HEJ Mejlingslistan

Dagens tema är: Ferriter järnpulver och toroider

Dagens Tema är: Toroider, ferriter och järnpulver. De här undergörande små mojarna som alla säger skall lindas upp på alla sladdar. Men vad är dom för saker? Hur funkar dom? Vad heter dom och vad är det för skillnad på dom? Ett försök, ja jag försöker i alla fall........

Några genmälen till förra brevet och strömbaluner.

Och ni, det är kul med kommenterare kring det jag skriver, ibland blir det svårt att förstå, hör av dig och be mig förklara tydligare, eller hör av dig och berätta att du löst ett problem. Ibland kan något bli tvetydigt trots att jag försöker vara entydig. Då reder vi ut saken. Min ambition är att försöka beskriva komplicerade tekniska saker på ett sätt så att så många som möjligt får upp ögat, ibland med enkla liknelser och förenklade begrepp, och kanske någon fattar intresse och själv går på djupet med tekniken.

HM-36 kan vi själva modifiera, se text om detta.

Nu lackar det mot jul, och Wolfgang, vår HAM säljare håller på med Julpriserna, kolla här: http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif  det är ju en tradition att vi kommer med mycket goda julerbjudanden till Julen. Så spring inte och köp på impuls något utan att ha kollat med ICOM först, hos SRS. Och nog har vi en IC-7400 demo till super pris för den som vill ha en sådan, men inte riktigt har råd med en helt ny. Kolla redan nu för julpriser med Wolfgang. Tänk oxo på att vi ibland skapar paketerbjudanden, exvis IC-7000 med PS och AH-4, har du redan ett PS ta då en prat med Wolfgang och "bygg" ett lämpligare paket, som passar dig och din plånbok. Eller bygg ett paket utanför annonsens ramar. Vi vet ju inte vilka grejer du behöver i ett paket.

Pionjärlistan D-STAR

Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en kommentar, exvis: "kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag" Det finns D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen 145,3375 MHz, och 145,79375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under hösten, med en DV station.

SM1

SM2

SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup

SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4, QRV 145.3375 MHz

SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz

SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup

SA4AZC Christer, kör IC-E2820, QRV 145,3375 MHz

SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91

SA4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91

SM4GND Anders i Sågmyra kör IC-2200H med D-STAR.

SM4EXE Hans Falun. IC-2200H med D-STAR.

SM4RNA Anders Ludvika mobilt D-STAR

SM4YWL Thomas Mora. IC-E91 handapparat

SM4MJR Bosse, Borlänge QRV 145.3375 MHz, IC-E92D

SM5

SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920 och IC-E91, äv mobilt

SM7URN Patrik, Scannar 145.3375, 433.400 & 145.79375 MHz på 2820´an här hemma.

SA0AWA Nilsanders, kör IC-E92D, QRV 145,3375 MHz

LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).

LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).

LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).

LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).

LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).

Listan växer, en SA-nolla har tillkommit, det bör finnas mer än 100 DV stationer i SM, men alla kanske inte är aktiva eller med på det här brevet. D-STAR är här för att stanna, vi kommer att få höra mycket om D-STAR framöver. Lyssna även du som inte kan avkoda D-STAR, lägg in 145, 3375 MHz i din skanningslista. Finns det DV trafik så kommer skannern att stanna, brusspärren att öppna och du hör ett "mjukt" brus. Ett brus med signalstyrka och som skiftar mellan olika stationer.

D-STAR i Europa

Jag kan meddela att i Tyskland finns nu c:a 25 D-STAR relästationer anslutna till internet.

I England finns c:a 12 st D-STAR relästationer anslutna till internet.

JUL PRISERNA REDAN UTE PÅ HEMSIDAN

http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif

Passa nu på att skaffa den där drömtransivern. Se till att du får D-STAR i grejerna. Varför inte en lite mer påkostad HF station. Kolla julpriserna ring sedan till Tomten och tala om att han inte behöver bry sig, tala om att du fixar dina julklappar själv. Så slipper du problemet med oönskade julklappar.

Chatt = QSO ??

Är det snart slut med Q-förkortningarna, jag har upptäckt att ordet chatt används för radiokontakt. Man hör sådant här numera: "jag hade idag en chatt med JA9XXX På 18 MHz". Som förr hette: "jag hade idag ett QSO med JA9XXX på 17 meter".

Kanske skulle rubriken vara: vårt dynamiska språk?

Jag fick en dag frågan om D-STAR kunde möjliggöra chatt mellan tre personer. Men det går inte, var min första tanke till svar var: D-STAR är ju ett telefonitrafiksätt, dvs vi talar med varandra över radio med D-STAR. Man kan inte chatta i D-STAR och det går inte att ligga uppkopplade tre på en gång så svaret var NEJ.

Men efter lite funderande insåg jag att frågeställaren menade om man kan ha ring-QSO med D-STAR. Och då blir svaret: javisst går det, man kan vara hur många som helst i ett D-STAR QSO.

Med D-STAR kan du köra DD, dvs småmeddelanden, är då detta chatt? De kan adresseras till en mottagare.

Det finns trafiksätt där man bara kan vara två, exvis AMTOR, där två stationer "handskakar" sig fram genom QSO:et. Dock finns ett lyssningsmode i AMTOR, man kan lyssna på ett sådant QSO men ring-QSO går inte. Så frågeställaren funderade på om man i D-STAR är uppkopplade parvis digitalt.

Chatt enligt uppslagsboken

Att chatta kommer från engelskans chat, och innebär ett snabbt utbyte av korta textmeddelanden. Ordet kommer från engelskan och betyder ungefär snacka, småprata. Att chatta betyder numera att man skriver till varandra online, vilket påminner om att sitta och småprata. Så visst har det en viss likhet med QSO på amatörradio. Men vill vi ha det så? Ett nytt namn på QSO?

Förr var komradio AM, Amplitudmodulerad

På de "stora banden" 68-88 MHz, 100 - 118 MHz, 146 - 174 MHz eller 30 - 50 MHz komradioband var det AM som gällde, i alla fall fram till mitten av 60 talet fanns många komradionät med AM. Proffsnät. Exvis elverket, truckar i industrin, sopköraren. När man så gick över till FM var det ett tekniksprång lika stort som dagens övergång från FM till D-STAR. Anmärkningsvärt var att man hade 50 kHz kanalavstånd trots att AM ju bara behöver 6 kHz bandbredd. På amatörbanden och särskilt på 145 MHz gick det att få tag på begagnade sådana komradioapparater, detta var i slutet av 60 talet, och många förespråkade då att man skulle köra kanaltrafiken på AM. Klart att det var i egen sak, ett stort jobb att trimma om en stor gammal AM komradio, en stor investering trots att man köpte dem som skrot, då skulle väl alla andra göra samma sak, de kan minsann komma med AM, det har ju jag gjort. FM segrade trots stort motstånd. Idag gäller nästa tekniksprång, digital modulation i smalbandsradio. D-STAR. Motståndet till D-STAR är dock knappast märkbart, det är en och annan som tycker att de inte är intresserade. Det viktiga är dock att inte motarbeta, utan att acceptera, och ha respekt för de som vill experimentera med nya trafiksätt. Jag tycker att detta sker, men det kan vara bra att ha lite teknikhistoria i huvet.

Skriver jag för mycket om ICOM?

Och inte hur andra fabrikat fungerar. Är jag fixerad på ICOM och ur bra de är? Ja kanske, men jag har inte för avsikt att beskriva de apparater jag inte kan något om, (läs: inte vill kunna något om) det står var och en fritt att skaffa sig kunskapen om en konkurrents blockschema och uppbyggnad, på samma sätt som jag beskriver ICOM. Ibland vet jag dock en del om konkurrerande apparater och skriver därför vad ICOM är bra på, och var och en kan då studera andra fabrikat i denna fråga.

Något jag själv försökt att göra hos generalagenter för andra produkter än radio, som kameror exempelvis, resultatet är fullständig skit, inget svar eller ren förnedran. Jag har till och med sedan sett hur de tagit bort konstiga "teknikliknande begrepp" ur annonserna.

Så den som spekulerar på ett annat fabrikat av amatörradio, ställ ansvariga mot väggen och försök få fram konstruktionsegenskaper, motiveringar till kretslösningar etc. Det jag skriver om ICOM är ett sätt att konkurera mot andra med seriöst beskriven teknik i apparaterna. I andra hand tycker jag det är roligt att kunna sprida lite kunskap och kanske entusiasmera radioamatörer som läser att hitta på egna projekt.

Kunskap som givetvis används även mot oss på SRS.

Ang rubriken, men visst skriver jag om andra konstruktioner, exvis de 1 MHz breda roofingfiltren i den en gång "världens bästa transiver". Visst kommenterar jag de "fantastiska" filtren i Atlas annonserna som krävde en hel A4 sida för att kunna plottas, ändå är de sämre än filtren i en 706:a. Visst har jag gnällt på vissa mikroTuners som bara täcker de lägsta banden, och jämfört dessa med ICOM Digiselect systemen. Men visst måste man vara ödmjuk och inte prata skit om saker man inte vet. Det är alltför många av våra konkurrenter som pratar skit om saker de INTE vet om en ICOM station. Med den kunskap jag förmedlar om ICOM radiostationers uppbyggnad har du möjlighet att själv granska andra konstruktioner och kanske förstå hur de lurar dig.

HEIL grejerna är snart slut detta är resten

Vi har som bekant slutat med HEIL headset och mikrofoner. Låg eller nästan ingen försäljning samt oseriös leverantör är skälen. Hjälp till att tömma lagret.

Vi har några enöriga headset och lösa kapslar kvar:

Enörigt med HC-4 "ljust ljud"    artikel 42014  ord pris: 900 kr säljs nu för 675 kr.

Enörigt med HC-5 "lagom ljud" artikel 42011  ord pris: 900 kr säljs nu för 675 kr.

Endast kapsel HC-4, artikel 42004, "ljust ljud" ord pris: 500 kr säljs ut för 250 kr.

Endast kapsel HC-5, artikel 42005, "lagom ljud" ord pris: 500 kr säljs nu för 250 kr.

HC-4 och HC-5 mikrofonerna är små plåtkapslade saker, som en halv sockerbit i storlek. Dessa är tryckkänsliga mikrofoner, dvs rundtagande. De är låg Ohmiga dynamiska och tål inte likström. Nåja, de går inte sönder av likström som finns i de flesta mikrofoningångar, men likströmmen påverkar ljudet negativt. Vid likström kommer membranet att flippa ut eller in och fastna, ljudet blir dåligt och utsignalen svag. Man behöver en liten kondensator i serie med micken för att blockera den fantommatade likströmmen. 1- 10 mikrofarad, 16 Volt, med plus mot mick kontakten. HC-4 låter ljust och kallas för DX mic, HC-5 är mer mjuk, men klar och distinkt i klangen. Det är mycket svårt att rekommendera då allt hänger på rösten, hur man vill låta, riggens egenskaper och hur man talar. Dock blir de allra flesta nöjda med båda kapslar. Prylarna finns att se på vår hemsida. Lösa HC-4 eller HC-5 kan byggas i de allra flesta mikrofoner. Eftersom de är lågOhmiga går det ofta mycket bra med oskärmade mikrofonkablar, i alla fall med måttlig längd. Att bygga en mikrofon med både HC-4 och HC-5 och en liten omkopplare är en kul grej. Då kan man på ett ögonblick byta ljud. Talavståndet till HC-4 och HC-5 är okritiskt men bör ligga på 2 - 5 cm. Gärna med lite skumplast omkring.

Headseten kräver att du monterar önskad kontakt. De har en 3,5 mm plugg för mick och en ¼ tum plugg för luren.

IC-7200 och USB jacken

USB jacken ger både CI-V kontroll och LF in och ut. Dvs PCM signal LF till TX och RX. Detta betyder att enda anslutningen till dator är en vanlig USB sladd för att få alla funktoner som krävs. Här kan du ladda hem programvara för att testa USB jacken: https://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/IC-7200/1_00/index.html

Obs att detta är en USB drivare till datorn. INTE en uppgradering till radion. Med denna programvara kan du styra allt i din IC-7200 med enbart en vanlig USB sladd. Du kan styra PTT och få LF både in och ur radion till datorn.

Chassit på IC-7200

Är gjutet i aluminiumlegering. Ganska tungt, men stabilt och mycket välgjort. Det lär inte ändra form även om man tappar riggen. Ett sådant här chassi är en mycket viktig del i att bygga en radio med låg chassistrålning, dvs för att kunna få radion typgodkänd överhuvudtaget. Chassit skall vara kallt, dvs inte stråla. Ja många kommer väl ihåg hur jag skrivit om äldre radioapparater där antennen kopplad till höljet ändå gör att det hörs stationer. Här är chassit kallt, man kan kalla det något som börjar likna det vi kallar jord men som knappast finns. En annan mycket viktig sak med ett stabilt chassi är livslängden, det låter kanske konstigt att chassit har med livslängd att göra, men ser man chassit som en enda stor jordpunkt som fungerar för alla frekvenser, inser man att det krävs ett chassi som består i den form och den strömfördelning som krävs. Eller med andra ord den kommer att kunna CE märkas även efter 10 år. Något som många andra konstruktioner inte kan redan efter några månader ute i friska luften.... Över chassit finns täckplåtarna. Den svarta kåporna som ser mycket kraftiga ut på bilderna, med former som liknar militära saker, eller plåtstrukturen hos en jeepdunk. Detta är plast, polykarbonatplast, mycket starkt, och ger en makalöst snygg finnisch. Vid första anblicken ser det ut som gjutna aluminiumkåpor. Slagtåligheten blir mycket god på det här viset.

Men skrämningen då frågar sig någon. Skärmning är något som är mycket svårare än att med ett kallt chassi få bort strålning från ett radiohölje. Dvs plåtkåpor är knappast det som kan göra att en radio Klarar CE mätnigarna. På själva det gjutna chassit finns täcklock och de har packningar för att göra radion tålig mot stänk av vatten. IC-7200 är inte IP klassad men tål mindre regnstänk. Både utanpå och mot fronten.

IC-7200 och kylning

Två små tysta fläktar står för kylningen. Chassit som jag berättat om är en viktig del av kylningen. Det fack i det gjutna chassit som finns på slutstegets baksida är utformat som kylflänsar. Här blåser de små fläktarna. Luften sugs in ovanpå riggen genom plastkåpan som jag berättat om ovan. Men om det då regnar in vid fläktluftintaget då? Det enda som finns mellan luftintag och utblåset på baksidan är de två fläktarna, regnet kan inte komma åt något annat än kylflänsarna och de två små fläktarna. Dvs kylningen är utformad som på de kommersiella marina HF stationerna och vatten i luftvägen kan ej skada några kretskort. Räcker då denna kylning då?  Själv är jag helt övertygad om detta, även om hård körning kan höja temperaturen rejält. Men det är ju först när det finns värme att blåsa bort som kylning kan ske. Man tolererar en viss temperatur. Bara att ösa på med full gas utan bekymmer för överhettning.

IC-756PROIII

En av storsäljarna genom tiderna. Snart är den historia, nja snart är väl kanske lite kort, i alla fall kommer ju IC-7600 att introduceras nästa sommar, jag har skrivit lite om den, och kanske blir den en ersättare till PROIII klassen. Med bredare display, men samma storlek förövrigt blir den en värdig uppföljare till PROIII:an. Vi kommer dock att försöka ta hem så många PROIII som möjligt då den är otroligt populär och modern. Man passa på att skaffa dig en PROIII till jul. Hur många som sålts är svårt att veta, men vi talar snart om 4 siffriga antal, vilket är mycket för denna bransch. Även om PROIII:an blir ersatt snart är den inte omodern.

IC-7600 likson PROIII är en mottagare i +30Bm klassen. Dvs 10 dB under topp maskinerna IC-7800 och 7700. Vi talar om interceptpunkten. Dvs intermodulationståligheten.

IC-7600 en ny HF station

Efterföljare till IC-756PROIII, med likande storlek och utseende.

Här finns bilder och beskrivningar: http://www.ab4oj.com/icom/ic7600/main.html

Riggen är precis visad på Tokyo HAM fair och vi vet inte så mycket om den ännu.

Verkar bli en mellanstation, mellan PROIII och IC-7700.  Men i storlek som PROIIIan.

Obs! Att det inte ens är klart att den kommer att heta IC-7600. Man har inte låst specifikationerna än, och det kommer givetvis en massa rykten om ditt och datt. Vi måste inse att i det här läget kan fabriken ändra egenskaper och specifikationer tills man fastslagit dessa.

Att det blir en full-DSP station är klart och att den skall matas med yttre PS på 13,8 Volt, samt lämna 100 watt ut.

Några kortfattade specifikationer, obs att dessa inte ännu är helt fasställda:

* IC-7600 är en 12 Volt och 100 watt HF station, (13,8 Volt) Dvs likt IC-756PROIII.

* Man har bytt till en 4 pinnars DC jack, förmodligen samma som på IC-7000.

* 3 st valbara filter i första mellanfrekvensen, 3, 6 och 15 kHz som IC-7800,7700.

* Dual Watch, dvs två mottagare med gemensam MF.

* Supermottagare med + 30 dB, IP3

* USB port på framsidan

* USB port på baksidan

* RTTY, (Baudot) och PSK31 encoder och dekoder. Med ett USB tangentbort kan man både      lyssna och sända dessa trafiksätt.

* APF och TBF, Audio Passband Filter, och Dubbelt Bandpassfilter för Baudot

* Separata RX in och RX ut jackar, möjliggör yttre preselektor multicoupler etc.

* Transverter uttag

* LF delar lika IC-7700

* TBW Transmit Bandwith  inställningar

* Inställningar för LF ljud i både Rx och TX

* Spectrum scope funktioner likt IC-7700, dvs utökat jämfört med IC-756PROIII

* AM och CW auto tune. Riggen hittar automatiskt centerfrekvensen vid dessa trafiksätt, du   hamnar exakt på frekvensen när du svarar en Morsestation.

Är då en IC-7600 en värdig efterträdare till IC-756PROIII

Ja mycket tyder på det. Prisklass, prestanda storlek finesser, ja nog kan det bli en radiostation mellan IC-756PROIII och IC-7700.  Med tre valbara filter i första MF kommer den att ge oss mycket goda värden vid ARRL tester för Imd på små frekvensavstånd. Vi får en radio som kan klara att grannarna sänder inom några kHz avstånd med varsin IC-7800. I kombination med ICOMs rena PLL frekvenssynteser kommer vi att få en toppen station. Vi får en rigg med vidareutvecklad spektrumanalysator lik den i IC-7700 och IC-7800. En spektrumanalysator som inte finns hos någon konkurrent!! Vi får en kortvågstransiver som går att få att täcka eventuellt nya amatörband i framtiden. Den kommer att ha fulla prestanda även utanför våra amatörband.

Ja en mycket värdig efterträdare till IC-756PROIII.

IC-7200 och kylning

Två små tysta fläktar står för kylningen. Chassit som jag berättat om är en viktig del av kylningen. Det fack i det gjutna chassit som finns på slutstegets baksida är utformat som kylflänsar. Här blåser de små fläktarna. Luften sugs in ovanpå riggen genom plastkåpan som jag berättat om ovan. Men om det då regnar in vid fläktluftintaget då? Det enda som finns mellan luftintag och utblåset på baksidan är de två fläktarna, regnet kan inte komma åt något annat än kylflänsarna och de två små fläktarna. Dvs kylningen är utformad som på de kommersiella HF stationerna och vatten i luftvägen kan ej skada några kretskort. Räcker då denna kylning då?  Själv är jag helt övertygad om detta, även om hård körning kan höja temperaturen rejält. Men det är ju först när det finns värme att blåsa bort som kylning kan ske. Man tolererar en viss temperatur. Bara att ösa på med full gas utan bekymmer för överhettning.

Nej! IC-7000 blir INTE varm

Ihärdiga myter om hur fruktansvärt varm en IC-7000 blir florerar fortfarande. Detta är väldigt konstigt, särskilt mycket talas detta om bland de som inte äger en IC-7000. Medan de som äger en IC-7000 inte har några problem. Vad menar man med varm då? Naturen har gett oss möjlighet att med våra kroppsdelar känna temperatur, med ganska hög noggrannhet kan vi känna värme eller kyla. Eller rättare sagt vi kan noga bedöma om något är varmare eller kallare än vår egen kroppstemperatur. IC-7000 blir c:a 43 grader och känns därmed varmare än våra fingrar. Men är detta då skadligt varmt? Behöver man oroa sig? Kan man få brännskador? Och varför? Läser vi i manualen ser vi att IC-7000 kan användas i 60 graders omgivningstemperatur. 60 grader är rätt varmt det kan jag hålla med om. Men så varmt blir det i bilen vare sig vi har radion på eller avstängd. Jag vet de som installerat sin radio vid värmeutblåsen i bilen, och då är 60 grader lågt. Ändå överlever IC-7000. Vi skall veta att en sådan här apparat är lödd i ugn, dvs man "bakar" kretskorten i en ugn, så att lödningarna sker. Då ligger man runt 300 grader, och tennpastan smälter och alla lödningar sker av sig själv. När detta skett sjunker tempen sakta till kretskorten kommer ur ungen. Alla komponenter tål minst 300 C. Så varför oroa sig för drifttemperaturen, 43 C? Bara för att fingrarna känner värme. De flesta komponenter i en sådan här radio är specade att kunna köras i 90 till 120 C. För att "skrämmas" ännu mer skall vi veta att inuti apparaten, vid vissa kretsar, exvis DSP kretsen blir det ännu varmare, ja annars skulle ju inte höljet kunna bli 43 C. Jämför man med en radio med stort hölje, så kommer ju inte denna värme ut på samma vis till höljet, att känna på en sådan radio och tycka att den går kall lurar oss själva, inuti är vissa kretsar precis lika varma som i en liten knatte. Kanske ännu varmare då värmen inte leds ut till chassi på samma effektiva sätt som i IC-7000. Att en IC-7000 blir 43 grader är inget att oroa sig för, var istället nöjd med att de varma punkterna kyls så bra ut genom hela dess hölje och med fläkten. Går vi tillbaka i historien så blev radiostationer glödheta. Det finns exempel på rör riggar med betydligt sämre komponenter som blir riktigt varma, och de går än i dag efter 35 år. Och vem oroar sig för att CPU i datorn blir 110 C?  Digitalboxen blir ju lika varm, och den står ju på dygnet runt....

Nej!  IC-7000 blir inte varm, bara några grader, (6 C) över kroppstemperatur.

En kommentar från Hans, "inte läcker kabeln"

Jag skrev i förra nyhetsbrevet att koaxialkabeln "läcker" om man inte använde balun. Givetvis läcker den inte, men jag brukar välja att säga så då effekten blir som om kabeln läcker. Vilket jag oxo skrev i en av texterna förra gången. Hans har beskrivit det så här:

En sak i nyhetsbrevet förbryllar mig en del. Du talar om strömbalunen och dess funktion. Så

som jag ser det, kan inte en felterminerad koax läcka (påtagligt mera än en anpassad). Däremot blir det ju en återgående (reflekterad) våg vars energi går tillbaka mot källan inne i kabeln, mellan insidan av ytterledaren och innerledaren. Inget av detta går tillbaka på utsidan av ytterledaren (skärmen). Däremot om vi ansluter en balanserad strålare (en dipol t.ex) i änden så induceras förstås en hel del ström på skärmens utsida (som elektriskt är helt skild från insidan), och det är detta som är problemet som man löser med t.ex. en strömbalun. Jobbet balunen gör är att förändra koaxialkabeln så att det blir svårt för en HF-ström att ledas via skärmens utsida, medan transporten mellan skärmens insida och mittledaren fortfarande är opåverkad. En HF-spärr behövs, en drossel i serie med skärmens utsida, det Roy kallar strömbalun. Man kan tillverka den genom att rulla ihop en induktans (spole) av själva kabeln, endast utsidan påverkas. Alternativt kan man öka utsidans impedans genom att sätta på ferrit-ringar runt kabeln. Större spole, eller mera ferrit behövs för lägre frekvenser än vad som erfordras för högre frekvenser.

Bästa hälsningar,

Hans/CFO

SU9HP

Hans tycker oxo att jag skall understryka att SWR och HF på skärmen är olika saker

 Dvs reflekterad effekt eller stående våg är inte samma sak som HF i chassit, mantelström, eller som jag utrycker det att koaxialkabeln "läcker". Något jaga poängterat förr.

Nästan dagligen har jag kontakt med radioamatörer som har problem som vi efter en stunds samtal kan relatera till HF i chassit, skärmström, ledningsbunden HF, eller helt enkelt att koaxens skärm och radions chassi är en del av antennen. Svaret från radioamatören med problem blir nästan alltid: "men jag har ingen stående våg", "min antenn är perfekt anpassad" eller "jag stämmer av mycket noga med min antennavstämmare och har ingen SWR". Och ändå kommer det tillbaka HF men utanpå koaxen. Ja visst kan det bli missförstånd. Men låt oss slå fast att det råder inget som helst samband mellan HF i chassit, mantelström, läckande koax, strålande skärm, chassiström och stående våg. Lindar vi en strömbalun som jag skrev om i förra brevet, så kommer den HF som knallar fram inuti kabeln obehindrat både framåt och bakåt, dvs SWR blir ofta lika. Obalans och HF i skärmen, chassit etc kan göra att SWR mätaren visar fel eller påverkas av att man tar i chassit dock. I värsta fall kan SWR mätaren förstöras av för mycket HF i chassit. Visst är det svårt det här. Den som har experimenterat och löst sina problem börjar i alla fall få en känsla av saken.

När jag skriver om "felterminerad" koaxialkabel

Är det tvetydigt, och jag vill ju vara entydig.

Felterminerad kan betyda att koaxen är avsedd för 50 Ohm system och ansluts till 219 Ohm, då är den felterminerad. Men detta generar inte HF i chassit.

Min mening med uttrycket är när en koax som ju är obalanserad anslutes till en balanserad last som dessutom strålar, dvs till en dipol, jag menade i förre brevet när en obalanserad koax ansluts till en balanserad last i form av en dipol, då uppstår HF i chassit, som vi botar med strömbaluner bl.a. Beklagar detta otydliga och jag skall försöka uttrycka saken tydligare i fortsättningen.

Obs att det här ju faktiskt betyder att om vi har en koax, som är obalanserad, och ansluter den till en konstlast, ett motstånd av de typer jag förr skrivit om, som ju är balanserat, så blir det INTE  HF i chassit. Det är först när lasten strålar som en dipol eller en vertikal eller GP antenn. Min avsikt är att uttrycket "HF i chassit" skall bli vedertaget, då det ju är när HF strömmen kommit så långt som till chassit, som problemen kan bli akuta.

Men varför påverkas inte innerledaren i koaxen?

När man lindar en strömbalun av koax. En bra fråga. Jag har accepterat att det blir så.

Det går säkert att förklara, och det vore kul att se en sådan förklaring.

Så här skriver Jörgen, SM0IVX om sin nya IC-7200 och om fjärrstyrning

Han har goda tips till den som vill fjärrstyra sin radiostation:

Hej Roy! Först vill jag säga att jag är mycket nöjd med min nya IC-7200 som är en liten trevlig transiver! Mycket radio för pengarna! I övrigt ville jag bara bidra med ett tips ev till ditt nyhetsbrev hur man relativt enkelt med hjälp av gratis SW kan fjärrstyra IC-7200 via internet med hjälp av två lap´s, "REMOTE" och "LOCAL"! Ljud via Skype och radiostyrning via HRD samt pc remote control via TeamViewer! Två Skype konton behövs, i mitt fall "sm0ivx_online" i LOCAL PC och "IC-7200_online" i REMOTE PC, för ljudöverföringen! Ham Radio Deluxe SW i REMOTE PC´n för styrning av IC-7200 via USB! TeamViewer SW används för fjärrstyrning av lap´sen, ett program i vardera lap´en! Som "knorr på det hela" kan man använda ett BT-headset i LOCAL PC´n och därmed kunna röra sig en aning fritt när man inte skall "ratta" HRD-riggen! Hi! Jag läste artikelen om RC i senaste QTC och tyckte att det verkade "en aning invecklat" så jag sökte finna "ett enklare sätt" och fick detta att funka idag! Även min gamle arbetskamrat Roffe / SM0CLS har varit med i idekläckningen! Jag tänkte att det kanske kunde vara till hjälp för någon som vill och behöver använda sig av RC på relativt enkelt sätt och skickar dig därför denna information! Bifogar även några länkar för nedladdningen av SW samt till min egen sajt med reklaminslag för ICOM! Hi! / 73deSM0IVX_Jörgen

http://web.comhem.se/~u14359181/MAIN.html

http://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/index.html

http://www.dxzone.com/cgi-bin/dir/jump2.cgi?ID=8438

http://www.teamviewer.com/index.aspx

"Filterfabriken" i IC-7200

Filtren är något av det viktigaste vi har i en mottagare. Filter har funnits i en massa skepnader genom tiderna. LC filter, dvs bara spolar och kondingar, mekaniska filter och kristallfilter, inte att förglömma keramiska filter. Nu är det dags för DSP gjorda filter även i den lite enklare och billigare radiostationerna. IC-7200 har liksom IC-7800, 7700, 7400, 7000, 756PROall sådana filter och med filterfabriken kan vi skapa de filter vi behöver för det trafiksätt och den smak vi har. Filter tar bort QRM, filter tar bort brus, filter skapar den bandbredd vi behöver för respektive trafiksätt, filter är den viktigaste delen av signalbehandlingen. Med ICOM:s filterfabriker kan du göra allt som kan tänkas göras med just filter, med PB:erna kan du när som helst krana omkring i de skapade filtren. ICOM gör detta utan att hitta på konstiga namn och dåliga lösningar. ICOM:s filter är näst intill perfekta. ICOM försöker inte dupera lättrogna kunder med konstiga franska ord som "countour".

Filterfabriken i IC-7200 är lite enklare än i ICOMs större riggar. Men oxo enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara att vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen till tjugotusen kronor om det vore som förr. Du kan skapa filter från 50 Hz bandbredd i CW, och upp till 10 kHz i AM. Vid SSB är max bredd 3,6 kHz, då kan du "njuta" av ljudet, och de vackra rösterna från de som kör bred SSB, eller HiFi SSB. Du som lyssnar på AM, här är drömmen med vridet på en ratt skapar du exakt den bandbredd som krävs för att få en kompromiss mellan QRM och ljudkvalitet. På de högre frekvensernas BC band går det ibland att lyssna AM med upp till 10 kHz bandbredd. Du hör diskanten ända ner i halsen på de som talar, du hör diskanten från cymbalerna på ett sätt som du aldrig varit med om förr på AM.

Färdiga koaxialsladdar hos SRS

Många drar sig för att göra koaxialsladdar, löda konakter och pilla. Och jag håller med, det är inte kul att löda koaxialkontakter, särskilt om verktygslådan är måttlig. Ibland blir det inte bra och man känner sig osäker. Att köpa sig ett verktyg för kontaktpressning av koaxialkontakter kräver en budget som de flesta inte vill se liggande och använd ett par ggr per år. Likaså ett sortiment av koaxialkontakter som kan monteras med detta verktyg är en investering i sig oxo.

SRS har färdiga kablar med kontakter i olika längder, består av RG-58 kabel.

PL-259 plugg till PL-259 plugg 50 cm                          artnr 49060 pris: 85 kr

BNC plugg till BNC plugg 50 cm                                 artnr 49059 pris: 118 kr

PL-259 plugg till PL-259 plugg 25 meter                      artnr 64561 pris: 450 kr

PL-259 plugg till PL-259 plugg 25 meter med avlastningsögla artnr  64560 pris: 575 kr

Kontakterna är kontaktpressade och försedda med krympslangar på 25 meters kablarna.

Avlastningsöglan består av en kaus som gör att man kan hänga upp koaxialkabeln så att den inte hänger i kontakten vid en balun. PL-259 pluggar är inte vattentäta och bör lindas med vulktejp eller eltejp om de skall sitta ute länge. De korta sladdarna är lämpliga för anslutning mellan rig och avstämmare, eller rig till SWR mätare, koaxialomkopplare etc.

JUL PRISERNA REDAN UTE PÅ HEMSIDAN

http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif

Passa nu på att skaffa den där drömtransivern. Se till att du får D-STAR i grejerna. Varför inte en lite mer påkostad HF station. Kolla julpriserna ring sedan till Tomten och tala om att han inte behöver bry sig, tala om att du fixar dina julklappar själv. Så slipper du problemet med oönskade julklappar.

Modifiera HM-36 nya versionen

Först måste du se vilken version du har, så här känner man igen dem. Obs att detta inte handlar om någon sorts kvalitetsskillnad, snarare en smaksak. Alla elektretmikrofoner är väldigt lika, och har nästan rak frekvenskurva åtminstone från 50 till 20 000 Hz. Vi använder 300 - 3000 Hz, och behöver göra en förbetoning av diskanten. Det är kondingarna i micken som bestämmer hur den låter. Och det är bara den vi skall byta.

Den gamla HM-36 micken har alltid låtit bra, den är byggd med en eleketretkapsel som har tre anslutningar, man känner igen den på att det är en tråd, röd eller svart, och en skärmad kabel. Dvs tre anslutningar till den lilla elektreten. Ser det ut så här i din HM-36 är det bara att köra vidare, bättre ljud blir det inte från en handmikrofon. HM-12 är byggd på samma sätt men har en knapp bak.

Den nya HM-36 kom i slutet av 2007 eller i början på 2008 och man kan få rapporter om sämre diskant och lite för fet bas. Öppna och se om den är byggd på en elektret med två anslutningar, dvs det finns bara en skärmad sladd till kapseln. Den nya HM-36 som bör modifieras är märkt med "made in China" på baksidan. Att modifiera denna är enkelt och den kommer att låta som en HM-12, eller som en gammal Japanbyggd HM-36.

Ta helt enkelt bort R1, 1 kOhm och C2 10 uF.

Byt sedan värde på C1, den är på 0,22 uF och man byter till 0,01 uF, (lika med 10 000 pF eller 10 nF). Dessa komponenter är utmärkta på kortet och det är enkelt att göra jobbet. Vill du labba mer kan du prova att ändra R3 22 kOhm, prova 33 eller 47 kOhm, och andra kondingar..

När man gör en sådan här modifiering med seriekonding kommer resultatet att variera beroende på vilken sändare man kopplar micken till. Anledningen är att olika riggar har olika mikrofonförstärkare, med olika ingångsimpedans. Detta gör att effekten av kondensatorn blir olika. Även olika typ av fantomatning av likström till micken kan inverka, liksom olika röster hos operatören kan variera resultatet. I det här fallet är skillnaden dock dramatisk på de flesta riggar.

De HM-36 typ vi modifierar på SRS har fått en röd prick på baksidan.

Toroider ferriter och järnpulverkärnor

Alla har vi väl hört talas om att vi skall använda toroider, eller ferritkärnor till både det ena och det andra, avstörning, spolar, filter, baluner och som allmän problemlösare av allt ont. Men de här komponenterna finns i en nästan oändlig massa typer och former, för att inte säga färger. Vi skall försöka reda ut begreppen kring de här komponenterna. Med tyngdpunkt på "försöka".

Att ladda hem gratisprogrammet "mini ring core calculator" http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm  behöver jag väl inte säga till om. Förhoppningsvis kan ni lära er, eller inspireras så pass mycket att det går att tillgodogöra sig detta lilla program, och göra bruk av de ferriter och toroider som ligger där i junkboxen.

Vi har två huvudmaterial; ferrit och järnpulver. Vi har flera användningsområden för våra toroider; som bredbandiga HF transformatorer eller som spolar till avstämda kretsar. Kanske kan vi behärska lite av de här sakerna efter dagens brev.

Det finns olika åsikter om de här komponenterna, det kan bero på att de finns i olika material, med mycket olika egenskaper. Det förekommer att man blandar ihop järnpulver och ferrit kärnor, med följden att det kan uppstå olika åsikter. Man kan tolka specifikationerna, datablad och formlerna olika. Det finns oxo olika "experter".

Se dagens tema Toroider

Som ett försök att komma vidare i saken, som en inspiration till den som vill lära sig mer. Som en lätt aha upplevelse. Ämnet är betydligt mer komplicerat, och den som vill hänge sig till spolar, ferriter och järnpulver kan ägna sitt liv till det, och det är säkerligen mycket inspirerande, radio det får han köra i nästa liv.... Med lite känsla för ämnet kan vi dock använda oss av en del kärnor och lösa en del problem. Problem som ibland löser sig utan att vi egentligen riktigt vet vad vi gjort. Något som vi fixar i nästan alla ämnen. Ja ta exvis datorn vi löser problem utan att ens kunna allt om Win, DOS eller ens vet hur datorn funkar. Med lite kunnande kan vi köra radio utan att vara varken antenndoktor, matarledningsexpert etc.

Man kan skriva ett brev i Word utan att kunna mer än 4 procent av programvaran. Vi kan köra radio med bara en procent kunskap om spolar, antenner, kablar, och toroider. Men det är roligt att kunna lite mer. Ja det finns de som fotograferar utan att ens veta vad en bländare är, eller hur den är uppbyggd, konstigt? Nej men det finns många som vet, och de kan kanske inte alls något om bild.

Varför kärnmaterial i spolar och transformatorer? Permabilitet

Ferrit eller järnpulverkärnans huvudskäl är att höja Induktansen i våra spolar. Med ett kärnmaterial kan vi höja induktansen med en faktor 10 till 1000 jämfört med en luftlindad spole, det betyder färre varv på våra spolar, och i många fall betyder detta bättre data, mindre förluster och bättre Q-värde. Vi behöver mindre tråd, men framför allt, vi får mycket minde strökapacistanser. Vilket i sin tur betyder bättre kontroll på spolens resonansfrekvens. För bredbandstransformatorer, exis baluner och slutstegskopplingar, betyder det väldigt mycket att slippa strökapacistans och resonans.

Permabilitet betyder "ungefär" spolens faktor i induktans jämfört med en luftlindad spole. Med permabiliteten 100 behöver vi bara linda en hundradel av antalet varv jämfört med en luftlindad spole. Dock är det sällan man gör en direkt jämförelse med en lika stor luftlindad spole. Så begreppet pemabilitet får vi se lite som en teoretisk faktor. Skall man gå på djupet är det betydligt mer komplicerat.

Permabilitet betecknas med m  (mikrotecknet) i de flesta datablad

Enkelt utryckt är detta faktorn hur mycket mer induktans vi får per lindat varv på en viss kärna jämfört med en luftlindad spole.

Idag talar vi om spolar med kärna som har permabilitet från 10 till 1000. Men det finns specialmaterial med mycket hög permabilitet.

Det finns kärnor som minskar permabiliteten, dvs vi får lägre induktans än om spolen skulle varit luftlindad. Många av oss som rotat i gamla radioapparater har säkert funnit spolkärnor av mässing eller aluminium. Vi trimmar då spolen åt andra hållet, dvs ju mer vi skruvar in mässingkärnan ju lägre induktans. Den som försöker byta ut en sprucken järnpulverkärna mot en av mässing lär misslyckas med att få trimmat upp radion.

Men det finns fall där man kallar permabilitet för Mu.

Ferrit

Är ett ferromagnetiskt material, dvs järnhaltigt, ferrit är en metallegering bestående av järnoxid, mangan, zink och, eller nickel. De olika fabrikaten har olika legeringar och innehåll av dessa metaller och oxider. Metallmaterialen är sintrade, dvs man har bränt ihop små kulor, eller fragment och bakat in dessa i ett epoxymaterial. Där det då bildas en luftspalt mellan alla metall kulor. Mangan Zink legeringarna har den högsta permabiliteten, och Nickel Zink legeringarna har lägre förluster. Nackdelen är att ferritkärnor lätt mättas av stora likströmmar. Permabiliteten är oftast mellan 100 och 1000. Ferritkärnor används som HF induktanser, störningsfilter, och effekttransformatorer, exvis i sw mode nätaggregat. Ferritkärnor tillverkas i olika format, stavar, C eller E kärnor och i toroidform.

Ferritkärnor är nästan alltid mörkgrå till färgen och omålade. Men det förekommer färgkodade ferritkärnor oxo.

Järnpulverkärnor

Består av järnpulver, som oxiderats och partiklarna blir därmed isolerade gentemot varandra. Järnpulvret gjuts med ett bindmedel, ofta ett epoxymaterial. Vi får liksom ferritmaterialen möjlighet att forma olika kärnor, som stavar, C och E kärnor samt i toroidform. Fördelen med järpulverkärnor är att de tål höga strömmar utan att mättas, nackdelen är lägre permeabilitet, 3 till 40 är typiska värden. Det betyder att man måste linda fler varv tråd, än på ferritkärnor. Järnpulver används mer till spolar i avstämda kretsar, och ger en stabilare induktans än ferritmaterial. Typiska järnpulverkärnor är AMIDON kärnorna. De finns i olika färger, och används flitigt i bandpassfilter, lågpassfilter etc. Gula eller röda är typiska i kortvågsbyggen. Järnpulverkärnor är mer temperaturstabila och lämpar sig mer där resonans finns, avstämda kretsar VFO spolar etc. Järnpulver används även i effektdrosslar, filterdrosslar i SW nätagg där höga likströmmar förekommer.

Ferroxcube

Ett fabrikatsnamn på ferrit Toroiderna från Philips. En användbar typ i den familjen är med materialbeteckningen 4C65, dessa har permabiliten 125, mycket lämplig att bygga baluner för HF med, samt för avkoppling av kablar, strömbaluner på koax. Dubbla sådana kärnor i storlek 36 x 23 x 15 mm rekommenderas till nästan allt på kortvåg.

Dessa kärnor har en typsikt Violett färg, dvs ett undantag från regeln att ferriter är grå eller svarta och järnpulver är målade... Violetta Philips toroider av materialet 4C65 användes flitigt av Standard Radio, dvs den svenska tillverkaren av kortvågsstationer för sjöfarten. Dessa kärnor kunde man hitta i slutstegen bl.a. Orange kärnor av detta fabrikat används för 136 kHz byggen. Det står att läsa om dessa i ELFA katalogen för den som vill veta mer.

Hur skiljer man på materialen i kärntyperna då?

Vanligen är de kärnor vi finner som utgör commonmode filter, baluner, strömbaluner och transformatorer av ferritmaterial, vi hittar den på sladden från tangentbordet, mussladden eller i ingångar till nätaggregaten. Baluner är nästan alltid lindade på ferritkärnor i toroidform.

Järnpulverkärnor är ofta lackerade i glada färger och återfinns där det gäller att skapa en spole för en resonanskrets, mottagarens ingångsfilter, bandpassfilter, lågpassfilter etc.

Det förekommer även byggbeskrivningar där man använt större järnpulverkärnor till baluner, dvs bredbandstransformatorer.

Att skilja på skrotade kärnor som man sparat på är svårt, det går inte att mäta magnetfältet med en kompass, ferrit och järnpulver är lika därvidlag. Att linda som HF transformator och köra mot konstlast kan vara en lösning, ett annat sätt är helt enkelt att prova, eller leta i litteratur efter något som liknar de man har. Man kan förstås linda en spole och stämma av med kondensator, en avstämd krets, som man sedan dippar. Då får man reda på permeabiliteten på ett ungefär.

Kanske någon har ett bra tips på hur man skiljer på oidentifierade kärnors materiel????

Beteckningarna på toroiderna

Kan vara T, F, FT eller FB. Men det finns andra oxo. Vi kan förutsätta att T betyder Toroid, och vanligen Järnpulver toroid, F betyder Ferrite, och kan då vara kärnor av olika utseende, men vanligen Toroidform. FT betyder Ferrite Toroid och är ganska vanligt. FB är en Ferrite Bead, dvs en ferrit pärla, en liten sak mer som en liten rörstump, eller en lång toroid. FB ser man ofta påträdda på benen på transistorer som skall arbeta som exvis HF steg, avsikten är att "släcka" okynnes beteende (parasitsvängningar) på VHF och UHF. FB finns ibland som RFI avstörning av LF steg.

Nu är de förstås så att FT ibland kan betyda Feet

Ibland i alla fall, men vanligen förkortas feet med ft. Vi talar om den förhistoriska måttenheten för längd som fortfarande används i vissa länder. Vi kan se särskilt i Amerikansk litteratur, (ARRL handboken och QST) hur man ibland i samma artikel ibland skriver feet med FT och ibland med ft. Så det gäller att vara på sin vakt när stora böcker skrivs utan någon som helst standard eller kvalitetskontroll. Ännu konstigare kan det se ut när de sätter minus framför sorten, exvis antennen blir 30-ft, 52ft, 23FT eller 48-FT för 40-m, 40m, 40 m eller 40M, 40 M eller 40-M. Att sätta minus mellan belopp och sort har jag inte kunnat tolka. Särskilt som det blandas i samma texter, så kan man lätt missuppfatta sådana artiklar. Jag har många många ggr hjälp mina medamatörer med hembyggen där just sådana här saker kan ha ställt till det, byggaren har helt enkelt missuppfattat och, eller tolkat fel. Sen funkar inte antennen eller bygget. Det är då inte lätt att vara nybörjare, risken att tappa sugen är stor. Det normala när man skriver en artikel eller beskrivning är att försöka vara konsekvent och använda vedertagen standard och otvetydig text. Avsikten med en teknisk beskrivning är ju att så tydligt som möjligt förmedla vad man vill säga. Och att det skall gå att tolka på helst bara ett sätt.

Spolars Q-värde

Är ett mått på hur bra spolen är. En bra spole saknar resistans, förlust, men har önskad induktans. Dvs den har bara ett växelströmsmotstånd och helst ingen resistans som ju är en förlust. Sådana spolar finns inte i verkligheten utan de har alltid resistans och förluster. Q-värdet är enkelt uttryckt förhållandet mellan induktans och resistans. Lägre resistans som vi ju får med färre varv tråd, ger ett bättre Q. Det är möjligt att bygga spolar med goda egenskaper av ferrit och järnpulverkärnor, Q värden på 100 - 500 är möjliga att uppnå med de kärnor vi idag håller på med. En spole har även en kapacitans, den uppstår då lindningstråden ligger lindad varv för varv bredvid varandra. Vi kallar detta strökapacitans, även denna ingår och påverkar Q-värdet. Med få varv, dvs på en kärna med hög permabilitet får vi låga strökapacitanser och låg resistans, jämfört med en luftlindad spole. Kärnan har även den förluster och ingår då i det totala godhetstalet, Q.

Q-värdet hos filter och avstämda kretsar har däremot oxo med dess bandbredd att göra.

Al värde

I specifikationerna för toroider finner vi Al värden.

Al värdet är spolens induktansindex, och anger induktans per varv tråd.

Med hjälp av Al värdet kan man beräkna antalet varv som behövs för att uppnå önskad induktans. Enklare är att använda programmet jag hänvisar till, "mini ring core calculator", http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm .

Hur kan en spole få en resonansfrekvens?

Just därför att en spole är även en kondensator, kapacitansen mellan trådvarven gör att en spole ser ut som en avstämd krets, dvs spole parallellkopplad med en kondensator. För en spole lindad på en toroid av ferrit eller järnpulver blir det få varv och en låg kapacitans, därför kan resonansfrekvensen hållas på långt avstånd från arbetsfrekvensen för spolen. En luftlindad spole däremot kan få en resonansfrekvens om ligger nära eller under arbetsfrekvens. Avstämda kretsar görs med en spole och en extra kondensator. Exvis en HF transformator i ett slutsteg, är lindad med väldigt få varv, någon direkt resonansfrekvens bildas därmed inte, och slutsteget kan arbeta utan oönskade resonanser ända upp till 60 MHz. Det finns fall där man kan utnyttja det faktum att en spole får en självresonans. Ett exempel är de flerbandsdipoler jag haft med i det här brevet. Där spolen ger förlängning av antennen samtidigt som den fungerar som spärrkrets.

Toroidformen på spolar

Har fördelen att stänga inne magnetfältet, sådana spolar kopplar väldigt lite till varandra och kan byggas tätt och sitta nära eller på metallchassit, kretskortet utan att dess egenskaper påverkas. Två solenoidformade spolar kommer att fungera som en transformator och koppla till varandra om de sitter i närheten av varandra. Toroid spolar kan sitta tätt och därmed miniatyriseras apparaterna. Det är fult möjligt att luftlinda spolar med toroidform. För att vinna just fördelen med att de inte kopplar till varandra.

Ferritkärnor möjliggör bredbandiga konstruktioner

Eftersom vi har mycket hög permabilitet kan man bygga HF transformatorer med väldigt få varv, därmed hamnar resonansfrekvenser bortom all horisont. Typiska exempel är slutsteget i våra riggar där ett varv är primärlindning till sluttransistorerna och kanske 3 - 5varv sekundärt. Likaså baluner i området 1,8 - 30 MHz kan vara lindade med 5 - 10 varv för 50 Ohm.

"Kikare" "Gristrynen"

Kallas de ferritkärnor som är utformade med två hål. Användes mycket till TV på sin tid där de utgjorde baluner för antenningången. Kikare är c:a 15 mm stora och kan hantera 25 - 50 Watt som bredbandstransformator eller balun. Kikare är jättebra för hembyggen i QRP klassen på HF. Stora kikare, eller tvåhålskärnor finner vi i slutsteget på våra HF riggar, de är som en tändsticksask och fixar lätt ett par hundra Watt.

Det finns även sexhålskärnor av ferritmaterial. De är ofta lämpliga till VHF och UHF konstruktioner. Dessa finns lindade med förtennad tråd, sex varv och detta visar att ferritmaterialen är isolerande, man kan linda med oisolerad tråd, för högre effekter är det dock lämpligt med en rejäl isolering. Det finns en risk för överslag om det blir högra spänningar.

Järnpulverkärnor eller ferritkärnor i gamla radioapparater

Många av oss har säkert trimmat MF burkar eller HF stegen på gamla träradio, plåtradio etc. Ibland spricker dom, och det är mycket svårt att ersätta en sådan. Man kan hjälpligt limma ihop en sådan kärna. Att ersätta dem är svårt då det på sin tid fanns väldigt många olika material, och storlekar. Så var försiktig när ni trimmar gammelradio. Det kan vara både järnpulver eller ferritmaterial i dessa som utformats som skruvar. Förstör man skruvspåret kan man vända kärnan, det finns ofta ett färskt skruvspår på andra sidan. En viss förlust av material kompenseras med att man skruvar ner kärnan i spolen lite mer. Skruvmejseln för att skruva just sådana här kärnor måste vara av plast och filad att passa exakt i skruvspåret. Släpper inte kärnan finns risk att de spricker, försök att värma försiktigt på kärnan så att eventuell vax mjuknar, så kan den släppa. Tänk oxo igenom noga om den verkligen behöver trimmas.

Avstörningskärnor är nästan alltid ferriter

Ferritrör, eller "klamp on" kärnor, de vi finner på sladdar till nätagg och datorer är oftast ferriter och kan användas till mycket roligt.

MFJ-702 "fyrkantig toroid"

En sats med fyra ferritkärnor för avstörning. Det är förstås inte en toroid utan en fyrkantig kärna som är delbar. Den som skrev annonserna har missuppfattat och kallar ferriter för toroid. SRS säljer satsen som består av fyra kärnor. De är i form av dubbla C kärnor och fördelen med detta är att man kan linda utan att trä kabeln, och med kontakterna på. Efter lindningen sätts kärnhalvorna ihop, och kläms ihop av ett plastlås. Man kan linda upp till 6 varv med RG-58, och använda en, två eller alla fyra kärnor för en strömbalun, eller choke. Med kärnorna följer en manual, där finns bl.a en tabell som visar dämpningen för en till fyra kärnor med olika antal varv och med frekvens från 0,2 till 1000 MHz. Vi kan få upp till 25 dB dämpning av störningar på kablar. Jag brukar rekommendera att spänna ihop kärnhalvorna hårt med ett extra buntband, det ger bättre verkan. Plastlåsen gör det möjligt att stacka kärnorna. En eller ett par sådana här avstörnings ferrit satser bör finnas hos varje radioamatör. Applikationer visar hur de monteras på TV-anläggningar, ljudanläggningar, högtalaranläggningar, process styrningsanlägg, radioapparater och sändare. Och visst går det att linda baluner på dem oxo.

Toroider mäts i tum, åtminstone de som tillverkas "over there"

AMDON har en siffra som anger antalet hundradels tum, Exvis kan de heta T-38-2, T-50-2, T-200-2 eller T-68-2, 50 betyder då 50/100 tum dvs en halv tum, 12,7 mm, 200  blir då två tum, 50,8 mm. Philips toroider har beteckningar och storleken i mm måste tas ur tabeller.

Fasförskjutning i spolar

Alla spolar fasförskjuter strömmen i förhållandet till pålagd spänning. Så oxo spolar lindade på ferriter eller järnpulver. Strömmen kommer efter spänningen, exempelvis 90 grader efter spänningen, det bildas även en inducerad spänning som är ytterligare fasförskjuten, typiskt 180 grader. Fasförskjutningen beror av frekvens och induktans. Som jämförelse kan nämnas att fasförskjutningen är åt andra hållet i en kondensator.

Det är därmed lätt att inse att en spole med liten induktans blir lättare att hantera än en med både induktans och kapacitans, den senare ger ju ett mycket komplicerat förhållande till fasförskjutning.

Ferriter och järnpulverkärnor är känsliga för magneter

Ganska självklart är det så att dessa kärnor förändras av ett magnetfält, en gång i tiden var det så allvarligt att man inte ens skulle vara i närheten med en skruvmejsel. Idag är det inte så illa, det beror på att idag konstruerar man inte smalbandigt, och en förändring av permeabiliteten gör inte så mycket. Bygger du en VFO med järnpulverkärna är magnetfält dock skadliga, VFO:n flyttar sig i frekvens. Detta är något man kan utnyttja, se rubriken VFO med permeabilitetsavstämd toroid.

VFO med permabilitetsavstämd toroid

Eftersom induktansen påverkas av magnetfält i en spole lindad på järnpulver eller ferritkärna kan man dra nytta av detta. Det finns exempel där man lindar en extra lindning och lägger en likström på, genom att ändra likströmmen i denna magnetiseringslindning ändras VFO:ns frekvens. Detta kan då ersätta kapacistansdiod, eller vridkonding.

Det mest kända är de amerikanska PTO:erna, VFO i Drake. Där man ändrar permabiliten genom att med VFO ratten förskjuta en ferrit, eller järnpulverkärna i spolen. Jo ICOM hade PTO i tidiga riggar oxo, som IC-201. Före PLL:ernas tid.

Impedansomsättningen i transformatorer lindade på järnpulver eller ferritkärnor

Följer regeln att impedansomsättningen är kvadraten på varvtalsomsättningen. Sålunda lindar du 10 varv för 50 Ohm och 20 varv sekundärt och får impedansomsättningen 4. Dvs ut från transformatorn i exemplet får vi 200 Ohm. Vill du ha 600 Ohm, skall lindningen göras med omsättningen roten ur förhållandet 600 till 50. Dvs roten ur 12 som blir c:a 3,5. Linda 10 varv för 50 Ohm och 10 x 3,5 = 35 varv för 600 Ohm. En vanlig balun med 1 till 4 är lindad med två lika lindningar, exvis 2 x 10 varv, bifilärlindad, dvs två trådar i par lindas 10 varv.. Dessa seriekopplas och vi matar in 50 Ohm över tio varv och tar ut 200 Ohm över 20 Varv. Skitsmart! Ferrit kärnor är lämpligast för sådana baluner eller HF transformatorer.

Att välja kärnor är lika svårt ändå

Eller till och med svårare nu när vi vet en del om tekniken. Ja så är det ofta, det vi inte vet kan vi experimentera oss bort från. När vi vet saker blir allt ännu mer komplicerat och vi vet att vi inte kan allt. Ju mer vi kan, desto mer inser vi, och förstår vi att vi inte kan. Bara lugn, det är så även bland de mest professionella konstruktörer, de gör oxo cut and try. Använd kunskapen till att veta att du kanske kan använda en viss toroid du hittat i en gammal dator, prova, experimentera mera.

Skall du bygga en liten sändare

Eller en mottagare som finns i en artikel i en tidning. Och det finns toroidspolar på schemat, det gäller då att kunna se om de bygger resonanta kretsar eller sitter där som bredbandiga eller bara som drosslar.

Finns trimkondensatorer ja då är det resonanta kretsar med järnpulver toroider, då måste du använda exakt de typer som föreskrivs. Sitter de i sändarens LP filter, är induktansen viktig och förmodligen är det järnpulver, de måste oxo vara exakt den typ som står i byggbeskrivningen.

Rena transformatorkopplingar, exvis i PA, transformatorer till diodblandare, eller där endast impedanstransformering sker, ja där är det med största sannolikhet en ferrit toroid och de går att experimentera med vad som finns i junken. Förhoppningsvis skall du inte sabba bygget om du läst dagens brev.

Med en enkel koppling kan du testa om ferriten duger som balun

Det gäller att ta reda på hur många varv som behövs för att göra en trafo.

Börja med att linda 2 x 10 varv. Koppla ena lindningen till sändaren, andra lindningen till ett 50 Ohms motstånd, en konstantenn. Lägg på 10 Watt och testa på olika frekvenser. Blir det missanpassning på 28 MHz kan du testa lite färre varv, exvis 2 x 7 varv. Kanske blir det missanpassning vid 1,8 MHz, då har du för få varv. När du får igenom hela effekten utan SWR, eller med låg SWR, från 1,8 till 29 MHz har du fått fram lämpligt varvtal. Du kan givetvis prova med dubbla kärnor, då får vi större permabilitet, med färre varv. När du är nöjd vet du varvtalet för att få 50 Ohm på din kärna. Det skall gå att få SWR 1:1,5 över 1,8 - 30 MHz, ja kanske ända till 52 MHz. Om inte är kärnan olämplig. Med högre effekt testar du om balunen eller trafon blir varv, värme är förluster och en ferrit på 30 mm blir inte varm vid 100 Watt.

Gör en avstämd krets och använd Grid Dippa

På det viset kan du få fram toroidens egenskaper. Linda på 10 varv, stäm av den med 22 eller 47 pF, dippa och kanske du finner resonans vid 8,7 MHz. Ja då vet du mycket om din kärna.

Kan vi då bygga en mobilantenn för 3750 kHz med en toroid?

Istället för den stora luftlindade spolen som stjäl så mycket luftmotstånd på bilen. Låt oss använda en järnpulverkärna. Exvis den klassiska Röda AMIDON T200-2, dvs en 50 mm röd järnpulverkärna. Finner vi i programmet "mini ring core calculator" http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm  Att den har frekvensområdet 1-30 MHz den har Al 12.0 nH/N².

Vi behöver för vår antenn 120 uH och vi skriver in det i programmet, vi behöver 100 varv 1 mm tråd. Lindningen skall spridas ut över hela kärnan för att få ner strökapacistansen. Nu är det bara att byta ut den stora luftlindade spolen i mobilantennen. Går det då lika bra då? En bra fråga. Den här spolen får inte lika bra Q-värde som den stora luftlindade, vår mobilantenn blir bredare och spolen blir varmare. Det kan betyda nån eller en halv dB i signalstyrka till förmån till den stora 50 x 200 mm spolen. Går vi upp i frekvens till 7, 14 eller 18 MHz blir antennen nog lika bra, men mer diskret.

Byggprojekt med Toroider i antennavstämmare förekommer.

Toroider i rörslutsteg

Jodå det förekommer, men sällan som bredbandstransformator utan som spole, induktans, i Pi filtren. Vi är ute efter en induktans, ett litet format, lättplacerad spole som inte kopplar till andra spolar och som kan sitta nära chassit. Typiskt är då att använda en stor Järnpulver toroid, en eller två röda Amidon T200-2, dvs  minst 50 mm. Toroid spolen används mest på de lägsta frekvenserna i Pi filtret, 1,8 till 7 MHz, sedan blir det luftlindade. Går vi till ingångsidan i slutsteget är det vanligt att göra glödströmsdrosseln av ferrit stavar, samt ingångsfiltren kan vara byggda med mindre toroider. Uteffekt detektorn eller SWR bryggan har ofta en liten ferrit toroid, här räcker en 10 - 15 mm stor sak, med ett varv för utgående effekt.

Ferritstavar

Finner vi som mellanvågsantenn i en transistorradio. Dessa är av ferrit och kan vara 5 till 15 mm tjocka, de förekommer i längder från 80 till 250 mm. En sådan stav kan vara nyttig att använda som avstörning, spar dessa när du skrotar transistorradio. Det går att linda baluner på dessa ferritstavar och de funkar bra inom HF området. En strömbalun lindar man genom att linda koaxen c:a 10 - 15 varv på staven. Tejpa för att fixera. Chokar och avstörningsdrosslar lindar man med hela nätsladden, mikrofonsladden eller högtalarsladden på samma sätt.

Ferritstavar fungerar bra som avstämda kretsar upp till 4 MHz och kan användas som avstörning upp 40 MHz. Permabiliteten på en ferritstav kan vara c:a 250. Vi vet ju att ferritstavar används i rävsaxbyggen, de går ju upp till 4 MHz, CW delen på 3,5 MHz. Man kan med en sådan bygga en riktantenn. Försök har gjorts att sända på en ferrritstavantenn, det behövs mycket material och man stackar ett tjugotal ferritstavar, detta med mindre framgång dock.

Toroider av järn

Ja det finns det oxo, dvs vanligt transformator järn, jag tänker på nättransformatorer, de finns i storlekar från 10 Watt till mer än 1000 Watt. De funkar på 50 Hz, ja kanske till någon kHz. Sådana nättransformatorer har fördelen att bli mindre än vanliga trafos, de brummar mindre och har ett lägre magnetfält omkring sig, nackdelen är att de drar en ganska stor strömstöt när man slår på strömmen mot elnätet.

Det byggs filtertoroider av järn oxo, jag har tidigare skrivit om sugtransformatorer som används i elanläggningar i fastigheter.

Toroider i uppslagsboken

Toroiderna är ett gladlynt folkslag som dagligen sjunga fyllevisor, deras huvudsakliga föda är toroidpalmens toroidformade toroidnötter och givetvis toroidpotatis som de odlar på de stora toroidformade slätterna med bördig jord. Proteintilskottet får de av de stora feta toroidfiskarna, som simmar i de lugna vattnen i toroidviken, de brygger ett ypperligt toroidöl med en lätt etanolhalt på 4 mikroHenry, de bor på ögruppen yttre Toroiderna i passific toroidia. (Stilla toroidhafvet)

Är toroider gamla?

Järnpulver vet jag förekommer i radio från 40 talet, ferritmaterialen är nog yngre, särskilt har det utvecklats många nyare ferritmaterial de senaste 50 åren. Spolformen toroid är nog ganska gammal, men har blivit allt populärare de sista 50 åren. Men ferrit toroider som avstörning är relativt nytt, och blir alltmer viktigt ju mer störningar vi får.

För övrigt har jag inte mer historik att bjuda på. Men jag ger mig katten på att de använde toroider i gnistsändare.

Ferrit och järnpulvermaterial förstörs av värme

Detta är en vikig sak, själv har jag varit med om att en bredbandstransformator i ett slutsteg är "omöjlig", man får inte ut effekten, man byter sluttransistorer, men ack, riggens PA bara går inte. Ferriten har varit överhettad och måste bytas ut. Ofta kan man inte se att en ferrit eller järnpulverkärna varit överhettad. Dock förstörs dess egenskaper av hög temperatur. Den tappar permabilitet och Al värden. Vilken temperatur vet jag inte, men det är säkert olika för olika material och fabrikat. En till synes felfri Toroid bara funkar inte, man blir förundrad och till slut måste den bytas ut. Kunskapen om detta är viktig vid felsökning och byggen. Men även om man kommer över begagnade kärnmaterial, de kan ha kasserats av detta skäl. En förstörd kärna kan ha underliga egenskaper, den kan exvis ändra egenskaper vid olika effekt, en balun funkar bra vid 10 Watt men SWR ökar med högre effekt. Ett reslutat av en värmeskadad kärna som verkar konstigt. Värmeskador på toroider går inte att mäta, går inte att se, därför blir man lurad, bygget stoppas, man kan tappa sugen.

Vad har vi lärt oss av det här då?

Att det finns massor mer att lära i ämnet, att vi inte visste så mycket som vi trodde, att man verkligen kan samla på toroider, de kommer alltid till användning. Vi har lärt oss att lära oss mer i ämnet, vi har förhoppningsvis lärt oss att skilja till största delen i alla fall på de grundtyper av material som förekommer i toroider. Och framför allt vi har lärt oss att det går att experimentera med toroider. Vi har även lärt oss att om ämnet inte faller oss i smaken, så är det bara att skita i de här toroiderna och köra vidare med livet som radioamatör och låta andra göra jobbet. Man kan ju ägna livet som radioamatör till koaxialkablar istället. Teorin om kablar räcker till ett aktivt liv som radioamatör. Vi kan även göra spolar som hjälper oss, utan att veta något om hur de funkar. Vi kan även lära oss allt om toroider och spolar, men då hinner vi inte köra radio.

"mini ring core calculator"

Ta hem detta lilla program, det går i Windows. Du kan oftast hitta den kärna du vill och dimensionera något med i programmet. OBS att du kan oxo dimensionera luftlindade spolar, detta är bra för exvis antennbyggen. http://www.dl5swb.de/html/mini_ring_core_calculator.htm

AWG, American Wire Gauge, lacktråd

I många byggbeskrivningar används de gamla AWG måtten på tråden. Det kan därför vara bra med en AWG tabell.

Svenska: "Amerikanska tråd mått". Obs att det Amerikanska ordet Wire står för tråd, (enkeltrådig sådan). Stranded Wire betyder spunnen eller flertrådig kabel. Det svenska ordet vajer, står för lina, eller spunnen kabel.

SWG är det brittiska systemet och har små avvikelser från AWG, vilket framgår av tabellen.

Mil, står för tusendels tum. Dvs  1 mil: 25.4/1000 = 0.0254 mm

Högre AWG nummer är smalare tråd. Tabellen visar två decimaler, och inkluderar lackisolationen, avvikelser förekommer bland olika fabrikat.

Chatt = QSO ??

Är det snart slut med Q-förkortningarna, jag har upptäckt att ordet chatt används för radiokontakt. Man hör sådant här numera:

"jag hade idag en chatt med JA9XXX På 18 MHz".

Som förr hette:

"jag hade idag ett QSO med JA9XXX på 17 meter".

Kanske skulle rubriken vara: vårt dynamiska språk?

Jag fick en dag frågan om D-STAR kunde möjliggöra chatt mellan tre personer. Men det går inte var min första tanke till svar, D-STAR är ju ett telefonitrafiksätt, dvs vi talar med varandra över radio med D-STAR. Man kan inte chatta i D-STAR och det går inte att ligga uppkopplade tre på en gång, så svaret var NEJ.

Men efter lite funderande insåg jag att frågeställaren menade om man kan ha ring-QSO med D-STAR. Och då blir svaret: javisst går det, man kan vara hur många som helst i ett D-STAR QSO.

Visst är det svårt för oss när ord byter betydelse så här plötsligt. Man måste tänka flera ggr och det kan ju göra ont i hjärncellen.

Det finns ju trafiksätt där man bara kan vara två, exvis AMTOR, där två stationer handskakar sig fram genom QSO:et. Dock finns ett lyssningen MODE i AMTOR, man kan lyssna på ett sådant QSO men ring-QSO går inte. Så frågeställaren funderade på om n i D-STAR är uppkopplade parvis digitalt. Men inge har hittills kallat ett Amtor QSO för Chat.

Hur gör jag föra att ladda hem och spara program till min dator?

Många är lite rädda för detta, känns lite svårt att veta var det tar vägen i datorn och hur man startar det. Kanske det kan bli virus i datorn. OBS att jag tar inget ansvar för virus som har uppstått efter att man gjort något som jag föreslagit. Där har jag ingen makt att påverka något. Men vi kan nog tänka oss att så små och obetydliga saker som ett toroidprogram knappast är av intresse att infektera med någon Virus.

Börja med att bygga upp ett mappsystem, i vilket du kan sortera texter, program, brev, byggbeskrivningar, antenner, toroider etc. Gå till "mina dokumnet" skapa en mapp som heter "amatörradio", gå till "amatörradio", skapa där flera mappar, exvis "beräkningsprogram", "antennprojekt", "bilder", "Roys brev", " andra dokument", etc.

Gå sedan till "beräkningsprogram" skapa en ny mapp med namnet " mini ring core calculator". När du så laddar hem programmet frågar datorn dig var du vill spara programmet, klicka dig fram till mappen "mini core cal..." och OK. Efter ett par sekunder finns programmet där. För att starta programmet använder du utforskaren och klickar dig in till mini ring core... och finner en exe fil som du klickar på, vips hoppar programmet igång...

När du sedan vill spara hela rubbet amatörradio på ett USB minne eller en CD, kopierar du bara mappen "amatörradio" med allt innehåll till det nya stället, så kan du ta med alla dina arbeten, filer och program till kompisen.

Saxat från Wolfgangs mejlingslista

Julpriserna ligger nu på weben:
http://ham.srsab.se/ww/QTCannonser/2008/12.gif

Denna sida är suverän med ritningar om du planerar att bygga.
Du måste dock registrera dig (gratis).
http://www.traguiden.se/

yr.no är en jättebra vädersida.

Google översättning, översätter till eller från svenska på många språk. Nästan perfekt.
Du som behöver översätta en bruksanvisning, websida mm, använd  Google översättning:
http://translate.google.se/translate_t?hl=sv

SM5IDM har en superhäftig vädersatellitsida. Med rykande färska bilder fån NOAA.
http://www.olzon.nu/index7.html

Suverän sida med musikdatabas:
http://www.discogs.com/

Trådlöst SD- minneskort
http://store.eye.fi/servlet/ControllerServlet?Action=DisplayHomePage&Env=BASE&Locale=en_US&SiteID=eyefisub

Trådlös överföring via USB:
http://www.iogear.com/

En sammanställning av D-star program:
http://www.dxzone.com/catalog/Software/D-STAR/
http://www.dxzone.com/dx17073/nj6n-s-d-star-chat.html

Mer om D-star chat på You Tube:

http://www.youtube.com/watch?v=v--nSTCSO64

Vänliga hälsningar

Wolfgang SM4JMY

PTS hemsidan nyttig numera

Här kan du komma till PTS hemsida: http://www.pts.se/sv/Radio/Radioamatorer/

Massor av frågor om radio och amatörradio finns att få svar på.

PTS syn på störningar kan du studera här: http://www.pts.se/sv/Radio/Storningar-pa-radiokommunikation-aven-ljudradio--och-tv-mottagning/

Att söka i frekvensplanen är en som jag ser det ny tjänst, kolla här: http://e-tjanster.pts.se/Frq/

Du kan lägga in ett frekvensband, exvis 8,0 till 8,7 MHz och se vad som kan tänkas finnas där. Eller vad finns i bandet 137 - 144 MHz, dvs mellan flygandet och amatörbandet.

Prova 30 - 50 MHz, eller vad döljer sig mellan 24 och 28 MHz amatörband, kolla 22 - 28 MHz. Man kan hitta många spännande frekvensband där det finns saker att utforska.

Här finns blankett för att ansöka om Marin VHF i båten: http://e-tjanster.pts.se/Vhf/

Och här kan du se vad som gäller för 50 MHz och amatörradio, samt hur man ansöker om tillstånd att bedriva amatörradio på 50 MHz. http://www.pts.se/sv/Radio/Radioamatorer/#Fråga%203

Den här sidan är bra, där definierar man alla termer som finns i ämnet radio: http://www.pts.se/sv/Radio/Applikationerteknikfragor/

Lite lustigheter då

En nyhet från den stora världen.

Läser i "Corren" att "EU kanske släpper greppet om hur gurkorna skall se ut". Det handlar om att gurkan inte längre måste vara rak för att hamna i den högsta gruppen - klass extra.

Tryggt att veta EU tar hand om gurkor och andra stora frågor och även tar bort handen från grönsakerna när den inte längre behövs.

Stig B. SM5IO

Ja detta var en bra nyhet, att den ändå kommer under lustigheter får tala för sig själv. Roligt är det i alla fall. Förhoppningarna är då att våra politiker tar sig an riktiga problem istället, som recension, ras, ekonomiska, rally, krascher.

De

Roy

Gillar du serier, Hälge, Knasen etc, kolla då här : http://www.garv.se/

Modelljärnvägen

När mamman satt i köket och läste, hörde hon sin 7 åring som lekte i sitt rum med sina nya tåg.

- Tag plats, dörrarna stängs, sa grabben.

Mamman log.

- Välkommen till SJ, sa grabben. Vi hoppas att ni får en riktigt trevlig resa med oss idag.

Mamman log igen.

- Och för allas trevnad, vi ber er att inte sitta med era skitiga jävla fötter på sätena.

Mamman slutade le och rusade in i rummet.

- Varifrån kommer det där språket? Sådana ord vill jag aldrig mer höra, skrek hon. Som straff får du inte leka med dina tåg. Du får sitta där och skämmas sa hon, varpå hon tog tågen, gick ut ur rummet och stängde dörren. Efter två timmar tyckte hon att han hade lidit nog, det var egentligen inte så farligt det han sa, så hon gick in till sonen, gav honom tågen och sa att han fick fortsätta leka. Hon gick tillbaka till köket.

- Ta plats, dörrarna stängs sa grabben.

Mamman halvlog.

- Välkommen till SJ, sa grabben. Vi hoppas att ni får en riktigt trevlig resa med oss idag.

Mamman log, den här gången lite mer.

- Och för allas trevnad, vi ber Er att inte sitta med fötter på sätena.

Mamman log nu, ordentligt glad att grabben hade lärt sig, glad att hon hade agerat rätt.

- Och vi på SJ vill be om ursäkt för den två timmar långa försening som inte beror på oss, utan på den där jävla surkärringen i köket.

SM0OGX

Kjell

Några riktigt "sjuka Bellmanhistorier

Bellman, en ryss och en tysk tävlar om vem som har den minsta pappan.
"Min pappa är så liten att han sover i en byrålåda," sa ryssen.
"Min pappa är så liten att sover i en sko kartong," sa tysken.
"Jag har ingen pappa, sa Bellman. Han ramlade ner från en stege och slog ihjäl sig när han plockade jordgubbar."

Bellman gick till drottningen och sa att han slog vad om femtio kronor att drottningen hade ett födelsemärke på vänstra skinkan. På det svarade drottningen: "Det var lättförtjänta pengar!"
Drottningen drog upp klänningen och drog ner byxorna. "Nu förlorade du femtio kronor Bellman!" "Ja det gjorde jag", sa Bellman, "men titta i det där fönstret. Där står kungen - och jag slog vad med honom om tusen kronor att drottningen skulle visa arslet för mig."

Det var Bellman som stod och hoppade på ett gatubrunnslock och sa 36, 36, 36, 36. Då kom en polis gående och frågade Bellman vad han gjorde. Sen frågade polisen om han fick prova. Polisen ställde sig på locket och började hoppa och sa 36, 36, 36, 36. Då drog Bellman undan locket så att polisen föll ner i brunnen. Sen ställde sig Bellman igen på locket och hoppade och sa 37, 37, 37, 37.

Det var en gång en tysk, en fransman och Bellman som var fast på en öde ö. En dag hittade tysken en oljelampa, när han gned den så kom det fram en ande.
"Ni får en önskning var", sa anden och tysken önskade sig direkt hem till sin hemstad.
Fransmannen önskade sig hem till sin fru och barn, vilket också hände.
Nu var båda borta så det var bara Bellman kvar, och han kände sig så ensam att han önskade tillbaka tysken och fransmannen.

Skämt om män

"Vad är mannens syn på att hjälpa till i hemmet?"
"Att lyfta på benen när frun dammsuger."

"Vad är det för skillnad på en man och E.T.?"
"E.T. ringde hem."

"Varför går en psykisk analys mycket snabbare för män än för kvinnor?"
"När det är dags att gå tillbaka till barndomen är männen redan där."

"Vad sa Gud efter att han skapat mannen?"
"Bättre kan jag."

"Varför är alla blondin skämt så korta?"
"För att män ska förstå dom."

De