|
|
SM4FPD Roys Nyhetsbrev V.47 2009-11-19
HEJ ALLA på Mejlingslistan!
Ut och titta på stjärnfall nu i Novembermörkret, eller kör Meteorskatter på 144 MHz låga delen.
Trimma dig lite inför julfotograferingarna, lär dig mer om kameran.
Vilken radio från ICOM är lämplig att tala med jultomten om tro. Jag ger lite förslag idag.
Jo jag vet, jultomten är inte kapabel att välja radiostation åt dig, sådant måste du göra själv, och du! han finns inte. Snacket om jultomten är myter som vi håller på med, lurar små och stora barn. Önska dig en ICOM radio i alla fall.
Lite om felsökning, där du drar nytta av dina sinnen. Kanske du kan få igång något om du använder ditt sinne, som sunt förnuft, luktsinnet eller den utmärkta känseln. Ibland finns grejer som kan förstärka dina sinnen. Men börja alltid med det enklaste. Dagens felsökningstips har en gemensam tråd, börja med det enklaste.
Med anledning av att Norska radioamatörer numera får köra i bandet 5260 till 5410 kHz har jag försökt samla lite information i saken. Lyssna kan vi ju i alla fall.
Se oxo SSA hemsida där färska nyheter om exvis 70 MHz i OH land finns.
Kanske är det lite tidigt att redan ha propaganda för Eskilstuna och SSA årsmöte, men nog väntar vi alla till våren....
Läs artikel om SRS i NWT
Här: http://www.nwt.se/karlstad/article615938.ece
NWT är Nya Wermlands Tidningen, och de har en artikel om hur "Karlstadsföretag utrustar nationella insatsstyrkan".
Ny radiostation till jul?
Ja så brukar det väl vara, man rättfärdigar köp av en ny kul sak den här årstiden. Och vem kan bättre än dig själv bedöma vad du vill ha för julpresent. Som vanligt blir det en massa pristillbud nu inför julen. Är du sugen redan idag, kolla med vår HAM säljare Wolfgang. Är du sugen på en finansiering av ditt köp? Kolla då upp hur det funkar att köpa på avbetalning. Det är helt i sin ordning idag att köpa med uppskjuten betalning. Restsumman, dvs det som är kvar efter att du betalat det du sparat, delas upp på antal månader du vill ha, 6, 12 eller 24 månader. En kostnad tillkommer, och restsumman delas upp på de månader du vill ha. Banken se till att debitera dig, radion får du direkt avtalet är klart. Tar bara några dagar.
Exvis du önskar dig en IC-706MKIIG eller en IC-7000. Det fattas 10 000 kr. Du väljer att betala 10000 kr på 24 månader, en kostnad tillkommer och det blir c:a 450 kr per månad i två år. För exakta priser kontakta Wolfgang vår HAM säljare. För att få en sådan här kredit krävs en kreditprövning, det sker genom att dina uppgifter kollas med banken. Kraven är att du har en stabil inkomst i huvudsak.
Kolla QTC och hemsidan för jultillbuden
Som kommer snart.
Jag får just nu reda på att julpriserna är uppe nu, 2009-11-17, på hemsidan
Klart att det är nu i mörkaste november och december som du behöver en ny radio
Överväg då att äntligen skaffa den där 706:an, eller den där IC-7000 du dreglat på så länge.
Eller kanske du varit med lite längre och är sugen på en toppenrigg, dvs IC-7600. Se till att skaffa den nu då. Klart att det kommer något nytt sen. Det kommer alltid något nytt sen, men skall du vänta på nytt hur länge som helst får du aldrig glädjen av att skaffa dig något fint.
"sen" finns alltid kvar till i morgon.
Ett berg av IC-703:or
Står vid min verkstad idag, 2009-11-11
De allra sista, de som jag skrev om under hösten. Vi fick tillsammans med övriga ICOM EU handlare, tillstånd en sista extra produktion av sådana apparater. Nu skall filter monteras, talsynteser, hantag etc innan de snabbt som med postens hastighet idag skall ut till alla förväntansfulla lyckliga nya, och allra sista köpare och ägare av den sista portionen IC-703:or.
Detta är historia, nostalgi och känsloladdat. En av ICOM:s och hela marknadens finaste små radiostationer för HF, med låg strömtrekk, lämpliga för portabelbruk, och med prestanda som en "stor" radio, har gått ur tiden. Nu tillverkas inga mer IC-703. Vi har inga fler på väg in. de som kom idag V46 gick ut allihopa. Många som kör 10 watt med IC-703 är mycket nöjda, berättar man inte om effekten får man 59. Den som kör Morse med sin IC-703 går ut lika bra som med större radio utan vidare.
Nu är berget av IC-703:or borta, och är ute och åker post.
Men tänk på att tillbehören till IC-703 och 706all kanske tar slut nästa år
Många tillbehör är samma som till IC-706all. Förutom kristallfiltren, som är lite större dyrare och brantare till 703 än de till 706:an. Tänk på att tillbehören till IC-703 och 706all kanske är ett minne blott någon gång under nästa år. Kanske skall man lägga upp lite tillbehör. Delningskablaget är ett bra tips, även till 703:an. En servicemanual kanske inte är helt fel att ha, mycket lärorik och bra om man skall meka nån gång i framtiden. Kristallfiltren då? Är det värt att lägga sådana på lager? Kommer jag någonsin att köra Morse? Kommer jag någonsin att sälja min 703:a till någon Morseknutte? Blir andrahandsvärdet högre om det finns filter med?
Nja detta är förstås frågor som jag inte kan svara på, men som du lycklige ägare till IC-703 nog bör fundera lite på. Skall du köra radiofjärrskrift, Baudot, Amtor, PSK-31, Pactor, och eventuellt nya fjärrskrifttrafiksätt, så är ett CW filter utmärkt att ta till. Ett smalt SSB filter kanske är bra att ha.
Givetvis kommer det att bli en viss rusning efter tillbehör till IC-703 och IC-706all under kommande år. Hur mycket vi tar hem, vad som går att få från japan, hur länge vi kommer att kunna tillhandahålla tillbehör är en bra fråga. Givetvis lägger vi inte upp ett lager som skall tillgodose det som önskas en eller två gånger om fem eller tio år. Slutar efterfrågan så slutar vi lagerföra. Så enkelt är det.
Gå ihop med ett par kompisar och beställ tillbehör på SRS webb shop
Tillbehör till IC-703 och 706all, delningskablage, handtag, kristallfilter, ryggsäck, talsynt, mobilfästen, mikrofonadapter, extra DC sladd, reservmikrofon..
Så blir det minsta möjliga fraktkostnader.
Visst kan man samarbeta när det gäller inköp. Och nog har du en lokal kompis som har en 706:a eller en 703:a. Betalning med kort på webbshoppen ger dig lägre postförskottskostnader och frakt.
IC-756PROIII då?
Ja vart tog den vägen? Joooo, de har sålts slut under hösten. Trots att IC-7600 kommit, har vi sålt fler IC-756PROIII än någonsin under hösten. Just nu verkar det finnas noll kvar i lager.
Funderar du på en PROIII:a varför inte jaga en bättre begagnad. Möjligen har jag några kontakter som skall sälja sin. Mejla.
Vågar man då köpa en begagnad radio av den här klassen?
Ja om den är såld av SRS, då finns eftermarknadsservice.
Ja då finns chans att kolla upp serienumret hos SRS.
Ja därför att det numera är mycket ovanligt att man skruvar i apparaterna själv.
Nej om du inte litar på säljaren, hans otydliga förklaringar, hans ovillighet att berätta om ursprunget, "försvunna" kvitton etc. nej skit i det då.
Ja om du kan bereda dig tillfälle att få se, lyssna, känna på radion och se inköpskvitto, då kan du även bedöma säljarens trovärdighet.
Kan du göra ett avtal där du har en veckas ånger på dig är det en bra överenskommelse med säljaren, något som man borde kunna gå med på, särskilt om säljaren har rent mjöl i påsen.
IC-756PROIII och dess tidigare släktingar kommer att gå till historien som ett stort lyft av prestanda och kvalitet.
D-STAR relästationen i Karlstad D-STAR
Provkör D-STAR över Karlstad DV repeater, den sänder på 145,7625 MHz
Infrekvensen är: 145,1625 MHz. Dvs - 600 kHz som vanligt på VHF.
Relästationen sitter i Karlstad på SRS master och har begränsad räckvidd, den kommer efter hand att kopplas in på Världsnätet för D-STAR. Och man kan därmed nå mer än 300 DV -relän över världen.
Simplex kör vi i Värmland på 145,375 MHz vid risk för kollision med FM trafik flyttar vi till 145,3375 MHz.
Ställ in SK4NI C i RPT1 i din radio. (obs två mellanslag före C).
Sätt sedan på repeaterfunktionen i din DV radio, du lagrar sedan inställningarna i ett minne. I UR låter du det stå CQCQCQ. I My Call sätter du din egen signal.
DV relästationen i Vitaby
Lite nyheter om denna D-STAR relästation. Funnet på D-STAR forumet,
Man har tydligen kört en Polsk DV station redan.
D-STRA forumet: http://www.dstarforum.se/forum/index.php
Observera anropssignalen med C för VHF, och att C står på åttonde positionen dvs ett mellanslag före C.
Repeatern i Vitaby, anropssignal: SK7RNQ C (obs ett mellanslag till C) på 145.6375 MHz JO75BQ
Skrivet av SM7URN 5 januari 2009
Enligt uppgifter från SA7AXO & Co. är nu repeatern i Vitaby QRV på 145.6375 MHz
Den 2009-11-07 hände detta:
Hej nu har vi förbättrat ovanstående repeater till en högre mast 35 m hög 220 m över havet och bytt kabel till en 7/8" Och en 4-stackad Aerial OY antenn denna är riktad norrut, denna repeater är helt grön d.v.s vi strömförsörjer den med vindgenerator, och det ska även upp en solcell inom kort. Prova gärna denna repeater om ni vill, det är väldigt bra räckvidd på den. Den ska även länkas i hop med Danmarks D-Star repeater inom kort, vi är även öppna för förslag av ihopkoppling med andra D-Star repeatrar om det finns intresse från någon repeatersamordnare. 73 SA7AXO Patrik
Roys kommentar.
Vitaby relästationen med digital modulation, DV, DD, har nu mycket god räckvidd har jag fått höra. Den täcker hela Skåne, (östdanmark). Och kommer framöver att kopplas in till de världsomfattande D-STAR nätet, dvs med tillgång till över 300 D-STAR relästationer världen över. Mycket imponerande att killarna har lyckat strömförsörja med vindkraft!!!!!
Hoppas vi får se ett bildreportage från denna relästation i QTC.
Väldigt många FM stationer till salu på beg.markanden (D-STAR tar över)
Idag är en kanalstation för amatörbanden försedd med WFM för RX, FM, FMn, AM, för RX, DV, DD och DR. Väldigt många vill bli av med sina riggar som bara har FM. Vi ser i annonser många sådana till salu. Vi har folk som vill byta in FM transvirar av de mest otroliga fabrikat, oftast utan CE märken. Vi på SRS kan dock inte fungera som någon form av miljöorganisation som tar hand om icke CE märkt radioskrot. Att värdet för en inbytt endast FM station skulle ha något värde är uteslutet. Nej har du gått och köpt ej CE märkta, och med enbart FM försedd kanalstation, då får du uppsöka annan elektronikskrot.
De prylar SRS har sålt genom åren måste vi givetvis ta hand om. Något värde som kan betalas ut, eller ses som inbytesvärde vid köp av kanalradio med alla trafiksätt finns inte.
Se därför till att köpa en kanalstation med alla trafiksätt idag. Dvs med WFM och AM för lyssning, FM för UHF, FMn för 12,5 kHz kanaler på VHF, DV för digitalt tal, DD för digitala småmeddelanden, ev DR för snabbuppkoppling via D-STAR relän.
Displayen IC-7600
Något man verkligen lägger märke till är bildskärmens kraftiga ljustyrka, och färg briljans. En LCD med TFT för färgerna och som är bakgrundsbelyst med vita LED. Tidigare apparater som IC-756PROall hade ett litet lysrör vid sidan av LCD:en, och dess ljusstyrka var inte så kraftfull som den på IC-7600. Med vita LED kan an reglera ljusstyrkan över ett större område, du kan få både större ljusstyrka och svagare ljus. Lägg märke till displayen när du får se en IC-7600, exvis på kommande utställningar i Jordbro och Norrköping. Livslängden borde vara närmast oändlig på LED lyset bakom LCD och TFT på IC-7600. Någon livslängdsbegränsning på en LCD och TFT har jag aldrig hört talas om. Dock har vi ännu inte behövt byta något lysrör i de äldre riggarna, IC-775 var den första som hade ett lysrör, sen kom IC-746, 756, 7400,l 756PROall, alla med det lilla lysröret.
Spektrumpresentatören IC-7600 blockschemat
En stor del av bildskärmen används för att ge en stor tydlig, och rätt lång bild av spektrat omkring den frekvens du lyssnar på. Du kan se spektrat plus minus inställt avstånd eller du kan ställa in så att du ser ett vist frekvensområde på spektrumpresentatören. Exvis kan du välja att visa 14,000 till 14,060 MHz, aktuell frekvens visas som en röd visare som rör sig när du rattar. Du kan välja ett band inom vilket du avser köra radio, som i exemplet CW delen på 14 MHz. Den här funktionen har endast de stora riggarna hittills. 756PROall hade endast plus minus spektrat. Hur åstadkommer man då detta? Det är ingen hemlighet att en spektrumanalysator av det här slaget inte är gratis. Den kräver sitt. Och det är inga harmlösa kretslösningar i den här apparaten. Jag har tidigare berättat att DSP har tio ggr så kraftfulla egenskaper som den spek. som finns i IC-756PROall.
Jag har även varnat för att en sådan här sak är kraftigt vanebildande. Du vill helst inte se en transiver utan spektrumpresentatör, sedan du väl vant dig vid en sådan här radio. Det tar heller inte lång tid att fastna för IC-7600:ans spektrumpresentatör. Vi talar om nån timme. Sen är man såld.
Signalen till spekken plockas som jag nämnt direkt efter första blandaren, en av dem. Och börjar med en liten dämpsats, som kan ställas in manuellt från panelen. Ett LP filter, ett kristallfilter på 64,455 MHz med bandbredden 1 MHz. Större område kan du då inte se på spektrumpresentatören. Ett förstärkarsteg sen en blandare, den matas med 19,455 MHz +- 500 kHz. Och vi får en MF i spekken på 45 MHz, i denna MF finns förstärkare och kristallfilter, som nu kan vara smalare, c:a 20 kHz. Vidare en ytterligare blandare där vi blandar ner till 200 kHz. Varpå följer tre analoga förstärkare och en A till D omvandlare. Det är här DSP tar vid och finanalyserar signalen. För att efterhand bli en bild på displayen. En bild med vertikal skala i dB. Observera att svepet skapas av en första oscillator som just sveper, vi talar om den 19,455 MHz signal med +-500 kHz som jag nämnde, den skapas av en DDS frekvenssyntes som bara används till detta. Svepets storlek bestäms av det område operatören valt att vilja visa. Vi ser här att bara spekken är att likna vid en hel mottagare.
Observera dock att spektrumpresentatören inte är en lika bra mottagare som huvudmottagaren, dessutom har den egenheten att visa störningar som du med huvudmottagarens NB och NR tagit bort. (NB noise blanker, tar bort impulstörningar, NR tar bort brus på ett dynamiskt sätt) och så måste det ju vara. Visst skulle man kunna gör en fuskspekk som visar signalen från DSP MF:en, dvs för sent i mottagaren. Detta är en riktig spek som visar vad som finns ett steg från antennen.
Observera nu att alla signaler från oscillatorer i spekken är faslåsta till den referenskristall som styr huvud frekvenssyntesen. Den på 32 MHz.
Multi-Fuction Meter på IC-7600
"För den som vill ha full koll".
Liksom på en del tidigare radiostationer har även IC-7600 en sådan. Större snyggare och mer omfattande.
Det normala är att man läser av den mätare som finns som bild på den stora bildskärmen. Den simulerade vridspolemätaren. Men många vill mäta lite mer, ha en större överblick av alla mätvärden. Ha full koll. Tryck då länge på instrumentomkopplaren och alla skalor kommer upp längst ner i displayen. Nu ser du följande mätare samtidigt:
S-metern, (Signal strenght)
Po-metern, (Power output) som visar 0 - 100 procent av uteffekten, då den är 100 watt kommer skalan att visa 0 - 100 watt.
ALC, vi har här kontinuerlig kontroll på riggens reglersystem för uteffekt.
COMP, denna mätare visar aktuell kompression i dB, vid tillslagen talprocessor.
SWR, visar aktuell antennanpassning.
ID, Ström Drain, visar strömmen till sluttransistorerna. Då vi har FET:ar som sluttransistorer är Drain den elektrod där vi mäter strömmen. Skalan är graderad till 25 Amp, och visar den ström som går till sluttransistorparet, dvs ej till hela radion. Hela radion drar c:a 4 Amp mer än ID mätaren visar.
UD, Spänning Drain, skalan håller koll på spänningen vid Drain på sluttransistorerna. Skalan är graderad från 10 - 16 Volt.
TEMP, visar relativ temperatur i radion, upp mätt vid flera ställen och i synnerhet vid sluttransistorerna. Ingen gradering på denna skala, förutom sval och varm.
Totalt kan man se åtta skalor när den här flerfunktionsmätaren är aktiverad.
En knapp, F1 under bildskärmen uppstår som P-HOLD, när den här mätaren är aktiv. Med den kan du slå på toppvärdesfrysningen av signalstyrkan. Man ser då maximal signalstyrka fruset en sekund. Lättare att ge noggranna signalstyrkerapporter. (om nu sådan finns).
Läsbarheten dvs femman måste du bedöma själv.
Voltmeter på amatörradio
Var förr mycket viktigt, man kunde se anodspänningen, reglerna från dåvarande televerket var att man skulle kunna mäta upp ineffekten till slutsteget. Därför fanns en Voltmeter och en milliAmpere mätare på riggarna. Voltmetern mätte i de fallen c:a 800 Volt anodspänning till slutsteget. De som har ett större PA, kan se 2-3 kV.
Vi har på senare år inte sett en Voltmeter på amatörradio, de drivs ju av stabbat 13,8 Volt +- 15%. Dessutom mäter man numera uteffekten. Det finns därför små, eller inga skäl att ha en Voltmeter på radion. Dock har jag berättat i de här breven om problem där man fått ut för låg effekt och andra fel, som beror på spänningsfall. Idag ser man inte ett spänningsfall på radion, då lyset i S-meter och display är stabiliserat. Jag har haft kunder där spänningen gått ner till 10 Volt vid TX utan att det märks på annat än uteffekten och i vissa fall dåligt ljud. Jag har berättat att man kanske måste kolla DC sladden, säkringar DC plugg etc.
IC-7600 har en Voltmeter, om än lite primitiv, men det finns möjlighet att kolla upp så att man har rätt spänning in till radion. Min förhoppning är att man skall kunna lösa sina problem som är relaterade till spänningsfall i DC sladden själv framöver.
"Rädd för de jättesvåra menyerna"
"Nej en IC-706 klarar jag aldrig, det är ju så svåra menyer".
Ja jag har ju flera gånger fått höra detta, särskilt från de som inte har, eller aldrig har sett en IC-706all i verkligheten. Många har kommit över sin rädsla och är supernöjda med sina moderna radiostationer. Andra vågar ännu inte skaffa en modern radio, en liten IC-706MKIIG till jul.
Så här skriver Rune om sin upplevelse med sin ICOM (IC-7400), han är i första hand telegrafist och har framgångsrikt genomfört Morse QSO och hanterar filterfabriken med lätthet:
"Jag såg i ditt nyhetsbrev att en del är rädda för att köpa 706:an då de tror att det är besvärligt med meny-hanteringen.
Jag hade samma farhågor innan jag köpte min IC-7400. Men jag blev överraskad över hur logiskt och lätthanterligt menyerna är konstruerade. Detta kan du framhålla för de tveksamma"!
Hälsningar
Rune SMØBTS
Rädd för de svåra moderna stationerna med menyer
Ja det är faktiskt sant, det finns folk som visar rädsla för moderniteter.
De vill att det skall vara "en ratt för varje funktion". Har det någonsin varit så då? Knappast.
Och hur skulle en radio se ut med ex 277 knappar, ingen skulle kunna ha möjlighet att ha överblick över allt detta. Det har historien visat oxo. Jag fick förr mycket oftare samtal från olyckliga radioägare, som inte riktigt fick igång sina grejer. Med största sannolikhet hade han ställt en ratt fel på frontpanelen.
Idag är det lättare, allt står överskådligt i displayen, på en IC-706all, exvis syns om VOX är på, det syns om COMP är på utan att man behöver skanna över en mängd små rattar och knappar. I värsta fall finns reset, och radion ställs in i fabriksinställningarna. Den är lagom inställd som den var vid ny. Min erfarenhet i över 30 år med dagliga samtal från våra kunder, visar helt entydigt att radiostationer med färre knappar, enklare handhavanden, som exvis IC-706all, verkligen betyder att man har lättare för att använd grejerna.
Trots detta finns det än idag uttalanden som visar rädsla för de "hemskt svåra menyerna" i moderna radiostationer. Oftast från de som inte ens har sett en modern radio.
Hur kan det bli så?
Kanske är det ett sätt att försvara sig själv och sin rädsla för att öppna plånboken?
(läs: att försvara sin snålhet gentemot sig själv)
Nej så kan det väl inte vara, alla är väl sig själv närmast och ser till att trivas, dvs att skaffa sig modena roliga grejer.
Så ta dig i kragen och skaffa även du en IC-706MKIIG eller en IC-7000 nu till nyår. Låt år 2010 bli det år då du moderniserar din syn på amatörradio, och dig själv.
Att felsöka i radiostationer
Jag har ibland skrivit lite om fel i äldre ICOM, jag har förespåråkat att det är en trevlig del av hobbyn att meka lite själv. Många har en gammalradio de inte vill slänga. Varför inte börja laga själv lite då, försöka, går det åt skogen så är det väl använda läropengar. Ibland är det nån som fått tag på en "ny radio", en 30 år gammal radio, IC-730, som nu skall igång.
Kul! men man måste kanske tänka lite själv.
Här följer lite tips presenterade på ett lite annat sätt än man vanligtvis brukar göra i ämnet.
Använd dina sinnen och felsök. Kika, sniffa, tänk, lyssna, grubbla.... Du kommer att lära dig massor om du försöker.
Börja alltid med det enklaste, statistiskt sett, liksom vid vetenskaplig forskning gäller: börja med det enklaste.
Felsökning, felsök själv, börja med det enklaste
Många försöker sig på att laga sin radio, eller annan elektroniksak. Som radioamatör brukar man ju förknippas med tekniker, och förväntas kunna allt.
Många radioamatörer ställer oxo krav på sig själv att vara en duktig tekniker som minsann lagar sin radio själv. Man ringer till mig och ber om råd.
Man söker på internet och finner någon som bytt Q34 i sin IC-74xx, ja då måste det väl vara Q34 även i min radio tyx man tro. Eller tror man att alla IC-74xx går sönder och att det är Q34 som skall bytas? Det är numera mycket sällsynt på ICOM:s apparater att det är fel som sker lika på flera exemplar. Något man förr kallande barnsjukdomar.
Vi har de som målar fan på väggen och "hittar på" de mest avancerade fel på sin radio. Ja hittar på skulle jag vilja understryka. Man skall byta CPU och de mest avancerade kretsar i sin radio. Varför?
Vet inte, men en tumregel när det gäller att ta reda på saker är att börja med det enklaste. Så gör vetenskapen. Chansen att träffa rätt genom att börja med det enklaste är störst. Genom att tänka så även om det blivit ett fel på nya fina riggen, ja även om "nya fina radion" är 22 år gammal. Vad är då de enklaste sätten att få liv, eller att felsöka sin döda radio? Jag skall göra en lista så får vi se. Listan kommer till stor del från mina erfarenheter om "fel" på amatörradiostationer.
•1. Ingen uteffekt. Kolla om den ger effekt på andra trafiksätt, och andra band. Kolla micken om felet är vid SSB. Kolla att du inte stängt av micken i någon meny till förmån för datorn
•2. Låg uteffekt, eller dåligt ljud på TX. Kolla strömförsörjningen, DC sladden är en ständig bov, mät spänning vid DC jacken på radion, helst innanför.
•3. Låg signalstyrka, låg känslighet. Har du slagit på HF steget på VHF och UHF? Hur står det till med VHF UHF antennen? Skall det verkligen vara 59 på repeatern på 145,675MHz även på ditt QTH? Sitter bygeln i som byglar RX in och yttre RX? (Finns på vissa riggar). Som menyinställning på andra. Exvis PROall står det 1/R på antennväljaren, ja då blir det låg RX om du inte har en egen antenn på RX.
•4. Dåligt ljud vid SSB. Vanligen inte ett fel på riggen utan HF feedback. Är det så på alla band? Prova mot en lokal radioamatör. Är det så på båda sidband? Låter det illa även om du sänder mot en konstantenn? Låter även FM och AM illa? Prova att koppla bort anslutna andra apparater som dator etc. Oftast är det yttre omständigheter som ger detta problem.
•5. Inget ljus i S-metern. Kanske bara lampan som gått sönder, inget skäl att börja misstänka elektroniken, eller byta sluttransistor. Men kolla upp matningsspänning och eventuell dimmerfunktion. Knappast ett fel med programvaran i radion.
•6. Periodiskt fel, ibland uteffekt ibland inte. Kör riggen mot en konstlast och med en annan koaxialkabel. Finns felet kvar kan det vara fel i radion men kolla även DC jack och matningsspänning. Annars gäller att kolla upp anläggningen från antennjacken och ut.
•7. Inget lyse i displayen. De moderna riggarna som IC-7400 kan gå sönder när det gäller ströförsörjning av plasma ljuskällan. Detta är ett riktigt fel men kräver inte ny programvara, eller byte av IC-XXX, som det står på nätet. Men kolla först upp så att du inte dimmat ner ljuset själv.
•8. Fel färg i displayen. Kolla din syn för färgblindhet innan du ringer mig.
•9. Ingen hör mig och jag hör ingen. Ja så kan en felbeskrivning se ut. Kanske aktuellt att först kolla upp antennen. Prova riggen hos en kompis som har en fungerande antenn. Eller som läst sin manual.
Några exempel på saker som kan göra att du slipper skicka in radion. Kolla de enklaste sakerna först, som DC matning, antenn och dig själv i egenskap av operatör och handhavare. Det är mycket sällan svåra komplicerade fel, som CPU, Programvara, DSP eller konstiga IC kretsar som gått hädan.
Vi har fortfarande sådana kretsar liggande i oöppnade påsar till riggar från tidigt 80 tal. Ibland slängs sådana delar efter 10 - 15 år.
Tänk på att det är alltid kunden som skall bevisa och beskriva felet om han åberopar garanti på en produkt. Tänk på att om du skickar in din radio och åberopar garanti så kan man inte begära att vi skall kolla upp "allt annat" när den ändå är inne. Det går heller inte att kräva att vi skall leta eventuellt andra fel än de som uppgetts när den är inne för en garantirep.
Sänder du in radio och klagar på en specifikation, exvis mottagarkänslighet så bör du ha mätt upp densamma först, och jämfört med fabrikantens spec. Man kan inte med hjälp av garanti önska sig en känsligare mottagare.
Att felsöka lite själv och verkligen börja med det enklaste lönar sig mycket bra enligt mina erfarenheter. Detta gäller apparater både under garanti och äldre elektronik.
Ett snäpp upp, (mer avancerad felsökning) men börja med det enklaste ändå (felsökning)
Kanske det finns ett riktigt fel, och felsökning med instrument krävs. Även då kan man börja med det enklaste.
En Voltmeter är bra, det finns inga krav på Voltmetern, som ex högt inre motstånd, en vanlig Voltmeter med 20 kOhm per Volt eller alla som idag säljs, digitala eller med vridspole. Noggrannheten är heller inte den särskilt kritisk. Givetvis är allt yttre bortkopplat från radion om du skall felsöka, yttre grejer som dator, antenn etc.
Börja med att mäta spänningar:
•1. Matningsspänningen direkt bakom DC jacken, man ser var de kraftiga kablarna tar vägen mät där de är kopplade i radion. Sänd så det drar ström och läs av eventuellt spänningsfall. Vid 10 - 20 Amp kan man tillåta spänningen att sjunka någon Volt, annars är det säkrast att kolla upp DC matningen ända från strömkällan.
•2. Flytta nu din testpinne som är svart till radions chassi. På det viset undersöker vi om minus verkligen går fram till jord i radion. Ja det kan vara ett sådant fel. Jag har sett hur åskan kan slå sönder anslutningen av minus till chassit. Det finns en säkring på DC sladdens minusledning. Den kan vara avbränd, och radion går dåligt
•3. Tänk på att om säkringen på minussladden är sönder, så kan man ändå få minus via andra vägar. Exvis via nätaggets gulgröna, till elcentralens jord, och jordning av antennmasten, via koaxens skärm och till höljet. Den här långa vägen ger ett stort spänningsfall och man får bara ut 20 - 50 Watt.
Plus in i radion går vidare via en strömshunt till PA delen, 0,01 Ohm till PA, denna väg är direkt, dvs det finns ingen brytare för plusledningen. Till resten av radion går strömmen oftast via ett relä och en säkring på 2 - 5 Amp. På IC-7000 finns en liten säkring i en lucka bakom fronten. En äldre radio har DC matningen via strömbrytaren. En strömbrytare på panelen kan faktiskt gå sönder. Om allt detta ser OK ut skall vi gå vidare med Voltmetern.
•1. Studera schemat på din radio. Läs vid alla de kontaktlister som finns, du finner säkert 8 Volt, -9 Volt, 5 Volt som exempel. Kontrollmät dessa. När du mäter -9 volt måste du sätta den röda testpinnen mot chassit.
•2. Finner du en spännings som skall vara T8Volt, så betyder det att det skall bli 8 Volt vid TX. Tvärs om vid R8Volt.
Gå runt med voltmetern och studera spänning både här och där i radion, det kan finnas 5 Volt på flera ställen, och man måste tänka på att mäta spänningarna på flera ställen. Dels för att dessa spänningar kan alstras på flera ställen, dels för att de fördelas via olika kretskort och kontakter. Som kan ha felet.
Fortsätt sedan att mäta spänningar...........
Ett tredje steg i felsökning efter det enklaste felet. (felsökning med syn och lukt)
Det handlar om att använda sina sinnen, och inte minst sinnet att kunna tänka, dvs använda hjärnan. Något som många är främmande inför. Men prova skall du se, din hjärna finns ju och funkar ofta, bara du ger den en chans.
Synen, som går att förstärka med förstoringsglas, lupp och rejält lyse. Ja kosta på dig rejäla arbetsbelysningar, det finns bra lampor på IKEA som är värda varje krona i sådan här fall. Är du för snål för att köpa belysning, ta då med dig radion ut, under altantaket vid sol kan det vara ett bra ljusförhållande. Vad kan man då se? Lösa eller snett sittande kontakter, flatkablar. Du kan se spruckna kondingar, du kan se avbrända folier, ja du kan faktiskt se ytmonterade dioder som bränts upp av åskan. Du kan se elektrolytkondingar som läckt ut gegga, vilket kan ha frätt av folier. Att besikta innanmätet utan direkt mål kan ge resultat. Ser du inget? fortsätt att besikta så kanske du ser nåt ändå.
Vänd på kretskorten och besikta lödningar. Vid komponenter som blir varma kan lödningarna vara förstörda, det syns väl.
Känsel, används främst för att känna efter värme. Dåliga elektrolytkondingar kan bli varma, sådana skall inte vara varma. Sätt dig och känn med fingertopparna på komponenter. Visst kan du bränna dig, men då kanske du oxo har funnit ett fel.
Lukten, ditt luktsinne, här finns inga förstäkningshjälpmedel och att sniffa igenom din radio kan du göra med dålig belysning. Ner med näsan och lukta efter den omisskännliga lukten av bränd komponent. Det må se underligt ut där du sitter med näsan i radion. Men skit i vad andra tycker, eller stäng dörren.
Hörseln, ett utmärkt hjälpmedel i felsökningens tjänst.
Kan man höra ett fel då?
På två sätt, ja!
Dels om din radio har ett fel som gör att den låter dåligt i RX, med lite erfarenhet kan man faktiskt höra var i mottagaren felet finns. LF steget, högtalaren, eller ett inställningsfel som du själv åstadkommit.
Det andra sättet är att höra självsvängningar, en spänningstabb, eller en DC till DC omvandlare kan börja tjuta eller pipa om den är felaktig. Detta kräver en hörsel som hör till över 10 kHz eller 15 kHz. Prova med ett öra i taget, hör du inget? Spola öronen.
Ett stetoskop som doktorn har? Njaeeej.
Hjärnan, jo de allra flesta har en sådan, även om man inte skulle kunna tro det, som går att filosofera med. Tänka och grunna. Se till att lägga pannan i djupa veck, stöd skallen med handen, se sammanbiten och bestämd ut, spänn kroppens alla muskler till det yttersta, se lätt bekymrad ut och titta stint ner i radion. Tänk: "vad fan kan det nu vara för fel" (jo fula ord är tillåtna i tänkandet, ingen hör dig, och de kan underlätta i avsaknad av starkare kraftuttryck). S-metern lyser ju, ja då får den ju ström, och det kan inte vara fel på sluttransistorerna, det är ju mottagaren som är felaktig. Tänk vidare, mottagaren brusar, ja då måste ju LF steg och delar av MF:en vara hela. Man ingen signal hörs, prova de olika filtren, ändrar sig bruset? om det gör så, och även om du ändar trafiksätt, ja då är mer av MF:en hel. Tänk vidare, används hjärnan som verktyg. Kan det vara antennen tro? Stoppa in en testsladd i antennjacken, knastrar det och brusar mer, ja då har du tänkt ut att felet nog är i antennen. Eller är det tvär tyst ändå, slå på riggens kristallkalibrator, hörs den, ja då är väl felet mellan antennjack och HF steget. Kalibratorn går ju in där.
Plocka fram blockschemat och försök ringa in felet. Slå till och från PRE-amp, kan du höra bruset från preampen? Om ja, då har du tänkt fram att mottagaren är så känslig att den kan höra de få dB som PRE-amp brusar, felet måste vara nära antennjacken.
Så här kan man filosofera sig fram steg för steg, visst kan man få huvudvärk, men det är det värt, och en välbehövlig vila med magnecyl hjälper. Avspänningsträning kan behövas.
Kan man då tänka fram mer? Om problemet är att varken sändare eller mottagare går, inte ens brus i mottagaren. Tänk nu, bit ihop, skrynkla pannan, vad är gemensamt mellan både Rx o TX. Jo lokalosc. frekvenssyntesen. Det enklaste är att kolla om kristallen svänger i frekvenssyntesen, det går att lyssna på den med en annan mottagare, eller om alla spänningar är ok på PLL kortet. En icke faslåst frekvenssyntes stänger av mottagaren och sändaren.
Faktum är att det sista, dvs att använda hjärnan, och leka radiodeckare, att använda små bevis och indicier och försöka komma fram till en slutledning, är nog det som kan ge mest i jakten på felet. Hjärnan är stark om man använder den på rätt sätt. Och om man inte använder den till att slå på.... Hörde på radion hur hjärnan skadas vid boxning.
Lyckas man nu tänka ut var felet finns och få igång radion, ja då känns det skönt. Tänk vad duktiga vi var nu. Jag och min lilla hjärna.
En viss stimulering av hjärnan och dess arbete kan man få genom att klia sig i hårbotten.
Att hjärnan behöver socker för att tänka är ju OK, men det socker från Cola burken du inte tänker upp, det kommer att omvandlas till blodfetter som avsätter sig som bukfett. Kroppen får en snygg säl eller valrossform.
Det sjätte sinnet då? Kan vi använda det vid felsökning?
Jo nog kan vi, det är bara att prova. Återkommer till detta.
Men de svåraste felen är de där föregående ägare trimmat i radion.
För ofta handlar det om ett ägarbyte, då radion skall igång, felsökas, lagas eller trimmas upp till nyskick.
Man har fått tag på en ny fin gammal radio, en IC-251, IC-720A, eller en IC-751A. Billigt, och den behöver bara "lite trimning". Men vad har föregående ägare gjort med radion? Stendöd, svag, dålig effekt, låter konstigt, ja det är snart fixat och man köper den billig. Med goda råd från FotPeDahlen på SRS fixar man själv radion snart. Men det visar sig vara flera fel.
Hur kan det bli flera fel på en radiostation? Inte går flera komponenter sönder samtidigt?
Nu kanske de råd jag gett idag inte räcker, nu krävs ett sjätte sinne, sunt förnuft. Man måste försöka finna ut vad han gjort med radion, fråga föregående ägare då. Nej det minns han förståss inte det är ju så länge sedan, så hade han ju hjälp oxo och "hjälparen" har flyttat, eller så har man glömt vem det var. Så det blir att forska själv. Och tittar man noga så ser det ut att ha varit någon inne och skruvat på trimbara komponenter. Nu är frågan, finns det riktiga fel, eller har tidigare ägaren trimmat sönder radion? Klart att detta blir svårt.
Inga krav på voltmetern (mätteknik)
Skrev jag i felsökningsartiklarna ovan.
Vad jag menar är att när man mäter i rörbestyckade radiostationer finns krav på att Voltmetern inte drar ström från kretsen man mäter i. När vi mäter i moderna transistoriserade och digital radioapparater är kraven på detta mycket låga. Och det finns knappast att köpa en Voltmeter som drar så mycket ström från mätobjektet idag att det är ett problem. Man mäter Voltmeterns belastning genom att ange dess inre resistans, Ohm per Volt. Ett typsikt värde är 20 kOhm per Volt. Ställer vi Voltmetern på 20 volts området blir dess belastning på vårt objekt 400 kOhm. Hur mycket ström drar den då? Ohms lag igen, I = U genom R. Således en bråkdel av en milliAmpere.
Mäter vi en rörradio kräves att Voltmetern har högre inre motstånd, vi behöver då en rörVoltmeter, den har inbyggd förstärkare med elektronrör eller transistorer, och belastar vår krets med 10 MOhm. De flesta digitalvoltmetrar, dvs de som visar spänning och ström med siffror har så högt inre motstånd. Och duger bra till alla kretsar. En försöker du mäta med en batteriprovare, som ju tyx vara en Voltmeter med skalor för 1,5 Volt 4,5 12 Volt etc. Ja då belastar vi mätobjektet. En sådan Voltmeter är avsedd att ge en belastning av batteriet man mäter. Den lämpar sig därför inte för att mäta i en radio.
Varför ser man bättre med bra ljus?
Ja varför? Se sambandet mellan mina artiklar om foto, där vi tar upp bländarens effekt på bildskapandet. Med mer ljus kan vi använda en mindre bländare. Dina ögon har bländare, kallas iris eller pupill. Vid starkt ljus blir dessa mindre, vi bländar ner, och kikar i radion med bländare 16 på var sida om nosen. Kisar vi blir det ännu mer effekt, att kisa är ett sätt att blända ner mera.
När vi kommit upp i omkring 40 års ålder minskar ögats förmåga att fokusera, det märks särskilt vid fokusering på nära håll, dvs när vi skall se på små motstånd och kondingar i radion. Vår lins blir lite mer orörlig. Vi kan kompensera detta med ett extra förstorningsglas, läsglasögon är inget annat är en närbildslins. Vi skall se på sådan i fotosammanhang sen.
Men vid mindre bländare blir skärpedjupet större, dvs det avståndsområde inom vilket vi har skärpa. Exakt det som sker i en kamera. Smart va! med en stark lampa bländar ögat ner och vi ser bättre på korta avstånd. Så spring och köp en bra lampa då, eller två. Köp ett par olika läsglasögon, +1, +2 och plus 3 dioptrier.
Förstoringsglas, luppar etc är bra verktyg.
Testa med mindre bländare så ser du effekten, gör ett nålstick i ett papper och kika genom, du ser förhöjd skärpa, men svagare ljus.
Har ni sett lampan som kirurgen har i taket
I operationssalen. Jo även de killarna måste ha bra ljus, ofta i kombination med luppar. Men det som skiljer hans lampa, från vår lilla billiga IKEA halogenlampa, är att den är mycket stor, en cirkel på närmare en meter med flera strålkastare som alla är vinklade mot en punkt. En punkt där man då har ett ljus utan skuggor. Köper du en stark lampa och ställer vid sidan av din radio blir det skuggor, att ha två, en från höger och en från vänster tar bort effekten av skuggor och du kan se bra. Tänk på att om det hänger på ett par bra ljuskällor för några hundralappar, om du skall ha möjlighet att meka med en radio, ja då är det värt varje krona. Inte minst för det förhöjda självförtroende du får. Man kan ibland se arbetslampor i form av ett cirkulärt lysrör, c:a 250 mm i diameter, med en stor lins i mitten. Principen är att man tittar mitt i ljuset, och får ett skuggfritt ljus, med en stor förstorningslins. Dessa är dyra och kanske lite klumpiga.
Tänk på att du ganska lätt kan bygga dig en bra arbetslampa. Kanske en 2 till 6 st små 25 Watts reflektorlampor, 12 Volt, de på 50 mm diameter.
Kan man då träna sin syn?
Eller rättare sagt förmågan att kunna fokusera på korta avstånd. Mjuka upp sin lins, stärka sina muskler som drar samman linsen för närbildsläge. Andra muskler går ju att träna upp. Jo det är jobbigt.
Förr var det vanligt att man kunde läsa om träning för ögonen i avsikt att träna just dessa muskler. Ögats fokusering kallas ackommodering. Man ackommoderar när man ställer om ögat för olika avstånd. Som sagt förr skulle man träna, genom att exempelvis flera ggr fokusera dels på fingret framför ögonen, dels på huset därute i fönstret. Dvs mellan 15 cm och oändligt, det tar bara några sekunder att göra varje fokusering. Detta gör att musklerna som ackommoderar tränas, gör man detta hundratals ggr per dag så skulle det motverka problemet. Idag säger experterna att det inte går att träna dessa muskler, utan man köper hjälpmedel istället, glasögon.
Ja vad skall man tro?
Själv är jag ganska övertygad om att ögats muskler och även övriga funktioner är möjliga att träna, men gör man det bidrar vi ju inte till ökad BNP. Sen är det ju jobbigt att träna förstås.
Så kanske det är bättre, (läs bekvämare) att låta ögonmusklerna stå still, fast fokuserade på avståndet till TV:en. Och köpa hjälpmedel.
Huvudvärk
Kan man få om man överanstränger sin lilla hjärna. Det kan dock var värt lite värk om man ändå kan lösa ett problem. Men det är inte kul. Prova med ett stort glas vatten, ja piller eller ej är nog inte det viktigaste utan vätskan. Kanske en sockerbit oxo. Givetvis busar jag lite nu, det är populära skämt att busa lite om att använda sin lilla hjärna. Men tänk på att du kan få en celldelning om du använder den, och att få en extra hjärncell är inte att förakta.
Snart är det dags för nästa meteorskur, Geminiderna
Dessa har sitt max i början av december. Närmare bestämt 2009-12-07 till 17.
Leoniderna räknas till de största och jag hoppas ni kunde tillgodogöra er dessa i November.
En meteor är ett sandkorn som faller in i Jordens atmosfär, det brinner upp och lämnar ett ljusspår efter sig. Det är detta som kallas stjärnfall. De syns väl en mörk klar natt. Om det blir något kvar av stenen som då faller ner på jorden kallas den för en meteorit. Meteorerna bildas när jorden åker igenom en komet, vilken är en samling av sådana stenar, rymdgrus. Dessa meteorskurar kommer in nästan samma tid varje år och från samma håll per skur.
Här är en tabell som visar de största meteorskurarna och datumen, datum som då justeras lite varje år.
Kvadrantiderna 1-5 Januari
Lyriderna 15-28 April
Persiderna 17 Juli till 24 Augusti
Leoniderna 14 - 21 November
Tauriderna 1 - 25 November
Geminiderna 14 December
För att få aktuella data och maximala tidpunkt, samt riktning är det lämpligt att söka på nätet. Men tänk på att söka på årtalet. Det finns flera hemsidor från amatörastronomer.
En sällsynt vacker bild på en Leonid
Finner vi här: http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap091119.html
Så här ser de ut, meteoriterna. Detta kan du se, med varaktighet någon del av en sekund......
Ut och titta på stjärnhimmeln och se stjärnfall.
Om du nu inte är klistrad vid radion förståss med elbuggen i högsta hugg för att köra meteorskatter.
Med tanke på min serie "Foto för radioamatörer" och när vi lärt oss allt om bländare, slutare, objektiv, vitbalans och...... ja då tar vi sådana bilder lätt som en plätt. Ja vi kanske får lov att köpa en lite häftigare kamera först, och ett stativ och en.....
De Norska amatörbanden per den 2009-11-09
Norrmännen har fått nya bestämmelser och några nya frekvenser. De har som vi inte har, ett band vid 500 kHz, (det går att få specialtillstånd på 500 kHz i SM) de har 5 MHz samt lite mer på 24 MHz. Lägg märke till att man endast anger tillåten bandbredd, exvis 6 kHz på de flesta HF banden. Och med upp till 50 MHz bandbredd på GHz banden. Enkelt och lätt att tolka, och gör det möjligt att utnyttja stora bandbredder i vissa fall. Sekundär betyder att annan trafik, yrkestrafik, har företrädelse över amatörradio. Lägg märke till deras tolkning av effekten på 135 kHz, enkelt klart utan att behöva tolkas.
Lägg märke till att norrmännen nu har hela bandet 5260 till 5410 kHz 100 W, dvs hela 150 kHz ! och med upp till 6 kHz bandbredd. Inget krångel med särskilda kanaler och mittfrekvenser. Norrmännen får köra 18 kHz bandbredd på 28 -29 MHz och 50 MHz. De har även ett antal band på 70 MHz. Dessa band räcker till en FM kanal eller till flera CW (Morse eller RTTY) eller SSB sändningar. De feta är de vi inte har.
135,7 - 137,8 kHz sekundär 200 W 1 kHz ERP max 1 Watt
493 - 510 kHz sekundär 100 W endast CW (Morse vanligast)
1810 - 1850 kHz primär 1 kW 6 kHz
1850 - 2000 kHz sekundär 10 W 6 kHz
3500 - 3800 kHz primär 1 kW 6 kHz
5260 - 5410 kHz sekundär 100 W 6 kHz
7000 - 7200 kHz primär 1 kW 6 kHz
10100 - 10150 kHz sekundär 1 kW 1 kHz
14000 - 14350 kHz primär 1 kW 6 kHz
18068 - 18168 kHz primär 1 kW 6 kHz
21000 - 21450 kHz primär 1 kW 6 kHz
24740 - 24890 kHz sekundär 1 kW 6 kHz
24890 - 24990 kHz primär 1 kW 6 kHz
28000 - 29700 kHz primär 1 kW 18 kHz
50 - 52 MHz sekundär 100 W 18 kHz
70,0625-70,0875 MHz sekundär 100 W 16 kHz
70,1375-70,1875 MHz sekundär 100 W 16 kHz
70,2625-70,3125 MHz sekundär 100 W 16 kHz
70,3625-70,3875 MHz sekundär 100 W 16 kHz
70,4125-70,4625 MHz sekundär 100 W 16 kHz
144 - 146 MHz primär 300 W 18 kHz
432 - 438 MHz primär 300 W 30 kHz
1240 - 1300 MHz sekundär 1000 W 20 MHz
2300 - 2450 MHz sekundär 100 W 20 MHz
3400 - 3410 MHz sekundär 100 W 7 MHz
5650 5850 MHz sekundär 100 W 20 MHz
10,25 - 10,50 GHz sekundär 100W 20 MHz
24,0 - 24,05 GHz primär 100W 50 MHz
24,05 - 24,25 GHz sekundär 100W 50 MHz
47,0 - 47,2 GHz primär 100W 50 MHz
76,0 - 77,5 GHz sekundär 100W 50 MHz
78 - 81 GHz sekundär 100 W 50 MHz
122,25 - 123 GHz sekundär 100 W 50 MHz
134 - 136 GHz primär 100 W 50 MHz
136 - 141 GHz sekundär 100W 50 MHz
241 - 248 GHz sekundär 100W 50 MHz
248 - 250 GHz primär 100 W 50 MHz
Skall vi då vara avundsjuka på Norrmännen som har fler frekvenser?
Nej, tänk på att de frekvenser vi har som radioamatör faktiskt är en helt makalös sak. Vi är som radioamatörer mycket prioriterade. Frekvenser som "marknaden" skulle betala miljoner för. Jo vi skall vara glad nöjda och tillfredställda med det vi har i frekvensväg, men framför allt bör vi använda dem.
Tycker jag i alla fall. Men jag kan ju ha helt fel.....
10 andra länder får nu köra amatörradio på 5 MHz bandet.
Denna info har jag fått, endast Norge får köra över hela bandet, eller har fått ett helt sammanhängande band, de andra har 4 till 8 "kanaler" i bandet.
Norge, Bangladesh, USA, U.K. Canada, Iceland, Denmark, Greenland, Finland, New Zeeland, och St. Lucia + other countries.
Här är en Norsk sammanställning av de olika ländernas 5 MHz band: http://folk.uio.no/tomvs/la4ln/60m-bandplan-NRRL_2009_v1.pdf
Riktigt vad färgerna betyder har jag inte lyckats tolka, men vi ser hur 5 MHz ser ut världen över, och att Norge är värst i särklass.
Här är Norges frekvensplan för 70 MHz
http://folk.uio.no/tomvs/la4ln/BANDPLAN-NRRL-70MHz_091106.pdf
Ja våra västra grannar får köra radio i ett antal, 8 st, små delband på 70 MHz.
Men vi kan lyssna på 5 MHz bandet
Vårt västra nabobland har fått ett helt band på 5 MHz nu, 5260 till 5410 kHz 100 W, dvs hela 150 kHz stort! och med upp till 6 kHz bandbredd. De får då köra SSB, AM, FMn, och alla tänkbara telegrafitrafiksätt. Varför inte lyssna? Nu har vi chansen att höra om det förekommer aktivitet, vi har möjlighet att forska i vågutbredningen på 5 MHz, vi har nåt nytt att pyssla med framför HF riggen.
Kolla över bandet 5260 till 5410 kHz efter Norska radioamatörer. Lyssna under helgens ljusa timmar så hör du med säkerhet LA stn. Att gå mot DX kräver sedan lite mer av dig. Och du! Norrmännen verkar vara morgonmänniskor, och kör 5 MHz på förmiddagarna.
Att lyssna på HF är inte att förakta. Hör du något vore det kul att veta, kanske Norrmännen har någon form av favoritfrekvens, eller anropsfrekvens på detta band.
Själv lyssnade jag helgen 2009-11-13 till 15 och hörde massor av starka signaler från Norska radioamatörer som experimenterade livligt med antenner och mobil trafik.
5 MHz bandet är till en del frekvensplanerat i Norge
Trots Norska televerkets 6 kHz bandbredd över alltihopa.
Obs att nedan text är ett citat, och jag kan själv inte stå för tolkning, eller tolka vad som menas, frekvenserna är omräknade till VFO frekvens, (den undertryckta bärvågens frekvens, och bärvågens frekvens vid Morse med CW) Varför de kallar bandet 60 meter är konstigt:
Utöver de 5260 till 5410 kHz man i Norge har till amatörradio så har NRRL tillstånd att nyttja 5410 - 5420 kHz till nödsamband.
Man måste givetvis ta hänsyn till primära användare av bandet.
Således gäller:
CW: 5310 kHz (5305 - 5315 kHz)
Digital: 5375 kHz (5350 - 5360 kHz)
USB: 5375 kHz (5375 - 5394 kHz)
QRP: 5335 kHz (5335 - 5340 kHz)
Internationell anropsfrekvens: 5403,5 kHz
Hur man tolkar detta, dvs med en frekvens utan, och ett band innan parantes vet jag inte. Inte heller vad CW och digitalt betyder.
I hela frekvensplanen från det Norska teledirektoratet finns bandbredden 6 kHz angiven.
NRRL rekommenderar att man kör mindre bandbredd än 2,7 kHz.
Andra signaler på 5 MHz bandet
Dvs några av de som har primär status i första hand på 5 MHz bandet.
Fyrar:
5290 kHz 4 radiofyrar i UK, G4SLV, G4IRX, G3WKL, G4ZFQ
5194,5 kHz DRAS Tyskland
Några kommersiella radiostationer i 5 MHz bandet, primär status:
5000,0 kHz WWV Fort Collins, Colorado, 10 kW
5000,0 kHz WWVH Kauai, Hawaii, 10 kW
5446,0 kHz AFRTS, Florida Keys, USB
5450,0 kHz Volmet Raf, UK, 10 kW USB
5505,0 kHz Volmet, Shannon, Ireland, 3 kW USB
Våglängden på 5 MHz bandet då?
Ja våglängden då, det finns säkert någon som har en radio graderad i meter eller fot.
5260 - 5410 kHz blir 55,452865 till 57,034221 meter. (obs sista siffran i våglängd är tusendels millimeter, men den noggrannheten krävs om vi skall hamna rätt vid exvis ett Morse QSO.)
Varför man snackar om 60 meter fattar jag inte???
Den som har en fotgraderad radio ställer in bandet, 181,81267 till 186,99745 fot på skalan. Är skalan graderad i tum får du faktiskt räkna själv. Har du en fotgraderad radio som visar i bråkdelar av tum har du en fet matematisk oppgave att lösa. QSY till 182 fot 3 tum och 789/1256 delar.
Dipolen för detta band blir c:a 26,5 meter, med balun och koax i mitten. En lien smidig sak som många borde ha plats för.
Varför inte lyssna på BC bandet 60 meter
Även det kallas 60 meters rundradioband.
4750-5060 kHz Det s.k. tropikbandet. 59 till 63 meter. Ett band med i första hand nationella sändare för rundradio. Här finns en del kul AM stationer att lyssna på. Kolla sena nätter, och svaga sigs. Du kan höra DX, med musik och program som präglar nationella sändningar.
Samma antenn som 5 MHz HAM band blir bra att lyssna med.
Nå hur verkar då vågutbredningen på 5 MHz?
Jag har lyssnat lite och hör en stor del av Norge med 59 signaler, samtidigt hör jag G stationer på 5258,5 kHz med god signal. För övrigt är det ett väldigt tyst band, lågt brus, väldigt få andra sändningar. Men det måste nog till mer lyssnande för att få en bra uppfattning och om det blir några DX etc. Med tanke på DX som man talar om på BC bandet bör det bli en del spännande DX nattetid.
Tvinna bandkabeln
Här tipsar Anders om att man kan tvinna sin bandkabel, plaststege, balanserade matarledning eller vad vi väljer att kalla den.
Om man tvinnar den lätt, så tar den mindre vind. (Jämför med spiralerna utanpå höga skorstenar.) Det minskar även risken för störningar då signalen växlas 180 grader varje gång.
En tredje fördel är att regnvattnet inte rinner ända fram till väggenomföringen, utan droppar av vid vindlingarna. Att tvinna sin 25 mm bandkabel en till två ggr per meter, är lagom.
Kanske vrida är ett bättre ord.
de Anders
Världens längst lysta glödljuskälla (obs lustifierad rubrik)
Bosse SM4BKQ har hittat väldens äldsta glödljuskälla, en lampformad skapelse, och skriver detta:
Hej!
När vi nu går mot allt kortare dagar kan det vara gôtt att se på världens äldsta, ännu lysande glödlampa. Klicka på nedanstående länk så kommer ni till lampan som nu lyst i 108 år.
Något att tänka på bland allt prat om alla olika typer av lampor och energiförbrukning.
Om inte länken funkar eller om den blir bortplockad av något SPAM-filter eller liknande kan ni skriva in följande på adressraden (ta bort mellanslagen i följande) : www. centennialbulb .org
Genväg till: http://www.centennialbulb.org/
Ha dä gôtt i höstmörkre!
Bosse SM4BKQ
Roys kommentar:
Det verkar vara en koltrådslampa, så var de tidigaste glödljusen. En glödtråd av kol som monterats i en glasbulb, en sk glaslampa, därav det engelska namnet bulb, som fyllts med vakuum. (vakuum = utsuget syre) Att den har lyst så länge är spännande, särskilt med tanke på att dagens ljuskällor bara lyser c:a 1000 h enligt spec, men i praktiken betydligt kortare tid. Våra moderna lågenergiljuskällor sägs lysa i 25000 h, dvs c:a 3 år. Jag tror att det finns koltrådslampor att köpa i Clas Olsson än idag, de används mer som värmekälla än ljuskälla. Men visst ger dom ett mysigt ljus.
Och vad är det för fel på stearinljus då? Eller fotogenlampor? Jo de släpper ut CO2. Men hur mycket jämfört med glödljus? Glödljus med ström genarerat av kraftverk. Ja stearinet och fotogenet har ju genererats av maskiner som driv av andra energikällor oxo.
Detta blir svårt att räkna ut.
Varför är en trekvartstums rörgänga 26,2 mm?
När en hel tum är 25,4 mm. (fyra kvartstum)
Många har väl trädgårdslangar och rörgrejer hemma, den vanligaste gängan för trädgårdslangen är ¾ tum, vilket då skulle motsvara 19,05 mm, men gängan är över en hel tum, c:a 26,2 mm med internationella (SI) mått. Visst är tum ett grovt mått men så stor avvikelse? Skälet är att man då vid rörens inträde i vår värld, mätte hålet i röret som då var ¾ tum, beroende av godstjockleken i röret blev då gängan mycket större. Men då borde ju hålet i trädgårdslangens kopplingar för ¾ tum vara 19,05 invändigt. Knappast, de är bara 8,5 mm invändigt. Vem sade att rörmokeri var enkelt? Sen skall de kopplas till halvtums slang. Inte konstigt att de har problem, de där tumfolket. Beroende på rörens gods kunde då ¾ tums rörgänga variera kraftigt, kanske från 21 till 35 mm. Det gick inte att blanda rör från olika tillverkare. På senare tid har dock gängan som kallas ¾ tums rörgänga blivit just c:a 26,2 mm, åtminstone för det mesta. (Jag höll på att säga standardiserad till 26,2 mm, phuuu). Delar av avvikelsen packar man upp med lin och kattskit, gängtejp eller gummipackningar så blir det tätt, ett tag i alla fall. Nu må det väl var så att rörens innerdiameter är ett bra mått för att mäta rör, då vet man ju vad de kan leverera för flöde. Men att kalla gängan utanpå ett rör för det mått som är inuti röret, verkar med vår kultur ändå vara långsökt. Förmodligen finns det en bra story omkring hur detta blev till. Och att byggarbetaren som skall borra hål för rören tar med sig en borr som är större än angiven rördiameter.
Vi får ändå vara glada att elektronrör inte mäts invändigt.
Dessa blev ju till bildrör och de mäts minsann utanpå, avsikten med det är förstås att de skall verka så stora som möjligt, och att det viktiga blir undertryckt, dvs bildytans storlek. Senare gjorde man dem lite fyrkantiga och mätte fortfarande "ytterdiametern". Som än i dag mäts i tum på fyrkantiga bildskärmar, som om de vore ett runt rör. Maströr då? Ja mät själv får du se.....
Fråga till rörkrökarens son: hur mäter man rörkröksmakaronernas rördiameter? Är de kvartums eller är de 5 mm. Invändigt eller utanpå. De måste ju ha så stor innerdiameter att kalorierna kan passera fritt.
Och varför ökar diametern vid kokning?
Detta är lämpliga frågor som man besvarar under ett filedayevenemang.
Vitbalans på digitalkameran (foto för radioamatörer)
Eller färgtemperatur, som det ibland kallas.
Förr fick man lov att köpa filmen till sin kamera och välja en film för ändamålet, exvis för dagsljus eller för lampljus. Blixtljus är samma som dagsljus. Man kunde välja film med en önskad färgtemperatur, exvis 5300 K. Filmen kunde oxo vara märkt "daylight". Färgtemperaturen mäts i grader Kelvin. De vanligaste filmerna för hobbybruk, som finns i vanliga affärer var avsedda för dagsljus och blixt, med 5300 K. Endast experter eller mer avancerade hobbyfotografer hade kunskap att välja film.
Idag när vi har digitalkameror finns i många fall möjlighet att själv välja färgtemp, eller färgbalans. Det går så till att vi ställer in kameran för sol, lampljus, lysrör, blixt, skugga eller molnigt. De mer avancerade kamerorna kan man ställa i grader Kelvin, andra har flera steg plus minus på de fasta inställningarna, exvis molnigt +3. Då är frågan vad detta har för betydelse då?
Kanske har du tagit bilder på vintern ute i snölandskapet, ibland blir snön violettaktig, andra gånger blåaktig till rödaktig, ja till och med grön snö förekommer på bild. Det som händer när du har kameran på AUTO, är att vitbalansen är automatisk. Kameran ser en bild med vit snö, som då borde bli vit på bilden. Men kanske finns några gröna grenar från en gran i bild och kameran hittar ett medelvärde, snön blir då blå eller rödaktig. Nästa bild tar du på barnen, de har röda granna kläder, och kameran skall besluta om den skall ställa vitbalansen mot den vita snön, eller mot de röda kläderna. Det blir förstås fel och snön bli grönaktig. På sommaren när du skall ta en bild på den vackra solnedgången. Ja i AUTO mäter den solens färgtemperaturen, den ser ut som en glödlampa, och kameran ställer en låg färgtemperatur, resultatet? Jo solnedgången som var så röd och grann, blir som i dagsljus på bilden. Inte kul, du ville ju verkligen att färgerna skulle bli som du själv såg.
Det är nu du skall prova manuell inställning av färgtemperatur. Skiner solen från blå himmel, ställ in kameran på sol, och ta bilder tills ljusförhållandena ändras. Solnedgången då, jo sol så klart. Att den är på nedgående och rödare är ju det som skall fångas på bild. Daylight gäller.
Är det en grå-mulen dag kan du välja molnigt eller skuggigt, bilden får då lite bättre färger än det grå fula ljuset ger. Stå kvar på den inställningen under hela fotosessionen i det aktuella ljuset och scenerna. Glöm inte att ställa om vid nästa fototillfälle. Låter du kameran alltid stå på sol, blir det som förr med film. Prova lite så lär du dig och inser att färgtemperaturen är en viktig del av fotograferingen.
Inomhus då, i den stora lokalen med lysrör i taket, och stora fönster där uteljuset tränger in.
Vi får sk blandljus. För det första finns massor av olika lysrör, de kan vara nästan vilken färgtemperatur som helst. Väljer vi auto, ja då kommer varje bild att ha olika färg. Väljer vi lysrör kanske alla bilder blir rödaktiga med blåvitt ljus från fönstren. Hur skall vi göra då? Kanske det blir bäst om vi väljer sol, och låter uteljuset om det dominerar även inne bestämma, och lysrören får bli den färg de är. Har vi blixt inne i detta fall kommer ju den att bestämma färgtemperaturen i närområdet, bakom Peter på porträttet blir det vilken färg som helst. Enkelt uttrykt, detta är svårt. Särskilt om man har lärt sig så mycket att man ställer krav på sitt fotograferande. Kanske får vi nöja oss med att förstå varför det blir som det blir, kanske kan vi jobba och lära oss mer om färgtemperatur. Eller så kör vi AUTO bara, så får det bli som kameran tycker.
Du kan tänka dig hur bilarna kommer att se ut en mulen dag, och bilutställningen har alla tänkbara färger, med AUTO på kameran blir alla bilar fel i färg. Porträtten då, varför blir ansiktsfärgen så ful? Och varför blir man blek ibland, grön i face:et ibland, och vissa gånger så snyggt brun. Ja varför? Nog börjar du fatta en del nu va? Bara att experimentera mera och lära sig mera.
Några typiska värden för färgtemperatur (foto för radioamatörer)
Vissa digitalkameror kan ställas in i grader Kelvin.
Här är några ungefärliga värden för typiska färgtemperaturer:
AUTO: Kameran kan själv bestämma mellan 3500 och 8000 K. Detta fungerar relativt bra, men du kan göra bättre manuellt.
Glödljus: 3000 K, Halogenglödljus har betydligt högre färgtemp, kanske 4700 K
Lysrör: 2700 till 7200 K obs det stora intervallet, det finns många sorters lysrör.
Solljus: 5200 K likt dagsljusfilm, en form av referensvärde.
Blixt ljus: 5400 K nära eller lika dagsljus.
Molnigt: 6000 K
Skugga: 8000 K
Väljer du ett högre värde, dvs en högre färgtemperatur så kommer din bild att bli varmare i färgtonen. Skall du ta porträtt kan det löna sig att ta flera bilder med olika färgtemperatur. Allt för att bilden skall bli så naturlig eller snygg som möjligt. Ansiktsfärgen är en känslig sak.
Väljer du en låg färgtemperatur så kommer din bild att dra emot det blå hållet. Eller om din bild är för röd, för varm så sänker du inställningen av färgtemperaturen.
Experimentera mera och lär dig "skapa" med hjälp av denna inställning.
Väljer du sol, dvs med 5200 K, alltid, så kommer bilderna att få den färg som gäller vid fotograferingstillfället.
Ögat har oxo automatisk vitbalans (foto för radioamatörer)
Ögat trimmar sakta in sig för aktuell färgtemperatur. Vi vänjer oss vid kallt eller varmt ljus. Därför ser verkligheten inte så olika ut som den sedan gör på bild om du inte tar hänsyn till färgtemperatur vid fototillfället. Du kan testa ögat, blunda en minut med ena ögat och se i glödlampsljus med det andra. Sen tittar du med respektive öga i samma ljus, du ser då att de båda ögonen ser olika färg, efter någon minut eller två ser du samma färg med båda tittgluggar. Gör gärna detta experiment, du lär dig mycket och inser vad vi talar om. Skillnaderna kan vara ganska stora. Det är vanligt att våra två ögon har skillnader i vitbalans, trots att vi ser med båda i samma ljus. Det kanske är samma fenomen som att vi hör lite olika med respektive öra. Den vita väggen ser rödare ut med höger öga än med vänster. Man kan testa ytterligheterna med ögonen, röd lampa respektive blå lampa och vänj ögonen med dessa olika ljus.
Spela in färgtemperaturen (foto för radioamatörer)
På flera av våra digitalkameror kan man spela in aktuell färgtemperatur. Det går så till att du riktar kameran mot något vitt, snön eller ett vitt papper belyst av det ljus i vilket du skall fotografera. Kameran ställer in sig så att detta objekt blir vitt (färglöst, eller har alla färger) på bilderna med den inställningen. Den minns denna inställning tills du stänger av kameran. Eller så kan du spara, vitbalansen i manuella lägen.
Hur viktig är då färgtemperaturen? (foto för radioamatörer)
Bra fråga, många bryr sig inte andra är mycket känsliga. Själv tycker jag färgbalansen är viktig när jag fotograferar. Jag gillar att skogen har samma färg på alla bilder från samma ställe samma tid. Jag skulle tro att fler bryr sig om saken bara man får upp ögonen för saken.
Att försöka se dagens ljus som de olika färger den har, morgon, dag, kvällsljus. Den blåaktiga skuggan i snön en kall vintermorgon. Den varma ljusstrålen i skogen, den kalla skuggan under höstdagen då solstrålarna ser så varma ut. Man kan ta tillvara det här bättre på bild om man tänker lite längre än kamerans AUTO-läge sträcker sig. Du kan påverka, du kan göra något själv, påverka bilden, resultatet, du kan tala med din bild.
Normalobjektiv
Kallas objektiven som har en brännvidd som är ungefär lika med bildens diagonal.
För småbildskameror med film blir det c:a 45 - 50 mm. Men för en digitalkamera kan det bli något helt annat. En liten kamera har en liten bildsensor och ett normalobjektiv kan ha brännvidden 9 mm. Att relatera till de forna småbildskamerorna är lite dumt då det finns massor av folk som aldrig sett eller tagit i en sådan.
De flesta kameror har ett objektiv vars brännvidd kan ändras, (Zoom objektiv). Från vidvinkel till tele. Normalobjektiv, kan man tänka sig är i mitten på zoomens ytterligheter, eller lite närmare vidvinkelläget. Med normal brännvidd tar du de bilder där förvrängningen av perspektivet är minst, men som kan göra att du får backa lite om du vill ha med alla på bild. Gör då hellre det, dvs backa lite än att skruva dig till vidvinkel. På en stor kamera är normalobjektivet större, en Hasselbladare som tar bilder på 6 x 6 cm är normalen c:a 85 mm.
Perspektivförändringar med olika objektiv (foto för radioamatörer)
Det där låter väl svårt. Inte klarar väl jag att se perspektivförändringar, det är ju bara för experter. Men ta och spegla dig i en julgranskula skall du se hur rolig du ser ut. Stor näsa. Ja är då inte detta en perspektivförvrängning. En sådan likande sak går att åstadkomma med den enklaste digitalkamera. Prova skall du se, ta ett porträtt med kameran på vidvinkel, gå riktigt nära offret, ta sedan samma bild, med teleläget, och gå några meter bakåt. Porträttet fyller bilden ungefär lika mycket, men den stackars personen är förvrängd, särskilt på vidvinkelporträttet. Det ser lite ut som spegelbilden i julgranskulan. Med teleläget kan porträttet bli lite platt däremot. Lagom då? Hur gör jag ett lagom porträtt utan förvrängning? Har du hört talas om normalobjektiv? Prova det, ställ ditt zoomobjektiv på mitten, vi får ett ganska naturligt porträtt då.
Har du sett filmen, där intron visar ett tåg som bra går och går men aldrig kommer fram, taget med teleobjektiv och det plattar ihop perspektivet så det ser ut som det är lika långt hela tiden.
Eller har du sett det där extremt långa tåget, som är så långt att man knappt ser slutet, en perspektivförvrängd, tagen med bild med vidvinkelobjektiv.
Prova på bilen, när den är nytvättad. Ställ in vidvinkel, ställ dig på huk vid höger framlykta, gå så nära du kan tills bilen fyller hela bilden. Ställ sedan in tele, längsta brännvidd, (zooma till max) du får gå tillbaka många steg för att få plasts med hela bilen. Blev det någon skillnad på bilderna med vidvinkel respektive teleobjektiv? Nog blev vidvinkelbilen lite roligare och kanske mer talande än telebilden. Vidvinkelbilden visar lite mer djup i detta fallet. Och bilen bryr sig inte om att du förvrängt den lite. Bilden på bilen i teleläget, kan ger ett intryck av att bilen är bredare längst bak. Det kan se konstigt ut.
Du kommer att märka av detta med skärpedjupet i vid respektive tele bilderna oxo. Det tar vi sedan under skärpedjup. Du kan ta roligare bilder om du behärskar detta med perspektivförvrängningen. Mycket roligare, mer varierat och kanske mer talande bilder. Visst blev den nytvättade och vaxade bilen blankare oxo på vidvinkelbilden.
Skall du dokumentera din radiostation är det viktigt att du inte gör någon perspektivförvrängning. Du bör fotografera med ditt zoomobjetiv i mitten. Bildutsnittet, dvs hur mycket du skall ha med på bilden bestämmer du då med avståndet. Du måste maka på dig själv. Jobbigt, men det kan vara värt det, även om du måste flytta lite på stativet.
Sökaren på en digitalkamera
Särkskilt på enklare och billigare kompaktkameror är bildskärmen på baksida enda formen av sökare. Lyser solen starkt kan det vara svårt att se. Det kan därför vara en bra ide att köpa en kamera som även har en sk genomsiktssökare. Dvs du kikar som man gjorde förr med kameran. Mycket praktiskt på sommaren då bildskärmen inte syns.
På Systemkamera finns en riktig genomsiktssökare, som oxo är den enda sökaren. Då får man en bild i sökaren som helt motsvarar vad man tar för bild, vi ser alltid oavsett sol eller månljus exakt vad vi tar för bild.
Genomsiktssökare, (tittsökare) är en sak som sakta mer eller mindre försvinner, förutom då på systemkameran. Skälet är förstås att det kostar pengar att göra ett titthål med zoom. Det finns dock kompaktkameror där man kan sätta på en yttre "tittsökare", de är dock dyra och lite till för de nostalgiska fotograferna.
Vad gäller sökaren så får systemkameran en extra poäng.
En liten rolig historia, eller två...
Ett exempel på en bra rolig historia, så oskyldig, varken fräckis, ful eller utpekande, ingen tar anstöt, alla ler nog, åtminstone lite skulle jag tro. De flesta berättar den för sin YL eller XYL när de kommer hem, till och med barnen bör tåla den.
Vad är det för likhet mellan en servett och en elefant?
Båda är svåra att ha i knät
73 de
Bengt F. SM0GU
Lite roligheter från flygbranchen.
Det är Kurt SM7WGP som bidrar, och skriver:
Efter en flygning skriver piloten ut en felrapport, därefter får mekanikerna en felanmälan och bedömer vilken reparation felet kräver.
Blanketten är ett papper som piloten fyller i och mekanikerna läser för att sedan reparera felet. Mekanikerna skriver sedan, på blankettens nedersta del, vad de har gjort för reparationer och piloterna läser därefter igenom rapporten till nästa flygning.
Ingen kan påstå att personalen på marken och mekanikerna inte har någon humor. Här är några verkliga, registrerade felrapporter över behov av underhåll och problem, som Quantas piloter har skrivit. Samt vilken lösning som underhållspersonalen har skrivit.
Som kuriosa ska tilläggas att Quantas är det enda större flygbolag som aldrig haft en allvarlig olycka.
P = Problem inlämnat av piloten.
S = Svar från mekaniker.
P: Innersta hjulet på vänster sida borde nästan bytas.
S: Har nästan bytt ut det innersta hjulet på vänster sida.
P: Testflygningen gick OK, bortsett från att den automatiska landningen var något hård.
S: Det är inte installerat något automatiskt landningssystem på detta flygplan.
P: Propeller nr.2 får inte nog med smörjning.
S: Smörjning till propeller nr.2 är OK. Smörjning till propeller nr.1, 3 och 4 är felaktig.
P: Någonting sitter löst i cockpit.
S: Någonting sattes fast i cockpit.
P: Döda insekter på framrutan.
S: Levande insekter är restade i lagret.
P: Autopiloten ger ett fall på 200 fot när flyghöjden skall läsas.
S: Kan inte återskapa problemet på marken.
P: Tecken på läckage på höger sidas landningsställ.
S: Tecknet borttaget.
P: Ljudet i intercom är otroligt hög.
S: Ljudet i intercom inställt till en mera trovärdig nivå.
P: Mothållslåset får gashandtaget att sitta fast.
S: Det är liksom det det är där för.
P: Misstänker att det är en spricka i framrutan.
S: Misstänker att du har rätt.
P: Saknar motor nr.3.
S: Motor funnen på höger vinge, efter kort sökarbete.
P: Flygplanet uppför sig lustigt.
S: Flygplanet har beordrats att ta sig samman, flyga ordentligt och vara lite mer seriöst.
P: Radarn brummar.
S: Har omprogrammerat radarn till att tala.
P: Mus i cockpit.
S: Katt installerad.
De
Nedre Frykens kustradiostation
SM4FotPeDahl, Roy