|
|
SM4FPD Roys Nyhetsbrev v.36 2010-09-09
HEJ Mejlingslistan
Idag är temat dB, tabeller och SI bland annat. Genom tiderna har jag skapat dB tabeller, dBm listor, omvandlingstabeller till koppartråd från uråldriga amerikanska system. Så det blir lite listor idag, även några frekvenslistor som kan vara kul att lyssna på förutom lite information om ICOM pryttlar. En del är repriser. Men jag tänkte samla dem idag.
Vill du spara sådana listor i datorn är det lämpligt att göra det som filer i ordbehandlingsprogrammet, Word exvis. Då kan du ju editera själv, klippa och klistra och skriva ut fusklappar. Sparar gör du genom att markera texten från detta nyhetsbrev i mejlprogrammet. Tryck Ctrl C. Nu ligger allt markerad text i urklippshanteraren. Ta fram ditt ordbehandlingsprogram, och klistra in texten där du vill ha den genom att trycka Ctrl V vid promten.
Glöm inte att planera för närvo vid alla loppisar i höst. Det är dags att fundera på en IC-7200 nu, därför har jag med lite beskrivningar av det underverket. Men många väntar på IC-9100, och jag försöker få fram mer fakta. Avdelningen för "konstiga fel", idag IC-7000, och felet var förstås förarens.
Ännu en D-STAR relästation uppkopplad till internet
"Pressmeddelande"
Nu har vi fått SM4JDP C i Mora (145.6625 MHz - 600 KHz) online via DPlus och radiolänk (med en ex kommersiell Motorola GM350 och Dutch*Star adapter stående hemma hos SM4JDP - Peter), länken går från SM4JDP C (Högt berg utanför Mora) till SM4JDP´s QTH inne i Mora och sen ut på Internet till REFLECTORN (REF031B), på denna sen hänger i dagsläget de flesta andra aktiva noder och repeaters i SM
SM4JDP C har en fantastisk räckvidd och körbar hemma hos SA4AXB i Ekshärad (ca 100-120km) i kuperad teräng
På http://ref031.dstargateway.org/ kan ni se länkstatus i realtid (mer eller mindre)
Mer info om Dutch*Star (Svenska siten) http://shop.d-star.se/
Tekniska frågor gällande länksystem besvaras av SM0TSC Johan via email
73 de SM4JDP - Peter Pellams & SM0TSC - Johan Hansson
Kommentar till ovanstående D-STAR information
SM4JDPs D-STAR relästation står som man kan se på ett högt berg, för att få stor räckvidd.
Där uppe finns ingen Internetanslutning och inte mobilt bredband heller. Därför länkar man med nämnd utrustning Internet hemifrån SM4JDP. Detta visar att tredjeparts prylar för D-STAR nu börjar komma på allvar. D-STAR är ju JARL:s sak, fritt för alla tillverkare av kommersiella amatörradio att använda. Tredje part är då tillbehör som här används.
SM4JDPs relästation heter SM4JDP C, obs ett mellanslag till C, för att hamna på åttonde position i anropet, som står för VHF. Hur man nu gör för att komma ut till andra D-STAR stationer återkommer jag till.
Bevaka även detta och D-STAR på forumen. HAM.se: http://www.ham.se/allm-nt-om-amat-rradio/17189-d-star-sm4jdc-c-repeater-mora-nu-online.html
SSA medlemsforum: http://www.ssa.se/forum/viewtopic.php?f=43&t=2196
Radioforum, med D-STAR forum: http://radioforum.egensajt.se/forum/index.html
IC-9100 kommer, lugn bara den kommer, IC-9100 IC-9100 IC-9100
Det finns ett enormt uppdämt intresse för ICOM:s kommande radiostation, IC-9100
Lugn bara den kommer, lugn bara jag skall berätta så mycket jag vet så fort jag kan.
Under hufven på IC-9100
Som vanligt när stora nyheter från ICOM kommer, brukar jag skriva ihop ett dokument av denna typ. Det blir många sidor, och det börjar ta form.
Vill du redan läsa IC-9100 under hufven så mejla mig och få dokumentet under arbete.
HF, VHF, UHF, 1,2 GHz, Satellit, GPS, D-STAR, EME, AM, SSB, CW, RTTY, Radiofjärrskrift, FM, FMn, DV, DD och DR
Allt det där fixar man med en IC-9100. Dessutom två helt individuella mottagare. Det börjar komma lite mer och djupare information om IC-9100, och jag kommer att skriva mer om den framöver.
IC-9100 och 1,2 GHz, med en extra modul lik den som finns till IC-910.
IC-9100 och D-STAR med en extra modul lik den man sätter i kanalstationerna för VHF och UHF.
IC-9100 och D-STAR på 29 och 50 MHz förutom då VHF till UHF och 1,2 GHz.
FM kanaltrafik på 1,2 GHz samtidigt som QSO körs på 7 MHz SSB, möjligt med IC-9100.
Bara två blandare och bara två mellanfrekvenser med en IC-9100, precis som på ICOM IC-7700 och 7800.
Fjärrstyr din IC-9100 över nätet med ICOM RS-BA1.
Testa smalare filter i första MF med kristallfilter på första höga MF, med bandbredder på 3, 6 och 15 kHz.
Alla trafiksätt i IC-9100
USB, LSB, AM, FM, FMn, CW, RTTY, D-STAR, DV, DD, DR.
Dvs de trafiksätt som idag är aktuella inom amatörradiohobbyn finns I IC-9100.
Trafiksätten i IC-9100
Trafiksätten Förklarade.
USB = Upper SideBand, enkelt sidband telefoni
LSB = Lower SideBand, enkelt sidband telefoni
AM = Amplitud modulerad telefoni
FM = Frekvens Modulering med c:a 15 kHz bandbredd vid 25 kHz kanaler
FMn = Frekvens Modulering med under 10 kHz bandbredd, vid 12,5 kHz kanaler
CW = används för Morse och andra trafiksätt med till från, nycklad bärvåg
RTTY = Radio Tele Type, vanligen Baudot koden, frekvenskiftad bärvåg. Även andra trafiksätt som utnyttjar FSK
Radiofjärrskrift = Andra trafiksätt för text, bild och dataöverföring. Ex AMTOR, APctor, SSTV, PSK-31 plus en massa annat.
D-STAR = Digitalt modulerad telefoni med hela D-STAR systemet
DV = Digital Voice
DD = Digital Data
DR = Digital Repeater, gateway och med uppkoppling over nätet
GPS = ger vid D-STAR GPS-data ut och in ur din radiostation vid QSO.
Sattelit = Trafiksätt för kommunikation via amatörradiosatteliter, som finns i banden från 28 MHz - 1,2 GHz
IC-9100 kommer, lugn bara den kommer
Det finns ett enormt uppdämt intresse för ICOM:s kommande radiostation, IC-9100
Lugn bara den kommer, lugn bara jag skall berätta så mycket jag vet så fort jag kan.
5 st D-STAR, relästationer i Danmark (D-STAR)
OZ är starkt framme på D-STAR med tre relästationer på VHF och två på UHF.
Här är en repeaterkarta för VHF över landet: http://www.fma-teknik.dk/maps/145.pdf
Här motsvarande för UHF: http://www.fma-teknik.dk/maps/434.pdf
För övrigt finns 5 st relästationer på 50 MHz i OZ. Men bara en på 29 MHz.
Någon som planerar 50 MHz relästation i SM?
Subton i OZ-land
I Danmark har man planerat användandet av subton, således finns denna karta: http://www.fma-teknik.dk/maps/pilot.pdf
Smart att dela upp i distrikt för olika subtoner.
När gör vi likande i SM? Eller är motståndet för högt mot nymodigheter i SM?
IC-9100 kommer, lugn bara den kommer
Det finns ett enormt uppdämt intresse för ICOM:s kommande radiostation, IC-9100
Lugn bara den kommer, lugn bara jag skall berätta så mycket jag vet så fort jag kan.
IC-7200 bäst i klassen
Jag har fått en sammanställning där man jämför IC-7200 med tre konkurerande radiostationer. Tre modeller i ungefär samma, eller högre prisklass. Jämförelsen är gjord med mottagarens storsignalegenskaper. Dvs hur mycket starka störande stationer påverkar när vi vill lyssna på en svag signal. Man mäter då IP3 vid olika frekvensavstånd. Vid 2 kHz avstånd med störande signaler ligger IC-7200 mellan 23 dB och 41 dB bättre!!!!
Vid mer normala 20 kHz avstånd mellan de störande signalerna ligger IC-7200 5 dB till 18 dB bättre än konkurrenterna. Eller vid 5 kHz 3 dB till 34 dB bättre data hos IC-7200. Siffrorna kommer från: ARRL Product Review.
Rent praktiskt och från ett användarperspektiv är IC-7200 känd som en radiostation med mycket god mottagare. Dessa egenskaper börjar komma till sin rätt nu när solen blir aktivare. Eller, snarare måste man fördöma de oanvändbara mottagarna hos de testade konkurerande apparaterna. Dessa blir ju snart oanvändbara.
För att inte hänga ut vilka fabrikat och modeller det handlar om avstår jag från att nämna modellerna. Tyvärr kommer många ägare av dessa att inse vad vi talar om i kommande solfläcksmaximum.
En IP3 mätning går till så här, starkt förenklat:
Man ansluter tre signalgeneratorer till mätobjektet, dvs mottagaren vi skall testa. En utgör nyttosignalen och är svag, det är på dennas frekvens mottagaren under test är inställd på. På mottagarens högtalare anslut en Voltmeter, den mäter man vad man hör med. De andra två signalgeneratorerna ställs in på två andra frekvenser, med 2, 5 eller 20 kHz avstånd. (3 olika mätningar). Frekvensen hos dessa väljs så att de ger en intermodulationsprodukt som hamnar på den första signalen, dens kall störa nyttosignalen. Intermodulationsprodukten uppstår när de två signalgeneratorernas utnivå är hög, och då distorsion i mätobjektet uppstår. Distorsionsprodukten (IMD) stör då ut vår nyttosignal. Man beräknar förhållandet mellan de olika insignalerna. En bra mottagare tål mycket starka signaler omkring den svaga nyttosignalen. Skillnaden kan bli mycket stor mellan en bra mottagare och en dålig. Vi ser under rubriken "IC-7200 bäst i klassen" skillnader på upp till 41 dB. Detta är mycket! och kommer rent praktiskt att göra många svaga signaler ohörbara i de dåliga apparaterna.
Men rent praktiskt då? IMD IP3
Liknar verkligheten IP3 mätmetoden?
Och intermodulation på större avstånd. Inte bara IP3 på 2, 5 och 20 kHz. Det är inte så värst ofta man har två störande mycket starka signaler inom 2,5 eller 20 kHz som exakt placerar en intermodulationsprodukt där du vill lyssna. Trots detta så hörs det sämre i en mottagare med dåliga data enligt denna mätning. Jag är ute efter intermodulation från större avstånd.
Så stora frekvensavstånd som rundradiobanden på kortvåg. Lyssna exvis på 18 MHz, försök höra en svag signal. Flera av våra BC band vill oxo in i din mottagare, exvis 7 MHz, 9,5 MHz, 11,5 MHz, 13,6 MHz, 15,5 MHz, 18 MHz rundradioband. Detta är ungefärliga frekvenser för BC banden och de kan innehåller hundratals MYCKET starka signaler. Flera av dessa breda band med extremt starka signaler orsakar i en enklare mottagare IMD som kan hamna på ett amatörband där man försöker höra något svagt och rart. Många har detta problem, och med en avstämd antennavstämmare före apparaten, som en form av förselektion kan det bli bättre. Förselektionen dämpar nivån från flera av de BC band som orsakar Imd. Varje vecka har jag flera radioamatörer som är förtvivlade för att de bara hör oljud, starkt brus och förvrängt tal, med olika språk. Det kan vara nivåer på S9 på frekvenser från 10 MHz till 50 MHz. Detta händer då vissa tider på dygnet och försvinner med 20 dB attenuator. Men med attenuatorn på blir ju de svagaste signaler man vill höra dämpade. Jag brukar föreslå att de talar med representanten för det fabrikat de har, och ibland förklarar jag att de råkat köpa en billig radio, men får vad man betalar för. Med dåliga IMD värden, kan det uppstå intermodulation från BC banden och det yttrar sig som starkt brus ofta från 10 -50 MHz. Jag har tidigare berättat hur man ibland hör radioamatörer som inte vill köra 18 MHz för där finns ju bara en massa rundradiostationer och brus. Normalt skall det vara helt tyst och fint på 18, 21, 24, 28 och 50 MHz, även med PRE-amp påslagen.
Har man en enklare mottagare kan då en förselektion vara guld värd.
En sådan får man med en antennavstämmare, vilken i vissa fall räcker till.
Blockschemat IC-7200 (IC-7200 under hufven)
Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 - 2 MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För 0,03 - 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för 50 - 52 MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens "yttertak", det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF, 60, 455 kHz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, 7800. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 kHz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som matas in i DSP burken. DSP burken ger oss med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt till sändaren.
Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn.
Dubbla "passbandstuningar" IC-7200 (IC-7200 under hufven)
IC-7200 har dubbla PBT placerade i ett koaxialrattpar. Kraftiga rattar som går mjukt och stabilt. Dessa rattar har axlar som går genom packboxar, dvs gummimuffar, som gör att det skall vara svårt för vatten att tränga in den vägen. Detta skyddar även mot damm på lång sikt. Obs IC-7200 är inte IP klassad, men tätad mot regn stänk och fukt. En av de första sakerna jag märkte vid körning av IC-7200 är att PBT:erna inte blir spegelvända när man byter sidband, de går åt samma håll även om man byter mellan USB och LSB, bra då det ger en viss vana att dra åt samma håll för att få den verkan man vill ha. PBT är mycket branta och man får direkt en verkan med att få bort oljud, toner brus, men inte förrän man vridit rätt mycket börjar ljudkvaliteten att påverkas. PBT:erna fungerar i AM, och ger en mycket brant påverkan. Jag har provat med signalgenerator och med 3 kHz modulerad AM, försvinner sidbanden, AM ljudet tvärförsvinner när PBT står kl 11 respektive 1. Superbrant! Vid SSB och CW påverkar PBT vald bandbredd. Till skillnad mot de stora riggarna finns ingen "PBT clear", utan här ställer man dem till klockan 12 bara, precis som på den gamla analoga tiden. Genom att dra båda rattar åt samma håll får man IF shift. Med dessa två kranar kan man åstadkomma all tänkbar påverkan på passbandet som på andra fabrikat kan ha de mest fantasifulla namn. Med hjälp av två manuella Notchar med flera bandbredder kan man göra ännu mera. PBT rattparet har en framträdande placering, men med dagens överfulla band, brus, störningar etc är det ett reglage man använder ofta.
"Filterfabriken" i IC-7200 (IC-7200 under hufven)
Är lite enklare än i ICOM:s större riggar. Men kanske enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och de kallas för default. Trycker du länge på FILTER-knappen kommer filterfabriken upp. Nu är det bara at vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen kronor om det vore som förr.
Chassit på IC-7200 (IC-7200 under hufven)
Är gjutet i aluminiumlegering. Ganska tungt, men stabilt och mycket välgjort. Det lär inte ändra form även om man tappar riggen. Ett sådant här chassi är en mycket viktig del i att bygga en radio med låg chassistrålning, dvs för att kunna få radion typgodkänd överhuvudtaget. Chassit skall vara kallt, dvs inte stråla. Ja många kommer väl ihåg hur jag skrivit om äldre radioapparater där antennen kopplad till höljet ändå gör att det hörs stationer. Här är chassit kallt, man kan kalla det något som börjar likna det vi kallar jord, men som knappast finns. En annan mycket viktig sak med ett stabilt chassi är livslängden, det låter kanske konstigt att chassit har med livslängd att göra, men ser man chassit som en enda stor jordpunkt som fungerar för alla frekvenser, inser man att det krävs ett chassi som består i den form och den strömfördelning som krävs. Eller med andra ord den kommer att kunna CE märkas även efter 10 år. Något som många andra konstruktioner inte kan redan efter några månader ute i friska luften.... Över chassit finns täckplåtarna. De svarta kåporna som ser mycket kraftiga ut på bilderna, med former som liknar militära saker, eller plåtstrukturen hos en jeepdunk. Detta är plast, polykarbonatplast, mycket starkt, och ger en makalöst snygg finish. Vid första anblicken ser det ut som gjutna aluminiumkåpor. Slagtåligheten blir mycket god på det här viset.
Men skrämningen då frågar sig någon. Skärmning är något som är mycket svårare än att med ett kallt chassi få bort strålning från ett radiohölje. Dvs plåtkåpor är knappast det som kan göra att en radio klarar CE mätningarna. På själva det gjutna chassit finns täcklock och de har packningar för att göra radion tålig mot stänk av vatten. IC-7200 är inte IP klassad men tål mindre regnstänk. Både utanpå och mot fronten.
Slutsteget i IC-7200 (IC-7200 under hufven)
Är uppbyggt av MOS FET effekttransistorer. Drivtransistor är en liten RD01MUS1 drivsteget består av två RD15HVF1 och slutsteget två stycken feta saker, RD100HHF1C-103. Detta PA är en förstärkare som skall förstärka 0,1 mWatt till 100 Watt inom frekvensområdet 1,6 - 54 MHz. Mellanstegstransformatorer av ferrit pärlor, "kikare" eller "gristrynen" oxo kallade. Det som man tänker på först är att till och med BIAS till alla dessa transistorer är mjukvarutrimmade. Det finns inga trimpottar i riggens PA!!! BIAS till FET:ar av den här typen är ju spänning, och de drar ingen basström, därför behövs ju inga effektsteg för att göra BIAS som i steg med Bipolära transistorer. Stegen är motkopplade i vanlig ordning. Detta för att minska distorsionen, och därmed splattret, bredda frekvensområdet och för att jämna ut förstärkningen över hela frekvensområdet. Kretslösningen på det här PA steget är anmärkningsvärt välgjort, exvis avkopplingen av inkommande likspänning där finns i en punkt 7 st olika kondingar. Kommer ni ihåg att jag har skrivit att både plus och minus är jord, eller skall vara jord i en sådan här sak. Och då menar jag att även plus är jord, åtminstone för alla frekvenser från 0,01 Hz till UHF. Kortet är en komponent som jag oxo skrivit om, i det här fallet uppbyggt med extremt låga ströinduktanser och strökapacistanser, allt för att få ett så stabilt PA som möjligt. Det vi vinner på detta är att det tål alla former av belastningar. Något som en radioamatör utsätter sitt PA för, jag har berättat om de som sitter och kör trots att det gnistrar ur antennkontakterna, en av de värsta laster ett PA kan utsättas för. Trots sådant skall steget gå kolugnt. Och inte varken splattra eller gå sönder. Många menar att ett FET PA går linjärare än ett med bipolära transistorer, det må vara så, men uppbyggnad, ALC och parasitoscillationer är ännu viktigare saker. Här ser vi ett PA som är så välbyggt att det bör klara dessa krav väl.
IC-7200 är en trippelsuper (IC-7200 under hufven)
Jag har berättat om att de stora, IC-7700 och IC-7800 bara har två blandare. Det ger fördelar som lägre sidbandsbrus. Men varför har då inte denna billigare radio färre blandare? Det borde ju vara billigare att hoppa över en MF. Det är så att skall man blanda från höga MF-en, 65 MHz, till sista i ett enda steg, men det kostar och det krävs en väldigt speciell blandare. Den är vad som finns i 7700 och 7800. Utan en sådan påkostad blandare går det inte bra att göra denna konst. Det drar ström, det blir dyrt, men det ger fördelar ur prestanda synpunkt. Men nu ser vi ju konkurerande lågpris riggar med bara två blandare. Jag säger bara: lycka till! under kommande solfläcksmaximum, det kommer inte ens att gå att köra 27 MHz med en sådan. Billigt med få MF:ar, men det ger inga bra resultat om inte de två blandarna är av absolut högsta och patenterad klass. I en lågpris radio finns inget ekonomi utrymme för detta. Gör man det ändå i avsikt att få ner priset, ja då faller prestanda dramatiskt! Därför har IC-7200 tre blandare, därför att den skall gå att använda i framtiden, därför att den skall få god selektivitet, därför att den skall kunna användas även under kommande solfläcksmaxima. Ett system med två blandare ger fördelar men kostar pengar, dessa pengar är nerlagda i IC-7800, 7600 och 7700, dessutom finns patenträttigheter.
"Min IC-7000 är död i AM" (avd. för konstiga fel)
Någon ringer ang. sin nya fina IC-7000, riggen är tyst i AM, men funkar fint i SSB och CW.
Vad kan det vara för fel?
Skit bakom spakarna brukar jag skoja.
Så här brukar det vara:
Default inställningen för RF-Gain och Brusspärr är vid ny radio sådan att vid SSB, CW, och RTTY finns RF-Gain men inte brusspärr. Vid AM och FM finns inte RF-GAIN men väl brusspärr. Många känner inte till att med RF-GAIN/SQ knappen, dvs den under volymkontrollen kan man ställa in både RF-GAIN och Brusspärr. Med ratten ställd i mitten, kl 12, är det max RF-Gain och brusspärren är öppen. Om man nu lyssnar på SSB och av gammal vana drar RF-Gainet till max, dvs fullt medurs, så händer inget. Men när man så slår över till AM, eller FM så kommer man då att få max brusspärr. Det blir tyst i AM om det inte finns mycket starka insignaler. Som tur är behöver man inte sända in radion för reparation. Studerar man manualen så beskrivs detta noga, men då måste man ju bläddra läsa och förstå. Radion, IC-7000 är ju så spännande att man gärna glömmer manualen.
I set menyn "OTH" (Others) kan du välja så att du får både RF-Gain och brusspärr i alla trafiksätt. Man kanske då kan tycka att radion blir mer konsekvent, eller mer avancerad. Men RF-Gain nyttjar man sällan i FM. Och brusspärr i SSB eller CW? Tja varför inte, prova vet jag!
Det här problemet kan inträffa med andra modeller, då brusspärr är kombinerat med RF-GAIN på flera ICOM-apparater. Och många inser inte att ICOM har gjort en mycket smart lösning här, dessutom är detta väl beskrivet i manualen, ytterligare ett skäl att noga studera manualen.
Lite tillägg till förra brevet om subton
SM0AOM har denna rättelse och intressanta tillägg om selcall för HF och flyget, han skiver så här:
Hittade ett par faktafel i nyhetsbrevet:
"PL-tone = Pilote Tone"
PL står för "Private Line", vilket var Motorola:s varumärke för CTCSS- eller "subtonstekniken" när den introducerades på 50-talet.
Andra varumärken var:
QC, RCA "Quiet Channel".
CG, General Electric "Channel Guard".
"Jo flyget, och de verkar inte vara intresserade av tonsystem. Skälet är förstås att de måsta ha full passning, alla piloter måste ha full koll, och måste därför höra all kommunikation. SSB då och selektivsystem? Flyget, lyssna på Stockholm Radio, 11345 kHz USB, så hörs det selektivsystem som funkar på SSB"
Det selektivanrop som används för civilflyget utvecklades ursprungligen av Motorola för AM-utrustning, och blev sedan standardiserat av ICAO i "Annex 10". (se t.ex. http://en.wikipedia.org/wiki/SELCAL. Tidiga SELCAL-givare för flygbruk kom ofta från Collins. I den form som används i dag sänds SELCAL med användning av dubbelt-sidband AM (A2B) på VHF och enkelt-sidband AM (H2B) på HF. Båda formerna använder full bärvåg under tonsändningen så att frekvensfel inte påverkar funktionen. SSB-sändarna på Stockholm Radio ställs om automatiskt till H2B precis innan tonerna sänds.
Avkodarna ombord i trafikflygplan är standardiserade enligt ARINC Characteristic 714, där även kraven på landsystemet specificeras. Avkodare enligt ARINC 714 ska kunna fungera tillsammans med både VHF/AM- transceivrar enligt ARINC 716 och HF/SSB-transceivrar enligt ARINC 719.
Användningen av SELCAL på VHF är relativt ovanlig i Europa, men desto vanligare i USA.
SELCAL på HF är helt nödvändigt för att t.ex. flygtrafikledningen över oceanerna ska fungera.
de
Karl-Arne
SM0AOM
(som skrev programvaran i SELCAL-givarna på Stockholm Radio)
dBm till spänning och effekt
Obs att vi kan mäta effekten på en radiostation med dBm, eller ineffekten till vår mottgare, detta är praktiskt då det är lätt att addera antennvinst, kabelförluster etc.
Handapparaten lämnar då c:a 30 till 36 dBm
Hemma kör vi 50 dBm (100 W) från HF riggen. 170 dB försvinner på vägen.... kvar är endast -120 dBm till mottagaren. Obs vi jobbar med 50 Ohms system.
dBm Spänning, V effekt, W
50 dBm 70.7 V 100 Watt
40 dBm 22.4 V 10 Watt
30 dBm 7.07 V 1 Watt
20 dBm 2.23 V 100 mWatt
10 dBm 707 mV 10 mWatt
0 dBm 224 mV 1 mWatt 0,001 W
-10 dBm 71 mV 0,1 mWatt 0,000 1 W
-20 dBm 22 mV 0,01 mWatt 0,000 01 W
-30 dBm 7 mV 0,000 001 W
-40 dBm 2.2 mV 1 µWatt 0,000 000 1 W
-50 dBm 708µV 0,000 000 01 W
-60 dBm 224µV 1 nWatt 0,000 000 001 W
-70 dBm 70 µV 0,000 000 000 1 W
-80 dBm 22 µV 0,000 000 000 01 W
-90 dBm 7 µV 1 pWatt 0,000 000 000 001 W
-100 dBm 2.2 µV 100 fWatt 0,000 000 000 000 1 W
-110 dBm 0.7 µV 10 fWatt 0,000 000 000 000 01 W
-111 dBm 0.63 µV
-112 dBm 0.56 µV
-113 dBm 0.5 µV
-114 dBm 0.45 µV
-115 dBm 0.4 µV
-116 dBm 0.35 µV
-117 dBm 0.3 µV
-118 dBm 0.28 µV
-119 dBm 0.25 µV
-120 dBm 0.22 µV 1 fWatt 0,000 000 000 000 001 W
-121 dBm 0.2 µV
-122 dBm 0.18 µV
-123 dBm 0.16 µV
-124 dBm 0.16 µV
-120 dBm, det svagaste man kan höra?
Nästan i alla fall. Moderna ICOM-stationer kan kanske höra - 123 dBm vid FMn. Vid FM trafik är det med mycket brus och svårighet att läsa en signal med effekt under - 120 dBm in i mottagaren. Det motsvarar 1 fW, (fikoWatt) eller
0,000 000 000 000 001 W. I andra änden sitter en radioamatör med 50 Watt ut, dvs han matar ut c:a 47 dBm men förlorar 3 dB i koaxialkabeln, men han har en antenn som ger 6 dB. Bara att summera då, 47 dBm - 3 dB + 6 dB, dvs han sänder med 50 dBm, dvs 100 Watt ut ur sin antenn. Eller kör han en 15 elements Yagi som ger 15 dB, då blir den effektiva uteffekten, dvs 47 dBm - 3 dB + 15 dB = 59 dBm, lika med c:a 800 Watt i din riktning. Men det blir bara -20 dB till din mottagare, det försvann 179 dB på vägen. Jo du kanske oxo hade en antenn och en bit kabel. Bara att räkna in den då. Med dB och absolutvärdena dBm kan vi lätt räkna ut saker.
Vid SSB kan vi säkert läsa signaler neråt -126 dBm, och vid Morse kanske - 130 dBm är läsbara.
En decibeltabell med 0,1 dB upplösning
Tabellen visas faktorn vid effekt respektive spänning och ström samt dämpning respektive förstärkning. Det är många frågor om dB, särskilt vad 0,1 dB dämpning innebär, man hör på banden att det saknas kunskap om dB, så jag kör en repris på min dB tabell med tiondelar. Jag har försökt få med "lagom" många decimaler. Vanligen avrundar man till en eller två decimaler. 0,1 dB dämpning av effekten blir då faktorn 0,98. (100 Watt blir 98 Watt).
effekt ström spänning
dB Först. Dämpn. Först. Dämpn.
0 1 1 1 1
0,1 1,023 0,9772 1,012 0,9886
0,2 1,047 0,9550 1,023 0,9772
0,3 1,072 0,9333 1,035 0,9661
0,4 1,096 0,9120 1,047 0,9550
0,5 1,122 0,8913 1,059 0,9441
0,6 1,148 0,8710 1,072 0,9333
0,7 1,175 0,8511 1,084 0,9226
0,8 1,202 0,8318 1,096 0,9120
0,9 1,230 0,8128 1,109 0,9016
1,0 1,259 0,7943 1,122 0,8913
1,1 1,288 0,7762 1,135 0,8810
1,2 1,318 0,7586 1,148 0,8710
1,3 1,349 0,7413 1,161 0,8610
1,4 1,380 0,7244 1,175 0,8511
1,5 1,413 0,7079 1,189 0,8414
1,6 1,445 0,6918 1,202 0,8318
1,7 1,479 0,6761 1,216 0,8222
1,8 1,514 0,6607 1,230 0,8128
1,9 1,549 0,6457 1,245 0,8035
2,0 1,585 0,6310 1,259 0,7943
2,1 1,622 0,6166 1,274 0,7852
2,2 1,660 0,6026 1,288 0,7762
2,3 1,698 0,5888 1,303 0,7674
2,4 1,738 0,5754 1,318 0,7586
2,5 1,778 0,5623 1,334 0,7499
2,6 1,820 0,5495 1,349 0,7413
2,7 1,862 0,5370 1,365 0,7328
2,8 1,905 0,5248 1,380 0,7244
2,9 1,950 0,5129 1,396 0,7161
3,0 1,995 0,5012 1,413 0,7079
3,1 2,042 0,4898 1,429 0,6998
3,2 2,089 0,4786 1,445 0,6918
3,3 2,138 0,4677 1,462 0,6839
3,4 2,188 0,4571 1,479 0,6761
3,5 2,239 0,4467 1,496 0,6683
3,6 2,291 0,4365 1,514 0,6607
3,7 2,344 0,4266 1,531 0,6531
3,8 2,399 0,4169 1,549 0,6457
3,9 2,455 0,4074 1,567 0,6383
4,0 2,512 0,3981 1,585 0,6310
4,1 2,570 0,3890 1,603 0,6237
4,2 2,630 0,3802 1,622 0,6166
4,3 2,692 0,3715 1,641 0,6094
4,4 2,754 0,3631 1,660 0,6026
4,5 2,818 0,3548 1,697 0,5893
4,6 2,884 0,3467 1,698 0,5888
4,7 2,951 0,3388 1,718 0,5821
4,8 3,020 0,3311 1,738 0,5754
4,9 3,090 0,3236 1,758 0,5689
5,0 3,162 0,3162 1,778 0,5623
5,1 3,236 0,3090 1,799 0,5559
5,2 3,311 0,3020 1,820 0,5495
5,3 3,388 0,2951 1,841 0,5433
5,4 3,467 0,2884 1,862 0,5370
5,5 3,548 0,2818 1,884 0,5309
5,6 3,631 0,2754 1,905 0,5248
5,7 3,715 0,2692 1,928 0,5188
5,8 3,803 0,2630 1,950 0,5129
5,9 3,890 0,2570 1,972 0,5070
6,0 3,931 0,2512 1,995 0,5012
6,1 4,074 0,2455 2,018 0,4955
6,2 4,168 0,2399 2,042 0,4898
6,3 4,266 0,2399 2,042 0,4842
6,4 4,365 0,2291 2,089 0,4786
6,5 4,466 0,2239 2,113 0,4732
6,6 4,570 0,2188 2,138 0,4677
6,7 4,677 0,2138 2,163 0,4624
6,8 4,787 0,2089 2,188 0,4571
6,9 4,897 0,2042 2,213 0,4519
7,0 5,013 0,1995 2,239 0,4467
7,1 5,128 0,1950 2,265 0,4416
7,2 5,249 0,1905 2,291 0,4365
7,3 5,371 0,1862 2,317 0,4315
7,4 5,495 0,1820 2,344 0,4266
7,5 5,624 0,1778 2,371 0,4217
7,6 5,754 0,1738 2,399 0,4169
7,7 5,889 0,1698 2,427 0,4121
7,8 6,024 0,1660 2,455 0,4074
7,9 6,165 0,1622 2,483 0,4027
8,0 6,310 0,1585 2,512 0,3981
8,1 6,456 0,1549 2,541 0,3936
8,2 6,605 0,1514 2,570 0,3890
8,3 6,761 0,1479 2,600 0,3846
8,4 6,920 0,1445 2,630 0,3802
8,5 7,077 0,1413 2,661 0,3758
8,6 7,246 0,1380 2,692 0,3715
8,7 7,413 0,1349 2,723 0,3673
8,8 7,587 0,1318 2,754 0,3631
8,9 7,764 0,1288 2,786 0,3589
9,0 7,943 0,1259 2,818 0,3548
9,1 8,130 0,1230 2,851 0,3508
9,2 8,319 0,1202 2,884 0,3467
9,3 8,511 0,1175 2,17 0,3428
9,4 8,711 0,1148 2,51 0,3388
9,5 8,913 0,1122 2,985 0,3350
9,6 9,124 0,1096 3,020 0,3311
9,7 9,328 0,1072 3,055 0,3273
9,8 9,551 0,1047 3,090 0,3236
9,9 9,775 0,1023 3,126 0,3199
10,0 1,000 0,1000 3,162 0,3162
Faktor
En faktor är ett av talen i en multiplikation. Ex: faktorn för 4 dB av effekten är 2,512. Vi använder faktor för att få fram effekten, ex: 10 Watt x 2,512 = 25,12 Watt. Här finner vi att man mycket väl kunde ha avrundat faktorn till 2,5. Har vi dämpningen 4 dB blir faktorn 0,4 (avrundat) och vi har bara 4 Watt kvar av våra 10 Wattingar. Svaret i en multiplikation kallas för produkt.
Omvandlingstabell mm Hg (mm kvicksilver), mbar (milliBar) och hPa (hekto Pascal)
Endera slänger du din gamla barometer med mmHg skala, eller så omvandlar du dess mätvärden till moderna SI enheter.
mm Hg mbar, hPa
700 933,26
701 934,6
702 935,9
703 937,26
704 938,6
705 940
706 941,26
707 942,6
708 943,9
709 945,26
710 946
711 947,9
712 949,25
713 950,6
714 951,9
715 953,2
716 954,6
717 955,9
718 957,25
719 958,6
720 959,9
721 961,25
722 962,6
723 963,9
724 965,25
725 966,6
726 967,9
727 969,25
728 970,6
729 971,9
730 973,25
731 974,6
732 975,9
733 977,25
734 978,6
735 979,9
736 981,25
737 982,6
738 983,9
739 985,25
740 986,6
741 987,9
742 989,25
743 990,6
744 991,9
745 993,25
746 994,6
mm Hg mbar, hPa
747 995,9
748 997,25
749 998,6
750 1000
751 1001,25
752 1002,6
753 1003,9
754 1005,25
755 1006,6
756 1007,9
757 1009,25
758 1010,6
759 1011,9
760 1013,25
761 1014,6
762 1015,9
763 1017,25
764 1018,6
765 1019,9
766 1021,25
767 1022,6
768 1023,9
769 1025,25
770 1026,6
771 1027,9
772 1029,25
773 1030,6
774 1031,9
775 1033,25
776 1034,6
777 1035,9
778 1037,25
779 1038,6
780 1039,9
781 1041,25
782 1042,6
783 1043,9
784 1045,25
785 1046,6
786 1047,9
787 1049,25
788 1050,6
789 1051,9
790 1053,25
Koppartrådstabell, AWG och SWG mått
Om vi skall bygga något från en Amerikansk tidning, HAM-Radio, QST eller från ARRL hanboken finner vi en massa nummer istället för mått på tråd. AWG systemet. De har även motsvarande system för plåttjocklek.
AWG, American Wire Gauge. Gauge uttalas ungefär: gäjdch.
På svenska: "Amerikanska tråd mått". Obs att det Amerikanska ordet Wire står för tråd, (enkeltrådig sådan). "Stranded Wire" betyder spunnen eller flertrådig kabel. Det svenska ordet vajer, står för lina, eller spunnen flertrådig kabel. Något svensk ord som stavas wire finns inte, trots att det står att läsa både här och där. Men ofta menar man vajer eller lina då. Hookup Wire betyder kopplingstråd, är den flertrådig blir det: Stranded Hookup Wire.
SWG är det brittiska systemet och har små avvikelser från AWG, vilket framgår av tabellen.
mil, står för tusendels tum. Dvs 1 mil: 25.4/1000 = 0.0254 mm
Högre AWG nummer är smalare tråd. Tabellen visar två decimaler, och inkluderar lackisolationen, avvikelser förekommer bland olika fabrikat. Observera skillnaden i diameter och area i mm2. Diameter kan man mäta med ett skjutmått, arean måste räknas ut utifrån diametern.
Arean räknar man ut med formeln r2Pi. (radien i kvadrat ggr Pi) r är radien, dvs halva diametern och Pi är 3,14. För flertrådig ledare måste du summera de ingående trådarna. För en 2 mm tjock tråd blir då arean, 1 x 1 x 3,14 = 3,14 mm2. För en 1 mm tjock tråd blir arean 0,5 x 0,5 x 3,14 = 0,8 mm2. Alla mått finns inte med i tabellen utan bara de viktigaste.
AWG 12 till 30 är de som vanligen används inom radiotekniken. De siffror som saknas kan du räkna ut själv, skall göra det nån gång jag får tid....
Skall du linda spolar efter en amerikansk byggbeskrivning är det mycket viktigt att du väljer rätt tråd-diamter.
AWG SWG mm Mil Area mm2 Ohm /1000m
1 1 7.35 290
2 3 6.54 257
3 4 5.83 229
4 5 5.19 204
5 7 4.62 181
6 8 4.12 162
7 9 3.67 144
8 10 3.26 128
9 11 2.90 114
10 12 2.60 102
11 13 2.30 91
12 14 2.05 81
13 15 1.83 72
14 16 1.63 64
15 17 1.45 57
16 18 1.30 51
17 18 1.15 45
18 19 1.02 40 0.7854 21.95
19 20 0.91 36
20 21 0.81 32 0.5027 34.3
21 22 0.72 28
22 23 0.64 25 0.2827 61.0
23 24 0.57 22
24 25 0.50 20 0.1962 87.8
25 26 0.45 18 0.1590 108
26 27 0.40 16 0.1257 137
27 29 0.36 14 0.0962 179
28 30 0.32 12 0.0707 244
29 31 0.28 11
30 33 0.25 10 0.0491 351
31 34 0.22 8.9 0.0314 549
32 36 0.20 8.0
33 37 0.18 7.1
34 38 0.16 6.3 0.0176 976
35 38-39 0.14 5.6
36 39-40 0.13 5
37 41 0.11 4.5 0.0078 2195
38 42 0.1 4
39 43 0.09 3.5 0.00503 3430
40 44 0.08 3.1
Plåttjocklek Metall Gauges,
Ibland vill man bygga efter en byggbeskrivning där plåttjocklek anges i gauge. Här är en omvandlingstabell. Gauge uttalas ungefär: gäjdch.
Beräknad med 1 tum motsvarande 25,4 mm. Avrundade decimaler.
Gauge No. Plåttjocklek tum Plåttjocklek mm
1 0,29 7,3
2 0,26 6,6
3 0,23 5,8
4 0,2 5,1
5 0,18 4,6
6 0,16 4,1
7 0,14 3,6
8 0,13 3,3
9 0,11 2,8
10 0,1 2,54
11 0,091 2,3
12 0,080 2,03
13 0,072 1,83
14 0,064 1,63
15 0,057 1,45
16 0,051 1,3
17 0,045 1,14
18 0,040 1,02
19 0,036 0,9
20 0,032 0,8
21 0,029 0,74
22 0,025 0,63
23 0,023 0,6
24 0,020 0,51
25 0,018 0,46
26 0,016 0,41
27 0,014 0,35
28 0,013 0,33
29 0,011 0,3
30 0,0100 0,25
31 0,0089 0,23
32 0,0079 0,2
33 0,0071 0,18
34 0,0064 0,16
35 0,0056 0,14
36 0,0050 0,13
37 0,0045 0,114
38 0,0040 0,1
39 0,0035 0,09
40 0,0031 0,08
Några vanliga tummått, översatta till Internationell standard
Tum SI (mm)
1/16 1,587
5/64 1,984
3/32 2,38
7/64 2,778
1/8 3,175
9/64 3,57
5/32 3,968
11/64 4,365
3/16 4,76
13/64 5,16
7/32 5,555
15/64 5,95
1/4 6,35
Kondensatorer och deras värden
Kondensatorer anges med olika prefix, som µ (mikro) n (nano) och p (piko).
Ibland kan det vara svårt att omvandla 100 nF till pF om kondensatorerna är märkta i pF. Eller 0.01µF till nF, eller tvärs om.
Med en tabell av detta slag är det hela enklare. Man kan bättre utnyttja vad som finns i junkboxen.
0,000 001 µF 0,001 nF 1 pF
0,000 01 µF 0,01 nF 10 pF
0,000 1 µF 0,1 nF 100 pF
0,001 µF 1 nF 1000 pF
0,01 µF 10 nF 10 000 pF
0,1 µF 100 nF 100 000 pF
1 µF 1000 nF 1000 000 pF
10 µF 10 000 nF 10 000 000 pF
100 µF 100 000 nF 100 000 000 pF
Några exempel:
0,047 uF är 47 nF eller 47 000 pF
0,22 uF är 220 nF eller 220 000 pF
OHMs LAG
Kan man lite om Ohm lag så kan man göra ganska många enklare beräkningar av strömmar spänningar och effekt.
Strömmen skrivs som I, U står för spänning, R för motstånd i Ohm, och P står för effekt i Watt. Snedstreck är division, x är mulitplikation.
Vanligen betyder inget tecken multiplikation, exvis U = IR, det står ett multiplikationstecken mellan I och R om det inte är utskrivet. För att vara extra tydlig skriver jag ut ett x.
U2 betyder att talet multipliceras med sig själv, dvs kvadraten på talet. Exvis om U är 13,8 Volt, i kvadrat blir det 190,44.
För att beräkna Strömmen kan man använda dessa tre formler:
I = P/U
I = U/R
I = Roten ur P/R
Spänningen får man ur dessa formler:
U = I xR
U = Roten ur PxR
U = P/I
Resistansen får vi genom dessa tre formler:
R = U/I
R = U2/P (spänningen i kvadrat genom Effekten)
R = U/I
Effekten kan vi få med tre formler:
P = I2xR (Strömmen i kvadrat gånger Resistansen i Ohm)
P = UxI
P = U2 / R ( Spänningen i kvadrat genom Resistansen i Ohm)
Praktiskt va?
Så låt oss säga att vår IC-2725 som lämnar 50 Watt ut och går på 13 Volt, och har 50 % verkningsgrad, dvs den behöver 100 Watt in vid 13 Volt.
Strömmen för att välja säkring och kabeldimensioner får vi då ur formeln:
I = P/U Dvs 100/13 = 7.7 Ampere, det låter realistiskt va?
Kanske den har lite sämre verkningsgrad då drivsteg lampor och PLL drar lite ström oxo. Låt oss lägga på ett par Amp, 10 Amp kan vara OK. Vi sätter dit en 15 Amp säkring, och väljer sladd för 15 Amp, så har vi marginaler.
Hur mycket ström drar två extraljus på bilen? Vi har två med H4 lampor på 100 Watt.
Dvs 200 Watt och 13 Volt, strömmen får vi ur I = P/U, 200/13 = 13,4 Amp drar lamporna och vi behöver sladdar o relä som tål den strömmen.
Många tycker att en IC-706MKIIG blir varm i RX läge. Låt oss beräkna förlusteffeken vid mottagning. Den går på 13,8 Volt o drar 1,5 Amp. Effekten blir då P = UxI, dvs 13,8 x 1,5 = 20,7 Watt.
Ja den står o bränner av 20 Watt vid RX, och allt blir värme. Liksom en vanlig 25 Watts lampa blir det kännbar värme i ett så litet hölje.
Pratar vi nu om växelström, blir det lite mer komplicerat, så låt oss bara prata om växelström där belastningen är att likna vid ett motstånd. Exvis en lampa eller en kupevärmare.
Kupevärmaren är på 1200 Watt och går på 230 Volt AC, där kan vi köra med Ohm´s lag för likström och få tillräckligt bra svar.
Dvs I = P/U, 1200 Watt / 230 V blir en ström på 5,2 Amp, så våra 10 Amp säkringar räcker, såvida vi inte har diskmaskinen på samma säkring.
Vårt HF PA lämnar 1000 Watt och drar 2300 Watt, lätt uppskattar vi strömmen till minst 10 Amp. Varför minst 10 Amp, jo det går åt någon Amp för glöden oxo.
Ohms lag och lysdioder
En LED skall drivas med kontrollerad ström. Oftast 20 mA för små indikatordioder. Olika färger har olika spänning vid aktuell ström. Exvis kan det bli 1,7 volt för en röd vid 20 mA.
Du har 13,8 volt och vill driva dioden, du måste ha ett seriemotstånd. Motståndet skall "bränna bort" 13,8 - 1,7 Volt dvs = 12,1 Volt. Vilket motstånd behövs då? Med Ohms lag för resistans finner vi att R=U/I. vi plockar in siffrorna och våra 20 mA blir då 0,02 A. R = 12,1/0,02 = vi behöver 605 Ohm, och avrundar till 620 Ohm som är ett standardvärde. Hur stor effekt utvecklas då i motståndet? Ohms lag igen, P=UI dvs 12,1x0,02 = 0,25 Watt, det duger med ett av de minsta motstånden junkboxen erbjuder.
Seriekopplar du flera LED blir den spänning som motståndet skall "bränna bort" mindre. Men för att inte få för hög ström om spänningen varierar skall c:a halva spänningen tas av motståndet.
Har du en kraftig vit LED som skall ha 2 A. Så har vita en spänning på c:a 3,5 volt. Motståndet blir då: 13,8 - 3,5 / 2 = 5 Ohm, och effekten på motståndet blir 13,8 - 3,5 x 2 = 20 Watt. Två sådana LED i serie kan vara lämpligt. Dvs motståndet: 13,8 - 7 / 2 = 3,4 Ohm och 15 Watt. Kontrollmät alltid sedan för att verifiera att du räknat rätt.
Ibland bygger man en konstantströmregulator med elektronik för att driva sin LED.
Våra vanligaste amatörradioband
Frekvensband Högsta effekt
135,7-137,8 kHz 1 W ERP
1 810-1 850 kHz 1 000 W
1 930-2 000 kHz 10 W OBS!
3 500-3 800 kHz 1 000 W
7 000-7 200 kHz 1 000 W
10 100-10 150 kHz 150 W OBS!
14 000-14 350 kHz 1 000 W
18 068-18 168 kHz 1 000 W
21 000-21 450 kHz 1 000 W
24 890-24 990 kHz 1 000 W
28 000-29 700 kHz 1 000 W
50-52 MHz 200 W OBS!
144-146 MHz 1 000 W
432-438 MHz 1 000 W
1 240-1 300 MHz 1 000 W
2 300-2 450 MHz 100 mW OBS!
5 650-5 850 MHz 1 000 W
10-10,5 GHz 1 000 W
24-24,25 GHz 1 000 W
47-47,2 GHz 1 000 W
75,5-81 GHz 1 000 W
122,25-123 GHz 1 000 W
134-141 GHz 1 000 W
241-250 GHz 1 000 W
De vanligaste subtonerna
67.0, 69.3, 71.9, 74.4, 77.0, 79.7, 82.5, 85.4, 88.5, 91.5, 94.8, 97.4, 100.0, 103.5, 107.2, 110.9, 114.8, 118.8, 123.0, 127.3, 131.8, 136.5, 141.3, 146.2, 151.4, 156.7, 159.8, 162.2, 165.5, 167.9, 171.3, 173.8, 177.3, 179.9, 183.5, 186.2, 189.9, 192.8, 196.6, 199.5, 203.5, 206.5, 210.7, 218.1, 225.7, 229.1, 233.6, 241.8, 250.3, 254.1 Hz.
Välj inte 100 Hz då den ju är en multipel (överton) av 50 Hz och som då kan orsaka oavsiktlig öppning av störningar som ofta innehåller 50 Hz. Med tanke på att subtonerna kommer från ett land med 60 Hz elnätsfrekvens så finns 100 Hz med. Observera att 120 Hz, 180 Hz, 240 Hz och 300 Hz, dvs multiplar (övertoner) av 60 Hz inte finns med.
DTMF
Eng. Dual Tone Multi Frequency signaling, kallas även Touch Tone. Det tonselektivsystem som användes i vanliga telefoner, kallas då tonvalsystem. DTMF utvecklades i USA i slutet av 40 talet av företaget Bell Telephone Companies, avsikten var att få fram ett ersättnings system och snabbare system än impulsystemet med fingerskiva, samt att göra det enklare att överföra telefoni till radio och andra länkar. Vid radiolänk av telefon användes i Sverige en ton utanför talbandet (5 kHz) för att överföra fingerskivepulserna. I och med det Svenska AXE systemet har även Sverige introducerat DTMF systemet. Systemet används även inom komradio. Ett DTMF tangentbord består av 12 eller 16 tangenter, 12 tangenter har 0 - 9 och # *. 16 tangenters har även A,B,C,D. I amatörradiosammanhang användes DTMF för att styra exvis repeaterns antenn, dess effekt eller andra funktioner. En del amatörradio stationer har DTMF selektiv i mottagning, man kan då göra sig ett selektivt nät och slippa höra de stationer man inte vill höra, de i nätet ingående stationerna sänder en DTMF kod bestående av ett antal siffror och motstationen får en alert ton. Systemet kallas ibland "pocket beep".
DTMF är uppbyggt med två grupper av toner, låga och höga tonerna, genom kombinationer av dessa åstadkommer man 16 olika DTMF koder. Varje tangent sänder en låg och en hög ton enligt tabellen. Den högsta tonen i höga gruppen är den som tillkommer i 16 knappars system, d.v.s. 1633 Hz.
Låga toner Höga toner
1209 Hz 1336 Hz 1477 Hz 1633 Hz
697 Hz 1 2 3 Fo, A
770 Hz 4 5 6 F, B
852 Hz 7 8 9 I, C
941 Hz * 0 # P, D
Tonerna är valda så att de inte skall vara harmoniska till varandra. DTMF systemet klarar mycket kraftig distorsion och brus i överföringen. DTMF tonerna kan köras "genom" en repeater, utan problem. Det förekommer system med DTMF i SSB sammanhang, kravet på frekvensnoggrannhet är då hög, mindre än +- 10 Hz.
Man kan bygga enkla system med bara en DTMF kod, för att exvis starta repeater, tända landningsljus, tända fyrar eller helt enkelt överföra information utan att tala. Det finns enkla IC kretsar som avkodar DTMF och lämnar en 4 bit binär utsignal och strobe, en BCD till decimal omvandlare och en kodlåskrets gör det möjligt att avkoda flersiffriga DTMF sändningar. Genom att nyttja en liten nummersändare framför mikrofonen på en komradio kan man enkelt sända DTMF. I komradio sammanhang skall DTMF sändas med preemphasis och i mottagaren köras genom deemphasis filtren, (gäller vid FM). Genom detta åstadkommer man konstant modulationsindex. (se modulationsindex).
En del DTMF codningskretsar har en egen "preemphasis" eller s.k. "Twist", detta är det relativa förhållandet mellan tonernas nivå. Twist motsvarar i princip samma effekt som preemphasis ger, och är typiskt 3 dB till 12 dB skillnad mellan låga o höga gruppen. Man måste se upp för detta så att inte man kör en DTMF som har twist genom preemphasis, resultatet blir då dubbla relativa nivåskillnader mellan höga o låga grupperna.
DTMF kan sändas genom manuellt tryckande av tangenterna eller automatiskt i sekvens. Minimum varaktighet hos en DTMF tangent tryckning skall vara 35 ms. Detta för att en avkodare skall hinna läsa tonerna säkert. Typiskt minsta tid mellan tonerna är 10 ms. Längsta tid mellan tonerna är c:a 2.5 s, denna tid kan uppstå vid manuell tryckning, och riskerar att nollställa avkodaren. Ett typiskt system med 35 ms tonlängd och 15 ms mellanrum hinner därför upp till 20 siffror per sekund.
Vid modulering av FM sändare måste man se upp så att inte begränsning sker, i modulatorn. Detta medför distorsion som kan försvåra läsning i motstationens avkodare. Deviationen justeras genom att trycka en siffra som ger högsta tonen i låg och höga gruppen, (# vid 12 och D vid 16 knappars) och justera till +- 3 kHz deviation.
S-Metern
Tabellen visar ineffekt och spänningsnivåer för S-meterns utslag, allt gäller vid 50 Ohm. Sifforna är teoretiska önsketänkanden. Men ger en viss uppfattning om den effekt som kommer in i din mottagare. Med dB kan du beräkna hur mycket som försvann genom etern. Då ju 100 Watt är 50 dBm. S-mätare som överenstämmer med tabellen är sällsynta, men vid nivåer över c:a S5 brukar det vara rätt bra.
S meter under 30 MHz över 30 MHz
1 -121 dBm 0.21 µV -141 dBm 0.02 µV
2 -115 dBm 0.4 µV -135 dBm 0.04 µV
3 -109 dBm 0.8 µV -129 dBm 0.08 µV
4 -103 dBm 1.6 µV -123 dBm 0.16 µV
5 -97 dBm 3.2 µV -117 dBm 0.32 µV
6 -91 dBm 6.3 µV -111 dBm 0.63 µV
7 -85 dBm 12.6 µV -105 dBm 1.26 µV
8 -79 dBm 25 µV -99 dBm 2.5 µV
9 -73 dBm 50 µV -93 dBm 5 µV
9+10dB -63 dBm 160 µV -83 dBm 16 µV
9+20dB -53 dBm 500 µV -73 dBm 50 µV
9+30dB -43 dBm 1.6 mV -63 dBm 160 µV
9+40dB -33 dBm 5 mV -53 dBm 500 µV
Frekvensbanden i HF, VHF, UHF etc.
VLF Very low frequencys 10 - 30 kHz Lång långvåg
LF Low frequencys 30 - 300 kHz Långvåg
MF Medium frequencys 300 - 3000 kHz Mellanvåg, gränsvåg
HF High Frequencys 3 - 30 MHz Kortvåg
VHF Very high frequencys 30 - 300 MHz UKV (ultrakortvåg)
UHF Ultra high frequencys 300 - 3000 MHz
SHF Super high frequencys 3 - 30 GHz Skithöga frekvenser
EHF Extremely high frequencys 30 - 300 GHz
Nya VHF Jaktradion på 155 MHz
Sju frekvenser som inte kräver tillstånd, endast bärbar radio. Man kan höra vägverkets personal på dessa frekvenser, vid trafikreglering under vägbyggen.
155,400 MHz Jaktkanal VHF
155,425 MHz Jaktkanal VHF
155,450 MHz Jaktkanal VHF
155,475 MHz Jaktkanal VHF
155,500 MHz Jaktkanal VHF
155,525 MHz Jaktkanal VHF
156,000 MHz Allmän, 0,5 Watt
31 MHz Jaktradio
31 MHz Jaktradio är ett band utan tillståndsplikt. Stora klumpiga apparater som blir oanvändbara vid solfläcksmaximum. Detta frekvensområde användes även för radiostyrning av modeller. I detta band förekommer en mängd olika kommunikationsradiosystem i andra länder, framförallt i östländerna, vid konditioner kan man höra allt från hembyggda mobiltelefonsystem till social samvaro. Språken tyder på att användandet av bandet ökar stort i omfattning österut. Apparaterna är ju billiga och ger skaplig räckvidd. Att sedan solfläcksmaxima ger överräckvidder och trafiken stör och störs av andra länders system kommer som en överraskning den dagen. Både FM och AM användes, moduleringsmetoden påverkar inte störningsfenomenen. Att det varit tyst på detta band de senaste åren beror helt enkelt på att det inte funnits radiostationer i andra länder tidigare. Till jaktradio i Sverige finns följande kanaler upplåtna:
3,5 Watt, 30,930 31,040 31,050 31,060 31,070 31,140 31,150 31,160 31,250 31,260 31,270 31,330 31,340 31,570 MHz
1 Watt, 31,080 31,090 31,100 31,110 31,120 31,180 31,190 31,200 31,210 31,220 MHz
Skall det vara mellanslag eller inte mellanslag? (Internationell standard) (Système International)
Skriver man 28,5MHz eller skall det stå 28,5 MHz?
Enkelt! SI systemet reglerar detta till att ALLTID MELLANSLAG gäller mellan siffra (belopp) och måttenhet.
Det skall stå 3750 kHz, jag väger 79 kg, vi kör i 90 km/h, antennen är 83 m lång. Våglängden är 10 m, induktansen är 12 mH, och kondingen skall vara på 47 pF, motståndet 33 Ohm, och spänningen är 13,8 V.
Vi ser ständigt i text, både skriven av proffs och amatörer hur man gör fel här, eller till och med varierar skrivsättet i samma text. I QST kan det stå 100w, men man menar 100 W.
JA! enligt SI systemet ALLTID mellanslag!
D-STAR på HF och 50 MHz med IC-9100
Till hösten i år väntar vi den nya IC-9100, den kommer att vara den första basstation som har D-STAR möjlighet, dvs digital modulerad telefoni. Med IC-9100 kommer det att vara möjligt att köra D-STAR på 29 och 50 MHz, förutom då 145, 432 MHz samt 1200 MHz. Givetvis möjligt på lägre HF frekvenser, och många länder får ju köra 6 kHz bandbredd, men troligen blir det mest 29 och 50 MHz DV som blir aktuellt, dock kommer vi att få möjligheten att testa DV DD och DR på alla HF band.
Omvandla kWh till kc
Det gamla calorierna biter sig fast som en förhistorisk, eller medeltida måttenhet för energi, trots att det finns moderna lagstadgade SI-måttenheter. För energi är det SI enheten Ws, (Wattsekund) eller Joul som numera gäller. Större enheter är kWh (kilowattimme). Det sista är något vi betalar dryga pengar för hemma, inte minst för belysning, drift av datorer, radiogrejer och värme. En villa kan med uppvärmning och hushållsel behöva 15 000 till 30 000 kWh per år. Varför inte jäklas riktigt rejält och räkna om årsförbrukningen till kc, (kilo calorier).
Således blir 1 kWh c:a 860 000 c, eller avrundat med prefix: c:a 860 kc.
Förbrukar du då 10 000 kWh i stugan på ett år har du gjort av med energi motsvarande
8 600 000 kc. Eller kanske i Mc, (Mega calorier) 8 600 Mc.
Jo det förekommer att man skriver kalorier på svenska.
Manliga trafiksätt
"Och visst är detta trafiksätt det mest manliga sätt att radiokommunicera på? En ädel kamp med nävarna, inga skrivmaskinsfingrar här inte"!
Visst talar vi om Morsetelegrafi med hanpump. Citatet taget ur SK4IL klubbtidning QUA. http://www.sk4il.se/
Finns det fler trafiksätt att lägga in under den här rubriken? Eller skall vi helt enkelt skrota rubriken, inför den genusneutrala kultur vi har inom hobbyn?
Anmäl en farlig eller störande produkt
Hos Elsäkerhetsverket kan du numera göra en sådan anmälan: http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Produktsakerhet/Konsument/Anmal-en-elprodukt/
Elsäkerhetsverket arbetar aktivt med marknadskontroll av elektriska produkter som finns i handeln hos tillverkare och importörer. Marknadskontrollen avser elsäkerhet och EMC (elektromagnetisk kompatibilitet).Bl.a kan du läsa denna text:
Har du en elektrisk produkt som blivit farlig eller börjat brinna? Uppfyller den inte de krav som ställs på en elektrisk produkt. Upplever du att den stör annan utrustning?
Elsäkerhetsverket arbetar aktivt med marknadskontroll av elektriska produkter som finns i handeln hos tillverkare och importörer. Marknadskontrollen avser elsäkerhet och EMC (elektromagnetisk kompatibilitet).
Här finns då en chans att göra sig hörd om du har ett störningsproblem. Som radioamatör som har fått sin hobby hotad av alla dåliga produkter som spyr ur sig störningar.
EMC är då problem med störningar. EMC betyder elektromagnetisk kompatibilitet, eller på ett enklare språk, prylars förmåga att kunna samexistera. Dvs din mottagare för 1,8 - 30 MHz skall kunna samexistera med grannens mobiltelefonladdare. Gå till elsäkerhetsverkets hemsida och läs in dig på saken, har du ett problem låt dom veta. Kanske kan du bli hjälpt, eller kanske kan en viss produkt bli förbjuden och därmed hjälpa andra radioamatörer.
På dom bara! http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Produktsakerhet/Konsument/Anmal-en-elprodukt/
TRAPS (teknik)
Eller trap, trapdipol. Talas det ofta om när det gäller antenner. Inte minst i Eriks historia nedan. En trap är ett engelskt ord för fälla. En trapper är en jägare som jagar med hjälp av fällor. Inom radiotekniken, och antenntekniken handlar det om en vågfälla, eller ett bättre ord spärrkrets. En avstämd krets som skall dämpa en viss frekvens. På flerbandsdipoler som W3DZZ fanns två spärrkretsar, man kallar ibland dessa för traps.
Många flerbandsriktantenner har spärrkretsar (traps) på elementen. En gammal hederlig antenn är 12AVQ, 14AVQ, eller 18AVQ som är en kvartsvågs vertikal med spärrkrets,eller spärrkretsar.
I sista QTC, 7-8 2010, hade SM0DTK en artikel om två olika spärrkretsantenner. Men lindar själv sina spärrkretsar. Att spärrkretsarna där kallas "spärrspole" är kanske lite underligt, eftersom de är mer än en spole, de är en avstämd krets.
Spärrkretsen, trapsen, är en parallellkrets avstämd för den frekvens som inte skall använda mer än antennlängden under spärrkretsen. En parallellkrets i serie med en antenn fungerar som ett högt motstånd för den frekvens den är avstämd till.
Spärrkretsantenner är kluriga att tillverka, men ger flerbandsantenner som kan matas med koax, och relativt god anpassning. Rekommenderas att testa från artikeln i QTC.
Linda mer spolar och experimentera mera!
I radioapparater kunde man förr ha en vågfälla, en spärrkrets som var avstämd till mottagarens spegel, eller till dess MF. Avsikten var att dämpa direktinslag från spegeln och, eller mellanfrekvensen. Givetvis ställer det krav på att den som försökte sig på en trimning av en sådan radio insåg hur denna krets skulle trimmas. En antenntraps, en spärrkrets, består av en spole, en kondensator och ett hölje, ofta ett aluminiumrör, med plasthättor..
Vad är det för en stark lampa? (den lille amatörastronomen)
Som lyser i öster på kvällen. Är det en jätte-LED?
Vid 22 tiden syns planeten Jupiter mycket tydligt i öster, c:a halvägs upp. Det går inte att missa då den är mycket stark. Man kan tänka sig hur våra förfäder som inte hade någon kunskap om astronomin spekulerade. Eller de som förtryckts sina möjligheter att förstå vad som händer i rymden. Nu lever vi i alla fall år 2010 och har vetenskapliga fakta som kan styrka att vi ser en planet i vårt solsystem. Som liksom jorden roterar i en bana runt solen. Och att den syns så starkt nu har helt naturliga förklaringar. Jag skulle kunna tänka mig att Jupiter syns bra även i staden. Men bor du lite mörkare till och kan gå ut och titta när det är klart, på kvällen kan du mycket tydligt se Jupiter. Planeten har en diameter som är 11 ggr större än Jorden. Med en vanlig kikare ser du tydligt att det handlar om en planet, den ser mer ut som månen, dvs en lysande skiva och inte en vit flimrande prick, som ju stjärnor ser ut.
Med lite tålamod och en kikare kan du se Jupiters månar.
Såvida jag vet, påverkar inte Jupiter radiovågornas utbredning.
Att kämpa emot begäret efter nya leksaker (mänskliga drifter)
Att kämpa emot begäret efter nya leksaker, kan hämma din kreativitet allvarligt. Oavsett ålder och kön.
Lek och lär = forskning och utveckling. Dessa mycket kloka ord betyder att du skall köpa en ny ICOM radio, exempelvis en IC-7200 eller en IC-7600, för att utveckla dig själv, och inte skada dig själv genom att försöka kämpa emot. Alla som har eller har haft barn vet hur viktigt det är med stimulering av deras utveckling. Vi som varit med några år vet oxo hur stora intryck många saker som skett under uppväxten betytt. Det här är inget som bara försvinner för att vi blir äldre än 45 år. Att plötsligt sluta med lek, (läs forskning och utveckling), är skadligt, och kan resultera i att man blir en gubbe.... '
En sur gammal gubbe, och sjukdomarna låter inte vänta på sig.
Givetvis finns allmänna pensionsfonden, som kan ta tillvara dina efterlämnade tillgångar, så där kan du ju känna dig lugn. Dina tillgångar som du sparat för sämre tider kommer i goda händer, /.../ sen. Någon sade att det som skiljer pojken och mannen är priset på leksakerna. Sant!
Experimentera mera och håll dig evigt ung!
"Händer i SM" (vårt språk)
Citatet "Händer i SM" är taget från SSA hemsida.
Ja visst finns det händer i SM, många flinka händer som kan bygga antenner och vrida på knappar på nya fina ICOM radiostationer i SM (SM = Sverige). Nu var det inte det rubriken avser, utan att det händer saker i landet inom hobbyn. Men det fattar man väl att skribenten menar, i alla fall efter att ha läst texten? Säger någon. Visst är det så, men om man nu vill missuppfatta vad som skrivs för att jävlas med författaren då? Eller att man känner sig lurad, och arg när man väl förstått saken. Eller att man har gott om tid att tolka vad som finns att läsa. I det fallet är det väl en illa vald rubrik. Eller kanske rubriken fångar in läsaren då den är lite spännande, utmanande och kryptisk. Vad läses mest? Text som är skriven så att det inte krävs att man tolkar, eller text som kräver att man tolkar ofta under läsandet.
Skitsak, ja låt bli att läsa mina språkartiklar då.
Själv lär jag mig mycket av det i alla fall.
Lite roligheter oxo
Erik står för den här lite dokumentära storyn som ändå blir rolig på slutet, riktigt fyndigt:
Stormen Gudrun blåste sönder en roterbar dipol för WARK-banden hos SM7ZXY. Antennen var byggd av aluminiumrör och den hade två traps. Jag fick lite mer än hälften dvs. ena halvan inklusive mitten där anslutningen för koaxen sitter. Jag använde biten för att göra en vertikal, satte dit motviktslinor och kör den på 10 och 18 MHz.
För ett tag sedan slutade antennen att fungera och jag tog hjälp av min göteborgske vän Eric, SM6XYZ, för att fälla den för att se vad som blivit fel. Jag firade i en av staglinorna och Eric höll i röret som antennen var monterad på. Medan vi håller på kommer det plötsligt vatten rinnande uppifrån antennen och blöter ned Eric.
-Det måste ha funnits inne i trapset, säger jag.
-Ja, säger Eric, det var en stående våg.
Erik, SM7DZV
Lite roliga historier med anknytning till vårt östra grannland. Visst har de roliga namn där:
Vad heter Finlands längsta man?
Enoch Nitti.
Vad heter hans fru?
Sirka Nitti.
Vad heter Finlands sämste bärodlare?
Maski Hallonen.
Vet du vad Finlands näst bäste skidåkare heter?
Hackihälinen!
Vad heter Finlands sämste boxare?
Ranta Runtiringen.
Vad heter Finlands sämsta brottare?
Plaski Mattikainen.
Vad heter Finlands bäste höjdhoppare?
Hoppaöver Ribbalainen.
Vem var Kinas fattigaste man?
Tom Peng Pung
Det var två finnar, Nilsa och Pinnka, som gick in på en svensk bar. Efter några öl var det dags att betala, varpå Nilsa gick upp till baren och sa:
Jag drack två och Pinnka fyra.
Då behöver du bara betala för 2, för det kostar inget att pinka" sa bartendern.
När han kom tillbaka till Pinnka sa han:
Vilken tur du har Pinnka, du slapp betala
Vad heter den finska radioamatör som alltid vinner testen?
Allti Vinninen.
Varför är ordboken så farlig?
Den innehåller dynamit och arsenik.
Varför klär vi flickbebisar i rosa och pojkbebisar i blått?
För att dom inte kan klä på sig själva.
Var kan du alltid hitta glädje, rikedom och välfärd?
I ordboken.
Är det bra att skriva på fastande mage?
Nej, det är nog bäst att skriva på papper.
De
Radio Oscar Yankee
SM4FPD