|
|
SRS nyhetsbrev v.44 HAM 2007-11-01
Renovera och laga själv är dagens tema. Ett exempel på detta är att ta hand om antennrotorn. Vilket jag idag försöker skriva om med lite tips och funktionsbeskrivningar.
Att byta trimkondingar på sin gammelrigg från 80 talet är något som många kan göra själv. Jag beskriver hur det går till idag. Att ge sig på ett switchat nätaggregat kräver flera varningar som jag gör i texten om PS-35. Se de här texterna om att laga själv även som viktiga funktionsbeskrivningar av typiska saker som man har, utbildning och kunskaps ökande helt enkelt, man måste inte laga för att veta hur nåt funkar.
D-Star är aktuellt och jag skall försöka komma med nya texter om detta framöver. Men idag blir det lite repriser för att det skal, gå in ordentligt......
Att linda spolar är kul och det går att göra även idag för att bygga antenner och avstämningsenheter.
Hoppas ni har nytta av kunskaperna om OP förstärkare ifall ni ger er på en antennrotorn med servosystem.
Att laga bygga eller renovera äldre grejer, med anknytning till hobbyn är kul, och ger en stor tillfredsställelse om man lyckas. Men misslyckas man får man reda på var man står i kunskapens trappa. Idag en del tips att göra med de grejer som kan bli utslitna eller gå sönder.
Tropo har väl alla hörtom, jag gör ett försök att reda ut vågutbredningens enklaste saker. Visst finns det roliga saker att lyssna på, särskilt under helgerna på HF.
Dagens antennrotortext kräver lite kunskap om OP förstärkare hoppas ni tog till er detta.
Om någon har fått igång något, byggt något, lyckats med något, fått en aha upplevelse, skriv och berätta, berätta om känslan och entusiasmen. Stavar du fel? Skit i det, ut med känslorna bara.
För en tid sedan skrev jag lite om verktyg som en radioamatör behöver ha, idag skriver jag så här under texten om att renovera antennrotorn: ” glöm skiftnyckel, har du inte fasta nycklar så köp några, likaså skruvmejslar, köp rätt typ av spår respektive kryssmejslar”.
Verktyg är viktigt och idag inte särskilt dyrt. Som radioamatör behöver du, och är värd att ha en verktygslåda med skaplig kvalitet. Lägg åtminstone ett par hundralappar på de här tygen.
Rapport från NORRKÖPING loppisen
Jaha det var sista loppisen för året. I alla fall den sista som SRS ställer ut på i år.
Förmodligen har många klubbar likande men mindre arrangemang.
Som vanligt var det full fart på utställarna att bära in grejer när vi kom vid c:a 0830. Vi han med god marginal få upp allt, och kl 100 släppte man in de förväntansfulla besökarna.
Hur många som kom har jag ingen aning om, men fullt med folk var det.
Loppisborden dignade av gamla roliga saker, både nyttiga och skräp....nu var jag lite hård va? Men det som inte intresserar mig är ju skräp, exempelvis gamla mobiltelefoner.
Som vanligt en massa människor att hälsa på och växla några ord med, man ser hur många träffar varandra och har trevligt, många fikade och hade mycket att berätta.
Kanske var det lite mindre detta år, inte riktigt så många säljare, inte riktigt så många besökande.
Jätteroligt att man arrangerar de här tillställningarna, hobbyn skulle bli fattig utan.
För oss som kommer tidigt är det bara att tacka för den utmärkta skyltning som finns uppe redan vid 8 tiden. Man har inte tid att köra fel när man startat 0500.
Tack till klubben och alla som jobbat hårt för att få till en sådan här dag.
Tack alla ni som ”bara” kommer som besökare, utan er blir det ju inget heller.
Så ses vi i Eskilstuna snart då, 6 månader är väl snart.....
Amatörradio på Hobby Mässan
Hobby mässan äger rum 2007 11 02 – 04
Se hemsidan :
Däremot ställer inte SRS ut, men själv har jag ibland besökt mässan, det är kul att vara på den sidan av bordet ibland, gå och strosa lite utan att ha något ansvar mer än för sig själv.
På Hobbymässan ser man väldigt mycket om modellhobby, bygg själv är en stor sak.
Hobby mässan är på norra Djurgården, Freskati, bakom Naturhistoriska Museet.
Hobbymässan är ganska mycket större än de amatörradiomässor som förekommit, kanske en faktor 50 ggr större. Så det finns lite att se.
Jag rekommenderar att besöka hobbymässan, det är aldrig fel att se vad andra har för hobby och om det byggs inom modellhobbyn.
IC-7700 broschyrer
Färgbroschyr (prerelease) finns nu att beställa (kostnadsfritt) på IC-7700.
Visst är det den snyggaste transceiver du sett?
Se en Video (bildspel) om IC-7700 (ICOM)
Här kan du ladda hem ett Japansk bildspel om IC-7700, kolla:
Den är visserligen på Japanska, men det är vackra bilder på marknadens mest intressanta HF station just nu.
Intresset är mycket stort för denna nya ICOM som är på kommande. Vi tror att de första exemplaren kan ses vid årsskiftet. Bildspelet visar bilder av riggens innamäte, kretslösningar och exteriör.
Det kan kräva en snabbare uppkopplingen så försök inte om du bara har modem.
Även ett gyllene tillfälle att lära sig lite japanska.
Hur många IC-7800 har dom egentligen ? (IC-7800)
Kolla K3LR hemsida och bilderna på radiorummet:
Ser flera IC-781or som tydligen trots sina 17 år är i full fart. Men hur många IC-7800 har dom egentligen. Se bilderna och finn att man verkligen satsar på ICOM stationer. Och vad äter dom? Se sista bilden som visar ett bord fullt med chipspåsar.....
ICOM D-Star nu typgodkänd i EU (ICOM grejer)
ICOMs D-Star repeatrar är nu CE märkta, R&TTE märkta och RoHs typade.
Nu ligger dessa dokument hos PTS för att notifieras. Sen kan vi sälja dem i SM land.
Inom snart får vi höra nya signaler på VHF och UHF banden.
Redan nu finns flera hundra D-Star försedda amatörradiostationer i SM.
Lyssna på 145,3375 MHz
Snart kommer VHF och UHF Digital Voice Repeater, ID-RP2000V och ID-RP4000V
D-Star är ett Digitalt system för amatörradio utvecklat av ICOM i samarbete med JARL.
Det yttre på IC-R9500
Har fått nya färger, blek ljusblå, och grå. Nästan likt Rhode &Swartz.
Lådan har utstickande mjuka skydd bakåt så att kontakter och sladdar bakåt skyddas effektivt.
Rackhandtag, och gummifötter runt om. Bärhandtag på sidan.
Storleken 424 x 149 x 340 mm är lite mindre på djupet jämfört med IC-7800.
Vikten är imponerade 18 kg.
Notch djupet på IC-756PROIII är 70 dB (IC-756PROIII förträfflighet)
Är hela 70 dB ! Jämför vi med forna tiders analoga notchfilter hade vi siffror på 20 – 30 dB.
Förr var en Notch en kristall i mellanfrekvensen som med vridkonding kunde fås att bli ett bakvänt filter, dvs en Notch, en urgröpning i passbandet.
Det var svårt att få större djup än 20 – 30 dB, dessutom kunde notchfrekvensen driva, med oxid på notchreglaget blev en analog notch nästan omöjlig att använda.
I en IC-756PROIII skapas Notchen av DSP, som utgör apparatens mellanfrekvens. Funktionen blir som om den vore en mellanfrekvens-Notch. Reglaget för Notch i IC-756PROIII är inte en vridkonding, inte en potentiometer utan en encoder. Men resultatet är inte att förväxla med en analog notch. Den kan inte bli dålig ens efter 20 år, och med ger lika noggrann inställning trots att åren går och oxid sätter in sin kraft.
IC-756PROIII har även en AutoNotch som med ett knapptryck tar bort en eller flera ilsket tjutande bärvågor. Manuell eller automatisk notch kan i vissa fall vara en form av signalbehandling, eller ljudförändrare, man provar med Notcharna och hör hur man i vissa fall kan locka fram en bättre läsbarhet, även om det inte finns interferenstoner att ta bort.
IC-R9500 specifikationer på viktiga egenskaper
Således har den en Ip3 +40 dBm och 110 dB Dynamik vilket är mycket fina värden.
Det viktiga och unika är att dessa spec gäller även VHF och UHF.
Vi har en VHF och UHF mottagare med data som bara de allra bästa HF mottagarna normalt har.
Över 2 GHz gäller något måttligare värden, med IP3 +2dB
D-STAR ger möjlighet till selektiv mottagning
Du kan göra dig selektiv för din anropsignal i D-STAR, det betyder att du bara kan höra det som är avsett för dig. Du ”slipper” höra annan trafik om du inte vill.
Denna funktion kallas ”the callsign squelch function” sv: anropsignal selektiv brusspärr.
S-meter systemet i IC-R9500 är ovanligt avancerat.
Den kan mäta i S-enheter som vanligt, dBm, dBmikroVolt eller dBmikroVolt EMF.
När man mäter i S-enheter kommer AGC systemet att inrätta sig så att tröskelvärdet för AGC ligger 30dB under egenbruset det gör att mottagaren låter som en vanlig mottagare, exvis som den i IC-7800.
Mäter man i dBm och dBmikroVolt kommer AGC tröskeln att flyttas mycket nära egenbruset. Detta för att den skall kunna mäta låga nivåer och visa ett linjärt utslag.
Jag har provat S-meterns noggrannhet och vid dBm mätning visar den rätt ner till – 120 dB, nedersta nivån ändrar sig om man lägger på HF steget, (Pre Amp 1 eller 2).
Syncron AM detektor i IC-R9500
En riktig konstruktion som verkligen ger en annan AM mottagning.
Jag har inte hunnit prova dess egenskaper på djupet än, men det hörs att detta är något extra.
Vid lyssning med syncAM detektorn kan man välja med att den lyssnar på båda, eller respektive sidband.
Panel lock på IC-R9500
En funktion som låser alla knappar på panelen. Inte så konstigt, det finns ju på andra apparater, men på IC-R9500 låser den även potentiometrar, dvs rattar som volym RF Gain etc. låses även de.
Alla pottar för sådana reglage digitaliseras och det gör det möjligt att få en låsfunktion.
Har du testat MPW och MPR ? (handhavande)
MPW vad katten betyder det? Och MPR ?
Konstiga förkortningar som du faktiskt hittar på de flesta moderna ICOM stationer.
IC-706 har dom, IC-7000 har dom, IC-7400 och 756PROall har dom, liksom flera andra ICOM radiostationer.
Är det då inte dags att börja klura ut vad man kan ha för nytta av dessa knappar?
Först gäller väl att veta vad det betyder, vad bokstavskombinationerna betyder.
MPW = Memory Pad Write, på svenska kunde man översätta det som: ”skriv på minneslappen”.
MPR = Memory Pad Read, på svenska: ”Läs på minneslappen”.
Pad kommer från betydelsen av anteckningsblock, vi översätter det till minneslapp.
Det finns en ”elektronisk minneslapp” i riggarna vi talar om, varför inte lära sig nyttja den?
Du slipper sitta och kladda på ett papper framför radion, där du noterar frekvenser, kladdar och glömmer av vad som skrivits. Så här går det till att nyttja MPW och MPR.
När du sitter och rattar och hittar en frekvens som du villåterkomma till, tryck då bara på MPW och ratta vidare, när du sedan trycker på MPR kommer den antecknade frekvensen fram blixtsnabbt.
MPW systemet har 5 frekvenser som går att ställa om till tio. Således när du antecknat 5 frekvenser kommer den första inskrivna att försvinna och den senaste att få plats. För att läsa hela anteckningensminnet trycker du då på MPR fem gånger. Anteckningsminnet antecknar frekvens och trafiksätt. Prova skall du se, det är inte alls svårt utan snarare mycket användbart.
Förmodligen en av de minst använda, men mest användbara systemet på ICOM riggarna.
Ändra nu på detta. När du blivit varm i kläderna och behärskar MPW och MPR ställer du in den på 10.
Vilka ICOM stationer kan köra D-STAR ?
ICOMs riggar som kommet de senaste året kan med en liten tillsats köra D-STAR.
IC-E91 kan med UT-121 köra i D-STAR systemet på VHF och UHF, vi får då DV och DD.
IC-V82 och U82 med UT-118 kan köra i D-STAR systemet på VHF respektive UHF, och vi får då DV och DD
IC-2200H med UT-118 kan köra D-STAR på VHF, DV och DD
IC-E2820 med UT-123 kör DV och DD på VHF och UHF, med GPS mottagaren UT-123 kan den mer D-STAR funktioner som resvägsföljning, en APRS liknande funktion.
Dessa riggar kan köra via D-STAR repeatrarna, ID-RP2000V och ID-RP4000V och reläar DV.
Det går inte att sätta in D-STAR modulerna i andra riggar.
Nya riggar som kommer är i de flesta fall avsedda för att kunna montera D-STAR modul.
En D-STAR repeater regenererar signalen (teknik)
Till skillnad från en FM repeater som ju faktiskt sänder ut en lika brusig signal som den hör på sin infrekvens.
Om D-STAR repeatern hör en fjärran och svag signal, men läser den, dvs avkodar dess digitala modulation, kommer den att modulera sin sändare med en helt brusfri signal.
Vi får därmed två steg, in på repeatern och in på den mobila stationens mottagare, där signalen kan vara svagare än in på en FM mottagare.
Två steg där vi kan köra med svagare signaler. Två stege där det aldrig blir brus.
Därmed bör räckvidden förlängas i två steg jämfört med en analog repeater.
Utan att man ens hör något brus överhuvudtaget.
Störningar som flutter, brus, motorstörningar blir ett minne blott i framtidens digitala amatörradio.
Vad är då D-STAR ? (ICOM)
Det första man gör under en sådan fråga är att översätta förkortningen.
D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
”Smart digital teknik för amatörradio” på svenska.
Visst kommer jag att skriva mer i ämnet framöver.
Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära dessa redan nu.
DV står för Digital Voice, dvs digital röstöverföring, eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.
Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.
D-STAR är utvecklad abv ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)
D-STAR är därmed ett trafiksätt utvecklat av radioamatörer och för radioamatörer och framtiden.
Vårt frekvensområde och vår framtid.
Läs här en intressant historik och framtid om radio, amatörradio etc. Skrivet av SM0IMJ.
Länken finns på SSA hemsida.
http://www.ssa.se/iaru/documents/IARU%20introduktion%20Del%202.pdf
Spektrumanalysatorn på IC-R9500
En mycket avancerad och välgjord sådan. En riktig panoramadisplay som verkligen fungerar.
Den har många likheter med den på IC-7800 men har fått en del nyheter utöver denna.
Således har den 0,2, 0,5, 1, 2, 5 och 10 kHz upplösning, (RBW)
Spannet kan ställas in mellan +-2,5 kHz till +-5 MHz !!!!
Förutom detta kana man skapa bandkanter själv. Då visas aktuell frekvens med en visare som löper med VFOn över skalan.
Renovera antennrotorn (teknik gör det själv)
Idag säljs inte många antennrotorer, några per år bara.
Det finns många gamla ute i master och på tak.
Antennrotorer upplevs som dyra. Räknar man penningvärdet förr och nu har de nog aldrig varit så billiga. Men visst känns det i plånboken att punga ut med 4 - 9 tusenlappar. Att lämna in en 10 – 30 år gammal antennrotor finns det ingen ekonomi i. Att tillhandahålla service för detta och ha folk väntandes på jobbet finns heller ingen ekonomi i. Idag köps och slängs saker, ja se på datorer, de kostar ungefär lika mycket, eller mer, men slängs och köps nya innan de uppnått 5 år ålder. Går datorn sönder är det ett skäl att köpa ny.
Så då återstår att försöka sig på jobbet själv. Många av oss har mekat med allt från mopedmotorer till diskmaskin, och det bör därför inte vara några problem att laga, eller renovera en antennrotor.
Verktyg finns ju liggande där i garaget, ett arbetsbord behövs, och så får man förstås leta reda på den där försvunna manualen som i många fall även innehåller elschema på rotorn.
Man får räkna med att skita ner sig lite, men det finns ju tvål och vatten. Lämpligt lösningsmedel är lacknafta, vilket löser upp den gamla smörjan och får tassarna rena och fina.
Det finns några huvudregler innan man börjar jobbet.
1. Se till att du har gott om tid och att inte behöva plocka bort grejerna i pauserna medan du jobbar.
2. Se till att ha manual, och läs på lite om hur den funkar
3. Verktyg, glöm skiftnyckel, har du inte fasta nycklar så köp några, likaså skruvmejslar, köp rätt typ av spår respektive kryssmejslar, du behöver troligen Ph2, och ett par bra spårmejlsar.
Trasor, oömt underlag, lämpliga kläder, gör med bordet små kanter så att kulorna inte kan rulla ner på golvet, (kulorna som utgör lagren i rotorn, inga andra ”kulor” menar jag).
Fixa små askar, exvis sådana från potatisallad, att lägga delar i. Varför inte ta några bilder med digitalkameran under jobbets gång. Det blir kladdigt och du behöver kunna tvätta smådelar, se till att ha lacknafta eller fotogen att tvätta i. Tidningar att lägga de rena delarna på tork på.
De äldre antennrotorerna har en sk asynkronmotor med fasningskondensator.
Kondensatorn kan sitta endera i manöverboxen eller i rotorn.
I de amerikanska sitter den i boxen och är stor, brun och ful en, med pappersisolation, den går ofta sönder och motorn blir orkeslös.
I Emotators rotorer, sitter kondingen i motordelen, och går aldrig sönder.
Dessa motorer har tre anslutningar, en gemensam och en för fram och en för back. Mellan de sistnämnda sitter kondingen. Emotos rotorer går på 100 Volt och har längre strömmar.
Gemensamt för dessa motorer är att de drar mycket ström och har dålig verkningsgrad, en temperatursensor gör att de stannar efter ex vis 4 körningar från ände till ände.
Det går åt tre trådar mellan manöverbox och motordel.
Vid körning i en riktning lägger man på ström på den ena sidan av kondensatorn och därmed ena lindingen. Kondingen fasvrider och ger den andra lindingen en fasvriden spänning och motorn går åt ett håll.
Vid körning åt andra håller lägger man spänning på motorns andra lindning och kondingen förser den andra lindingen med en fasvriden spänning. Den backar...
24 eller 100 Volt, stor eller liten konding, en knapp för fram en för back. Detta utgör motor och manöverdelen i en antennrotor.
De nyare rotorerna från Emoto har likströmsmotor.
Som alla vet kan man byta rotationsriktning genom att polvända denna. En antennrotor med likströms motor har bara två trådar till motorn. Likströmsmotorn har högre verkningsgrad och drar mindre ström, den blir mycket stark. 24 Volt likspänning gäller.
Med likströms motor är det lätt att variera hastigheten, det sker genom att reglera spänningen och förekommer.
De större antennrotorerna har en broms, den manövreras med en dragmagnet. Den behöver en extra tråd, dragmagneten har den andra polen gemensam med motorn. Den går på växelström, 24 eller 100 Volt. Man hör att det smäller kraftigt när man kör den.
En antennrotor har ett indikeringssytem.
Det enklaste är att man använder ett vridspoleinstrument som indikator, den visar bara c:a 100 grader utslag men är graderad i 360 grader. Vridspoleinstrumentet mäter spänningen från en potentiometer som finns i motordelen. I motordelen finns en potentiometer, 100 till 1000 Ohm är vanliga värden. Trådlindad och med en liten kuggväxel för att vrida sig sina 270 grader, som en pot gör, när rotorn har gått sina dryga 360 grader. Lägger vi 6 Volt över potten kan vi mäta 0 – 6 volt på pottens löpare. Indikatorns vridspoleinstrument är en Voltmeter, den går ibland att trimma för att få rätt utslag. Ett enkelt och robust indikatorsystem som är lätt att förstå. Det behövs således 3 trådar för indikatorenheten.
En rotor med 5 trådar har med största sannlikhet likströmsmotor.
En med 6 trådar, har Växelströmsmotor.
En med 7 trådar, har växelströmsmotor och bromsmagnet.
Vanligen behövs ingen bromsmagnet vid likströmsmotor, men det förekommer.
Indikatorenhet med servo.
Är lite svårare att begripa sig på.
I manöverboxen finns då en liten motor som driver visaren, den driver även en potentiometer som är av samma typ som den i motordelen. Om potten i rotorn rör sig blir det en skillnad mellan potten där och den i manöverboxen. Den lilla motorn startar och vrider sig till även den potten ställer sig i samma läge som den i rotorn. Balans sker och den stannar, vi har nu en hy indikering. Ett sk servosystem.
Låt oss då se på vilka fel som smyga sig in i vår rotor.
Vi börjar med indikatorsystemet.
Potten uppe i motorn är nog den som först blir obra. Den sitter ju ute i väder och fukt. En dålig sådan pott ger en ostabil indikering, visaren fladdrar, servot kan inte bestämma sig utan indikatorns lilla motor rycker fram o tillbaka. Vi måste byta eller laga potten i motorn. Du letar en ny pot bland pottarna i ELFA katalogen. Hittar du inte samma värde, ex vis 600 Ohm går 500 eller 1000 Ohm bra. I många fall kan man öppna den dåliga potten och göra rent slitbanan, smörj in med vaselin testa potten med en Ohmeter, helst analog så ser du ju hur visaren rör sig. Vid servosystemets indikator kan vi misstänka även potten som sitter i boxen. Ofta samma typ av pot, byter du den där uppe till nytt värde kan du göra samma sak med den nedre. Även den inre potten kan renoveras.
Har du en lös pot kan du köra manöverboxen med den utan att ta in rotorn. Vrid potten med fingrarna och se hur indikatorn rör sig. Funkar allt då så är det förstås den yttre potten som är felet och du måste ta ner rotorn.
Andra fel kan vara att åskan har slagit sönder indikatorenhetens prylar. Vridspoleinstrumentet kan ha gått sönder, byt mot standard instrument och gör en ny skala.
Spänningstabben för 6 Volt till indikatorsystemet kan ha slagits sönder. I servo indikatorn kan det finnas + och – 12 Volt samt 5 Volt. Är nättrafon sönder kan man sätta in två, en för indikatorn och en större för motordriften. Allt för stora skador av åska kan göra att man måste skrota rotorn.
I servosystemen kan det vara så enkla fel som att en liten drivrem gått av.
Man kan kanske ersätta den med en gummisnodd. Det finns företag som säljer drivremmar till bandspelare och Videospelare. Det är aldrig fel på den lilla servomotorn, den går ju oxo att koppla lös och provköra separat.
Nu är vi framme vid att plocka isär själva motordelen.
I värsta fall kan det vara mycket oxid och fast sittande skruvar. Det är nu du behöver riktiga verktyg, fasta blocknycklar och skruvmejslar med rätt klinga som verkligen passar.
Försök med en skiftnyckel resulterar i runddragna skruvskallar och du får absolut inte isär den.
Dvs kosta på dig rätt verktyg redan fån början. Man losar överdelen och lyfter försiktigt upp den, se till att rotorn sår i ett känt läge innan du öppnar, ex vis kör du den till Syd. Nu kan det ramla kulor, samla ihop dem och tvätta dem. Torka ur kulspåren gör rent och fint. Är kulorna rostiga måste du köpa nya, det finns där de säljer kullager.
Du kan nu välja om du skall plocka ur kugghjulen och göra rent dessa. I värsta fall är något kugghjul skadat, då är det kört. SRS har endast några enstaka sådan kvar till de äldre rotorerna.
En sak att se upp med är motorns lager, det kan vara glidlager i de äldre motorerna, jag nämnde att en sådan motor har låg verkningsgrad och är svag. Går den tungt orkar den inte gå helt enkelt.
Ta isär motorn, gör rent, tvätta glidlagren och försök lösa upp den gamla torkade oljan genom värme och lösningsmedel. Först när glidlagren går mycket lätt på motoraxeln är det dags att olja in dem igen. Man kokar in olja i glidlager. Koka betyder här uppvärmd olja, under 100 grader.
Varning för att värma upp olja för mycket. Olja är samma sort som du tömmer i bilmotorn. Endast väl rengjorda och inoljade glidlager fungerar i flera år.
Kugghjul och axeltappar rengörs och smörjas in med fett. Lämpligt fett är sådant som man smörjer bilar med, det finns patroner och tuber. Man smörjer in kulbanorna och plockar sedan dit kulorna, och hoppas att de ligger kvar snällt medan du lyfter på överdelen. Ofta skall det vara ett utrymme kvar i kulbanan, dvs man tror att man slarvat bort en kula.
Dragmagneten för bromsen kan behöva plockas ur och rengöras, särskikt de rörliga delarna måste löpa lätt. Man kan provköra magneten med spänning. Du kan även rigga upp så att motorn går att provköra när den är urplockad. Att få ihop allt rätt kan vara lättare om du har bilder tagna innan du tog isär.
Likströmsmotorn är ganska befriad från underhåll. Kolen är mycket lite slitna då motorn ju bara går några minuter per gång. Man kan smörja lagren genom att droppa på lite olja vid axlarna och vänta på att den sugs in.
En mycket sliten antennrotor uppvisar slitna kugghjul, slitna axeltappar, rost, smuts, och oxid från aluminiumgjutgodset. Det är upp till dig att avgöra hur mycket du gör rent och fint och om den kan funka i några eller många år efter genomförd renovering.
Koppla upp rotorn med lösa sladdar och provkör den noga innan du sätter ut den.
Man kan sätta in den i frysen för att få ner den till vintertemperatur, och se hur den uppför sig i kyla.
Se till att indikatorn funkar, och att du trimmar densamma, innan du sätter ut rotorn.
Att smörja jängor och skruv kan vara en bra ide vid ihopsättningen. Ofta är det ju galvade, eller rostfria skruvar och jängat aluminiumgjutgods. Man kan smörja in jängorna med fett, eller aluminumpasta. Vanlig vaselin duger bra, det tätar jängorna för vatten och luftens syre, och stoppar därmed oxidation.
Andra system finns, ex vis såldes på 80 talet en den rotorer av fabrikatet CREATE. Dessa bestod av en stor snäckväxel. I övrigt är de ganska lika vad gäller motor och indikatorsystemet. I en rotor med snäckväxel behövs ingen broms, en snäcka går ju inte att vrid baklänges. En likströms motor går tungt då den har permanentmagneter, den har ofta ingen broms.
Slutligen finns en del rotorer med preset.
Förinställning, då finns en tredje potentiometer, där man ställer in önskad riktning, dess läge känns av som en spänning och ett servosystem ser till att det vrids på rotorn till balans uppstår mellan potten i rotorn och den för förinställning. Det blir lite mer elektronik, som kan vara känsligt för åska. I värsta fall får man skippa preset-systemet och köra manuellt. I servosystemen finns OP förstärkare, relän och transistorer, samt stabbar och likriktare för +-12 till 15 Volt. Här krävs förstås schemat för att kunna göra något.
Nu är det bara att lycka till med rotor renoveringen, och att du inte kladdat ner nya skjortan och byxorna med svart smörjfläsk. Eller att det är något kvar av fina bordet....
Trots allt så handlar maskinrenovering om renlighet. Trots att det ser skitigt och svart ut. Minsta sandkorn i smörjfett, lagerbanor etc, fungerar som ett slipmedel och slipar sönder delarna.
Smörjfett och oljor har en tendens att åldras, de torkar helt enkelt ut och blir hårda. Därför renoverar man maskiner av den här typen med jämna mellanrum. Detta trots att de inte snurrar särskilt mycket. Får du grejerna att funka, kommer du att känna dig stolt nöjd, och det med alla skäl.
Att köpa en gammal skrotad rotor (laga själv)
Tänker sig många nu, och renovera. Ja varför inte, känner man för att meka så är det ofta en möjlighet att skaffa sig en rotor till ett bra pris. Men det bör vara ett bra pris och det finns ju en risk att den är så illa årgången att den inte går att renovera.
Med lite jobb kan man dock renovera det mesta, kugghjulen är grova och går att rensa från rost. Man kan köra dom på en roterande stålborste, lägga dem i rostlösande vätska, finns på Biltema, och borsta dem stålblanka.
I värsta fall kan man även tillverka nya delar.
Rotorrenoveringar är för de som har lite känsla för det mekaniska och de som inte är rädda för lite smörja under naglarna.
D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
Trimkondingarna i PLL (reparera själv)
Många har väl hört talas om att man skall byta några trimkondingar i PLL en, på de gamla riggarna.
Det är dags att lära sig göra jobbet själv, riggarna med symptomen i fråga börjar bli långt över 20 år och man kan inte lämna in så gammal elektronik.
Men låt oss se på symptomen, och på vilka radioapparater det handlar om först. Vi talar om ICOM stationer från tidigt 80 tal till slutet av 80 talet. IC-735, 751, 751A, 271, 725, 726, 728, 729, 761, 765, IC-R71. Dessa apparater har en frekvenssyntes av PLL typ, den är uppbygd med 4 st VCO (Voltage Controlled Oscillator). Dessa är byggda med avstämda kretsar av högsta Q-värde, avsikten är att få en ren och brusfri lokaloscillator signal till apparaternas första blandare. I vissa modeller finns en trimkonding av problemtypen på referenskristallen. De fyra VCO-erna täcker 0,1 – 7,99, 8,00 – 14,99, 15,0 – 21,99 och 22,0 – 30 MHz. Har man problemet, och symptomen på ett eller fler av de nämnda frekvensområdena så har vi lokaliserat problemet och skall åtgärda med byta en av trimmrarna.
Symptomen är att mottagaren låter orent, den kan hoppa i frekvens, eller göra en ren tom till en brusig rå ton, en SSB signal kan låta hes, rå, eller ”grynig” plötsligt försvinner symptomen, och återkommer när man minst anar det. Har du detta se då till att lyssna på de andra VCO områdena. Finns symptomen på ett eller fler av banden så vet du vad vi talar om. Den som hört en Aurora signal på 144 MHz vet hur det kan låta. Ibland kan det vara trimkondingen på referenskristallen som är problemet, det händer på IC-735. Då får man en mer hoppande effekt på frekvensen.
Vid sändning finns samma symptom med, man kan få rapporter om att det låter konstigt när du sänder. Har vi de här symptomen är det dags att leta upp VCO i din radio.
Leta först reda på PLL kortet. PÅ detta finns en stor plåtlåda med fyra trimhål. Lådan av mycket kraftig förzinkad järnplåt, är c:a 80 x 40 x 20 mm. I trimhålen kan se de omtalade trimkondingarna.
Är de av brun och blå plast skall de bytas. Är de av gulaktig transparant plast med folie mellan plattorna, och av mässing är de redan bytta. Då bör inte felet finnas.
På IC-735 finner man referens kristallen mitt på PLL kortet, vid den finns en likadan trimmer.
Om man rör, eller petar på trimmrarna kan man få bort symptomen, vilken givetvis kommer tillbaka förr eller senare. Men får man den effekten, vet man med stor säkerhet att man är nära problemet.
Med ledning av schemat kan du reda ut vilken av trimmrar som är för respektive VCO band.
( 0,1 – 7,99, 8,00 – 14,99, 15,0 – 21,99 och 22,0 – 30 MHz)
Bestämmer du dig för att byta Trimkondingarna så gäller nu att få bort skärmlådan. Försök inte få bort locket, det kräver stor lödkolv och kommer att smälta det mesta. Lådan skall lödas lös från kretskortet. Först måste du löda bort en tunn skärmplåt under VCO lådan. Du måste ta ur hela kortet för att komma åt på baksidan att löda loss de små nabbar som håller plåtlådan. Det är lätt gjort bara man gör rätt.
Med bortagen skärmbox är det nu lätt att löda bort de dåliga trimmrarna, de kan vara av två typer, blå och röda. Vi använder bara en typ som nya, 9 pF. Ibland är det fyllt med vax, för att stabilisera mot mekaniska vibrationer som kan modulera VCOn. Skär rent med en mejlsel så att du kommer åt trimmrarna.
Nya trimmrar kan vara keramiska, eller Philips folietrimmrar, 9 till 15 pF. Dessa finns i ELFA, i slutet på avdelningen kondensatorer hittar du några trimkondingar. De jag rekommenderar är ”trimkondensator, folie”. Välj en två bens typ på 2-9 pF, märkt med vit prick. Elfa nummer 68-797-04.
Det som utmärker dessa trimmrar är att de bara innehåller mässing och plast. Dvs inte en blandning av flera metaller. Och en plast med låg halt av oxiderande innehåll. Felet på de gamla trimkondingarna är att det bildas ett oxidskikt vid rotorns rörliga kontakt, vilket blir nån form av halvledare, som orsakar brus. Dessa trimkondingar sitter i massor av elektronik sedan den här tiden. TV, Video, Radio, datorer, Foto, och andra fabrikat av amatörradio.
Folietrimmrarna passar inte exakt i hålen, man får böja in benen lite. Löd det ben som utgör rotorn och trimskruven mot jord. Det kan vara ide att sätta trimmrarna till halva värdet innan du sätter ihop. Besikta noga och löd tillbaka lådan. Sätt på skärmplåten under lådan. NOGA så att du inte gör en tennskvätta.
Trimkondingar är numera dyra komponenter, ELFA tar 77 kr styck plus moms!!!!
SRS kommer inte att lagerhålla dessa mera. Den som har keramiska trimmrar i junkboxen kan skratta sig lycklig, men de skall vara nya och fina, inte med svartoxiderat silver och sönderlödda ben. När allt är ihopsatt kommer radion att funka på de flesta frekvenser, men måste trimmas.
Sätt en Voltmeter på det motstånd utanför plåtlådan som är mätpunkten för VCO styrspänningen. På schemat kan du se att man matar kapacitansdioderna från loopfiltret, och ett av motstånden i loopfiltret har omålad tråd, de tär mätpunkten. R46 kan det heta. Sätt Voltmetern på 10 Volt området, den skall vara relativt högOhmig, minst 200 kOhm per Volt. Gärna en digital-Voltmeter.
Sätt riggen på 7,99 MHz och trimma rätt trimkonding tills du har 6,5 Volt. Sen 14,99 MHz och 6,5 Volt med nästa trimmer. Vidare 21,99 och 29,99 MHz. Klart, du har en ny gammal rig som går i tjugo år till. Misslyckas du har du ett lärorikt reparationsobjekt att slita med.
Jobbet tar några kvällar om du är oerfaren, och gör det hela mycket noggrant. Se till att du får ha grejerna framme några kvällar och inte behöver stressa med att röja arbetsbordet när det skall bli middag. Ta tid på dig för att vara noggrann, gör en skiss så att du kan sätta ihop allt rätt, ta några bilder med digitalkameran. Sätter du en kontakt fel, eller klämmer kortslutning på en liten tråd, ja då har du ett lärorikt reparationsobjekt att lära dig laga radio på.
Om du även bytte trimmern på referenskristallen så skall den trimmas till radion ligger rätt i frekvens. Lyssna på BBC, exvis på 15565 kHz på ett av sidbanden eller CW, trimma så det blir rätt frekvens. Kolla med CW mottagaren och CW på 5, 10 och 15 MHz , där finns referens sändare.
Det här var väl inte så märkvärdigt?
Att göra ett sådant här arbete och ta betalt för timmarna är idag inte kommersiellt möjligt. Det är heller inte försvarbart med en sådan kostnad för en 15 – 25 år gammal radio. Att göra jobbet själv är spännande, lärorikt, och lyckas du, har du radio länge. Misslyckas du är det inte hela världen då den gamla 80 tals riggen kanske har ett värde på två tre tusen. Men du kan givetvis felsöka hitta vad du gjort för fel och försöka laga detta. Lärorikt och efter lyckat resultat kan du känna dig stolt.
På IC-271 som jag nämnde ovan, finns en sådan trimmer på en VCO och referenskristallen.
Båda byts och VCO trimmas till 2,5 Volt på 145 MHz. Ref trimmas tills utsänd frekvens stämmer med skalan.
Vill du se bilder på det här projektet ?
Dvs byta av trimmrarna.
Kolla SM5SUH hemsida och klicka på projekt, sen på IC-751A. Han har gjort jobbet och dokumenterat det hela.
http://www.sm5suh.com/
Jakten på den försvunna skruven (laga själv)
Alla har väl när det är dags att skruva ihop funnit att det fattas delar. En skruv fattas, eller det har blivit fel typer till sista stället där det skall skruvas. Det är fullt normalt att man tappar saker, så skäms inte för det. Men tappar du en sak, ta upp den på en gång, om nödvändigt leta tills du finner den tappade delen. Väntar du, och tycker att den tar jag sen, ja då kan du räkna med att den är borta. Se därför till att ha små burkar att lägga sakerna i, gärna flera små pytsar så att man lägger skruvar kulor och smådetaljer på ett sätt som gör att man kan sätta ihop rätt och att de inte försvinner. Så skäms inte för att grejer trillar ner på golvet, det gör det för alla, men skäms på dig om du inte avbryter allt och letar reda på den tappade skruven på en gång.
Byta kondingarna på spänningstabbarna (laga själv teknik)
Likande symptom som vid fel på trimkondingarna kan det bli om spänningstabbarna självsvänger.
Vi talar om de riggar vi hade under rubriken ”trimkondingarna”. Vi talar om spänningstabilisatorer av typen 7808, 7805, 79L05 etc. Sådana stabbar är välkända och finns på flera av korten i radiostationerna. Särskilt viktigt är det på PLL kortet, och många gånger på de radioapparater jag nämnde under rubriken ”trimkondingar”. Dessa stabbar kan självsvänga och till och med ge hörbara radiosignaler, eller brus. Man kan faktiskt sätta en antenn i forma av en sladdstump i mottagaren, och sniffa vid dessa stabbar, lyssnar man på exvis 1 MHz AM kan det höras kraftigt brus.
Lokalisera dessa stabbar på korten, du finner då att de har en keramisk och en elektrolytkonding på in respektive ut anslutningen. Dessa kondingar är ofta ljusblå, en klar ljusblå färg. Har den blivit ”skitbrunaktig”, så finns anledning att misstänka att den gått varm. Har du ett oscilloskop så kan du se på likspännigen in och ut från stabbarna, finns AC skall kondingarna bytas, är de missfärgade skall de bytas, eller om det osar HF med testantennen så byter du kondingarna och hör om det blir bättre. Med självsvängning i stabbarna kommer även mottagen signal att låta illa, rått, grovt, brusigt. En viktig skillnad mot problemet med VCO trimmrar är att i det här fallet är felet inte bundet till VCO banden. Har du klen LF? Samma sak där byt elektrolyter runt LF slutsteget.... Finner du kondingarna missfärgade, det klara ljusblå har blivit fult brunaktigt. Ibland kan de här kondingarna vara varma, känn med lillfingern, är de varma utsätts de för höga halter av rippel, något svänger.
RAM kortet (teknik ICOM laga själv)
Inget diskuterades så ivrigt som när ICOM lanserade ett RAM kort med den programvara som höll apparaternas egenskaper och versioner, detta hände i början av 80 talet.
Domedags profetior som sade att man byggde för att det skulle gå sönder. Batteriet skulle ta slut och riggen tappa sin identitet. Ja allt.
Som vanligt var det tomma ord, eller skitprat.
Ja var det inte så i datorer oxo, ett litet NiCad batteri som höll kvar hela roten i systmet.
Alla som kan sin historia vet att det på den tiden inte fanns EE PROM. Alla efterlyste programvarustyrda riggar som man kunde ändra när nya bestämmelser tillkom, eller att det skulle gå att byta version genom att byta program på RAM kortet.
På RAM kortet fanns ett litium batteri på 3 Volt som elektrisk skulle räcka i 80 år.
Efter en 15 – 25 år händer det nu att batteriet har lagt av, tillverkarren av dessa batterier har lovat 8, eller 12 års lagringstid. Det verkar i praktiken som att de håller väl i 20 – 30 år. Oavsett detta, vill du kolla RAM enheten, mät då först spänningen på batteriet, jag brukar sätta gränsen vid 3,00 Volt. Är det 3,25 Volt går det i minst tio år till. Har det blivit 2,95 Volt? Överväg då åtgärd inom de närmaste fem åren. Att byta detta batteri med yttre spänning är möjligt, blir det spänningslöst kommer data att försvinna och radion blir inte sig själv mera. Andra saker so bör göras med RAM kortet är att besikta lödningarna vid de två vita konakterna som finns, dessa är rätt tröga och det spänner kraftigt när kortet sitter i radion, lödningarna är därför ofta kristallina, se med lupp på dem och du fattar vad jag menar. Löd om den noga utan att kortsluta, om du gör det med spänning på.
Tvätta kortet i Sprit och besikta noga. Allt med spänning på med små trådar. Har du tur är data kvar i RAM, och det funkar igen.
RAM kort finner man i riggar från början av 80 talet. Exempelvis IC-745,751,R70,R71,IC-271,471.
Har det redan gått åt skogen måste du skicka kortet till mig så fyller jag upp datorprogrammet som krävs till din radio från en programmeringapparat. Packa kortet väl, men använd inte ledande plast, det laddar ur batteriet... Många vill vara noggranna och packa i ledande eller ESD plast, men i det här fallet kommer batteriströmmen att flyta genom det materialet. Papper är bästa materialet närmast kortet. Ganska ESD säkert och leder inte ström. Utanpå papper kan man ha en ESD påse.
De riggar som har liknande litium batteri men inget RAM kort använder bara batteriet till de minnen man själv lagrar. Eller klockan. Exempel på detta är IC-735. Byter batteri gör man utan risk, det går oxo att köra utan backupbatteri på dessa riggar.
PS-35 funktion och service tips (laga själv, teknik)
Det man bör göra om man har ett sådant nätaggregat som gått sönder är i första hand att skrota det. Emellertid finns de som tycker det är roligt att försöka laga saker. Eller att lära sig hur det funkar.
Sitter det in en IC-765, plockar man bort det och sätter ut 12 Volts jacken så att man kan köra på yttre 12 Volt. Det är på sin plats med en varning för högspänning till den som vill ge sig på en sådan här sak. En varning som upprepas i följande texter. Reservdelar börjar bli på upphällningen, och du skall därför inte tro att vi kan skaffa fram dessa. Den som har lite erfarenhet finner standarddelar i ELFA som går att använda.
Jag, eller SRS, tar inget ansvar för vad som kan hända om du ger dig på en sådan här sak utan tillräcklig kunskap, eller om olyckan är framme.
Du själv har alltid ansvaret för vad du gör med elektriska och elektroniska saker och din lödkolv.
Se den här texten som en varning i första hand, och ett tips på hobbyarbete i andra hand.
PS-35 ett klassiskt SW mode nätaggregat
Detta nätaggregat var nog ett av de första switchade nätaggregaten inom amatörradiohobbyn, i alla fall det första användbara.
PS-35 kunde även heta PS-740. De var avsedda för inbyggnad i riggar. Exvis i IC-740,745, 751, 751A, samt motsvarande VHF och UHF riggar. PS-740 och PS-35 ger 13.8 Volt drygt 20 Amp.
Det är inbyggt i en rejäl gjuten box. Det är för sin tid mycket tyst, dvs det stör inte HF mottagningen. I vissa fall beroende på kabeldragningen inne i de riggar man byggde in det i kunder det blir brum. Det åtgärdas genom att flytta undan 230Volt ledningarna från PLLén. Eller slänga ut aggregatet. Efter hand kom en monteringssats som gjorde att det monterades isolerat i radion chassi. Avsikten var att minska mängden störningar brum etc. den satsen bestod av en stor isoleringsbricka formad som aggregatet, och små plastbrickor för skruvarna.
Vi sålde en avsevärd mängd sådana nätaggregat på sin tid, dvs under 80 talet. det fanns även som original PS i IC-761, och 765. De går som allt annat sönder ibland, I dagens läge är det inte lönsamt att låta laga ett sådant, men som hobby projekt kan det vara kul att prova på, om man har ett trasigt liggande.
Principen för ett sådant sw mode aggregat är:
1. En primärlikriktare likriktar 230Volten till 320VDC. (toppvärdet för AC)
2. Denna högspänning lägges på två sw transistorer som pulsar ut likspänningen, i form av c:a 40 kHz pulser till en trafo som tar ner till 13 Volt. Denna trafo är en bråkdel av vikten för en trafo för 50 Hz.
3. En snabb likriktare, (snabba effektdioder) likriktar sekundären till DC.
4. Vid uppstart finns ett 3.3- 4.7 Ohm motstånd som skall ta upp strömstöten när elektrolyterna laddas upp efter primärlikriktaren. Det händer att det brinner av. Då förblir agget dött.....(tänkbart fel 1)
5. När agget startat upp drar ett relä och kortsluter det motståndet. Man hör vi tillslag att det drar ett relä efter nån sekund.
6. En pulsbreddsmodulator alstrar pulserna till effekttransistorerna, den går på 12 volt och ger via en pulstrafo pulser till slutsteget. IC kretsen finns inte att få mera, möjligen kan man konfigurera om benen till en annan version. (Fel möjlighet 2)
7. För att få igång agget finns en liten vanlig trafo, den ger 12 volt till pulsbreddmodulatorn, den spänningen kommer först då en optokopplare konstaterat att det finns 320 VDC. Då matas en DC till pulsbreddsmodulatorn. Agget startar. Optokopplaren är en komponent som många misstänker vara felet. Dock är det mycket osannolikt att den går sönder. Man måste prova den med separat uppkoppling med högspänning och motståndsbrygga för att mäta upp den.
8. När agget startat och lämnar 13.8 volt matar det sig själv, dvs 13 volt till pulsbreddsmodulatorn.
9. Ett svar på vilken spänning som kommer ut skickas till pulsbreddsmodulatorn, den bestämmer bredden på pulserna vilken då bestämmer utspänningen. Vid belastning alstras därvid bredare pulser och agget "drar" på.
10. En strömshunt mäter utgående ström och används som strömskydd. Shunten består av en plåtbit lödd på kortet. Man kan behöva fila rent den och löda om den ifall agget bryter för låga strömmar.
De fel som förekommer är de lågOhmiga motstånden.
Det kan vara de motstånd som matar optokopplaren med DC från 320Volten.
I vissa fall kan det vara driv och slutstegets högspänningstransistorer. Då måste man plocka ur dem o mäta, det finns ett antal låga motstånd vid dessa transistorer. De måste mätas upp. Minsta fel om man bytt komponenter gör att det kan smälla igen om man sätter på spänning.
Vi måste vara helt på det klara att detta är endast något för den mer erfarne radioamatören, dvs erfaren på elektronik, att ge sig in på.
Lämpligt är att ta ut hela kortet och se över för ev överslag. 320 VDC är ju en del.....
Tvättning i T-sprit är lämpligt, noggrant så det blir helt rent från lödfluss, eller annat klägg.
Renlighet är viktig när det finns högspänning.
Tänk oxo på att det handlar om livsfarlig högspänning !!!!!!!
Läckande elektrolyter är något man måste se upp med, läckaget kan leda ström och orsaka överslag.
I sällsynta fall har pulsbreddsmodulatorn gått sönder, det kan även förekomma att den lilla nättrafon gått hädan.
Schema levererades med detta nätagg.
Naturligtvis är det inte lönsamt att ge sig på en sådan här reparation, men roligt kan det vara.
Dessutom är de som sagt tysta nätagg.
Elsäkerheten med ett PS-35 eller PS-740 var på den tiden inte så viktigt. De är inte CE märkta.
Men man kan förstås förbättra elsäkerheten.
1. Dra på en extra slang på högspännings och nätspänningsförande ledningar i riggen
2. Håll rent för läckage och hartsrester i nätagget, tvätta med sprit.
3. Det bygger på att man galvaniskt skiljer nätspänning och sekundär DC, med en pulstrafo, en optokopplare och en sekundär trafo.
4. Isolationsavstånden är för små med dagens bestämmelser.
5. Man SKALL ansluta en rig med sådant här nätagg till jordat uttag !!!!!!!! Dvs jord i form av gulgrön ledare. Jordspett eller tältpinne duger inte.
Ett PS-35 stör väldigt lite på HF. Det finns idag, 25 år senare, switchade nätagg som dessutom är CE märkta, som stör mer, och är helt obrukbara för HF.
Så där har inget utvecklats i rätt riktning.
Man kan då fråga sig varför ett PS-35 kan vara så tyst? Det handlar om en massa konstruktionsdetaljer. En är att man har ett särskilt avkopplingssystem mellan transistorer och kylare. Man använder vanliga bipolära transistorer i PS-35. Effekt FETarna i nyare har man okunskap om hur man styr ut, där för blir det ofta störningar av dem.
Så en extra varning, en gång till vid jobb på Sw mode nätaggregat, eller nätansluta saker.
Varning för högspänning, dessa har 320 Volt DC !!!!
Varning för högspänning, SW mode aggregat har fyrkantvågspulser med toppspänningar som är mycket höga. Det kan lätt bli 1000 Volt!
Varning för våldsamma smällar, (sk dyngsmällar) om man slår på strömmen och någon komponent är trasig.
Varning för att elsäkerheten i dessa äldre grejer inte är på den nivå som krävs idag. Du måste ha den kunskapen själv om vad som krävs.
Varning för konstruktionsdetaljer som ser konstiga ut, men som har sitt berättigande för EMC och elsäkerhet, ändra inte dessa.
Jag, eller SRS tar inget ansvar för vad som kan hända om du ger dig på en sådan här sak utan tillräcklig kunskap, eller om olyckan är framme.
Du själv har alltid ansvaret för vad du gör med elektriska och elektroniska saker och din lödkolv.
Många vill laga sitt PS-20 (teknik laga själv)
Ett PS som fanns till IC-720, i början på 80 talet. Agget har inbyggd högtalare och ser trevligt ut.
Det man kan göra är att plocka ur elektroniken, och låta det vara högtalarlåda, lite dämpmaterial och den låter utmärkt. En riktigt bra högtalare.
Vill man fördjupa sig i elektroniken och försöka laga det, läs då om PS-35, det är nämligen ganska lika i funktionen. Vanligt fel är att det omtalade 3,3 till 4,7 Ohms motståndet brunnit. Det sitter mitt på kretskortet. Kortet kan vara svårt att få lös då det sitter på distanser som är fastlödda i kortet, stor kraftig lödkolv och gott handlag krävs. Hjälper inte detta, om det smäller igen, måste den stora plåtburken öppnas. När detta är gjort skall man förbinda kortet med distanserna, med trådbitar, så att man kan köra grejerna med lådan bortagen. Trådar på 10 – 20 cm gör att man kan placera upp grejerna och mäta.
Om felet är att nätaggregatet bryter vid belastning, men funkar vid måttliga strömuttag, då skall du löda om shunten, den är en plåtbit på ett av korten i plåtlådan, 0,012 Ohm.....Skruva aldrig på trimpottarna, de är inställda på fabriken för 27 år sedan. Nästa steg är att dra fast distanserna och muttrar, som förbinder korten i lådan, dessa funkar samtidigt som ledare och i en del fall för 20 Amp. Är det kortslutning och startmotståndet går sönder, kan driv och sluttransistorerna vara trasiga. Skall du byta dessa bör du tänka en gång extra, och det är då viktigt att konrollmäta alla, JA ALLA, komponenter i högspännings switchen. Där finns dioder, och små motstånd samt drivsteg. Allt måste vara helt annars blir det bara en stor dyngsmäll igen, så får man börja om från början.... Det där med en snygg högtalarlåda är kanske inte så dumt. Trots allt så har PS-20 funkat bra genom tiderna, själv körde jag i 15 år med ett, som i princip stog på hela tiden, det går än. PS-20 kunde ha en del svagare störningar, men dessa fanns på högre frekvenser vill jag minnas, exvis 20 – 30 MHz.
För PS-20 gäller alla de varningar om elsäkerhet jag skrivit.
PS-30 (teknik laga själv)
Var ett 30 Amp aggregat som ICOM byggde ett tag. Större låda med mätare, och flera uttag på baksidan. Detta aggregat är sällsynt, och jag har aldrig hört talas om något som gått sönder. I alla fall mins jag inget. PS-30 likande i lådan till IC-2KL, AT-100 eller 500. Det var avsett att driva en HF station och flera VHF UHF stationer.
Innanmätet i PS-30 liknar PS-20, det har den välbekanta aluminiumplåtlådan med effektkretsarna och ett yttre kort med primärlikriktaren.
För detta gäller alla varningar om elsäkerhet jag skrivit.
Jag, eller SRS tar inget ansvar för vad som kan hända om du ger dig på en sådan här sak utan tillräcklig kunskap, eller om olyckan är framme.
Du själv har alltid ansvaret för vad du gör med elektriska och elektroniska saker och din lödkolv.
Piratradio på HF (lyssna även på kortvåg)
Ibland brukar jag ju ha en del om piratradio med.
Bland annat brukar jag berätta när min favorit pirat varit i farten, Radio Waves International. RWI. Som brukar sända på 11401 kHz AM.
Nu avser man att fira 24 årsdagen av att inte ha åkt fast för piratsändning, med att vara aktiv under November.
Kolla 7446, 6200 – 6400, 9290 och 11401 kHz
Främst på helger.
D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
Förra gången ifrågasatte jag vad RWI menade med att reläa i Latvia
Jag fick lite fakta i målet av Per.
Han skriver så här:
Hej Roy
Såg att du undrade vilken sändare från Lettland som används...
http://www.emr.org.uk/
Denna fd. pirat-station använder sig förmodligen av samma.
Klicka på Transmitters och Ulbroka transmitter.
Kanske är någon lämning från sovjettiden?
Såg jag att dom även sänt på svenska!
Finns ljudfiler från tidigare program på hemsidan.
73 Per SM2LIY.
På sajten kan man se bilder på de hembyggda sändare som används av piraterna.
Andra pirater på HF banden
Nästan varje kväll kan man höra piratradio på kortvåg. Vi talar nu om sk rundradiopirater. De som gör radioprogram, och spelar musik ur privata LP och CD samlingen.
Ofta känner man igen att det handlar om en pirat på musikvalet, gamla klassiker som finns i de flesta skivsamlingar...
Nu under den mörka årstiden är det full fart på mellanvågens piratdel, 1611 till 1700 kHz AM.
På 1611 brusar det ibland, det är Påven som kör DRM, Vatikan radion, som ibland kör AM oxo.
Lyssna på exvis 1630, man hör en del oljud, och ibland ganska bra ljud från i första hand pirater i Västra EU. Periodvis med 59 plus sigs.
Nästa piratband är 75 meter och man använder 3910 – 3940 kHz, dvs strax under BC delen. AM och särskilt under fredag kväll till söndag kan man höra hålligång där.
Sen har vi det klassiska 48 meter, som är 6200 – 6400 kHz AM. Typiska QRG är 6220, 6290, 6305, 6400 kHz. Här gäller oftast söndag förmiddag.
Ett band där det enligt uppgift skall finnas USA pirater är strax under 7 MHz, kolla 6900 – 7000 kHz när det kan tänkas vara conds till USA.
Ett nytt band verkar vara 9 MHz, kolla upp 9200 – 9400 kHz det kan finns nåt skumt här då och då.
På 15070 kHz BBC gamla klassiska QRG har jag hört pirater.
Sen har vi ju RWI och 11401 kHz. Framöver när solfläckarna börjat växa till sig lär vi få höra aktiva pirater på högre frekvenser.
1008 kHz mitt i mellanvågen, är ingen Pirat men trevlig att lyssna på.
Vad har då sidbandsbrus och filter i första MF gemensamt (teknik)
Förra gången berättade jag om han som bytt första MF filter i sin PROIII.
Bland annat översatte jag delar av texten så här:
”Sen skriver han att en omodifierad PROIII slår alla Yaesu stationer även om dessa har Inrad filter i första MF. Vidare kan vi notera att Inrad inte tillverkar något sådant filter till FT2000, den har så dåliga värden på sidbandsbrus att ett sådant filter inte skulle ge riggen bättre selektivitet”.
Frågan är då hur ett dåligt mätresultat på sidbandsbrus har med möjligheten att göra radion bättre med ett smalare filter hänger ihop???
Bra fråga va?
Så här hänger det ihop, första blandaren är ju den som skall blanda upp den frekvens vi lyssnar på, exvis 14035 kHz, till c:a 65 MHz där då mottagarens första filter sitter.
För att blanda detta behövs en lokaloscillator.
Den skall då vara på 14,035 MHz plus 65 MHz, dvs oscillatorn skall vara på c:a 79 MHz. En sådan signal gör frekvenssyntesen i våra apparater, den följer inställd frekvens som vi styr med VFO ratten. Om nu den här 79 MHz signalen vore bara just 79 MHz och inget annat vore det ju frid och fröjd. Ingen oscillator lämnar en helt ren signal, sådana finns inte. Men det finns mer eller mindre rena oscillatorer. De kan lämna övertoner, exvis kan 79 x 2 =158 MHz och 79 x 3 = 237 MHz vara kanske 30 eller 50 dB svagare än huvudsignalen. Vi kan få oönskade saker som blandas med dessa övertoner, dock är detta lätt att få bort genom en bra ytterdörr på mottagaren. (ytterdörr = preselektor, eller bandpassfilter)
Vår 79 MHz signal har även brus, det har ju nästan allt, det är bara våra öron som kan höra helt utan brus, eller?? Ett brus på en oscillatorsignal är bredbandigt, det kan ligga från 60 – 200 MHz och vara ner mot 100 dB svagare än huvudsignalen. Jag brukar ibland skriva om detta och vi anger sidbandsbruset i dBc per Hz. Ett bra värde är -120 dBc per Hz, eller som IC-756PROIII och IC-7800 -130 till - 150dBc per Hz.
Läser vi testen i QST på FT-2000D finner vi ett spektra som visar bruset omkring dess bärvåg, vi ser att det finns brus med c:a -100dBc upp till +-10 kHz runt dess oscillator. Mellan 10 och 1000 kHz är den bara -128dBc.
Detta brus blandar sig i blandaren precis som själva huvudsignalen, så finns starka signaler nära den frekvens där vi lyssnar kommer dessa att blanda sig med brussidbanden från vår lokaloscillator. Vi hör signalen som inte behöver höras, i forma av modulerat brus, och på den frekvens vi lyssnar trots att ingen sänder där. Starka signaler utanför mottagarens filter i första och andra MF kommer att blandas just till den frekvens dessa filer har. Vi hör dem. Att då sätta in smalare filter hjälper inte alls, och det är ett huvudskäl till att ICOM prioriterar absolut renaste och mest lågbrusiga lokaloscillatoer. Vi talar om problem som uppträder med mycket starka station om kring den frekvens vi lyssnar på. Väldigt få har problem med detta, men vid test trafik där alla kör QRO och det är trångt är det mycket viktigt. Många vet inte riktigt vad dom hör, mer än att dom inte hör de riktiga signalerna som kan vara svaga, och då dränkta av mottagarens blandningsprodukter med eget sidbandsbrus.
Jo visst kommer en radiostation med dålig undertryckning av lokaloscillatorns bredbandiga brus att sända ett brett brus över bandet och störa andra.
Mottagarens sidbandsbrusegenskaper är en mycket viktig del av selektiveten. Som ju då inte bara är beroende av vilka filter man har. En mottagare med väldigt dåliga sidbandsbrusegenskaper låter även oren, den får en rå och oren ton särskilt vid Morselyssning.
Givetvis kan vi gå ett steg vidare in i vår mottagare och samma sak upprepar sig vid andra blandaren. Nu har vi inte talat om dessa steg och deras dynamiska egenskaper, men oftast är detta med sidbandsbrus en stor bov, i dramat med jakten på den svaga signalen.
Vad vi talar om är ju när vi försöker höra en svag signal och är omgiven av starka störande signaler.
En gång gjorde jag ett experiment och blandade brus med något annat (teknik)
Jag tog brus från en FM mottagare och en likspänningspuls från en strömbrytare med lämpliga kondingar. Körde in detta i en blandare, vad tror ni kom ut ur blandaren? Ett ljud som liknar en virveltrumma eller en cymbal. Detta visar att man kan blanda brus och andra signaler. När jag blandare brus med tal från en mikrofon fick man ut ett ljud som liknar de ljudeffekter man ibland hör, något viskande Auroraliknande ljud. Vad vi talar om är ursprunget till musiksyntar, dvs musik och ljudeffekt alstrande maskiner. Dessa har oxo blandare, och detta visar att brus mycket väl låster sig blandas i en balanserad blandare. Roligt lät det och lärorika experiment var det. Varför inte bygga en LF blandare och höra på roliga ljud?
Cirkulator (teknik)
Nog har ni hört talas om prylen.
Cirkulator som finns på kommersiella och häftiga repeatrar och basstationer. Varför använder inte radioamatörer Cirkulator? En Cirkulator vet i katten hur en funkar. Men verkan är som följer.
Den har ofta 3 koaxialkontakter, en till antenn en till sändaren och en till en konstlast.
Ibland finns inbyggd konstlast, då finns bara två koaxialkontakter. Men det kan vara en kylfläns på cirkulatorn. När man då sänder går effekten från sändare genom cirkulatorn och ut till antennen.
Allt försvinner i antennen ut i etern. Men om antennen nu skulle gå sönder, skadas eller ramla ner. Då blir det missanpassning, och effekten reflekteras tillbaka. Detta kan ju skada sändaren, eller överhetta den. Men då jobbar cirkulatorn, HF som kommer från antennen tar en annan väg och går inte till sändaren utan ut i den tredje kontakten, till en 50 Ohm konstlast, eller till den inbyggda konstlasten. Sändaren har trots antennfelet en god anpassning och förmodas hålla. Genom att ha en HF detektor på konstalsten kan man få ett larm om antennfel.
Ett annat fenomen är när cirkulatorn sitter på en sändare på ex vis ett vattentorn, där sitter ju massor av andra sändare, ibland med korta avstånd mellan antennerna. När en eller flera av dessa sänder kommer ju en del av deras effekt att gå in i vår antenn, och normalt in i våran sändare som endera sänder eller är i standby. En sändare som får in effekt av andra frekvenser från det håller kan orsaka intermodulation, det kan bildas nya frekvenser i denna, som ”sprutar” ut i antennen och i värsta fall stör andra mottagare. Med en Cirkulator hamnar alla denna effekt från alla de andra sändarena i konstlasten vid våran Cirkulator. Med en Cirkulator på basstationer och repteatrars sändare kan vi slippa störningar som följd av att andra sändares signaler blandar sig och bildar nya oönskade signaler. En Cirkulator kan vara lösningen på ett svårt störningsproblem på en amatörradiorepeater.
En Cirkulator är dyr, (flera tusen kronor) och måste beställas för den frekvens den skall användas till. En Cirkulator kan ibland trimmas om, inom ett ganska snävt område. Kanske +-5 MHz från stämplad frekvens. En Cirkulator innehåller en massa trimkondingar, en magnet och något som jag inte vet vad, funkar gör det men hur? Är en bra fråga. En Cirkulator kan vara lösningen på ett svårt störningsproblem. En Cirkulator krävs på alla kommersiella basstationer och repeatrar numera för att den skall bli typgodkänd. Cirkulator finns för alla QRG från 68 MHz till 470 MHz. Cirkulator av mikrovågstyp finns i radarstationer.
Att modifiera sina grejer (teknik)
Förr pratades det mycket om att modifiera saker.
Vi kan även idag läsa om hur någon tycker att det är bara att byta en konding så blir allt mycket bättre. Man ifrågasätter tillverkaren som har vält ett så dumt värde på kondingen, och tycker att det borde man väl veta att den skall vara si och så. Nog har vi hört och läst resonemanget.
Däremot är det väldigt sällsynt att någon verifierar saken, dvs kontrollerar om det blir avsett resultat. Om det verkligen blir bättre av en modifiering som kan låta så enkel och självklar från någon experts mun eller penna. Idag modifieras inte särskilt mycket, varför? Allt är redan så bra det kan bli. Eller? Kanske det läggs mindre tid på att mäta och testa grejerna. Kanske kunskapen om att göra förändringar i moderna radiostationer är lägre idag. En sak är att det är svårare och kräver mer speciella verktyg, exvis en temperaturreglerad lödkolv med liten spets. Det är inte lika självklart att skaffa verktyg numera. Man ser och hör idag dock om många väldigt dumma modifieringar, ta exemplet som jag skrev här om för ett tag sedan, han som skrev i QST om att sätta på en fläkt bakpå IC-706 som blåste åt andra hållet jämfört med den inbyggda. En huvudskillnad är dock att apparaterna har blivit mycket bättre, de sista 30 åren. Man har inte en chans att göra dem så mycket bättre. Långt mindre kontrollera om det verkligen blir bättre efter en modifiering. Lite av hur det är på datorsidan har väl smittat av sig till amatörradio oxo, det man inte har i den gamla radion får man om man köper en ny radio, som då har den där funktionen man jagar. Sen är det ju kul att modifiera sina grejer förstås. Uppleva att man har förändrat något. En annan skillnad mot hur det var förr är att det publiceras ju inga modifieringsbeskrivningar numera. Dock förekommer det saker, och ibland får jag frågan om jag tycker att den modifiering man har hittat på Internet är bra att göra i sin IC-706all. Hur skall jag kunna veta det? Inte har jag tid att prova, och mäta upp ett eventuellt resultat, det tar ju ofta dagar att mobilisera upp mätinstrument och göra vissa mätningar.
Många modifieringar kan vara rent teoretiska, dvs nån har räknat ut att man bör minska en konding för att uppnå resultatet X. Hur vet man då att det stämmer i verkligheten och att man räknat med saker som man inte riktig har räknat med. Kanske konstruktören vet mer än vad som man tror.
Vad jag ville säga är att man idag bör vara försiktig med modifieringar om man inte är 100 procent säker på att veta vad man gör, och har möjlighet att mäta upp resultatet. Dock är det aldrig fel att var uppmärksam och kritiskt. Men att hålla kakhålet (munnen) stängt till man vet saker, och inte bara tror eller spekulerar.
TROPO konditioner på gång (amatörradio och vågutbredning)
TROPO vad är då det? Många har väl upplevt att på hösten kan det blir långa starka öppningar särskilt på repteatrarna och FM delen. Man kör hela SM över nästan alla repeatrar. Det brukar inträffa i Oktober till och med November.
Vågutbredning är svårt, eller ett mycket stort ämne. Att lära sig om vågutbredning är svårt och många utnyttjar vågutbredningen och använder sin erfarenhet för att förutspå olika utbredningsformer.
TROPO, är vågutbredning i Troposfären. Troposkikten är de lägst liggande atmosfärskiten som påverkar vår radiotrafik, den finns på marknivå till 10 km högt. Dvs ofta på den nivån där våra högt placerade repeatrar finns. Det kan bli skiktning i tropsfären, skikt av olika luft, fuktiga varma torra och med olika temperaturer skiktar sig luften och bildar kanaler som då finns på en viss nivå.
Ofta finns ingen direkt riktverkan när det är TROPO, man kan vrida sin antenn utan direkt verkan. Tropo kan ibland komma ut över delar av hela Europa.
Avd kan vi göra då? Utnyttja TROPON så klart och hålla örat öppet den här årstiden och köra kul QSO. Ibland blir det ett enda kaos av signaler. Det kan bli för mycket. Vad gör man då?? Provar andra frekvenser förstås, funkar TROPO på 433 MHZ ? Funkar Tropo på 50 MHz eller kanske till och med på 28 MHz ? Går det att köra TROPO på låga delen, SSB eller Morse? Jo nog gör det särskilt om du bur lite högre eller har hög mast.
Ett av mina större minnen av TROPO är när en av våra repeatrar i Värmland, Sunne repeatern, var färsk, och jag var i Stockholm, körde mobilt i Stokholm via Sunne med Five Nine. Imponerande! På den tiden körde man bara 10 Watt i bilen. Vilken känsla!!!
Visst kan det bli TROPO under andra årstider, men det är nästen helt ofelbart att det blir en lång och stark TROPO vecka i höst.
Håll igång nu under årets sista del och bevaka för TROPO.
Den vecka jag talar om är nu, V43, (när jag skriver det här) men håll örat öppet det kan bli mer i höst.
Hur högt ligger då de andra atmosfärskikten då? (vågutbredning)
Troposfären 0 – 10 km
Stratosfären 10 – 50 km högt, här finns mig veterligen inga skikt som påverkar vågutbredningen
D och E Skikten finns på 50 till 100 km höjd. E skikt har vi hört talas om, som ger sporadiska öppningar på högre HF frekvenser.
F1 lagret finns c:a 200 km höjd och är ett diffust dag skikt som påverkas av solen
F2 är ett nattskikt på c:a 300 km
Jonsfären är ett samlingsnamn för 50 – 700 km höjd. Det är här de flesta HF reflektioner sker. Och knappast något av VHF och UHF utbredningen.
Ja man frågar sig då hur det går att köra radio från ett flygplan på 10 km höjd, mitt i E skiktet?
Man får kolla med piloten om man får låna radion under nästa flygning.
Linda spolar du oxo! Det gjorde man förr (teknikhistoria med lite ironi)
I radions barndom var spollindning en stor del av hobbyn, de första mottagarna av typ kristallmottagare var för långvåg och mellanvåg.
Det fanns många sätt att linda spolar, metoder som var utvecklade för att göra så bra spolar som möjligt, för att ge dem bästa möjliga Q-värde (godhetstal). Avsikten var att försöka göra kristallmottagaren känsligare och bättre på att skilja isär stationer, selektivitet.
Man gjorde spolar på pappersrör, på skivor, variabla spolar, krysslindade spolar.
Bikake spolar. Man använde den ena tråden bättre än den andra, exvis Litztråd.
Men de hade inte det vi har idag, ferritkärnor, toroider, plastmaterial, och nästan helt gratis tillgång till allt som idag behövs för att bygga mottagare, och antenner med spolar.
Vad jag vill säga är att vi idag är mycket prioriterade, det finns allt att köpa för nästan inget, bara vi ser oss omkring.
Tråd, spolstommar, ja allt, bara man har lite fantasi.
Nu lindar vi ju idag inte särskilt ofta spolar för att bygga mottagare, men jag har ofta beskrivit antenner med spolar, med avsikten att göra en antenn som får plats men ändå ha resonans på låga frekvenser.
Visst bygger vi mottagare men lindar då spolar på toroider. Detta är ju oxo spolar.
Så linda spolar, bygg själv, gör experiment.
Radioknuttar har alltid lindat spolar, men det är ju i annan form idag.
Linda spolar, och gör experiment. Jag har alltid lindat mina nättransformatorer själv genom tiderna till mina byggen.
Linda spolar igen.....
Bli riktig radioamatör och linda dina spolar själv.
Lär dig mer om spolar.
Jo, jag vet det är svårt att beräkna dem, alla är vi ju inte matematiker och formlerna för att göra spolar är svåra.....
Men det finns ju färdiga beskrivningar.
Det finns idag trevliga beräkningsprogram för att beräkna spolar, man får alla data och kan testa olika diameter, anpassa till den tråd som finns liggande, anpassa till de plast rör som ligger i garaget.
Skaffa dig små program som finns gratis, coil.exe, solenoid 1 till 3.
Eller ”mini toroid calculator.exe”
Små DOS program som är underbara att konstruera med.
En sak att tänka på bara när man kör sådan små program är sorter och decimaler.
Punkt är decimal ofta, dvs om du anmodas skriva in frekvens i MHz, då skall du skriva 3.75.
Använder du kommatecken blir det skit av alltihopa.
Hittar du inte de här programmen kan jag mejla dem som fil. De är små ex 50 kb.
Linda mer spolar och var en ”riktig radioamatör”!
Litz tråd (teknik)
Jag nämnde Litz tråd, och det kan kanske behöva förklaras.
Som alla vet har HF en förmåga att hålla till i trådens ytskikt.
Likström använder ju all koppar i tråden, medan HF håller sig till de yttersta skikten.
Skin effekten.
Litz tråd var ett sätta att kringgå detta, eller denna naturlag. Man försöker lura HFen att använda mer av tråden. En Litz tråd består sålunda av ett knippe trådar, var och en isolerad, med lack.
Exvis 15 tunna lacktrådar i ett hölje. Ett hölje som ofta består av lindad bomull eller annan textilfiber. De ingående lacktrådarna var tunna, kanske 0,05 mm och hela Litz tråden blev mycket smal. Spolar lindade med Litz tråd kunde ge bättre selektivitet. Men funkade inte så högt i frekvens, kanske max 1 MHz. Så vi behöver inte Litz tråd idagens radiostationer. Lika katten finns chans att hitta Litz tråd i en modern radio. Öppna din transistorradio skall du se, ferritstaven som utgör antenn för lång och mellanvåg är ofta lindad med sådan tråd.
Fördjupar du dig ännu mer finner du Litz tråd i mellanfrekvens transformatorer, de där lite större typerna. Vi kan finna den i amatörradiostationer ända fram till slutet av 70 talet. Numera bygger man MF burkar med ferritkärnor och får utan Litz tråd tillräckligt bra egenskaper.
Så Litz tråd är ett minne blott?
Njae, den har faktiskt fått en renässans.
Vi finner idag effekt Litz tråd i switchade nätaggregat. De jobbar ju på långvåg, med switch frekvenser på upp till flera hundra kHz. Man lindar transformatorerna med Litz tråd, kraftigare sådan, betstående av exvis 7 - 14 st 0,3 mm lacktrådar, utan bomullhölje, bara lackisolation. Men vardera av de ingående trådarna är separat lackad. Avsikten är att minska förlusterna.
Man kan idag se byggprojekt där man tillverkar sin egen effekt-Litztråd genom att spinna ihop en bunt lacktråd.
Ja vem blir först med en dipol av kraftig Litz tråd? Evsis på 1840 kHz.
Njae, men på 137 kHz amatörband är det lönsamt att använda Litz, i antennspolen och antennanpassningen. Det förekommer att man på loppisar ser en rulle Litztråd, till salu. Titta lite extra på den, be om en provbit att öppna och se hur den är gjord, eller köp rasket och linda spolar till en kristallmottagare, medan det ännu finns långvågsändare.....Man känner igen Litz genom dess grå färg, grå bommullsisolation. Det kan förekomma färgad Litz, avsikten är att hålla reda på ändarna vid lindning med flera trådar. Det kan vara lite svårt att löda Litz, man måste ju skrapa av lacken från alla ingående små trådar.. Men det finns även bomullsisolerad entrådig tråd, runt 1 mm tjock. Där ersätter den bara lacken. Den är inte Litz tråd.
Det pratas om Litz tråd i Stereo HiFi sammanhang, att den skulle ge bättre ljud. Det får dom stå för......Jo, jag har skrivit om Litztråd förr, men det har tillkommit nya mottagare av det här brevet.
Man kan förkorta en antenn hur mycket som helst (teknik)
Jag har ibland beskrivit hur man med spolar kan bygga en kortvågsantenn som är mycket mindre än en halvåg.
Man talar om att en sådan har förluster, större förluster ju mindre den är.
Kan man då förminska en antenn hur mycket som helst som rubriken säger?
Ja, men det kräver förlustfria spolar.....
Sådana finns ju inte, och då faller resonemanget.
Men vi lär oss varför det är så stora spolar på mobilantenner för kortvåg, vi lär oss att spolarna kan bli varma om vi kör för mycket kräm.
Så det blir då gränser för hur mycket man kan förkorta sin antenn, och det finns förstås gränser för hur stor spole vi vill åka omkring med på bilantennen.
Kolla här:
(hiqantennas.com)
Den här firman gör feta HF mobilantenner där man försökt göra spolen förlustfri, eller med lägsta tänkbara förluster.
Snygga va!
Det är spolen det handlar om, skriver man. Vi ser spolar med diameter 100 mm och längd på 300 mm, med tråd på över 1 mm. Jag ser siffror på 7,2 % effektivitet, dvs med 100 watt får vi ut 7,2 Watt. Resten blir trots den stora spolen bara förluster. Så när det gäller att förkorta antenner gäller att försöka minimera förlusterna i spolen för att få nån effekt kvar.
Men ibland gäller ju att antennen skall vara måttligt förkortad och ändå smidig lätt och inte allt för skrymmande. Exvis en 2 x 20 meters dipol kan byggas 2 x 7 meter utan att förlora för mycket.
En mobil HF antenn för 3750 kHz är en annan sak. Då krävs feta spolar med goda värden och låga HF förluster. Tyvärr är det för lågt intresse för att SRS skall ta hem sådana här saker. Och de mer smidiga och diskreta antenner blir de som är säljbara. Men för hembyggaren är det ju perfekta saker att ge sig på.
Men du!!! En mobilantenn för 3750 kHz som är 2 meter lång, är inte den ”förkortad hur mycket som helst”. Nästan i alla fall. Faktisk till en tiondel av ett kvartsvågsspröt, dvs nästan ”hur mycket som helst”.
Eller förlänger man antennen med spolar? (teknik med lite filosofi)
Klart man gör, den är ju för kort och man använder spolar för att göra den elektriskt längre.
Så en mobilantenn, 2 meter lång för 3750 kHz är förlängd?
Ja båda uttryck är riktiga och det gäller att inse vad vi talar om.
Klart att man har förkortat sin mobilantenn med en jättespole.
Nej man förlänger sin mobilantenn med en jättespole...
öhhhh...
Plusskift (FM och repeatrar)
En del UHF repeatrar kör med plusskift. Särskilt i Stockholmstrakten.
En repeater har då utfrekvensen som vanligt på 434,900 men den lyssnar 1,6 eller 2 MHz upp, dvs på 436,500
Det är dock viktigt att veta detta då man försöker starta en UHF repeater.
Standard är dock -2 MHz numera. Det kan finnas -1,6 MHz kvar.
Anledningen till att man använder plusskift är att man slipper ha mottagaren i LPD bandet.
På LPD bandet finns små leksaks walkie talkie, sladdlösa grejer, sladdlösa hörtelefoner för Stereo HiFi, sladdlösa lås, sladdlösa lamptändare och en massa andra saker som sädner utan att behöva tillstånd.
Det förekommer bredbandiga och ostabila LPD saker som sänder kontinuerligt där.
LPD bandet är: 433.075-434.775 MHz. Men där gäller då låg effekt, 10 mWatt.
Så en enda sladdlös hörlur kan störa ut alla infrekvenser på radioamatörernas UHF repeatrar.
Men tänk på att med en amatörradiostation är det inte tillåtet att köra LPD trafik.
Utan då måste man köra amatörradio med motstationer som är radioamatörer, och då även på LPD bandet. Och givetvis med amatörradio anropsignaler.
Däremot kan man använda en LPD radio till amatörradio. En radioamatör får ju som känt använda annan radio till amatörradiotrafik, men inte tvärs om.
LED (teknik)
Nu börjar det bli mörkt och då kommer intresset för belysning.
Att labba med LED är kul. Hela tiden blir lysdioderna billigare, starkare och det blir ett större utbud. Kolla den här :
för den som inte får länken. Kolla gärna Power LED från 49 kr för 1 Watt LED.
Det är ett sätt att vara miljömedveten att använda belysning som drar mindre ström, det är rent tekniskt intressant att experimentera med framtidens belysning. När det gäller Power LED 1 till 5 Watt så är det kritisk att driva dem, det är viktigt att inte ge dem överström, och man måste ha en strömgenerator som håller strömmen inom tillåtna gränser. Det går att seriekoppla Power Led men med en strömkälla som ger rätt ström eller inte överstiger tillåten maxström.
För att maximera ekonomin med en Power LED är det viktigt att inte bara nyttja ett motstånd som strömregulator, annars bränner man en stor effekt i motståndet, dock är det långt kvar till glödlampors höga strömförbruk.
Enklare och mer okritiskt är det att göra LED kluster (grupper) av små billiga LED. Tänk på att två LED med vardera 20 mA ger mer ljus än en LED med 40 mA. 10 till 20 st små vita LED a några kronor, seriekopplade i grupper med varsitt motstånd ger en mysig skrivbordslampa. Blandar man in röda och orange, kan man skapa ett varmare ljus än de vitas som ger ett rätt kallt och spektralt smalt ljus.
Tänk på att olika färger har olika spänningknä. Men att det går att seriekoppla olika färger bara den seriekopplade gruppens ström begränsas med motstånd eller annan strömregulator.
De blå Led ger en intensiv och effektfull belysning, som kan ge imponerande effekter.
Svårt att veta vad 10000 mcd betyder i ljusstyrka? Visst är det, mcd betyder millicandela. Man kan säga att mer än 10000 mcd är ett starkt ljus, 5 mm vita med smal strålningsvinkel 5 – 10 grader kan ge 25 000 mcd och man bör inte titta in i dem. Vad man inte får reda på är diodernas spektrala egenskaper, dvs hur vitt ljus de vita ger, det brukar ibland vara lite blåaktigt och inte så trevligt.
Experiment med RGD är en sak jag ej provat, dvs man gör en grupp med Röda, Blå och Gröna LED, de skall ju då ge vitt ljus tillsammans, men det är viktigt att de tre diodernas ljusstyrka är rätt för att RGB blandningen skall ge vitt ljus. Men några pottar kan man blanda till rätt stämmningsljus.......
Experimentera mera!
Några små oskyldiga skämt på slutet.
Ett litet blondinskämt
Det var en gång en blondin som träffade en god fe. Hon fick tre önskningar.
- Jag vill bli ännu blondare än jag redan är. *POFF* så blev hon det.
- Jag vill få ännu blåare ögon än jag redan har. *POFF* så fick hon det.
- Jag vill bli ännu dummare än jag redan är. *POFF* så blev hon man...
En lite dum story
Det var en gång 2 män den ena hette Dum den andra hette Ingen. Ingen råkade trilla ner från fönstret. Då ringde dum till polisen och sa "Ingen har trillat ner från fönstret, Ingen har trillat ner från fönstret". Då sa polisen "det är bra att Ingen har trillat ner från fönstret". Ingen har trillat ner från fönstret, Ingen har trillat ner från fönstret!""Det är bra att Ingen har trillat ner från fönstret." Hör du inte INGEN HAR TRILLAT NER FRÅN FÖNSTRET!!! Är du dum eller?! Ja det är jag.
Rymden
Ibland tror jag att det säkraste bevis för att intelligenta varelser existerar någonstans i universum är att inga av dem försökt kontakta oss!
Advokater
När äter advokater?
Mellan-mål....
I Skolan
Lilla Petronella kom inrusande i vardagsrummet och skrek:
Pappa, vi skrev uppsats igår.
Jaså, sa pappan ointresserat, vad skrev ni om?
Jo, vi skulle skriva om vad våra pappor gör...
och nu står fröken utanför och hon har två poliser med sig!
De
Roy, SM4FPD
Roy Nordqvist
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se