|
|
SRS nyhetsbrev V. 33 HAM 2008-08-14
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är: att ge rapport vid QSO
Slut på sommaren, njae i alla fall semestern, den gick alldeles för fort som vanligt. Inte hann vi sätta upp alla antenner som planerat heller. Inte blev det så många QSO som vi räknat med. Och inte hann vi ut i skogen och köra varken QRP portabelt, eller SOTA. Bara att vänta till nästa sommar. Det blir bättre sen.... I alla fall konditionerna.
Nåja det är några månader uteväder kvar av året i all fall, men bara 4 månader till nyår.
Nu är det dags igen att börja sända lite nyhetsbrev av den här typen. Hoppas jag kan få till något av intresse.
Själv är jag lite besviken på solen, den har inte alls fått så många fläckar som jag väntade mig.
Och därmed är konditionerna fortfarande dåliga, vi får hoppas att den nya solfläckscykeln sätter riktig fart snart.
Kalendern
Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13
I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda klimpar. (klimpar = smekord för små söta radiostationer)
Stor Prylmarknad i Handen, Jordbroloppisen Lördag 2008-10-04
Även i år på skolan FREDRIK, som ligger nära Handens centrum. Entré med vinstchans 20 kr. Lottdragning med vinstchans på inträdet sker kl 1200. Försäljning av allt mellan antenn och jord, radioprylar, data, komponenter mm. Servering av fika goda smörgåsar, korv i vår eminenta YL-bar som öppnar kl 09.00, insläpp säljare kl 08.00, insläpp köpare kl 10.00.
Givetvis ställer SRS ut och har med sig specialprislista med mässpriser.
Loppmarknad i Norrköping Lördag 2008-10-08
Norrköpings Radioklubb & FRO i Norrköping inbjuder till Loppmarknad samt försäljning av radiostationer o tillbehör.
Hemsida: http://www.sk5bn.se/
Tiden kl 10.00 till 13.00 Utställare kan givetvis komma in före.
SRS ställer ut som vanligt. Vi visar ICOM Radio, D-STAR grejer, IC-7800, IC-7700, IC-R950, IC-7200 inte minst, den nya stationen. Kanske vi har mässpriser oxo....
Bråkstrecken, /, betyder i detta nyhetsbrev "kvoten av", "förhållandet" eller "dividerat med", dvs dess matematiska betydelse, exempelvis i formler. Användandet av / (bråkstreck) med betydelsen: och, eller, och eller eller båda delar, kanske, åtskillnad, per, alternativt, möjligt eller andra personliga påhittade, och inte vedertagna betydelser har undvikits, med avsikt att undvika feltolkningar och hopblandning av de matematiska betydelserna.
IC-7200 snart här
Många med mig väntar med spänning på IC-7200. Dagliga frågor om riggen visar att det finns ett stort intresse. Tid att börja se hur den är uppbyggd och vad den kan:
IC-7200 är en radiostation där DSP utgör större delen av mottagaren åtminstone i mellanfrekvensen. Den bygger på samma princip som IC-7000 och de större maskinerna. Vi har en första blandare som ger en MF på 64,455 MHz, i denna fösta MF finns kristallfilter, och detta kallas i vissa fall för roofingfilter, vidare en andra blandare som ger oss 455 kHz, försedd med keramiska filter, samt sist den MF där DSP jobbar som är 16 kHz, dvs en lägre DPS MF än IC-7800 och IC-7700. Men man kan ju inte ha samma kraftfulla DSP i en liten rig. DSP skapar sedan mellanfrekvensens alla egenskaper som filter med bandbredder från 50 Hz till 8 kHz i 50 Hz eller 100 Hz steg. Olika bandbredder per trafiksätt. DSP skapar en AGC spänning som dels reglerar förstärkningen i de analoga stegen i mottagaren före andra blandaren, dels i själva DSP som ju oxo skapar förstärkning, reglerbar sådan. DSP skapar även de olika detektorerna som behövs, för SSB CW AM. Vidare skapar DSP:n dubbla passbandstuningar, detta med koaxialmonterade rattar på panelen. Med dessa två rattar kan du göra allt som går att göra med påverkan i passbandet. I andra fabrikat kan detta heta alla möjliga fantasinamn. Med två PBT kan du göra allt. Du skapar helt enkelt det passband, den signalbehandling och den bandbredd och det ljud, som du behöver för att läsa stationer i brus och QRM. Notchfilter skapas även det av DSP, det finns automatisk och manuell sådan. Digital brusreducering NR, skapas av DSP och man kan reducera ilsket brus till en viskning. Även noise blankern, NB, skapas av DSP, den är inställbar i en massa sätt och kan ta bort pulstörningar.
Frekvenssyntesen skapar en ren oscillatorsignal till respektive blandare och borgar för en brusfri sändning, och en låg reciprok blandning av sidbandsbrus.
IC-7200 har HF klipper
Talprocessningen är en HF klipper i IC-7200, det betyder att vi får en kraftfull modulering med minsta distorsion trots kraftig klippning, något vi finner på de dyrare riggarna annars. Den HF klippta moduleringen i SSB skapas av DSP:n, det finns ingen gammalmodig filterexiter som gör SSB i den här riggen.
CI-V styrning via USB, och även LF in och ut till dator
IC-7200 har en USB port för styrning enligt CI-V protokollet. Vi slipper använda CT-17 eller RS-232 sladd. För övrigt går IC-7200 att styra på motsvarande sätt som de flesta ICOM stationer av all mode typ. Med tillägget att det går att få ut och in LF signaler den här vägen. Obs att detta är nytt, man kan spela in och sända ljudfiler från datorn via USB CI-V jacken.
Morse med IC-7200
Körs i ett CW mode, man kan byta sidband för CW, justerbar pitch, dvs tonhöjd i Morse gör att du kan anpassa riggen till smak och tycke. Break in och full break in givetvis. Du kan skapa filter från 50 Hz (!!) till 3600 Hz bandbredd.
IC-7200 är vattenskyddad
Med teknik likande den i ICOMs marina radiostationer klarar den stänk, lättare regn, men har inte någon IP klassning. Baksidans kontakter är inte tätade men väl fronten mot regn.
IC-7200 är byggd för att klara tuffare tag.
Rejält hölje med skyddande fronthandtag och skydd för bakstycket och de utstickande kontakterna. Riggen tål att stuvas ner oömt, och är tålig mot slag och transporter. IC-7200 är gjord för utomhusbruk, måttligt givetvis, man trampar inte på den på ett lastbilsflak förstås som man gör med försvarets gröna apparater.... IC-7200 kan stå på bakstycket trots att kablar till DC och antenn är isatta.
Vad finner vi i rumpan på en IC-7200?
En kylfläns förstås, där luften kommer ut från fläkten, det är ju runt 100 watt värme som skall, ut vid TX. En DC jack av den typ vi har på IC-7000, en fyrapolig jack för antennavstämmare, AH-4 exvis. De äldre och större avstämmarna som AH-2, AH-3, AT-120, AT-130all, AT-140, AT-141 passar oxo. Den klassiska jordskruven, en 13 polig tillbehörskontakt som vanligt, USB jack, kvartums jack för manipulator, 3,5 mm jack för högtalare. Reläutgång för PA styrning liksom ALC jack. CI-V av den gamla typen utöver USB jacken. Samt en gammal hedrlig PL-259 för antennen.
Blir en IC-7200 varm?
Det diskuteras ju mycket om hur "hemskt varm" en IC-706 eller IC-7000 blir. Något som inte är fullt så dramatiskt då temperaturen ofta ligger omkring 43 grader, bara. IC-7200 drar vid stby 1.3 Amp, dvs lite mindre än en IC-7000, volymen är runt fyra ggr den för en IC-7000, därmed kan vi sluta oss till att värmen har ett större hölje att sprida sig i och att värmen inte känns så tydligt. Vid sändning är förstås strömförbrukningen hög och förlusterna runt 100 watt, men då går ju fläkten.
Med en IC-7200 får du en heltäckande mottagare 30 kHz till 60 MHz
Den lämpar sig bra för att DXa på, lyssna på förekommande trafik på flygband, marinband och BC band. Bandbredden i AM kan ställas mellan 200 Hz till 8 kHz, därmed kan man välja bandbredd allteftersom förhållandena kräver vid AM rundradiolyssning. Nu när vi går in en ny solfläckscykel är det intressant att utnyttja de högra rundradiobanden på HF, exvis 21,450 - 21,7 MHz AM, där finns chans att använda större bandbredd och därmed få njutbart ljud.
Några andra saker på IC-7200
Är: RIT, VOX, 0,5 ppm frekvensnoggrannhet, LCD lyset går att dimma och stänga av, 201 minnen, attenuator, Preamp,1 Hz steg om man så vill. Bandstackningsregister, talsyntes och inbyggd frontriktad högtalare. Nåja, en liten en i alla fall.
Fronthandtag till IC-7200
Finns som tillbehör, observera dock att det inte handlar om en 19 tums maskin. Se artikel om 19 tums rackmontage nedan. Fronthandtagen är en rent praktisk sak som oxo skyddar fronten. Givetvis en designsak oxo. För den som har möjligheter att göra mekaniska konstruktioner kan fästena för fronthandtagen användas för ett riktigt rackmontage. Storleken på en IC-7200 är 241 x 84 x 281 mm.
IC-E92D (Ny dränkbar radio från ICOM)
I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. IC-E92D är IP klassad till IPX7. Du behöver inte vara livrädd när det börjar stänka lite regn. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65 59,25 46,35 13,35 1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi framöver. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR, både FM, DV och DD.
Några roliga finesser med IC-E2820
+-2,5 ppm frekvensnoggrannhet med TCXO referens kristall
Åtta olika färger i displayen, från grön via orange till röd.
IC-E2820 har ett välutvecklat bandscope, dvs du ser tydligt trafik på grannkanalerna.
Rejält med sändareffekt, 50 Watt och 3 stegs val av effekt.
Mycket känslig och selektiv mottagare gör att du hör det som finns att höra.
522 minnen gör att du klarar dig långt.
Skitsnabb skanning med 45 kanaler per sekund !!
Justerbar mikrofonkänslighet, och valbar ALC. (obs att detta finns på en FM station)
Med ALC i det här fallet menas Automatic Level Control, dvs en LF kompressor som håller ljudet konstant oavsett talstyrka.
"Auto power off" så är det kräm kvar i bilbatteriet nästa morgon.
Alla tonsystem, DTMF, CTCSS, 1750 Hz etc.
Inbyggd voice recorder.
Lång eller kort brussvans, en smal, selektiv, välkonstruerad och väl fungerande brusmätande brusspärr.
IC-E2820 har alla tänkbara steglängder som förekommer på FM, exvis 5, 6,25, 10, 12,5 kHz etc. IC-E2820 har en liten fläkt och ett välkonstruerat luftflöde som gör att den tål hårda tag. Fläkten går vid TX och en stund efter i RX.
Uttag för Packet radio upp till 9,6 kBaud.
Uttag för dator vid D-STAR DD trafik.
Svensk manual till IC-7700
Finner du här att ladda hem: http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC7700sv-web.pdf
Kan D-STAR verkligen splattra?
Det finns sådana rykten har jag förstått. "De där fulingarna som kör ICOM och D-STAR de splattrar och förstör för de som bara kan köra FM". Mina befarade saker sker, dvs att det pratas skit om ICOM och D-STAR. Har faktisk hört att detta förekommer. Klart är att det finns nybörjare som råkat köpa första bästa, eller sämsta VHF amatörradio radio till lägsta pris och därmed inte kan vara med på DV tåget. Då blir försvaret att prata skit om D-STAR. Dålig amatörradioanda tycker jag. Och att sprida skit om att D-STAR splattrar, det är dåligt. Sanningen är att D-STAR är smalare än FM och splattrar definitivt inte. Kunskap, återigen en bristvara som i värsta fall kan skapa myter som cementerar sig fast i felaktigeter och låg nivå.
Det är givetvis acceptabelt att man inte kör D-STAR, eller har intresse nog att påbörja nya radioexperiment som D-STAR, detta är väl OK, men att skapa dåliga stämningar, dåliga rykten, dåliga myter och bete sig allmänt frustrerad, det är dålig stil. Samma sak hände när SSB kom för 50 år sedan, samma sak hände när FM kom till 145 MHz bandet för 40 år sedan.
Deviationen vid D-STAR på en D-STAR sändare är +-1,25 kHz
Som vi vet är deviationen vid FM +-2,5 eller +-5 kHz. Vid D-STAR är deviationen +-1,25 kHz. Observera att det är inte alls lämpligt att skruva och trimma deviation i en D-STAR radio, verken vid FM eller DV. Den är noggrant inställd på fabriken och skall inte efterjusteras. Men hur kan då en så låg deviation som +-1,25 kHz blir en brandbredd på 6 kHz vid D-STAR? Skulle vi köra FM med så låg deviation och 300 - 3000 Hz modulationsfrekvens skulle bandbredden bli c:a 8,5 kHz. Vid DV är det ju inte tal som moduleras utan en strid ström av ettor och nollor. Genom att forma dessa pulser har man konstroll på bandbredden och c:a 6 kHz bandbredd är realistiskt. Någon preemphasis i vanlig bemärkelse, dvs med diskanthöjning, finns givetvis inte vi digital modulering.
Försök ALDRIG trimma saker som deviation i en modern radiostation för FM och DV. Det krävs rätt metod och rätt instrument. Fabrikstrimningen är rätt och ändrar sig inte.
Så? Ändrade sig deviationen då förr på FM sändare?
Både ja och nej, först och främst ändrade den sig nog mest av att man trimmade väldigt mycket, ibland fick man för sig att det var för låg deviation och då skulle det trimmas, ibland skulle sändaren trimmas med instrument, och ibland var deviationen för hög och då fick man trimma igen. Den som lät bli trimrarna har en rig som än i dag, 20 eller 30 år gammal som är rätt. Att styrkistallerna kunde åldras och driva lite är ju sant, förr hade deviationen mycket med kristallens egenskaper att göra, om den åldrades och drev iväg, trimmade man frekvensen, kunde det hände att även deviationen ändrades. På äldre riggar med kanalkristaller kan vi oxo märka att deviationen är olika per kanal av detta skäl. Ofta förväxlar man mikrofonförstärkning med deviation i FM sändare och skruvar friskt på fel saker. I moderna ICOM stationer skall det inte rimmas. Även om dess referenskristall skulle driva med tiden påverkar detta INTE deviationen. Har du en räknare som visar någorlunda rätt, kan man finjustera referensen i en sådan radio. Så svaret på rubrikens fråga är att visst ändrade sig deviationen på antikens FM sändare. Av olika skäl.....
Vad har man "DRIVE" kranen till på ICOM riggarna?
På de större ICOM stationerna finner DRIVE, vi finner den på riggar som IC-781, IC-765, IC-775, IC-7800, IC-7700. Med den kan man ställa in riggens sändares förstärkning. Men det är ju automatiskt i de enklare radiostationerna, säger någon, och automatiskt måste ju vara bättre. Jo visst är det så och om du väljer att dra upp DRIVE så blir det automatiskt även i de här stora dyra riggarna. Det är då ALC systemet tar vid och reglerar åt dig så att du inte överstyr. Det finns tillfällen då det är en finess att själv kunna relegera istället för att låta ALC gör jobbet. Ett bra exempel är när vi kör CW och Morse, genom att då dra ner DRIVE tills ALC inte indikerar, så kan vi åstadkomma den allra smalaste och finaste Morsesignal utan splatter eller nyckelknäppar. Vi kan styra ut ett PA utan att behöva lita på att ALC reglerar. Vid SSB kan vi köra med speechprocessorn på, och använda DRIVE, även där kan vi dra ner precis så mycket att ALC inte jobbar, vi får en signal som liknar den som sändaren kan prestera och som är uppmätt i testerna, när det gäller intermodulation från sändaren. Vad jag vill säga är att ALC systemet kan orsaka oönskade sidband, splatter, även det mest vällkonstruerade ALC system är ansvarigt för sådant. Genom att då kunna köra helt utan ALC så kan man göra sin signal ännu lite renare. Det finns exempel på riggar av andra fabrikat där ALC är mycket dåligt konstruerad, dessa kan då splattra våldsamt. Det är lätt gjort att glömma av, eller inte förstå varför eller hur Drive reglaget funkar. Man kan nog säga att senioren eller den erfarne radioamatören bör kunna sådant. Därför finns möjligheten på de större och dyrare riggarna. Men på en IC-706 som ju har LF klipper som talbehandlare kan an med den på använda micgain som drivningskontroll. Och få full utstyrning utan ALC. Vi har då med micgain väldigt lågt. Det är dock lockande att använda så mycket micgain att ALC arbetar, den ger ett visst tillskott i form av talbehandling.
Att bygga upp en D-STAR repeater
Vi har många förfrågningar inne på relästationer för D-STAR, både i SM OZ och LA land. Lite dött i OH dock. Vad behövs då för att få igång en D-STAR repeater? Först och främst behövs en controller, ID-RP2C, den kan sköta 4 st relästationer på olika band, dvs man kan bygga upp ett crossbandrepeatersystem, eller ett flerfrekvens repeater system. Sedan behövs själva repeatern, den sk RF-modulen. En ID-RP2000V för VHF, dvs 144 - 146 MHz, eller en ID-RP4000V för UHF, 432 - 438 MHz, vidare finns ID-RP2V för 1,2 GHz. Vill man ha bredbandig D-STAR för text och dataöverföring på 1,2 GHz kopplar man in en DD RF modul, en ID-RP2D. Med bara controllern och en VHF relästation får man en D-STAR repeater för 145 MHz. Hela systemet går att bygga ut efter hand. Skall man då börja på 145 MHz eller på 432 MHz? Det är nog en fråga om QTH, i glesbygderna i SM där det finns frekvenser kvar på 145 MHz kanske man får mest ut av en VHF D-STAR anläggning. Exvis i Värmland, Dalarna, Småland Blekinge och norr om dalälven. Förutom dessa enheter behövs givetvis strömförsörjning. Här får man nog tänka lite på skaderisk vid åska och välja ett robust linjärt nätaggregat med trafo och åskskydd på elnätet. Ström beror på framtida planer.
Vidare behövs duplexfilter och antenner. För den delen gäller samma saker som för FM relästationer. Dvs vid VHF 600 kHz duplexavstånd och ganska stora filter, ofta sex stycken kvartsvågsfilter med antiresonatorer sammankopplade. Att kosta på en cirkulator är inte fel särskit om D-STAR relästationen skall dela QTH med många andra basstationer och relästationer.
På UHF kan man välja att köra på två antennsystem, det krävs ändå filterburkar. För alla relästationsinstallationer är det ett ABSOLUT MÅSTE, att använda dubbelskärmad koaxialkabel. Både mellan sändare, mottagare, filter och upp till antennen.
Blir det då dyrt att bygga upp en D-STAR repeater?
Faktiskt inte så dyrt som de första FM repeatrarna som byggdes i SM under 70 och 80 talet.
I mitten av 70 talet byggdes Sunne repeatern i Värmland. Den finansierades genom att ett större antal av Värmlands SM4or lade en summa till repeatern. Jag minns att vi lade 200 kr vardera. Kanske 20 till 50 amatörer betalde till den, och vi hade då 4000 till 10000 kr. På den tiden motsvarade detta runt 50 000 kr och en Amerikansk relästation importerades och byggdes, den var i byggsats. Att som radioamatör lägga 200 kr var då en rätt stor summa. Men det borde ändå vara möjligt att i dag lägga 1000 kr i en klubb, man kan då lätt få ihop 30000 kr. Till detta krävs förstås en massa ideellt arbete och hitta på skroten saker, som filter antenner och kabel. Skillnaden från förr är att vi får en mycket mer driftsäker relästation, som inte behöver lika mycket service som 70 talets radiostationer. Vi får räkna med mindre störningsproblem oxo, då moderna ICOM D-STAR stationer är mycket selektiva saker. Fullt möjligt för en samarbetande klubb att ordna sin egen D-STAR station.
Tänk på att många av landets FM relästationer är byggda på ideell bas
Vi har hundratals radioamatörer som dagligen kör via FM relästationer som inte har bistått med ett öre, eller ens en timme av sin dyrbara tid. Istället har vi eldsjälar som skaffat, köpt, byggt, tillverkat, köpt igen, skaffat lånat, trimmat och kämpat för att få till stånd en FM repeater i byn. Vi har redan D-STAR stationer i SM som byggts upp av någon eller några privata radioamatörer i eget intresse utan något som helst stöd av andra radioamatörer eller klubbar. Visst är det så att vissa av oss bygger, och installerar och tycker det är kul, andra bara utnyttjar, och har inte en tanke på att hjälpa till. Att hjälpa till med ett repeaterbygge kan innebära så mycket, allt från ett större eller mindre pennigbidrag, kanske en tusenlapp då och då, till den lokala repeatern, dess drift och underhåll, eller till framtiden, en D-STAR station. Att hjälpa till kan betyda andra saker, kanske har man något i garaget, eller junkboxen som kan vara till nytta, kanske har man tillgång till ett QTH eller makten att skaffa ett bra QTH. Man kanske kan hjälpa till med maten under den dag då antennerna skall sättas upp. Eller transporter, kanske någon har en traktor eller lastbil, den kan behövas. En gammal mast ligger och skräpar, måla upp den och bidrag på det viset till bygdens, eller klubbens relästation. Alla kan göra något. Allt blir mycket roligare om många är med och kämpar. Att på det viset få kunskap i vad ett repeaterbygge innebär, ger en stolthet, gemenskap och kunskap. Vi har även de som bara utnyttjar de ideellt byggda relästationerna, och har sedan mage att klaga när det inte funkar som det brukar...
För den som bygger en relästation är det förstås kul om någon kör via den. Men det är inte kul att få klagomål.
En relästation är ett experiment
Den som bygger upp en repeater gör det i experimentsyfte, och har givetvis intresse i att prova alternativ, exvis olika antenner, olika master, kablar frekvenser system etc. Den eller de som är iblandade, och investerar arbete, pengar eller tid skall givetvis vara överens om vad som skall göras med repeatern. De som bara åker snålskjuts får givetvis finna sig i att saker kan ändras, i värsta fall på ett sätt så att han inte kan köra repeatern mera. Det kan ha blivit en ny antenn som riktar åt ett annat håll. En amatörradiorelästation är ett experiment som ibland kan hålla på i många år, Sunne repeatern har gått i över 30 år och det förekommer ett och annat experiment, men väldigt lite konflikter. Kanske för att så många varit med att finansiera den. Och att de flesta vet vad det innebär att bygga upp en sådan. De flesta som varit med om att experimentera med FM relän kan detta nu, och D-STAR är ett naturligt tekniksprång, något nytt att experimentera med.
Att koppla upp sin D-STAR repeater till internet
Kräver en internetuppkoppling vid repeater QTH. Visst finns det datorkunskap och datorexperter i klubbarna i dag, kanske fler än sådan som kan bygga kavitetsfilter. Och visst måste även de ställa upp ideellt med sina färdigheter. Med D-STAR relästation uppkopplad till internet, kan var och en koppla upp sig via den lokala relästationer till alla världens D-STAR stationer. Ecco link, släng dig i väggen skulle man kunna säga. D-STAR gör jobbet bättre, vi slipper alla tutande toner och brus, det funkar och låter bra. Bara i USA finns 100 D-STAR basar uppkopplade till nätet.
Vad behövs för antenner till en D-STAR relästation?
Frågan är enkel, en så bra antenn som möjligt, och en som strålar vinkelrätt från masten ut mot horisonten. Detta betyder tveklöst en dipolantenn, en vertikal dipol. Det betyder inte en GP, en fem åtting, eller stackad fem åtting. Men det betyder att man kan köra stackade dipoler, 2, 4 eller fler sådana. På UHF är det mer regel än undantag att man använder minst 4 stackade dipoler. Det krävs alltid dubbelskärmad kabel till en repeaterantenn!!!!!!! Även om en dipolantenn, eller en stack med sådana sitter vid sidan av masten blir täckningen nästan rundstrålande. Det finns aldrig skäl att välja en GP i tron att den ger mer rundstrålade täckning, fördelen med en dipol är alltid viktigast. Kör man med två antenner krävs ett avstånd mellan antennerna och enklare duplexfilter. Avståndet, vertikalt mellan sändarens och mottagarens dipol kan behöva vara 5 till 20 meter beroende på installation. Ett filter på sändaren och ett på mottagaren krävs vid tvåantennsystem. Givetvis går det att använda Yagi antenner till en relästation, då får man en täckning i en riktning. Exvis vertikalt monterade 4 till 10 elements riktantenner. Observera att man oftast tror att en sådan riktantenn är mycket smal. I verkligheten och vertikalt monterad får vi 30 till 90 graders öppning.
10 stackade dipoler på en VHF relästation
I RSGBs (Radio Society of Great Britain) VHF handbok, beskriver man en 10 stackad dipol för VHF stationer. Det blir förstås en ganska hög antennanläggning, den lär ta mer än 20 meter vertikalt av masten. Vanligen matar man flera dipoler med ett nät av koaxialkablar eller en transformator, en sk power divider, (effektdelare). I artikeln i RSGB boken bygger man en sorts avstämningsenhet, (ett mycket enkelt bygge) med 50 Ohm in och 10 st 50 Ohms utgångar, från denna låda kan man sedan dra 10 st lika långa koaxialkablar till antennerna. Det är lätt att dimensionera om den här boxen för färre antenner, eller bara trimma den till det antal antenner man har, 4 eller 6 st, eller det antal, till och med udda antal som passar mast och plånbok. Finns intresse kan jag kanske kopiera artikeln eller skanna in den.
Hur uppstår det förstärkning om man stackar dipoler?
Sanningen är att det inte blir någon förstärkning, vad som händer är att vi med stackade antenner koncentrerar strålningen dit vi vill ha den. Med en antenn kan vi säga att "förstärkningen" är noll, eller 0 dBd. Med fyra dipoler stackade ovanför varandra talar man om 6 dB förstärkning. Vad som händer är att den strålning som annars skulle gå till månen och i marken läggs till den strålning som går mot horisonten. Det hela motsvarar att du höjer effekten på sändaren med 6 dB, eller fyra ggr, och du hörs bättre långt bort. Med åtta dipoler blir det då c:a 9 dB mer kräm mot horisonten, att bygga tio dipoler ger bara nån dB mer. Låt oss säga c:a 10 dB. Det är vid horisonten som strålningen behövs, det är ju där fjärran radiostationer, mobila och bärbara finns, och som behöver mer kräm. Det fina i att stacka dipoler är att även mottagaren hör 10 dB bättre vid horisonten och motsvarande sämre mot månen.... Hela det här resonemanget gäller riktantenner av alla slag, Yagi, QUAD, och vi kan lätt översätta det till optiken, där en reflektor gör att lampan lyser 100 meter istället för rundstrålande bara 3 meter. Vi förstärker inte lampans effekt, men samlar dess effekt i en rättning. Vi tar lyset som lyste bakåt, och åt sidorna och riktar det framåt.
Med GPS på sin D-STAR blir det en avancerad form av APRS
Många har redan köpt exvis IC-E92D, eller IC-E2820 som ju leveras med GPS. Man sänder sin position och ser andra stationers position och kan få upp detta på en dator med kartprogram. APRS, släng dig i väggen, skulle man kunna säga.
APRS och Eccolink släng dig i väggen
Lite skämtsamt skrev jag så, min mening är inte att nedvärdera dessa trafiksätt, de har sitt berättigande och det ligger mycket arbete och ansträngningar bakom för att få igång dessa system. De har sitt berättigande kanske flera år framåt då givetvis inte D-STAR kan ta över allt på en gång. Jag vill visa min största respekt för utvecklandet och användandet av dessa system!
Med 1,2 GHz i D-STAR anläggningen
Och en ID-RP2D kan vi köra internet via och ända ut i amatörradiostationen, bildsändning, filsändning, tracking, övervakning med kamera, med hastigheter upp till 128 kbps.
Bengt SM6APQ tycker till om detta att ge signalrapport
Och det tycker jag han gör med all rätt. Jag ironiserade ju om rapportgivning för en tid sedan. Exvis: "Five Nine, men jag missade ditt namn och QTH i QRM". Men Bengt gillar inte mitt fina förslag med IG, G, VG, MVG för rapporter på radio. Jag håller med till 100 procent i vad Bengt skriver om rapportgivning. Så här skriver Bengt, med stor erfarenhet av yrkesmässig användning av telefoni på kortvåg.
Hej Roy!
Tar mig friheten att kommentera dina utlägg om RST i ett av dina trevliga newsletter. Du får gärna - ja du bör ta med mina kommentarer i ditt nästa newsletter.
Nej läsbarhet och signalstyrka är inte föråldrat. Sanningen är att amatörer använder det felaktigt. Du skriver i början av ditt inlägg "i verkligheten blir det ju alltid 59, även om det hörs dåligt". Om detta håller jag med dig om! Det vänder sig i magen hos mig när jag hör - "ja du Jonas - sista passet var det mycket QRM från en tysk som splattrade några kHz högre upp så du får nöja dig med 53". Det förefaller mig som första siffran (R) aldrig får ändras dvs den är alltid 5 och kvaliteten på förbindelsen avspeglas i andra siffran (S).
Ibland får man höra "idag är du inte stark Jonas, och dessutom är det en hel del QRN men jag ska vara snäll så jag ger dig 57" Ibland hör man amatörer tacka för rapporten. Tacka för vad då? Möjligen skulle man kunna tacka jonosfären! Vad är detta för rapportering? Läsbarhet och signalstyrka är inget betyg - det är en information till motstationen hur han skall fortsätta förbindelsen - sända långsammare, tala tydligare eller QSYa till en störningsfriare frekvens.
I ARRL:s handbok uppmanas amatörer att alltid ge korrekta och ärliga rapporter eftersom många stationer använder uppgifterna för att justera och förbättra sina antennsystem.
I en gammal handbok från femtiotalet, utgiven av SSA, läser jag tolkningen på QRK (R).
R - 1 dålig
R - 2 bristfällig
R - 3 ganska god
R - 4 god
R - 5 utmärkt
Jag vågar påstå att många QSO på amatörbanden är läsbarhet 3. Om man alltid ger en 5:a i läsbarhet blir rapporteringen meningslös - ja det blir en slags inflation i rapporteringen. En 5:a bör förbehållas stationer som är jämförbara i hörbarhet med den lokala FM-stationen d v s inga QRM, ingen fading etc. Jag har tjänstgjort i mer än 40 år som telegrafist på fartyg, kuststationer, fast trafik (point-to-point) och i FNs radionät. För det mesta har man bara använt QRK d v s första siffran för att tala om för motstationen hur han skall förfara med sin trafik (telegram eller telefonsamtal). I Zambia och Tanzania var jag involverad med fast trafik, radiosamtal som kopplades till det fasta telenätet. En engelsman visade mig en trafikhandbok utgiven av British Post Office. Där fanns anvisningar och råd för fast radiotrafik avsedd att kopplas till "tredje person".
QRK definierades enligt följande:
R - 5. ovana abonnenter har inga problem att förstå varandra.
R - 4. ovana abonnenter har svårigheter. Vana abonnenter har inga problem
R - 3. odugligt för ovana abonnenter. Vana abonnenter har vissa svårigheter.
R - 2. förbindelsen kommersiellt obrukbar. Endast användbart för operatörerna som kan bestämma ny tid eller byta frekvensband.
R - 1. obrukbar även för operatörerna.
Handen på hjärtat - kan du lämna över miken till frun med svärmor i andra ändan av förbindelsen? Om inte - ja då är det inte R 5!
Signalstyrkan (S) har ett mera vetenskapligt eller tekniskt värde. Det är ju alltid värdefullt att få reda på att jag är S 7 på min dipol och S 9 med min beam. Jag tycker att man skall betrakta S-meter hos motstationen som ett relativt värde i förhållande till andra stationer eller om man som ovan vill jämföra sina antenner. På låga frekvenser (t ex 160 meter) hör man ofta "Jonas - du är 20dB över S 9 - fantastiskt!" När jag ibland får en sådan rapport frågar jag alltid vad bruset och ev störningar har för styrka. Är brus och QRN 10dB över S 9 är ju inte läsbarheten helt felfri. Inom FN, där man oftast hade "icke radiokunnig personal" som motstation (läkare, administratörer, chaufförer m m) använde vi skalan för läsbarhet 1 till 5. Om förbindelsen var god - 4:a eller 5:a - gav man oftast inte rapporter. Det var bara när kommunikationen var dålig man rapporterade - och då hörde man ofta - "du är 2 av 5". Jag vågar påstå att den "ovana" FN-personalen använde QRK-systemet helt korrekt och gav ärligare rapporter än många radioamatörer.
SINPO
När jag jobbade på Televerkets kontrollstation hade vi som uppgift att rapportera kvaliteten (hörbarheten) till vissa rundradiostationer på mellanvåg och kortvåg. Då använde vi den s k SINPO-koden vilket står för:
S = signalstyrka (1 - 5)
I = interferense (QRM) (1 - 5) där 1:an innebär mycket svåra störningar och 5:an helt störningsfritt.
N = noise (QRN) (1 - 5) där 1:an innebär mycket svåra störningar och 5:an helt störningsfritt.
P = propagation, QSB (1 - 5) där 1:an betyder mycket stark fading.
O = Overall, QRK, slutomdömme (1 - 5). Om någon av ovanstående uppgifter har en lägre siffra kan O (QRK) givetvis aldrig bli 5.
Det var mycket sällsynt att vi kunde ge QRK 5 till någon station. För det mesta var loggen full med 3:or och 4:or.
Nej Roy, jag "köper" inte ditt förslag om ny rapportering med IG, G, VG etc. Propagera istället att RS(T) används korrekt. Då behövs inget nytt system eller nya förkortningar.
73
Bengt SM6APQ
S-metern och rapportgivning
Men vad har S-metern att göra med en rapport? I de fall man ger rapport om exvis två olika antenners signalstyrka kan S-metern ge ett värde, exvis att antenn är 2 S-enheter starkare. Men ett absolutvärde på läsbarhet det kan inte en S-meter ge. Knappast ett värde på absolut effekt in i mottagaren heller. Att använda S-metern för att se om det är starkare idag än i går kväll kan vara OK. Att använda S-metern med sina egna erfarenheter om hur det brukar låta är OK, är det plötsligt bara S2 signaler när det alltid är S9, ja då har väl konditionerna förändrats. S-metern visar olika på olika riggar, den är inget precisionsinstrument. En sak är om S-metern visar någorlunda rätt med signalgenerator, med antenn har vi missanpassning och S-metern kan visa fel pga av det. Har du en rig med inbyggd avstämmare, så är det i en del fall så att den stämmer av för mottagaren, i andra fall har vi kvar missanpassningen trots att antennen är avstämd för riggens sändare. Att använda S-meter för att ge rapport om skillnader när motstationen provar olika antenner, slutsteg, mikrofoner eller gör andra experiment är förstås bra. Så med erfarenhet, känsla och med kunskap kan man nog bruka S-metern. Tänk oxo på att signalstyrkerapporten en gång i tiden gällde att ange utan att ens ha en S-meter på riggen. Det fanns ju inte S-mätare en gång i tiden, däremot mottagare med dålig AGC och man hörde signalstyrkan tydligt. Läser vi på Bengts artikel, ovan, så finner vi ju att rapportgivningen bygger en del på just vad vi hör, och inte det vi ser på en mätare. Så låt hörsel, känsla och upplevelse styra lite mer i rapportgivningen.
"Den andra riggen visar S9 så du är inte så svag i alla fall" (hört på banden)
Det var dåliga konditioner och en radioamatör kunde "bara" ge sin motstation 35 i rapport, han beklagade sig, ursäktade sig, och kanske var det dåliga konditioner, god läsbarhet var det dock, och lågt brus. I nästa pass hade han bytt rigg och si nu var det 59, kanske PRE-ampen var på i den riggen, den andra riggen visade S9 och då var allt frid och fröjd, men han fick fråga om ändå, så hur läsbarheten blev bättre av att den andra riggen visade fler S-grader det vet i katten, man behöver inte skämmas för att ge en låg rapport. De olika riggarna hade lite olika S-meter, kanske konditionerna varierade lite oxo. Men som tur var kunde han ge en 59a i alla fall, men det krävde riggbyte, motstationen var inte så svag som han först sade. Ja nog är det svårt det här med rapporter. Nja är det inte så att man måste lära känna sin rigg, som mottagare och S-meter, sina normala brusförhållanden, och veta och kunna när det är bra eller dåliga signalstyrkor. Att lita så blint på S-metern ger ju inte några riktiga signalstyrkerapporter, och nog hade jag som motstation velat veta om jag var stark eller svag hos honom. Det här scenariot kanske visar att läsbarheten är den viktigaste delen i en rapport ändå.
"Du får ursäkta mig men jag läser dig dåligt" (hört på banden)
Ursäkta för vad då? Jämför i Bengts text där han ifrågasätter om man skall tacka motstationen för rapporten. Nej beklaga dig inte, det är inte ditt fel, det är inte fel på dig, det är inte fel på din radio om du hör någon dåligt, det är inte du som måste kosta på en S- meterjustering, nej skyll i stället på jonosfären. Säg: tyvärr läser jag dig dåligt, det verkar som om jonosfären inte är med oss...
Kan man vara 51?
Dvs hög läsbarhet och nästan ingen styrka, jo visst är det möjligt. Men vanligen verkar signalstyrkan bestämma vad som skall sägas som "prefix", den där första siffran i rapporten, läsbarheten. Och det verkar ibland som att en låg signalstyrka i vissa fall kan ge ett lägre läsbarhetsvärde, dvs 31, 34, men vid större signalstyrka åker automatiskt läsbarheten upp, även om den inte ökar rent praktiskt, således blir det 46, 48, men aldrig 49, utan då blir det 59 vare sig det är läsbart eller ej. Det verkar vara svårt att separera läsbarhet och signalstyrka. Det är rimligt att det blir läsbarhet 2 och signalstyrka 9 plus. Om man har brus på S9, eller mer. Själv har jag lågt brus hemma på min HF station och kan mycket väl ge 51. Andra läser inte någon förrän styrkan är över S9, då borde rapporten bli 39 plus 20 dB.
Ja man kan vara 51. Och med lågt brus och inga störningar är det en njutning att vara radioamatör och kunna köra svaga signaler utan att behöver ha problem med läsbarheten.
Mät istället signal till brus förhållandet i din högtalare.
Jag har varit inne på saken förr, sätt helt enkelt en AC voltmeter på din LF utgång.
De flesta voltmetrar har en dB skala. Välj ett mätområde och skruva upp volymen så att du får ett utslag, se sedan hur mycket mer den visar när din motstation talar. Du kan lätt se exvis 10 dB skillnad i brus och vid max signal. Du läser motstationen med endast 10 B signal brusförhållande. Dåligt va? Då kan man nog inte ge 59. Visar dB mätaren 30 dB signal brus förhållande kan du nog ge en 5 i läsbarhet. Att använda RF gain och på så visa ställa mottagarens förstärkning fast är en fördel. Tejpa över S-metern...
Du skall se att det går att läsa en SSB eller Morsestation med ett signal brus förhållande som inte syns på dB mätaren. Förunderligt va, en vi har en hjärna som är en mycket god signalprocessor, som kan göra mer än en digital DSP kan.
Eller bry dig inte, ge 59 till alla du talar med så slipper du bry dig
Ge upp, skita i det. Ja nog är det så det kommer att fortsätta oavsett vad jag och Bengt skriver i det här brevet idag. Men nog kan man utveckla både sig själv och hobbyn genom att tänka över detta lite mer noga. Visst är det roligt att få en radiokontakt och visst är det kul att träffa Pelle igen, så nog skall han ha en five nine.... Eller? Nog går det väl att utveckla rapportgivandet lite mer, man kan ju helt enkelt berätta för motstationen hur man läser honom. Exvis: "Jag hör dig skapligt, med det är mycket QRN, så ibland försvinner ett ord då och då, låt oss tala tydligt och göra QSOet kort så kan vi höras igen vid bättre konditioner", kan vara en bra rapport kanske.
Hur vikigt är det då att ge en bra rapport?
Jag tycker det är viktigt att få reda på hur man hörs. Det tror jag de flesta vill, annars sitter man ju och babblar rätt ut i tomma luften. Får man reda på att motstationen hör dåligt, och ger 29, ja då vet jag att det är bäst att tala tydligt, kanske slå på PA, repetera och göra plågan kort. Provar man en ny sändare, en mikrofon, ett antennprojekt, ja då är det ju mycket vikigt att veta hur man låter, rapport av hög verklighetsfaktor från motstation är mycket vikigt. Vi har ett stort ansvar inför våra vänner där ute i radiorymden att vara ärliga mot varandra och ge rapporter som är användbara ärliga och seriösa.
Man kan ju om man nu vill ge 37 till en motstation förstärka det hela genom att säga att läsbarheten är dålig, jag har svårigheter att läsa dig bekvämt, och be om repetering av viktiga saker som namn och QTH, att be om kortare pass och kanske fråga om han kan göra QRO, eller prova en annan antenn. Jo att ge bra rapport är mycket viktigt och en särskilt viktig sak inom just amatörradiohobbyn som ju bygger på att veta vad som händer med min signal hos motstationen när jag experimenterar med mina antenner och radiogrejer.
Kan du skruva upp min S-meter lite?
Jodå jag får den frågan ibland. Det finns nästan alltid en trimmer för S-mätaren i radiostationerna. Åtminstone all mode och HF riggarna. Med den kan man få S-metern att visa det vi vill.... S-metern är dock alltid trimmad från fabriken, jag har aldrig varit med om att man glömt det. Däremot har jag varit med om att ägaren själv skruvat på trimrarna till S-metern. Som vi har konstaterat är S-metern inget precisionsinstrument, och många S-mätare visar för lite vid svaga signaler. Men det hjälper inte att skruva upp den. I de flesta S-mätare finns en nollinställnings trimmer, den ställer man till en punkt då mätaren precis skall lyfta från sitt nolläge, då blir den känsligast vid svaga signaler. Efter detta skall den justeras på S9, och som tredje justering på S9+40 eller 60 dB. Dvs tre trimpunkter som dessutom måste trimmas flera ggr. Trimning utan instrument ger då bara ett enda resultat, man har ingen aning om vad man gör och allt kan bara bli mer fel. Den som har en signalgenerator med noggrant inställbar utnivå kan ge sig på en S-meter trimning. Men då krävs oxo att han har servicemanualen till sin rig. I vissa nyare riggar trimmas S-metern med mjukvara. Ge katten i den trimningen!!
S-meterns inställningsvärden
Detta är vedertagna nivåer, spänning eller effekt för en S-meter. För att trimma sin S-meter krävs då instrument som kan leverera dessa nivåer med god noggrannhet. Det betyder en nytrimmad signalgenerator, kanske i prisklassen 100 kkr. En äldre, dyr, proffsig, signalgenerator är ofta sämre på nivåer än en otrimmad radiostation.
Tabellen visar in effekter eller spänningsnivåer för S-meterns utslag, allt gäller vid 50 Ohm.
S meter under 30 MHz över 30 MHz
1 -121 dBm 0.21 uV -141 dBm 0.02 uV
2 -115 dBm 0.4 uV -135 dBm 0.04 uV
3 -109 dBm 0.8 uV -129 dBm 0.08 uV
4 -103 dBm 1.6 uV -123 dBm 0.16 uV
5 -97 dBm 3.2 uV -117 dBm 0.32 uV
6 -91 dBm 6.3 uV -111 dBm 0.63 uV
7 -85 dBm 12.6 uV -105 dBm 1.26 uV
8 -79 dBm 25 uV -99 dBm 2.5 uV
9 -73 dBm 50 uV -93 dBm 5 uV
9+10dB -63 dBm 160 uV -83 dBm 16 uV
9+20dB -53 dBm 500 uV -73 dBm 50 uV
9+30dB -43 dBm 1.6 mV -63 dBm 160 uV
9+40dB -33 dBm 5 mV -53 dBm 500 uV
Hur påverkas S-metern av antennanpassningen?
Eller påverkas den överhuvudtaget. Prova själv, koppla in och ur din antennavstämmare, du finner att det kan variera en eller fler S-enheter. Således kan det skilja kanske 10 dB beroende på om man har anpassning eller ej, mellan antenn och mottagare. Men signalbrus förhållandet är ju samma. Och det är ju med ledning av det man ger rapporten.
Hur ger man då rapport vid D-STAR?
S-meter har vi ju på D-STAR radioapparater. Vi kan se om bärvågen är stark eller svag, och att gradera detta 1 till 9 är möjligt. Vid D-STAR har vi ju aldrig brus eller QRM, så vi kan inte basera läsbarheten på brus eller QRM, QRN etc. Däremot blir det vid svaga signaler bitfel i överföringen. Det yttrar sig som att det fattas ord, meningar eller hackar sönder talet när vi är på räckviddsgränsen. Ungefär som vid FM, som har en snäv gräns vid räckviddsgränsen då det börjar hacka fluttra etc. Så nog skall det går att dela upp läsbarheten i olika nivåer, men kanske det skulle ha räckt med läsbarhet 1 till 3. Dock blir väl ändå 1 till 5 standard. Det går givetvis att berätta hur det låter med ord. En viss utveckling av rapporterna får vi säkert vara med om i D-STAR. Exvis: du hörs med svagt robotljud, eller med starkt hackade robotljud. Vi har ju en viss erfarenhet av mobiltelefoner som har liknande distorsion vid svaga signaler. Någon form av rapport som gör att motstationen talar tydligare, långsammare, repeterar och förstärker sin tydlighet i talet är önskemålet. Givetvis kan man be motstationer att tala sakta och tydligt, men så gör ju bara vanliga människor, radioamatörer är ju proffs på att tala i radio och rapportgivning skall göra att så sker av sig själv.
Långa och korta sändningspass
När vi lyssnar på banden kan vi inte undgå att märka hur vissa radioamatörer sänder jättelånga sändningspass, medan andra bara några ord innan de släpper PTT knappen och räknar med att motstationen skall förstå att han avslutat sitt pass och väntar på att den andra skall sända. Visst blir det lite kulturkrockar när det är så här. Dvs vi har sändningspass från 3 sekunder till 5 minuter. De där långa passen kommer sig nog av att man förr inte hade så lätt att skifta mellan mottagning och sändning, och tillbaka, som idag. Idag trycker vi ju bara på PTT knappen så ligger vi ute med sändning. Förr skulle man stänka av mottagarens anodspänning, flytta antennen till sändaren, slå på sändaren, plocka upp mikrofonen sätta sig igen, och börja prata. Så när man pratat tillräckligt länge så att sändaren var riktigt varm eller började lukta, ja då var det dags att lägga ner micken, resa sig upp och slå av strömmen till sändaren, skruva bort antennen och sätta in den i mottagaren, för att sen slå på mottagaren, fininställa mottagaren och börja lyssna. Efterhand kunde de välbeställda skaffa sig en omkopplare eller ett relä, och på så vis snabba upp kopplingen RX till TX till RX. Idag har vi en PTT knapp på micken och tiden med relän är förbi, relän som man var rädd om och inte ville manövrera så ofta, idag trycker vi lika snabbt som vi pratar på PTT knappen. Vi är idag bortskämda med detta och de olika systemen gör att vi har olika vanor med PTT knappen. Men nog borde det väl finnas något "lagom", när det gäller sändningspassens längd..... Svårt att säg i tid, men en sändningstid så lång att man räknar med att motstationen hinner logga signal, namn QTH, och rapport, dvs en sändning så lång att an hinner berätta sitt namn, QTH, etc i lugn och ro, repetera dessa tre gånger och sedan skifta med anropssignaler. Efter ett par inledande pass kanske med lednig av signalstyrka och lärbarhet, kan man minska passen och eventuellt börjaa köra VOX, det innebär att man "känner" varandra till en del.
Var kommer de här extremt korta passen ifrån då tro??? De med bara namn som är så snabbt sagt att man måste repetera och fråga om fem ggr. Ja vilka radioapparater hade PTT knapp och 5 Watt, jo klart att det kommer från 27 MHz. Men det hela bygger nog lite på att man inte riktigt vet vad man skall säga utan väntar på att motstationen skall veta vad som skall sägas. Lite osäkerhet kanske. De här alltför korta sändningspassen förekommer från de flesta länder och på alla band. Fram för "lagom" långa sändningspass.....
Aurora, att köra Aurora på 144 MHz
Ett mycket ädelt trafiksätt. Man kör radio med norrskenet som reflektor. Tänk dig att normalt kör vi med FM och telefoni, då kör vi kanske 50 km, vid Tropo kanske några tusen km. Med norrskenet kan vi köra ryssar, finnar, engelskmän, norrmän, tyskar skåningar danskar med antennen riktad mot norr. Allt vid samma norrsken, samma kväll. Ett trafiksätt som verkligen kan räknas till de häftigaste. Vi närmar oss solfläcksmaxima, och norrskenen blir starkare och oftare. Det är hög att bygga upp sin VHF stationen med grejer för låga delen, satsa på en anläggning som klarar att utnyttja även norrskenet som vågutbredning.
Hur gör man då?
Skaffar grejer som behövs för att köra Norrsken, eller populärt kallas Aurora. Då Aurora körs med Morse eller möjligen SSB krävs en allmode radio, IC-706all är perfekt för ändamålet. Den har en uteffekt som väl lämpar sig för Aurora. Det behövs en antenn, en kratta, förr sade man att det behövs mint 10 element och 10 watt sändare. En tioelementare är 4,5 meter lång och kostar under tusenlappen, med denna permanent riktad mot norr slipper vi antennrotor. En sådan antenn blir ganska diskret där uppe på ett maströr över skorstenen, trots att den verkar stor på marken. RG-213 är ett måste!!!! Försök inte, om kabeln skall vara längre än 4 meter, med annat än minst RG-213.
Nu gäller att vänta då tills Auroran uppenbarar sig, med antennen i rättning Norr lyssnar man på radiofyren i Borlänge, SK4MPI, på 144,412 MHz CW. En svag ton som piper och hackar Morse. Dag efter dag kväll efter kväll, olika stark, QSB, underliga effekter, den kan låta konstigt ibland. Men när Auroran sätter in ja då du, har du hört ditt livs upplevelse på amatörradion. Kan du vrida antennen så testa lite fram och tillbaka över norr, den kan vara starkare i öster eller lite västerut. Första gången man hör en rejäl Aurora är en upplevelse som är värd alla ansträngningar. Nu är det dags att leta riktiga stationer, kolla 144,050 plus minus 20 kHz CW, det pyser och nyckar ofta väldigt många stationer på en gång, kan du läsa Morse hör du OH, RS, LA, SM2, SM7, OX, DL.. kan du inte Morse, ja är inte detta kicken som får dig att lära Morse, så finns ingen värre kick. Kolla runt 144,300 USB, där försöker man köra Aurora med SSB, det låter som man viskar, ett hest viskande ljud men ofta läsbart och det förekommer att man genomför QSO på detta sätt. Är Auroroasignalerna S2 till S5 idag, dvs år 2008, så är det S9plus om tre år när solen växt till sig.
Hur ger man då en signalrapport vid Aurora QSO?
Som vi vet har rapporten tre saker, 1 till 5 för läsbarhet, 1 till 9 för signalstyrka, 1 till 9 för tonkvalitet. Nu blir det aktuellt med den tredje siffran i rapporten som brukar bli ett A för Aurora. Dvs en Morsesignal kan höras med 56A, men en SSB station är sällan mer än 19A. det går ju inte med bästa vilja säga att SSB är läsbart med mer än 1 vid Aurora. Dvs med stor svårighet läsbart, trots gods signalstyrkor. Trots det har jag hört SSB QSO där man gett varandra 59A, trots att de repeterade många många ggr och tragglade länge. Nej detta är ett typfall för läsbarhet 1. Det är mycket roligt i alla fall.
Jo visst kör vi Aurora på andra band
Själv har jag kört Aurora på 28 MHz, det lär förekomma Aurora signaler på 50 MHz, UHF, dvs 432 MHz är helt OK för Aurora, men kanske det då krävs lite mer av allt, lite större antenn, lite mer kräm och lite mer tålamod. Dock är det typiska Aurorabandet 144 MHz.
När du skruvar isär riggen, se till att dokumentera (reptips)
Det är lätt gjort att du glömmer hur den skall sitta ihop, risken för att sätta sladdar och kontakter fel är stor. Särskilt om man blir störd i jobbet och måste vänta till nästa dag med att sätta ihop den. Det är ju mycket som skall göras, disken skall tas om hand, TVn skall tittas på, sängen skall bäddas och presenter skall köpas till Mors dag. Så efter en vecka, i värsta fall, kan det bli en lugn stund att sätta sig ner och sätta ihop riggen som står isärplockad efter reparationen. Var fan satt nu då den här sladden med 8 stift, det finns ju två åttapoliga, och visst passar den åttapoliga i den 9 poliga jacken, och varför blir det en 9 polig över. Var skall de där långa skruvarna sitta då? Och två likadana grå koaxialsladdar, var satt dom och hur skall de dras och räcka fram? Problemet existerar och många har säkert varit med om det. Med felmonterade kontakter, kan det bli rökutveckling när strömmen slås på. Nu är det plötsligt inte bara ett fel utan fler nya fel på riggen. Ja men hur gör man då, alla har inte den medfödda förmågan att minnas hur allt satt. Dokumentera är lösningen. Då servicemanualen ofta är alldeles för dyr, är det ingen som kostar på sig den, så bara att rita, eller fotografera innan du plockar isär. Rita en liten enkel skiss, ta en smal spritpenna och märk de små kontakterna. Det här låter ju mycket enkelt, och gör att risken att sätta ihop fel blir mycket liten. Så varför inte dokumentera då? Att skicka in en rigg som utsatts för felkoppling blir ofta dyrt. Jag har fått in sådana, de första timmarnas felsökning kan ge resultatet att man inser att någon ju faktiskt kopplat fel. Så ett telefonsamtal där man motvilligt får ett erkännande att den varit utsatt för repförsök, kommer då att underlätta vidare felsökning. Felen som blir av en felkoppling blir sedan svårare då de inte inte hänt förr utan man måste mäta och felsöka sig fram till dessa helt nya typer av fel.
Jag menar att nästan vem som helst faktiskt kan göra ingrepp i sin radio, men noggrannhet, dokumentation, eftertanke, plats, ljus och att vara noga och försiktig krävs. Tänk hela tiden i banan att du glömmer, din hjärna har inte ett perfekt minne, du glömmer även hur riggens satt ihop, och inte bara morsans födelsedag. Att dokumentera med nya fina digitalkameran är perfekt. Du tvingas att lära dig att nyttja den i makroläge......
Stockholms repeatrar
De är några stycken och med länkar och allt blir det ett antal frekvenser, läs här:
http://www.qsy.se/sa0azn/0repeatrar.htm
Här har man för tydlighetens skull använt både våglängd, frekvens och kanalbeteckningar. Ett mycket komplext system med massor av UHF frekvenser igång, här kan man knappast säga att radioamatörerna inte utnyttjar sina VHF och UHF frekvensband.
Marina HF och VHF frekvenser runt omkring SM
Finner du här, en kartbild från sjöfartsverket över landet där alla VHF och HF frekvenser är inlagda. http://www.sjofartsverket.se/upload/Ufs/Kustradiokarta.pdf
HF frekvenserna är snarare gränsvåg, vi kan se att det finns några kvar i alla fall.
Släpvagnskontakten
I förra brevet som handlade om kontakter, dömde jag ut släpvagnskontakten på bilen, som en av världens sämsta kontakter, eller en kontakt där man har stora problem. Min avsikt var att man skulle känna igen sig, efter flera år med oanvänd kontakt hyr man en kärra, och visst tusan det funkar inte.... Glapp i skiten och man tvingas köra olagligt utan lyse på släpet.
Kjell har lösningen på problemet med släpvagnskontakten, och som lösningen på de flesta problem är det fett:
Hej Roy.
Såg din utläggning om släpkontakter. Här kommer råd från en som vet. Det finns ett speciellt elfett som bla Statoil har tagit fram. Fyll denna kontakt på bilen med detta fett så slipper du alla problem fungerar bättre än bra. Jag har använt detta i över 15 år på div bilar, husvagnar, släpvagnar etc etc och har aldrig haft problem eller bytt några kontakter. Ett annat tips är att om man har tex någon form av släp skruva loss alla lampglas ta ur alla lampor doppa lampsockeln i detta fett och sätt tillbaks den på plats. Återmontera glaset. Nästa gång du behöver göra något åt detta är när lampan går sönder. Gjorde så på min husvagn när den var ny 1989 på alla lysen och jag har fortfarande inte haft ett oxid problem eller glapp i något lyse. Gjorde detsamma på båttrailern som ibland "simmar" i vattnet med lysen och allt. Under alla år noll problem! Även mitt vanliga släp från 1983 har fått samma kur. När jag kör på min traktor som lever ett hårt liv i sämsta miljö mår utmärkt av detta fett när det gäller alla elektriska kopplingar och belysning!
Så det var mitt tips, en lösning finns på allt.
73 de SM5LEI Kjelle
Se bara till att få 12 volts elfett......
Saxat från Wolfgangs mejlingslista från 2008-06-26
Shortwave log ett mycket intressant program som är gratis:
http://www.shortwavelog.com/download.aspx
Tyska mottagare
Gratis GNASP1 DSP program:
http://www.boatanchors.de/software/gnasp1.html
Propfire
Ett program för Firefox som gör att du kan se HF utbredning.
Ha koll på konditionerna.
http://www.n0hr.com/Propfire.htm
CW program för ljudkortet (mottagning), fungerar också som DSP program:
http://www.dxsoft.com/micwget.htm
En ny sida där du kan söka radiostationer, Podcast´s mm:
http://radiopaq.com/
ICOM RADIO NEWS på You Tube (inte nytt men du kanske inte har sett den?) inte visste jag att IC-7800 kunde så mycket:
http://youtube.com/watch?v=hSqg69uUr_w
Fler ICOM Radio News:
http://youtube.com/results?search_query=ICOM+radio+News&search_type=
D-STAR
Amateur Radio Emergency Service (ARES) using D-STAR
http://youtube.com/watch?v=q8dUJp0rc0g
D-Star introduktion:
http://youtube.com/watch?v=x1XpiR9-WWM
D-chat:
http://youtube.com/watch?v=v--nSTCSO64
DV dongle installation och användning:
http://youtube.com/watch?v=Z68aSuQnhDE
IC-7200
IC-7200 kostar 10 950 kr inkl moms.
Leveransstart slutet av augusti.
de
Wolfgang
Inre motstånd, ny betydelse? Eller.....
Har jag skrivit om förr, och vi talar om en strömkällas inre motstånd. Det brukar ju vara så att spänningen från ett batteri eller ett nätaggregat sjunker lite när man belastar, som när man trycker in PTT knappen och strömmen stiger från 1 Amp till 12 Amp. Det hela beter sig som om det skulle finnas ett motstånd inbyggt i strömkällan, som ger ett större spänningsfall vid högre ström. Så gott som alla strömkällor har ett inre motstånd.
Jag satt och läste i Kjell o Co katalogen, där finns många kul grejer, det finns oxo en del faktasidor med teknisk information, riktigt bra fakta, som de flesta radioamatörer kan tillgodogöra sig kunskap ifrån, exvis om kontakter, batterier, datorprylar och laddningsbara celler av olika typer. När man där försöker förklara begreppet självurladdning kallar man det "inre motstånd", dvs batteriet laddas ur av sig själv om det inte används pga av dess inre motstånd. Som om det skulle finnas ett inre motstånd som sitter tvärs över polerna. Det är givetvis fel, det inre motståndet i ett batteri påverkar inte dess självurladdning, utan är det tänkta motståndet som sitter i serie med batteriet vid belastning. Självurladdning är en kemisk process. Eller är det så att begreppet "inre motstånd" har bytt betydelse, så som jag försöker beskriva att andra ord gör??? Dvs att inre motstånd numera betyder självurladdning. Nej, det är nog ett fel i sättet att beskriva saken, inre motstånd är ett så vedertaget begrepp att det inte hur som helst kan få en ny betydelse, i alla fall bör vi inte acceptera att det blir så. Annars är det som upplagt till missförstånd myter och fel.
Vårt dynamiska språk
Varför skrivs pengar med alla tänkbara tecken och symboler som decimal tecken. Vi har ju tur som jobbar för pengar som är decimala, dvs 100 ören per krona, 100 cent per Euro. Ändå kan det stå att en sak kostar 107:50 kr, 10/50 kr, 107-50 kr, 107 50 kr, SEK107:50, eller 107:- kr, "den kostar 107 kolon streck kronor" Ja alla tänkbara sätt utom det rätta med decimalkomma. Varför är kolon decimal för pengar? Klart att det kan finnas de som inte kan vårt decimalsystem dvs att komma är standard för decimal. De kanske gick i skolan på tiden för allmänna bråk. Men skolministern säger att det är mer bråk i skolan nu. Kanske ser det häftigare ut med en prislapp och konstiga tecken. Kanske en sak som inte går att ändra utan är en naturlag. Men banken och de administrativa systemen i företag skriver pengar med decimal komma. Liksom på SRS fakturor.
Varför tycker jag att det är så vikigt med språket?
Varje dag får vi på SRS beställningar, ibland oklara ibland klara, men lika förbannat blir det fel. Kunden har utryckt sig oklart, tvetydigt och vi har förstått fel, eller tolkat saken fel. Kan ett brev, ett mejl, en utsaga, en skrift tolkas på två eller fler sätt, då gäller Murphys lag, det kommer att tolkas på det felaktiga sättet. Kunden blir sur när han får fel varor, vi skall skicka nya saker få i retur kreditera och krångla. Ibland skriftliga beställningar per mejl, exvis: "jag vill beställa en front/LCD till IC-M71XX". Vad vill han ha? En front och en LCD, eller LCD som sitter i fronten, eller en komplett front med LCD, eller en front där det vanligtvis sitter en LCD? Vad vi än skickar blir det fel. Man får fråga om, det tar extra tid. Vi lägger på SRS ner mycken tid på att tal och skrift ibland är tvetydigt skriven. Att vi använder artikelnummer även på reservdelar är ett led i att göra det enklare att förstå varandra. När det sedan gäller prylar och vad de heter, och hur de funkar och används är det ju samma sak. Man beställer PL kontakter och får sådana med posten, men kunden menade egentligen BNC kontakter. Så ni får dras med att jag försöker göra språket entydigt, och att jag ifrågasätter det ibland. Windom antennen skulle egentligen vara en VHF antenn, SMA adaptern skulle vara en kvartums till 3,5mm adapter till hörlurarna. Balunen skulle vara en N-kontakt. PL/BNC skulle vara en adapter och inte två olika kontakter. VHF/UHF menar man är en HF station för alla band. 300/f(MHz) är formeln för att beräkna våglängd, men tolkas som 300 stycken koaxialkontakter för av F typ för MHz. Man beställer 10 st sådana där pluttar som sitter på testkablarna, vi skickar 10 st banankontakter, men det skulle ha varit SMA kontakter, sladdhonor, för RG-174. Kunden beställer antennwire, i ordboken betyder det tråd, vi skickar tråd, men det skulle ha varit lina, flertrådig, dvs stranded wire. Ja felen som sker av tvetydigt språk är oräkneliga. Med det säger jag inte att jag själv är 100 procent otvetydig, men avsikten är att vara det.
Så därför gör jag lite ironi av vårt dynamiska språk.
Decimal tid....
Ni som jobbat för stämpelklockar av mekanisk typ vet oxo att man delar upp timmen i tiondelar, eller perioder, på vissa arbetsplatser. Dvs vi jobbar 7,8 timmar. Det blir då 7 timmar och 48 minuter.
Då kunde man säga att vi slutar klockan: 16,2 dvs 12 minuter över 16. Än idag finns folk som skriver klockslag med komma. Endera har de jobbat för sådan stämpelklocka, och menar verkligen tiondelstimmar, eller så använder de komma ändå. Som upplagt för missförstånd. Tvetydigt, och man tolkar givetvis det som gör att vi får gå hem fortast.
I Sverige skrivs klockslag med punkt som åtskillnad
Klockslag skrivs med punkt - inte med kolon, komma, upphöjt eller med annat tecken. Exempel:
kl 9.00 startar testen.
kl 10.00 -12.15 pågår utställningen.
Vi hörs på 7050 kHz mellan kl 13.00 och 15.00
Hur stavas repeater
Eller repiter, eller skall vi skriva relästation. Jag försöker successivt gå över till relästation, det är svenska och låter rätt bra. Repiter, nej det ordet finns väl inte men jag läser det här och där... Så ni får hålla till tåls med en successiv övergång till relä eller relästation.
En amatörradiorelästation, eller ett amatörradiorelä. Låter väl bra.
Vad är en "frequency shift converter"?
I senaste Eteraktuellt, tidningen från Sveriges DX-Förbund. Finns en artikel om lite gamla grejer, vi ser en bild på en gammal mottagare försedd med "frequency shift converter". Jag har genom åren fått frågan direkt av många kunder och tänkte att det nu är dags att skriva om saken även här. Kanske jag slipper svara på frågan fler ggr.
Detta är inget annat är ett fjärrskriftmodem.
Förr kallade man den oxo för RTTY terminal, FSK modem, och en massa andra komplicerade namn. Då var själva modemet som skulle avkoda själva frekvensskiftsignalerna en teknisk prestation att bygga, och innehäll ofta ett oscilloskop för inställning, mottagaren var ju förr inte så stabil som dagens och fininställning manuellt måste kunna ske hela tiden. Idag är modem delen, eller FSK demoduleringen i exvis ett PTC modem eller en dator den minsta eller enklaste delen. Så odramatiskt var detta.....
Fjärrskriftmodemet har krymp från att vara en 19 tums enhet på 2 till 3 höjdenheter, med oscilloskop mätare och kranar, till en del i modemen som ryms på en sockerbits yta.
Höjdenheter och rackmontage
Rackmontering i 19 tums paneler har väl de flesta sett, dessa har mått som ju många andra saker har, även om måtten i de här fallen är förhistoriska som kallas tum. 19 tums montage är en standard och det finns mycket få liknande system. Måttens toleranser är mycket stora, det blir ju så med hästålderns måttsystem, det måste ju passa både stora och små hästar. Alla kvarttumsskruvar måste passa både stora och små kvartumskruvar. Ja det är sant en kvartumsskruv kan vara väldigt olika beroende på tillverkare. Vi ser därför flera millimeter stora toleranser på 19 tums grejer. Vi har ett mått som heter "höjdenheter". Panelplåtarnas tjocklek kan variera från 2 till 6 mm. Hålen för kvarttumsskruvarna är ovala och rymmer M8 skruv med möjlighet att flytta dem några mm i sidledd.
Trots allt kan en rack med snyggt monterade apparater se väldigt proffsig ut.
En höjdenhet är c:a 43,6 mm men två höjdenheter är: 88,1 mm och tre höjdenheter är: 132,5 mm. Så summan av höjdenheter är inte bara en summa. Skälet är att det måste bli glapp mellan enheter, och det blir det ju inte av en större plåt som är flera höjdenheter hög... Givetvis skiljer måtten mellan olika fabrikat. IC-7800 är 149 mm hög och kräver då udda mått mätt i höjdenheter, dock är detta ett standardmått i alla fall. Det finns oxo halvmått, dvs ½ eller 1 ½ höjdenhet. Vad höjdenheterna har för relation till tum har jag inte lyckats klura ut. Det kan vara både decimala tum och bråkdelar av tum. En HE 43,6 mm, en tum är 25,4 mm.
Ja inte är det konstigt att det inte går att bygga bilar eller maskiner med tummått.
Bredden 19 tum blir 482,6 mm i SI enheter, men det kan i praktiken vara upp till +-5 mm från detta mått, på olika fabrikat av 19 tums grejer.
Det tyska företaget Schroff tillverkar fina 19 tums grejer, de har försökt sätta SI mått på grejerna, (är detta möjligt?) det blir stora toleranser som skulle få en snickare att tala om timmerbyggen. Men det funkar. I ELFA kan du läsa mer om detta sällsamma system. Det finns en stor mängd saker till 19 tumsystemet, man kan se det som ett mekano för vuxna med tumstock. Rackmonterade radiogrejer tar stor plats, men rymmer mycket då det bygger på höjden, har du många radiogrejer kan man således få plats på ett praktisk sätt med dessa i ett mindre utrymme.
IC-756PROIII i Morokulien nu
Man har införskaffat en IC-756PROIII till radiostugan i Morokulien. Boka in en helg och känn på den fina nya riggen, som är ansluten till ett verkligt fint antennsystem.
Njut av Pileupp på SJ9WL eller LG5LG. Kör 50 MHz med fullkräm och riktantenn. Ha alltid passning på 145,500 MHz med därför avsedd radio, (snabbtelefon). Med avsikt att få konakt med förbipasserande radioamatörer, bjud i dessa på en fika. Morokuliens hemsida finner du här http://www.east.no/priv/la7tia/arim/engarim.htm
Där finns möjlighet att studera villkoren för att boka stugan, antennerna radiostationerna etc.
Tänk dig att köra med en 8 elements logperiodisk antenn på 27 meters höjd som täcker 14 - 30 MHz. Dvs du har denna antenn även på 18 och 24 MHz banden.
Energi för radioamatörer (med lite lätt ironi)
Obs att den här textens innehåll är allvarligt menad, men innehåller en mängd ironi, och kan ses som både allvarligt menad och som skämt, siffror och fakta varierar mycket och man kan bara se sådant här som närmevärden, det finns oxo olika skolor i ämnet. Det är därför upp till var och en att utveckla sin kunskap i ämnet om man vill gå längre i saken. Jag har försökt översätta aktiviteterna som kräver energi till sådant som en radioamatör kan tänkas sysselsätta sig med. Samt exemplen på mat till typiska för radioamatörer på grönbete. (1 kilokalori = 4,2 kJ, 1 kJ = 0,24 kilokalori)
Jag brukar ju ha med den rubriken ibland, energiförbrukning är ju en miljösak numera. Energi kostar pengar och det är lönsamt att vara sparsam. Radiostationen drar ström och är därmed en energiförbrukare, liksom värmen i radiorummet. Men vi kräver energi som människa oxo, ibland får vi i oss för mycket energi, ibland förbrukar vi för lite av den energi vi stoppat i oss. Ibland lagrar kroppen energi på ett icke estetiskt sätt, (läs stor mage). Kroppen har en förmåga likt ett laddningsbart batteri att lagra energi. Inte som ström utan som bränsle, och det bränslet är i dallrig geléform, och kallas fett, eller bukfläsk. När kan vi få en bil som går på fett och en bil som själv kan lagra energi exvis från solen och lagra den som fett i en tank. Nej det får vi nog vänta på. För att få en uppfattning om vår egen tankning och förbränning kan det var bra att kunna räkna lite med energi. Man mäter energi i Wattsekunder, som tillsammans med Joule är en SI enhet. En förhistorisk måttenhet för energi är kalori. De energimått vi använder idag är kJ, (kilo Joule) det blir då kiloWattsekunder. (1 kilokalori = 4,2 kJ, 1 kJ = 0,24 kilokalori), ifall någon hittar en gammal matförpackning med kalori för dess energi innehåll.
Hur mycket drar då kroppen? Hur många Joule eller kJ (kiloJoule) drar vi som människa när vi gör olika saker. Detta beror på kroppsvikt men jag har hittat en tabell som visar energiförbrukningen för en 85 - 100 kg man (läs gubbe). Obs att det skiljer väldigt mycket på de här siffrorna i olika tabeller så vi får se dessa siffror som ungefärliga. Aktiviteterna anger energiförbrukning per timme:
Liggande i vila, eller sittande vid riggen, passivt lyssnande 300 kJ
Gående inomhus, lullande, mellan kylskåp, radio, TV och toa. 600 kJ
Gående ute i långsamt mak, pratande i en IC-E92D 1000 kJ
Gående ute i rask takt, ivrigt pratande i en IC-E92D 2400 kJ
Gräva grop för mastfundament, dvs hårt fysiskt arbete 2400 kJ
Löpning måttlig fart, joggning, det går att prata radio 3000 kJ
Löpning full fart över 15 km/h ingen radio hinns med nu, fullt flås 5000 kJ
Några ungefärliga exempel på vad vi kan behöva i energi för att göra saker. Att köra radio under test borde då kräva något mellan vila och gående inomhus, kanske 500 kJ per timme.
Men hur få vi i oss, hur tankar vi, den här energimängden då? Det vanligaste är numera att vi får i oss den via kolhydrater, (kolväteföreningar) dvs socker av olika typer. På matförpackningarna finner vi dess energiinnehåll per 100 gram. Tyvärr kan vi som människa inte få i oss energi från elsladden, det vore ju både praktiskt och billigt, vi måste köpa mat. Kolhydrater har ju fördelen att det går fort att känna av efter intaget, vi får ork direkt. En annan fördel är att det vi inte kan förbränna timmen efter att vi fått i oss detta socker, är att kroppen kan omvandla det till en fastare form av energi - fett - vilken hängs på kroppen likt en klädsam rygg eller magsäck. Energi i form av fett kan vi använda den dag vi inte har tillgång till ny mat, dvs ett praktiskt reservbatteri för sämre tider.
Nå då gäller att se vad vår mat ger för energiinnehåll, det är sedan upp till var och en att beräkna energi per krona, dvs vilken man som ger mest för pengarna, samt att försöka hålla balansen mellan tankning och körning. Vi bortser nu från matens andra nyttigheter.... Kolhydrater, dvs socker i olika former får vi från vitt bröd, Cola, Läsk, Öl, makaroner, korv som ju innehåller hälften av allt utom kött, potatis, ris är snabbt socker, juice ger snabbt socker i massor, frukt ger socker men långsammare och är då bättre då det räcker så länge att det inte hinner bli fett, pizza innehåller det mesta av det här i ett praktiskt platt format. Köttbiten i hamburgaren innehåller tillsatser av kolhydrattyp, så den kan ge ett snabbt energitillskott, som dock tar slut efter en timme. Proteinet och fettet i maten tar längre tid för kroppen att bränna av, och det blir därför färre tillfällen att omvandla detta till geléform (bukfläsk). (1 kilokalori = 4,2 kJ, 1 kJ = 0,24 kilokalori)
Här är några typiska födoämnen som kan antas vara aktuella för radioamatören att upprätthålla sin energibalans med. Obs att energivärdet gäller för 100 gram av maten.
Öl klass II 140 kJ
Potatischips 2200 kJ
Jordnätter salta rostade 2600 kJ
Wienerbröd 1800 kJ
Karameller godis 1700 kJ
Apelsinjuice 700 kJ
Ägg 620 kJ
Sockerkaka kaffebröd 1600 kJ
Ris 1400 kJ
Potatis 350 kJ
Ost 60+ 1800 kJ
Apelsin 220 kJ
Falukorv 1000 kJ
Du klarar dig vilande i två timmar på 100 gram apelsinjuice, men oprocessade apelsiner är bättre, de ger dig även fibrer och vitaminer. Stoppar du i dig en påse Chips, 300 gram får du 6000 kJ av energi, vilket då räcker till för att gräva mastfundament i nästan tre timmar!!!
Det är när man fuskar med arbetet efter maten som man får den där klädsamma bilringen omkring magen.
Obs att de här siffrorna är mycket ungefärliga och min avsikt är BARA att få ut en liten kunskap om energiberäkningar för annat än elektrisk energi, eller till att göra experiment med just energi, och vad är då bättre än att räkna på egen kropp, mat, vila, arbete och kroppsform. Den som vill gå på djupet med sådant här måste givetvis veta mycket mer om dietiken, kroppen, och inte minst matens hela sammansättning. För det onödiga skräpmatsintaget gäller de här siffrorna ganska väl. Och vi kan enkelt beräkna vad som orsakar viktuppgången.
(1 kilokalori = 4,2 kJ, 1 kJ = 0,24 kilokalori)
Men det är sant att hjärnan kräver mycket socker för att arbeta bra. Hjärnan drivs av socker. Hur tankearbete med hjärnan drar energi har jag inte fått fram. Men det är lätt att mäta själv, sätt bara i dig c:a 5000 kJ av en snabb kolhydrat, läsk exvis, sätt dig på en våg och försök att inte tänka på något, håll på i ett par timmar, eller tills vågen visar ett mätbart utslag, gör om experimentet nästa dag, och tänk ut svåra saker, används hjärncellerna, ta emot Morsesignaler i ett par timmar, sittande på vågen, skillnaden i energiförbrukning med passiv eller aktiv hjärna kommer att visa sig på vågen. Det går sedan att beräkna energiåtgången för tankeverksamhet. Kanske behövs en våg som visar gram.....
Rapporter från ovanstående experiment mottages tacksamt för att redovisas här i framtiden.
Förr var det populärt att kolhydrattömma sig inför en större fysisk ansträngning, ett maratonlopp exvis. Och att då hjärnan slutar tänka då är uppenbart, vem skulle annars bli så dum att springa flera mil.
Experimentera mera!
Tänk om vi kunde göra elektrisk energi av läsken istället
Och köra radion på exvis Cola, Öl, Chips etc. en sorts mekanisk mage där vi kan stoppa ner matrester etc. Det finns bränsleceller, de gör så med olika energirika bränslen, olja, etanol, vätgas etc. Lite av det vi är ute efter finner vi i en komposthög, den blir ju faktiskt varm. Nej mig veterligen är det bara vår egen mage som kan omvandla maten till användbar energi, det är svårt att få fram en maskin som gör detta.
Tänka går, och tänker vi mycket kanske det går att få fram en metod.
Men grisen den har ju ett vägguttag längst fram...... Frågan är vilken spänning och om det är AC eller DC?
Mode eller moder, digitala moder.... mamma
På trafiksättomkopplaren finns ordet "Mode", vi läser om "digitala moder", modeväljare etc.
Ett konstigt ord vid radio egentligen. Ett konstigt sätt att blanda in engelska i vårt språk, en internationellisering, knappast då moder inte gärna kommer att bli internationellt. Det händer att engelska ord blir svengelska, men här har det väl gått lite för långt. "Digitala moder", det skall väl heta "digitala mödrar" på svenska. Eller kan man sätta plural från svenska på ett engelskt ord? Och inte bry sig om att det då betyder "en grupp mammor"....
Det engelska "Mode" betyder humör eller tillstånd, och ordet används på riggar för trafiksätt. På svenska bör det heta trafiksätt och att sedan kalla de olika fjärrskrift varianterna för "digitala trafiksätt" är väl mer rätt. Men "digitala moder", nej det köper jag inte. Det får vara måtta på svengelska. Varför finns då inte ordet "telefoni moder"??? Telefoni trafiksätt, eller hellre trafiksätt för telefoni, SSB, AM eller FM, och numera är D-STAR ett trafiksätt för telefoni.. Vad är det för fel på trafiksätt och telefoni, gamla hederliga svenska ord som är lätt att förstå. Även för nybörjare.
Sen kan man ju ifrågasätta det digitala i vissa fjärrskriftsystem, jämfört med andra? Nog är väl Morse rätt digitalt, det går ju att sända siffror med Morse. Och nog kan vi sända digitalt - siffror - med SSB, ett två ett två.... testing, ett två ett två...
Lite att flabba åt skall det vara på slutet oxo:
Ta den här till exempel:
Jag har slutat att spela på hästar
Jonte sitter vid frukostbordet och läser Hallandsposten när hans fru går fram till honom och dänger en kastrull i huvudet på honom.
Aj aj, varför gjorde du så där? frågar Jonte och gnider sin ömma skalle med handen.
Jag hittade en lapp i din ficka igår med namnet Jennifer på, svarar frugan.
Men kära vän, jag var ju på travet igår och hästen jag satsade på i tredje loppet var Jennifer.
Hans hustru tror på förklaringen och ber skamset honom om ursäkt.
Ett par veckor senare när han som vanligt sitter och läser sin morgontidning vid frukostbordet
går hans fru fram till honom och ger honom ett våldsamt slag med stekpannan i huvudet.
När han kvicknar till efter några minuter säger han med en svag stämma:
Varför i hela fridens namn slår du mig på det där viset?
Hustrun stirrar på honom med en blick som kunde döda:
Hästjäveln ringde igår!!
73 de Benke
Hot Dog
Torvald och Marie är på besök i England och går omkring i London. De blir sugna och skall äta. De stannar vid en korvmack och köper Hot Dogs.
Vad betyder Hot Dog? frågar Torvald
Varm hund, svarar Marie
Men kunde de inte ha tagit en annan del av hunden istället.
Lövkrattning i Norge
Vad hände med Ola som krattade löv?
Han trillade ner från trädet
Blondinskämt
Blonda Laila till blonda Lollo;
Jag har gjort ett graviditetstest.
Jasså, var det svåra frågor?
Svenskar och engelska språket
Svensk på besök i Amerikat är imponerad av bilen han åker i:
It must be nice to have a fart-controller in the car.
En ingenjör skulle inleda en internationell teknisk mässa och hälsa alla välkomna:
Ladies and gentlemen, welcome to this technical mess!
Vildmarksmiddag:
Ett gäng amerikaner är på äventyrssemester i Lappland. Då de blev
serverade en ståtlig trerättersmeny mitt ute i skogen var de mäkta
imponerade och undrade naturligtvis vad de blev serverade. Förrätten var
enkel, salmon, (lax). Efterrätten var inte heller så svår att förklara, lingonberrys, (kröser, lingon).
Men varmrätten, som var fjällripa, översattes som mountain-rape.
Två viktiga ID-handlingar:
Vad skaffade alla björnar i september månad?
ID-kort, annars får de ju inte gå i ide!
Eftersom nu alla djur inom EU måste ha någon form av ID-handling om de skall resa inom EU, vad har grisarna då?
Naturligtvis fläskleg!
Mattegeniet
En SM0:a skulle gå på Komvux och började med matematik. Redan andra dagen kom han hem och var förtvivlad.
I går sa läraren att 5 plus 7 är 12.
I dag säger han att 9 plus 3 är 12
Nu vet jag inte vad jag ska tro.
De
Roy, SM4FPD nedre Frykens kustradiostation SM4FPD