|
|
SRS nyhetsbrev V. 37 HAM 2008-09-11
HEJ Mejlingslistan
Dagens tema är 136 kHz bandet. Dvs vår amatörband på 135.7 -137.8 kHz. Här finns inget band namn i meter, ha!!! Där fick vi fram det, nya band betecknas inte med det förhistoriska sättet att kalla det 80 meter 40 meter etc. Jag har tagit mig friheten att kalla vårt långvågsband för "136 kHz bandet". Att kalla det för "2,2 kilometers bandet", eller "2200 meters bandet" är lite klantigt, eller? Förhoppningsvis kan vi framöver få lite mer aktivitet på 136 kHz, det vore kul, men det kräver ju Morsekunskap och lite hembyggen. I dag skriver jag lite som kanske kan sporra till experiment på långa vågor. Lägg märke till D-STAR pionjärerna i min lista. D-STAR är på kommande, flera nya D-STAR relästationer säljs i SM nu, D-STAR är en världsstandard som är här för att stanna. D-STAR har gjort en nästan rakt uppgående kurva världen över. D-STAR bygger stort även i SM och våra länder i Norra EU. Ännu en test av jaktradio utser ICOM till vinnare. Läs även om fler jaktkanaler.
Den 12 Augusti var det en meteorskur, Persiderna, jag hann ju inte skriva om detta den här gången, men det kommer fler möjligheter att köra MS. Här kan du i alla fall se några av Persiderna http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap080816.html Fotot är taget med flera långa exponeringar och visar stjärnfall under Persiderna. Romantiskt va?
Kalendern
Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13
I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum nu på lördag. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda riggar. Åk på en amatörradioloppis, det är kul, träffa alla goda radiovänner live. Gör roliga fynd. Kräng av en del grejer du tröttnat på. Smörj upp dig med en fika och goda mackor.
Tack till er som har tålamod att vänta med att ta upp fel och problem på 15 till 30 år gamla radioapparater, dessa saker tar vi per mejl eller telefon när tid ges. Jag åker ju, går upp tidigt och investerar i utställningen för att visa och sälja nya grejer och berätta för kunder om dem. Eftersom teknisk support kräver att vi även får intäkter.
PROVPRATA D-STAR i Ölmbrotorp
Prova QSO med D-STAR i två utställda IC-U82. Jag har passning på 433.400 MHz D-STAR under utställningen.
SK4TL HAMLOPPIS lördag den 13 September!
Alla hälsas varmt välkomna till SK4TL hamloppis lördagen den 13 September. Säljare släpps in från 09.00, bord kan bokas genom SM4RGD Charlie enklast genom ett mail till mig, eller T: 019-573026 kvällstid. Dörrarna öppnas för besökare 11.00. Kaffe, dricka och smörgåsar kommer att finnas att köpa på plats. Platsen är som vanligt Folkets-hus i Ölmbrotorp någon mil norr om Örebro utefter riksväg 50, passning finns på 145.275 MHz. För mer detaljerad vägbeskrivning se våran hemsida http://www.sk4tl.com/ under Aktiviteter. 73 och väl mött önskar loppisorganisatörerna för SK4TL
Stor Prylmarknad i Handen, Jordbroloppisen Lördag 2008-10-04
Även i år på skolan FREDRIK, som ligger nära Handens centrum. Entré med vinstchans 20 kr. Lottdragning med vinstchans på inträdet sker kl 1200. Försäljning av allt mellan antenn och jord, radioprylar, data, komponenter mm. Servering av fika goda smörgåsar, korv i vår eminenta YL-bar som öppnar kl 09.00, insläpp säljare kl 08.00, insläpp köpare kl 10.00.
Givetvis ställer SRS ut och har med sig specialprislista med mässpriser.
Loppmarknad i Norrköping Lördag 2008-10-11
Norrköpings Radioklubb & FRO i Norrköping inbjuder till Loppmarknad samt försäljning av radiostationer o tillbehör.
Hemsida: http://www.sk5bn.se/
Tiden kl 10.00 till 13.00 SRS ställer ut som vanligt. Vi visar ICOM Radio, D-STAR grejer, IC-7800, IC-7700, IC-R950, IC-7200 inte minst, den nya stationen. Kanske vi har mässpriser oxo....
Svensk manual till IC-7700
Finner du här att ladda hem: http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC7700sv-web.pdf
Priset på IC-7200
Priset på IC-7200 är 10.950:- inkl moms. Priser på tillbehören hittar du här:
http://ham.srsab.se/ww/hallare.html
Pionjärlistan D-STAR
Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en kommentar, exvis: "kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag" Det finns D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen 145,3375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under hösten, med en DV station.
SM1
SM2
SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz
SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4, QRV 145.3375 MHz
SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz
SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz
SM4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz
SM4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz
SM5
SM6
SM7URN Patrik, Scannar 145.3375, 433.400 & 145.79375 MHz på 2820´an här hemma.
SM0
LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).
LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).
LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).
LA4AMA skriver följande information om D-STAR i Norge:
Det er allerede en god del radioamatører i Oslo og Drammen som er QRV på D-star både via repeater og direkte. De bruker 144.850 MHz mye (direkte).
Jeg har observert at SM4-radioamatører bruker 145.3375 MHz, men jeg har ikke hørt noe på den frekvensen her inne i Kongsvinger. Mitt QTH ligger ikke høyt, så det er nok årsaken.
Kongsvinger D-star repeater på 434.5625 MHz burde gå bra mot SM4, sikkert i området Charlottenberg og kanskje Arvika ?
I hvert fall om man ligger litt høyt i terrenget og har god sikt nord-vestover mot Kongsvinger.
Jeg kan virkelig anbefale IC-E2820 med digital-unit, det er en kjempefin stasjon som fungerer helt excellent !
Diskutera D-STAR på D-STAR forumet
Här finns det: http://www.dstarforum.se/forum/index.php
Fråga, berätta och läs om erfaringar med D-STAR.
IC-756PROIII prissänkt
En IC-756PROIII kostar nu SEK 26 000 kr
IC-E2820 Med diversity
Marknadens första amatörradiostation med inbyggd diversity. IC-E2820 har det. Man kan koppla in två antenner på sin IC-E2820, två antenner på bilen någon meter isär och mottagaren väljer automatiskt den antenn som ger bästa signalstyrkan. Detta sker mycket snabbt och vid färd kommer flutter och fladder i signalstyrkan på så vis att försvinna. Effekten är enligt de första rapporterna dramatisk! En helt ny dimension vid FM trafik. Två antenner vid en fast installation, dvs hemma, ger även det en värdefull dimension till FM mottagningen. Prova diversity du oxo!
IC-E2820 är unik med möjligheten att köra mottagaren i diversity.
Kan då diversity på IC-E2820 fungera även vid DV? Bra fråga, prova själv.
Kan man då sända med diversity?
Det vore väl klurigt. Nja det är ju inte samma sak, mottagarna, dvs två mottagare i IC-E2820 väljer ju att låta dig höra den mottagare som för ögonblicket har bäst signal. Så samma ide funkar ju inte vid TX. Sändaren kan ju inte veta vilken sändare som vid mottagaren hörs bäst i varje ögonblick. Men något likande får vi ju när vi stackar antenner, då sänder vi ju på två ställen och de flesta upplever att en sändare med gruppantenn hörs med mindre flutter. Men en gruppantenn, dvs en stackad antenn på en relästation, exvis två eller fler stackade dipoler har vi ju mest föra att få större del av strålningen mot horisonten och inte mot månen. I verkliga livet kommer ändå en stackad antenn att låta mer som en diversity-signal. Dvs jämfört med en antenn på sändaren och med flera är det stor skillnad på hur det upplevs, vid mobiltrafik skall vi väl understryka. Äkta Diversity är det ju inte, ett skäl är att vi delar ju vår sändareffekt på två antenner och kör därför bara halva effekten på vardera antennen. Trots det är det stor skillnad på en utsänd signal från ett element jämfört med en stackad antenn. Givetvis har vi samma effekt vid mottagning. Låt oss kalla det för fattigmans Diversity.... Så för att experimentera, sätt helt enkelt upp två antenner, använd en effektdelare och sänd respektive lyssna med två lika antenner på någon meters avstånd.
Men märk att begreppet diversity är ett aktivt system som väljer den för ögonblicket ger bäst signal, medan två eller fler antenner ger en verkan som liknar den från ett diversity system.
Bara att experimentera. Så varför inte prova med två kortvågsdipoler, en i vardera rättningen avstämda på exvis 14300 kHz. En effektdelare för HF kan byggas på olika sätt. Med motstånd kan du bygga en enkelt för RX. På HF kan du bara köra med ett T kors och provlyssna.
Experimentera dig lycklig!
Priset på IC-7200
Priset på IC-7200 är 10.950:- inkl moms. Tillbehören hittar du här:
http://ham.srsab.se/ww/hallare.html
IC-RX7 ny mottagare från ICOM
En lien fick mottagare för de flesta radioband. Den täcker 150 kHz till 1300 MHz. AM, FM och WFM. Jag har tidigare berättat att den har IP klass, IPX4. USA versionerna har blockerat frekvensområde så att man inte kan lyssna på mobiltelefoni. I SM och EU har vi friheten att kunna lyssna på alla radiotrafik. Vi får däremot inte berätta vad vi hör. IC-RX7 har en stor bakgrundsbelyst LCD skärm. IC-X7 kan skanna med 100 kanaler per sekund!!!!!! IC-RX7 kan lyssna med CTCSS och DTCSS. IC-RX7 har en VSC, en taligenkännande brusspärr. Den kollar om en människa pratar innan den stannar skannern. Den här mottagaren har RF-gain och attenuator som en stor mottagare. IC-RX7 har ferritstav för mellanvåg och långvåg, vilket gör att de starkaste mellanvågsstationerna hörs utan trådantenn. När du lyssnar på FM rundradio kommer sladden till hörtelefonen att funka som antenn, det gör att mottagaren blir en kompakt underhållare. Yttre DC kan stickas in i en jack. IC-RX7 drivs av ett 3,7 Volts Li Ion batteri på 1100 mAh. Torrbatterilåda finns som tillbehör. Cloning programvara för den som vill kunna ordna sina frekvenslistor på datorn.
IC-RX7 är ganska platt i formen, endast 29/32 tum tjock, 57 x 128 x 23 mm. Den väger 200 g. IC-RX7 kan köras med alla tänkbara steglängder, TS, observera att den fixar flygradion 8,33 kHz, PMR och dess 6,25 kHz kanaler.
EMC, CE, R&TTE och E-Mark i synnerhet
Typgodkännanden som krävs för att få importera och sälja radioutrustning i Europa, och därmed även Sverige. Detta diskuteras friskt, inte minst i HAM forum, och bland de som smugglar hem billiga icke typgodkända radiogrejer. Idag tänkte jag bara ta upp lite om de här sakerna som gäller för bilar. E-Mark i första hand för montage av radio eller anslutning av radio till elsystemet i bilar är kraven på typgodkännande stora. Vi har ett par frågor till tillsynsmyndigheten Vägverket, att stödja oss på.
Frågor och svar:
Fråga: vem bär ansvaret om det uppstår en skada på grund av en icke godkänd utrustning installerats i fordon? Kunden (fordonets ägare)? Installatören? Eller Tillverkaren?
VV: Det är i första hand fordonsägaren som bär ansvaret för sitt fordon. Tillverkaren har dock inte rätt att släppa ut produkter på marknaden som inte är e-märkta. Föreskrifterna reglerar även att elektrisk och elektronisk utrustning för att få tas i bruk ska vara e-märkt vilket bör innebära att även den som installerar har ett visst ansvar.
Fråga: Vem kontrollerar att bestämmelserna efterföljs? Ska vi som installatörer, företag eller kunden själv kolla att utrustningen är e-märkt? Bilprovningen eller någon annan?
VV: Tillverkaren får bara släppa ut e-märkta produkter på marknaden. Den som är tillsyningsmyndighet för detta är Vägverket. Bilprovningen har även rätt att kontrollera att fordonet uppfyller kraven i samband med besiktningen.
Fråga: Vad gäller för äldre utrustning som levererats innan direktivet gällde, får den monteras i en ny bil?
VV: Nej.
Fråga: Kan jag nyinstallera icke e-märkt utrustning i fordon äldre än 1996 års modell?
Nej, någon nyinstallation får inte göras i annat fall än reparation. Däremot kan man montera en begagnad utrustning. Ny utrusning ska vara typgodkänd (e-märkt) för att få släppas ut på marknaden eller tas i bruk i ett fordon.
Fråga: Ska även tillbehör e-märkas. Till exempel antenner, högtalare, mikrofoner, kablage etc.?
VV: Elektrisk och elektronisk utrustning som har någon form av aktiv funktion som kan utstråla emission ska vara typgodkänd enligt ovanstående direktiv (e-märkt)
Ord och inga visor här minsann. Hur tolkar vi det här för en radioamatör då? Den gamla FT-277, HW-101, eller TS-520 med DC aggregat, IC-701an, IC-735 får således inte monteras eller anslutas till någon bil. Men är den riggen begagnad är det OK. Såvida bilen är äldre än 1996. Öhh.
Har du köpt en IC-706MKIIG i USA eller Hong Kong, ja då har du ansvaret för allt vad som kan hända. Rent teoretiskt skulle de små skillnaderna i specifikationer mellan olika versioner faktiskt kunna utlösa risker i bilen.
Har du en handapparat och kopplar in den i cig uttaget har du ett tungt ansvar... det finns ingen handapparat av något fabrikat eller modell som är typad för E-Mark, dvs tillåten att ansluta i bilen. En förmildrande sak är om den är CE, R&TTE märkt och då kan man nog överväga att ta sitt ansvar om man vill köra så, såvida man själv gör bedömningen att inget farligt kan inträffa. ICOMs radiostationer som är avsedda att monteras i bil har E-Mark, exvis IC-706all, IC-7000 IC-2200H etc.
Vad kan då hända om man installerar en radiostation som inte är typgodkänd, i en bil som kräver att installationer skall vara med utrustning som är typad. Ja låt oss säga att det sker en olycka med en ny fin V70, där det sitter en IC-735 monterad. Vem klarar då att ta upp den juridiska strid som kan uppstå med biltillverkaren som motpart. Där är du som radioamatör nog att betrakta som förloraren. En fel installerad radiostation, eller en icke typad, kan exvis utlösa brand, utlösa krockudden, störa bilens dator så att den gör fel, ex gasar istället för att bromsa, styr åt höger när du styr vänster, sätter bromsarnas automatiska system ur spel. Kanske bara får antisladdsystemet att möjligen inte funka, vilket då orsakar olyckan.
Man kan tänka sig att biltillverkarna har en god marginal mot sådana här saker, de vet oxo att det kan uppstå, och de har lagt ner mycket krut på att bilen skall vara EMC tålig. Dvs tåla radio och elektronik i måttlig mängd. I gengäld kräver de, biltillverkarna, att grejer som skall installeras i bilen skall vara typgodkända enligt CE, EMC, R&TTE och E-Mark.
Extremfallet är att man kör en USA version av IC-706all i en ny bil, eller en billig Kinesisk hand apparat kopplad till antenn och cig-uttag, och bilen låter sig störas av radiosignalerna, blir givetvis slutresultatet att biltillverkaren skyller på ägaren om något händer. Givetvis kommer inte försäkringsbolaget att betala ut något i ett sådant läge. Bilägaren har ju inte tagit sitt ansvar och gjort fel.
Vad gäller då om man kör portabelt, dvs med stående bil, dipol i ett träd vid parkeringsplatsen, och man kör på bilbatteriet??? Ja inte vet jag, men försök inte få en ny krockudde av varken biltillverkaren eller ditt försäkringsbolag. Lösningen är förstås att ta med ett löst bilbatteri.
Måste man då hårddra det här så extremt? Svaret på den frågan är upp till dig. Dvs du som vill göra radiotekniska experiment med bilar, radio och antenner. Att ha kunskapen om regler och bestämmelser är väl en god grund i sin kunskapsbas i alla fall. Några praktiska fall där olyckor har hänt är ganska sällsynta. Men smäller det så smäller det.
En IC-706MKIIG är en referens radio för just typgodkännandet för E-Mark. Biltillverkarna har använt IC-706 som typexempel. Dvs rätt installerad i en modern bil och med en radio som är CE, R&TTE och har E-Mark. Har du rätten på din sida. Således gäller HF 100 watt, VHF 50 watt och UHF 50 Watt DC 13,8 Volt och 20 Amp om den är rätt ansluten. Inget direkt sägs om antenninstallationen, den är ju inte en "aktiv" del och undantas därmed. Se sista frågan till VV ovan.
Vad är då "rätt installerad"?
Ja nog har jag väl skrivit om detta flera ggr i de här breven. Så det tar vi en annan gång. Jag vill ju inte tjata. Huvudreglerna är dock: Ingen likström i chassit, ingen HF i chassit.
Men nog bör man då kunna utkräva av bilförsäljaren dokument som visar hur man installerar en radiostation i nya fina bilen.
Köper man en svartimporterad radio av någon som satt i system att kringgå EU reglerna, ja då bör man kräva ett intyg av honom att han tar ansvar för vad som kan hända med bilen exvis.
Köper du en icke CE märkt, icke E-märkt radio av någon
Som på frågan om problem säger: "det fixar sig", "det krävs inga typgodkännanden för amatörradio", "det är bara som de säger", "det händer inget", "det är överdrivet med regler och skit", "man får själv importera", "radion behöver inte vara notifierad hos PTS", "det är samma regler i USA", "det är bra några gram bly ändå" eller andra undanflykter. Lita inte på detta om du inte kan få skriftligt på att säljaren tar sitt ansvar.
IC-7200 snart här
Många med mig väntar med spänning på IC-7200. Dagliga frågor om riggen visar att det finns ett stort intresse. Tid att börja se hur den är uppbyggd och vad den kan:
IC-7200 är en radiostation där DSP utgör större delen av mottagaren åtminstone i mellanfrekvensen. Den bygger på samma princip som IC-7000 och de större maskinerna. Vi har en första blandare som ger en MF på 64,455 MHz, i denna fösta MF finns kristallfilter, och detta kallas i vissa fall för roofingfilter, vidare en andra blandare som ger oss 455 kHz, försedd med keramiska filter, samt sist den MF där DSP jobbar som är 16 kHz, dvs en lägre DPS MF än IC-7800 och IC-7700. Men man kan ju inte ha samma kraftfulla DSP i en liten rig. DSP skapar sedan mellanfrekvensens alla egenskaper som filter med bandbredder från 50 Hz till 8 kHz i 50 Hz eller 100 Hz steg. Olika bandbredder per trafiksätt. DSP skapar en AGC spänning som dels reglerar förstärkningen i de analoga stegen i mottagaren före andra blandaren, dels i själva DSP som ju oxo skapar förstärkning, reglerbar sådan. DSP skapar även de olika detektorerna som behövs, för SSB CW AM. Vidare skapar DSP:n dubbla passbandstuningar, detta med koaxialmonterade rattar på panelen. Med dessa två rattar kan du göra allt som går att göra med påverkan i passbandet. I andra fabrikat kan detta heta alla möjliga fantasinamn. Med två PBT kan du göra allt. Du skapar helt enkelt det passband, den signalbehandling och den bandbredd och det ljud, som du behöver för att läsa stationer i brus och QRM. Notchfilter skapas även det av DSP, det finns automatisk och manuell sådan. Digital brusreducering NR, skapas av DSP och man kan reducera ilsket brus till en viskning. Även noise blankern, NB, skapas av DSP, den är inställbar i en massa sätt och kan ta bort pulstörningar.
Frekvenssyntesen skapar en ren oscillatorsignal till respektive blandare och borgar för en brusfri sändning, och en låg reciprok blandning av sidbandsbrus.
Priset på IC-7200
Priset på IC-7200 är 10.950:- inkl moms. Priser på tillbehören hittar du här:
http://ham.srsab.se/ww/hallare.html
IC-7200 är byggd för att klara tuffare tag.
Rejält hölje med skyddande fronthandtag, och skydd för bakstycket och de utstickande kontakterna. Riggen tål att stuvas ner oömt, och är tålig mot slag och transporter. IC-7200 är gjord för utomhusbruk, måttligt givetvis, man trampar inte på den på ett lastbilsflak förstås som man gör med försvarets gröna apparater.... IC-7200 kan stå på bakstycket trots att kablar till DC och antenn är isatta.
Hur ställer man in "COMP" på IC-706all?
Att IC-706:orna låter bra det vet alla, både med och utan compressorn, eller LF klippern inkopplad. Speechprocessorn i den radion är en LF klipper.
Det finns ju lite kranar att vrida på.
1. COMP on eller off, vi finner den i M menyn, och om den är påslagen finns ordet COMP i displayen oavsett vilken meny vi sedan ligger i.
2. Med Comp påslagen kan man justera den extra förstärkning som klippern ger, det sker med en liten trimmer i ett hål på riggens högra sida. Den står, när radion är ny, i mitten, och det är ett bra läge i de flesta fall. Även om man kan dra på lite mer.
3. Sen har vi Mic gain, den finns i Q menyn, och observera nu, micgainet sitter efter klippningen på denna station, liksom på de flesta ICOM riggar med LF klipper. Micgainet är nu en DRIVE kontroll. Efter klippningen har vi ju konstant nivå, oavsett hur högt vi talar i micken så har vi en maxnivå efter klippningen. Den konstanta nivån styr ut sändaren och utstyrningen visas på ALC mätaren. Vi kan således med micgain driva ut sändaren tills vi har ett minimalt ALC utslag. Obs att vi nu hamnar ganska lågt med micgainet, nere vid 1.
Rätt inställd skall ALC bara rycka lite vid de högsta och mest komplexa talljuden om Comp är på. Klippningsgraden, eller kompressionsgraden bestäms av trimmern i hålet på sidan, mikrofonavståndet och talstyrkan. Med den här inställningen slipper vi ALC systemets negativa inverkan på oönskad bandbredd, splatter. Vi bestämmer hur vi skall låta och mängden kompression med hjälp av talstyrkan, trimmern på höger sida och talavståndet. Kör vi ett 59 QSO så kan vi tala lite lugnare och kanske 10 cm från micken, vi får då måttlig klippning och låter ungefär som utan Comp påslagen. Hettar det till och vi får 37 i rapport, ja då kryper vi närmare micken talar lite högre, tydligare, långsammare och får 10 - 20 dB kompression av talet, och blir lättare att läsa hos motstationen. Vi behöver således inte hålla på med att slå av och på COMP.
Det är ju faktiskt så här en kommersiell SSB sändare funkar, den reglerar inte talet och utstyrningen med ALC, utan har en regulator som bestämmer drivningen. På det viset kan man hålla ner oönskad bandbredd, splatter.
Liknar inte detta hur vi skall ställa in AM? Jovisst och jag hörde i förra AM-testen att det lät mycket bra om de som förstått hur man ställer in sin 706a i AM.
Och du, även en IC-718 har samma ide. Däremot DSP stationerna är annorlunda. Där sköts det mesta av inställningarna automatiskt.
Hur justerar vi då trimmern på högra sidan för Comp nu då? Helt enkelt mer pådrag ger mer klippning för en given talstyrka och tvärs om. Rätt mycket händer med den trimmern, man kan om man vill ha lite mer krut gå upp till klockan 3. Tänker vi nu efter lite så har comp trimmern fått uppgiften som micgain med comp påslagen. Micgainet har fått uppgiften att bli drive kontroll.
Hur skall det då se ut på RF eller Po mätaren? Vi skall där se en tydlig uppgång i utslaget för tal, men inte mer. Exvis utan Comp så slår Po mätaren 10 - 30 procent av fullt utslag, med Comp påslagen och Micgain inställd för nästan noll ALC utslag skall Po mätaren gå upp lite mer, exvis 30 - 60 procent. Ser man en tydlig skillnad är det ofta ett bra mått på att saker och ting står rätt. Håll in micken och se om det ger uteffekt av ljud från köket eller fläkten på steget, blir det så får vi dra ner lite på comp trimmern.
Om vi nu får för oss att dra ner uteffekten, går vi in i Q menyn och ställer RF power till ett lägre värde. Och vad händer? Jo vi får ett större ALC utslag. Man måste då, om vi skall vara mycket noggranna, dra ner motsvarande på Micgainet.
Skall vi köra FM får vi dra upp Micgainet till c:a 5.
Låter vi micgainet stå kvar på 5 med Comp och SSB kommer ALC systemet att sköta skitjobbet, det går bra men kan orsaka lite splatter.
De justeringar vi nu gått igenom avser möjligheten att få en så smal och splatterfri signal som möjligt att briljera med på banden. Jag vill oxo göra det lite mindre dramatiskt att använda speechprocessor. Samt jag vill försöka sprida lite kunskap i ämnet och hur en ICOM SSB station är uppbyggd.
IC-703 med heltäckande TX och 136 kHz
En del av ICOM:s riggar kan göras om så att sändaren sänder på fler frekvenser än amatörbanden. Det är bra då det går att få en sändare för eventuellt nya band i framtiden. Oftast sänder riggarna från 1600 - 30 000 kHz. Men även upp till 60 MHz förekommer. IC-703 är en av de få ICOM stationer som sänder ända ner till 100 kHz. Dvs den kan sända på mellanvåg och en liten effekt på 136 kHz bandet. Jag kommer att mäta upp egenskaperna som 135 kHz station på IC-703 framöver. Öppnar man sändaren på det här viset har man en sändare som inte överenstämmer med de specifikationer den är typgodkänd för. Som radioamatör får vi göra så, men är givetvis ansvariga för hur vi använder sändaren. Dvs att vi inte gör sändningar på frekvenser där vi inte har tillstånd. Får vi 7000 - 7500 kHz så har vi möjlighet där, liksom 5 MHz där det kan bli tal om amatörradiofrekvenser. LA killarna kör där. Versioner avsedda för andra världsdelar kanske inte har samma möjligheter, skälet att de har andra bestämmelser, och jag står endast för EU versionen.
Vårt lägsta amatörband 135,7 -137,8 kHz, trafiksätt?
Ett litet amatörband 135,7 till 137,8 kHz blir ett totalt frekvensområde på 2,1 kHz, bara....
Hur skall man kunna tillgodogöra sig ett så litet band? Telefoni av någon form är uteslutet. SSB kräver närmare 3 kHz och man kan ju inte nyttja ett helt amatörband för en enda signal. Så då gäller telegrafi då. Och i synnerhet blir det Morse telegrafi. PSK-31 borde gå fint, då det är minst lika smalt som Morse. Men det handlar om att bygga sin sändare själv och då blir det ju Morse som är enkelt att sända. Visst kan man köra PSK-31 om man bygger sig en transverter för bandet. Det är dock mer sällsynt. PSK-31 kräver en linjär sändare, och de flesta bygger ett QRO PA som är allt annat än linjärt. Baudot då, det som vi förr kallade RTTY, det borde vara fullt möjligt då enda moduleringen som krävs är ett frekvensskift.
136 kHz amatörband är motsatsen till det mesta
Lång våg och inte mikrovåg
Långvåg och inte ultrakortvåg
Smalbandigt och inte bredbandigt
Fast station och inte mobilt
Outforskat i amatörvärlden och vi kan inte vågutbredningen som på VHF
Långa antenner och inte små gummipinnar
Bygga själv krävs och det finns mycket lite att köpa färdigt
En verklig utmaning och inte slenteriantrafik
Vågutbredning på 136 kHz
Ja nog är det spännande att prova på. Vem har erfarningar om vågutbredning på lång långvåg?
Den som provat på förstås. Själv har jag provat bara lite på bandet. Men det verkar som mörka vinterkvällar, ungefär som mellanvåg är vad som gäller.
Antenner på 136 kHz bandet
Många tänker sig en långvajer, en jättelång sådan, flera hundra meter tråd. Tänker vi efter lite är det rätt dumt att "lägga antennen på marken", kunde vi få upp långvajern för 136 kHz på minst en kvarts våglängd kan jag hålla med om att det är ett alternativ. En sådan höjd blir då, 300/0,136 = 2206 meter, x 0,25 = 550 meter högt skulle det behövas. Så en dipol eller långvajer ligger på marken även om du har 25 meter höga träd att sätta den i. Då återstår en vertikal, men en sådan blir ju 550 meter, bara att resa 550 meter mast då.... Det går ju inte utan vi får försöka resa en så hög pinne vi kan och göra en bottenspole och en toppkapacitans för att få resonans. Vi kan göra en bra antenn om vi kan få upp 15 till 20 meter vertikalt. Bra jordplan krävs och en topplast. Den fixar man genom att dra ut trådar till träden omkring. Så det liknar ju en vanlig dipol för 3,7 MHz, en vertikal koax, och en dipol på 2 x20 meter. Så kör koaxen som vertikal och dipolen so topplast, vi har en sk T antenn. För att komma i resonans behövs en stor spole i botten. En form av avstämningsenhet. Den finns inte att köpa utan här måste snickarverktygen fram, de där du fick på fars dag för 13 år sedan. För att lyssna kan man försöka använda någon form av ramantenn, eller ferritstav. Även där byggen som går att finna på nätet.
136 MHz här finns massor av info för den som vill bygga
http://www.qsl.net/on7yd/136brew.htm
Skall du igång på 136 kHz så gäller att bygga lite själv. Byggen som är relativt enkla för att kunna lyssna, lite klurigare om man man vill sända, och ganska svårt och kritiskt om man vill sända QRO.
Bygg en variometer
Som bottenspole, en variometer är en spole som kan justeras, man kan ändra spolens induktans genom att vrida en spole inne i en annan. Spolen är mycket lämpad som del i anpassningsenheten för att stämma av en T-antenn för 136 kHz. Här finns en trevlig byggbeskrivning: http://www.g0mrf.freeserve.co.uk/variometer.htm
Du har stora möjligheter att anpassa bygget till det material du har liggande, och till vilka ambitioner du har. Vill du lyssna bara, och kanske sända lite lokalt, ja då bygger du en liten söt variometer på ett 50 - 100 mm rör. Skall du sända, vill du maximera verkningsgraden, har du DX ambitioner, ja då bygger du variometern på en plastsoptunna, diameter 500 - 1000 mm och minst lika lång.... Tänk på att en variometer spole mycket väl kan byggas för upp till 10 MHz. Givetvis med lägre induktans, den skall då vara c:a 30 mikroHenry, och kanske 50 - 100 mm med 2 mm tråd, glest lindat. En variometer spole är synnerligen lämpad till en avstämmare för 1,8 - 2 MHz, det är lätt att göra en dubbel variometer för att med den bygga en balanserad avstämmare för amting av stege. Variometrar finns inte att köpa till amatörradio. Men de är trevliga byggprojekt för den som är lite praktiskt lagd.
En kommersiell sändare på långvåg
Kan man hitta ute i vår svenska natur. Jo det är sant, de döljer sig ute i buskarna. Att göra ett studiebesök är en bra ide för att planera sin egen långvågstation. På de flesta flygplatser finns långvågsfyrar några km i banändarnas förlängning. Dessa ligger i bandet 284,5-404,0 kHz
Norr och syd om Karlstads flygplats finns SKS 331 kHz och NKS 341 kHz. Dessa sänder AM med tonmodulerad Morse. SKS betyder då Syd Karlstad. Långsam Morse som även icke telegrafisten kan läsa. Ta med en transistorradio eller bilradio och leta upp en. Effekten är ganska låg, man har en antenn på 10 - 20 meter vertikal, topplast och ett mycket bra jordplan. Så skall du leta ute i naturen efter en sådan så leta i en våtmark. Ta på stövlar. Tänk dock på att 331 kHz är en oktav högre än vårt amatörband och att vågutbredningen är annorlunda, men i synnerhet är det en stor skillnad på antennens verkningsgrad.
Jo inne i sändarekiosken finns en variometer, och den är förstås köpt nån stans. Det finns amatörer som fått tag på kommersiella sådana till sin 136 kHz station.
Kan man höra något utan variometer och T-antenn?
Njae, det beror nog lite på vad du försöker lyssna med. Men först skall vi veta att det är mycket låg aktivitet på det här bandet, och att det skulle finnas en lokal radioamatör som råkar sända när du lyssnar är liten, mycket liten. Vi skall oxo inse att de kommersiella sändare som finns på långvåg är mycket stora anläggningar. Ta Motala långvåg, som många har sett antennerna efter. Av detta kan vi dra slutsatsen att om vi skall höra något på 136 kHz bandet krävs en bra mottagare, någon form av avstämd antenn och ett stort tålamod. En bra mottagare är en amatörradiostation som täcker bandet, försedd med CW filter, gärna 250 Hz eller smalare. Det krävs oxo en rejäl selektivitet på HF sidan, detta för att undertrycka de starka långvågssändare som finns omkring. En avstämningsenhet, med stor spole, variometer, och T- antenn är en bra förselektion, man kan kalla det för ett nödvändigt roofingfilter för långvåg.
Själv mätte jag upp 43 dB bättre mottagarsignal efter att ha byggt en stor variometer avstämmare till min 20 meter långa vertikal med 2 x 40 meters topplast. Nu börjar det finnas en chans att höra något. Kolla omkring, exvis på BC-delen av långvågen, rundradiodelen finner vi på 148,5 till 255 kHz. Dessa stationer brukar kunna höras med en vanlig amatörradiostation, försedd med en 2 x 19,5 meter dipol och balun, signalstyrkan kan vara på kvällen S5 till S9. Med en T antenn och en spole skall du höra dessa med S9plus 40 - 60 dB. Först när detta sker är det lönt att börja lyssna efter radioamatörer i 136 kHz bandet. Såvida du inte försöker höra grannen som kör där.
Så svaret på rubrikens fråga är att du inte kommer att höra en radioamatör på bandet 136 kHz utan att vidta åtgärder som T-antenn och variometer med avstämd matning.
När du väl har fått fart på mottagningen gäller tålamod.... Runt bandet vid exvis 135 kHz kan det finnas kommersiella fjärrskriftstationer som skall höras med S9.
Hur hög effekt får vi köra på 136 kHz?
Det står 1 Watt i PTS dokumenten. 1 Watt som man då tolkar som utstrålad effekt.
Som vi idag kommer att inse är det mycket svårt att få en verkningsgrad som gör att vi med måttliga medel kan få en utstrålad effekt i närheten av 1 Watt. Vi talar om 99 % förluster i jord, avstämning och antenn. Det är få förunnat att lyckas få ut en "hel Watt". Med tanke på detta och de okända vågutbredningsfenomenen är det mycket spännande att uppleva vad som går att höra och köra. Vi skall vara imponerade av att det går att höra stationer ute i Europa.
Vart tar all effekt vägen?
Jag har berättat att en kilowatt kan ge ett par Watt ut i luften. Jordförluster är en stor del, dvs vi ser till att våra små metmaskar har det varmt och skönt.
Kan man överhuvudtaget komma ut med 10 eller 20 watt?
På 136 kHz. Det kräver en stor antenn, en stor toppkapacitans, en jättelik spole, ett bra jordsystem. Dvs det vi alla har svårt att åstadkomma. Men prova i alla fall med tillgängliga resurser.
Fyrkantvåg från sändaren???
Kan det vara möjligt att man kan sända fyrkantvåg på 136 kHz. Jo tänk på detta jag berättade om förselektionen, avstämningsenheten med variometer etc blir mycket smal, det handlar om några kHz bara, och sändarens övertoner filtreras effektivt bort. En del byggprojekt av sändare för 136 kHz lämnar just fyrkantvåg. Det blir en mycket fin sinusformad signal efter antennanpassningen. En sändare som ger fyrkantvåg blir billig, blir inte så varm, och är lätt att bygga. Men det finns "men" oxo, en sändare med fyrkantvåg kommer att ha så kraftiga övertoner att dessa kommer att ingå i sändarens belastning av avstämmaren. Dvs 2 och 3 ggr 136 kHz = 272 och 408 kHz kommer att nästan kortslutas av avstämmaren och belasta sändaren lite - ja mist sagt - konstigt. Kanske förstör detta sluttransistorerna i vissa fall. Vad finns då att göra åt detta då? Ett LP filter gör samma sak, någonstans måste vi dumpa övertonerna, och det kan man göra med ett LP filter med diplexer, dvs en kombination av LP och HP filter där det som passerar HP delen dumpas i ett 50 Ohms motstånd, och det som passerar LP delen går till antennen, via avstämningen. Det är dock sällan jag hört eller sett den lösningen på det här bandet, oftast blir det den hårda vägen. Men bli inte överraskad om det känns lite instabilt och att det bränner upp dyra transistorer. För måttliga effekter duger det bra att plåga sändaren med fyrkantvåg direkt på LP filter eller med anpassningsenheten.
Vad är då QRP, QRO och måttliga effekter på 136 kHz?
QRO är när vi lyckas få ut en Watt utstrålad effekt. QRP är det om vi kör långvåg med 10 mWatt utstrålad effekt. Måttlig effekt är en hundrawattare som ger en utstrålad effekt på kanske 0,1 Watt. Öhhhh, var tar effekten vägen då? E annan rubrik.
En QRP sändare bygger man lätt av en tongenerator, exvis en 555 som svänger på 136 kHz och ett bilradio-PA på 5 till 10 watt. En variometer på 50 - 100 mm. En stabilare VFO kan man bygga på vanligt sätt med spole och vridkonding. Men vi kan styra ut bilradio LF slutsteget till fyrkantvåg. Måttlig effekt får vi genom att koppla på en hundra-Watts MOS FET transistor. Köra med 24 volt och kanske då behövs en liten kylfläns. QRO får vi först med ett PA som innehåller 2 eller 4 st grova MOS FETar , 48 Volt och 50 till 75 mm stora ferriter. En stor kylare. Vid QRO krävs mycket stora spolar i antennanpassningen, lindare på en plasthink eller en soptunna.
Vad hör man då? På det här extrema bandet 136 kHz
Radioamatörer gissningsvis, från Norra EU och i vissa fall hela Europa. Själv hörde jag OH, DL, G, OZ, SM4, SM6, SM7, och Italien innan jag tvingades städa bort 136 kHz sakerna, som dock finns kvar och kanske kommer upp på bordet igen någon gång. Spännande var det att köra ett totalt okänt band.
Är det värt pengar och arbete att komma igång på 136 kHz
Svaret jag vill ge på den frågan är JA!!! Det är otroligt spännande och stimulerande byggen som de flesta bör klara av. Ja det är värt vartenda dugg av investeringarna att höra en enda station på 136 kHz.
Men bara Morse på 136 kHz
Sätt igång att träna in Morsekoden, lär dig telegrafera med Morse, så kan du njuta av att höra en amatörradiostation på 136 kHz. 136 kHz är en stor motivering för att lära sig Morse. Med bara lite Morse kunskap kan man höra och identifiera stationer i 136 kHz bandet, det räcker för att bli mycket nöjd och tillfredställd. Att sedan gå vidare, ja det går av sig själv.
Extremt lång långvåg
Eller extremt låga radiofrekvenser, finner vi i Grimmeton där man sände med 17,2 kHz.
Navigeringssystem med sändare ner till runt 10 kHz finns och har funnits. Det finns radioamatörer som lyssnar på radiosignaler så lågt som under 100 Hz (ja Hz, inte kHz). Här är en sajt: http://www.auroralchorus.com/more.htm
Vi talar om att lyssna på signaler som alstras "naturligt" i jorden. Många av dessa signaler är mysterium och här kan man som radioamatör forska och förundras. På hemsidan finns byggexempel på enkla mottagare som egentligen bara är en förstärkare och man hör signalerna direkt utan omvandling till mellanfrekvenser. På denna: http://www.vlf.it/ hemsida tar man upp radio under 22 kHz. Här finns byggen av förstärkare, mottagare och inte minst antennsystem. Så nog finns det att labba och experimentera med även på mycket låga frekvenser.
Beräkna din T-Antenn för 136 kHz
Hur beräknar man nu sin T-antenn och tillhörande spole och variometer? Jo ladda hem den lilla programmet T-ant från http://zerobeat.net/G4FGQ/page3.html#S301" det är TANT136 du skall klicka på och ladda hem. Det är ett litet program och du har det i din dator lika fort som du klickar. Programmet använder din befintliga dipol för exvis 3,7 MHz som en T-antenn. Och ger dig alla data som behövs för att bygga en bottenspole som fungerar som anpassningsenhet och avstämning på 136 kHz, det visar oxo var förlusterna hamnar. Och att du kanske får ut 0,1 Watt . Du kan beräkna din HF dipol som T-antenn för andra frekvenser exvis kommer en sådan dipol med kabeln som vertikal, att stämma utan avstämning på exvis 1400 kHz eller kanske till och med 1,8 MHz. Vi talar om att du som bonus i beräknandet av antenn för 136 kHz kan göra en T-antenn även för högre frekvensband.
Variometer för VLF och HF
Förknippar vi radioamatörer med en variabel spole. En sådan är mycket praktisk att använda för T antennen och dess anpassningsenhet för 135 kHz. Länken visar en typisk sådan. Den består av två spolar, en inre och en yttre. Dessa båda spolar är seriekopplade, och induktansen är summan av de båda spolarna. http://www.qsl.net/in3otd/variodes.html Vrider man nu den inre spolen ett halvt varv. 180 grader kommer dess linding att gå åt andra hållet, och vi får en induktans på skillnaden mellan de båda spolarna. Vi får en variabel spole med mycket stort variationsområde. Visst kunde man göra en stor spole med en massa uttag och en omkopplare, men variometern är variabel. Vi känner oxo till rullspolar, där avsikten är detsamma, dvs att få en variabel spole. Variometern är lätt att bygga själv för 135 kHz, man kan göra den stor, av trä, med billig FK tråd. En variometer kan vara ett instrument som sitter i flygplan oxo. Där mäter den stig eller sjunkhastigheten. Eller som det så fint heter, rate och climb speed. Variometrar för HF dvs upp på kortvågsbanden har funnits i alla tider, det är helt OK att använda denna typ av spole upp till väl 30 MHz. Men då blir det förståss färre varv, tjockare och gärna försilvrad tråd, kortare kopplingstrådar och allmänt kompaktare uppbyggnad, mer HF mässighet. Luftlindat eller på keramikstomme förekommer. En Variometer för de låga HF banden låter sig väl byggas, med exvis plaströr, avloppsrör på runt 100 mm. 30 - 50 uH behövs för en antennavstämmare för 1800 till 10000 kHz. Det allra smartaste är att bygga en dubbel Variometer för HF med avsikt att få fram en bra balanserad, eller symmetrisk antennavstämmare för stegmatning av antenner. Man helt enkelt bygger två variometrar med gemensam axel. Man slipper kuggväxlar och kedjor.
Med calkulatorn på hemsidan, http://www.qsl.net/in3otd/variodes.html kan du beräkna din Variometer, med ledning av det material, tråd och plaströrm, du har liggande. Kan du göra en som varierar 15 - 40 uH passar den förmodligen bra för 1800 - 10000 kHz. En sådan Variometer kan bli en bra antennspole för en mobilantenn, som då kan köras med en liten motor och bilda en fjärravstämd mobilantenn för exvis 3750 - 14350 kHz.
Som axel i en Variometer funkar en trästav, eller en plexiglas stav, som finns i Clas Olsson. Trästaven i den stora för 135 kHz som då kan vara 10 - 20 mm i diameter, kvastskaft....
Experimentera mera!!!!
Svensk manual till IC-7700
Finner du här att ladda hem: http://ham.srsab.se/pdf/manuals/ICOM/IC7700sv-web.pdf
IC-756PROIII i Morokulien nu
Man har införskaffat en IC-756PROIII till radiostugan i Morokulien. Boka in en helg och känn på den fina nya riggen, som är ansluten till ett verkligt fint antennsystem.
Njut av Pileupp på SJ9WL eller LG5LG. Kör 50 MHz med fullkräm och riktantenn. Ha alltid passning på 145,500 MHz med därför avsedd radio, (snabbtelefon). Med avsikt att få kontakt med förbipasserande radioamatörer, bjud in dessa på en fika. Morokuliens hemsida finner du här http://www.east.no/priv/la7tia/arim/engarim.htm
Där finns möjlighet att studera villkoren för att boka stugan, antennerna radiostationerna etc.
Tänk dig att köra med en 8 elements logperiodisk antenn på 27 meters höjd som täcker 14 - 30 MHz. Dvs du har denna antenn även på 18 och 24 MHz banden.
Priset på IC-7200
Priset på IC-7200 är 10.950:- inkl moms. Priser på tillbehören hittar du här:
http://ham.srsab.se/ww/hallare.html
Diskutera D-STAR på D-STAR forumet
Här finns det: http://www.dstarforum.se/forum/index.php
Fråga, berätta och läs om erfaringar med D-STAR.
ICOM testvinnare igen
En Norsk test av jaktradio utnämner ICOM till vinnare igen igen igen!!!!!
Läs här: http://www.klikk.no/friluft/jakt/article308085.ece Vi kan läsa att testen har trefaldig ICOM vinnare.
Varför vinner alltid ICOM i radiotester? För att dom verkligen är bäst förstås. Eller kanske för att de flesta andra fabrikat bygger på lägsta pris istället för kvalitet. Jag har i det här brevet ibland skrivit om hur vi på SRS testar våra konkurrenters apparater, med den kunskap vi har av sådana tester är det ingen överraskning att ICOM vinner test efter test.
Bara att konstatera att ICOM gör bästa komradio för jakt, givetvis följer samma mönster komradio för yrkesbruk, och givetvis är ICOM bäst när det gäller amatörradio.
Vi ser att testvinnarna har IP klassning. IP-65 och 67. Jag beskrev detta med IP klassning i våras i de här breven.
Nya jaktradiokanaler
Nu har vi fått två nya kommunikationsradiofrekvenser för exvis jakt och fiske. Ej tillståndspliktiga. Vi har därmed 7 kanaler att välja på. Kallas jaktkanaler men kan förstås nyttjas för annat. Det krävs dock att man använder sig av typgodkända radiostationer, typgodkända med CE märke, R&TTE typgodkännande och Rhos. Dessa kanaler får bara köras med bärbar radio. 156,000 MHz bara med 0,5 Watt. Denna kanal används flitigt på byggen och andra arbetsplatser, exvis vägbyggen. Att öppna en amatörradiostation och sända på de här frekvenserna är inte tillåtet. Den är typgodkänd som just amatörradio. Komradio skall använda någon form av selektiv, i de här fallen blir det CTCSS, dvs subton som nyttjas. De marina VHF kanalerna, L1 och L2 är lämpligt att nyttja på sådant avstånd från sjön så att båtar inte störs. På sjön behövs inget selektiv på L1 och L2. Men vid komradio på land krävs selcal, CTCSS. Det är inte tillåtet att köra med basstationer på dessa kanaler. Dessa frekvenser är ej tillståndspliktiga.
155,400 MHz Jaktkanal VHF ny
155.425 MHz Jaktkanal VHF
155.450 MHz Jaktkanal VHF ny
155.475 MHz Jaktkanal VHF
155.500 MHz Jaktkanal VHF även marin L1
155.525 MHz Jaktkanal VHF även marin L2
156,000 MHz Allmän ej tillståndspliktig, som får nyttjas som jaktradio, 0,5 Watt.
Ej tillståndspliktig betyder att man inte behöver söka tillstånd
För att använda kommunikationsradio för exvis jakt. Men man får ändå bara använda radiostationer som är typgodkända för ändamålet, de måste vara CE märkta, typade för R&TTE, Rohs, ha återvinningssystem för batterier etc.
För annan komradio, exvis för ett företag som vill ha radio i exvis budbilar, lastbilar, taxi etc kräver att man har tillstånd för en radiofrekvens.
IBP, International Beacon Project
På tre minuter har du hört hela världen...
Systemets 18 radiofyrar sänder varje 3:e minut, dygnet runt på varje band. Tabellen ger callsign, och tid för varje fyr på resp. band. Följande frekvenser används: 14100, 18110, 21150, 24930, 28200 kHz (CW). En sändning består av fyrens anropssignal sänd med morsetelegrafi i c:a 100 takt, följt av fyra stycken 1 sekunder långa "streck" med 100, 10, 1 och 0.1 watt, (obs bara 100 mWatt som lägst). Utrustningen vid varje fyr består av en HF transiver och en R-5 vertikal antenn, samt en GPS som uppdaterar tiden, samt en kontrollenhet byggd av NCDXF. Schema på denna finns på Norcall hemsida. http://www.ncdxf.org/Beacons.html
Tidslucka minuter.sekunder
Call 14100 kHz 18110 kHz 21150 kHz 24930 kHz 28200 kHz
1. 4U1UN 00.00 00.10 00.20 00.30 00.40
2. VE8AT 00.10 00.20 00.30 00.40 00.50
3. W6WX 00.20 00.30 00.40 00.50 01.00
4. KH6WO 00.30 00.40 00.50 01.00 01.10
5. ZL6B 00.40 00.50 00.60 01.00 01.20
6. VK6RBP 00.50 01.00 01.10 01.20 01.30
7. JA2IGY 01.00 01.10 01.20 01.30 01.40
8. RR9O 01.10 01.20 01.30 01.40 01.50
9. VR2HK 01.20 01.30 01.40 01.50 02.00
10. 4S7B 01.30 01.40 01.50 02.00 02.10
11. ZS6DN 01.40 01.50 02.00 02.10 02.20
12. 5Z4B 01.50 02.00 02.10 02.20 02.30
13. 4X6TU 02.00 02.10 02.20 02.30 02.40
14. OH2B 02.10 02.20 02.30 02.40 02.50
15. CS3B 02.20 02.30 02.40 02.50 03.00
16. LU4AA 02.30 02.40 02.50 00.00 00.10
17. OA4B 02.40 02.50 00.00 00.10 00.20
18. YV5B 02.50 00.00 00.10 00.20 00.30
Här ser vi att på tre minuter har alla fyrar sänt sitt QTC. Vi ser även att när en fyr sänt sitt QTC så kommer den efter tio sekunder på nästa band. Således om vi har passning på 14100 kHz CW och hör en fyr exvis RR9O, när den är klar byter du frekvens till 18110 kHz så hör vi den även där om konditionerna tillåter, sen är det bara att byta frekvens efter hand och ibland kan vi märka att den hörs ända upp på 28200 kHz CW.
Lägg in de fem frekvenserna på minnen i din rig, exvis minne 50, 51, 52 ,53 , 54. Så vrider du bara ett hack per tidslucka och kan på det viset följa en viss fyr upp i frekvens.
Nu under solfläcksminima är det inte många fyrar som hörs, de är ofta mycket svaga, men hör man en, så kan det mycket väl hända att den hörs på flera band. När vi befinner oss i ett solfläcksmaximum hörs alla fyrar på de flesta band vissa tider, och med god läsbarhet.
Med IBP fyrarna kan man lätt bilda sig en uppfattning om var konditionerna ligger, deras styrka och vi får även reda på att även 28 MHz verkligen är öppet mot exvis norra Ryssland, (RR9O).
Kan du inte Morse, ja då är det inte lika lätt att tillgodogöra sig IBP systemets fördelar. Men genom att ha listan framför dig och försök ställa klockan så exakt som möjligt. Kanske du har en GPS. På det viset kan du ändå identifiera vilken fyr som sänder. Det är inte så svårt att lära sig några Morsetecken och placera in några tecken i varje anropssignal, särskilt om du har den här listan framför dig.
IBP systemet är ett fullt godtagbart skäl till att lära sig Morse. Så skäms inte över att du vill lära dig Morse bara för att ha koll på IBP fyrarna.
Vi inser snart att det är bra om fyrfrekvenserna är lediga och att ingen sitter och sänder där.
Dock förekommer en del Packet radio på just 14100 kHz, det gäller att ha ett smalt CW filter för att få rena IBP kanaler.
Ibland är någon fyr inaktiv, det blir då en tidslucka och de aktiva fyrarna håller sin tidslucka enligt tabellen.
Här finns en karta som visar var fyrarna står och mer information om systemet: http://www.ncdxf.org/Beacons.html
Ibland märker man att 100 mWatt hörs riktigt bra över atlanten, Fading gör ibland att den svagaste signalen, 100 mWatt blir starkast, ett lustigt fenomen och spännande att höra.
Hör du en eller fler fyrar på 28200 kHz, varför inte greppa micken eller nyckeln och ropa CQ med beamen riktad mot den världsdel du hör fyren.
Fyrsystemet har varit i drift i mist tio år och jag har själv upplevt hur hela världen hörs vissa tider på alla banden.
Visst finns det datorprogram som kn hjälpa dig att lyssna på fyrarna, de finner du på hemsidan.
Solförmörkelsen den 2008-08-01
Lite sent att skriva om den nu, men vi hade en delvis förmörkad sol den dagen. Själv hade jag semester och tänkte försöka se dramat. Jodå i god tid före händelsen fanns ett molntäcke som bara gradvis visade solen, små hål och förtunningar i molen visade solen och det gick att se, kul!!! Med svetsfilter och en större kikare med monterad kamera kunde jag se tydlig vad som hände. Vid tiden för maximat där månen skuggade solen c:a 15 procent hade jag blå himmel.
På kikaren hade jag ett solfilter som ser ut som aluminiumfolie, finns att köpa, det gav en kamerabild där bländare och tid blev lagom. Kikaren hade brännvidden 900 mm, och fungerade som ett teleobjektiv för kameran, och solen upptar i kameran nästan hela bildytan. Fina bilder blev det. Med svetsfilter nr 13 kunde man med blotta ögat tydligt se solen. Svetsfilter är de fyrkantiga svarta glas som sitter i svetsskärmar, de finns i olika mörkhet. Man kan skaffa sig några exvis 10, 11 och 13. Att använda hela svetsskärmen är kanske bättre, och det finns billiga enkla sådana. Framöver använder vi filtret för att titta på när solfläckarna kommer. I försök att förutsäga bättre konditioner.
"Sändaramatörens hederskodex"
Eller dessa texter: "Respektera radiofyrarnas frekvenser", "när behöver man slutsteg på 80-metersbandet?" " Bokstavera mera!" Trevliga, välskrivna och upplysande texter om dessa viktiga saker läser du på SM7DZV hemsida: http://www.dzv.se/
Erik har skrivit bra texter om de här frågorna, läs även annat av intresse på en erfaren radioamatörs hemsida. Lägg särskilt märke till texterna om IBP fyrarna och systemet med dessa. Klicka på radiofyrarnas frekvenser, till de här texterna kommer du med ett klick på "anslagstavlan".
"Bokstavera mera"
Skulle jag vilja uppmana till själv, man kan varje dag på amatörbanden höra missuppfattningar av anropssignaler just därför att man inte bokstaverar.
"Hej! Min IC-706MKIIG är stendöd har du nån aning om vad det kan vara"?
Så kan ett telefonsamtal inledas, vem som ringer? En kund förstås, verkar vara en skåning av dialekten att döma, men vad han heter vet jag inte, som köpt en 706 av oss nån gång. Jo det förekommer att nån som smugglat in en USA version oxo dristar sig till att be om hjälp av mig, men de flesta skäms i sådana fall, för att avkräva SRS supporttid. Min motfråga blir då: Lyser den inte ens? "Jo lyser gör den men den är stendöd"! Min andra motfråga: Brusar det inte ens i högtalaren? "Jodå mottagaren är helt OK". Tredje motfrågan: Men vad är det som är stendött i din IC-706a? "Det blir ingen sändning". Aha, och har du provat olika trafiksätt?? "Ja CW, FM och AM går men inte SSB." OK hur är det med mikrofon och micgainet då? Ja men jag får ju ingen bärvåg ens. Så efter en liten kurs i SSB teknik inser vi att det inte var något fel på radion. Där blåste vi en halvtimme i support tid. Är det konstigt om vi har krav på att det skall vara grejer sålda av SRS om vi skall lägga massor av tid på våra kunder? Nästa samtal handlar om en stendöd IC-7400, men den var inte öppnad på varken 6 MHz eller 27 MHz och var då "stendöd", dessutom visste han inte varifrån den var köpt. Hur kan man slänga kvittot? Ännu en halvtimme i telefon. Så till mejlen, jo nog var det förra veckan minst två "stendöda" riggar. Som tur var slapp de skicka in dem, som tur var kunde vi hålla ICOMs goda rykte att aldrig gå sönder efter lite terapi om radioteknik. Efter några mejl fann vi att allt var normalt, bara lite skit bakom spakarna.
Måste man då kunna ge en bra felbeskrivning för att få tala med ICOM support?
Nej men det underlättar om man vet lite vad man talar om, kanske en liten läsning i manualen, eller konferens med kompisar kan underlätta. Men det borde inte vara så svårt att klura ut vad som är fel, strömförsörjningen, strömbrytaren, mottagaren, eller sändaren i en rigg. Att bara kalla alla tänkbara fel för "stendöd" gör ju att massor av tid rinner iväg innan vi förstår varandra. Varför inte skriva ner allt man skall säga i telefon, då kanske vi kan spara tid. Är då SRS och min tid så dyrbar då, hinner vi inte ens prata om väder och DX? Ja tänk själv jag försöker laga din rig och skall samtidigt tala i telefon med tio stycken som vardera avkräver mig en halvtimme i undersökande samtal. Så det tar en dag till med den reparationen då.
OH land har fått mer på 7 MHz
Finnarna får köra 7000 - 7200 kHz nu. Liksom Norrmännen. Är det bara vi stackars SM amatörer som måste trängas på gamla 7 MHz bandet? När får vi mer 7 MHz? Nåväl förmodligen får vi snart 100 kHz mer, och då är frågan hur vi utnyttjar detta viktigare. Jag har tidigare varit inne på frågan, men nu när OH fått så är det ännu mer aktuellt och närmare.
Jag föreslår Mobil HF på 7040n till 7200 kHz. Bandet går mycket bra från en mobil station, många har minst en IC-706 och att installera den i bilen är kul. En mobil HF antenn går bättre på 7 MHz än på 3,7 MHz. Kanske dubbelt så bra. Vi kan köra hel SM och säkert en del av Europa från bilen när vi åker till jobbet. Jag kommer ihåg att när LA fick upp till 7200 kHz så lade dom sig på 7130 kHz LSB, men det är rätt dött där nu tycker jag, var det inte kul med mer HF frekvensutrymme? Eller lyssnar jag vid fel tillfälle? Jag tänker starta en diskussion på http://www.ham.se/ så får vi se vad folk tycker och vad de har för planer för utökat 7 MHz band.
Sveriges radioamatörer får mer på 7 MHz redan 2009-03-30
Enligt uppgifter jag läst skall vi få upp till 7200 kHz redan nästa vår.
Det blir väl kul. Dags att börja planera för en liten dipol för 7 MHz bandet, eller kanske en GP. Det bäst är att ha ett par antenner att byta mellan. En dipol då, 0,5 våglängder. 300 / 7,1 = 42,253 meter. Halvågen blir då 21,127 meter, kompenserar vi den för våghastigheten i antenntråden blir den 20,08 meter. I mitten av den halvvågen sätter vi en balun och matar det hela med en koaxialkabel. Vill vi köra SSB och prioriterar vi nya delen, använder vi 7,15 till beräkningen och får antennen: 19,93 meter. En GP gör vi med spröt av ungefär den längden. Nu fattar vi kanske varför man förr i tiden kallade denna frekvens för 40 meters bandet.
Räkna med bråk, minsta gemensamma nämnare
Vi hör ofta hur man använder begreppet "minsta gemensamma nämnare", man menar att man försöker hitta en gemensam sak bland många. Exvis ett fel i en rigg följer exvis både TX och RX men bara i ett trafiksätt, då har vi utrett felets gemensamma egenskaper, som man ibland kallar för "nämnare". Den riktiga betydelsen är dock inom matematiken och inom bråkräkningen. Dvs när vi summerar eller subtraherar bråktal. Exvis 3/4 + 7/8 , (tre fjärdelar plus sju åttondelar). Hur lägger vi ihop de här talen? Klart vi kan skära en Pizza i fjärdelar och en i åttondelar, så får vi då kladda lite med dessa bitar och se hur stor pizza det blir. Faktum är att det blir mer än en Pizza och svårt att se riktig hur mycket det blir. Gott kan det bli i alla fall.
Men då uppstår frågan vad en "nämnare" är?
Jo det är talet under bråkstrecket, talet ovanför kallas för "täljare". Låt oss då finna minsta gemensamma nämnare, det handlar om att göra de två bråktalen i additionen sådana att nämnarna, dvs talen under bråkstrecket blir lika, vi måste tänka då, och det lär bli 8, vi måste omvandla 3/4 till åttondelar. Vilket då blir 2 x 3 som täljare och 2 x 4 som nämnare. Vi får då 6/8 + 7/8 = 13/8. Tretton åttondelar vilket då är mer än en hel Pizza. Det vet vi då täljaren är större än nämnaren. Låt oss dra bort åtta åttondelar och det är ju lika med en hel pizza, så får vi 1 5/8, (en och fem åttondelar). Inte så svårt va? Ett tal till 4/9 - 2/7 dvs fyra niondelar minus två sjundedelar. Ja nu skall vi ordna minsta gemensamma nämnare då, vi måste tänka och räkna, det är inte så lätt med ett så här svårt tal, men jag kommer fram till att vi kan skriva subtraktionen med en minsta gemensamma nämnare på 63. Minsta gemensamma nämnare blir rätt stor i det här fallet. Vi får då 28/63 -18/63 = 10/63 , dvs svaret får vi i tio sextiotredjedelar. Kan vi nu få en minsta nämnare i detta tal för att det skall bli lättare att hantera? Men det går inte vi måste acceptera 10/63.
Klart att vi kan göra allt det här decimalt, vi har ju räknedosan och den visar många decimaler, men aldrig rätt värde för dessa bråktal. Decimalt blir det då 0,444444444 - 0,2857142 = 0,15873. Stämmer det då, kolla genom att slå 10/63 på dosan, vi får då 0,15873. RÄTT!
Har vi då nytta av detta? Ja att veta vad en nämnare är, kan vi väl säga är allmänbildning. Men när vi skall bygga en antenn och finner måtten i bråkdelar av tum, kanske det kan vara bra att kunna lite om bråkräkning.
Sen har vi ju det här med statistik i TV nyheterna, som ju är populärt att redovisa i bråktal.
Observera at bråktal kan vara annat än Pizza delar, exvis delar av antenner.....
13/8, tretton åttondelar är inte ett datum
Nej jag använder bråkstrecket som dess matematiska betydelse. Så förväxla inte åttondelarna med 2008-08-13.
Hur lång är då en fem åtting antenn? (räkna med bråk)
Hur lång blir en 5/8 (fem åttondels) antenn? Räkna och se, med räknedosan är det enkelt. 5/8 antenner används mest på VHF, men det förekommer sådana dipoler och långvajer för HF oxo, varför vet jag inte..... Vi kan göra på två sätt, endera räknar vi ut vad 5/8 är decimalt, låt oss prova på dosan, det blir 0,625. En bra siffra. Vi räknar ut våglängden, 300/145,675 MHz = 2,0594 meter. En fem åtting blir då 2,0594 x 0,625 = 1,28 meter. Enkelt va! Ja så var det detta med våghastigheten då, den brukar ju vara c:a 95 procent i antenntrådar och spröt, så på dosan igen, 1,28 x 95/100 = 1,22 meter. Du kan lägga in våghastigheten var som helst i beräkningen, både vid hel våglängd halv, kvarting eller vid uträknad femåtting-längd. Det är fördelen med decimala faktorer. Skall vi räkna ut fem åttingen med bråktal får vi först räkna ut hur lång en åtting är, dvs 2,0594 meter delat med 8 = 0,257 multiplicerat med 5 = 1,287 m. Så våghastigheten då 1,287 x 0,95 = 1,222.
Så den som vill göra en 5/8 långvajer för 3750 kHz räknar: 300/3,75=20 meter, x 0,625 = 50 meter lång. X våghastigheten 0,95 = 47,5 meter skall den vara. Ehuru en fem åtting långvajer på 3750 kHz går att stämma av och om den går bra är en annan fråga. Men varför inte testa. Du lär bli besviken....
Hur gör dom multiplikationer med bråktal?
De där killarna som fortfarande kör med bråktal av tum och fot. Hur multiplicerar och dividerar de bråktal. Exvis våghastigheten decimalt som är 95 procent, det blir ju ett ganska svårt båktal. Jag har tidigare visat hur man adderar och subtraherar bråktal och gör minsta gemensamma nämnare. Nej produkter och kvoter av bråktal det bryr vi oss inte om. (läs SM4FPD kan inte detta)
Persiderna, fotografera MS
Den 12 Augusti var det en meteorskur, Persiderna, jag hann ju inte skriva om detta den här gången, men det kommer fler möjligheter att köra MS. Att köra MS på radio har jag skrivit om förr så idag gäller att fotografera meteorerna. Här kan du i alla fall se några av Persiderna http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap080816.html Fotot är taget med flera långa exponeringar och visar stjärnfall under Persiderna. Romantiskt va? Hur katten går det då till att fotografera sådana meteorspår? Vore väl kul att prova på. En sak är säker, man hinner inte trycka av kameran i samma ögonblick som man ser ett spår. Moderna digitalkameror är långsamma och klickar inte förrän en stund efter att man tryckt. För en kompaktkamera kan det ta 200 - 500 ms. En oändligt lång tid. En modern digital systemkamera är snabbare men det tar ändå en stund, ett kort tas c:a 50 ms efter att man tryckt. Det är för långsamt för att fånga en blixt eller ett MS, (meteorspår, stjärnfall). Det första man måste göra är att koppla ur AF på kameran, och se till att den står på oändligt avstånd. Ett äldre helt manuellt objektiv är att föredra. Vidare måste ljusmätaren kopplas bort, och man ställer in bländaren själv på exvis 2,8 - 5,6. En del kameror har auto ASA, dvs den väljer själv känslighet. Och är det mörkt kommer den att välja högsta känslighet viket medför en brusig bild. Så även ASA inställningen måste låsas manuellt till exvis 400 - 800 ASA. Inte mer då blir det brusigt. Stativ är självklart och objektivet bör vara vidvinkel. Rikta kameran på stativet mot den plats på himmelen där MS bör komma. Att avfyra kameran genom att trycka på knappen när den står på stativ är lönlöst, det kommer att rubba kameran. Du behöver en "fjärr", endera med sladd eller IR. Sådana tillbehör finns till de flesta digitalkameror. Har du ingen fjärr kan du köra självutlösare för varje bild, då hinner kamerans skakningar att stanna innan den avfyras.
Det "enda" vi nu saknar är en absolut mörk himmel där BARA stjärnor och meteorspåren syns. Dvs inget ljus från stadens gatljus, och det betyder att du måste åtskilliga km från närmaste stad. Nu gäller då att bestämma exponeringstiden, fördelen numera är att vi direkt kan se bilden på kamerans display. Stjärnor skall synas, och vi kan prova med exponeringstider från 10 sek. Längre gör man i BULB läget och med stoppur. Ju mörkare plats ju längre exponeringar kan vi köra med större sannolikhet att fånga ett MS. Jo du behöver minneskort som kan svälja några tusen bilder den här natten. Och inte skall vi spara på bildkvalitet heller, så mellan storlek och minsta JPG kompressionen är ett minimum.
Så bara att klicka 10 sekunder titta och tio sekunder igen, massor av bilder kommer att sakna MS, men har du tur blir det ett just under exponeringen. Samma tillvägagångssätt om du skall fånga en åskblixt. Men de är lusstarkare och vi kanske måste blända ner lite. Du behöver ett par minneskort på vardera 2 till 4 Gbit. Och var glad att du inte behöver 100 rullar film.
Experimentera mera.
Vikigt är att läsa kamerans manual, och i vissa fall kan en mindre kompaktkamera av mer avancerad typ klara en del av de här uppgifterna, man lite krångligare att ställa in än på en systemkamera.
Skall du köpa en systemkamera är det mycket att tänka på. Det finns sådana som ser ut som systemkameror men ändå inte har några manuella lägen, eller har andra begränsningar. Det är svårare att välja kamera än att välja HF transiver. Särskilt om man vill gå lite mer på djupet. Fotografen som tagit bilden på länken har i datorn kombinerat flera bilder tagna med var och en lång exponering. Så det är lite fusk, men mycket dramatiskt. Som amatör i ämnet få vi vara mycket nöjda om vi lyckas fånga en blixt eller en MS, på en av 200 bilder.
Lycka är att få något att fungera.. lycka är...
Ett bygge, en antennuppsättning, en reparation. Visst känns det skönt när man gjort något, och om det funkar. Att få något ur nävarna, att skapa något med egna fingrar och egen skalle. Jag får ibland uppleva hur någon behöver hjälp med en gammal radiostation, ett problem med antennen, ett störningsfall. Ibland kan jag ge tips, exvis om vad som skall göras med en förhistorisk radio, en IC-751 från början av 80 talet. När jag sedan får höra hur det går och inser vilken glädje det betyder hos ägaren som lyckats laga sin radio alldeles själv, ja då förstår jag vad lycka kan vara. Ett störningsfall där mitt tips hjälper, gör någon så glad att man kan tala om lycka. Är det inte en fantastisk hobby vi har, att kunna göra saker, uppleva saker och bli glad och lycklig. Många blir lyckliga av att lyckas med konstycket att köra ett visst DX. Andra bli lyckliga över att ha fått hjälp att sätta upp en rejäl antenn i träden. Hjälp av vänner som oxo de blir lyckliga över att ha kunna gjort sin gamla vän lycklig med en hel dags arbete att få upp antennen. Andra bli lyckliga över ett loppsfynd, den där gamla saken man inte hade råd med 1967. Nu har man en och lyckan är överväldigande. Ännu lyckligare bli man om den går att få liv i. Efter något år blir man lycklig över att lyckas sälja den till någon som blir lika lycklig över att komma över den. Att äntligen ha fått igång hembygget ger ett lyckorus. Att sedan visa sina byggen, erövringar och fynd för någon och visa hur lycklig man är, ja även det är lycka.
Experimentera dig lycklig!!!!
Varför skriver man meter med litet m?
Jo, därför att man skriver Mega med stort M.
Varför millimeter med mm? Jo därför att MM betyder Mega Mega, eller Maja Matsson. Varför skriver då vissa M/M (M genom M) och menar millimeter? Ja den frågan kan jag inte svara på utan det är något i skolan i USA som gått snett i undervisningen om SI enheter. Förr kunde man skriva MMF på en konding, vilket skulle betyda Mikro Mikro Farad, detta får man efter 1960 inte göra. Kondingen måste slängas.... Vi ser i vissa fall kMHz, vilket då skulle betyda kilo Mega Hertz, tusen Mega Hertz, detta heter ju med SI enheter efter 1960 istället GHz. Vad betyder M/S? Motor Ship, motorbåt, och inte millisekunder, som skrivs ms. MS med stora bokstäver betyder ju Meteor Scatter. S/S betyder ju Steam Ship, ångbåt. Varför skriver vissa mhz (milli tim zebra) istället för MHz? Bra fråga, fler frågor? Varför skriver man kilo med k, jo därför att stora K betyder grader Kelvin, dvs absolut temperatur. I grader Kelvin (SI enhet). Varför skriver vissa h och menar Hertz? De har väl inte förstått det fina med SI, och att namn skrivs med stor. Men h betyder ju timme. (ex kWh, kilo Watt timme) Och de berörs inte av risken, eller skiter i att bli missuppfattad. Varför skriver någon frekvens i c/s? (cycles per second) kanske för att de är hundra år efter i utvecklingen och inte läst på sin SI. Kanske skrev farfar så, (läs den gamle 70 årige fysikläraren) och då kan det ju inte vara fel, inget ändras ju, i alla fall inte i bibeln, (ironi). Men p/s eller P/S då? Jo perioder per sekund, eller förhistoriskt Perioder per Sekund , ett sätt att skriva frekvens på innan vi i Sverige infört och lagstadgat om SI enheter, dvs före 60 talet. Varför behöver vi en standard för hur vi skriver de här enkla sakerna inom radioteknik? Jo för att vi skall förstå varandra och vara entydiga, slippa missuppfattningar. Det kanske inte gör så mycket om vi med knapp nöd bara vet vad MHz är, men efter hand som vi utvecklas och lär oss mer inom tekniken är det viktigt att ha ett enhetligt, otvetydigt och standardiserat språk, som funkar när vi läser, lyssnar och berättar om våra projekt. (SI betyder Système International, på Svenska: Internationell Standard). Varför heter det tumstock trots att moderna tumstockar (efter 1960) bara har SI måttenheter? Suck......
Mer om elbilar
I förra brevet skrev jag lite om min test av elbilen Think. Det finns mer om elbilar på gång.
Kolla här ett rejält fartvidunder med elmotor: http://www.devantini.com/
Läs under "bilen" om tekniken, motor, prestanda etc. Men skall det gå fort blir det kort räckvidd.... Men vad sägs om vridmoment på 870 Nm på drivhjulen oavsett varvtal. En B18 Volvo motor presterar 150 Nm vid vissa varvtal.
Den här elbilen är ännu värre: http://www.teslamotors.com/ Vad sägs om 0-60 mph på3,9 s ? Men hur fort är det då? Konstigt att man inte kan skriva tekniken i internationella måttenheter, Man menar att bilen gör 0 - 96,56 km/h på 3,2 sek. Den elbilen borde kännas i ryggstödet. Försöker vi tolka spec finner vi en motor av trefastyp, på 185 kWatt, 4 polig lindning, och upp till 13000 varv per minut...
Här är en länk till svenska elbilsföreningen: http://www.sweva.org/
Och en till: http://www.elfir.se/elfir-nytt.html
Varför mäts en elbils motor i SI enheten kW, och en bensinbil i 1700 talets hästkrafter.
Varför elbilar då?
I detta nyhetsbrev, för radioamatörer, ett skäl är tekniskt intresse och jag tror att många radioamatörer har ett tekniskt intresse, ännu fler radioamatörer har bil och många har miljöintresse. Varför inte intressera sig för tekniken då? Självklart tycker jag. Vidare är det en fråga om man kan utöva sin hobby om det blir ännu mer störningar. Störningar från framtida elbilar. Hur gör man med amatörradio i en elbil då? Som vanligt, då de vanligen har ett helt vanligt 12 Volts elsystem till lyktor och radio.
Motorn och transmission i en elbil
Är ofta en helt vanlig tre fas motor från ABB. Den matas med en trefas spänning som kan ändra frekvens och spänning. Denna alstras från en kraftelektronik som liknar den som styr de fläktsystem vi har haft så många stöningar från. I Elbilen verkar störningar från driften vara noll. Vid motorbroms måste elektroniken gå bakåt och omvandla tre fas till likström som laddar batteriet. Vid körnig av Think bilen märks det ungefär som glappet i VX lådan märks när man varken gasar eller motorbromsar. Dvs själva övergången mellan drift och laddning känns lite. Släpper man helt gaspedalen bromsar den som en vanlig bil, men man slipper växla ner. En sådan här motor har ett mycket stort vridmoment, och detta gäller vid alla varvtal. Det är därför en elbil är så snabb i starten. En vanlig bil orkar nästan inget vid start när man försöker få rull genom att släppa upp kopplingen. Elmotorn har ett mycket stort varvtalsområde och behöver ingen variabel växellåda. Elektroniken ger begränsningar i tillförd effekt vid start och acceleration för att inte få överström. En fast nerväxling och en differential finns dock i elbilarna. En tvåstegs elektroniskt styrd vx låda kan finnas i extrema Elbilar. I framtiden kanske vi kommer att få se elmotorer med olika poltal. Exvis en 8 polig lindning för lågfart och acceleration och en fyrpolig linding vid landsvägskörning. Givetvis elektroniskt omkopplade. Dvs samma system vi finner i tvättmaskinen.... Utan VX låda får vi lägre förluster mellan motor och drivhjul. Framtiden kan ge oss system med en motor vid varje hjul. Två, eller fyra för fyrhjulsdrivna. Och med ett datorprogram klan vi få effekten av differentialer, både fram bak och mitt-diff. Så det finns mycket att utveckla i branschen. Samma system blir då ett mycket effektivt sladdbegränsningssystem.
Med hjulmotorer får vi noll i transmissionsförluster. Så de fyrhjulsdrivna suvarna som blir enhjulsdrivna när det är halkigt är ett minne blott, i framtiden.
Vem sade att det inte finns hopp om bilen?
En elbil förbrukar energi i proportion till hur den körs
Medan en bensinbil drar mycket bensin hur man än kör.
Även om man kör i 30 km i timmen så drar den 0,7 liter, kör vi i 90 km per timme vill den ha exvis 0,8 liter. Elbilen drar 0 - 100 procent energi vid 0-100 procent av uttagen energi. Bensinbilen drar 75 - 100 procent avsett hur du kör. Om den så står på tomgång drar den.
Men hur skall det går för alla bildelstillverkare?
De som gör och säljer oljefilter, motoroljor, lameller, luftfilter, säljer 1500 milaservice, tändstift, bränsletillsatser, ljuddämpare, katalysatorer... Ja hur skall det gå. Klart att vi kan identifiera en skara mycket kraftiga motståndare till utvecklingen av elbilar. Motståndare som inte är att leka med. Så var inte förvånad om storyn med elbilar tar ett abrupt slut.
Solceller på elbilen
Man ser ibland koncept där man klätt bilen med solpaneler, dvs sådana som ger elektrisk energi. Det verkar ju praktiskt. Vi får ju nästan en gratisbil, en evighetsmaskin. Men låt oss se lite närmare på detta. Solinstrålningen kan i bästa fall vid blå himmel vara drygt 1 kWatt per kvadratmeter. Vi känner det som att soffan bli varm när solen lyser in genom fönstret. Eller att det är stekande hett inne i bilen är den stått i solen. Man har solfångare som kokar varmvatten av solinstrålningen, vi ser dem på taket av villor och man får gratis duschvatten. Men som alltid är det en "men" inblandat i solskenshistorien. Att omvandla solljuset till el, kan man göra med mellan 10 och 15 procent effektivitet. Vi är nu nere i max 150 Watt per kvadratmeter om solen lyser högt från klarblå himmel. Om vi har en bil med två kvadrat meter solceller, kan vi få ut 1 kWatt timme på drygt tre timmar. Som vi kan ladda elbilens batteri med. 1 kWh försvinner ut i motorn på en sekund om vi trycker lite på gaspedalen, ja låt oss säga några sekunder då om vi gasar försiktigt. Så kanske det där med solceller på en elbil är lite optimistiskt, och mer en propaganda sak än verklighet. Ja solceller ger så låg effekt att de så gott som är obetydliga för elbilen. Men det är svårt för Svensson att förstå olika energikällors kapacitet, jag kommer än ihåg han som ville ha solceller för att driva ett sågverk, det fick inte kosta mer än ett par tusen..... eller han som ville ha en 2 kW kupévärmare i släpet för att hålla värmen för trummor och gitarrer på vintern. Ha ville jag skulle bygga en 12 till 220 Volt omvandlare..... För direkt på 12 Volt kunde man ju inte ta den effekten ur bilens elsystem......
Swatch internet-tid
Tid är inte bara sekunder och minuter, eller inverterade värden av frekvens, utan oxo Swatch internet-tid, som delar in dygnet i 1000 beats a 86,4 sekunder. Nollmeridianen har valts till staden Biel i Schweiz där Swatchklockorna tillverkas. Alltså är klockan @500 beats överallt i världen när klockan är 12:00 i Biel. Så nu är det meningen att det ska bli enklare att bestämma tid för tex en chat när alla använder samma tid överallt i världen. Frågan är om någon fortfarande använder den men Swatch fortsätter stödja sin idé (2007).
Fördelen är att man slipper missförstå varandra med 12 eller 24 timmars klockslag. Bra för de som inte kan 24 timmars klockan. Jo jag menar de där på andra sidan pölen som kör med 12 timmars dygn ggr två och AM PM. Men vad är det för fel på GMT Z eller UTC då?
"Räntebanan" (vårt dynamiska språk med lätt ironi)
Denna frukt är en vidareutveckling av den vanliga bananen, guleböjen, ett EU projekt givetvis. Där själva böjen har en mer bestämd radie och vinkel. Man talar om toleranser i bågminuter.
Men.... Ironiskit nog hör vi ordet mer i nyheternas ekonomispalter. Så kanske det inte är en frukt ändå. Efter lite efterforskningar har jag förstått att ordet betyder tendensen för hur räntan utvecklar sig med tiden. En ränta till tid funktion. Räntans utveckling med tiden har fått namnet räntebanan, varför? Ett jättelöjligt ord. Men som jag förr sagt så verkar ekonomerna stjäla bra ord och göra till egna. Varför detta nu då, räntebanan, kanske man är ute efter att lite förmyndarmässigt hjälpa de som inte förstår att läsa eller tolka en kurva där man ser räntans utveckling med tiden, dvs ränteutvecklingen. Det kan ju finnas folk som inte lärt sig detta i skolan. Men hur skall man då bergripa sig på en räntebanan?? Föresten fanns det en annan banan utmed vägen, en skylt med "golfbanan". Skall vi införa begreppet S-meterbanan nu då, dvs kurvan där S-meterns utslag förhåller sig till insignalen. Knappast, jag tror att de flesta ändå förstår sin S-meter och att dess utslag relaterar till en vis insignal. Jag tror att det finns bättre sätt att med bättre liknelser påvisa ett samband.
"Glädjeyra på börsen"
Säger man på nyheterna när priset på aktier gått upp några procent.
Konstigt, varför blir inte vi vanliga människor glada när priset på bensin, bregott, radioapparater eller köttfärs går upp? Tvärt om blir vi besvikna ledsna och sura. Nu försvinner ju besparingarna till en IC-7000.
Eller är det tvärs om, börshandlarna är glada av exvis något kul har hänt, tårta till fikat på fredag eller nån fyller år, och av det går priset upp. Det där med hönan och ägget. Dvs glädjen driver upp priserna, eller höjda priser gör vissa glada. Vi radioamatörer får i alla fall vara glada när antennen kommit upp. Men det påverkar knappast priset. Kanske vi borde vara glada när aktiebörsen går upp, det betyder ju att det förmodligen säljs mer grejer, att inflationen blir högre, att räntan höjs, att det blir färre jobb, eller att några får sparken, att det blir fler jobb och att någon arbetslös får jobb, eller att mjölken blir dyrare. Detta med ekonomi är svårt att förstå, det lär vi aldrig lära oss, vi arma radioamatörer, och kanske inte ens nobelpristagare i ekonomi, då ju dessa gör konkurs....
"Adekvat"
Fint ord va? Visst hör vid det bland politiker ibland, höga chefer etc som vill nyttja "fina" men gamla ord. Kanske för att göra sig märkvärdiga och framstå som kunniga.
Vad betyder då adekvat, svårt att få någon uppfattning om då de som använder ordet inte själva verkar veta vad dom talar om.
Återstår då att vi slår upp "Adekvat". Att det är ett adjektiv får vi snart reda på, dvs ett ord som beskriver egenskaper. Det kan betyda exempelvis: tillfredställande, rätt form, passande, rätt storlek eller lämplig och jämförbar ja till och med har jag sett betydelsen "LAGOM". Men som sagt de sista 100 åren mer ersatt av just de orden som det kan tänkas betyda. Men vill man i efterhand kunna tolka om vad som sagts, ja då är dessa konstiga ord bra. Man kan då säga att med adekvat menade jag detta, och inte som ni tolkade ordet. Man kan således ändra sig och skylla på att lyssnaren inte förstår, dvs han är så jävla dum... Inte jag...
Riktigt fånigt blir det om vi försöker böja adekvat, adekvatare, adekvatast. Men vad det då betyder skall jag inte ens gå in på.
Det finns företag som heter Adekvat.se Adekvat AB, forumsidor etc som heter Adekvat.. Ja vad säljer då företaget Adekvat AB ? Bra fråga.....
Men vad den här meningen (som jag fann vid sök på ordet) betyder det kan jag inte förklara: "Det råder därför adekvat kausalitet mellan den sönderslagna rutan och kastandet av stenen". Man menar nog att stenen krossade rutan när den slängdes på fönstret.
Ja nog är Svenska språket svårt alltid.
Räknestickan
Visst blev det flera feedback på ämnet räknestickan, som jag skrev om förra gången. Här kommer ännu en liten rolig story om den:
Att säga med anledning av din historia med 5,98. (produkten av 2 och 3)
Min förre chef Bengt Öberg gick på räknestickekurs i Kristinehamn på 60-talet.
Med på kursen var det bl.a. en HAGFÔRSERE som fick i första uppgift att räkna ut vad 4 gånger 4 var.
Han sa : Drygt sextan!
de Bo SM4BKQ
Kul Bosse, och detta med dialekt är roligt, intressant och värt att ta vara på, det är dock svårt att skriva dialekt, men Hagförsaren försöker säga sexton. Kanske svårt att ta till sig för de som inte erfarit hur det låter i mitten av Värmland.
De
Roy
Vad krävs då för att få upp en antenn för 1950 eller 7150 kHz
•1. En räknedosa eller en räknesticka för att beräkna längden
•2. En Balun
•3. En massa tråd
•4. En hjärna som funderar ut hur den skall sitta, väljer antennträd som passar för grenar och andra hinder.
•5. Ett par rejäla nävar som kan få upp trådarna, snörena och kablarna.
Detta visar att den teoretiska delen går att lösa med elektronik, dvs räknedosan. Men det är endast en av de fem punkterna som måste uppfyllas innan det blir en antenn. Utan hjärna ingen antenn.... Tänk efter, hur viktigt det är att kunna fundera ut hur det skall göras, detta klara inte ens en dator. Jasåå???. Gör den inte. Ta en bild med Digitalkamera på träd grenar och trådhögen. Lägg in i datorn och med hjälp av lämpligt program få ut en utskrift om hur antennen skall sitta. Givetvis en datorstyrd maskin som sätter upp den oxo.... Så radioamatören behöver bara dra ut sladden till maskinens RS-232 jack. Jag vidhåller ändå att hjärnan behövs för att få upp antennen... men hur får man då hjärnan att göra detta då.
Vi vet att hjärnan kan, men den måste tillsammans med tillhörande kropp också ha lust att sätta upp antennen. Hur får man lust? Lust att få hjärnan att fundera ut hur antennen skall sitta. Sen gäller då att få hjärnan att styra nävarna att göra det hela rent fysiskt. Eller hur får man hjärnan att få kroppen att ta upp plånboken och köpa en balun, tråd snöre etc. Svåra saker det här som kräver mer filosofi.
Skall vi ha några vanliga roliga historier i dag då?
Utan ironi och dynamiska språk....
Fräckisar och politiskt inkorrekta saker, eller blondinskämt, lyteskomik, Norskskämt, eller nollåttor. Blir det oroliga historier om vi utesluter de där sakerna? Jag kunde ju citera en del följebrev som vi på SRS får tillsammans med radiostationer som skall lagas. Men vi skall ju inte hänga ut någon. Barnhistorier då? De är ju skyldiga och säger självklara saker som ibland gör bort pappan eller mamman, och dessa tål vi ju. Ja vi får väl leta och se vad som bjuds.
Det här är en riktigt barnslig historia, finns det verkligen någon som skrattar åt den?
Det var en gång en SM4:a, en SM7:a och så var det en SM0:a som skulle tävla om vem som kunde vara längsta tiden inne i en svinstia. Först gick SM4:an in, men efter en minut kom han ut och stönade: Grisen fes!!
Då gick SM7:an in efter två minuter kom han ut, grön i ansiktet och stönade: Grisen fes!!
Då var det SM0:ans tur att gå in i svinstian. Efter tio minuter kom grisen ut och stönade:
SM0:an fes!!
Den här är det väl många som känner igen sig i, harmlös som den är:
Hur kom du hem efter festen igår?
Som en blixt!
Så snabbt?
Nej, men liksom i sick-sack...
Den här är rolig då den är väldigt oförutsägbar, har de bytt ut Norrmännen mot Finnar nu:
Hur sänker man en finsk ubåt?
Man simmar ner och knackar på, varpå finnarna öppnar och säger: Vi är minsann inte lika dumma som norrmännen!
Erkänn, du nästan skrattade lite....
Sport är tacksamt att skämta om:
Vet du varför boxningsmatchen blev inställd?
Ja, boxarna blev osams och vägrade att slåss.
Den här har i alla fall jag inte hört förr, dock rätt kul i sin enkelhet:
Vet du hur man ser att någon har fått en spark där bak?
Näääääej....
Medarna sticker ut.
Lite grövre saker, här tangerar vi det här med politiskt korrekthet:
Vad kallar man grävlingar i Norrland?
Grytlappar.
(Lugn bara jag har inte ens antytt att kalla Samerna för "lappar").
Harmlös och rolig, eller är det arbetsmarknadspolitik i den här:
Varför sparkade ni muraren?
Vi hade inget bruk för honom.
Den här kan man berätta för barnen och få god feedback på:
Varför är det så svårt att hitta i en lövskog?
Man ser inte ett barr och har inte en kotte att fråga.
Den här handlar om något så komplicerat som geometri:
Hur många sidor har ett hus?
Två, insidan och utsidan.
Så några som vi inte behöver kommentera, (läs: visa inte för XYL)
Varför är alla blondin skämt så korta?
För att män ska förstå dom.
Tre blondiner fick varsin önskning. Den första önskade att hon skulle bli blondare än hon redan var PLUPP så blev hon blondare.
Den andra önskade att hon skulle bli mera blåögd PLUPP så fick ögon som var så blåa som den djupaste, klaraste brunn.
Den tredje önskade att hon skulle bli dummare än hon redan var och PLUPP så blev hon man!
Vad är det för likhet mellan blandfärs och en man?
Båda är hälften svin och hälften nöt!
Uppsnappade följande lustighet i något TV-program nyligen.
Vet du varför kvinnor använder smink och parfym?
---Neej!
För att de är så fula och luktar så illa!
73 de Rolf -DDY
Vilket tåg går oftast?
Det som går 11.55 eller det som går 12.59 ???
Öhhhh.... Vet ej....
Det som går ett i ett förstås.
de
Roy SM4FotPeDahl II