|
|
SRS nyhetsbrev v.46 HAM 2007-11-15
Nu är det ännu mer höst och det börjar bli sent om man skall hinna med höstens och vinterns antennprojekt, vinterdäcken skall ju snart på, tur att man inte behöver byta till vinterantenner.
Hur kan man tala om att en spole har en resonansfrekvens utan konding? Vi tittar lite på våra vanligaste komponenter och deras oönskade egenskaper. Djupdykningen i FM stationer bör ha gett kunskap i ämnet filter i första MF på en FM station.
D-STAR är det verkligen stort intresse för. Nu kommer snart några D-STAR repeaters i drift.
IC-7700 väntar vi fortfarande på, många ringer och frågar efter sitt exemplar, men vi får nog vänta tills efter nyår. Men den är värd att vänta på.
Av någon konstig anledning verkar det försvinna Internet länkar från mina brev. Vet inte varför, men problemet verkar blir större och större ju längre jag använder ordbehandlingen i OPEN OFFICE.
Det verkar som gratisprogrammet försämras eller förändras med tiden. Likt en bilmotor som slits sakta men säkert.
Nu har jag fått WORD tillbaka och hoppas att det problemet blir ur världen.
De som får nyhetsbrevet som bifogad fil har tydligen inga problem.
Jag efterlyste lite skrivet om erfarenheter av att göra något själv. Den här texten kom bl.a.
Hej Roy
Tack för ett utmärkt nyhetsbrev, nu fattar jag finnessen med MPW och MPR på min Icom706mk2G
Skriv gärna mera om sådana prylar, jag har haft min Icom706mk2g sen år 2000 och inte använt MPW och MPR någon gång
(Gillar att kludda på gula notisar)
Kul att en av mina texter gav en liten aha upplevelse, och nog lyser det entusiasm kring raderna, eller mellan raderna. Visst inser vi att många av alla knappar på grejerna är användbara bara man kommer uppför trottoarkanten för att komma igång med dem.
Att tolka mätresultat från tester i amatörradiotidningar är alltid lika kul. Vi kör en lektion idag.
Leoniderna, läs de fakta jag fått fram hittills, sök även själv, under helgen är det ett maximum och vid klart väder under den mörka tiden av dygnen kan du se många ”stjärnfall”.
Se en Video (bildspel) om IC-7700 (ICOM)
Här kan du ladda hem ett Japansk bildspel om IC-7700, kolla: http://www.icom.co.jp/products/amateur/topics/ic-7700/index.html
Den är visserligen på Japanska, men det är vackra bilder på marknadens mest intressanta HF station just nu.
Intresset är mycket stort för denna nya ICOM som är på kommande. Vi tror att de första exemplaren kan ses vid årsskiftet. Bildspelet visar bilder av riggens innanmäte, kretslösningar och exteriör.
Det kan kräva en snabbare uppkoppling så försök inte om du bara har modem.
Även ett gyllene tillfälle att lära sig lite japanska.
Det är ”sen” du behöver den riktigt bra mottagaren (IC-756PROIII)
Exvis den som finns i IC-756PROIII eller andra fina ICOM riggar.
När är då sen? Jo när vi kommer in i nästa solfläckscykel, och, eller när du blivit varm i kläderna och ”behöver” en super duper radio för att trivas med hobbyn. Det är då vi behöver en IC-756PROIII. Den mest prisvärda högprestanda riggar som någonsin byggts. Redan nu är det många som ger sig själv en sådan toppenrigg. Vi har rapporter från Norge där den blivit mycket populär, i SM säljer vi den mer än någonsin. Skall den slå IC-735 som är en av de största säljarna genom tiderna.
Vill du veta mer om IC-756PROIII? Beställ då en färgbroschyr, eller be om en kopia av mitt nyhetsbrev med IC-756PROIII som tema, där jag analyserar den från antenn till högtalare, där du får reda på det mesta om varför den är så bra.
Det mesta???? Frågar sig någon.
Ja jag erkänner, jag vet inte vad som gör att så många lovordar IC-756POIII, jag kan inte till 100 procent förklara vad som gör den så bra som den är, varför den är bättre än allt annat, varför många rent sporadiskt berättar för mig hur nöjda man är, och hur den utklassar allt annat. Jag har tidigare spekulerat i anledningen och kommer fram till att en 32 bitars DSP gör jobbet linjärare än analoga kretsar, dvs vi får mindre distorsion, i MF, från filtren och från detektorerna. Olineariteter som exvis en produktdetektor med dioder eller en analog multiplikator ger distorsion, distorsion av en brusig signal ger ännu mer brus som dränker nyttosignalen. En distorsionsfri hantering av en svag signal gör att den hörs ”ovanpå” bruset och inte inbäddad i bruset. En lite ovetenskaplig förklaring, men det förekommer ju inga mätmetoder och testresultat. Det roliga är att även IC-7400 och IC-7000 sällar sig skaran av nästan magiska apparater när det gäller att tyda svaga signaler i brus och störningar.
IC-756PROIII skall det vara i år, och nästa år.
Vilka ICOM stationer kan köra D-STAR ?
ICOMs riggar som kommet de senaste året kan med en liten tillsats köra D-STAR.
IC-E91 kan med UT-121 köra i D-STAR systemet på VHF och UHF, vi får då DV och DD.
IC-V82 och U82 med UT-118 kan köra i D-STAR systemet på VHF respektive UHF, och vi får då DV och DD
IC-2200H med UT-118 kan köra D-STAR på VHF, DV och DD
IC-E2820 med UT-123 kör DV och DD på VHF och UHF, med GPS mottagaren UT-123 kan den mer D-STAR funktioner som resvägsföljning, en APRS liknande funktion.
Dessa riggar kan köra via D-STAR repeatrarna, ID-RP2000V och ID-RP4000V och reläar DV.
Det går inte att sätta in D-STAR modulerna i andra riggar.
Nya riggar som kommer är i de flesta fall avsedda för att kunna montera D-STAR modul.
IC-7700 har uttag för separat analog S-meter (IC-7700)
Man kan koppla till en lös mätare, en Voltmeter av vridspoletyp. Man kan i IC-7700 menyer ställa in spänningen och således anpassa till känsligheten på det instrument man använder. Upp till 5 Volt går att få ut för fullt S-meter utslag. Så var rädd om dina gamla vridspoleinstrument, kanske det ligger en större sak och väntar. Att gradera en sådan lös S-meter är ett kul projekt.
Den här funktionen finns även på IC-7800, men på den kan man koppla till 2 st.
Tredubbelt bandstackningsregister (ICOM handhavande)
Med tangentbordet väljer man frekvensband, det finns en knapp för varje amatörband, och en för ett rundradioband.
Varje sådan knapp kan användas tre gånger, exvis på knappen för 3,7 MHz bandet kan du ha 3750 kHz LSB, 3530 kHz CW med smalt filter, och som tredje 3606 kHz LSB brett filter.
Den här funktionen finns på de flesta ICOM stationer sedan c:a 10 år. På IC-781 var det enkelt bandstackningsregister, dvs kan lagrade bara en frekvens med mode per knapp. Den här funktionen finns på IC-7000 via mikrofonen, samt på de större riggarna med knappsats. Varje förändring av frekvens och trafiksätt kommer att finnas kvar tills du trycker samma band nästa gång. Bandstackningsregistret fungerar därmed som en sorts minne, med tre lagrade inställningar per knapp. Genom att förstå detta och använda funktionen blir du snabbare, och handhavandet blir mer smart. Den knapp som är märkt ”GENE” gäller för andra frekvenser än amatörradioband. Den kan innehålla tre frekvenser var som helst och med vilket trafiksätt som helst över hela mottagarens täckningsområde. Exvis första trycker ger 15565 kHz AM, andra trycket ger 6155 kHz AM och tredje trycket 11345 USB. (den sista frekvensen är Stockholm radio). Varje förändring ligger sedan kvar i respektive bandstackningsregister.
Med yttre S-meter på IC-7700 kan man se 8 olika mätvärden (IC-7700)
I apparatens menyer kan du ställa in 8 olika saker som den tillkopplade analoga mätaren kan visa.
Exvis signalstyrka, ALC, Kompression, Spänning på PA, ström till PA temperatur vid PA etc.
Till IC-7700 kan du koppla Video skärm eller Dator skärm (IC-7700)
Dvs. du kan välja vilken utsignal du vill ha. Har du en oanvänd datorskärm kör du med den och får en stor fin bild av riggens display. Har du en TV med Videoingång kan du köra den som bildskärm.
På IC-7000 gäller enbart analog Video.
Vad är då D-STAR ? (ICOM)
Det första man gör under en sådan fråga är att översätta förkortningen.
D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
”Smart digital teknik för amatörradio” på svenska.
Visst kommer jag att skriva mer i ämnet framöver.
Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära dessa redan nu.
DV står för Digital Voice, dvs digital röstöverföring, eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.
Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.
D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)
D-STAR är därmed ett trafiksätt utvecklat av radioamatörer och för radioamatörer och framtiden.
IC-7700 har två alternativ för styrning av slutsteg (IC-7700)
Som alla vet behövs en reläslutning för att få slutsteget att slå till när man sänder med sin transiver. Alla ICOM stationer har ett litet tyst relä som kan nyttjas för ändamålet. Men vill man koppla till ett äldre PA, där manöverström och spänning överstiger vad det inbyggda reläet tål måste man bygga ett kablage med mellanrelä. Riggens inbyggda relä klarar 16 Volt och 0,5 Amp. Vilket räcker till de flesta PA. Dock finns PA där man använder upp till 110 Volt manöverspänning. Då kan man ställa om IC-7700 och få en MOS FET utgång som tål 250 Volt 200 mA. Men har du ett PA med växelström för relämanöver måste du ändå ha ett mellanrelä.
Jaha redan nu dags att beställa hem dessa komponenter som reservdelar, det lär bli både växelström, 230 Volt från vägguttaget, och 12 Volt 10 Ampere på de här utgångarna. Så man får förvänta sig att det skalla lagas....
Skälet till att man har ett såpass litet relä är att det skall gå tyst, ingen vill höra reläslammer, MOS FET transistorn går tyst men går förstås att förstöra med exvis 230 Volt 10 Ampere....
Har du kollat de dubbla manuella notcharna i IC-7000? (handhavande)
IC-7000 har en mycket smart manuell Notch. Förutom den automatiska Notchen kan du välja MN, (Manuell Notch). Ett notchfilter är en funktion som dämpar en viss frekvens inom det passband du lyssnar. Exvis om du lyssnar på 3750 kHz LSB, är mottagaren öppen från 3747 till 3750 kHz. Inom detta frekvensområde kan du med Notchen dämpa en viss frekvens. Detta inom ett mycket smalt område, dvs notchen är mycket smal, och helst mycket djup. Om någon stämmer av på den frekvens där du lyssnar, exvis med en bärvåg på 3748 kHz kommer det att uppstå en ilsken 1 kHz ton i din mottagare. Tryck på AN, (Auto Notch) och den försvinner på ett ögonblick.
AutoNotchen kan ta bort flera sådana toner. Den manuella Notchen ger dig möjlighet att själv skruva tills ilskna toner försvinner.
På äldre analoga radiomottagare, är Notchen analog, den består av en kristall och några spolar en vridkonding, och kan därmed gräva en grop i passbandet. En sådan analog notch blir rätt bred, och inte så djup, dvs dämpar inte så mycket som en digitalt framställd notch. Den analoga som gjorts smal efter alla konstens regler blir svår att hitta. Man får vrida på Notchreglaget med största noggrannhet för att få resultat. De moderna DSP skapade Notcharna är lätta att ställa in och dämpar nästan oändligt mycket.
För att komma till MN och se de två notcharna som grafiska bilder trycker du länge på MN knappen. Där ser du två små skalor som visar hur Notchen står, du kan sätta på Notch nummer två och du kan bestämma bandbredden i tre steg för respektive notch.
Den manuella Notchen i IC-7000 består av två sådana. Som var och en kan ställas om till bred mellan och smal. Dvs en eller båda manuella Notchar kan skära ur en eller två gropar i passbandet, med inställbar bredd, detta för att skära bort ilskna toner eller påverka passbandets frekvensområde.
Du kan med de manuella Notcharna påverka mottagarens filter för att gräva fram svaga och brusiga signaler. MN på IC-7000 är förutom en Notch oxo ett sätt att påverka och signalbehandla i mottagaren.
Observera att i CW läget, där vi ju förväntar oss toner från telegrafistationer, inte kan använda den Automatiska Notchen. Då skulle den ju skära bort Morsesignalerna. Däremot kan man använda de manuella Notcharna i CW. Även då kan den nyttjas för att böja till frekvenskurvan i mottagaren för att höra så bra som möjligt.
Prova de här funktionerna skall du se, med lite pyssel, träning, och framförallt när du börjar förstå vad du gör, då har du oxo stor nytta av AN och MN.
För att komma till MN och se de två notcharna som grafiska bilder trycker du länge på MN knappen. Där ser du två små skalor som visar hur Notchen står, du kan sätta på Notch nummer två och du kan bestämma bandbredden i tre steg för respektive notch.
Notchar genom tiderna (teknik)
Funktionen att kunna filtrera bort en vis frekvens, inom ett mycket smalt band har i alla tider varit en dröm. Mycket smalt band, betyder då ungefär en tiondel av ett band för en talkanal. Vid SSB betyder det då att notchen skall vara under 300 Hz bred. En notch kan man kalla för ett uppochnervänt filter. Istället för att släppa igenom ett viss band, så dämpar den ett frekvensband. En Notch Bör vara justerbar så att man kan flytta dess dämpning inom ett vanligt passband. Exvis skall den går att ställa från 100 Hz till 3000 Hz av vårt SSB band. En Notch kan göras på olika sätt i mottagare. Man kan göra en LF konstruktion som finns före LF slutsteget, man dämpar en viss lågfrekvens med Notchen, effekten kan vara bra, men mottagarens AGC kommer att bestämma mottgarnens känslighet utifrån den styrka vi har på den störande signalen. Dvs en stark störande signal sänker vår mottagarens känslighet och ändå kan vi ta bort ljudet av den. Detta betyder att vi hör de signaler som är kvar, de vi vill höra, med mycket svagare styrka, mottagaren har ju med AGC sänkt sin förstärkning. LF Notch finner vi på en del mottagare och avsikten med denna är att göra det hela billigare. En manuellt inställbar notch i mottagarens mellanfrekvens fann vi i många av våra tidiga ICOM, IC-R71, IC-751, 761,765 är bra exempel. Den var uppbyggd med en kristall på MF ens frekvens, en vridkonding eller en kapacitansdiod drog då kristallen som en spärrkrets över mellanfrekvensens passband. Dessa funkade mycket bra, och var stabila. Det finns dock exempel på mycket dåliga MF notchar, ostabila och svåra att ställa in. Dämpningen som en sådan MF notch kan erbjuda är 10 till 35 dB. Dvs knappt märkbara till rejält bra. De uppräknade ICOM apparaterna hade runt 30 – 35 dB Notchdjup. Den som provat IC-751 och jämfört Notchen med IC-751A, finner att den första modellen hade en mycket smal och djup Notch, svår att hitta. IC-751A fick ene lite bredare och inte fullt så djup Notch, den blev lättare att hitta och ställa in. Det går inte att ha för smal Notch då den blir svår att använda. Lyssnar vi på de berömda DRAKE stationerna, R4a till C så finner vi att Notchen är ganska bred, den kan användas för att ta bort en bärvåg som tjuter, men är mer en sorts tonkrontroll för att gräva i passbandet, och på så vis få en svag och utstörd signal att vara mer läsbar. Senare ICOM stationer har en AutoNotch, en knapp som automatiskt tar bort der som piper i mottagaren. Dessa föregicks av tillbehör som man kopplade på högtalarsignalen. En Automat notch blev därmed synonymt med att Notcha i LF delen. Vi finner oxo på ICOMs nyare stationer, att AutoNotchen fungerar som om den sitter i LF delen. Exvis i IC-706MKII och MKIIG, 7400, 765all etc. det är i dag nödvändigt att en AutoNotch verkligen beter sig som om den jobbar på LF sidan, och efter AGC systemet, därför att en AutoNotch idag kan peta bort flera ilsket tjutande toner. Det skulle inte bli något kvar av MF passbandet annars. Trycker man igång den manuella Notchen däremot så sitter en i ICOM stationerna alltid i MFdelen. Om vi använder MN (Manuell Notch) kommer oxo S-metern att gå ner och vi höjer mottagarens känslighet samtidigt som vi petar bort störande bärvågor.. Så förutom att vara Auto eller Manuell har de olika Notcharna olika egenskaper. Givetvis kan man inte använda AutoNotch vid CW, den skulle ju i så fall pilla bort de ljuva telegrafitonerna. På de senare ICOM stationerna finns fler finesser, bl.a. de dubbla Manuella Notcharna med vardera tre bandbredder. På våra ICOM hel-DSP stationer, som IC-7000, 7400, 765PROall, 7800, 7700, R9500 finns båda typer av Notchar och de alstras, eller skapas, i DSP av en programvara. Funktionen är genom programvaran gjord så att vi upplever dem som Notchar varit i alla tider, men med mer finesser och bättre prestanda. En DSP gjord Notch, MN eller AN, är stabilare, djupare och nästan helt perfekt i en DSP radio av ICOMs fabrikat.
Jodå man kan bygga en Notch på HF eller VHF, till och med på UHF (teknik)
Med exvis stubbar kan man dämpa en vis frekvens från en VHF sändare, ett sätt att få bort övertoner och spurrar. Notchfilter på signalfrekvenser är ibland effektiva sätt att få bort oönskade störningar från exvis en repeater. Men du är inte spärrkretsen på en spärrkretsantenn en notch oxo? Visst en parallellkrets som sitter i serie är en Notch. Men när den är på högre frekvenser blir den bredare, en VHF notch blir åtskilliga MHz bred. En gång i tiden fanns det ställbara Notchfilte att köpa, avsikten med dessa var att kunna Notcha en störande sändares frekvens innan den nådde vår VHF mottagare. Om vi ser på våra vanliga repeatrar på 145 MHz så har dessa sk kavitetsfilter, byggda för att forma en duplexer. Dessa är mycket smala Notchfilter. Med en banbredd på 600 kHz och med en dämpning på 30 dB. Men då blir de mekaniskt lite annorlunda…. Äldre mottagare hade sk sugkretsar, som jag skrivit om förr, en avstämd krets som skulle dämpa mottagarens känslighet för en vis frekvens, exvis dess MF, så att man inte skulle höra något av signaler på MF en frekvens. Sugkretsar som många förgäves försökt trimma till max, och som skall trimmas till min, vid en helt annan frekvens. (jo det blev till slut en söndertrimmad radio då)
Så visst är världen full av Notchfilter. Men vi måste se oss omkring.
Att bygga Notchar av koaxialkabel, sk Stubbar skall vi gå igenom framöver, det kan vara nyttigt.
Notchar i LF sammanhang (teknik)
Ser vi oss om lite mer efter Notchfilter finner vi….
I högtalaranläggningar finns notchfilter som kan dämpa rundgång, dvs att det tjuter när mikrofonen hör sin egen högtalare, det sker vid en viss frekvens, och med en eller fler notchar kan man dämpa detta. Högre förstärkning kan nyttjas och det blir med kräm i högtalaranlägget. Visst finns det autonotchar i LF anläggningar, som helt enkelt letar en ton som håller på att uppstå som följd av rundgång. Ibland kan man höra detta som en svagt ljud som liksom sveper och glider över brus och ljud. Förr hade ofta Stereo anläggningar brum man då kunde koppla in ett Notchfilter avstämt på 50 Hz och få bort lite av brummet. Men ibland är det övertoner på 50 Hz som hörs, och man fick inte riktigt den verkan man avsåg. Spelar vi keyboard, synt, eller andra elektroniska musikinstrument skapas ljudet ofta med olika typer av notchfilter.
IC-7700 har VSC (IC-7700)
VSC, Voice Squelch Control. En form av brusspärr som mäter och analyserar vad som hörs i mottagaren, den tar reda på om det finns en mänsklig röst eller inte. Oavsett signalstyrka, brus störningar kan den mäta om nån pratar på kanalen och öppnar då mottagaren.
Smart va då kan man ha passning på en SSB kanal, eller hålla brusspärren stängd i AM och FM även om den öppnar för signalstyrka, störningar eller bärvågor.
Man kan skanna med öppen signalstyrkemätande brusspärr, och skannern stannar bara för tal. En sådan här taligenkännande brusspärr är förstås lite seg, det tar lite tid att analysera talet, och den behöver ett ord eller två innan den öppnar, sen ligger mottagaren öppen några sekunder innan den fattar beslutet att här pratar ingen. Visst finns det oxo störningar som liknar tal så mycket att den öppnar, tjuvöppnar.
Vet du att vi har ett stort HF band på 1930 – 2000 kHz där det är fritt från TEST trafik (nej till tester)
Det finns hopp om att kunna köra normal amatörradio inom det bandet. Visserligen får vi bara köra 10 Watt, men det brukar gå väldigt fint ändå.
Antennen blir lång, men det går att göra en med spolar förkortad antenn. Eller en långvajer, med hembyggd avstämmare.
Att det behövs en lång antenn är ingen hemlighet, men att lyssna går fint med en 2 x 19,5 meter dipol. Lägg dig på 1935, 1950, 1990 kHz och ha passning en kväll, eller varför inte ta och programmera bandskanning, 1930 till 2000 kHz där du med öppen brusspärr skannar över bandet.
Obs att jag personligen inte är intresserad av TEST, men har ändå den största respekt för de som kör sådan amatörradio, dock kan det vara kul att köra lite radio även under testhelger.
Vem blir först att söka tillstånd för QRO på 1930 – 2000 kHz? Det borde väl gå. Eller måste det göras via SSA som med sin kraft av medlemsorganisation förhandlar åt oss. Skriv en skrivelse till PTS så får vi reda på saken.
DTMF med IC-706all (FM teknik)
Det förekommer att man sätter en DTMF mikrofon på sin rig, inte bara IC-706 utan även andra, som exvis IC-7400, IC-910. Dvs de riggar som inte enbart är avsedda för FM trafik behöver en särskild DTMF mikrofon.
Det finns lite att tänka på i dessa fall, en mikrofon som har en DTMF generator och tangentbord kommer att leverera sin signalen samma väg som talet in till radion. DTMF signalen skall gå in i mikrofonförstärkaren via micGain och eventuell speechprocessor.
När man kör DTFM på det här viset är det således att tänka på vilket Micgain man har och huruvida men har comp eller annan speechprocessor på.
DTMF skall inte processas, klippas eller behandlas på något sätt, det är oxo viktigt att man sänder sin DTMF med rätt deviation.
Så kör du med någon form av DTMF mik, se då till att ha koll på micgain och comp.
En DTMF signal med under eller övermodulering, eller förstörd av en talkompressor kanske inte kan läsas av mottagaren, vilken kan vara en repeater som gör saker med DTMF order. Hur vet man då hur det skall ställas in? Det finns flera metoder, en går ut på att man lyssnar i en annan mottagare, de flesta har ju en handapparat, man sänder en DTMF signal och skruvar på sitt micgain, tills det börjar blir distorsion, eller till nivån slutar öka, drar tillbaka lite och då bör man ligga rätt.
Ett annat sätt är att helt enkelt prova om mottagaren detekterar din DTMF med hög eller låg micgain. Dvs justera tills det funkar.
Vad är då DTMF? (FM teknik)
Eng. Dual Tone Multi Frequency signaling, kallas även Touch Tone. Det tonselektivsystem som användes i vanliga telefoner, kallas då tonvalsystem. DTMF utvecklades i USA i slutet av 40 talet av företaget Bell Telephone Companies, avsikten var att få fram ett ersättnings system och snabbare system än impulsystemet med fingerskiva, samt att göra det enklare att överföra telefoni till radio och andra länkar. Vid radiolänk av telefon användes i Sverige en ton utanför talbandet (5kHz) för att överföra fingerskivepulserna. I och med det Svenska AXE systemet har även Sverige introducerat DTMF systemet. Systemet används även inom komradio. Ett DTMF tangentbord består av 12 eller 16 tangenter, 12 tangenter har 0 – 9 och # *. 16 tangenters har även A,B,C,D. I amatörradiosammanhang användes DTMF för att styra exvis repeaterns antenn, dess effekt eller andra funktioner. En del amatörradio stationer har DTMF selektiv i mottagning, man kan då göra sig ett selektivt nät och slippa höra de stationer man inte vill höra, de i nätet ingående stationerna sänder en DTMF kod bestående av ett antal siffror och motstationen får en alert ton. Systemet kallas ibland ”pocket beep”.
DTMF är uppbyggt med två grupper av toner, låga och höga tonerna, genom kombinationer av dessa åstadkommer man 16 olika DTMF koder. Varje tangent sänder en låg och en hög ton enligt tabellen. Den högsta tonen i höga gruppen är den som tillkommer i 16 knappars system, d.v.s. 1633 Hz.
Låga toner Höga toner
1209 Hz 1336 Hz 1477 Hz 1633 Hz
697 Hz 1 2 3 A
770 Hz 4 5 6 B
852 Hz 7 8 9 C
941 Hz * 0 # D
Tonerna är valda så att de inte skall vara harmoniska till varandra. DTMF systemet klarar mycket kraftig distorsion och brus i överföringen. DTMF tonerna kan ofta köras ”genom” en repeater, utan problem. Det förekommer system med DTMF i SSB sammanhang, kravet på frekvensnoggrannhet är då hög, mindre än +- 10 Hz.
Man kan bygga enkla system med bara en DTMF kod, för att exvis starta repeater, tända landningsljus, tända fyrar eller helt enkelt överföra information utan att tala. Det finns enkla IC kretsar som avkodar DTMF och lämnar en 4 bit binär utsignal och strobe, en BCD till decimal omvandlare och en kodlåskrets gör det möjligt att avkoda flersiffriga DTMF sändningar. Genom att nyttja en liten nummersändare framför mikrofonen på en komradio kan man enkelt sända DTMF. I komradio sammanhang skall DTMF sändas med preemphasis och i mottagaren köras genom deemphasis filtren, (gäller vid FM). Genom detta åstadkommer man konstant modulationsindex. (se modulationsindex).
En del DTMF kodningskretsar har en egen "preemphasis" eller s.k. "Twist", detta är det relativa förhållandet mellan tonernas nivå. Twist motsvarar i princip samma effekt som preemphasis ger, och är typiskt 3 dB till 12 dB skillnad mellan låga och höga gruppen. Man måste se upp för detta så att inte man kör en DTMF som har twist genom preemphasis, resultatet blir då dubbla relativa nivåskillnader mellan höga och låga grupperna.
DTMF kan sändas genom manuellt tryckande av tangenterna eller automatiskt i sekvens. Minimum varaktighet hos en DTMF tangent tryckning skall vara 35 ms. Detta för att en avkodare skall hinna läsa tonerna säkert. Typiskt minsta tid mellan tonerna är 10 ms. Längsta tid mellan tonerna är c:a 2.5 s, denna tid kan uppstå vid manuell tryckning, och riskerar att nollställa avkodaren. Ett typiskt system med 35 ms tonlängd och 15 ms mellanrum hinner därför upp till 20 siffror per sekund.
Vid modulering av FM sändare måste man se upp så att inte begränsning sker, i modulatorn. Detta medför distorsion som kan försvåra läsning i motstationens avkodare. Deviationen justeras genom att trycka en siffra som ger högsta tonen i låg och höga gruppen, (# vid 12 och D vid 16 knappars) och justera till +- 3 kHz deviation.
IC-7700 har två växlad VFO, automatväxel (IC-7700)
Det funkar så att om du rattar fort växlar den upp till större steglängd. Och man kan QSYa snabbt och praktiskt över stora frekvensområden.
Jo det här finns på alla de andra ICOM riggarna oxo, prova skall du se, ratta snabbt och den växlar upp, och på en sekund har du kommit 100 kHz.
Skillnaden är att i IC-7700 kan du ställa om hur mycket fortare det skall gå vid uppväxling, man kan välja på en faktor 2 eller 5.
Vad är då en ”faktor”? (matte)
I ovanstående text skrev jag: ”en faktor 2 eller 5”.
En faktor är ett av talen i en multiplikation.
Så VFO utväxlingen multipliceras med 2 eller 5, dvs går dubbelt eller fem ggr så fort om man väljer någon av dessa. Så 3 x 9 = 27 kan sägas: produkten av faktorerna 3 och 9 är 27.
Eller, bensinförbrukningen är en produkt av faktorerna körsträcka och bensinförbrukning per km.
Vill du lära dig mer om det du missade i skolan?
Svenska, fysik, matte, kemi och massor av annat.
Kolla denna sajten: http://www.fritext.se/index.html
Lite matte som kan vara bra att repetera, kemi, för den som vill veta lite mer om metallers egenskaper, ellära med Ohms lag etc.
Skrivreglerna tar ex vis upp avstavning, särskrivning, svåra ordformer, hur man skriver en rapport, hur man undviker att bli missförstådd, hur man (inte) brukar snedstreck om man vill vara entydigt etc. Punkt, komma och andra skiljeteckens bruk.
Hur skall det stå i temperaturintervallet: 7 till 10 °C eller 7° till 10°C .
Hur skall man skriva: ”fem till sjuhundra antenner”, eller skriver man ”femhundra till sjuhundra antenner”? Eller skall man dra till med ett bindestrecksmissbruk: ”fem- till sjuhundra antenner”.
Vill du bli rätt förstådd är det ingen tvekan, eller?
Sånt lär man sig på den här sajten.
IC-7700 har en DRIVE kontroll för att köra med låg eller ingen ALC (IC-7700 handhavande)
Något vi har sett på de mer påkostade ICOM riggarna. Man kan manuellt ställa förstärkningen i sändaren. Många frågar då om inte ALC systemet kan göra detta jobb. Och visst kan den, ALC har mycket stort reglerområde och sköter utstyrningen genom effektregleringen.
Om du kan reglera sändarens förstärkning manuellt kan du köra utan eller med mycket låg ALC, dvs riggen behöver inte reglera själv. En ALC som hela tiden reglerar för varje ord som sägs i mikrofonen, kan ge oönskad sidband, splatter, jo det är därför det inte blir mindre splatter trots att man kör PA i klass A på vissa fabrikat av HF riggar. Att köra utan ALC ge en renare signal är ett klass A PA. Åtskilliga experiment har genomförts där man provat klass A utan att den stackars motstationen hör nån skillnad... Något man hör på banden.
Hör man då skillnad mellan en sändning från en ICOM rigg som kör med och utan ALC då? Nej skulle jag vilja svara, och det beror på två saker. ICOM riggarna har ett välkonstruerat ALC system som ger minimalt med splatter, för att höra detta måste man ha en mycket ren kanal med lågt brus och god signalstyrka. Att om man ändå lyckas göra splatter kan det minska genom att den sändande drar ner på DRIVE så att ALC inte jobbar. Går det här att mäta då? Njae, kolla ARRL testerna skall ni se att man då mäter sändaren oönskade sidband med en tvåtonstest, det visar de oönskade intermodulationsprodukterna och ofta ligger de 25 – 35 dB ner. Det är ju väl. Några dB kan mätas med klass A PA. I verkliga livet sänder vi ju inga tvåtonstester utan TAL, och när då ALC skall reglera hela tiden sker en amplitudmodulering som ger sidband. Detta mäter man inte. Detta med splatter orsakat av ALC är ett rätt okänt begrepp, men som jag beskrev i ett äldre nyhetsbrev med temat splatter. Jag har även beskrivit hur man kan köra IC-706all ALC fritt. Där den då blir lika ren som tvåtonstesten säger. Vi hör dagligen riggar som splattrar våldsamt, trots att de är testade av ARRL och har lågt splatter, en populär liten 5 Watts station för HF till VHF låter värre bredvid inställd kanal än de största 1 kWatt stationerna.
Att ha manuell koll på SSB riggens utstyrning är ett sätt att låta bra och sända enbart på den frekvens vi ställt in. DRIVE funkar på alla trafiksätt men vid SSB skall HF klippern vara påslagen.
Det är vid SSB som vi får effekten av att köra med stående ALC.
Kör din IC-706all utan ALC (renare SSB sändare)
För att minimera splattret kan du köra din IC-706all utan ALC, detta är särkilt effektiv om du kör med PA. Jag har skrivit om detta förr, vi vet att det förekommer riggar av olika fabrikat som splattrar våldsamt trots att de har rena PA, med låga Imd, och till och med klass A slutsteg. Det beror på dåliga ALC system, felanvända ALC system, eller ALC kombinerat med ALC från ett slutsteg. IC-706 och de flesta ICOM stationer som har LF klipper får Micgainet inkopplat efter den LF klippern, det gör att vi har en konstant LF nivå att skicka till SSB modulatorn. Micgainet funkar med LF klippern påslagen som en DRIVE konroll. Bara att knäppa på LF klippern, Comp, och vrida ner Micgainet till ALC inte visar något utslag, eller bara ibland vid tal. Modulationen ställer du sedan med Comp trimmern eller talstyrkan. Dvs med måttlig talstyrka, måttligt pådrag på COMP trimmern, eller med lite längre avstånd till micken bestämmer du hur mycket du vill processa talet. Det här är samma på IC-735.
Men lite förlorar vi i uteffekt utan ALC. ALC funkar ju som en form av talprocessing den oxo, den komprimerar ju talet genom att ställa sändarens förstärkning under talets gång. Skall vi ta maximal hänsyn till killarna på grannkanalen så får vi offra lite…..
Varför är skruvarna helt sönderskruvade på riggar som sänds till oss för garantireparation (teknik)
Ägaren har öppnat den med något mellanting mellan skruvmejsel och bordskniv, eller en gaffel. Skruvarna ser ut som nåt helt annat. Det kan vara ett universalverktyg av enklare typ, en sån där manick med fällkniv, tandpetare, tång, skruvmejsellikande saker, såg och allt vad det kan vara, i kanske 100 – 300 kr klassen och därmed fullständigt värdelös.
För en tid sedan skrev jag om vikten av att ha rätt verktyg i verktygslådan. Fräscha och rätt typ av verktyg. Det blev en hel serie i de här breven men det var några år sedan. Jag märker skillnad och har förstått att man förnyat sin verktygslåda lite. Men än ser man sönderskruvade skruvar. Dags att bygga upp en liten verktygskit igen, vi får återkomma till detta framöver.
Men skall du skruva en kryssskruv skall mejseln passa precis i spåret, skruven skall nästan sitta kvar på mejseln. Det skall inte bli glapp, den får inte var för liten eller av fel form.
Köp dig en Ph1 och en Ph2 mejsel i första hand.
Och du vem skulle överhuvudtaget tänka sig att ta in en reparation för garantirep om alla skruvar är sönderskruvade? Inte många företag, utan de försöker då slippa reparation med hänvisning till att ingrepp har gjorts. Kanske vi på SRS är för snälla…..
Idag anses IC-735 vara en lättanvänd rigg (handhavande)
När den kom till världen för 23 år sedan var den avancerad, hade massor av knappar och man tvingades läsa manualen. IC-735 hade 12 minnen, och detta var svårt, hur skulle man kunna lära sig att administrera 12 minnen? Idag är det IC-706all, IC-7000 som är så otroligt svåra att använda, menyer och i vissa fall rykten om att den skall programmeras, gör att många drar sig för dessa komplicerade riggar. Synd för dom är inte alls svåra....och behöver inte programmeras.
Om tio år kommer vi att få höra hur lätthantering IC-7000 är, den har bara 500 minnen, några enkla självförklarande menyer och behöver inte programmeras.
Inte har väl detta med oss människor att göra, vårt naturliga åldrande, och att man som äldre tycker att det är svårt med nya grejer. Nej så kan det väl inte vara......Nej inte för radioamatörer, dessa är av naturen smarta, tränar sin hjärncell och är vetgiriga och vill lära sig nytt hela tiden och hela livet. (ironi). Livslångt lärande heter det ju.
Jo jag har hört det här fenomenet och hör det dagligen. Man hör att de som kommit över en viss ålder vill ha en rigg med alla knappar framme, likafan är det dessa som är svårast att hitta. Det är mycket svårt att ha översikt på 98 knappar på en stor front, det är oftast dessa saker som föranleder frågor.
Vad jag vill säga?
Jo, var inte rädd för att förnya dig, visst skulle du vilja ha en ny rig, en IC-7000, en IC-756PROIII, eller en IC-7400, och jag vet att du klarar den, bara lite övning och ett annat synsätt behövs. Den som kommer över den här tröskeln, eller kullen, men sin hjärncell blir stolt över sig själv, nöjd och en glad radioamatör. Det är synd att många lite äldre är så rädda för det moderna, men en ICOM radiostation är och har de klassiska funktionerna och är verkligen lätta att använda. Särskilt som jag verkligen ser och upplever att många tar språnget, och klarar nya riggen och blir väldigt lyckliga ägare av moderna grejer.
Hur kan då en ensam spole ha en resonans frekvens? (teknik)
När man kör ett spolberäkningsprogram finner man att bland alla spolens data får vi oxo dess resonansfrekvens. Spolen, eller anoddrosseln i slutsteget kan gå i resonans. Saker kan självsvänga trots att vi inte har mer än spolar. Men alla har vi lärt oss att det behövs en kapacitans tillsammans med en spole för att få en resonanskrets.
Rätt.
Men vad finns i spolen förutom en tråd lindad runt ett rör?
Kapacitans förstås. Mellan varje varv av tråden är det en kapacitans. I en spole smyger sig in en massa andra egenskaper än just den önskade induktansen. Tittar vi noga på spolen så visst finns det ett motstånd där oxo. Tråden utgör ju elektriskt motstånd, och inte vilket motstånd som helst utan ett vid HF där ju HF bara använder ytskiktet på tråden. Så den där snygga spolen som bara innehåller 25 varv fin koppartråd, snyggt lindad, är ett motstånd och en konding oxo....
Säg att du lindar med glesa varav, då blir kapacitansen mindre, vi får variationer med tjock eller smal tråd, tätlindad eller gleslindad.
Tjock tråd ger mindre motstånd, än tunn. Så kan vi hålla på.
Med ett program för att beräkna spolar kan vi nu testa detta. Byte av tråd, och format på spolen för att få bästa egenskaperna. Stora spolar brukar bli bäst, låga förluster, dvs litet motstånd. Ett visst längd till diameter förhållande kan ge bästa värden. Enkelt uttryckt försöker man göra spolen för att få så låg resonansfrekvens som möjligt. Men ibland kan man utnyttja just det faktum att en spole kan få en egenresonans. Exvis för att göra vågfällor till en spärrkretsantenn. Ibland vill man ha en spole som bara har induktans, exvis för att utgöra en HF spärr vid anoden på ett PA.
Finns det en resonans i den spolen, som vi då kallar drossel, så kommer slutsteget att vilja bli en oscillator på drosselns resonansfrekvens. Vi får oönskade utsignaler från PA, vi får svettningar (rök och skitlukt, bränd och sotad isolation, ja uppbränd helt enkelt) i den omtalade spolen, eller drosseln.
Jo vi kan kalla en spole som enbart skall ha induktans för drossel. Men lika förbannat finns det resonans i den, liksom förluster.....
Många konstruktörer har brytt sina hjärnceller för att konstruera en Drossel som inte har egenresonanser. Att göra en spole för att förkorta sin dipol med är dock enkelt. Det är få varv, lätt att få låga kapacistanser och resonansfrekvensen blir ofta låg i förhållande till den frekvens den skall användas på.
Kan då en kondensator ha en resonansfrekvens? (teknik)
En ensam konding.
Tittar vi riktigt noga på kondingen finner vi att den har mer än kapacitans. Den har induktans oxo, den har små spolar i sig. Trådarna man löder den med är små induktanser trots att de inte är lindade.
Inuti kondingen kan det vara lindat med de tunna folier som skall utgöra plattorna. Mer induktans.
Vi inser snart att gäller det höga frekvenser så är en stor konding, dvs med stor kapacitans en ganska stor spole oxo. För en konding med låg kapacitans, exvis 4,7 pF i en UHF krets kan trådarna man löder den med ha mycket hög induktans, istället för en konding löder vi dit en resonanskrets.
Inte konstigt om bygget inte funkar. HF steget för 433 MHz blir en oscillator istället. Viktigt med korta trådar på VHF och UHF. Vi inser nu att de där små ytmonterade kondingarna nog inte är så dumma ändå.
Men ett motstånd då, inte kan det har resonans? (teknik)
Det har väl bara resistans?
Fel, ett motstånd som är trådlindat är ju en rejäl spole och bör inte användas för växelström, eller HF. Går vi upp till VHF eller UHF kommer motståndets trådar att vara induktanser även om det är ett ytskiktsmostånd. Det finns ytskiktsmotstånd som består av en spiralformad yta av kol eller annat motståndsmaterial. Vi kan inte lita på motstånd heller. De kan göra en aldrig så bra UHF förstärkare till en oscillator. Det gäller att välja rätt motstånd för rätt bygge. Ibland kan man avkoppla motstånden i UHF bygget, med en konding. Då kan man släcka ut eventuell resonans i motståndet, och de används bara som DC matning till transistorer.
Men aktiva komponenter då? (teknik)
Transistorer och dioder har de induktans kapacitans och resistanser som man inte vill ha.
Givetvis är det så.
Annars vore livet alltför enkelt för en radiobyggare. Vore transistorer perfekta skulle man mycket enkelt kunna bygga ett PA på 100 watt som täcker 1 – 1000 MHz. Vore det så slapp man trimma HF steg och PA.
Men en antenn då, har den kapacitans induktans och resistans (teknik)
Ja allt på en gång och varierande med frekvensen.
Men här kommer inte de oönskade effekterna av kretsen i sig utan växelströmmens egenskaper.
Som antenn utan att ta med själva HF egenskaperna har den förstås en resistans som kommer av antenntrådens egenskaper.
Den har en induktans, den är ju en rak spole. Kapacitans visst har den. Men HF egenskaperna är ändå de som är störst när vi kör in HF i en antenn.
Kretskortet då (teknik)
Jag har tidigare skrivit att kretskortet i våra apparater är att betrakta som en komponent.
En komponent som betyder väldigt mycket för konstruktionens egenskaper. Ett kretskort har alla tänkbara oönskade egenskaper och har resistanser, kapacistanser och induktanser. Det gäller att konstruera kortet så att dessa inte påverkar så mycket. Ett felkonstruerat kretskort gör våran förstärkare till en oscillator....En billigare radio av oseriöst fabrikat där kunskapen att göra kretskortet på ett bra sätt kan ödelägga prestandan trots att det ingår bra komponenter. Att löda sönder, eller skada kretskortet i en radio, kan betyda att hela radion måste skrotas. Kretskortet är en komponent i dagens elektronik och måste hanteras som en sådan.
Än idag finns ”moderna” FM stationer med bred ytterdörr (brett roofingfilter) (FM teknik)
Som tur är finns det ICOM FM-stationer med riktigt filter i första MFen.
Nu nyttjar jag det där ordet roofingfilter, som jag tidigare fördömt.
Men det finns skäl att provocera lite, de flesta FM stationer, ja nog alla, har en hög första MF med filter och senare en låg MF för själva FM detektorn.
Är då första mellanfrekvensens filter i en FM station ett roofingfilter?
Bra fråga, varför snackar inga fabrikat om FM stationernas roofingfilter?
Jag vet nog.
Det finns fabrikat som ”glömmer” att sätta in ett filter i första MF som stämmer med den bandbredd riggen skall arbeta med. Man kan sätta dit ett filter som är avsett för en rundradio, 200 kHz bredd och kostar SEK 3,5. ICOM sätter alltid in ett riktigt filter, ett kristallfilter i första MF med den bandbredd riggen är avsedd att arbeta med, dvs för VHF och UHF på mobil och handapparater, på c:a 10 – 20 kHz bandbredd. Det är skälet till att man i ICOM stationerna har en grannkanaldämpning som fungerar. Många riggar av enklare fabrikat kan bli blockerade av både en, två eller tio grannkanaler ifrån i frekvens.
Kan det vara så illa?
Jo nog är det så, de som bränt sig på problemet och börjar intresserar sig för att byta fabrikat på FM riggen förhör sig givetvis om saken hos mig.
Återigen tillbaka och studera, för några veckor sedan då jag berättade om IC-2E som ett skolexempel på en bra FM station, samt djupdykningen i IC-E91, IC-E208.
Jodå det fanns kommersiella stationer utan filter i första MF förr. Den jag började med, och som säkert många andra trimmat om till amatörband, STORNO VIKING, en hybridstation med bred första MF. Genom ett konstgrepp funkade första lokaloscillatorn som oscillator även som lokalosc för andra blandaren. Första MF blev då mycket bred, kanske några MHz. Grannkanaldämpning var inte så viktig på den tiden, ens på en yrkesradio. Dock den var rörbestyckad, i de här stegen, och man kunde kanske räkna med lite större dynamik som hjälpligt kunde lösa problemet lite. Då var aktiviteten inte så stor på grannkanalerna så det var ett litet problem. Återigen har historiken lärt oss en del om tekniken både idag och förr. Med den kunskapen kan vi slippa köpa fel prylar som vi blir besvikna med.
”AGC off”, när har man nytta av det? (handhafvande)
Alla gamla radioamatörer kan använda RF gainet.
Många av oss har kämpat med mottagare utan AGC och med RF gain, ja till och med IF gain.
Men när behöver man stänga av AGC då.
Inte särskilt ofta, man kan nog egentligen säga att förekomsten av att kunna stänga av AGC och att det finns RF gain är föråldrat. Nästan all trafik kan köras utan dessa reglage. Men tänk till lite, varför inte prova och se vad som händer och lära sig hur det funkar. Utan AGC kan mottagaren bli överstyrd om man inte reglerar dess förstärkning manuellt. Vid AM, SSB och CW låter det illa med överstyrd mottagare. Men ibland har vi QRN, statiska urladdning i rymden so orsakar störningar, störningar som ibland är starkare än den station vi försöker lyssna på. För varje sådan smäll frösvinner den vi lyssnar på en stund medan AGC återhämtar mottagarens känslighet. Försök läsa av signalstyrkan på den station du lyssnar på, exvis S8, ställ RF gin på S8 och slå av AGC.
Nu när det blir en QRN smäll kommer inte AGC att reagera utan QRN oljudet blir överstyrt i mottagaren, dess MF klipper ner dess amplitud, och det finns nu en chans att höra bättre, men vi får betala i att det kanske låter mer illa. Justera nu RF gain till bästa mottagning. Vid mätningar på mottagare kunde man åtminstone förr köra utan AGC. Detta för att AGC inte skulle påverka mätningen. Med avstängd AGC och genom att använda RF gainet kan man efterlikna hur det lät i den gamla svarta plåtradion på 40 och 50 talet. Vid Morse mottagning kan man i vissa fall ta upp QSB, genom att låta mottagaren bli överstyrd av starka stationer, eller vid QSB uppgång och sedan kommer QSB nedgången att låta normal utan tidskonstant från AGC systemet. Prova lite och lär dig AGC och RF gain.
Labba mera.
LSB bandet….. ? (teknik, myter)
Kommer det från 27 MHz tro?
Har ett av sidbanden blivit ett band numera.
Man talar om att gå till LSB bandet, eller USB bandet.
Liksom man går till 14 MHz bandet.
Lite konstigt, var ligger det där LSB bandet tro?
Klart att övre sidbandet är ett frekvensband, men man använder begreppet som om det vore ett frekvensband liksom de band vi ibland kallar för 80 meter eller 40 meter, så är USB bandet ett visst frekvensband någonstans där ute i radiorymden, eller etern (som ju inte finns).
Skall man säga så, skall man säga att vi byter till ”lägre sidbandet”, inte till LSB bandet. Det senare skulle ju då betyda att man går till ”lägre sidbandet bandet”.
Det blir lite konstiga myter och begrepp ibland, och det är inte bara från de som är uppväxta på 27 MHz. Det räcker ju med att säga att vi byter till USB, det betyder ju faktiskt Upper Side Band.
Men man hör att folk skall QSYa till USB bandet…..
En kristall på 160 meter (teknik, med lite ironi och filosofi)
Det händer att man kontaktar SRS för att köpa en 40 meters kristall....
I byggbeskrivningar kan man ibland hitta en liten kul sändare att bygga, med kristall och två tre transistorer.
1 watt på en kortvågsfrekvens.
Men vad katten är en 40 meters kristall?
Jo vi som varit med ett tag har väl lyckats begripa saken. Men våra nybörjare då? Inte ingår det i utbildningen till radioamatör att tolka en sådan sak. Man menar givetvis en kristall med en frekvens inom 40 meters amatörbands CW del, där man kan köra Morse med den lilla sändaren. Men vad skall då kristallen ha för frekvens? Då måste man inte bara veta frekvensplanen utan även vilken frekvens som kan vara mest lämpad för QRP och Morse. På 40 meter kör vi telegrafi på 7000 – 7040 kHz.
7030 kHz är en frekvens för låg effekt och Morse, med just sådana här hembyggda minisändare. ”40 meters kristallen” skall ha frekvensen 7030 kHz +-3 kHz är ok. Varför inte skriva i artikeln direkt vilken frekvens kristallen skall vara på då? Eller försöker de erfarna radioamatörerna, de som gör byggbeskrivningar att göra det så kryptiskt som möjligt för våra nybörjare. Varför göra det så enkelt som möjligt när det går att göra fullständigt obegripligt. Vilken frekvens har då en 160 meters kristall?
Men riktigt så enkelt är det inte ändå, kristaller kan ha en massa andra egenskaper, den kan vara avsedd för serie eller parallellresonans, den kan ha olika kapacitans, och vara avsedd för en viss driveffekt. Så det här med meter kan vara en av de andra egenskaperna om man inte vet nåt om kristaller.
Tur att vi slipper kristallstyrt numera....
Varför går radion sönder när man lånar ut den? (filosofisk ironi)
Nog har vi varit med om det här.
Samma sak gäller om man lånar ut gräsklipparen, den sladdlösa hembränningsmaskinen, högtryckstvätten, bilen, Videon, kameran, borrmaskinen och böcker, visst är det typiskt att det går sönder om man lånar ut något, eller i värsta fall försvinner det. Den där fina boken om antenner tillbaka full med kaffe eller läsk. Därvidlag är det ingen skillnad på amatörradio, det händer att de oxo går sönder efter att ha varit utlånade, eller har blivit dränkta i en sötsliskig grogg, gjord på Vodka och WC-anka. Allt det här händer förstås även om man säljer en begagnad radio, givetvis går den sönder samma dag nye ägaren får den. Och den där 7 mm Insexnyckeln till Passatens skivbromsar den får jag aldrig tillbaka. Han drog väl sönder den.
Handapparaten som legat i akvariet, eller den som föll ner i toaletten, (”före eller efter” förtäljer inte historien, den var i alla fall sköljd)
Konstigt fenomen, som är svårt att förklara.
Jag tror alla har varit med om detta i någon form.
Skall man då inte låna ut grejerna?
NEJ! Om det gäller en högtryckstvätt, som har synnerligen begränsad livslängd. Att fördubbla användningen minskar livslängden dramatiskt. Men de andra grejerna då, och IC-706an, den borde väl tåla att lånas ut. Ja nog kan man tycka det. Att det blivit vatten i nya fina handapparaten efter att den varit utlånad förklarar väl en del av saken. Att IC-706an har utsatts för 24 Volt kan väl vara en annan förklaring. Men utlånade saker även till de mest försiktiga kompisar kan ändå åstadkomma fenomenet. ”Konstigt”, får väl bli slutordet i denna olösta fråga.
Eller är det lagbundet till Mr Murphy?
Fantommatning ? (teknik)
Vad är detta, eller stafvas det Phantommatning ?
Är det ett sätt att mata antenner, eller har det med mikrofoner att göra?
Vi hör ibland de stora pöjkera prata om fantommatning.
Fantommatning är när man använder en matarledning till flera saker samtidigt. Exvis kan man lägga ut likström för antennrelän samtidigt som man matar HF på koaxen.
Vanligast är dock att fantommata likström över mikrofonledningen. Det är så det funkar på så gott som alla ICOM stationer. Det finns en likspänning på mikrofonanslutningen. Denna är avsedd att mata en eventuell mikrofonförstärkare eller elektretmik, samtidigt som LF från micken går obehindrat in i sändaren.
Hur gör man detta då? Enkelt, man tar exvis 12, eller 9 Volt från lämplig punkt i apparaten, via en strömbegränsare och en krets som gör att LF eller HF inte väljer vägen till strömkällan.
I ICOM riggarna är det fixat så att man tar två stycken 4,7 kOhm till 10 kOhms motstånd i serie, från spänningskällan till mikrofonkontaktens heta ledning. I punkten där de två motstånden är seriekopplade sätter man en konding mot jord, (10 – 100 uF 16 Volt) den utgör då ett sista filter för att ta bort brum, brus eller andra växelströmskomponenter på den likström som skall fantommata.
Den här kretsen har funnits i ICOM riggarna sedan c:a 1976, i IC-215, följt av IC-202, 402, 245, 240, 211, och ända fram till dagens riggar. Således finns 8 – 10 Volt på mikstiftet i mikjacken. Vad händer då om man kopplar in en mikrofon som är dynamisk? Jo det kommer att flyta en svag likström genom lindingen i mikrofonen. Nån ynka millAmpere, men ändå tillräckligt för att den dynamiska mikrofonen skall påverkas. Strömmen kommer att trycka ut membranet en bit, den kommer givetvis att låta lite annorlunda, eller mycket dåligt. Ett sätt är då att koppla in en seriekondensator, vänd plus mot radion och välj en konding på 1- 10 uF 16 Volt. Särskilt viktigt är detta när man använder små dynamiska mickar, exvis HEIL HC-4 eller HC-5. Vad hände då om man kopplar in en väldigt lågOhmig dynamiskt mikrofon? Jo vi kortsluter ju den likspänning som finns på mikrofoningången. Det är ofarligt då de två 4,7 kOhm motstånden begränsar strömmen. Kopplar du in en elektretmikrofon är det just som det skall vara, alla elektretmikrofoner behöver fantommatad likspänning, sådan finns i de flesta apparater numera, datorns ljudkort som exempel.
Jag har beskrivit hur man bygger en förstärkare eller impedansomvandlare för en kristallmikrofon, och vi utnyttjade just det faktum att det redan finns spänning i mikrofonjacken. Man kan se motstånden jag berättade om som den kopplingens collektormotstånd. Vilket då inte behövs i mikförstärkaren. Smart va? Så är då frågan hur fantommatningen påverkar inimpedansen i riggen. Ja bara att tänka lite, vi hade 4,7 kOhm i serie med 4,7 kOhm till en spänningskälla i radion, mellan motstånden till jord med en konding, (10 – 100 uF). Ett av 4,7 kOhms motståndet kommer då att utgöra inimpedansen, kondingen är ju att betrakta som jord för växelström, dvs miksignalen. Sen har vi att ta hänsyn till mikrofonförstärkaren i riggen den som följer efter fantommatningen, typiska värden på den är en impedans på 10 kOhm. Vi har således en inimpedans på under 4,7 kOhm, att betrakta som lågOhmig.
Vi kan koppla mickar mellan 10 Ohm till 1 kOhm utan vidare på radion. Vill vi labba med högOhmiga mickar måste vi nyttja en impedansomvandlande förstärkare i micken. Man kan generalisera och säga att alla mikrofoningångar som kan användas med en elektretmikrofon är lågOhmiga. (dvs mellan 10 och 1000 Ohm).
Man kan oxo fantommata på en koax och samtidigt köra ut HF, VHF eller UHF signaler.
Där gäller att skilja på HF och likström, det är lite enklare på koax då det bara behövs en drossel för att skilja AC och DC. Samt en seriekonding för HF signalen. Perfekt för att mata masttopps förstärkare eller styra koaxialrelän för att byta antenn i änden av en koax. Riggar som IC-910 kan fantommata likström över koaxen både på VHF och UHF utgången, man kan sen sätta en masttoppsförstärkare vid antennen. Det finurliga är då att den fantommatade likströmen stängs av vid sändning och antennförstärkaren kopplas bort. Det förekommer att man fantommatar likspänning med omvänd polaritet, då kan man överföra två olika signaler på en koax tillsammans med HF. Så plus, minus eller ingen spänning ger oss då tre signaler att nyttja i bortre änden av vår koax. Jo visst kan man fantommata 50 Hz och få en fjärde funktion. Den som är riktigt smart kan utnyttja en lägre spänning och få två funktioner till.
Fantommatad kondensatormikrofon, är något man hör talas om. Då handlar det om professionella ljudsystem, studioljud. En kondensatormikrofon behöver högspänning, och med den standardiserade 48 Volt fantommatningen får micken matning till en intern DC till DC omvandlare som gör högspänning, och i vissa fall glödström till ett elektronrör. En sådan mikrofon har balanserad matning. Man matar därför likspänningen även den balanserat. Med transformatorer i båda ändar kan man mata in och ta ut spänningen utan de omtalade motstånden eller drosslar. Den här mikrofonen ger en kraftig signal, den har ju inbyggd förstärkare, och brus och brum på den fantommatade likspänningen blir då väldigt liten, och stör inte.
Brusmatta vad är det? (teknik)
Kanske en persisk matta av hög kvalitet, med mönster i rosa brus.
Vi hör uttrycket mer och mer på banden, jag har en brusmatta över hela bandet på S9, eller kanske till och med 59, dvs en brusmatta överhela bandet med läsbarhet 5 och signalstyrka 9.
Inte helt lätt för en nybörjare att förstå kanske.
Han har ju lärt sig att brus är bredbandigt och innehåller alla frekvenser på en gång. Så om man har en störning som är brus så betyder det att störningen är bredbandig.
Att lägga till ”matta” behövs inte. Det förstärker inte på något sätt vad man vill säga.
Att sätta 5 i läsbarhet på brus är kanske även det inte helt lättbegripligt, men många sätter 5 före en S-metersiffra av gammal felaktig vana.
Så brusmattor existerar inte, brus är redan bredbandigt och utan suffixet betyder brus att det täcker ett stort frekvensområde.
Har du testat MPW och MPR ? (handhavande)
MPW vad katten betyder det? Och MPR ?
Konstiga förkortningar som du faktiskt hittar på de flesta moderna ICOM stationer.
IC-706 har dom, IC-7000 har dom, IC-7400 och 756PROall har dom, liksom flera andra radiostationer.
Är det då inte dags att börja klura ut vad man kan ha för nytta av dessa knappar?
Först gäller väl att veta vad det betyder, vad bokstavskombinationerna betyder.
MPW = Memory Pad Write, på svenska kunde man översätta det som: ”skriv på minneslappen”.
MPR = Memory Pad Read, på svenska: ”Läs minneslappen”.
Pad kommer från betydelsen av anteckningsblock, ett ”pad”, vi översätter det till minneslapp.
Det finns en ”elektroniks minneslapp” i riggarna vi talar om, varför inte lära sig nyttja den?
Du slipper sitta och kladda på ett papper framför radion, där du noterar frekvenser, kladdar och glömmer av vad som skrivits. Så här går det till att nyttja MPW och MPR.
När du sitter och rattar och hittar en frekvens som du vill återkomma till, tryck då bara på MPW och ratta vidare, när du sedan trycker på MPR kommer den antecknade frekvensen fram blixtsnabbt.
MPW systemet har 5 frekvenser som går att ställa om till tio. Således när du antecknat 5 frekvenser kommer den första inskrivna att försvinna och den senaste att få plats. För att läsa hela anteckningsminnet trycker du då på MPR fem gånger. Anteckningsminnet antecknar frekvens och trafiksätt. Prova skall du se, det är inte alls svårt utan snarare mycket användbart.
Förmodligen en av de minst använda, men mest användbara systemet på ICOM riggarna.
Ändra nu på detta.
XCT-78912Z har en ”mycket bredbandig” mottagare (självmål)
I en annons läser man detta, ”apparaten i fråga har en mycket bredbandig mottagare”.
Vem vill ha en sådan, har bandbredden blivit ett försäljningsargument nu, skall den vara så bred som möjligt?
Klart att annonsören menar att den har ett stort frekvensområde, men varför skriver man inte det då? Risken för att missförstås skulle ju bli mindre. Nu har vi plötsligt kunder som ringer och frågar hur stor bandbredd våra ICOM stationer har, mitt svar är 10 respektive 16 kHz för FM 12,5 respektive 25 kHz kanalsteg. Så dessa kunder väljer då en som är 20 kHz bred, eftersom han har fått för sig att mottagaren skall vara mycket bred, innan han får saken förklarad av mig.
Visst är det konstigt att det saknas kunskap som gör att sådana frågor uppstår, jag gör så gott jag kan i alla fall för att reda ut begreppen, och sprida den kunskap som krävs för att man skall kunna välja sin radio. Att kunskapen saknas hos många radioamatörer, är ett faktum som betyder att mer kunskap måste ut, det duger inte att säga att de nya radioamatörerna är dumma.....
eller menar annonsören att apparatens HF steg är mycket bredbandigt, och MF är 16 kHz ?
Hoppas ni inser skälet till mina strävanden att försöka göra det tekniska språket omkring radiotekniken så tydligt som möjligt. OTVETYDIGT.
Så den här annonsen är ett självmål? Jo den visar dålig kunskap hos annonsören, och den kan sprida fel kunskap hos nybörjare och oerfarna, och i slutet fel vald pryl för pengarna.
Skall du köra MORSE måste du ha en stereo plugg (handhavande)
En fråga vi ofta får på SRS är varför det blir långa Morse teckendelar när de kopplar in en handpump. En handpump är ofta kopplad med en kvartums telefonpropp i mono utförande. Sticker man in den i telegrafnyckeljacken på en IC-706, 7000 etc så kommer förstås ”ringen” att bli jordad, det blir samma sak som man trycker på manipulatorn paddel för streck. Givetvis måste en plugg på en handpump vara försedd med en stereoplugg, där man endast löder in jord och kulan. Sen skall man ställa in typ av telegrafnyckel i rätt meny.
Egentligen finns ingen anledning att överhuvudtaget köpa hem telefonproppar i annat än stereo utförande. Förr var telegrafnycklar kopplad med mono plugg och får man tag på en gamma nyckel med påsatt plugg råkar man ut för detta problem.
Varför ger vi varandra rapporter och har den någon betydelse (amatörradio)
Hörde att det var någon form av test under helgen, och reagerade för att några stationer hade väldigt svårt att överföra sina anropssignaler, de tragglade fram och tillbaka med olika typer av att bokstavera, missuppfattningar och fel, men när båda hade respektive anropssignal rätt, efter ett bra tag, ja då gav man varandra 59. Jag tyckte det lät mer som att de hörde varandra med ett ett…..
Hur fan.....?
Först och främst är det rätt praktiskt att kunna bokstavera sin anropssignal, sen borde det väl vara riktigt att ge signalrapport för den verkliga läsbarheten även om man kör test. Annars är det väl
fusk? Ja uppskattar efter att ha hört detta QSO att man hade två fem i rapporter i bästa fall.
Varför ge vi varandra rapporter då? Jo för att man vill veta om man hörs, ett amatörradio QSO är ett experiment, med radiostation, med antenn, med rådande vågutbredning, och klart att man vill i första hand veta om man hörs med sina grejer. Att ge rapport är av artighetskäl något att det allra viktigaste man säger till sin motstation. Att ge rapport har, eller borde ha, väldigt stor betydelse.
Vi läser testen av FT-450 i den tyska tidningen FUNK nr 11 2007 (att tolka mätresultat)
I strävan att lära oss mer om hur man mäter på radiostationer tyckte jag det var kul att se på den här testen. De tyska testerna är lite olika ARRLs tester. Man testar S-metern med en kurva som visar en ideal S-meter och den vi får i riggen, en avvikelse i början som är vanlig på de flesta riggar, att kurvan är lite vågig har liten betydelse.
Nästa test är mottagarens känslighet. Man har mätt svagast läsbara signal, (MDS) och insignal för 10 dB signal brus förhållande. (MDS betyder Minumum Detectable Signal)
Ett lite konstigt mätresultat, men med lite eftertanke handlar det om att mäta med eller utan HF steget inkopplat. YAESU anser att IPO är inkopplat när HF steget är urkopplat, och avstängd IPO är med HF steget på. IPO har något med att mottagaren har bättre intermodulationsegenskaper och det tycks det vara om man kopplar in IPO, dvs kopplar ur HF steget.
Konstigt sätt att förleda de stackars kunderna med bakvända saker......
Med HF steget på kan den höra -132 till – 129 dBm, dvs en mycket svag signal. Dock lägre känslighet än ICOM riggarna brukar ha. Men högsta känsligheten är på 28 MHz och lägsta känsligheten är uppmätt på 1,85 MHz, det är ju bra, sen går det ner lite vid 50 MHz.
Vidare har man plottat frekvenskurvan för mottagaren i SSB med de tre DSP gjorda filter som finns. Man har mätt frekvensgången från antenn till LF. Filtren som finns är 1,8 2,4 och 3 kHz. Alla filter verkar ha brytfrekvensen redan vid 2 kHz, först vid -30 dB är det en viss skillnad och då är skillnaden bara c:a 100 Hz i bandbredd. Trots de tre filtren. En viss kurva finns i låga änden. Man kan bara konstatera att det handlar om riktigt dåliga filter. Dämpningen slutar vid c:a -60 dB och man kan nog höra mycket utanför dessa filter. Mycket dålig diskant och man kan anta att mottagaren låter mörkt och murrigt och någon större skillnad mellan filtren är det inte. Lite synd att man låter DSP tekniken få ett dåligt ansikte på det här sättet, kristallfilter är då avsevärt bättre.
Nästa bild visar samma sak för CW filtren, de man skalla lyssna på Morse genom. Även här verkar det vara en enkel form av LP filter bara. Vad som verkligen inte impar är att stoppbandet ligger bara 55 dB ner, vi kommer att höra mycket utanför dessa filter. Även här skulle ett keramiskt filter vara mycket bättre.
Vidare mäter man intermodulation IM2 och IM3, man ser siffror runt - 28 till -10dBm, med och utan IPO. Jag måste säga att jag inte förstår vad och hur man mätt. Nog borde en modern radio ligga en bra bit över 0 dBm.... Eller är det så att mottagaren är extremt dålig. Vi låter detta stå. (IC-756PROIII ligger på +30 dBm och IC-7800 på +40 dBm).
Sidbandsbrus, eller fasbrus, mäter man i en noggrant gjord tabell. Här jämför man med några andra mottagare. Låt oss ta något exempel. Vid 5 kHz från bärvågen är bruset -112 dBc/Hz, en FT-2000 ligger då på -116 dBc/Hz och IC-R9500 ligger då med -138 dBc/Hz. Man kan tro att vi är tillbaka i tid då frekvenssynteser var nytt, dvs slutet av 70 talet. Dessa siffror som man presterar gör att mottagaren både i FT-450 och FT-2000 måste låta ganska orent. Ser vi på bruset långt ifrån bärvågen 1 MHz ligger då FT-450 ett par dB bättre än FT-2000.
Vidare mäter man den dynamiska brusreduceringen, och jämför med IC-7800, men här mäter man ju statiskt och jag menar att det är helt ointressanta siffror, detta kan man göra med riktiga filter. Skillnaden är att IC-7800 ger 15 dB lägre brus några kHz runt en CW ton.
En mätning av sändarens Imd, visar att det handlar om en rätt ren sändare, men man mäter inte det dynamiska splattret, det som orsakas av ALC systemet. Så splattret får vi själv avgöra från banden.
Den sista mätningen jag tänkte kommentera är sändarens filter, man har mätt frekvensgången från mikrofoningång till utsänt spektra. Vi ser kurvor som liknar mottagarens kurva, med en brytfrekvens vid c:a 1800 Hz får vi en kraftig diskantsänkning, vid 2200 Hz är diskanten i sändaren dämpad c:a 20 dB och vid 2400 Hz 60 dB. Ojämförligt med kristallfilter. En diskantsänkning som väl överenstämmer med hur FT-450 låter på banden. Dvs helt utan S och F ljud, svårläst ja den låter mer eller mindre som en grav hörselskada.
En sådan här test visar ganska väl vad man får för pengarna, men det gäller oxo att kunna tolka siffror och kurvor.
Som ni vet brukar jag påstå att DSP skapade mottagare, och sändare där DPS utgör MF, Filter, notch, detektorer, etc gör detta bättre än analoga kretsar skulle göra. Den här testen visar att det definitivt inte är självklart att en DSP maskin är bättre, inte ens lika bra som en filterkonstruktion utan avsevärt sämre. Man kan då spekulera i varför man är så snål med diskanten, både i RX och TX? Troligen handlar det om att man digitaliserar med få databitar, och för att få bort kvantiseringsbruset måste man skära av diskantenn tvärt. Förmodligen låter det även illa på andra sätt som inte testen visar.
Samma station (FT-450) i test i tyska CQ DL (att tolka mätresultat)
Även här finns en test, inte så omfattande men med en del tabeller med mätresultat.
Särskilt filtren överraskar, man ha mätt bandbredden vid -6 och -60 dB, man får en formfaktor på mer än 10, dvs filtret är tio ggr så brett vid -60 dB. Jag har berättat om att filtren i ICOM stationer med DSP har en formfaktor på 1 till 1,4. Kristall filter kan ligga på c:a 1 till 2,5 i formfaktor. Det här sättet att redovisa testresultaten är ännu mer avslöjande. Även CW filtren är så breda, snacka om ladugårdsdörrar…. Man har mätt sändarens Imd och får bara 18 dB ner till distorsionsprodukterna. Överraskande att det är så stor skillnad på mätningarna. Sändarens distorsionprodukter och brus avtar inte över hela de visade delen av kurvan. Vi talar om en radio som kommer att höras bra på många grannkanaler….
300 till 3000 Hz ett telefoniband (teknik)
Nån gång i tiden har det bestämts, eller föreslagits att man behöver 300 till 300 Hz för att överföra tal tydligt och bra. Jag har berättat om modulatorn i de flesta FM stationer från ICOM har detta område. Med preemphasis och deemphasis, får man en relativt rak kurva 300 – 3000 Hz. Från sändande mikrofon till mottagande högtalare. Vanliga telefoner, eller i synnerhet de som hade gamla kolkornsmicar hade ungefär detta frekvensområde. Andra talkanaler brukar filtreras på det här sättet. Hyr man en ledning för att styra en basstation får man överföra detta område. Ja 300 till 3000 Hz figurerar i många sammanhang. När man körde AM på den gamla goda tiden fick vi inte vara bredare än att modulera med 300 – 3000 Hz.
När vi började med SSB fanns möjligheten att gå ner i bandbredd, många SSB filter var mycket branta och man kunde köpa 2,7 kHz, 2,4 kHz och till och med finns kristallfilter på 1,9 kHz för SSB. Vi går med SSB tekniken ifrån det här med 300 till 3000 Hz. Varför? Och är det bra, är en bra fråga. Klart att vi har en massa QRM att bekämpa, det är trängre på våra frekvensområden, vi vill kunna läsa svagare och mer störda signaler, därför kan man tänka sig att göra mottagaren smalare. Ett SSB filter på 2,5 kHz används ju inte i början, de 300 Hz, och vi kan därför lägga till dessa i diskantänden, således med ett 2,5 kHz SSB filter får vi 300 till 2800 Hz och det är väl helt OK. Med talprocessing överdriver man sedan lite av diskanten i talet och får ändå ett tydligt tal där S och F ljud hörs bra. Det är vanligt att vi försöker skruva bort QRM med passbandstuning, vanligen skär man då i diskanten. Kanske det är dags att revidera de 300 till 3000 Hz, kanske vi klarar oss med mindre. Hur låter det i dagens mobiltelefoner? Ganska dålig diskant, kanske 2000 Hz, och ingen speechprocessor, men å andra sidan inget brus och QRM. Det viktiga är ändå att man har möjligheter att komma upp till nära de 3000 Hz i diskanten, och vi har ju olika öron oxo, många har lätta och andra har svåra hörselskador, då är det bra om det finns lite att justera på i HF riggen. Att HF riggar har berövat oss den möjligheten, vi talar nu om den station jag skrev om i FUNK testen ovan, är nog att beklaga. Där är digitaltekniken den stora boven. Lyssnar vi istället på en PROIII har vi det omvända förhållandet, en DSP som ger oss större valfrihet med bandbredden, mindre distorsion, och diskant upp till 3,6 kHz på SSB filtren. En DSP konstruktion kan således båda vara av ondo och en stor fördel. Det gäller då att ta tillvara DSP positiva egenskaper.
Sist skall vi nog tillägga att det här med LF bandet för tal, 300 till 3000 Hz inte är någon noggrann vetenskap. En komradio med jättebra modulator, som ger 300 – 3000 Hz har ändå filter med måttlig bandbredd, och ganska stora avvikelser från idealkurvan, det kan handla om flera dB. Till detta kopplar man sedan en pyttehögtalare, eller en mikrofon med ett eget liv....Så får vi till slut ett ljud som ändå varierar ganska mycket mellan olika radioapparater.
Läsbart trots mindre än 300 till 3000 kHz (teknik, med lite filosofi)
Många röster är läsbara trots att man begränsar frekvensområdet till betydligt under 300 – 3000 Hz. Men visst låter det bättre med lite mer diskant. Den som provat lite med bandpasstuning finner ganska snart att man kan sära mycket i diskanten, men börjar man skära vid 300 Hz till 600 Hz då låter det med ens mycket konstigt. Det som händer vid SSB är att man hör mest distorsion med talets grundtoner avskurna. Vissa stationer kan man läsa med filter på ner till 1200 Hz. Det är ganska olika beroende på vilken röst, och hur den sända rösten är processad i hans sändare.
Man skall sedan tänka på att om vi mäter frekvensområdet i procent så är en beskärning av 300 till 600 Hz att jämföra med att vi skär från 3000 Hz ner till 1500 Hz. Så man måste nog väga skruvandet på PBT lite mer noga och inse vad man gör.
Men det är ändå fantastiskt hur man kan uppfatta den mänskliga rösten trots beskärningar av spektrat, trots distorsion och allt som tillkommer, och ändå uppfatta vad som sägs eller höra vem som pratar. Vi skall ändå se rösten som ett spektra av toner, som formar själva talet.
Vi hör en del radioamatörer som labbar med SSB och bredare spektra, man kör HiFi SSB. Det används SSB filter med bandbredden 3,3 kHz eller mer. Kul, experiment, Men tänk då på att en höjning av diskanten från 2,7 till 3,3 kHz är en ganska liten höjning, vi får måttligt med mer diskant. Däremot får vi hörbart mer av basen från en sådan bred SSB sändare. Den hörs emellertid inte i vanliga mottagare, och vanliga högtalare, utan det krävs en bättre högtalare och ett lika brett filter i mottagaren. En bashöjning från 300 Hz till 150 Hz skulle vid diskanten motsvara att vi går upp till 6000 Hz. Så sker ju inte.
Men det är en väldig skillnad på 300 till 3000 Hz och 300 till 3000 Hz (teknik)
Jag menar samma frekvensområde men med olika branthet på de filter som skall begränsa bandbredden. Begränsar vi 300 till 3000 Hz med filter av den branthet som kristallfilter har så blir det i stort sett bara dessa frekvenser som hörs. Handlar det om LF filter i exvis en FM modulator som har en branthet av 12 dB per oktav så kommer både 150 Hz och 6000 Hz att höras rätt bra. En annan radio har 24 dB per oktav filter, och 150 och 6000 Hz blir nästan ohörbara.
Så samma sak kan vara väldigt olika. Köper vi en enklare radio av oseriöst fabrikat kan dessa filter vara mycket dåliga, billiga och bara med 6 dB per oktav, dvs nästan obefintliga, lika katten kan man kalla dem för 300 – 3000 Hz filter. Så att ange bara de ena siffrorna säger nästan inget om de riktiga egenskaperna.
Trots SI är världen full av Ounce (Internationell Standard)
Vad är då en Ounce? Ett viktmått för Guld låter kanske rimligt.
Faktum är att det finns två sorters OUNCE.
Vikt enheten uttalas: ”uns”. Vi har talesättet: ”inte ett uns av antenntråden fanns kvar”.
Ounce AVDP, används i Handelsystem i Engelskspråkiga länder och kolonier. Där en Ounce motsvarar 28,35 gram (SI).
Ounce TROY, är ett viktsystem för ädelmetaller och ädelstenar, då är en Ounce hela 31,10 gram (SI).
Jaha, hur väger vi en IC-756PROIII, som ju är Guld värd.
I Ounce Troy kanske. Den väger 9,6 kg dvs 9600 / 31,1 = 308 Ounce per IC-756PROIII.
Då har vi beräknat IC-756PROIII guldvikt, 308 Ounce.
Men i Broschyren finns även lb (uttala ilbs) vikten, ett förhistoriskt viktmått som fortfarande används i USA. Hur kan det då blir så? Givetvis har dom inte förstått att IC-756PROIII vägs i sin vikt i Guld och att då skall Ounce Troy användas. För att göra det hela ännu svårare finns då lb i både AVDP och TROY. Efter att ha omvandlat mellan Ounce, lb, troy och AVDP stämmer ingenting.
Visst var väl det meningen vid handel mellan koloniländerna och kolonialmakten, dvs att förvirra mellan de som säljer varor och de som köper varor. Avsikten var att få mer varor för pengarna när man köpte av sin koloni, och mer pengar när man sålde till kolonierna för mindre varor. Konstigt att sådana här system är aktuella än i dag. Flera hundra år senare. Och över hundra år efter internationell standard infördes i alla industrialiserade länder.
Tur att det finns Internationell standard så vi vet hur mycket grejerna väger, dvs 9,6 kg.
Och trots att IC-756PROIII är guld värd så kan vi idag väga den i SI enheten gram.
Men tänk på att Guld är en tungmetall..... giftigt, och genererar habegär, liksom IC-756PROIII.
Däremot är en IC-756PROIII som är CE märkt och typad med R&TTE, samt RoHS godkänd inte giftig
Solfläck cykeln (vågutbredning astronomi)
Jag brukar titta på den här hemsidan,
http://www.dxlc.com/solar/
en som inte får länken skriv efter de tre w dxlc.com/solar/
Vi ser att det har varit noll solfläckar snart en månad. Jag har tittat på solen i kikare och ser att den är helt slät. Inte minsta fläck. Frågan är om nästa solfläck är början på nästa solfläckscykel ?
Det skall bli intressant att följa solens utveckling, någon sade att nästa period börjar Mars nästa år.
Vi vet oxo att uppgången är mycket brantare än nedgången och redan efter ett par år kommer det att vara stor skillnad på vågutbredningen.
Leoniderna kommer snart (astronomi)
Leoniderna en meteorsvärm som kommer i november, i år börjar den att komma in över jorden den 17 november.
När detta sker får vi en större mängd av stjärnfall, som egentligen är meteorer som blir meteoriter, dvs ger vid inträdet i atmosfären ett lysande spår efter sig. Man ser det som långa lysande linjer som varar nån sekund på den mörka natthimlen.
Kör man radio finns chans att köra reflektioner via dessa lysande spår. Man kan köra DX på VHF och UHF.
Lite mer fakta, årets Leoniderna kommer att ha sitt maximum den 18 till 19 November. Det är då vi skall ut och titta på nätterna.
Här finns mycket att läsa :
http://www.earthsky.org/radioshows/51797/leonid-meteor-shower-november-17-19
Man kan se på den här sajten, den visar stjärnhimmeln vid den tid du anger, eller den tid du öppnar sajten.
http://www.heavens-above.com/skychart.asp?SL=1&SN=1&lat=59.489005&lng=13.334165&loc=Bj%e4llerud&alt=0&tz=CET
Observera att länken gäller för mitt QTH, bor du ”nån annanstans” stämmer inte bilden helt. Då måste du lägga in dina egna koordinater. Men bor du i mellansverige duger det. Leoniderna kommer in vid stjärnbilden LEO. Så då vet du huvudriktningen vid den tid du ser på den här sajtens bild. Dock kan du se stjärnfall över hela himmelen.
När du köper begagnad radio, och betalar frakten på den? (köpa på annons)
Många köper en beg radiostation eller tillbehör från någon som annonserar på DX radio, TRADERA eller Blocket, det förekommer även annonser i QTC.
I de flesta annonser kan man läsa att säljaren vill ha betalt för frakten, och det är ju normalt. Men säljaren avskriver sig allt ansvar för att den kommer fram hel, det kan stå att frakten sker på köparens risk, trots att säljaren tar betalt.
Acceptera ALDRIG detta! Köper du en frakttjänst har säljaren ansvaret för att den kommer fram i helt skick, ditt ansvar som köpare träder in när du hämtar ut den på ICA Posten, eller motsvarande.
Då frågar sig någon vad som händer om posten slår sönder paketet, och den kommer fram skadad.
Då gör man en reklamation till posten och finner de att paketet är dåligt packat hamnar ansvaret på den som sålde apparaten. Har paketet utsatts för en olycka inom Posten och trots god packning gått sönder, ja då kan Posten ta ansvaret.
Det är således säljaren av apparaten och frakttjänsten, som är ansvarig för att packa så väl att det tål transporten. Detta är som gjort för att skapa svåra konflikter. Får du ett dåligt packat paket med trasiga grejer och tycker att detta var mycket dåligt packat, och har godkänt att säljaren lägger ansvaret på dig som köpare, ja då kan du stå där med en trasig radio och tom plånbok..
Godkänn aldrig en säljare som tar betalt för frakten men inte tar något ansvar. Gör alltid säljaren uppmärksam på detta förhållande.
Ett väl packat paket skall tåla att ramla i golvet från köksbordet exvis 5 ggr i olika riktningar. På det här viset kan man slippa svåra konflikter efter ett köp på annons.
Jag har sett apparater som är så dåligt packade att det bara finns lådans pappväggar mot både sidor och panel på en dyr radio, om posten tappar den 50 cm kommer rattar att tryckas in. Att säljaren då skyller på Posten är oacceptabelt.
På TRADERA, där många handlar finns den här saken upptagen, mycket noga. Men få har läst det och många säljare lägger risken och ansvaret med frakten på köparen.
Klart att det i vissa fall är svårt att veta hur bra man måste packa, men en frakttjänst kräver kunskap av säljaren, det kommer vi aldrig ifrån. Det kan då hända att säljaren vill ha mer betalt för mer emballage, det är i så fall helt rätt. Skall säljaren ta sitt ansvar kan det krävas mer packmaterial vilket då han får debitera köparen. Se till att de här sakerna är helt i ordning innan en affär görs upp.
Skall man skicka ömtåliga saker som slutsteg bör man nog tänka sig att själv åka och hämta med bil. Att packa med originalkartonger är bra, men det kan krävas en ytterkartong likaväl.
På SRS sänder vi närmare 100 postpaket varje dag, det är extremt sällsynt med fraktskador, detta beror på att vi har den kunskap som krävs för att packa tillräckligt bra.
Några små oskyldiga små skämt på slutet.
Plättar
Lilla Lisa är överförtjust i plättar.
Mamma varnar henne: "Om du äter för många plättar kan du bli tjock!"
Följande dag åker mamma och Lisa in till staden med buss, och vid ett tillfälle stiger en gravid kvinna på. Lisa går fram till henne och säger:
"Jag vet nog vad tant har gjort, men gott är det!"
Snåla smålänningar
Ett småländskt par vann tio miljoner på tipset, och frun frågade sålunda sin man:
Hur skall vi göra med tiggarbreven?
Mannen svarade då: Fortsätt att skicka dem!
Ett gäng smålänningar satt på en uteservering på Lilla Torg i Malmö. Plötsligt säger en av dom:
”Jag betalar för alla”.
Nästa dag stod följande rubrik i lokalblaskan:
"Rasande smålänning ströp buktalare på uteservering"
De
Roy, ÄssÄmFyraFotPeDahl
SM4FPD
Roy Nordqvist
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se