge sakliga argument i frågan om valet mellan IC-706 och IC-7000, dessa finns förstås men är individuella och kommer när man diskuterar mellan fyra ögon. Jag får återkomma till den här frågan, som verkligen är en "bra fråga".
Jag hörde en av de roligare motiveringarna för att välja en IC-7000, den lyder: köper du en IC-7000 behöver du ingen antenn, det krävs heller inga konditioner, eftersom du har fullt upp med att lära dig riggen så har du jobb ändå. Givetvis ett kul skämt, alla vet ju att de klarar av en ICOM station. Den är ändå enkel att nyttja, och framför allt den går att köra med i fabriksinställningarna, bara att skruva in mik och antenn, slå på och ställ in en frekvens så funkar det.
HF steg
Med HF steg menar jag mottagarens första förstärkarsteg. HF kan även betyda HF bandet (3 - 30 MHz). Med HF menar jag högfrekvens, frekvenser som är högre än lågfrekvens, inte ett band. När jag skriver HF bandet menar jag 3-30 MHz. Ibland används RF, "Radio Frequency", jag försöker på detta vis att använda vår kära svensk språk. HF på engelska betyder "the High Frequency Band", 3-30 MHz. Visst kunde man nyttja RF som svensk förkortning för Radio Frekvens, men begreppet HF för HF steg är så invant i svensk radioteknik att det får bli så. Och nog bör vi väl kunna förstå varandra med svenska oxo. I alla fall sträva dithän. Det här betyder då att HF steg kan vara ett första steg i en HF, VHF eller UHF mottagare. Men så har det hetat på svenska i alla år. Men är inte helt invändningsfritt.
Känslighet genom tiderna
I radions barndom har man verkligen kämpat med känsligheten. Det kunde behöva investeras i ett extra elektronrör för att få upp känsligheten, en förmögenhet. På 40 och 50 talet när träradion var aktuell, kunde man välja på en 5 rörs super, eller om man hade gott ställt och kunde tänka sig några års avbetalning köpte man en 7 rörs mottagare. Det var svårt att få upp känsligheten, och dyrt, ja mycket dyrt med känsliga mottagare. Ser vi på de surplusmottagare som var aktuella i slutet på 50 talet och början av 60 talet, BC-312, BC-348, så var dessa proffsmottagare och hade två HF steg. Dvs två elektronrör som förstärkte på den frekvens man lyssnade på. Trots detta fanns en uppsjö av modifieringar från radioamatörer som skulle ge högre känslighet, man bytte till "moderna" elektronrör, och byggde alla tänkbara tillsatser. Jo visst blev många sönderskruvade..... fram på slutet av 60 talet kom en massa kommersiellt byggda amatörradiostationer, Japanska och Amerikanska saker, man specade den ena bättre än den andra, och just känslighet var mycket viktigt. Trots detta var känsligheten på de högra HF banden låg. Det vars vårt att få känslighet på så höga (!) frekvenser som 28 MHz. Däremot var de ofta alldeles för känsliga på 1,8 till 3,7 MHz, och för att inte säga på7 MHz. Man fick en känslig mottagare men hörde ändå inte vad skulle kunna höra på 28 MHz. Men var det bra conds gjorde det inget. Fram på slutet av 70 talet, och början av 80 talet började en diskussion om mottagarnas storsignalegenskaper och distorsion var det viktiga. Atlas (USA) kom med sina små transivrar, och känsligheten var låg men viss distorsion i form av Imd var bättre än på de Japanska. I vissa fall kunde man höra mer med en mottagare som hade dålig känslighet, jämfört med en super duper känslig sak, skälet var att den känsliga åstadkom en hel brusmatta av oljud från BC banden som helt blockerade amatörbanden. ICOM kom med IC-751, därmed hade världen fått en mottagare som både var känslig och hade utomordentligt goda distorsionsegenskaper, en helt ren mottagare trots hög känslighet. Särkskilt viktig var att den hade en jämn känslighet och man fick en helt ny upplevelse på 21 till 28 MHz. ICOM har fortsatt att bygga mottagare som kombinerar hög och jämn känslighet med mycket goda Imd egenskaper. Av någon anledning börjar nu saken gå tillbaka till slutet av 70 talet, och vi ser mottagare med låg känslighet, men som briljerar med höga Imd siffror. Man har börjat mäta distorsionen med flera signaler väldigt nära i frekvens. Det luktar lite partiskhet här kanske.... När alla vet att den distorsion som är problemet kommer från stora avstånd, som BC banden.
Går vi upp i frekvens till VHF och UHF så är förstås känsligheten det primära. Men här har vi faktiskt fått bättre komponenter, från att ha byggt VHF UHF grejer med elektronrör, Nuvistor rör via bipolära transistorer och FETar, har vi nu GAS FET och en massa special transistorer. På VHF och UHF är komponenterna i de första stegen viktiga, och man specar dessa i brusfaktor. Alla komponenter ger ett egenbrus och det blir då gränsen för vad den kan "höra" från antennen. Vi har bevittnat en brusfaktor på 10 - 15 dB på VHF till dagens HF steg på VHF och UHF som kan ligga under en dB!! Något som gör att vi till och med på FM 145 MHz har avsevärt längre räckvidder än bara för 20 år sedan. Visst har distorsionen på VHF och UHF steg stor betydelse, och i de flesta fall får man bukt med den genom att använda selektiva antenner, selektiva förstärkarsteg. På det viset får vi ner nivån av andra starka stationer som vill in i mottagaren, BC stationer TV stationer. Visst finns problemet med Distorsion från flera stationer på grannfrekvenserna kvar, dvs Imd uppmätt på små frekvensavstånd. Men här är problemet liksom på HF att det är mest alla sändares och mottagares bredbandiga oscillatorbrus som är problemet. Många kan vittna om att det är så, genom att med mastoppsförstärkare få in ännu starkare signaler från grannstationerna, trots det ökar inte det relativa problemet med Imd från kompisarna på bandet. Vi har inte bruk för så stor dynamik när problemet ligger på ett annat plan, utan maximal känslighet är det som intresserar mest. Rubriken heter genom tiderna och klart att vi måste se framåt då oxo. Man kan nog säga att vi har nått gränsen för vad som går att utnyttja när det gäller känslighet. Atmosfäriskt och människogjort brus är det som bestämmer hur svaga sigs vi kan höra. Går vi mycket högt i frekvens kn man nog komma en bit till. Vill vi komma längre gäller istället andra trafiksätt och smalare bandbredd. Några exempel är D-STAR och smalbandiga trafiksätt som PSK-31. Eller varför itne köra med SSb på 145 MHz? Sammanfattningsvis betyder ju det här att ett köp av mastoppsförstärkare förr gjorde en mer dramatisk effekt än den gör idag. Sen kommer jag ihåg kunden som köpte en mastoppsförstärkare, det var i början av 80 talet. Han blev väldigt nöjd, och hörde stationer på 145 MHz ända till Göteborg. Så han ville köpa en till och sätta upp. Han räknade med att höra även SM7 och OZ med dubbla mastoppsförstärkare. Det var svårt att övertyga honom att så funkar det inte....
Förr byggde man extra pre-amp för 21 till 28 MHz
Ja hör och häpna, idag kan det vara aktuellt med en extra förstärkare på 144 MHz och uppåt i frekvens. Men förr, ja fram mot mitten av 80 talet fanns byggbeskrivningar på extra HF steg, på 21 eller 28 MHz , eller sådana som gick att skruva från 21 till 30 MHz. Sådana behöver vi inte idag, eller????
Många fabrikat har dock så dåliga Imd egenskaper, och spegelfrekvensdämpning att ett sådant HF stege ger en behövlig förselektion, och därmed gör det möjligt att höra saker på de här frekvenserna. Hör du saker som inte skall finns på 21 - 29 MHz varför inte bygga något då? När det gäller just känsligheten så kan man i de fall man har lågan störnivåer från grannskapet faktiskt utnyttja hög känslighet. Det finns i vissa fall enstaka skäl att bygga sig en preamp för 21 - 50 MHz, har du en av ICOMs triggar är det däremot inte mycket att vinna på ett sådant bygge. Att bygga masttoppförstärkare till de här banden är onödigt, se annan rubrik i dag.
Redan den gamla ICOM IC-701
Hade en känslig mottagare, men det viktiga, och unika,l var att den hade ett HF steg, avstämt för respektive band. Dvs 5 st avstämda HF steg med bandpassfilter, och med en egen transistor, vars förstärkning kunde justeras och anpassas för optimal känslighet per band. Så vitt jag vet var ICOM ensam om detta, och vi fick en mottagare som var "lagom" känslig på alla HF banden. De relativt smala bandpassfiltren per band, gav mycket goda distorsionsegenskaper och det är mycket sällsynt att man upplever Imd på den radion trots god känslighet. Vi talar nu återigen om Imd orsakat av starka signaler från relativt stora avstånd, några hundra kHz till 10 tals MHz, dvs BC banden som vart och ett kan trycka in en millWatt i en mottagare. De fem HF stegen i IC-701 fungerade samtidigt som tidiga steg i sändaren och även här var det praktiskt att anpassa förstärkningen till frekvensen. IC-701 hade inte uppblandning, utan var en radio med 10 MHz som första MF. Nackdelen var att man inte fick heltäckande mottagare. Samtida konkurerande apparater, hade ett enda HF steg, avstämt med preselektor eller med inkopplingsbara bandpassfilter, resultatet var att känsligheten sjönk med frekvensen. Amerikanska ATLAS körde utan HF steg och hade låg, men jämn känslighet på alla band. Man hörde mycket väl egenbruset på frekvenser över 10 MHz, även med antenn inkopplad. Ganska dålig förselektion men relativt låg distorsion i första och andra blandare gav den bra Imd siffror på nära håll, men den var en katastrof för Imd från BC banden, ja alla har väl hört talas om hur det kan låta på 7 MHz i en sån radio. Vilket då beror på att den hade ett bandpassfilter på 7-7,6 MHz, och således släppte in alla BC stationerna.
Är alltid dyrare mottagare mindre känsliga?
Man skulle ju tro, eller vilja tro, att det är tvärs om.
Ser vi på IC-7800 och 7700 så är dessa mycket känsliga. Vi kan dock se andra fabrikat som gör tvärs om och låter de dyraste apparaterna ha lägst känslighet. Det kan skilja så mycket som 20 dB! Anledningen är troligen att man har svårt att få goda storsignalegenskaper, det är numera modernt att en dyr mottagare bör ha en ren mottagare, det är billigt att få en ren mottagare genom att göra den lite okänsligare. ICOM stationer har alltid hög känslighet och detta kombinerat med mycket goda storsignalegenskaper. Har du en ICOM, ex IC-756PROIII prova då att göra den lika känslig som en av de dyrare konkurrenterna, stäng av PREAmp och slå till 12 dB attenuator. Det går rätt bra, men från 21 MHz och uppåt är det inte så kul. ICOM kombinerar hög känslighet med goda storsignalegenskaper och behöver inte ha låg känslighet bara för att de är dyra.
Känsligheten på gammelradion verkar ändå väldigt god
Man hör ju mer med en trådstump än man gör med samma trådstump på en modern radio.
Stoppa in ett par meter tråd i antennhålet på en IC-706 och lyssna på mellanvåg eller kortvåg, jämfört med träradion från 50 talet verkar den stendöv. Jo, jag har fått denna synpunkt många gånger. Hur hänger då detta ihop? Eller ta den där världsradion för 1500 kr, den hör ju lika bra på BC banden med teleskopantennen, som IC-7400 gör med en dipol på 2 x 19,774 meters längd. Konstigt va?
Fenomenet beror på att den enkla radion, har en enkel ingång, där man sätter antennen direkt på första steget utan att ha koll på rätt impedans. IC-706an har nära 50 Ohm antennanpassning, men träradion, eller världsradion har en högOhmig ingång. Trådstumpen i världsradion blir tillsammans med den, något som liknar en aktiv HF antenn, men trådstumpen i en IC-756PROIII kortsluts av mottagarens lågOhmiga ingång. Om vi gör tvärs om då. Sätter en 2 x 19,675 meter lång dipol på världsradion, ja då hör vi nästan inget mer än brus och oljud. Den billiga radion som verkade så känslig blir överstyrd, bildar distorsion av alla starka insignaler från större delen av kortvågen som vill tränga sig in i den, 756an däremot, den låter klart och fint och alla signaler finns där de skall. Trä eller världsradion är för känslig för en riktig antenn och har alldels för låg dynamik för att klara en stor antenn. Kommer ni håg hur jag beskrev hur viktig anpassningen är mellan stegen och mot antennen när jag gick på djupet av IC-7800, 756PROIII apparaterna förra året? En del av ICOMs mottagare har även en högOhmig antenningång, exvis IC-R75, där kan man jämföra med trådstumpen. Dock "bara" c:a 600 Ohm, så det blir ändå inte så bra med trådstumpen. Vad gör man då? Ja vill du höra mycket med en trådstump kan man köpa eller bygga en aktiv HF antenn, den består av en trådstump, eller ett spröt på nån meter, en transistor som har en mycket högOhmig ingång och som förmår mata till riktiga mottagarens lågOhmiga ingång, 50 Ohm. Det är enkelt att bygga ett sådant steg, nästan som att bygga steget till kristallmicken jag berättat om. Kanske man kan linda en HF transformator, det finns även sk långvajerbaluner att köpa.
Så känslighet är en sak och antennanpassning en annan, upplevelsen av hög känslighet är en sak och verklig känslighet en annan sak.
Plåtradions känslighet
Har vi redan behandlat lite idag, med plåtradio menar jag de lite äldre proffsradioapparaterna. Jag hade ju ett brev för en tid sedan med temat plåtradion. Så låt oss då göra saken lite kort under den här rubriken.
Förr var plåtradion känsligare än en träradio. Dvs proffsradion BC-348, BC-312 var mycket känsligare än familjens träradio. Plåtradion fick kosta nästan hur mycket som helst, men så var inte fallet med träradion, vi kan konstatera att känslighet var en prisfråga. Det var förstås en liten skillnad till, plåtradion skulle kunna höra svaga Morsesignaler från motståndsrörelsens spionsändare, medan träradion skulle höra starka BC stationer. Vi talar nu om kortvåg hela tiden. Ser vi på plåtradions VHF delar, ja det fanns knappast högre frekvenser, så finner vi militär radio, de var inte särskilt känsliga. Dels för att det inte gick att kombinera hög känslighet med selektivitet, dels för att de skulle täcka stora frekvensområden. Något direkt behov av hög känslighet för att få lång räckvidd fanns inte.
Ser vi på lite modernare plåtradio, exvis på 60 talet, så var även då hög känslighet prioriterad.
Tittar vi på dagens plåtradio, som kan vara Marina HF (kortvåg) och VHF stationer. Exvis ICOM IC-M700 till M820 som är HF stationer. Man kan då jämföra deras känslighet på HF bandet med ICOM amatörstationer, som IC-751 till IC-7800. på kortvåg körda utan PRE AMP. Jämför vi marina VHF stationer med amatörradio på 145 MHz och högre så har vi c:a 6 till 10 dB högre känslighet på amatörradio. Skälet är att man för proffsradion måste prioritera grannkanaldämpning och andra selektivitetsfrågor. Idag är känslighet inte så dyrt. Men känslighet i kombination med bra distorsionsvärden och selektivitet är dyrt och framför allt svårt att bygga.
Hur känslig mottagare behöver man?
Låt oss börja på HF bandet, 1,6 - 30 MHz. Bandet är rätt stort och det är mycket olika krav på känslighet inom ett så stort frekvensområde. Nu när vi har låga solfläckstal, är behovet av god känslighet på 21 - 30 MHz högt. Vi har nytta av mottagare som är lika känsliga som vi önskar oss på 144 MHz. Vi har nytta av så hög känslighet om vi bor så till att vi har lågt brus. Går vi ner till 1,8 eller 3,7 MHz behöver vi kanske en känslighet som är 20 dB lägre. Jag har idag berättat om mottagare som är känsligast på lägre band, dvs omvänt vad vi behöver. På en IC-756PROIII finns möjligheter att anpassa känsligheten per band. Med 6 till 20 dB dämpning har vi lagom känslighet på 1,8 till 4 MHz, utan dämpning är känsligheten lagom upp till 10 MHz. Från 18 eller 21 MHz kan det vara nödvändigt att sätta på Pre Amp 1. Men hur vet vi hur vi skall ställa in då? Börja med att ställa in mottagaren på en lagom stark station, ställ volymen på lagom ljudstyrka. Rör nu aldrig volymkontrollen. Ratta in en frekvens där ingen sänder, du hör bara brus. Koppla in och ur antennen, du hör tydligt hur antennens brus hörs. Slå av PreAmp, och prova igen, hörs bruset från antennen? I så fall har du tillräcklig känslighet. På de låga banden kn du prova med 6, 10, 20 dB. Ända tills du inte hör något brus eller väldigt lite från antennen. Inställningen kommer at variera med hur mycket brus och störningar du har, och vilken antenn, samt vilken tid på dygnet. Nu när du har anpassat känsligheten har du c:a 10 till 30 dB linjär signalstyrka till högtalarvolym innan AGC tar vid. Man får då röra volymen om man hör en svag signal. Me du kommer att få mjukast möjliga mottagning, renast ljud, minsta brus i talpauser. Men framför allt har du lärt dig en del.
Med RF-Gainet kan du manipulera vidare i strävan att anpassa mottagarens känslighet till rådande förhållanden. På VHF då? Ja där är det nästan alltid aktuellt att ha preampen påslagen. Här krävs max känslighet nästan alltid. Många frågar sig varför det går att stänga av HF steget på VHF på vissa radiostationer, exvis IC-706all, 7400. Anledningen är helt enkelt att man kan göra mer experiment. Det är ju vad amatörradio är till för. Med mastoppsförstärkare kan det vara praktiskt att kunna stänga va HF steget i mottagaren helt. Dessutom kan du ju prova om teorin stämmer att mottagarens Imd har betydelse för killarna på grannkanalerna och eventuell Imd från dem. Prova nån gång det är trång och du har minst tre starka stationer inom 5 kHz..... Du finner att det nog är nyckelknäppar och sidbandsbrus som är problemet och förhållandet mot dessa och önskad signal minskar linjärt med preamp på eller av. 50 MHz är ett intressant band där det kan vara viktigt att ha hög känslighet. Här kan vi tillgodogöra oss lika hög känslighet som en all mode 144 MHz station har. Åtminstone vid ett solfläcksminimum, och om du har låga nivåer av lokala störningar. ICOM stationerna har mycekt hög känslighet här utan att därför dundra S-metern i bott.
Mastoppsförstärkare på 50 MHz ?
Kan vara lockande, det är ju svaga signaler ibland.
Men låt oss då se på kabeldämpningen först, typiskt kan vara 20 meter RG-213, ja försök inte med RG-58 på 50 MHz om du har längre kabel än 10 meter. Ingen av ICOM riggar har manöverspänning för automatisk manöver av mastoppsförstärkare på 50 MHz så här får man bygga själv. På 50 MHz har 20 meter RG-213 0,9 dB dämpning. Helt klart är det inte lönsamt att sätta upp en mastoppsförstärkare. I alla fall inte om du redan har en känslig mottagare. Att lyssna lite kan ge dig besked, med en roterbar antenn kan du kanske höra brus i någon riktning, ja då är det bruset det som bestämmer hur svag signal du kan höra i den riktningen. Hör du atmosfäriskt brus överhuvudtaget? Koppla in och ur antennen, i så fal, behöver du inte högre känslighet.
Visar S-metern lite, låga utslag, skit i den då, tejpa över den....
Känsligheten och S-metern
Än idag förknippas mottagarens känslighet med S-meterns utslag. Jag får hela tiden höra att jag hör bara en signal med S5 på min IC-xxx men på den andra radion är samma station S9+. Så den andra radion är då känsligare.... Jag vad gör man när det blir så? Försöker förklara att S-metern inte är ett mått på känsligheten. Låt oss jämföra IC-706all, med en ren FM station. IC-706 är en radio0 med alla trafiksätt och vid FM används AGC systemet för att få S-metern att funka, det ger oss en S-mätare med samma dynamik som vid AM SSB och CW. Dvs den visar rätt bra värden och kan visa både svaga och starka signaler. En ren FM station har ofta en enkel S-meter kopplad till MF kretsen, den mäter inget vid en svag signal men går i bott så fort det blir en insignal som är brusfri. Dvs den S-mätaren visar i princip noll eller fullt och området däremellan är litet. Vilken mottagare är nu känsligast? Ta och tejp över S-mätaren och lyssna istället, den mottagare som hör svagast signal med minst brus är känsligast. Gör du så kan du nog upptäcka att den radio som har snålast S-meter är känsligast, eller så är de båda stationerna likvärdiga. Med en uppskruvad S-meter kn du få den att visa fullt utslag, kanske gå i bott med en smäll trots att insignalen är på känslighetsgränsen, du hör inte bättre för det..... man kn däremot använda S-mätaren för relativa mätningar, exvis rotera VHF beamen och se när du har maxsignal. Slå till och från mastoppsförstärkaren och se om det blir ett större utslag. Eller använd S-metern för att ge rapprot till motstationen om man provar PA, eller olika antenner. De flesta S-mätare visar rätt så rätt vid S5 - S9+40dB, så i det området kan du ofta räkna med att S graderna är sina 6 dB styck, och att 10 dB stegen ovan S9 är OK.
Känslighet och AGC systemet
AGC systemets egenskaper kan spela ett spratt. När man skall uppleva en radiomottagare. Hög känslighet och bra AGC upplevs som att mottagaren ger stora S-meterutslag och brusar mycket, atmosfäriskt brus. Låg känslighet och bra AGC kan även det låta som en känslig mottagare. Dålig AGC kan dölja en hög känslighet. Detta är ett stort ämne och jag brukar ju säga att AGC är en mottagares skäl. För att bringa ordning på detta har ICOM en fabriksstandard som säger att AGC skall träda i kraft 30 dB över egenbruset. Men i praktiken finns mycket mer brus på låga frekvenser, och det atmosfäriska bruset gör att vi kommer in i AGC systemets arbetsområde. Radion låter brusigt. Tar vi samma radio upp till 28 MHz och har lågt lokalt brus kan vi sätta på PRE Amp, och ändå uppleva att bruset ligger 15 - 20 dB under AGC tröskeln. Pre ampen med sina 10 dB förstärkning kommer ju att höja de 30 dB mellan egenbrus och AGC tröskel så att den är 20 dB. Vad gör vi åt detta då? Jo vi kan manuellt bestämma känsligheten och därmed AGC tröskelns effekt på upplevelsen. Man kan prova med 10 - 20 dB attenuator på 1,8 - 3,8 MHz. 6 - 10 dB attenuator på 7 MHz ingen dämpare och i vissa fall PRE amp på 10 - 18 MHz och PRE-amp på från 21 till 50 MHz.
Du dämpar helt enkelt så mycket att du hör det atmosfäriska bruset, prova med att koppla in och ur antennen. Låt volymen stå på "lagom", när du dämpat eller satt på PRE AMP och bara hör bruset från antennen har du lagom känslighet. Genom att förstå hur AGC dämpning, brus PRE Amp funkar kan du göra mottagningen mer njutbar. Visst kan man oxo bruka RF-Gainet. Det har jag skrivit om förr.
Preampen på eller avstängd?
Det här ämnet har vi väl redan avhandlat till stor del. Men är nog så viktigt. Jag ser ibland radiostationer där man har PRE AMP2 tillslagen till och med på 1,8 och 3,7 MHz banden. Då har inte ägaren förstått riktig vad han håller på med, kanske den stod så när han köpte riggen. Lämpligt är att börja om och prova sig fram vilken känslighet riggen skalls ställas in på för respektive frekvens. Kanske man vill kunna ge bättre rapporter, dvs vill ha högre
S-meterutslag. Det är ett dumt sätt att utnyttja mottagarens möjlighet att justera känsligheten på. Lämpliga inställningar att börja med är: 1,8 MHz 6 till 12 dB dämpning, 3,7 MHz 0 till 12 dB dämpning. 7 MHz 0-20dB dämpning, men det fin s tider på dygnet där man har nytta av PREAMP på 7 MHz. 10 MHz i vissa fall kan preamp behövas. 14 MHz i vissa fall kan preamp göra nytta. 18 MHz ofta kan man nyttja PREAMP. 21 - 50 MHz gäller PREAMP tillslagen. På 144 och 430 MHz gäller att preamp är på normalt.
På en del ICOM stationer finns PPREAMP 2. Denna förstärkare ger 20 dB och skall bara nyttjas i undantagsfall, exvis med antenner i mottagning med mycket låg verkningsgrad. Denna förstärkare kan bli överstyrd v BC stationer omkring det band du lyssnar, den lämnar då i princip fyrkantvåg till mottagarens första och andra blandare. Trots detta brukar den inte ge några direkta problem med Imd. Använd bara PREAMP 2 när du gör experiment med mycket små antenner, magnetic loop, mobilantenner för HF. PREAMP 2 ger oss möjlighet att få mycket hög förstärkning i mottagaren, något som man får lov att bygga själv i andra fall till exvis små antennexperiment. Rent praktiskt ger Preamp 2 bara mycket lite tillskott av känslighet, den har högre förstärkning men oxo högre egenbrus.
. HF steget och känsligheten
Dvs mottagarens första förstärkarsteg. Avstämd förr, men idag en bredbandig förstärkare kallad PREAMP. På VHF och UHF är HF steget oftast avstämt till mottagarfrekvensen, men kan oxo vara följande, (Trackande) dvs det följer med i inställd frekvens stämmer av sig själv.
IC-706MKIIG är ett exempel på detta liksom de flesta ICOM VHF stationer. Skulle vi nöja oss med bara amatörbandet, 144 - 146 MHz skulle det vara minst lika bra att ha HF steget bandpassavstämt. Så är det i ICOM äldre stationer som IC-211, 245, 251. Dessa har oxo mycket god undertryckning av Imd från andra stationer. HF steget på VHF och UHF stationer behövs för att få optimal känslighet. Annars blir det ju första blandaren som bestämmer känsligheten, och en bra blandare har dämpning, upp till 6 dB kan försvinna i en fin blandare. Det är typsikt att en dålig blandare har mindre dämpning. Men dålig mot Imd. En enkel dålig blandare har lägre dämpning men kräver ändå ett HF steg, dubbelt dåligt och då inser vi att vi pratar om ett dilemma. PRE AMP på HF har mycket lågt egenbrus och ger oss en mottagare med känslighet i närheten av våra VHF stationer.
Känslighet med mastoppsförstärkare
Blir ofta mycket optimal. En mastoppsförstärkare är en avstämd förstärkare som placeras på ett ställe där matarkabelns dämpning inte påverkar signalen. Dvs så nära antennen som möjligt. Låt os säg att du har 20 - 30 meter RG-213 från din 15 elements antenn på 144 MHz. Den dämpar några dB. Dessa dB är en förlust som inte går att locka fram, ens med den bästa förstärkare i nedre änden av koaxen. En förstärkare vid antennen som ger mint den förstärkning som vi räknar med att koaxen dämpar, löser problemet. Med några extra dB har vi marginal, även till förluster i kontakter och om mottagaren inte är optimal. 10 - 15 dB förstärkning i en mastoppsförstärkare är lagom... En sådan förstärkare måste kopplas bort om vi skall sända. Därför blir det lite mer komplicerat, ibland matar man likström på koaxialkabeln, som då stängs av vid sändning.
ICOM har sådana mastoppsförstärkare, som manövreras av IC-910, de finns för VHF och UHF. Sådana förstärkare är tacksamma hembyggen, eller projekt.
OBS att SRS inte tar ansvar för andra fabrikat av mastoppsförstärkare som sägs kunna fungera med ICOMs stationer, även om det oftast funkar. Vid större system på "låga delen", EME antennsystem på 144 MHz är en extremt god mastoppsförstärkare helt nödvändig.
Ju högre frekvens ju viktigare, och ju mer ger en sådan förstärkare. Just därför att kablarna dämpar mer ju högre frekvens.
Känslighet på digitala radiostationer
Dvs sådana med digital modulering. D-STAR exvis.
Ja här finns mer att lära sig, GSM telefoner är ett exempel på radiostationer som har relativt låg känslighet, men är avsett att arbeta i nät där det är nära mellan basstationerna. Dessutom är det billigt att bygga radio med låg känslighet och samtidigt krävs ju många och små räckvidder. Ser vi på TETRA, digital radio som våra blåljus myndigheter nu bygger upp nät för. Så skulle jag vilja säga att vi ligger med mellanhög, eller mellanlåg känslighet, 10 - 15 dB lägre än för amatörradio och vanlig FM komradio. Skälet är som vid mobiltelefoni, att den använder en infrastruktur med många basstationer. När vi ser på D-STAR som ju är digitalt modulerad radio, är det möjligt att ha mycket hög känslighet och vi vet ju redan att amatörradio måste fungera mellan radio till radio, och kunna användas även utan relästationer. Vi vet oxo att amatörradio i sig kräver god räckvidd, och att om man skall introducera ett nytt system i amatörradiovärlden så måste vi få något som är bättre än det som fanns förut.
Samma sak gäller ju till stor del för amatörradio FM. Radioamatörer uppskattar god räckvidd, dvs hög mottagarkänslighet, även om det brusar och fluttrar. En kommersiell användare vill bara höra om det låter brusfritt, och man sätter då brusspärren så att det endera hörs brusfritt eller inget alls. Så en skillnad är att vid FM är en amatörradiostation mycket känsligare än en FM station för yrkesbruk, det finns dock undantag.
Så svaret på rubriken är att det skiljer sig mycket på olika typer av digitalt modulerad radio, när det gäller känsligheten. Och det finns det skäl till.
Det finns dock mycket mer att lära i det här ämnet.
Förr var en digital radio en analog radio med siffervisning (digital ironi)
När digitalhysterin började kallades en amatörradiostation digital bara för att den visade frekvensen med siffror istället för en analog skala. Idag blir en radiostation digital först när den sänder digitalt modulerade signaler i luften. Öh,,,,, jo det finns ett konstigt undantag förståss, en radiostation som sänder telegrafi med dator kallas för att den sänder ett digitalt trafiksätt... Så när vi nu skall sända digital modulation och tal via den kan det bli konflikter om vad som kan kallas digitalt... Men D-STAR är digital modulering och sänder både tal och telegrafi. ICOMs begrepp DV och DD är kanske bra för att skilja på saker och ting.
IC-7700 nu på vår webb (SRS)
Kolla här: http://ham.srsab.se/index.htm
Här finns nu pris och mer fakta om den häftiga radiostationen.
IC-7000, IC-7400, IC-756PROall, IC-7800, IC-7700 CW Pitch-control
Med denna kontroll ställer man in den tonhöjd man vill lyssna på i CW, detta utan att ändra bärvågsfrekvensen. Om man lyssnar med ett 50 Hz brett filter finns ingen möjlighet att justera tonfrekvensen med VFO eller RIT, försöker man så hamnar man utanför filtret, därför är "CW-Pitch" kontroll en mycket bra finess. Funktionen är det som på äldre mottagare kallades BFO. Reglering av CW-Pitch ställer även Sidetone-frekvensen till samma frekvens. Det är då lätt att med hjälp av sidetone stämma av till exakt rätt frekvens. Håll bara ner telegrafnyckeln medan du rattar tills det bildas svävningar med den Morsestation du lyssnar på. Givetvis med break in avstängd.
Med yttre S-meter på IC-7700 kan man se 8 olika mätvärden (IC-7700)
I apparatens menyer kan du ställa in 8 olika saker som den tillkopplade analoga mätaren kan visa.
Exvis signalstyrka, ALC, Kompression, Spänning på PA, ström till PA temperatur vid PA etc.
Har du kollat de dubbla manuella notcharna i IC-7000? (handhavande)
IC-7000 har en mycket smart manuell Notch. Förutom den automatiska Notchen kan du välja MN, (Manuell Notch). Ett notchfilter är en funktion som dämpar en viss frekvens inom det passband du lyssnar. Exvis om du lyssnar på 3750 kHz LSB, är mottagaren öppen från 3747 till 3750 kHz. Inom detta frekvensområde kan du med Notchen dämpa en viss frekvens. Detta inom ett mycket smalt område, dvs notchen är mycket smal, och helst mycket djup. Om någon stämmer av på den frekvens där du lyssnar, exvis med en bärvåg på 3748 kHz kommer det att uppstå en ilsken 1 kHz ton i din mottagare. Tryck på AN, (Auto Notch) och den försvinner på ett ögonblick.
AutoNotchen kan ta bort flera sådana toner. Den manuella Notchen ger dig möjlighet att själv skruva tills ilskna toner försvinner.
På äldre analoga radiomottagare, är Notchen analog, den består av en kristall och några spolar en vridkonding, och kan därmed gräva en grop i passbandet. En sådan analog notch blir rätt bred, och inte så djup, dvs dämpar inte så mycket som en digitalt framställd notch. Den analoga som gjorts smal efter alla konstens regler blir svår att hitta. Man får vrida på Notchreglaget med största noggrannhet för att få resultat. De moderna DSP skapade Notcharna är lätta att ställa in och dämpar nästan oändligt mycket.
För att komma till MN och se de två notcharna som grafiska bilder trycker du länge på MN knappen. Där ser du två små skalor som visar hur Notchen står, du kan sätta på Notch nummer två och du kan bestämma bandbredden i tre steg för respektive notch.
Den manuella Notchen i IC-7000 består av två sådana. Som var och en kan ställas om till bred mellan och smal. Dvs en eller båda manuella Notchar kan skära ur en eller två gropar i passbandet, med inställbar bredd, detta för att skära bort ilskna toner eller påverka passbandets frekvensområde.
Du kan med de manuella Notcharna påverka mottagarens filter för att gräva fram svaga och brusiga signaler. MN på IC-7000 är förutom en Notch oxo ett sätt att påverka och signalbehandla i mottagaren.
Observera att i CW läget, där vi ju förväntar oss toner från telegrafistationer, inte kan använda den Automatiska Notchen. Då skulle den ju skära bort Morsesignalerna. Däremot kan man använda de manuella Notcharna i CW. Även då kan den nyttjas för att böja till frekvenskurvan i mottagaren för att höra så bra som möjligt.
Prova de här funktionerna skall du se, med lite pyssel, träning, och framförallt när du börjar förstå vad du gör, då har du oxo stor nytta av AN och MN.
För att komma till MN och se de två notcharna som grafiska bilder trycker du länge på MN knappen. Där ser du två små skalor som visar hur Notchen står, du kan sätta på Notch nummer två och du kan bestämma bandbredden i tre steg för respektive notch.
Kör din IC-706all utan ALC (renare SSB sändare)
För att minimera splattret kan du köra din IC-706all utan ALC, detta är särkilt effektiv om du kör med PA. Jag har skrivit om detta förr, vi vet att det förekommer riggar av olika fabrikat som splattrar våldsamt trots att de har rena PA, med låga Imd, och till och med klass A slutsteg. Det beror på dåliga ALC system, felanvända ALC system, eller ALC kombinerat med ALC från ett slutsteg. IC-706 och de flesta ICOM stationer som har LF klipper får Micgainet inkopplat efter den LF klippern, det gör att vi har en konstant LF nivå att skicka till SSB modulatorn. Micgainet funkar med LF klippern påslagen som en DRIVE konroll. Bara att knäppa på LF klippern, Comp, och vrida ner Micgainet till ALC inte visar något utslag, eller bara ibland vid tal. Modulationen ställer du sedan med Comp trimmern eller talstyrkan. Dvs med måttlig talstyrka, måttligt pådrag på COMP trimmern, eller med lite längre avstånd till micken bestämmer du hur mycket du vill processa talet. Det här är samma på IC-735.
Men lite förlorar vi i uteffekt utan ALC. ALC funkar ju som en form av talprocessing den oxo, den komprimerar ju talet genom att ställa sändarens förstärkning under talets gång. Skall vi ta maximal hänsyn till killarna på grannkanalen så får vi offra lite.....
SM5IO var ännu värre, och hittade en lägre frekvens, 413 nHz
Med anledning av mina 11,6 µHz förra gången. Obs att nano är en tusendels mikro. Så skriver Stig detta:
Låga frekvenser. Om vi har störningar från solen en dag så kan de återkomma 28 dagar senare när solen snurrat ett varv. Mätt på det sättet så blir frekvensen 413 nHz (nanoHertz!). Den lägsta frekvens jag mätt var jordskorpans relativa lutning. Man såg mest tidvattnet på Norgekusten, Skandinavien (Norge-Sverige) uppför sig ungefär som en gammal eka. Instrumentet hade bl.a. ett analogt högpassfilter som skar med 40 dB per oktav vid en timme (0.278 mHz). Om jag nu tänkt rätt!
73s Stig SM5IO
Vilka ICOM stationer kan köra D-STAR ?
ICOMs riggar som kommet de senaste året kan med en liten tillsats köra D-STAR.
IC-E91 kan med UT-121 köra i D-STAR systemet på VHF och UHF, vi får då DV och DD.
IC-V82 och U82 med UT-118 kan köra i D-STAR systemet på VHF respektive UHF, och vi får då DV och DD
IC-2200H med UT-118 kan köra D-STAR på VHF, DV och DD
IC-E2820 med UT-123 kör DV och DD på VHF och UHF, med GPS mottagaren UT-123 kan den mer D-STAR funktioner som resvägsföljning, en APRS liknande funktion.
Dessa riggar kan köra via D-STAR repeatrarna, ID-RP2000V och ID-RP4000V och reläar DV.
Det går inte att sätta in D-STAR modulerna i andra riggar.
Nya riggar som kommer är i de flesta fall avsedda för att kunna montera D-STAR modul.
Hur låter då D-STAR?
Jag har provpratat. Aldrig brus är nog det första man märker, ingen brusspärr att ställa in, radion lyssnar ju utan brusspärr och ger högtalarljud bara när den avkodar en digitalt modulerad sändning. Ingen brussvans, talat bara kommer ut ur högtalaren om någon sänder. Bara försvinner ljudlöst när han slutar sända. Ljudet blir lite fördröjt, c:a 100ms. Står man i samma rum hörs det att signalen ekar i motstationen. Vid trafik där man inte hör varandra akustiskt är det ingen effekt av fördröjningen. Själva ljudkvaliteten låter lite speciell, man kan nog likna ljudet vid det som vi får med NR (brusreducering) tillslagen på vanliga riggar. Dvs med brusreducering exvis på en IC-706MKIIG påvriden till c:a 3. Vad vi hör är en form av distorsion som kommer sig av att man digitaliserar talet med ganska få databitar. Det är ju nödvändigt för att få ner bandbredden. Ett tydligt klart ljud, och som sagt aldrig brus. D-STAR går att köra som helt öppen amatörradio, alla hör alla och hörs hos alla. Man kan även lägga in sin anropssignal och göra mottagaren selektiv för en viss motstation. Vi kommer att ha med ett par D-STAR stationer på utställningarna i vår. Detta för att de som vill kan få provprata. Observera nu att om man kör via en eller flera D-STAR relästationer så förändras inte ljudkvaliteten som vid FM. Det kommer att låta exakt samma oavsett om det går runt jorden flera varv. Det borgar för att D-STAR kommer att var en fantastisk upplevelse i framtiden.
Pietzo kristall mikrofon (teknik)
Med tanke på förra brevets innehåll om kristallmickar kan en repris om hur de funkar vara på sin plats.
Eller "pietzo keramisk" mikrofon kan det heta.
Pietzo kristaller, ja ved betyder detta egentligen och hur funkar en kristallmikrofon?
Först kan man ta reda på vad pietzo betyder egentligen.
Ordboken säger oss att pietzo är ett Grekiskt ord för tryck, trycka eller klämma.
Hur vi böjer ordet vet jag inte, men kanske skall vi pietzorisera (klämma lite) på riggarna vid utställningen.
Pietzo elektricitet är helt enkelt den svaga elektriska spänning som bildas när man klämmer på ett kristallint ämne. Vi vet ju att det kan bildas elektriska strömmar och till och med radiovågor inför, och under jordbävningar, det kommer sig av att höga tryck på sten och andra mineraler alstrar ström. Således om vi trycker tillräckligt hårt på en stenbumling blir det ström. Men det finns ämnen och mineraler som är mer eller mindre benägna att alstra ström vid tryck. De särskilda kristallstrukturer som används i mikrofoner är ett exempel på en sådan stenbumling som ger hög spänning för måttligt tryck. I en Pietzo elektrisk mikrofon har man då anslutit ledningar till kristallen och kopplat ett membran mekaniskt till den. Kristallen böjs trycks och bänds på när membranet rör sig av ljudet från vår skrovliga röst. Ut kommer en elektrisk spänning. Med en mycket låg ström men relativt hög spänning. Dvs det går inte att belasta en pietzo elektrisk kristall, den ger mest spänning.
I en cigarettändare finns en sådan tryckänslig kristall, den sprätter man på med avtryckaren och det bildas en hög spänningspuls som ger en gnista. Så hög spänning ger inte en mikrofon, men det är ju oxo skillnad på det tryck ett membran kan ge. Hur man ansluter sig på en sten eller annat material för att testa vet jag inte... Men nog skulle det vara kul att prova med andra material. Keramiska mikrofoner hör man talas om, jag är inte helt säker men jag tror att principen är samma och att man helt enkelt kallar den tryckkänsliga kristallen för keramik.
Den är ju ändå fabriksgjord. Att använda en Pietzokeramisk mikrofon kan vara kul, men de är högOhmiga. Mycket hög Ohmiga. Storleksordningen 100 kOhm till en MOhm. Vi behöver en impedansomvandlare om den skall kunna köras på en modern radio. I en ICOM station finns det 8 - 12 Volt på mikstiftet, (pin 1) det matas via ett motstånd i riggen som kan funka som collektormotstånd i en liten förstärkare som man bygger i pietzo micken. Använde en FET, exvis en MPF-102. Source direkt till mikstiftet, Drain till jord via 2,2 kOhm avkopplat med 1- 10 µFarad. Gaten lägger vi till jord för att få en negativ bias, det gör vi med ett motstånd på 100k till 1 M Ohm. Sen är det bara att koppla in Pietzo micken på Gate, det behövs inte ens en seriekonding. Man kan HF avkoppla det hela med en 10 nF på utgången till jord, och 100 pF på Gate till jord. Vill du minska förstärkningen kan man ta bort kondingen över 2,2 kOhm, eller sätta ett motstånd i serie med denna för att justera förstärkningen. En mindre bypass konding ger ljusare ljud. Den här förstärkaren måste byggas mycket nära själva mikrofonkapseln annars blir det brum.
Det förekommer många gamla kul sådana mikrofoner på ex vis loppisar som går att använda till moderna riggar om man bemödar sig att bygga den här förstärkaren.
Observera att vi skall inte blanda ihop pietzo kristaller med styrkristaller, det är helt olika saker.
Pietzo kristall mikrofoner ger tillsammans med ett stort membran en mycket hög utspänning, kanske 10 - 100 milliVolt, medan en dynamisk ger under 1 mVolt. Detta var förstås perfekt på den tiden man använde elektronrör i modulatorn på en sändare. Dessa är ju högOhmiga och man slipper ett steg (ett rör) och får upp nivån direkt. Idag när vi använde transistorer är det mer lämpligt med lågOhmiga mikrofoner.
Varför fnasslar det i sladden när man kör kristallmikrofoner då? Vi talar om en högOhmig kristallmikrofon ansluten till en ingång med högt impedans. Särskilt om man har några meter sladd kan det prassla eller "fnassla" när man rör på sladden. Ja även sladden är ju i viss mån tryckänslig och det generas en spänning när materielen i denna rör sig mot varandra. Ibland ligger en spänning över sladden pga av läckage från mikrofonförstärkarens ingångskonding, denna spänning varierar när man rör på sladden med oljud som följd. Detta vet de som har haft dåliga och för långa sladdar på sin gitarrmikrofon. Dessa är ju oxo högOhmiga men ändå dynamiska. Brum är ändå det högOhmiga systemens värsta fiende.
Nu gäller då att leta reda på en tryckänslig sten ute på gården, koppla in några sladdar och klämma och hamra på den. Experimentera mera!!!!!!!
Hur det är med förhållandet spänningen till ljudet, dvs linjäriteten, i en sådan här mikrofon är väl inte så självklart, de låter ju därefter, dvs har distorsion inbyggd. Pietzo mickar används knappast i Hi Fi sammanhang. Ni som liksom jag började musikavnjutningen med en Philips skivspelare, med stereopickup av kristalltyp, ja ni vet hur illa det låter. Dvs utspänningen är inte helt linjär mot den mekaniska rörelsen. För kommunikation däremot kan de låta utmärkt, ljust och klart.
Varför en logaritmisk potentiometer till volymkontrollen? (teknik)
Vi vet att det finns två sorters potentiometrar, log och linjära. Ser vi oss noga omkring finns det fler sorter, antilog och med C kurva. Vad man menar är att resistansen ändar sig mot vridningsvinkeln på potentiometeraxeln med en viss kurva. För en linjär pot. är det enkelt, låt oss säga att den är märkt 10 kOhm. Vid halva vridvinkeln är då resistansen 5 kHz, vid en fjärdedel 2,5 kHz. Enkelt och logiskt.
För de logaritmiska pottarna ändrar sig inte resistansen linjärt med vridningen. En logaritmisk kurva gör att ljudstyrkan ändrar sig olinjärt med vridningsvinkeln. Och det är just det vi vill, örats känslighet är logaritmiskt, dvs för att få en uppfattbar höjning av ljudstyrkan krävs dubbla effekten. Sätter vi en linjär pot som volymknotroll kommer den att upplevas som omvänt logaritmiskt. En linjär pot kan vara bra på andra ställen, som RF gain, som brusspärr, som effektregulator, för att ställa in spänning på ett nätagg etc. En pot. med C-kurva har en annan kurva, och används i äldre ICOM stationer som volymkontroll, den lämnar en likspänning som är enligt denna kurva mot vridningsvinkeln, och denna spänning styr en styrd dämpare, man kan med en oskärmad tråd reglera volymen. På IC-255, 260, 720 har vi sådana system. Idag är volymkontrollen en digital sak, på en IC-706all exvis lämnar den en spänning som görs om till digitala tal, vilka sedan styr en dämpare med ett seriellt dataord. På det här viset kan man få brusspärren att dämpa ljudet samma väg.
Logaritmiska potentiometrar finns därför att örats känslighet för ljudstyrka är logaritmiskt.
Log pottar är ofta märkta med ett A, för Audio, medan en linjär är märkt B. Potten med C-kurvan är märkt C.
Har man inte en log potentiometer kan man göra en, använd en lin. Pot. med betydligt högre resistans än kretsen kräver, exvis 50 kOhm istället för 10 kOhm. Sätt ett motstånd på 10 kOhm eller mindre från löparen till jord. Vips har du en volymkontroll som beter sig som en log.
Sändareamatören och den globala uppvärmningen (miljö, med lite ironi)
Visst måste vi som radioamatör ta hänsyn till miljö, växthuseffekt och den globala uppvärmningen. Det första man tänker på är var effekten vi matar ut i antennen tar vägen, värmer den upp jordklotet? Eller försvinner effekten ut i rymden? Sen har vi ineffekten till vår radiostation, med belysning, glöd till PA, förluster i nätaggregat, energiförbrukning vid stby.
För att alstra den energin behövs kraftverk, vattenkraft som är ren solkraft, vindkraft som drivs av att solen satt luftmassorna i rörelse. Kolkraft som är fossilt och ökar problemet, Kärnkraft som i sig är rent, men vid tillverkningen av uranet en av de största bovarna i dramat.
Men var tar effekten, eller den energi vi matat ut i antennen vägen? Ja nog har väl alla fått höra mycket om jordförluster, ibland kommer halva vår utsända energi att värma upp åt maskarna. Det är väl behjärtansvärt, de har det inte så gott. Men visst bidrar uppvärmning av jorden vi trampar på till den globala uppvärmningen.
Den högfrekventa strålningen som vi nu lyckas få ut ur vår antenn då? Ja en del av den går ut i rymden, den passerar jordens atmosfär och knallar iväg ut i rymden i miljontals år, den energin försvinner.... Eller, dom säger ju att energi inte försvinner. Ja bara att konstatera då att radioamatörer bidrar till hela rymdens uppvärmning. Detta är ju nästan ännu värre. Och kan bli ett stort problem inom de närmaste miljarder åren....
En del av vår utsända HF energi kommer att reflekteras i atmosfären, men nu är det inte mycket kvar. Ner i marken igen och en ny uppvärmning av jord, för att igen gå ut i rymden, en del studsar ner mot vår motstation, dock, och till slut når våra 100 watt in i en motstations mottagare, ja han har ju jordförluster oxo, och förluster i antenn och koax. Men en pWatt kommer nog till hans mottagare. (S9 = c:a 0,1 pW = pikoWatt = 0,000 000 000 01 Watt) För att göra den hörbar måste vi tillföra ny energi, för att få mottagaren att gå krävs 20 watt. Nu låter det i motstationens högtalare... Finns det överhuvudtaget ett system med så extremt låg verkningsgrad som en radioförbindelse? Vi kan gott säga att 100 % av vår utsända HF energi bidrar till mer än 100 %, ja kanske den blir 150 %, till den globala uppvärmningen. Skall vi skämmas????
Sen är det bara att lägga till energi som behövs för att värma upp glödtrådar, förluster i spänningstabbar. Det allra värsta är väl att de förluster vi har som sker när vår radiosignal passerar och reflekteras i atmosfärskikten, värmer upp dessa oxo. Vi åstadkommer en uppvärmning av själva atmosfären runt jorden. Vad skall vi göra då? Slå av radion? Låta bli hobbyn och skaffa en platt TV istället, kanske en Plasma TV som vi sitter och glor på i fem timmar per kväll. Ja nu kan ni nog själva räkna ut att då bidar vi ännu mer till den globala uppvärmningen. Plasma TV drar mer än radiostationen, all dess energiförbrukning blir värme, som vi sedan pumpar ut med en AC, som i sig oxo drar ström... Men nog är det ändå solen som är den största boven i dramat, det är ju den som värmer upp jorden, med sin kraftiga infraröda strålning. Det vi gör, är bara att sätta ett växthus på jorden som gör att värmen stannar kvar. Växthuset är det som bildas när man producerar energi och eldar upp saker som skall bli till energi. Vi skall således sluta upp med att alstra växthusgaser. Det gör vi genom att gå ner till QRP, särskilt om vi driver den med fossila bränslen som kol, olja och urananrikning. Kör vi bil några mil är nog detta med radio en droppe i universum.... Några mil med bil motsvarar en energi av 30 kWatt timmar. Men ser vi till ineffekten och räknar bilen verkningsgrad till 10 % så öser vi in 300 kWh i bilen på resan till jobbet. Jag tror vi kan köra radio hela kvällarna med gott samvete, trots att det sker med mycket låg verkningsgrad.
D-STAR aktiviteter i Ulricehamn (D-STAR)
Alla som är intresserade av D-STAR uppmanas härmed att bevaka
frekvensen 145.3375 MHz för digital voice- trafik tills vi fått en
eller flera "officiella" frekvenser i Sverige. Sätt MYCALL (MYC) i din
D-STAR radio till din egen signal och YOURCALL (YOC) till CQCQCQ för
att öppna upp radion för allmänt anrop. Danskarna har 145.3875 som
aktivitetscentrum så det kan också vara en bra frekvens att
programmera in i din radio.
Hur låter det då med en D-STAR sändning?
Det bara brusar, nästan som det brus vi hör med öppen brusspärr på FM. Skillnaden är att S-metern visar utslag och att brusspärren öppnar. Men då frågar sig kanske någon, särskilt om "någon" hängt med lite om hur brusspärrar funkar, varför stänger inte brusspärren för bruset av en D-STAR sändning? Svaret är att det bruset har en mycket mindre bandbredd. Lyssna skall du höra att D-STAR bruset har mindre "diskant" än FM bruset. D-STAR går ju med 12,5 kHz kanaler och därmed har vi nya kanaler att köra på. Genom att lyssna lite finner man att olika D-STAR stationer har olika signalstyrka men att alla låter som ett brus, oavsett hur man pratar eller sänder text med sin D-STAR station.
Skall man då köpa en D-STAR radio? (D-STAR)
För att hänga med i utvecklingen. FM är ju snart ute. Man måste ju hänga med i utvecklingen. Det är i alla fall klokt att överväga att köpa en radiostation där man framöver kan sätta in en D-STAR modul. ICOM har denna möjlighet. Men fråga är hur det kommer att låta på våra VHF och UHF band framöver? Bara brusande D-STAR stationer? Nja nog kommer våra FM signaler att höras än, och det tar säkert många år innan alla repeaters kör D-STAR. Med tanke på det stora intresset just nu, kan man nog inte tänka sig annat än att D-STAR kommer med stora steg att ta över det nya intresset bland radioamatörer. Är de då dumt att köpa en FM station som inte har D-STAR eller möjligheter därtill? Eller dumt att köpa ett fabrikat av amatörradio som inte är med i D-STAR samarbetet. Jo, det är som att köpa en AM station på 60 talet då SSB gällde.
Nya kul saker att göra experiment med. Liksom det måste ha varit på 50 och 60 talet när SSB skulle slå igenom. Eller när packet radio slog igenom tidigt 90 tal.
D-STAR relästation igång i MORA nu (D-STAR)
Jag har fått informationen att man i Mora nu är igång med en D-STAR repeater.
Den sänder på 145,6625 MHz och lyssnar på 145,0625 MHz.......Cirka 25 Watts effekt. Dvs man använder en X kanal. Och man kan nu säga att 12,5 kHz kaanalerna är mer aktuellt.
D-STAR nyttjar ju den smala bandbredden vi får om man väljer FMn på de moderna FM stationerna, och därmed kan vi köra 12,5 kHz kanaler.
D-STAR repeatern i Mora nyttjar ett 6 pack kavitetsfilter som gör att man kan sända och ta emot på en antenn. Dvs samma typ av duplexer som på analoga relästationer.
Duplexfiltret har inget med kanalavståndet att göra utan ger erforderlig dämpning på de 600 kHz mellan RX och TX.
Läs mer om SM4JDP nyuppsatta D-STAR repeater på http://www.sm4jdp.se/
Brist på D-STAR grejer (SRS lager)
Just nu är det slutsålt på UT-118, dvs D-STAR kortet som passar i bl.a IC-2200H. Förhoppningsvis har vi i lager i mitten av januari.
Just nu ser vi det som en katastrof då intresset är extremt högt för att prova D-STAR, men det kommer ha tålamod.
D-STAR är både direkt trafik och via relästationer (D-STAR)
För att köra D-STAR behövs ingen relästation, det går lika bra att köra apparat till apparat.
Räckvidder ökar förstås med en relästation. Precis som vi är vana vid på FM. Med en relästation kan man dock göra mer kul konster med D-STAR. Givetvis kan inte alla D-STAR nät och klubbar skaffa en D-STAR relästation.
Går det då att köra D-STAR över en vanlig relästation? (D-STAR)
Många frågar, det är ju ett ljud, det är bruset jag berättade om, D-STAR, den digitala sändningen låter som ett brus och kommer givetvis in och igenom en vanlig FM repeater. Men det behövs inte mycket distorsion för att det skall sluta funka. En relästation för FM måste ha en väldigt noggrann LF del. Dvs en mottagare som har liten förvrängning, liksom en sändare som har en rak och snygg frekvenskurva. Då kan det gå. Men finessen med en D-STAR repeater är att den regenererar signalen. En svag insignal blir en ny digital sändning när den kommer ut från repeatern. Till skillnad mot en FM repeater som ju sänder ut en brusig signal om den hör en brusig signal. Räckvidden på D-STAR är större än för FM, och via en D-STAR repeater blir det två sådana steg av förbättrad räckvidd.
12,5 kHz kanaler på FM (FM teknik)
Nog har jag skrivit och informerat om 12,5 kHz kanalerna och att man bör välja smal FM i sina FM stationer. I alla fall de senaste 10 åren. Nog har jag skrivit i de här breven, riktat till repeaterfunktionärer och repeaterbyggare att man bör tänka på att bygga om sina stationer med smalare filter i mottagaren. Nog har jag försökt få fram att ICOM satsat på detta med 12,5 kHz kanaler och smalare mottagare, de sista tio åren. Nog har jag försökt sälja smalare filter på 455 kHz på minst 100 amatörradioträffar, de senaste tio åren, filter som kan byggas in i relästationernas mottagare. Filtren är nu slut, men det var segt att få någon att fatta vad de är bra för. 50 kr för ett smalt FM filter vadå rå.... vem bryr sig?
Har vi nu fått några smalare relästationer i SM då? En vet jag i alla fall, Sunne repeatern har en smal mottagare och har tillräcklig grannkanaldämpning för att det skall kunna existera X-kanaler. Nu kommer D-STAR och då gäller smalare mottagare för kanaltrafiken. Alla har vetat och bör inse att vi för 10 år sedan införde 12,5 kHz kanaler på 145 MHz i Europa och SM. Och att det innebär att man måste ha smalare filter i sin FM mottagare, samt smalare deviation på sina FM sändare. I SM är det dock glest och eventuella problem kommer att vara små. Varför har inte SSA gått ut och krävt mer av klubbarna i övergången till 12,5 kHz systemen? Riken finns att vi börjar störa oss själva, och att störningar från värmepumpar etc är en bisak.
Även kommersiella komradionät går över till 12,5 kHz kanalavstånd (FM teknik)
Fler kanaler är det som hägrar. Nya krav från PTS. Mer plats över till radioanvändning som genererar mer skatt till staten. Mer effektiv utnyttjanden av radiospektrat och vi får fler och fler radionät med 12,5 kHz kanalavstånd. Många större komradioinnehavare har fått byta ut hela sina radiosystem, bara för att få smalare mottagare och smalare sändare, ibland krävs oxo större frekvensnoggrannhet. Kanske vi får se en dubblad knalplan för det marina VHF bandet i framtiden? Flyget har ju satsat på att dela med tre och kör 8,33 kHz kanaler och fortfarande AM. PMR446, licensfri radio på UHF har redan 12,5 kHz kanaler och är så smala som behövs. Jo till och sådan "skit" som licensfri radio är bättre än radioamatörerna på att hushålla med bandbredden. Jaktradio har fortfarande 25 kHz kanaler, men tänk på att om man vill ha fler kanaler vore ju en övergång till 12,5 kHz och smalare radio skulle ge dubbla kanaltalet.
Mantelströmmar (teknik)
Ja vad katten är egentligen mantelströmmar?
Man hör uttrycket då och då på banden. Själv vet jag inte utan försöker tolka och förstå.
Förmodligen är det samma sak som jag brukar kalla för "HF i chassit". Något som händer när vi har dålig balans i dipolen, dålig symmetri, eller använder en ändmatad antenn. Vi får HF i chassit. Vår koaxialkabel får olika HF ström eller fel fas i mittledare respektive skärm. För att en koaxialkabel skall funka krävs ju att vi har samma ström i mittledaren som i skärmen, och att dessa är 180 grader i fas mot varandra. Samma sak med stege eller bandkabel, där krävs samma ström i båda ledare och 180 grader ur fas. Då strålar inte kabeln.
Så koaxialkabelns skärm får nu plötsligt heta mantel. Men vad är då manteln om man kör bandkabel? Ja kanske är radions chassi manteln, eller ??? Har vi de här problemen, kommer jord, elnät att hålla HF och stråla och lyssna. Dvs chassit, nätagget, elnätet är en del av antennen.
Ja vad är mantelström???
En DC receiver? (teknik)
I många tekniska artiklar och bygg själv projekt finner vi begreppet "DC receiver".
DC betyder ju likström, (Direct Current). Vad menar dom, en likströmsmottagare, kan det vara så att den drivs med likström, nej, det gör ju även en vanlig mottagare. Nej så här är det, i fallet DC receiver betyder då DC: Direct Conversion Recevier. Så förkortningen DC kan betyda två saker, och det gäller att hålla isär sakerna. Ungefär som snedstreck kan betyda olika saker, som kan bli juridiska problem om man tolkar snedstrecket på fel sätt. På svenska brukar vi säga direktblandad mottagare. En radiomottagare med bara en blandare som då bildar själva detektorn. Den består av en antenningång, ett avstämt HF steg, en blandare och en LF del. Funkar då detta? Jodå ganska bra, känsligheten bestäms av LF delens känslighet och visst går det att bygga en LF förstärkare som funkar vid lika svaga nivåer som radiosignalerna är från antennen. En direktblandad mottagare kan ha ett HF steg, dvs ett förstärkarsteg före blandaren som förstärker radiosignalerna på det avsedda frekvensområdet. Nackdelarna är att vi får med två sidband. Vid Morse lyssning blir den dubbelt så bred som LF delens frekvensområde, vid SSB kommer båda sidband med, och AM går ju inte om man nu inte gör Zero Beat. Har ni sett på naturprogrammen hur de ibland pejlar små djur som försett med en sändare på 155 MHz. En sådan peljmottagare kan vara en direktblandad mottagare. Med HF steg avstämt på 155 MHz för att få tillräcklig känslighet. De som pysslar med att bygga, och köra QRP, bygger ofta enkla mottagare med direktblandning och kan framgångsrikt köra QSO med stora delar av världen. Morse förståss..... det klurigaste är att bygga självs oscillatorn, vilken bör vara stabil och täcka det område man vill höra, exvis 3500 -3800 kHz.
Förr fanns DC mottagare att köpa, Heatkit HW-7 och HW-8 är exempel, som genom tiderna varit populära. En DC mottagare har ofta ingen AGC och man får reglera ljudstyrkan manuellt. Ibland kan man låta den bli överstyrd, av ett svagt LF steg går det bra och vid mottagning av Morse signaler är det ofta OK att göra så.
Selektiviteten på en direktblandad mottagare görs med ett LF filter. Vilket då kan vara avstämt på 600 Hz. Trots detta hör vi ett andra sidband samtidigt så oavsett hur smalt sådant filter man bygger så kan vi höra två stationer på en gång. LF filtret i en direktblandad SSB mottagare är ett Lågpass filter på 3000 Hz. Selektivitet för intermodulation från starka signaler på övriga frekvenser gör man genom att ha en smal förselektion, och, eller en blandare med hög dynamik. Något kristallfilter går ju inte att ha i en sådan mottagare. Imd mätningar på så små avstånd som numera är populärt kan förståss inte göras på en direktblandad mottagare, de har ju inget "roofingfilter", trots detta har många sådana mottagare utmärktas egenskaper. Istället tycker jag man skall kalla den direktblandade mottagarens första filter för roofingfilter, dvs det som släpper igenom ett amatörband, bandpassfiltret vid antenningången. Det är det som har betydelse för Imd.
Allströmsmottagare (teknik)
Ja nog har ni hört talas om dessa, förr fanns sk allströmsmottagare, visst var det en fin finess att kunna köra den både på växel och likström, 220 Volt. Men vem har likström i vägguttgaget? Inte många ens på 50 och 60 talet då det var ett försäljningsargument. Men tidigare fanns det likström i vägguttaget här och där. En allströmsmottagare hade ingen nättrafo, den hade rörens glöd seriekopplad och den kunde då drivas direkt från nätet oavsett om det var AC eller DC. Anodspänningen fick man genom att sätta en diod på nätströmmen och med AC likriktades en med DC gick det rätt igenom dioden. Verkligheten var att man kunde bygga mycket billigare radioapparater som allströmsmottagare. Elsäkerheten var dock inte så mycket att hänga i granen. Faktum är att TV apparaterna var sådan långt fram på 70 talet. Så marknadsföringen gjorde det till en finess som skulle få oss att köpa, medan tillvekningen förbilligades väsentligt. Lurad..... En sådan apparat kunde sägas ha varmt chassi. Ett fint sätt att säga sanningen som inte kunden begrep, men som reparatören skulle inse, dvs att han hade nätspänning i chassit. När sedan TV fick kallt chassi, förstod inte kunderna vad det skulle vara bra för..... men en finess var det, och man skulle köpa en TV med "kallt" chassi.
Brum (teknik)
Ibland får man rapport om brum på sin sändning. Det kan bero på flera saker, men förr var det ofta från elektrolytkondingar i nätdelar som torkat ut och gav brum. Idag handlar det om andra saker. Man kan ha fel i micken, sladden, där skärmen kan ha släppt, ICOM stationerna ha en egen jordledare för PTT knappens returström, om den får agera retur även för mikrofonen kan det bli brum. Dvs kolla micken först. En vanlig brumkälla kan vara en större transformator som står mycket nära radion. En sådan ger starka magnetiska fält med 50 Hz och en PLL i en radiostation kan vara känslig för allt för starka fält. Ofta har vi då brum även i mottagning. En rotorbox stående ovanpå riggen, ett analogt nätaggregat tätt vid sidan av kan ge brum. Ibland kopplar man ihop många apparater, dator, modem, elbugg, separata LF filter, bandspelare, och de kan ha egna nätaggregat och det bildas strömslingor. Som kan ge brum. Börja med att koppla bort saker successivt tills brummet försvinner. HF i chassit är en bov i dramat. Ibland kommer brummet ifrån mikrofonen som helt enkelt plockar upp ett dovt ljud i rummet rent akustiskt, en fläkt, någon maskin som står och går och vars ljud man "vant sig vid". Datorns HD, med bordsmikrofon kan ganska svaga oönskade ljud gå ut.
Sist men inte minst kan det vara brum hos mottagaren, han kanske har en störning på frekvensen och upplever som att du sänder brum. Kan det då vara fel på transivern och att det orsakar brum? Detta är extremt sällsynt och jag vet inte om det varit så någon gång. Hembyggda mikrofoner, med dåliga sladdar, felkopplade, kan orsaka brum, man kan ha en fin spiralsladd utan skärmad ledare, och får då stå ut med att det blir lite brum. Med talbehandlaren på, (speechprocessorn) har vi många gånger mycket hög förstärkning, många gånger onödigt hög förstärkning, vilket plockar upp alla tänkbara ljud.
Nu har det vänt (konditionerna)
HURRRA !
Nu har vi kommit in i nästa solfläckcykel, kolla här: http://spaceweather.com/
Även på SSA hemsida, http://www.ssa.se/ finns en artikel om att man nu menar att vi börjat på cykel 24.
Visst låter detta spännande, men hur gör vi för att få ut maximalt av detta då? Vad kommer att hända? Hur mäter vi förändringarna? Hur drar vi nytta av att solen har börjat jobba på ett nytt skift?
Frågorna är många om man fördjupar sig, jag skall villigt erkänna att det finns många som är mycket duktiga på det här, själv har jag upplevt en och annan solfläckscykel, men inte studerat på djupet. En solfläckscykel är en period på 11 år, och vi har just vänt i botten på den kurvan nu. Det är således 5,5 år till mitten och den förmodade toppen. Men uppgången sker lite snabbare än nergången och vi kan nog förvänta oss att vara i maxperioden inom 3 till 4 år. Här ser man en kurva som visar de två sista solfläckscyklerna, http://www.dxlc.com/solar/solcycle.html Vi ser att man på c:a 3 är uppe på ett varierande maximum. Solfläcks talet, eller solens aktivitet har betydelse på alla frekvenser, ja även VHF och UHF. Varför inte börja notera dagliga signalstyrkor på SK4MPI, 144,412 MHz CW. Vi kommer framöver att få höra i nyheterna om fantastiska soleruptioner, strålningsfenomen, skador på elnät och datorer, satelliter och radioförbindelser. Dessa saker kommer då att vara nyheter men de kommer att vara många många gånger starkare vid maximalt, men varje solfläckscykel är lika ny.... Hur påverkas väder och vind? Klimatet? Ja jag brukar nog tycka att vädret verkligen påverkas av solens aktivitet, detta vet jag inte om det är bevisat, men detta är något vi får se, kanske blir vädret normalt igen, och det där med den globala uppvärmningen var bara strunt. Eller blir det normalt och varningarna om global uppvärmning var bara en lite föraning om vad som händer.
För detta med radio och vågutbredning, kan vi väl säga att låg och högra frekvenser påverkas mest, mitt emellan blir det starkare signalstyrkor och längre tid av öppningar. Dvs 1,8 till 3,8 MHz kommer att bli svårare att köra DX på men trevligare att köra SM. 14 - 21 MHz kommer att få långt högre signalstyrkor och stabilare och mer långvariga öppettider. 21 - 50 MHz fler öppningar större signalstyrkor och fler sporadiska öppningar. 144 MHz, ja nog kan vi njuta av Aurora QSO med S9 plus istället som nu S1-3 signaler. Kör man direkt och låga delen kommer det att gå att köra massor. Det är hög tid att funderna på vad vi skall satsa på i framtiden. En kratta på 144 MHz låga delen, en lite kratta på 50 MHz, ett par trådantenner på 28 MHz, en rigg som står på 29,6 MHz FM dygnet runt, en som håller koll på 27 MHz för att övervaka konditionerna. Ja nog lär vi få återkomma till de närmste årens fest...
Radioamatören och koldioxidutsläpp (CO2) (miljö)
Att koldioxid är en växthusgas vet vi väl alla nu, den står för en del av den globala uppvärmningen.
Nästan allt generar sådan gas, allt från att öppna en 50 cl kavitet, som det står 3,5 % på, till när vi kör bil. Låt oss se lite statistik först, här kan man läsa om koldioxidutsläpp per person i olika länder, http://www.scb.se/templates/tableOrChart____66022.asp Vi finner att svensken släpper ut 6,2 ton per år. Tänk dig 6,2 ton av en gas! Vi ser oxo att i USA är samma siffra 21 ton. Vilken volym har en så stor mängd gas? Den luft som får plats i bilen väger ett drygt kilo, så gas väger. Även om den verkar viktlös. Bilar klassas i dag för hur mycket koldioxid den släpper ut per km, ett vanligt värde är att bilen släpper ut 200 gram koldioxid per km. Dvs 2 kilo gas per mil. Har du 50 km per dag till och från jobbet släpper du varje dag ut 10 kg koldioxid. Framtida klimatmål är att en bil skall ner till 130 gram per km.
Sen är det bara att räkna vidare. Hur stort är då koldioxidutsläppet när vi sitter där framför radion en kväll och öppnar en kavitet, pysssshhh, en halvliters 3,5 eller 7,2 procentare, blå eller gul?
Ja jag vet inte, men hoppas att någon vet. Kolsyran i läsken är ju koldioxid upplöst i vatten som utgör dryckens bas. När burken öppnas avgår en del av koldioxiden rätt ut i atmosfären, resten kommer när vi svalt drycken och rapar vällustigt. Hur räknar man ut hur mycket CO2 läsken har och som släpps ut.
Sen gäller att ha koll på elsäkerheten, annars kan du tvingas använda eldsläckaren som ju innehåller 5 kg CO2.
Då återstår dagens beräkning i miljökunskap: Hur stort CO2 utsläpp åstadkommer vi när vi öppnar en kavitet läsk eller öl framför radion? Nån??
Ett ännu enklare sätt att mäta höjden (Trigometri)
Förra gången hade jag en rubrik, "Trigometri för radioamatörer".
Här är en annan metod att mäta masthöjd och trädhöjd, skriven av Jan.
Hej Roy!
Ett enkelt sätt att uppskatta höjd är att bryta sig en pinne som är lika lång som avståndet från knogarna till ögat med armen utsträckt. Sedan håller man den vertikalt på rak arm och går tills höjden man vill uppskatta ser lika lång ut som pinnen. Då är avståndet till höjden lika som höjden, bara att stega upp. Enklare kan det nog inte bli.
God Jul och Gott Nytt radioår
Jan SM4HFI
Meteorskatter
Som ni vet brukar jag försöka varna i god tid innan de stora meteorskurarna kommer, föra t vi skall kunna köra meteorskatter QSO. Exvis Leoniderna. Man kan oxo gå ut och se meteorspåren, oxo kallade stjärnfall. Har du inte sett ett sådant, så kolla den här bilden: http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap080103.html
Obs att bilden är exponerad över fyra nätter, så många meteorspår blir det inte på en gång, men man har chans att se ett då och då om man ger sig ut i den mörka stjärnklara natten.
Varje stjärnfall tar en bråkdel av en sekund. Så det blir snabba korta, QSO över ett sådant meteorspår blir inte heller särskilt långa, från en sekund till kanske en halv minut.
För att fotografera stjärnhimmeln (astrofoto)
Så behövs en kamera där du kan låta slutaren vara öppen länge. Detta betyder oftast en systemkamera. En del kompaktkameror har dock slutartider och B (Bulb). I det läget står kameran öppen tills du släpper avtryckaren eller trycker en gång till. Man kan prova sig fram, sätt kameran på stativ, rikta den mot den del av stjärnhimmeln du vill försöka föreviga. Prova med 10 sekunder eller 60 sekunder. Använd INTE hög känslighet på digitalkamera, även om den kan ställas i 800 eller 1600 ASA så blir det bara brus av bilden. 100 eller 200 ASA och längre tid gäller. Vitbalans skall vara solljus, men du kan labba med detta, använd inte automatrisk vitbalans. En del digitalkameror blir lite konstiga om batteriet tar slut under en lång exponering, den kan behöva skickas in för reset, här skiljer vi ut dåliga fabrikat mot bra fabrikat..... Se därför till att ha friskt batteri eller separat strömförsörjning. Skall man lyckas gäller det att vara på ett ställe där inte himmelen är upplyst av ljus i staden, då blir det bara grått alltihopa. Man kan få bort ströljus genom att tejpa till ett rejält motljusskydd av svart papper runt objektivet. Vill man få bort skakningar när du tar i kameran använder du en svart pappaskiva och täcker framför objektivet när du trycker på avtryckaren och tar bort den när den långa exponeringen skall börja och håller tillbaka den när exponeringen skall sluta. Experimentera mera och du kommer att få många spännande bilder.
Att stänga av något är inte lätt (ironi)
I alla fall inte om det är en radiosändare, en TV sändare, eller att stänga för dagen har sina egna sätt att benämna just "stänga av".
En lampa stänger man av, en amatörradiostation "går QRT", en TV sändare "släcker man ned". Börsen "stänger ned" efter dagens jobb, men kan även "stängas upp", men på morgonen "öppnar" börsen. En teleförbindelse på tråd "stänger man ned" eller den "kopplas ned". Ett atomkraftverk stängs ned, när det stängs av, datorn gör man "start" på för att stänga av. Huvudströmmen stänger man av. Vattnet stängs av. Men måste "skruvas" på. Liksom bilmotorn, den stängs av. En del saker måste kopplas ned för att bli avstängda.
Ett nätverk kan vara nedstängt, eller nedsläckt. Är det ett mänskligt nätverk, dvs ett gäng kompisar, ja då blir det "upplöst" dvs nätverket "löses upp" ....
Men vad heter det då att slå på en TV-sändare? "Tända upp", kanske?
Just nu har vi hört att gamla NMT nätet "släckts". Så även en komradiobasstation "släcks", och släcks inte ner utan bara släcks för att stängas av.
DX radio i ny overall (köp och sälj)
Här sker nog de allra flesta privata affärer med amatörradiostationer och tillbehör. Kolla nya DX radio: http://www.dx-radio.se/
Annons affärer med främmande människor gör du med eget ansvar och omdöme. Det finns de som blivit lurade. Betalar du frakten är det säljarens ansvar att grejen kommer fram hel.
TRADERA (köp och sälj)
En Auktionssajt där man kan hitta kul saker. Det finns en massa kategorier, bla hemelektronik där vi finner underrubriken amatörradio. Många väljer att sälja och köpa sina radioprylar här. Men kolla även under samlarsaker, och underrubriken "technica & nautica" här finns radiogrejer, av lite äldre typ, man kan finna paket med gamla elektronrör och förhistoriska saker inom radio, grön radio, plåtradio, träradio och bakelitradio. Ta detta som ett tips och affärer gör du på egen risk och med eget ansvar. Traderas system med betyg på säljare och köpare är ett bra system och man kan lätt bedöma hur seriös motparten är.
En liten skrattis på slutet
Chefen frågar Gunnar, kommunalarbetare sen 30 år tillbaka, om han kan tänka
sig att jobba över en stund på kvällen, Gunnar kliar sig i huvudet, tänker
en liten stund och svarar:
-Nä, men jag kan jobba en stund på dan...
Trevlig helg! de Benke
- Vet du varför norska flygvapnet använder toppluva i stället för hjälm ?
Jo, de gjorde ett test. Kastade ut en hjälm och en toppluva från uthoppshöjd.
Toppluvan höll.....
- Den där grejen som snurrar i nosen, vad är det ?
Det är en fläkt.
Nejmen, är det sant?
Jo. Stäng av den ska du se hur svettig piloten blir.....
- Provflygning.
X15 till tornet: Vi har problem, motorerna hackar och ryker.
Tornet till X15: Ingen fara, gasa på bara.
X15 till tornet: motorerna har stannat, vad ska vi göra ?
Tornet till X15: Säg efter mig. "Fader vår......"
73s de Conny, SM5ATP
Och ännu fler:
En helt vanlig dag i Jockes liv
I förmiddags åkte jag in till stan för att betala en massa skatt på
systembolaget. Jag var där inne i ca 10 minuter.
När jag kommer ut står en polis rätt utanför entrén och skriver en
parkeringsbot!
Jag går fram till honom och säger:
"Kom igen nu, var lite schysst och riv lappen...!? Snälla, har Du inget viktigare att göra en fredagseftermiddag...?"
Han ignorerade mig totalt och fortsatte att skriva...
Jag kallade honom för skrivbordsryttare och sa att han säkert var bög också! Han gav mig en blick och skrev oberört ut en ny bot för att bilen hade slitna vinterdäck!? Då kallade jag honom för din lilla djävla hästskit! Han skrev klart den andra boten och satte den tillsammans med den första på vindrutan och började på en tredje!! Det här höll på i ungefär 10 minuter...ju mer jag skrek åt honom, desto fler böter skrev han utan att säga ett enda ord.......
Därefter gick jag vidare till min bil, som stod i parkeringshuset 200 meter därifrån.
Vill bara framhålla att det är viktigt att ha lite kul varje dag !!..
Ha en trevlig helg
Jocke
De
SM4FPD sjön Frykens kustradiostation SM4FPD