Nu är det snart dags med ett sommaruppehåll. Kanske blir detta sista brevet på ett tag. Det finns förstås väldigt mycket att skriva om, inte minst alla nyheter från ICOM. Men vi måste ju ha semester. Jag kommer igång igen framåt slutet av augusti. Eller med något kortare om något speciellt händer.

En floskelgenerator tycker jag var rätt kul att testa.

Lite om foto kanske kan vara kul att experimentera med då väldigt många idag har en kamera.

Till Nykvarn kommer jag och visar grejer i övermorgon.

IC-7600 IC-e80D och IC-E880 är nyheter jag beskriver idag.

Våga prova alla knappar, är något jag idag utmanar er idag att göra, som har ICOM radio, och de som avser fotografera med manuella inställningar. Våga bestämma dig på lördag i Nykvarn. Många av de artiklar jag skriver härrör från frågor, ofta från nybörjare inom amatörradiohobbyn. Så exvis dagens artikel om CB.  Klart att en nybliven radioamatör har många frågor, de uttryck, språk, vad man kallar saker är rätt kryptiska för en som kommer som nybörjare, men självklara för den som varit med radio i 20, 30 eller 50 år. Jag ser att många frågor behöver svar, när jag läser mejl från nyblivna radioamatörer som vill skaffa sig något, jag märker vad de missförstått eller vad de inte vet, ibland säger dom fel och menar något annat.

Loppis i Nykvarn 30 maj

Läs mer här på klubbens hemsida: http://www.qsl.net/sk0mk/

Lördagen den 30:e Maj har Mälardalens Radioamatörer SK0MK loppmarknad i Nykvarn. Vi startar kl 10:00, försäljare är välkomna från 9:00, och håller på till ca 14:00.

Vi håller till i samma lokal som förra året som numera heter
"Kulturmagasinet Ge Järnet" ca 700 m från Nykvarns centrum och
järnvägsstationen

Enklast är det att åka med bil och det finns gott om parkeringsplatser.
Det går även att åka med buss 780 från Södertälje, pendeltåg eller X2000 till Nykvarn och ta en promenad i det förhoppningsvis vackra
försommarvädret. Inlotsning på 145,7000 MHz (Mariefredsrepeatern) och 145,3250 MHz. I vår cafeteria finns det kaffe, te, läsk, saft, mackor, bullar och kakor. Allt till humana priser.

Bokning av bord sker via Anders SM0ORB på tel 070-595 75 16 mail Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Martti SM5RWD på tel 0157-223 58 mail Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Ha gärna några veckors framförhållning. Kom, träffas och trivs! För frågor kontaktar du lättast Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Stora Björnmötet Tossebergsklätten

Här kan du läsa vad som gäller för detta evenemang:  http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/

På bergstoppen Tossebergsklätten äger detta legendariska amatörradiomöte rum den 2009-06-26 till 28. Detta är 45:e gången Stora Björn Mötet avhålls. På björnmötets hemsida kan du se bilder från andra Björnmöten.

Den årliga loppisen för amatörradio norr om Örebro äger rum 2009-09-19, (19 september 2009) SRS räknar med att komma, mer info kommer efterhand, se bara till att boka in höstens helger redan nu.

SM4RGD  Charlie

Loppis i Norrköping 2009-10-10

Lördagen den 10 oktober 2009 är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer fakta kommer framöver.

IC-E880 ny radio från ICOM

Tillsammans med IC-E80D som jag beskrev lite förra gången kommer nu även IC-E880 ut och finns i lager. Detta är en mobilradio, delbar och likande en IC-208. Givetvis är IC-E880 som standard försedd med D-STAR.

IC-E880 är en ganska liten och kompakt sak, 150 x 40 x 199 mm och väger 1300 gram.

IC-E880 levererar 5, 15 eller 50 Watt på 145 och 432 MHz.

IC-E880 har smal och bred FM samt DV och DD (D-STAR).

IC-E880 har trots den lilla löstagbara fronten en stor och tydlig display, med LCD tecken i hög kontrast. LCD mäter 64 x 21 mm.

Nya produkter IC-E80D och IC-E880 introduktionspris
ICOM IC-E80D handapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 6375:-
Introduktionspris 5200:- (gäller tom 12 juni)

ICOM IC-E880 mobilapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 8375:-
Introduktionspris 7200:- (gäller tom 12 juni)

Broschyr och engelska bruksanvisningar på ovanstående radio:
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/400.pdf
http://www.icom.co.jp/world/support/download/manual/pdf/CS-80_880_ENG_0.pdf

En nyhet är också att till dessa båda radio, finns gratis programvara att ladda ner (dock krävs programmeringskabel, för att kunna programmera).

IC-E880 har en mycket snabb skanner

Den kan skanna med 50 frekvenser per sekund. Genom att skanna 145,2 till 145,8 i 12,5 kHz steg, dvs 48 frekvenser (kanaler), detta sker då varje sekund. Du kollar av FM delen på 1 sekund. Givetvis kan du skanna minnen oxo.

IC-E880 och IC-E80D har hög frekvensnoggrannhet

Inom temperaturområdet -10 till 60 grader C, håller den sig inom +-2,5 ppm. Vilket vid 145 MHz är +-350 Hz. Man uppnår detta genom att temperaturkontrollera referensoscillatorn.

Samma siffra gäller för IC-E80D, dvs handapparaten.

IC-E880 har E-mark

Förutom CE märke, R&TTE typgodkännande och Rohs godkänd är IC-E880 typad med E-mark. Det betyder att den är godkänd att installera i bilar. Det är numera endast tillåtet att installera radiostationer som har ett E-mark i bilar. Det bör då oxo gå att få en installationsbeskrivning från biltillverkaren, eller du skall kunna få en sådan, som beskriver hur det skall göras just på den modellen. Det är ju ändå biltillverkarnas krav som är tillvarataget i E-markgodkännandet.

Nya produkter IC-E80D och IC-E880 introduktionspris
ICOM IC-E80D handapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 6375:-
Introduktionspris 5200:- (gäller tom 12 juni)

ICOM IC-E880 mobilapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 8375:-
Introduktionspris 7200:- (gäller tom 12 juni)

D-STAR i vida världen

Här kan man se en del av de D-STAR relästationer som är anslutna till internet.

http://www.d-starusers.org/

Listan uppdateras givetvis och man kan läsa fakta på D-STAR relästationer anslutna till nätet.

D-STAR newsletter

Finner du ett här:

http://www.dstarinfo.com/newsletter/

Ta hem en användarmanual till IC-7600

Den finns här: http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC-7600-book.pdf

Du kan i lugn och rop studera riggen och dess funktioner och handhavande.

SRS säljer matarstege, bandkabel, svart bandkabel.

För den som inte vill eller har lust och material bygga sin egen matarstege, vi har 300 Ohms halvtums, 12,7 mm bred, svart perforerad kabel, dvs samma storlek som man hade till TV förr. Men svart för att tåla solen, perforerad för viktens skull.

Vi har även 1 tums, 25 mm bred, 450 Ohms svart plastbandkabel perforerad. 300 Ohms finns i 10 meters paket, 450 Ohms både i 10 och 20 meters paket, och på metervara. Sådan här stege är lätt att arbeta med, lågt vindmotstånd, den är lätt och tynger inte ner din dipol.

På sin tid fanns även kvartums bandkabel, (6,35 mm bred), den användes inne i TV apparaterna mellan antennuttaget och HF delen, kanalväljaren. Den är lite för klen för sändare, men kan användas vid lägre effekter och den är mycket lätt. 10 meter kan knölas ner i fickan. Dock är sådan svår att få tag på. Att tillverka sin egen matarstege kan vara kul för den som har lite idéer och kanske plats att sträcka upp trådarna. Att tillverka, bygga och skapa något själv är en stor tillfredställelse.

Så här kan man oxo använda SRS glasfibermaster.

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090520/KRISTIANSTAD
/755601055/1338/&/Lite-grann-fran-ovan

Man använder den för foto från höjd.10 meters höjd. De flesta av våra kunder är dock radioamatörer. Glasfibermasterna kan du finna på SRS HAM hemsida http://ham.srsab.se/

IC-7600 testad i Radcom

I RSGB tidningen RADCOM nummer 06 testas IC-7600. Tidningen är daterad June 2009.

Testen omfattar 5 sidor, och vissa mätresultat redovisas, vilka fastställer att det handlar om en 30dB interceptpunkt radio. Tänk på att det kan vara svårt att jämföra tester av den här typen då man mäter på olika sätt, använder olika intrument, mätmetoder och mäter exvis insignal till mottagare på olika sätt. I det här fallet mäter man mottagarens känslighet med mikroVolt för 10dBs+n:n. Förmodligen ett annat sätt att uttrycka 10 dB signal brus, plus brusförhållande. Vid FM mäter man med 12 dB SINAD, och med insignalen i dBm. Intressant är mätningar för close in intermodulation och med de olika filtren i första MF, (kallas här Roofingfilter). Dock blir det dåligt med mätresultat och det står bara noise limited i de rutor där man mäter med de smala filtren i första MF. Man menar nog att mätutrustningen inte klarar detta utan har för högt bredbandigt brus. Man kan då fundera på om det finns lågbrusigare sändare på banden som kan ge Imd och som då de smala filtren i först MF, kan påverka.

Ja som ni förstår är jag ute efter att vilja veta vad det kan påverka, om det har betydelse, om någon kan höra eller mäta resultatet av de smala Roofingfiltren. Kanske få vi se sådana mätningar i ARRL testen. Sändarens bandbredd, splatter, mäter man som Imd 3 och 5:e ordningens och de är samtliga bättre än -30dB under Pep. Någon dynamisk mätning för att se splatter som kan orsakas av ALC och med körning med DRIVE inställd, får vi inte se i den här testen.

Man mäter upp bärvågsundertryckning på 60 dB och dämpning av oönskat sidband på mer än 80 dB. Transmitter AF distorsion på "mycket mindre än 1 procent" låter häftigt. Jag trodde inte en SSB sändare kunde sända med mindre dist än 10 - 30 procent. Men det var då det, på tiden med filtersändare, idag med högpresterande DSP skapad SSB blir det nya siffror.

Här kan du läsa testen: http://ham.srsab.se/pdf/test/test_7600.pdf

Bärvågsundertryckning

Var förr väldigt viktigt, man trimmade och skruvade för att få ner bärvågsresten. Man klagade på de som hade för stor bärvågsrest. Man kunde uppnå ner till 20 dB undertryckning på enklare konstruktioner, och ibland närmare 30 dB. Men då fick man trimma då och då. I slutet av 70 talet kom ICOM med en IC som fungerade som balanserad modulator, en analog multiplikator. Med denna och med bättre kretskortkonstruktion, bättre nivåhantering och bättre trimpottar kunde man hålla sig på bärvågsundertryckning på nära - 30 dB under riggens livstid, en tid som vi ännu inte vet när de gäller ICOM.

Jag kommer än idag ihåg när jag provade den första IC-756PRO hemma, och fick rapport om bärvågsrest. Efter lite detektivarbete kom jag fram till att "bärvågsresten" som gav klagomålet var min VHF station som stod på SK4MPI, och man hörde svagt en ton, denna gick ut via micken på PRO:n och det fanns en svag ton i min sändning. Det var dock fel att kalla detta för bärvågsrest, en sådan ligger ju normalt nollsvävad och hörs inte förrän man rattar upp 500 Hz i pitch. Han som klagade blev väldigt tyst sen....

Mina mätningar på bärvågsrest visade att sådan överhuvudtaget inte gick att mäta på DSP riggen, den första IC-756PRO. Den fanns inte. Om man däremot styr ut en DSP rigg, med exvis tal, två ton eller enton så kommer en bärvågsrest fram. Den ligger då 50 till 70 dB under Pep. För att mäta bärvågsresten krävs numera en dynamisk mätmetod. Att höra den på luften är nog väldigt svårt, för att inte säga omöjligt.

Förr mätte man ju bärvågsresten med sändaren tillslagen och med micgainet på noll. Så går inte att göra på ICOM:s DSP riggar.

Vill du prova att lyssna på folks bärvågsrester kan du byta till CW och med smalt filter lyssna där stationen du analyserar tänks ha sin undertryckta bärvåg. På en ICOM skall då CW ställas med samma skalfrekvens som vid SSB. Prova på en AM station för att träna. Att ge ett absolutvärde är förstås inte möjligt, men man kan lätt avgöra vad folk kör med. Sen kan man väl diskutera hur viktigt det är att ha mer än 30 dB undertryckt bärvåg.

Hur detta fungerar på andra fabrikat och deras DSP riggar kan jag inte säga något om.

IC-7600 med AH-4

Visst kan man köra IC-7600 med AH-4, den lilla populära utomhusavstämmaren. Den körs på en av antennjackarna och den inbyggda på den andra. IC-7600 har den fyrapoliga jacken som styr AH-4, och givetvis kan den köra de andra av ICOM:s utomhusavstämmare, som AH-2, AH-3, AT-120, AT-130, AT-140all.

Till IC-7600 kan du ansluta yttre analog mätare

En yttre Voltmeter kan anslutas till IC-7600 och den kan ställas in för att visa önskad värde, exvis signalstyrka Po, Comp eller ALC. I en meny kan du trimma in nivån till den yttre mätaren, och det finns 0-5Volt att tillgå. De allra flesta vridspoleinstrument går därför att använda, med ett förkopplingsmotstånd.  Har du en stor tydlig mätare liggande, kan du koppla in den och få ett extra yttre instrument.

IC-7600 kan köras med transverter

Men läs först mina nyhetsbrev om just transverterkörning. IC-7600 lämnar -20dBm på TRVX utgången och lyssnar även i den. Ordinarie antennjack är då bortkopplad. Genom att IC-7600 har utomordentliga prestanda kan den i princip "rädda" även en dålig transverter data. Men några superdata blir det inte förrän du kopplar in en extremt välbyggd och högpresterande transverter.

Flerfunktionsmätare på IC-7600

Genom att trycka länge på knappen för mätområdesmätaren kommer en flerfunktionsmätare upp på bildskärmen. Här kan du samtidigt avläsa 8 skalor. Detta liknar IC-756PROall, 7700 och 7800.

VOX är mycket speciell på en IC-7600, den sänder det som sägs före det att VOX:en triggar.

VOX:en kan sända det som sades innan sändaren slår till. Dvs första ordet eller stavelsen i talet, det ljud i talet som behövs för att trigga VOX:en kommer med vid sändningen. Stavelsen i talet innan du triggat VOX kommer med vid TX. Det här skapar man genom att fördröja talet en kort tid, vi talar om c:a 100 ms. När man kör med den här funktionen kommer givetvis sidetone, eller medhörningen att eka i öronen, det är inte trevligt, och man bör därför stänga av medhörning vid körning med den här funktionen.

I luften kommer din VOX sändning att låta helt perfekt som om du inte kör VOX helt enkelt.

De flesta röster kör dock VOX bra även utan den här funktionen, men många har problem med VOX körning och den här saken kan hjälpa. Man kan med den här finessen köra med mycket kort VOX delay, exvis 0,1 Sek istället som vanligen 0,2 till 0,3 sek. Du hör mellan varje ord nästan, utan att sändningen hackas sönder för den som lyssnar.

Säger du ett två tre i en vanlig rig med VOX kommer motstationen att höra - två tre, eller möjligen:  -tt två tre. Med den här funktionen i IC-7600 kommer alltid första stavelsen att höras vid VOX sändning.

IC-7600 överkurs

Lik IC-756PROIII är den nya IC-7600 full av möjligheter. För att utnyttja den här apparaten fullt ut krävs kunskap, engagemang, och att man vågar testa. Det kan behövas några små stick med sporren oxo för att komma igång med att ge sig in i tekniken. Min sporre heter överkurs IC-7600.

Några saker jag kallar överkurs är IC-7600 exvis möjligheten att ställa sändarens förstärkning med DRIVE, möjligheten att forma AM filtren med filtren i första MF, samt en del saker som kommer från PROIII:ans överkurser.

IC-7600 Drive (överkurs)

Egentligen borde detta inte vara överkurs då vi nu talar om möjligheterna at skapa en så ren och splatterfri utsignal som möjligt från IC-7600. Men de flesta litar helt till automatiken, ALC systemets förmåga att hålla utsignalen under klippnivå. Ett bra ALC system som ICOM har kan ändå generare oönskade sidband. Dock väldigt små jämförelsevis. Den som nu vill optimera sin utsignal kör utan ALC och jag har berättat hur man kan åstadkomma detta med speechprocessorn och micgainet på exvis IC-706all. ICOM:s stora riggar, IC-781, IC-775, IC-7800, IC-7700 har alla DRIVE. Få vet varför trots att jag skrivit om det flera ggr i dessa brev.

Med DRIVE som i IC-7600 finns i en meny kan du bestämma sändarens förstärkning på ett sätt så att ALC systemet inte behöver reglera din effekt.

För att förstå varför och hur detta fungerar skall du läsa de andra rubrikerna i dagens brev.

Vad gör ALC systemet? vilken oönskad egenskap har ALC? Hur gör ALC med telegrafin? Hur gör ALC med AM? Hur gör ALC med PSK 31? Varför kan ALC åstadkomma splatter?

Jag skall i tur och ordning försöka beskriva dessa saker med avsikten att ni skall förstå finessen med Drive på en HF station.

Dåliga ALC system

Är reglersystem de oxo men dåligt dimensionerade. Dåliga ALC system anpassar inte tidskonstanterna efter trafiksättet. De har även fel tidskonstanter för att reglera utstyrningen av en SSB sändare och alstrar onödigt mycket ALC relaterat splatter. Dåliga ALC system kan ha en helt annan uppgift än att reglera utnivån så fritt som möjligt från oönskade effekter, utan de är mer avsedda som en form av talprocessor. Fler av oss har hört på banden en populär 5 Watts SSB station som låter stort, men den låter oxo brett. Med allt för snabba tidskonstanter i ALC systemet skapar den AM sidband av SSB signalen som hörs mycket väl på minst +-10 kHz. Dåliga ALC system finns i riggar som splattrar mycket.

ALC som speechprocessor

Jo visst har det en viss betydelse, man kan säga att ALC arbetar med din röst som en LF kompressor skulle ha gjort. Dvs drar på lite mer om du talar tyst och drar ner lite om du gormar för högt. I vissa fall har man gjort ALC systemet snabbt, så att det förmår reglera talets styrka i orden istället för i meningar. Det blir en snabb komprimering av talet som visst är en form av speechrocessing. I värsta fall kan det ge oönskade sidband, splatter. Bättre är att göra talprocessingen före, dvs som en LF klipper eller en HF klipper. IC-706all har en LF klipper, de stora riggarna med HF klipper gör numera denna sak inom DPS. Det kan dock vara ett billigt sätt att få en liten QRP rigg att låta starkt, det som krävs är ett ALC system som ju alltid finns, lite mindre kondingar och vips har vi en skaplig fjong på sändaren, men man får betala i splatter. Så gör inte ICOM.

Vilka önskade egenskaper tillför ALC?

ALC är givetvis inte bara av ondo, den reglerar utstyrningen så att det är bekvämt att tala, jämnar ut förstärkningen så att man kan tala med ojämn röststyrka. ALC ger oxo en viss kompression av talet vilket ger oss en viss talprocessing. Vi slipper ställa in Micgain så noga, vi slipper sitta och bevaka utstyrningen med oscilloskop. Det är bra att prata på i radion. Det kräver dock att ALC systemet är en välkonstruerad sak.

Varför generar vissa ALC system splatter?

Därför att ALC är ett reglersystem som kan ge insvängningar, vilka i sin tur faktiskt är amplitudmodulering av SSB signalen, AM ger som bekant sidaband, dessa är då splattret. Genom att styra ut sin SSB sändare till en nivå strax under den som ALC systemet börjar jobba vid, kan man slippa sådant splatter.

ICOM:s radiostationer som har DRIVE kan göra denna konst. Den som kan sin radiostations uppbyggnad och princip kan ställa in detta för renast möjliga utsignal. Obs att jag berättat hur man gör detta med äldre riggar utan drive.

Hur gör ALC:n med PSK-31?

PSK-31 signalen är en bärvåg som även innehåller AM komponenter, eller fasskift, ALC systemet kan i värsta fall påverka detta och försöka reglera bort PSK-31 moduleringen. PSK-31 och liknande trafiksätt skall därför köras utan att ALC systemet i riggen skall reglera effekten. Det gör man enklast genom att ställa in RF power till max, och sedan styra ut sändaren med micgainet, eller utsignalen från datorn. Och med dessa bestämma önskad uteffekt. En uteffekt som då skall ligga som max lite under 100 watt så att inte riggens ALC börjar jobba.

ALC och RTTY Baudot

Nu menar jag RTTY modet Baudot. Dvs den gamla 5 bitars fjärrskriften. Den är endast en frekvenskiftad bärvåg och påverkas inte negativt av ALC. Kör du Baudot kan du reglera uteffekten med ALC systemet, dvs vrida på RF power på riggen. Obs att jag nu talar om att köra Baudot med en ICOM rigg. För andra fabrikats ALC system kan jag ej råda. För att veta det måste du kolla med dessas representanter.

Hur gör ALC:n med Morsetelegrafi tecknen?

ALC är ju som sagt ett reglersystem som skall se till att inställd effekt behålls, och att man inte överstyr sändarens slutsteg. När du trycker ner telegrafnyckeln stiger uteffekten, det kan ta 2 - 10 ms att uppnå full effekt. Beroende på den tidskonstant du ställt in. (gäller för ICOM stationer) När effekten börjar komma upp i inställd effekt, ex 100 watt, kommer ALC att märka detta, den börjar då att skapa en reglerspänning som skall ställa ner sändarens förstärkning så att det blir just 100 Watt. Som alla regulatorer kan inte ALC heller göra detta helt perfekt. Utan det hinner komma ut lite för hög effekt ett kort ögonblick, när ALC sedan börjar skruva ner sändaren blir det lite för lite uteffekt, ALC märker detta och drar på igen, vi får ett insvängningsförlopp. På samma vis som temperaturer i ditt rum svänger lite. Denna svängning är ju en form av amplitudmodulering av din CW, (bärvåg). Denna insvängning sker för varje gång du trycker ner din telegrafnyckel. Är insvängningen stor, vilket den blir med ett dåligt ALC system blir det sidband, något man kan kalla för nyckelknäppar. Vi stör kompisarna på grannkanalerna.

ICOM har alltid dimensionerat ALC systemet så optimalt att detta normalt inte är något problem. Att detta är ett problem för andra tillverkare är uppenbart om man lyssnar på ett Morse band. I de större ICOM stationer och även IC-7600 kan man ställa in drivningen, dvs sändarens förstärkning manuellt, därmed kan vi sända utan att ALC systemet behöver arbeta överhuvudtaget. Med kunskapen om detta och att IC-7600 har manuell drivningskontroll kan du visa all tänkbar hänsyn till kompisarna på grannkanalerna. Men återigen, kunskap, förståelse, och vetskapen om hur det beter sig och att det verkligen går att köra en ICOM på detta vis behövs dock. Min förhoppning är att dessa texter skall sprida denna kunskap.

Läs om SM5BSZ mätningar på ALC relaterat Splatter.

Leif har gjort mätningar med special spektrumanalysator på detta, han har skrivit i Dubus och har en hemsida med mätresultat och kommentarer. Detta för den som vill fördjupa sig i saken.

ICOM har lyssnat på Leif, SM5BSZ, och gjort det möjligt att sända utan ALC vid SSB. http://www.sm5bsz.com/dynrange/dubus204/dubus204.htm

De flesta kommer i alla fall att köra med riggen på vanligt sätt

Dvs med fullt ALC utslag, och dra på micgain ofta 20 dB för mycket. ICOM:s riggar klarar detta mycket bra, men vill du veta mer, bli ännu renare på banden, ja då bör du studera vad vi idag har talat om. Men med en ICOM station behöver du inte få klagomål då ICOM:s ALC är välkonstruerad. Och ICOM stationerna ger en ändå ren signal i alla trafiksätt.

Men uteffektmätaren visar mer om man sänder med stort ALC utslag

Jo det må vara sant. Och alla vill ju ha ut så mycket som möjligt. ALC komprimerar ju ditt tal så visst blir det så. ALC är en form av speechprocessing, samtidigt som den förhindrar överstyrning av riggens PA.

Sätt istället på din riktiga speechprocessor i riggen, det må vara en LF klipper i IC-706all, en HF klipper i PROall, till 7800, och ställd rivningen till minimalt ALC utslag.  Låt speechprocessorn stå för talprocessingen. Vill du inte sända med speechprocessing kör lite försiktigare då, lite mindre klippning. Om man kan sin radio är det lätt att veta hur man skall ställa in.

Kommer då ARRL att mäta splatter på IC-7600?

Med inställningar av "Drive" för minsta möjliga bandbredd och oönskat splatter.

Knappast då de ju mäter linjäriteten bara, med en tvåtonstest, och då står ju ALC still. ALC påverkar inte splattret, eller rättare sagt de oönskade intermodulationsprodukterna som härrör från olinjäriteten i PA, vid tvåtonstest. Det är en ganska stor skillnad vid modulering med tal. Dessutom finns inga amerikanska stationer där man tar hänsyn till, och ger möjligheten för användaren att köra utan ALC. Här är ICOM långt före, eftersom jag tror att den här saken kommer att väckas till liv framöver. Tvåtonstesten är framtagen för att vara en dynamisk mätmetod, jag anser den statisk.

"Snabba transienter från ALC:n förstör slutsteget" myter?

Ja sådana här påståenden florerar ibland. Man hävdar att riggen, vi talar om en 100 Wattare som exvis en IC-756PROall. Och att man då menar att ALC systemet skulle låta en översvängning som ger flera hundra Watt komma ut i ett kort ögonblick, innan ALC hunnit svänga in på rätt nivå. Och att detta då skulle förstöra dyra keramiska slutrör.

SKITSNACK!

Detta skulle då betyda att riggen skulle en kort stund kunna lämna 300 Watt eller mer. Så är det förstås inte. Alla ICOM riggar kan lämna lite mer än 100 Watt, det finns en reserv, exvis 120 - 140 watt. Skulle då ALC systemet vara dåligt kan ett insvängningsförlopp då kunna ge insvängningar som skulle ge 120 watt under kort tid. Med ett mycket dåligt ALC system skulle detta kunna inträffa, men vid 120 watt skulle nivån klippas av riggens inbyggda slutsteg. Ingen tillverkare bygger ett 100 Watt steg så att det momentant skulle kunna ge 300 Watt.

Att ett dyrt rörslutsteg skulle ta skada av 1 dB överdrivning under ALC:ns insvängning och 1 mikrosekund till en millisekund är förstås otänkbart, det är förstås skitsnack.

Varför dessa dyra slutsteg med keramiska rör ibland går sönder menar jag är ofullständigheter i dess uppbyggnad som kan ge parasitoscillationer. Att slutsteget inte skulle vara testat på marknadens HF riggar är ju oxo otänkbart. Nej inte ens det sämsta av ALC system skulle förstöra ett dyrt slutsteg. Nu kan det ju finnas PA som är byggda för driveffekt under 100 watt, och att då en transient på 120 Watt skulle kunna vara skadligt. Man bör då bygga om PA:t så att det kan köras med 100 Watt. Risken att man glömmer bort att ställa ner effekten är då det som annars förstör slutsteget.

Genom att köra riggen utan ALC, med hjälp av DRIVE finns ingen som helst översvängning pga av ALC.

För mitt påstående talar ICOM:s eget PA, IC-PW1, samt tidigare ICOM PA som IC-2KL, IC-4KL, dessa kräver c:a 20 - 40 watt drivning och är helt ALC reglerat, det går inte sönder av insvängningsförloppen från ALC. Trots att de är transistoriserade, och transistorer går sönder fortare än rör. De skulle kunna gå sönder av en överdrivning i en mikrosekund, och 3 - 6 dB överdrivning. IC-PW1 är så stabilt uppbyggt att det inte förekommer parasitoscillationer som kan förstöra det.

Lyssna på AM och experimentera med filtren i första MF:en (överkurs IC-7600)

På en IC-7600 kan du lyssna på AM med mycket god kvalitet, gör gärna det och upplev vad som döljer sig på HF banden. I filterfabriken på en IC-7600 kan du ställa in AM filtren på upp till 10 kHz bandbredd. Som jag berättat om tidigare är det möjligt att lyssna med så stor bandbredd på de högre BC banden. Du kan få en utmärkt ljudkvalitet. Om du nu tar fram filterfabriken i din IC-7600 finner du att det går att välja tre olika kristallfilter i första MF, de kallas roofingfilter. Prova med huvudfilter på 6 - 10 kHz och att sedan välja bland dessa filter, 3, 6 eller 15 kHz. Det som händer är att vi får en kombination av huvudfilter och roofingfiltren. Huvudfiltren är extremt branta och har en närmast perfekt kurform. Välj exvis 8 kHz huvudfilter och 3 kHz, eller med 6 kHz filter i första MF. Vi får då ett filter som liknar den gamla tidens AM mottagare, dvs filter gjorda av spolar. Anledningen till detta är att kristallfiltren i första MF inte tillnärmelsevis har samma branthet som huvudfiltren. De är ju "bara" kristallfilter. Huvudfiltret står för brantheten på djupet, roofingfiltret står för toppen av kurvformen som då blir lite mer avrundad. Ljudet blir rundare och liknar en äldre AM mottagare av hög kvalitet. Hur kan det då vara möjligt att det går att göra sådana här inställningar? Omöjliga inställningar, 3 kHz i första MF och 10 kHz i huvud MF. Det låter ju inte riktigt. Nja det är ju ingen default inställning, men på en avancerad radio av denna typ finns möjligheter att ställa in det som kan anses vara fel, men som ändå kan ge önskvärda, eller alternativa sätt att lyssna. Riggen IC-7600 riktar sig ju inte till den som är helt ointresserad av att experimentera, dvs den riktar sig inte till en yrkeslyssnare, amatörradiostationer är ju till för att kunna användas för experiment. Men detta ställer oxo krav på användaren att förstå hur det funkar. Mina texter "överkurs" är mitt försök att sprida den kunskap som behövs för att kunna göra dessa experiment, och kanske kunna komma lite längre i lyssnandet.

Nya produkter IC-E80D och IC-E880 introduktionspris
ICOM IC-E80D handapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 6375:-
Introduktionspris 5200:- (gäller tom 12 juni)

ICOM IC-E880 mobilapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 8375:-
Introduktionspris 7200:- (gäller tom 12 juni)

Säljer du din ICOM?

Glöm ej att berätta att du köpt den av SRS, att den har CE märke och är typgodkänd för R&TTE. Redovisa även serienumret, folk som spekulerar på att köpa den vill kolla med oss, SRS, att den verkligen är godkänd och såld i SM. Redovisar du inte sådana här fundamentala saker så tror den spekulerande köparen att det är något skumt, något du som säljare vill dölja.

Det är bra att kunna visa köpekvittot.

Skall du köpa en beg ICOM?

Se till att säljaren kan deklarera var han köpt den, gärna genom att uppvisa kvittot, vilka garantier säljaren ger. Du måste veta vilken version du får. Serienummer går att kolla med SRS. Vill inte säljaren uppge detta, eller påstår sig ha slarvat bort kvittot, ja då kan det vara något skumt. Försök då hålla dig tills bättre erbjudande kommer.

Säljare som lovar 2 års garanti

Förekommer när det säljs exempelvis en begagnad IC-706MKIIG på nätet. Hur kan han göra det om radion är begagnad? Hur kan han göra det utan att ange vem, eller vilket företag som håller garantin, och om serienumret inte ens kommer från EU. Klart att man kan lova garanti om radion skall skickas till USA eller Hong Kong för denna garanti. Skall du köpa en begagnad ICOM radio se till att få klarhet i sådana frågor. Kräv att få se köpekvittot, eller serienumret så att det går att kolla upp.

Köp inte en ICOM-rig där serienumret är bortslipat.

Jo, detta förekommer, på min fråga om serienummer till kunder som ställer frågor eller vill ha hjälp, reservdelar eller support, kan man inte säga serienumret, det finns ingen skylt eller det är slipat eller skrapat på skylten.

Du skulle inte ha köpt den riggen, tala med säljaren är mitt råd. Försäkra dig om varans äkthet innan du köper, och betala inte i förskott om du inte till 100 procent kan lita på säljaren.

"Världens tuffaste radio"

Läs här varför man tycker så.

http://t360.idg.se/2.8229/1.230290/icom-ic-r9500--varldens-tuffaste-radio

Vi talar om IC-R9500.

Ny uppgradering till IC-7800

Nu finns version 2.20 att hämta hem till IC-7800, den finns här för den som vill hämta den: http://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/IC-7800/2_20/index.html

Det är en Zippad fil på 3,84 MB

Dessa 4 skillnader handlar det om:

•1.      Improved TX function to send TX memory contents in operation in the RTT/PSK mode using an external keypad

•2.      Improved to send Voice memory in the SSB mode and CW memory keyer contents in the CW mode using external keyboard

•3.      Uppgraderingen ger möjlighet att sätta egna bandgränser. Som då ger beep vid passage av bandgräns. Man kan därmed låsa sändning utanför amatörbanden som man sätter själv.

•4.      Utökande av 7 MHz till 7,2 MHz. De flesta kör redan detta band då vi redan gjort det hårdvarugjort.

Vad 1 och 2 handlar om vet jag ännu inte, och ehuru det finns något problem där. Det handlar nog om körning med det hembyggda tangentbordet som beskrivs i manualen.

Nummer tre är en sak som ju finns i IC-7600. De flesta kan läsa frekvensen på skalan och behöver ingen väckarklocka om man passerar bandgränsen och egna bandgränser.

På sajten finns information om hur det går till att göra ingreppen. Ifall du inte har några problem med de aktuella ändringarna skall du givetvis inte göra uppgraderingen. Den är inget självändamål.

Kavitetsfilter, duplexfilter för amatörradiorepeater (bygg själv filter)

Är idag en bristvara, liksom de som kan bygga sådana. Vi har väldigt många som frågar efter sådana filter. Fabriksbyggda blir för dyra för de flesta klubbar, det kan handa om 20 till 30  tusen kr. Intresset för att bygga en repeater verkar vara stort, och inte minst D-STAR repeter. Med lite händighet går det att bygga egna filter som funkar utmärkt.

Själv har jag byggt många, och det är mycket spännande, men kräver lite handlag, kanske någon som kan svarva, svetsa, hårdlöda etc. vad jag kan erbjuda i ämnet idag är mina ritningar till en 6 filters duplexer för VHF relästation med 600 kHz avstånd. Filtren kan även byggas ensamma till preselektor om man har störningsproblem, ja även hemma kan det i visa fall behövas en bra preselektor för den som vill köra låga delen. Mina ritningar går att få som bifogad fil, mejla mig bara. Läs och studera, och fråga sen, då är frågorna mer underbyggda, dvs bra frågor. Jag är ganska säker på att vi kan få fram de som fixar filter i samarbete ute i klubbarna.

Det går att frångå måtten i mina ritningar ganska rejält utan problem, så att material, exvis kopparrör som ligger och skräpar, kan komma till nytta. Gör man filtren mycket stora, om man har grova rör, (150 - 250 mm) så kan det räcka med fyra filter. Särskilt som moderna radiostationer idag används, och de är avsevärt renare än forna kommersiella komradio som förr användes.

Det är grönt att lägga ut mina ritningar på hemsidor etc för att nå potentiella repeaterbyggare.

Men du!

Även om stuprören i koppar på den lokala kyrkan ser ut att passa bra som ytterrör till duplexfilter, så måste man lägga band på sig, och inse att det är skillnad på ditt och mitt.

Jag skall skriva mer i ämnet repeater och filter i kommande brev, dvs ämne repeaterfilter, (inte kopparörrsrov) då jag inser att det är dags för nästa generation av repeaterbyggare.

Förstör inte DC jacken I

Det har hänt flera ggr faktiskt att man inte lyckas få ur DC pluggen ur de nya riggarna som har fyrapolig DC anslutning. IC-7000, IC-7200 och nu oxo IC-7600 har den nya fyrapoliga DC anslutningen. Det verkar vara svårt att se eller förstå hur den är konstruerad, och hur man skall göra för att få lös den. Den har liksom den gamla 6 poliga en liten hulling som skall klämmas på för att lösgöra pluggen. Det kan vara svårt att se hur det funkar och det är ju mörkt och jävligt där bakom riggen. Våld löser inga problem sägs det, men likväl har jag sett flera fall av våld som i alla fall har fått lös DC sladdens plugg, men jacken i radion och plåten omkring kan se lite ful ut. Ja lindrigt uttryckt, den kan vara helt förstörd. Våld ja, man kanske blir förbannad och den skall ut till varje pris. Så får man skicka in radion och jag får byta den.

Gör så att innan du sticker in DC pluggen i din nya radio, titta på pluggen, så ser du hur det funkar, det man vet är ju ofta inga som helst problem, vet man att man skall trycka lite på ett visst ställe så går allt som smort sedan. Provtryck och du minns sedan hur det funkar. Har du redan stuckit in din DC plugg i nya transivern, ta dig några minuter för att lära dig hur du lösgör den, så att det inte blir en överraskning den dag riggen skall ut i bilen eller flyttas. I vissa fall kan man få ta lite hjälp och trycka på hullingen med en penna eller en mejsel, så släpper den så fint. Det man kan och vet är inga problem.

Ang den 6 poliga DC kontakten som har funnits sedan början av 80 talet, jodå den har oxo varit ute för våld i en del fall. Så det så. Även den har en liten hulling som skall "releasas" med ett lätt fingertryck.

Förstör inte DC jacken II

Om radion stänger av sig själv, eller slår på sig mitt i natten, då är det är inte glappkontakt, du har förmodligen timern på.  Trolig glappkontakt löser sig inte genom våld. Däremot kan det vara en överraskning att en ny radio som IC-706all har timer som slår av den efter inställd tid, IC-756PROall har timer som kan slå på den vid inställd tid. Visst kan man uppfatta detta som glappkontakt. Trolig glappkontakt löser sig inte genom att våldföra sig på kontakten.

Dessa små DC jackar och DC pluggar må vara av enkel typ, billiga och plastiga, men generellt har de genom tiderna varit mycket bra. De äldre 6 poliga kan efter många i och ur tagningar bli lite dåliga, det kan bli spänningsfall. Då blir det varmt vid TX, det ju flyter 20 Amp. Kontaktblocken kan se missfärgade ut. Med spänningsfall får man inte ut full gas, och man kan låta illa. Lägg ut bärvåg, (välj en frekvens där det finns mycket aktivitet så blir dom sura, och börjar prata om att pejla in dig), efter tio till tjugo sekunder kan man känna om DC kontakten blir varm. Om så är fallet, kan du ta ett spetsigt föremål och klämma ihop de små rörhylsorna som finns i DC pluggen, den 6 poliga. Så de blir trängre och man får större kontakttryck. Sen går den kall. När du ändå håller på kan du känna på sladdsäkringarna, blir även de varma skall de åtgärdas.

En mer vetenskaplig metod är att mäta med en Voltmeter och det föreligger spänningsfall. Men då måste man ju ha en, och veta hur man använder den.

Den bästa DC jacken III

Hade IC-701, en verkligt gedigen sak med skruvfastsättning, Tre stift varav ett var lite mindre och användes för manöver av nätagget. Den var stor 35 mm diameter och säkert 60 mm lång. Säkert tio ggr så dyr som dagens.

Några sådana pluggar har vi inte kunnat få fram de sista 20 åren. Så den som inte kan köra sin IC-701 pga avsaknad av DC plugg får nog byta kontaktdon.

Försök inte med för smal sladd DC kontakter IV

Ibland ser jag riggar, särskilt VHF och UHF riggar på 50 Watt där man gjort sin egen DC sladd. Det är ju ofta flatstiftkontakter (glappkontater) på dessa och genom att använda två lösa kan man göra en DC sladd. Visst risk finns för felpolarisering förstås. Men varför använder man så smal sladd? Det handlar ju om 13,8 Volt och 10 - 15 Amp för att driva en 50 Watts FM station. Då duger inte telefontråd, ej heller en sprängtråd, eller någon gammal tråd under en mm. Nej här krävs 2,5 - 6 mm², rejäl FK eller RK. Då kanske du slipper skicka in radio för felbeskrivningen "låg effekt" eller "tjuter vid TX". HF stationen eller en 100 watts rig behöver 4 - 6 mm² sladdar. Använd aldrig bilens, båtens eller flygplanets chassi eller skrov som återledare.

Luktar det bränt från DC sladden eller säkringshållarna när du sänder med riggen

Ja då vet du vad vi talar om. Nu behövs inget mer om DC sladdar.

Nya produkter IC-E80D och IC-E880 introduktionspris
ICOM IC-E80D handapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 6375:-
Introduktionspris 5200:- (gäller tom 12 juni)
Nya produkter IC-E80D och IC-E880 introduktionspris
ICOM IC-E880 mobilapparat 144/432MHz som är klar för D-star. Pris 8375:-
Introduktionspris 7200:- (gäller tom 12 juni)
Nya produkter IC-E80D och IC-E880 introduktionspris

Kan du fixa min radio medan jag väntar?

Jag får ofta frågan, det kan handla om att installera kristallugn, fixa ett fel, göra sändaren till 7,2 MHz byta VFO. Mitt svar brukar vara att jag inte kan lova detta. Här är några skäl till att jag inte kan lova. Man ringer och funderar på att köra till Karlstad med riggen för någon åtgärd, ta en semesterdag och köra från Stockholm, Ludvika, Göteborg eller i vissa fall ännu längre. Jag kan lova att jag skall titta på radion och försöka fixa saken. Men motkravet är då att kunden är här i tid. Han lovar att dra i väg tidigt på morgonen den här dagen, och från Stockholm kör man ju på tre timmar. Så nog borde man vara framme vid 10 tiden då. Jag väntar vid tiotiden med städat arbetsbord, men ingen kommer. Ställer in min lunch för att vänta på kunden, det gäller ju att försöka hinna med jobbet och då vara beredd på förseningen. Sen framåt 14 - 15 tiden dyker han upp med riggen. "Jo det var ju så att vi stannade och hälsade på hos SM5ZZZ i XZstad, när vi ändå åkte förbi. Sen fikade vi i Kristinehamn, stannade och pinkade i Väse". Så tre timmar resa blev 7 timmar, och väntetid för mig, att börja med ett annat jobb är ju inte så bra då arbetsbänken kan bi upptagen om han kommer. "Tidigt" betyder då helt olika saker, för mig betyder att resa tidigt klockan 5 på morgonen, för att hinna till Eskilstuna och plocka upp utställningen. För andra betyder "resa tidigt" för att hinna till Karlstad kanske klockan 9 efter en fet frukost och sovmorgon. Nu blir det förstås övertid för mig om vi skall ha en chans att fixa saken, eller om jag är upptagen efter jobbet så får han lämna kvar radion. Jag har ställt upp på lördagar i sådana här ärenden, och setat och väntat hela lördagen till eftermiddagen, samma förklaring till att 3 timmars resa blir 7 timmars väntan för mig. Jo det finns dom som ringer och meddelar försening. Så därför kan jag aldrig lova att ställa upp och lova att det verkligen hinner bli gjort medan man väntar. Men jag kan försöka om han håller tiden. Gör man så här när man har tid hos tandläkaren oxo? Eller när man har tid hos Bilprovningen? I Så fall blir man debiterad. Klart att väntetid skall vara gratis när det gäller amatörradio, tyx man tycka.

Jo det har förekommit att någon kommit vid bestämd tid.

För övrigt är alla välkomna hit, både för att få hjälp med något eller att titta på någon ny radio.

Sprängtråd?

Förr var det vanligt att man tände sprängningar elektriskt. Tändhattarna hade en längd tunna fina färgade trådar, dessa sammankopplades med en längre tråd och drogs fram till den plats där man utlöste sprängningen. Många av oss har väl som barn varit med om att springa på byggen och samla sprängtråd. Lyckan var att hitta oskadad fin sprängtråd som lindades upp noga för att sparas. Gula, vita och gröna kunde de vara. Lätta att skala och använda. Många använde dem till att vira ihop små konstverk. Andra sparade sprängtråden och har kvar än i sladdlådan, bygger antenner och rotar fram en bit sprängtråd när det skall installeras i bilen.

Släng skiten, den är för smal för den ström som gäller idag. Köp en ask med 100 m 1,5 och 2,5 m² FK eller RK på Biltema för antennbyggen och installationer. Idag verkar det som man tänder sprängningar på annat sätt, med någon form av krutstubin i rosa plastslang. Då finns inte heller risken att sprängämnet utlöses av radiostrålning. Förr stod det ju stora skyltar att man inte fick ha radiosändare på, i och omkring bygget. Sprängtråden var ju en långvajer för radiostrålning.

Begreppet sprängtråd använder man till att berätta om de mest primitiva byggena en radioamatör kan beskaffa sig med, sprängtråd är det sämsta man kan ha och sprängtråd säger allt om kvaliteten. Sprängtråd är ett fult ord. En dipolantenn av sprängtråd faller ofelbart ner vid första bästa oväder.

Sprängtrådsmodifieringar

Har jag sett mycket av. Riggar modifierades mycket mer förr, det skulle byggas si och så, små kretskort och sladdar till extra kontakter installerades. Tråd behövdes, och vad blev de för tråd? Ibland var sprängtråden kraftigt misshandlad av själva sprängningen, och att man drog fram den ur sprängmassorna. Men det hindrade inte folk att plocka fram sprängtrådsresterna ur sladdlådan om det skulle modifieras, bråttom var det förstås och halvskadade sprängtrådar dragna hit och ditt med virade skarvar och tejp blev följden i den i övrigt snygga riggen. Ibland var det bara att sanera från sprängtråd i nya dyra riggar. Det kunde bli en rejäl grabbnäve sprängtråd efter att man återställt en rig till original, för att sedan då felsöka ifall det var ett fel. Oftast var det sprängtråden som orsakade felen.

Jag ser än idag att man kör 10 - 15 Amp i sprängtråd. Jag tycker att 500 mA räcker för den tråden.

Mer om selen, likluktare eller likriktare

Det är frågan det, med anledning av förra gången och min artikel om selenlikluktare fick jag detta namn för likriktare. Det undertrycker kraften i den onda lukten från selenet. Lukten kan liknas vid en kombination av pyton, surströmming och vitlök. Ämnet som bildas vid överhettning av selenlikluktare är selenväte, som våran nos är väldigt känslig för. Selensulfid ingår som verksam del i mjällschampo.  Tack för fakta, SM4BKQ.

Koppartrådstabell,  AWG och SWG mått

AWG, American Wire Gauge, Lacktråd

Svenska: "Amerikanska tråd mått". Obs att det Amerikanska ordet Wire står för tråd, (enkeltrådig sådan). "Stranded Wire" betyder spunnen eller flertrådig kabel. Det svenska ordet vajer, står för lina, eller spunnen kabel. Något svensk ord som stavas wire finns inte trots att det står att läsa både här och där. Men ofta menar man vajer eller lina då.

SWG är det brittiska systemet och har små avvikelser från AWG, vilket framgår av tabellen.

Mil,  står för tusendels tum. Dvs  1 mil: 25.4/1000 = 0.0254 mm

Högre AWG nummer är smalare tråd. Tabellen visar två decimaler, och inkluderar lackisolationen, avvikelser förekommer bland olika fabrikat. Observera skillnaden i diameter och area i mm. Diameter kan man mäta med ett skjutmått, arean måste räknas ut utifrån diametern.

Arean räknar man ut med formeln r²Pi. r är radien, dvs halva diametern och Pi är 3,14. För flertrådig ledare måste du summera de ingående trådarna. För en 2 mm tjock tråd blir då arean, 1 x 1 x 3,14 = 3,14 mm². För en 1 mm tjock tråd blir arean 0,5 x 0,5 x 3,14 = 0,8 mm².

AWG             SWG              mm                Mil                Area mm²      Ohm /1000m x

1                    1                    7.35                290

2                    3                    6.54                257

3                    4                    5.83                229

4                    5                    5.19                204

5                    7                    4.62                181

6                    8                    4.12                162

7                    9                    3.67                144

8                    10                  3.26                128

9                    11                  2.90                114

10                  12                  2.60                102

11                  13                  2.30                91

12                  14                  2.05                81

13                  15                  1.83                72

14                  16                  1.63                64

15                  17                  1.45                57

16                  18                  1.30                51

17                  18                  1.15                45

18                  19                  1.02                40                  0.7854            21.95

19                  20                  0.91                36

20                  21                  0.81                32                  0.5027            34.3

21                  22                  0.72                28

22                  23                  0.64                25                  0.2827            61.0

23                  24                  0.57                22

24                  25                  0.50                20                  0.1962            87.8

25                  26                  0.45                18                  0.1590            108

26                  27                  0.40                16                  0.1257            137

27                  29                  0.36                14                  0.0962            179

28                  30                  0.32                12                  0.0707            244

29                  31                  0.28                11

30                  33                  0.25                10                  0.0491            351

31                  34                  0.22                8.9                 0.0314            549

32                  36                  0.20                8.0

33                  37                  0.18                7.1

34                  38                  0.16                6.3                 0.0176            976

35                  38-39              0.14                5.6

36                  39-40              0.13                5

37                  41                  0.11                4.5                 0.0078            2195

38                  42                  0.1                 4

39                  43                  0.09                3.5                 0.00503          3430

40                  44                  0.08                3.1

Fnöske

Ja vad är det? Jag har ett citat från en radioamatör som skriver så här: " PVC material blir förstörda av solens UV-strålar så att de blir som fnöske. Detta gäller vita buntband och framför allt elektrikerrör"

Och det kan vi väl alla hålla med om, vissa plaster, särskilt vita eller transparanta plaster förstörs rätt fort av solens UV strålar. Jag berättade om de svarta bandkablarna ovan och anledningen till den svarta eller mörkbruna färgen är att de skall tåla UV.

Men vad är då fnöske? Gå ut i skogen skall du se att på gamla träd, oftast lövträd, finns svampar som sitter på stammen. Som en liten hylla. Bryt loss en sådan så skall du finna att den är ganska tung och blöt. Undertill ser den ut som under hatten på en Karl Johansopp. Ta hem den och lägg på tork, man kan bryta isär den till mindre bitar och skära bort resterna av trädets bark, det tar en tid att torka, men efter hand blir den "torr som fnöske", man känner att vikten avtar. Nu kan du med en vass kniv skära tunna spånor av fnösket. Dessa går att få eld på med ganska låg temperatur och glöder sedan jättelänge. Bara några gnistor får fnösket att glöda, genom att blåsa lätt kan du med fnösket få eld på brasan. Att tända fnösket med gnistan från ett eldstål, ett brännglas eller genom att gnida trädbitar mot varandra är möjligt, sedan har du en glöd som går att använda. Detta är ett kul stenålderssätt att använda vad naturen bjuder, och ett kul experiment, som impar på kompisarna för att tända grillen, nåja tända tändvätskan i grillen då, vid amatörradioträffen. Men du måste vara ute i god tid för att ha torrt fnöske på lager. Kanske går det att tända fnösket med HF? Eller trampgenerator och glödtråd.

Här kan du se vad man skriver på nätet om fnöske: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fn%C3%B6ske'

Vi kan här läsa en mer avancerad behandling av materialet, men man kommer långt bara genom att göra som jag skrev. Roligt är det oxo att lära barnen, de kanske behöver kunskapen i framtiden då vi ju skall bo i grottor om man tvingas lägga ner kärnkraften.

Visst kan man torka fnösket fortare i mikrovågsugnen, men sådan hade man väl inte på stenåldern.

OLED

Kan det vara icke LED, eller? Nej OLED är framtidens LED, ljuskällor av LED typ.

Organic Light Emitting Diode, en ny sort LED. Små OLED finns redan i våra elektronikprodukter som MP3 spelare Mobiltelefoner etc. Söker man på OLED finner vi flera applikationer i bildskärmar. Men enligt uppgifter är utvecklingen av OLED långt kommen som belysning och ersättare till glödljus. Det är ett intressant ämne och jag hoppas kunna komma med intressanta informationer framöver.

Snart sitter vi där i OLED skenet framför radion och lyssnar, medan vi njuter kortvågens sus och brus och av att OLED belysningen bara drar några mA istället för med en 60 Watts glödlampa. Jag fann dessa fakta om OLED för belysning, Dagens OLED ger 20 lumen per Watt, ett lysrör c:a 50 lumen per Watt, framtida OLED skulle kunna ge 140 lumen per Watt. Övertygande.

Elbilar verkningsgrad och miljö (energi)

Som ni kanske minns berättade jag om elbilen Think i höstas, och intresset för tekniken finns kvar.

Idag på nyheterna, (idag är 2009-05-08) berättade man följande:

Man tänker sig en åkermark på en viss yta där man odlar grödor för att framställa energi.

Det kan då göras på olika sätt, ett sätt är att från grödorna tillverka Etanol och köra en etanolbil på. Ett annat sätt är att använda grödorna för att i ett kraftverk tillverka el, som laddar elbilens batteri. Men elbilen kommer att kunna köra 80 procent längre på samma åkermarks yta, jämfört med Etanol bilen. Oavsett typ av gröda.

Intressant! 

Vi har en mycket intressant framtid att se fram emot. Obs att den här saken gäller åkermarkens yta och körsträckan med respektive biltyp.

Givetvis följer miljön i samma spår, men Etanolfabrikernas framtid lär vara dålig.

Man tänker på om det går att odla upp någon gröda som lämpar sig för att köra radiostationen på. Utan att gå omvägen via Etanol, eller ännu sämre via Vätgas.

En viktig egenskap som bidrar till dessa fakta är att en elmotor har mycket hög verkningsgrad, den kan göra om närmare 90 procent av tillförd energi till rörelseenergi, en Etanol driven förbränningsmotor bara 20 procent, resten blir värme och avgaser. Elbilens förluster som då bara blir någon kW tas tillvara som varmvatten, elmotorn har en vattenkylmantel, och används till bilens värmesystem. Så det blir snart att avsätta en bit av gräsmattan för odling av bilbränsle. Fint då slipper vi gräsklippning av den biten.

Morokulien LG5LG och SJ9WL

Jag brukar propagera lite för en helg i Morokulien, det finns flera trevliga informationssidor.

Kolla in på http://www.freinatis.de/morokulien/index-en.html#amateurfunk Så finns en del fakta om själva "landet", yta historik etc. Vad gäller radiostugan så finns info med nya bilder här: http://www.freinatis.de/morokulien/amateurfunk-en.html

Men numera står det en IC-756PROIII på radiobordet. Rejäla bra antenner och en exklusiv anropssignal gör att du får många fina radiokontakter. Och mer här: http://www.freinatis.de/morokulien/grensstua-en.html

Vill du boka in stugan hör med Odd Westby SM4SXQ på 0571 23096 eller mejl: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Stora Björnmötet Tossebergsklätten

Här kan du läsa vad som gäller för detta evenemang:  http://www.stupi.se/sm4kel/bbm/

På bergstoppen Tossebergsklätten äger detta legendariska amatörradiomöte rum den 2009-06-26 till 28. Detta 45:e träffen.

Manualer och servicemanualer

Till diverse äldre grejer inom hobbyn kan du finna här:

http://sm2yer.dyndns.org/pdfdocs/index.html

Till och med en servicemanual på IC-290E, H finns där.

Kul för den som vill meka med de gamla grejerna och kanske få liv i något kul äldre radiorelaterat.

Den här sajten säger sig ha "manualer till allt": http://www.rainer-foertig.de/Rubrikenauswahl.html

Baluner och baluner strömbaluner och ovanliga baluner samt "UGLY BALUN"

Här finns det "ugly balun": http://www.hamuniverse.com/balun.html

Jag har berättat om hur man kan göra en balun eller en HF choke genom att linda en spole, eller en härva av koaxialkabeln. Här frossar an i strömbaluner av lindad koax. Kolla in, få idéer, fundera, och våga prova själv.

Varför kalla dem för "UGLY BALUN" då? Konstigt namn, skulle kunna översättas med förskräcklig balun, eller ful balun. Inte är de så fula. Lite konstigt att man i sajten skriver att spolens utseende har ingen betydelse utan bara koaxialkabelns längd, dvs den längd som man lindar. Snarare är det ju avsedd verkan genom att linda för att få önskat växelströmsmotstånd på aktuell frekvens som gäller. Men kanske man kan se artikeln som ett förslag för experiment som visar just hur okritiskt det hela är.

Med en strömbalun, elerl kalla den för HF spärr, på koaxen kan du dock få bort en del HF i chassit och i flera fall få ner störnigarna i din mottagare,  vilket beror på att man med en sådan balun stoppar en del av HF på koaxens utsida, genom att man får bättre balans, och din antenn kommer att stråla och lyssna där den sitter och inte med anläggningens chassi och elnät.

CB

Ja vad betyder egentligen CB eller CB radio. Är det 27 MHz? Det finns många namn på samma sak och så är det även för 27 MHz bandet. I början av 60 talet, (förra århundradet) släpptes en bit frekvens på 27 MHz för att mindre företag och privatpersoner skulle kunna på ett enkelt och billigt sätt skaffa komradio. USA var tidiga och där kallade man radiosystemet för CB, vilket då betyder Citizens Band. På svenska skulle detta kunna blir "medborgarbandet". Så hette det en tid oxo i Sverige. Medborgarbandet, men det blev inte populärt, det lät väl lite väl styvmoderligt, lite politiskt inkorrekt och lite väl mycket vänster för Sverige. Så efterhand blev det PR bandet, Privat Radio Bandet, eller rätt o slätt 27 MHz. Jo det har funnits radioamatörer som kallat det för 11 meter oxo, lite nedvärderande kanske, och till och med har beteckningen i våglängd smittat av sig till de som använder 27 MHz bandet, vilka ibland kan kalla det för 11 meters bandet. Så CB. PR, 27 MHz, 11 m, medborgarbandet, komradio kan betyda samma sak. I början var det bara AM som gällde och 22 frekvenser med 10 kHz delning och tre decimaler. PR bandet delades med frekvenser för radiostyrning av exvis modeller, flyg båt bil etc. Då i PR bandets begynnelse var det strikta regler, man fick ett tillstånds bevis, där anropssignal stod, det kunde vara ett nummer. Anropssignaler skulle användas, endast klart och tydligt svenskt språk fick användas, minsta möjliga sändning för att överföra meddelanden, skulle användas. Man fick bara använda en frekvens i bandet, den man hade tillståndet för. Det vara absolut förbjudet att ha radiokontakt med andra nät. Radioapparaterna var billiga i förhållande till mer proffsig komradio på 30-88 MHz. Trots det var det mycket pengar. En mobil 5 Wattare med några kristaller kunde i mitten av 60 talet kosta 1000 - 1500 kr. det skulle ju idag motsvara 15 -20 tusen kronor. Ändå såldes väldigt många 27 MHz komradio. Man kan säga att de kostade minst en månadslön. Det sägs att det har sålts en miljon 27 MHz radio i Sverige. De allra flesta 27 MHz stationerna användes ändå för att ha radiokontakter med andra nät, det var ju kul och spännande att tala med någon annan, i grannkommunen kanske. Kolla räckvidder, kolla antenner, vem var starkast, vilken radio var bäst, modulationen, det kom de mest fantastiska mikrofoner och antenner. Sätta upp högre antennmast. Så kom konditionerna och an kunde höra och köra utländska stationer. Många som körde 27 MHz insåg att de nog skulle bli radioamatörer istället. Efterhand har bestämmelserna lurats upp, FM, SSB, fler kanaler, och egna kanaler gäller idag.

Man kan då fråga sig om 27 MHz kom till den nytta man avsåg då? Blev det transportdirigering, var det småföretag som fick nytta av komradio? Blev det nytta för privatpersoner att använda 27 MHz vid jakt och fiske. Ja jag är säker på att 27 MHz betydde ganska mycket för småföretag. Jakten blev med 27 MHz och idag alldeles nödvändigt med komradio vid jakt. Vid evenemang används fortfarande 27 MHz radio, exvis för parkeringsvakter på hembygdsgårdar. Bingo evenemang etc.

De småföretag som började med 27 MHz blev snart ense med att de begärde komradio, och efterhand begärde många en egen frekvens i ett "riktigt" komradioband. Jägarna fick efterhand 30 MHz Mzh och idag gäller så gott som 100 procent jaktradio på 155 MHz. Så vad händer på 27 MHz idag då? Förmodligen ersätts väldigt mycket kommunikation på komradio av dagens mobiltelefoner.

Mer om Foto, bländare och slutare (fototeknik för radioamatörer)

Jag hade med lite om bländare och slutartider för ett tag sedan. Och tänkte försöka ge lite kunskap om kameran och dess inställningar. Detta under rubriken "räkna med bråk".

Men allra först, innan vi fortsätter, tänk på att det finns fotografer och tekniker även inom foto. Vad jag menar är att du kan kunna allt om slutare, vitbalans, bländare och alla tänkbara inställningar på din kamera, äga en dyr kamera och fina objektiv, men ändå blir det inga bra bilder. Alternativt kan du vara bildkunnig, fotograf, ha bildsinne, en billig enkel kamera, inställd på Auto, och ta världens bilder. Det är skillnad på teknik och bildskapande. Själv är jag den förste typen, gillar tekniken, ställa in kameran, se skillnaderna, experimentera, kanske laga en kamera, serva ett objektiv, och gillar att äga systemkamera, häftiga grejer, gadgets. Så mina tips om att fotografera handlar om att kunna hantera kameran rent tekniskt, kanske lära sig så mycket att man inte köper fel kamera, och att VÅGA prova mer med kameran, men bildsinnet, det är nog medfött hos dig om du skall ta en pangbild. Dock, och inte minst, med teknisk kunskap finns ändå chansen att fånga ett ögonblick så mycket bättre på bild än med en enkel kamera inställd på auto.

Men ibland är det tvärs om, chansa på Auto om du inte har tid att ställa in.

Dessutom kanske du inser vad du gjort för fel när det blir ljusgrön, eller mintgrön mossa, ljusgrå granstammar i trollskogen där SM5ÅÄÖ sitter med sin portabelrigg. Jag kommer till ljusmätning framöver.  Dessutom skulle jag vilja visa min största respekt för de fotografer som just har bildsinnet. Idag skall vi då se vad som går att göra för konster med bländaren. Framöver skall vi se varför det behövs olika slutartider, och varför det går att ställa in olika känslighet på kameran, och jag skall ta upp lite om vitbalans, objektiv, Zoom, etc.

När du börjar intressera dig för foto lite mer än att fotografera jul midsommar och födelsedagen, dvs tio till tolv bilder per år, och betraktar din bilder lite mer kritiskt, ja då börjar du oxo inse att bilder du ser i tidningar, National Geography exvis. kan vara mycket välarbetade av duktiga fotografer. Både konstnärligt och tekniskt. Tänk på att om du visar bilder, för kompisar, frugan, barnen, lägg då märke till deras reaktioner, hur ser dom bilderna, vad ser dom på bilderna, har du lyckats förmedla något? Och om någon i gruppen visar en särskild entusiasm och ropar, jäklar vilken bild! eller ber att få kopiera bilderna, ja då känns det ända in i tarmen.

Tänk oxo på att om femtio år kan dina bilder ha ett helt annat värde. Det dokumentära. Visa aldrig för många bilder då tröttnar dom......

Jag använder orden experimentera och träna, och det är just det som behövs för att lära sig mer om kameran och dess funktioner. Våga prova kameran utan AUTO.

Men det är bra om du läste förra gången om foto.

Bländaren (fototeknik för radioamatörer)

Förra gången handlade det ju om bråktal inom foto, jag brukar ju ha rubriken "räkna med bråk".

Bländartalet är kvoten av objektivets linsers diameter, eller bländarens diameter, som ofta är lika stor som linsernas diameter, ljusinsläpper i objektivet, och dess brännvidd. Precis som ögat har en bländare, pupillen, som gör att vi kan justera ljusinsläppet. En bländare med högre siffra exvis 16 är ett mindre hål och vi får mindre ljus genom objektivet till sensorn än med bländare 5,6.

Men med lite kunskap skall vi se att man kan göra lite mer än att reglera ljusinsläppet med bländaren. När du tränar på det här räcker det att justera minst hela bländarsteg, kanske flera, när du ser skillnaderna går man ner på halva steg. De flesta kameror går att ställa in så att du bestämmer bländaren manuellt och kameran väljer tid, och i vissa fall även känslighet. Lås känsligheten när du börjar med dessa experiment. Till exvis 200 ASA.

•1.      Med bländaren kan vi reglera ljusinsläppet till filmen eller sensorn. Är det ljust ställer vi in bländare 8,  11 eller 16. Vid lite skumt ljus utan blixt blir bländaren stor, dvs 2,8 eller 5,6. Vid AUTO sker detta av sig själv i kameran. Sätter du på blixten ställer bländaren in sig på mindre bländare, vid AUTO. Skall du jobba manuellt väljer du bländare av de andra skälen.

•2.      Vi kan med bländaren reglera vilken tid vi skall ha vid exponeringen av en bild. Det kan ju vara så att vi behöver en mycket snabb slutartid, om objektet rör sig, exvis hunden, eller barnen som inte är stilla en sekund, och vi vill fånga den i rörelse. Då måste vi kanske blända upp till 5,6  6,8 eller 8 så att vi kan fotografera med 1/250 eller upp till 1/000 sekund. Här gör stor bländare det möjligt att välja en snabb slutartid.

•3.      Med bländaren kan vi se till att exponeringstiden blir lång, eller längre än vanligt, vi vill fånga hunden och ge bilden rörelse, det kan man göra med en längre exponeringstid, då hinner hunden röra sig lite under exponeringen och bilden blir oskarp, men man ser rörelse i bilden. Genom att panorera, dvs följa hunden kan man med lite tur få en skarp bild av ansiktet, och ögonen, men bakgrunden och benen fulla av spring blir suddiga och visar rörelse. Detta är svårt, testa på bilar som åker förbi och prova olika bländare och tider. Hjulen skall snurra, dvs vara oskarpa, bakgrunden skall vara oskarp men själva bilen skarp. Här styr vi slutartiden med bländaren.

•4.      Med bländaren kan du reglera skärpan, eller skärpedjupet. Tänk efter skall du se att detta sker även på ditt eget öga. Är det riktigt ljust får du en liten pupill, och kan läsa QTC utan läsglasögon, mörknar det måste brillorna på. Ögat ger bättre skärpa utanför det fokuserbara området vid liten pupill när det är ljust. Så gör kameran oxo. Med liten bländare, 11 eller 16 blir det skarp från exvis 2 till 8 meter. Med stor bländare, 2,8 blir det bara skarp just där du ställt in skärpan, vid 3,2 meter. Bakgrunden blir suddig, förgrunden likaså. Du kan med bländaren reglera skärpedjupet, och vid ett porträtt, dvs en bild av en människa, då fokuserar du på personens ögon, och med en liten bländare Ex 11 - 22  blir även bakgrunden skarp, och man kanske ser mer av bakgrunden än personen, när man tittar på bilden, exvis vad är det för en gubbe som går står där borta. Väljer du en stor bländare, 2,8 till 5,6 blir bakgrunden suddig, och personen i porträttet träder fram på ett helt annat sätt, ögonen bör vara i fokus och knivskarpa. Bilden visar en människa, som är det viktiga i en omgivning som just då inte är det intressanta, men som ändå måste finnas med. Har du inte tid att ställa in skärpan, eller du jobbar med dokumentation, ja då kan en liten bländare, 11 - 22 vara bra, då blir det oftast skarp överallt.

Som synes kan man göra mycket med bara bländaren i kameran. Men val av bländare måste kompenseras med tid eller känslighet. Tänk på att ett bländarsteg är lika med ett tidssteg, eller ett känslighetsteg. Vilken bländare man väljer är inte lätt att veta, det kommer med erfarenheten, men med dagens digitalkameror kostar det ju inte film och framkallning att experimentera. En annan sak som är viktigt att veta, är att bländarens effekt påverkas av kameratyp. En system kamera med objektiv i brännviddsområdet 20 - 100 mm eller mer ger stora skillnader i bländare, medan en liten kompaktkamera med ett mycket litet objektiv inte alls påverkas så mycket av bländarens inställningar när de gäller skärpedjup. Små kameror kanske bara har ett litet område inom vilket bländaren kan ställas in, det kan vara 3,5 till 7 bara. Har du ett teleobjektiv blir effekten med skärpedjup dramatisk. Många använder därför mindre teleobjektiv vid porträttfoto. Vi kan oxo lära oss att oskärpa kan ge liv, rörelse och koncentrar bilden till vad vi vill visa, porträttet exvis. Fotograferar vi radiostationerna vill vi att allt skall vara knivskarpt, både rattarna närmast och de längst bort. Då gäller liten bländare, 11 - 22, mycket ljus, och om tiden ändå blir lång gäller stativ.

Ett bra tips om du experimenterar är att föra loggbok över dina bilder. Där du noterar inställningar per bild. Sen när du ser bilderna på kvällen, i datorn, kan du se resultatet av de olika inställningarna. De flesta bilder innehåller även denna information som kommer fram om du högerklickar på bilden och väljer "avancerat".

Vem tar floskelpriset

Som ni vet brukar jag ifrågasätta en del ord och sätt att utrycka sig på från våra makthavare. Här är en artikel om vem av våra större VD:ar som tar priset, för sämsta, roligaste eller rörigaste floskeln. Det finns massor av exempel att studera, tolka och ja, kanske till och med skratta åt.

Kolla in : http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Vin.aspx%3FArticleID%3D2004%255C05%255C04%
255C105781%26words%3D%26SectionID%3DVin%26menusection%3DVin

Vad sägs om:

Lars O Grönstedt, Handelsbanken: "Skulle det verkligen komma till ett priskrig är det ju också så, att den som har lägst kostnader lämnar slagfältet sist, och den som har lägst kostnader, det är vi."  "Detta möjliggör att vi så att säga kan ta varje nytt kontor ur kuvösen snabbare, för att låta platsen tas av nästa nyfödda."

Göran Lundin, Holmen: "För Holmen är det en styrka att ha flera olika ben som balanserar varandra."

Vill du själv prova, kolla in på den här floskelgeneratorn: http://www.avigsidan.com/avigsidan/floskler.html

Skriv dina egna tal där du riktigt frossar i floskler.

"Slagfält", "kuvöser", "nyfödda" ja vilken fantasi de har att hitta på ord, man förstår ju exakt vad dom menar (ironisk).... och riktigt löjligt låter det oxo. Dvs allt som behövs för en fläskig floskel. Kommer ni ihåg när jag analyserade ordet plattityder? Nog säger dom sådana saker alltid.

Enligt Holmens VD borde det då vara bra med en stark antenn, styrka ger ju god balans i de båda benen.

Rudimentärt

"Rudimentärt min käre vän, rudimentärt". Sade höjdaren i radiodebatten; men menar inte människan elementärt?

Det verkar som han menar att något är enkelt och självklart, dvs elementärt. Lite förnedrande mot den som inte ville förstå. Eller underförstått: du fattar ju inget du så dum du är. Men han försökte med ett som han tyckte ett "finare" ord, rudimentärt. Jo det är kända politiker som svänger sig så.

Så vad betyder då rudimentär? Låt oss se vad ordboken säger.

Rudimentära organ talas det om, exvis svansresten vi har i nedre änden av vår ryggrad, många menar att blindtarmen är rudimentär, Ett rudimentärt organ är ett organ som tillbakabildats genom evolutionen dvs saker som finns kvar men som inte behövs numera. Klart att man kan använda detta i andra sammanhang exvis en organisation inom ett företag som finns men inte behövs mera. Men det kan nog behövas ganska mycket fantasi för att få det dithän.

Kanske balunen är rudimentär, den sitter där trots att den kanske inte behövs. En kvarleva från evolutionen. Åtminstone finns det de som tycker att balunen är rudimentär. Sen har vi rudimentära strukturer. Suck vilket svårt språk vi har. Men observera, det är jag som försökt tolka med de medel jag har tillbuds. Rudimentärt kanske betyder något helt annat idag.

Och nog är kristallkalibratorn i moderna riggar rudimentär, den finns där men behövs inte mer.

Ultimat (vårt dynamiska språk)

Ett adjektiv som ibland används istället för optimalt där användaren verkar ovetande om dess betydelse.

Ibland används ultimat som en positiv förstärkning. Och visst det låter lika optimalt och kanske låter ultimat nästan lika men "finare". Ultimat kommer från Engelskan där det inte är särskilt positivt. Men optimalt låter ju lite bonnigt, ordet är förbrukat, och då verkar det som man försvenskar ultimat, och ger det en ersättningsbetydelse för optimalt, ja det kan behövas nya ord, men det är bra om man vet vad de betyder.

Jag skulle kunna tänka mig att en ultimat lösning är en dålig lösning men just nu den enda lösningen. Vi får kämpa oss fram med den ultimata lösningen tills bättre och mer optimerade lösningar kommer fram. En optimal lösning är så bra den kan bli med dagens teknik. Lösningen är så bra som det går att göra just nu. Den ultimata lösningen är dålig men det finns inget alternativ. Det allra lustigaste är att vissa författare i England exvis i RADCOM använder Ultimate som optimal likaförbannat. Inte ens de vet ordets betydelse.

"Rekyl" inom ekonomin (ordvalet inom ekonomin)

Ordet används ofta i samband med ekonomi nyheterna. Räntan kan utsättas för en rekyl, börsens värde får en rekyl, lågkonjunkturen får en rekyl i höst. Ja vi hör ordet nästan i varje nyhetssändning. Att det har något med en vändning att göra bör vi kunna förstå, men varför säger man då inte att räntan vänder. Att börsen kommer att gå upp igen i höst. Varför använda konstiga ord? Låt oss se vad ordboken säger om rekyl.

Rekyl  =  bakåtriktad rörelse som bland annat märks när man avfyrar ett vapen. Man skulle oxo kunna säga att man utsätts för en rekyl när katten tar ett språng från att ha legat och slöat på min mage. En bakåtriktad kraft, men då heter det avstamp. Ordet rekyl är ett fysikaliskt ord som används för krafter och beräkning av motriktade krafter.

Rekyl var oxo ett namn på en musikgrupp. Söker vi vidare finns uttryck som "negativ rekyl". Det betyder att priset har vänt neråt. Sjunker priset på koaxialkabel har vi fått en negativ rekyl. Fint nu börjar det klarna och vi vet exakt vad det betyder. Rekyl = priset stiger, negativ rekyl = priset sjunker. Nu är jag förstås ironisk, och jag vill nog mena att det endera saknas ord inom den ekonomiska vetenskapen, eller skall vi kalla det för ovetenskap. Eller så vet man inte vad ordet rekyl betyder, och ordet sprider sig i okunskapen namn. Ibland verkar det som man använder ordet rekyl istället för "vänder". Kanske rekyl är ett utmärkt ord för reflekterad effekt eller stående våg. Har du rekyl på din koaxialkabel? Kan andra använda ord godtycklig borde vi väl kunna stjäla några ord till radiotekniken oxo.

Man kanske skulle kunna säga att en rekyl kan betyda bakslag. Ett ekonomiskt bakslag. Det låter väl rätt bra, men en negativ rekyl skulle då bli ett negativt bakslag, och då faller ju denna översättning. Ja ekonomi är en svår vetenskap.

"Hesiterar" (nya fina ord)

Hörde jag idag på nyheterna, vad betyder det då?

Finner det inte i någon ordbok utan jag misstänker att det handlar om något Engelskt ord, Hesitate, kan man översätta till tveka. Så en människa i en radiointervju har idag hittat på en försvenskning av Hesitate, och kallar sitt nya ord för hesitera, det kulle då betyda tvekar. Tror han då att folk i hela landet som lyssnar vet vad detta betyder? Ja säkert är han så dum. Tror han då att han blir rätt tolkad? Njae, men kanske man ser upp till honom som är så duktig. Eller någon gör det.

Men frågan är ändå varför han inte sade tvekar, vi har ju så fina ord som alla förstår.

Men du, HESITERA nu inte utan gå upp på Lördag morgon och åk till Nykvarn och meet lite pipel, och injoja av att få se IC-7600.

Idag blir det Stig SM5IO som står för menyn och lustigheterna

Så här tycker Stig, med anledning av mitt förra inlägg om surströmming och surströmmingsnätet etc, med försäljardödare och allt:

Falukorv är en delikatess. Men det finns ännu godare, nämligen Gustafs-korv!

Gustafs ligger ett par mil söder om Borlänge.

Om surströmming tycker jag inte. Men minns ett par roligheter från tiden i EL-land (Liberia).

Det fanns många som ville ha surströmming och varje höst kom det en pall per båt. När kranen var på väg mot kajen med pallen ramlade det av en burk.

Kajförmannen kände lukten och hojtade "Spoiled - dump it" till kranföraren.

Som hissade upp pallen och släppte den i havet utanför båten! Årets katastrof!

En annan gång kom det ner en sann norrlänning och berättade att han hade några burkar med sig i handbagaget. Så med litet vätska till, (etanol) var kvällen räddad. Burkarna såg ut som fotbollar. Det var ju på DC-7 tiden och de sänkte kabintrycket en hel del. Vi fick tyvärr aldrig reda på vad SAS kapten tyckte om surströmming i kabinen. Kanske hade det blivit en nödlandning i Saharaöknen

Det fanns en tid när försäljarna alltid påpekade att PC:n hade 256 stegs gråskala. Vi var på någon mässa och bl a ingick vår "försäljardödare" i sällskapet. Försäljaren kom till gråskalan och säger att "datorn har 256 GRÅSKALOR". Gissa vem som vaknade och undrade om vi kunde få se några av gråskalorna. Jo men visst. Killen misslyckas förstås, ber om ursäkt och rusar ut för att hämta en tekniker. Mest synd var det om teknikern som höll på att skratta på sig!

73s Stig SM5IO

De

SM4FPD Roy