Det blev rätt långt brev idag.

31 sidor visar mitt Word, och jag skriver med Times New Roman 12.

Men så är det årets sista brev.

Lite om ICOM radio, lite om nya modulationstyper, trafiksätt. Lite om foto, lite om varje, astronomi. Kanske blir det lite tid under kommande helger att läsa. Glöm inte SRS fina julpriser som du finner i QTC annonser och på vår hemsida.

Jag önskar alla en trevlig jul och nyårshelg, och ett gott nytt år!

HEJ ALLA på Mejlingslistan!

Vi närmar oss årets slut, många får presenter den här tiden, andra har så svåra krav på presenter att de måste köpa dem själv, ja visst menar jag ny radiostation. Det måste man nog fixa själv till jul eller nyår.

SRS har som vanligt mycket fina julpriser på utvalda radiogrejer, se annonser i QTC och vår hemsida.

Mörkt och eländigt är det, morgon och kväll mellan hem och jobb är svart som en säck, vi ser inte dagens ljus och det tar hela veckan innan lördag söndag som är lite ljusare, och vi kan vara ute och bygga antenner.

Men det blir bättre sen, redan några månader in i nästa år ser vi ljuset sakta men säkert komma.

Men vi har gott om tid att sitta inne och mixtra med våra nya radiogrejer. Eller planera för vårens och sommarens radioaktiviteter.

Tar vi ett uppehåll nu med det här brevet, och återkommer i Januari? Ja troligen blir det så.

Så får ni tid att julstöka och leka med nya radion.

Jag påbörjar en serie idag om spektrumanalysatorn, eller som den kallas på ICOM:s riggar spektrumpresentatör. Något som det blir mer om framöver. Avsikten är att vi skall till fullo kunna förstår det fina instrument vi får med en IC-756PROall, IC-7600, IC-7700, IC-7800.

D-STAR skolan, jag kommer framöver att köra lite artiklar som jag kallar för D-STAR skolan. Det finns massor att lära om det nya trafiksättet, massor av nya förkortningar. Jag vet att många som äger en D-STAR-klar radio inte har förmått sig att komma igång, ett visst motstånd mot att tvingas läsa manualen och lära sig saker finns. Det är inte så dramatiskt och jag börjar med diverse artiklar med D-STAR skolan. Efterhand kommer D-STAR skolan att omfatta ett eget dokument.

Hur sänds de här nyhetsbreven?

Från Roys dator på SRS.

Jag har lång över tusen mottagare av detta brev i SM några i LA, OH och OZ.

För att få måttliga mängder vid utsändandet, och att då inte överbelasta vår server delar jag upp i fem grupper. Varje grupp har då ett antal hundra mottagare.

Jag adresserar då dessa som hemlig mottagare, dvs var och en som får mejlen med nyhetsbrevet ser inte vilka andra som är med. Som huvudmottagare är jag själv. Kanske det finns andra sätt, men just nu funkar det ju fint.

Grupp fyra har en bifogad doc fil med innehållet. Några vill ha det så.

Jag sänder ut de fem grupperna inom några timmar eller fördelat över en förmiddag.

Själva texterna är saker jag skrivit ihop under olika tider. Hemma på nätter framför radion, gamla repriser om det behövs med anledning av många frågor i ett ämne etc. En del texter är direkt eller nästan direkt svar på frågor. Som då får dubbel användning.

Till slut blir det en massa läsning i alla fall, och jag upplever att det finns de som uppskattar åtminstone någon del.

Även om en fråga besvarats i ett nyhetsbrev, kan frågan komma igen dagen därpå, även om jag vet att frågeställaren får nyhetsbrevet. Det betyder då att han läser det dåligt. Men så är det, och kanske det är för långt med för mycket att läsa, och det blir liggande.

Får du nyhetsbrevet som mejl och vill spara i doc fil

Dvs en lång text i ett mejl, och vill spara det, eller redigera i texten. Spara delar under nya rubriker etc.

Gör då så att du gör en doc fil av ditt mejl. De flesta har ju ett bra ordbehandlingsprogram.

Markera hela texten i mejlet.

Tryck CRTL C, därmed läggs det markerade i datorns urklippshanterare, där ligger det till du spar något annat, eller tills du stänger av datorn.

Sen startar du upp ditt ordbehandlingsprogram, öppnar en ny eller en gammal fil, sätter markören där du vill att den nya texten skall börja.

Tryck nu CTRL V och allt klistras in i din DOC fil.

NU kan du fortsätta att bearbeta texten med ordbehandlaren, formatera.

Du kan exvis ändra font, storlek, färg etc på texten.

Du kan ta  bort det du inte vill ha, exvis roliga historier som du sedan sparar i en annan fil med bara sådana.

Du kan markera och göra CTRL C på exvis det som handlar om IC-7600, och klistra in det i ett annat dokument som handlar bara om IC-7600.

Kalendern

Radioloppis i Eskilstuna 2010-03-20

Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa/loppis lördagen den 20 mars i Munktellarenan. Det hela startar kl. 10 och håller på till kl. 16.

Swedish Radio Supply AB ställer ut som vanligt ICOM pryttlar etc.

Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78

SSA årsmöte 2010-04-16 till 18

Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för fullt, och har öppnat hemsidan.

Kolla här: http://www.radioaktiv.se/ssa2010/

Givetvis kommer SRSAB med utställning.

SSA årsmöte nästa år äger rum 2010-04-16 till 18. Dvs April nästa år.

Allt fler väljer att handla på SRS WEBB Shop

Att handla med kort innebär fraktfrihet. Vittnesbörd om att det funkar mycket bra och går lätt att göra en beställning och betala med kort får vi in dagligen.

Våga prova du oxo.

Så här handlar du på SRS webbshop

http://ham.srsab.se/techtalk/webshop_srs.html

Här står alla saker du behöver veta. I huvudsak finner du denna info:

När du kommer till vår hemsida http://ham.srsab.se/
kan du numera även handla och betala direkt med kort eller välja postförskott.
Som registrerad kund kan du även gå in och se dina ordrar (även tidigare ordrar som är upp till flera år gamla) För att kunna handla måste du dock först registrera dig. Klicka på fliken "Registrera mig". Där fyller du sedan i dina personuppgifter.

OBS! personnummer behöver du ej ange.

Det är inte så komplicerat och skulle det bli alldeles fel är det ju bara att ringa så löser vi eventuella problem.

Handlar du på webbshoppen med kort får du ditt paket fraktfritt tillsvidare.

Wolfgang meddelar

I egenskap av HAM försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen med Webshop nu funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med kortet och slippa PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS.

http://ham.srsab.se/

Du kan nu registrera dig som kund i vår Webshop.

Betalning sker med kort eller mot postförskott. Vid postförskott tillkommer postförskottsavgift på 53:- Med kort inga sådana avgifter.

Du som är kund sedan tidigare, kryssa i rutan "Befintlig kund".

Är du osäker på om du redan är kund, kontakta oss. Fråga efter Wolfgang, Carina Janneby, Madeleine eller Marie.

de

Wolfgang, SM4JMY

Se upp för artiklar märkta: (D-STAR skolan)

Idag finns ett par med och handlar bl.a. om en DV-Dongle. Artiklar märkta D-STAR skolan kommer jag att samla i ett eget dokument som kan användas för att på svenska och relativt lättbegripligt lära sig det mesta om D-STAR. Ja fullärd blir man aldrig förstås, det kommer hela tiden nya applikationer för D-STAR, men jag är ute efter att komma över det första lilla hindret för att börja med D-STAR, med många av de D-STAR klara radiostationer som finns "där ute".

Är du intresserad av D-STAR skolan kan du spara de artiklar som är märkta (D-STAR skolan). Markera texten och tryck CTRL C, öppna ett nytt dokument och klistra in med CTRL V, spar det nya dokumentet som D-STAR skolan i mina dokument. Fyll sedan på med nya artiklar i ämnet efter hand. Obs att du då kan komplettera med egna anteckningar i ämnet i ditt dokument. Allt efter att du kommit på nya saker och lärt dig inställningar. När jag har kommit en bit på D-STAR skolan blir det ett dokument som går att dela ut separat.

Möjligen kommer det under kommande vår nyhetsbrev med temat D-STAR.

145,3750 MHz DV är den vedertagna anropsfrekvensen för D-STAR (D-STAR skolan)

Det förekommer ännu att man kör på någon annan frekvens, men IARU föreslår att man använder 145,375 MHz som DV kanal. Lägg dig därför på 145,375 MHz DV och ropa CQ DV. Störst chans att få svar om vi vet vilken frekvens vi skall hålla till på. Anropsfrekvensen, är det stor aktivitet skall na givetvis flytta sig till egen frekvens om man avser prata länge. Nu när aktiviteten är relativt låg är det förstås bra att ligga kvar på DV frekvensen. Men ha lite koll på FM trafik, så att det inte uppstår konflikter, vi kommer säkert att ha FM trafik i många år ännu, och den måste man ju respektera. Dock "äger" varken DV eller FM trafik någon frekvens. Vi hörs på 145,3750 MHz DV.

D-STAR i Polen SQ5MBG B

SQ5MBG B,     DV repeatern i Warszawa är nu i drift och uppkopplad till Internet.

Det är en UHF DV repeater och Polens första D-STAR repeater. Såld av SRS.

D-STAR sprider sig över världen. Snabbare än något annat trafiksätt någonsin har gjort.

Den här kartan visar D-STAR utbredningen i Japan

http://www.d-star.jp/D-STARjapan.pdf

DV-Dongle (D-STAR skolan)

En tredje parts pryl som gör att du med datorn kan höra och köra DV trafiken på nätet. Kräver Internetansluten dator. Dvs du kör D-STAR utan radio. Läs mer om prylen här: http://www.dvdongle.com/DV_Dongle/Home.html

Ett exempel på tredje parts utnyttjande av D-STAR för att producera egna produkter.

DV-Dongle kan köras på PC eller Mac, och med DVTool mjukvaran kan en radioamatör ansluta till det internationella D-STAR Gateway Network, och lyssna och sända precis som en vanlig D-STAR användare gör.

På hemsidan kan du läsa allt om hur DV-Dongle funkar installeras etc.

För närvarande säljer inte SRS denna produkt. Men vi kommer att testa den, och jag återkommer med rapport.

Beställ 8 sidig broschyr IC-7600

Ring eller skriv och beställ en. Skriver du ett mejl, glöm då inte att ange din postadress.

8 sidor fakta och fina färgbilder på drömriggen för HF, ICOM IC-7600. Se kurvor som beskriver Notcharna, se kurvor som beskriver IMD med IP beräkningarna.

Se blockschema där du får förklarat fördelarna med 2 MF:ar. Studera blockschemat över AGC systemet och hur dualWatch funkar. Se detaljbilder på den stora tydliga LCD TFT skärmen.

Obs att alla specifikationer gäller båda mottagare i ICOM IC-7600

Vissa fabrikat brukar ange att specifikationerna gäller "huvud VFO:n", eller att det gäller endast för "VFO A" eller andra kryptiska skrivsätt för att undanröja det faktum att submottagaren är en helt annan sak, som inte specificeras. Man specar sedan inte VFO B eller submottagaren överhuvudtaget. Man försöker lura kunden, få honom att tro att mottagare B, VFO B etc finns där och man "bör tro" att den liknar huvudmottagaren. Ni som läst mina genomgångar av ICOM:s HF stationer vet att jag noga beskriver hur man bygger dem så att båda mottagare, har exakt samma egenskaper, de är till och med båda låsta till samma kristall. Med en submottagare av sämre kvalitet, som inte ens omnämns i specen, kan man dock få stereo i lurar, dvs huvudmottagaren i ena örat och sub mottagaren i andra örat. Något som impar på vissa, och sägs kunna vara av intresse vid viss radiotrafik. Men hur kul är det då om submottagaren är både 20 och 40 dB sämre vad gäller selektivitet etc än huvudmottagaren. Vill du ha två mottagare och stereo ända fram till öronen blir det en IC-7800. Nöjer du dig med två mottagare men en MF, och samma höga prestanda på båda, blir det IC-756all IC-7600 etc. Då klarar även VFO B nästa solfläcksmaximum.

Varför kallar man då de två mottagarna för VFO A respektive VFO B? Givetvis för att vilseleda kunden som då inte direkt får reda på att VFO B är en submottagare av sämre kvalitet. Givetvis förstår inte alla detta. Och gör sina felköp.

Jag får ofta frågor som visar att man inte förstått saken, och jag skall då förklara andra fabrikats nackdelar och förbilligade konstruktioner.

IC-7600 har både hög känslighet och mycket goda storsignalegenskaper

Typiskt för ICOM:s HF riggar är att de har mycket hög känslighet, ja en känslighet som gränsar till vad som är möjligt. Trots detta har vi mycket hög dynamik och goda storsignalegenskaper. Det var redan när IC-751 kom som detta blev en standard. Riggen IC-751 hade en mycket hög och jämn känslighet från 1,8 till 30 MHz. Typsikt på den tiden var att känsligheten sjönk med högre frekvensen, dvs tvärt om vad vi önskade oss. Man byggde försteg till 28 MHz och hände på ibland. Något som då inte behöves på ICOM riggarna.

Riggar som idag, IC-756PROall, IC-7600, IC-7700, IC-7800 har samma höga känslighet och ändå mycket god dynamik och hög IP3.

Då kan man förståss fråga sig om det behövs så hög känslighet? Som radioamatör som vill köra över 18 MHz JA, där man kan inte få nog.

Det är inte alls vanligt att konkurrerande riggar både har hög känslighet och goda egenskaper vad gäller dynamik etc.

Några värden från ARRL testen av IC-7600.

Noise floor, dvs känslighetsgränsen:

Med PRE amp 1                  PRE amp 2

14 MHz  -139 dBm             141 dBm

50 MHz  -141 dBm             143 dBm

Det finns konkurerande HF riggar där känslighetsgränsen är både 10 och 20 dB lägre. Inte konstigt att de får fram höga statiska IP3 siffror.

Behöver man denna höga känslighet då?

Behöver man en mottagare för HF som har så hög känslighet som ICOM:s riggar. En bra fråga, Men varför skall man nöja sig med kompromisser?

Behöver du lägre känslighet, stäng då av HF steget, eller tryck in attenuatorn.

Vanligtvis behöver vi inte så hög känslighet som ICOM:s riggar kan prestera på frekvenser under 10 till 15 MHz. Men från 18 MHz är det oftast en fördel om man har PRE amp påslagen.

Prova själv så kan du lätt bedöma saken. Visst hör man fler stationer med PRE-AMP påslagen från 21 - 50 MHz.

Men på 1,8    3,7  och 7 MHz gäller väl oftast utan HF steget och kanske till och med 6 - 15 dB dämpning.

När vi sedan kommer in i en eventuell hög solfläcksaktivitet, ja då kanske vi inte behöver PRE-amp förrän på 28 - 50 MHz. ICOM:s riggar har känslighet som gör att de är optimala vid både solfläcksmaximum och solfläcksminimum.

Så svaret på rubrikens fråga är att en HF radiostation med optimalt hög känslighet verkligen behövs för den experimenterande radioamatören.

Autotune på IC-7600 en sorts AFC

Det finns en sådan knapp på IC-7600, man får då en funktion som gör att man hamnar rätt i frekvens på en nycklande Morse station. Vi hamnar exakt mitt i filtret och kan minska bandbredden ner till 50 Hz utan att hamna fel i frekvens. Dessutom kommer vårt svar att hamna på exakt samma frekvens som den vi svarar. Ett knapptryck och någon sekund senare ligger vi transivt med en Morse station. Med dagens allt smalare filter är det viktigt att vi kan svara på rätt frekvens. Dessutom blir vi ju mindre breda. Ett Morse QSO där båda använder en egen frekvens tar ju större plats. När du har tryckt på Auto Tune ligger mottagaren mitt på en bärvåg, även om den nycklar Morse, och vi kan mixtra med filtren, vi förlorar inte signalen även om vi väljer ett mycket smalt filter, ner till 50 Hz! Man kan likna Auto Tune med AFC, Automatic Frequency Control, något som fanns i FM mottagare förr. Men då var det tal om +-100 kHz eller mer, ICOM:s "AFC" handlar om att ställa sig inom några Hz.

När vi ligger rätt i frekvens kan man sedan använda CW-Pitch vredet för att välja vilken tonhöjd vi vill lyssna med. Vrider du på VFO för att få en annan tonhöjd flyttar du ju oxo sändaren, och hamnar utanför filtret i MF:en. Använder du RIT hamnar du utanför filtret. Med CW-Pitch kan du reglera tonen från 300 - 900 Hz. Många vill reglera tonen under Morsemottagningen och då är CW-Pich ratten perfekt.

Spektrumpresentatören på IC-756PROall och IC-7600 är farligt vanebildande!!

Spectrum scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra i frekvensdomänet. Vi kan se vad som händer omkring den frekvens där vi lyssnar. Jag kan lova att alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här funktionen och helt inte vill se en rigg utan den funktionen. Farligt vanebildande är bara förnamnet. Man ser många många fler stationer än man hinner leta upp genom att bara ratta på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har IC-7600 fått en viktig funktion extra på spektrumpresentatören.  Men först kan vi konstatera att själva bilden av spektrat är länge, en följd av att bildskärmen är längre och bredare.

På de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i olika steg. Detta sätt att visa kallas "center mode". Nu kan man på IC-7600, liksom på IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis bildskärmen visar CW delen 7000 - 7040 kHz, endast den del vi använder vid Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar. Det här sättet att visa spektrat kallas "fixed mode". Båda metoder har sitt berättigande och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat. Bandgränserna för visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns de olika amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske  du vill ha koll på RTTY delen av 14 MHz, då ställer du in 14060 - 14100 kHz som gränser för det fasta spektrat, visaren visar var du befinner dig med mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta till en frekvens där du ser att det förekommer aktivitet, även så korta aktiviteter som bråkdelar av sekunder hinner du med att se och sedan ratta in. Är du QRP:are och vill specialgranska en liten del av ett CW band där Morse från svaga stationer förekommer, ja då väljer du bandgränserna 14050 - 14070 kHz.

Spectrumscope på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi talar om minuter, ja då är du såld.

Men vad är då en spektrumpresentatör?

Är det en "spektrumanalysator"?

Är det en "panoramaadapter"?

Är den en "station monitor"?

En "spektrumdisplay"?

"Spektrumvisare"?

Är den en "Pan Adapter"?

Är den en "station monitor"?

Ja tillbehöret i fråga har genom tiderna haft flera namn, de flesta lite underliga.

Varför inte rätt och slätt kalla den för spektrumanalysator, sådana instrument finns ju. Nja det finns säkert flera skäl att försöka dramatisera och dölja saker med underliga namn.

Låt oss i en serie artiklar reda ut saken. Reda ut vad vi får på en ICOM PRO eller 7600, 770 och 7800.

Vad är då en spektrumanalysator?

En riktig en som kostar två till fem IC-7800:or. Instrumentet i fråga är väldigt dyrt och avancerat. Avsikten med en spektrum analysator är som namnet antyder att analysera en signal. "Vika ut den" i frekvensplanet. Man skall kunna se vad en signal innehåller för frekvenskomponenter, dvs övertoner och distorsionsprodukter. Man skall även kunna se nivåerna på de olika ingående delarna, som nivån relativt huvudsignalen, på övertoner och distorsionsprodukterna. För att göra detta på ett så noggrant sätt att det kan kallas analys krävs mycket av instrumentet. Några krav är hög känslighet, väl specificerad ingångsimpedans, dvs låg reflektion på dess ingång. Vidare krävs att spektrumanalysatorn har mycket låg egen distorsion och inte tillför egna oönskade signaler. Spektrumanalysatorn skall kunna användas vid både svaga och starka insignaler och är därför försedd med en dämpsats på ingången. Spektrumanalysatorn skall kunna visa nivåerna med god noggrannhet, helst inom +-1 dB. Den skall kunna visa nivåer med en linjär eller logaritmisk skala, exvis 10 dB per vertikal ruta, där man kräver god noggrannhet inte bara vid 0dB utan för varje skaldel vertikalt åtminstone mellan 50 - 70 dB av det vertikala mätområdet. Det krävs en mycket god logaritmisk mellanfrekvensförstärkare. Vidare krävs att instrumentet kan visa både starka och svaga signaler samtidigt, dvs en hög dynamik, gärna över 60 B, en 70 - 80 dB kan vara möjligt. En spektrumanalysator bör ha många olika filter att välja på, sk resolution bandwitdh. Exvis från 30 Hz till 1 MHz. Vidare bör instrumentet ha variabel spephastighet, med smala filter måste den ju svepa sakta, liksom vi måste ratta VFO sakta om vi lyssnar med smalt filter. Det blir en väldig massa inställningar på en "riktig" spektrumanalysator, och för att kunna göra en mätning måste man vara väl insatt i vad som händer vid mätning och med olika inställningar.

Inte så kostigt att en spektrumanalysator blir dyr, och att väldigt få kan göra kritiska mätningar och förstå den, inte minst att tolka mätningarna. Dessutom har vi andra önskemål på en spektrumanalysator på en radiomottagare.

En spektrumanalysator för lågfrekvens, ljud, kan ha så smala filter som 3 Hz och tar minuter att göra ett enda svep.

Spektrumanalysatorn visar sitt eget filter

Eftersom vi ju kan likna en spektrumanalysator vid en mottagare, den har första och kanske andra blandare och mellanfrekvens, den har oscillator och mellanfrekvensfilter. Den kommer därför att "rita av" sitt eget filter, önskvärt vore ju att instrumentet hade en så smal MF, helt obefintligt smal, att den visar enbart ett stapeldiagram. Skulle vi göra så, eller jobba med filter under 100 Hz måste svepet köras mycket långsamt. Proffsanalysatorn har olika filter och dessa måste då anpassas med väl valda svephatigheter. Exvis om vi noggrant skall analysera en SSB sändares bandbredd, distorsion etc, måste vi jobba med filter neråt 100 Hz, kanske 30 Hz, det kan då ta mer än 10 sekunder att göra ett enda svep.

Så kan vi inte ha det på en HF mottagare. Det tar för lång tid och vi hinner inte se några korta sändningar. Därför är filtren i en mottagares spektrumpresentatör i storleksklassen 1 till 5 kHz breda. Svephastigheten kan i vissa av ICOM:s apparater vara valbar. Men helst så snabb att vi ser spektrat som en bild som uppdateras i klass med vad ögat vill se. Den visar då en vertikal bild som likar dess eget filter, om en bärvåg presenteras för den. Tittar vi på en IC-756PROall eller en IC-7600 som syns det vad jag menar.

Vilka krav har vi på radiomottagarens spektrumanalysator då?

Först och främst tycker jag då att vi inte kallar den analysator, mitt ord spektrumpresentatör tycker jag är bra, (i brist på bättre namn) svenska och allt. Jag kommer att kalla ICOM:s instrument för spektrumpresentatör i fortsättningen.

Eftersom spektrumpresentatören skall visa vad som händer omkring den frekvens vi vill avlyssna, ge oss information om vad som händer på grannkanaler etc så är lämpligt område 10 - 500 kHz. Det skall gå att se +-10 kHz eller så stort band som 500 kHz, kanske mer. Ett band så stort att vi kan ha en viss kontroll över det. Spektrumpresentatören skall ha en känslighet som gör att vi kan se de stationer som är hörbara. Den skall svepa vårt band så fort att det inte fladdrar, så fort att vi hinner se enstaka korta sändningar inom det band vi valt. Det betyder att vi måste hålla tillgodo med en viss bandbredd, resolution bandwitdh. Spektrumpresentatörens eget filter.

Vertikalt då?  En vertikal skala logaritmiskt graderad i dB är önskvärd. ICOM har ganska bra överensstämmelse med det här önskemålet. IC-7600 kan visa 70 dB vertikalt. Någon tolerans siffra har jag inte men kommer att mäta på saken. Vi kan således se mycket svaga signaler, strax över bruset till mycket starka signaler. Obs att dynamiken på en spektrumanalysator aldrig kan konkurera med en bra mottagares dynamik. En bra mottagare kan ha över 100 dB dynamik. Spektrumpresentatören på ICOM:s apparater har en ingångsdämpare likt den på proffsinstrumenten, 0-30 dB, den kan på så vis hantera ett större dynamiskt område. Andra krav är att spektrumpresentatören i en transiver skall ha så få inställningar som möjligt, dels för att vi skall förstå den, dels för att undvika felinställningar.

Sammanfattat krävs: snabbt uppdaterad bild, smalast möjliga filter men utan avkall på svephastigheten, samt någorlunda god överensstämmelse med vertikalskalan.

Ett annat krav är ett sk toppvärdes minne, vi ser vad som  har hänt med en annan färg.

Detta var bara början av spektrumpresentatörens liv och levene

Mer kommer framöver

Jag vill verkligen att ni som köpt IC-756PROall, IC-7700, 7800 samt köper IC-7600 skall ha fullt utbyte, skall till fullo förstå, och kunna bedöma vad man ser på den inbyggda mycket avancerade och välgjorda spektrumpresentatör som ICOM utrustar riggarna med. Inse dess fördelar, och nackdelar, begränsningar och brister.

Aktuella D-STAR försedda radiostationer är idag:

IC-E2820, en tvåbandare med D-STAR alla mode och GPS, cross band, delat montage.

ID-E880, en tvåbandare, med D-STAR alla mode delbar, ej cross band.

IC-2200H, ett band VHF D-STAR, ej delbar, prisvärd hög effekt robust!

IC-V82 och U82, enkel handapparat för ett band, VHF eller UHF.

IC-E80D, helt ny handapparat med D-STAR som standard. VHF och UHF i samma gratis programvaror uppladdningsbara.

IC-E91, handapparat för två band, D-STAR, modellen är på utgående

IC-E92D, handapparat för två band D-STAR som standard. Dränkbar IPX7, mycket robust. En högsta klassens handapparat.  Dränkbar monofon med GPS.

ID-1, 1,2 GHz D-STAR radio för 1200 MHz. Delbar.

Där jag särskilt rekommenderar IC-E80D en mycket trevlig all mode handapparat för kanaltrafik.

D-STAR relästationer på lager hos SRS:

ID-RP2V, 1,2 GHz RF modul för D-STAR repeater

ID-RP2D, 1,2 GHz DD RF module

ID-RP2000V, VHF, 145 MHz RF modul för D-STAR repeater

ID-RP4000V, UHF, 430 MHz RF modul för D-STAR repeater

ID-RP2C, repeater controller håller ordning på tre DD-STAR repeaters.

ICOM:s kanalstationer har följande trafiksätt

Förutom FM har flera av ICOM kanalradiostationer ett antal andra aktuella trafiksätt, AM, WFM, FM, FMn, DV, DD, DR.

AM, för mottagning av exvis flygradio, i vissa fall HF och man kan lyssna på BC banden.

WFM, för mottagning av rundradio på 88 - 108 MHz, de flesta kan lyssna WFM även på andra frekvenser exvis radiolänk och trådlösa mickar, förr analog TV.

FM, för trafik i 25 kHz kanaler, exvis 434,500 433,525 MHz

FMn, för trafik med12,5 kHz kanaler, exvis 145,5000 145,5125 145,5250 145,5375 MHz. På 29 MHz och 50 MHz kör vi FMn med smal deviation och mindre än 12,5 kHz frekvensteg.

FMn innebär att apparaten kopplar in ett smalare filter i mottagaren, samt sänker sändarens bandbredd och kör +-2,5 kHz deviation.

DV, innebär D-STAR, och digitalt modulerad telefoni.

DD, innebär D-STAR, och digital överförda småmeddelanden.

DR, innebär D-STAR och förenklat förfarande vid körning av flera relästationer via Internet.

DV, DD och DR körs med 5, 10 eller 12,5 kHz frekvensteg, och DV-bandbredden på HF, VHF och UHF är 6 kHz.

I framtiden, första halvan av 2010 kommer vi att få ICOM all mode stationer, och basstationer som förutom alla dessa trafiksätt, kan köra USB, LSB, CW, AM, FSK, PSK, RTTY, WFM, FM, FMn, DV, DD, DR.

Jo det fanns tillverkare för oxo som.....

Som fortsatte att tillverka AM sändare trots att SSB var aktuellt.

Det fanns komradiotillverkare som fortsatte med AM trots att FM gillades mer av användarna.

Hur gick det med dom då? Då för 40 till 60 år sedan.

Ja var tog de vägen?

Idag finns tillverkare som fortsätter att bygga enbart FM till amatörradio och kanaltrafik. Dvs utan de moderna trafiksätten D-STAR. Ännu underligare är att folk tyx köpa dem, men ofta ångrar sig och vill bli av med..

Hur räknar man fram kanalerna?

Ja förr när vi hade 25 kHz kanaler var det enkelt att i skallen räkna ut kanalerna. Med 12,5 kHz blir det klurigare. Då räcker inte en hjärncell till.

Använd räknedosa, och lägg till 12,5 eller 25 kHz.

Du måste dock skriva 12,5 kHz som MHz.

12,5 kHz = 0,0125 MHz

25 kHz = 0,025 MHz

50 kHz = 0,05 MHz

100 kHz = 0,1 MHz

10 kHz = 0,01 MHz

9 kHz = 0,009 MHz (Mellanvåg AM)

1 kHz = 0,001 MHz

100 Hz = 0,0001 MHz

10 Hz = 0,00001 MHz

1 Hz = 0,000001 MHz

Flygradio med 8,33 kHz kanaler då?   8,33 kHz = 0,00833 MHz

Således 145,5000 MHz + 0,0125 = 145,5125 MHz 145,5250, 145,5375 MHz

118,0000 MHz + 8,33 kHz = 118,00833, 118,01666 MHz etc..... Det tillkommer dock en viss avrundning här.

Det smartaste är att skapa en tabell över de kanaler som finns inom ett band. Skriva ut den och ha som "fusklapp". Klart att du kan använda ICOM riggen, ställ in TS till 12,5 kHz och vrid VFO så blir det rätt kanaler automatiskt.

Men med en tabell eller lista blir det överskådligt och man kan bedöma lite bättre var det finns lediga frekvenser.

Tänk på att 145,1875 MHz då blir en simplexkanal.

Det där med kanalbeteckningar då?

Är något som jag inte tycker det finns något som helst skäl till. Varför döpa frekvenser till kanalbeteckningar, som folk ändå inte använder eller begriper sig på. Varför skall man kunna kanalbeteckningarna för att klara provet för att bli radioamatör? Bättre om de kunde räkna om kHz Hz etc till MHz, dvs tabellen ovan.. Min mening är att frekvensangivelse är bra nog. Det är exakt och otvetydigt. Med frekvensangivelse finns stor chans att man, båda i ett QSO, hamnar på samma frekvens.  I alla fall tills det finns övertygande argument för kanalbeteckningar. Argument???

Är det inte nog med bandbeteckningarna 13 cm,  23 cm, 70 ? MHz eller Meter eller cm, 80M, (Mega) 60m (milli?) etc. Risken att fatta fel är överhängande redan där.

Var glad att du slipper räkna ut kristallfrekvenser

I kanaltrafikens barndom fick vi lov att köpa kristaller, tillverkade för den frekvens, eller kanal vi ville köra på. Ingen avancerad mattematik, men ändå tvingades man förstå hur radion funkade, och vi fick lov att räkna ut både en kristall till RX och en till TX.

Hade vi räknat fel blev det fel frekvens. Och någon tusenlapp brändes av i oanvändbara kristaller.

IC-E80D

En ny handapparat från ICOM med FM, DV och DD. Med 290 gram radio i fickan når du hela världen via en nätansluten D-STAR repeater.

IC-E80D utmärker sig för att vara en både enkel att använda, och extremt avancerad apparat för den som verkligen vill knappa och ställa in saker. Med den tjocka manualen lär den tillfredställa den mest knappologiske inställarfreak. I enkelt handhavande bör även nybörjare och menyhatare kunna tillfredställas.

IC-E80D är en tvåbandare med heltäckande mottagare, 1,6 till 1000 MHz. VHF och UHF amatörband i TX.

Storlek och utseende lik IC-E91.

IC-E80D utmärker sig med att ha en ganska stor och tydlig eller display av LCD typ med hög kontrast.

Kan köras med GPS mikrofon. Ger då info om position till motstationen.

Vattentätad och håller IPX4.

Förenklade inställningar av D-STAR parametrar.

Länkar och hemladdning IC-E80D

På hemsidan kan du se vilka länkar som gäller för IC-E80D, du kan ladda hem gratis programvara för VISTA eller XP. Du kan ladda hem manualen för CS-80 och för IC-E80D,

IP-klassningen kan du studera samt få hem en 4 sidig färgbroschyr över IC-E80D.

Obs att vi här har en fyrasidig broschyr för en handapparat, men den visas då tillsammans med IC-E880 mobilstationen. IC-E880 kommer jag förstås att beskriva framöver.

Broschyren hittar du här: http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/400.pdf

ÖVRIGT IC-E80D

Förenklat handhavande

D-STAR repeaterlista (upp till 300 anropsignaler kan lagras)

Totalt 1052 minnen
Inbyggd CTCSS och DTCS avkodare och kodare
Monitor funktion för svaga signaler

16 DTMF minnen (max 24 tecken i varje)

Tangentbordslås

Uteffekt 5 W med ca 6 timmars drifttid

IPX4 (se länk nederst på sidan)

IC-E80D har alla tonsystem, 1750Hz, DTMF, CTCSS, DTCS.

ICOM och Windows7

Mikrosoft har kommit med ett nytt operativsystem, Windows7. Det kan betyda att du behöver nya programvaror för att köra vissa ICOM stationer. Exvis USB porten.

För att skaffa fram nya drivers till ICOM stationerna så att de fungerar med nya operativsystem går man hit: http://www.icom.co.jp/world/support/index.html

Här finns oxo aktuella programvaror till andra ICOM stationer.

Här finns drivern för USB porten till IC-7200 att hämta, man måste vänta tills ICOM kommer med en ny driver till Win7

http://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/IC-7200/1_00/index.html

I skriande stund, 2009-11-26, finns inte WIN7 drivers klara än, men det jobbas på saken.

Observera att ICOM inte kan lastas för att Mikrosoft byter system. Detta betyder merarbete som inte är planerat för ICOM fabriken.

Vad kostar frakten och postförskottsavgiften?

Många retar sig på att posten tar betalt för sina tjänster. Därför kan det vara på plats att ha en prislista på vad det kostar att få en produkt sänd med post från Karlstad till Kiruna eller Malmö.

Paketvikt        postpaket       postpaket med postförskott

3 kg               102 kr            144 kr

5 kg               124 kr            166 kr

10 kg             166 kr            208 kr

15 kg             201 kr            243 kr

20 kg             238 kr            280 kr

25 kg             270 kr            312 kr

Ja är det så farligt då? Hur långt kommer du med bensin för 280 kr? 16 mil tur och retur. Men det kanske kostar att vara ledig för en sådan resa. Den verkliga kostnaden för bil är nog det dubbla, om man tänker på bilens värdeminskning.

Nu hör det ju till saken att du kanske måste ta bilen till Postens utlämningsställe, lokalt förstås. Vad vi ser på tabellen ovan är att postförskottet kostar c:a 40 kr extra, dvs det tar posten för att hantera pengarna för paketet. Det är väl realistiskt och värt pengarna.

Vi kan ha synpunkter på detta med kostnad för frakter, men nog gör de ett prisvärt arbete på Posten.

Om du nyttjar SRS Webb shop kan du handla utan PF avgift.

IC-502 visste du att denna fanns? (ICOM antik)

En 50 MHz rig i samma format som de berömda ICOM IC-215, IC-202, IC-202S, IC-402 och IC-402S

http://www.noobowsystems.com/restorations/ic-502/ic-502.html

Dessa riggar var extremt populära i slutet av 70 talet. (förra århundradet)

Portabla och med ett för tiden helt nytt utseende. Väskmodell, apparaterna innehöll ganska stora batterier och hade veckolånga batteritider. IC-215 var den som satt FM på kartan. Bärbar FM och IC-215 finns många än i dag som funkar i alla välmåga. SSB modellerna 202 och 402 såldes i SM och var SSB och CW (Morse) riggar av hög klass. Många har kört massor med dessa i form av Aurora, MS, Låga delen, EME ja allt som kallas seriös radio på "låga" delen. Med PA i många fall. Renheten på dessas stationers TX gjorde att PA upp till en kWatt var fullt realistiskt. IC-502 som länken visar såldes aldrig i SM då ju 50 MHz inte ens var påtänkt på den tiden. Ett mycket rart samlarobjekt som kan vara en utmaning att få tag på kanske.

Manual till denna och alla de andra ICOM stationerna finns här: http://www.icom.co.jp/world/support/index.html

Hur många D-STAR stationer finns det i SM?

En bra fråga, hur många DV försedda ICOM stationer är sålda i Sverige.

En företagshemlighet?

Jag kan i alla fall säga att det är åtskilliga hundra. Närmare ett halvt tusental. Det är lite klurigt att få igång sin DV, läsa manualen för att köra DV, många fixar det, andra drar sig för att läsa och lära. Åter andra radioamatörer avser komma igång "sen", dvs "sen" när man haft tid att läsa manualen. Det finns en ansenlig mängd DV klara radiostationer i SM. Ropa CQ DV på 145,3750 MHz DV. Lägg in 145,3750 MHz DV som minne och få med en DV kanal i skanningen.

Tänk på att man egentligen inte behöver säga sin anropssignal vid DV trafik, den kommer ju upp i displayen hos de som lyssnar. Men ett CQ DV med anropssignal ger dock ett längre CQ, med mer tal, och möjligheten att bli hörd är större. Jag räknar med att det finns 4 st DV relästationer i SM, ingen hittills uppkopplad till internet. Så fort detta sker kommer man ut i hela världen. Och ute i världen finns över 300 DV relän uppkopplade. Med tiotusentals radioamatörer.

DV försedda ICOM stationer finns jämt fördelade i landet, och det förekommer flera lokala QSO grupper även i glesbygderna.

Ropa CQ DV när du är mobil, på 145,3750 MHz.

I flera av ICOM:s D-STAR stationer finns "auto detect"

Det betyder att om det förekommer FM trafik där du lyssnar i DV mode, så kommer apparaten att detektera detta och byta till FM mottagning. Auto Detect måste man sätta på själv, studera manualen under DV avsnittet.

Auto detect tar några sekunder, dvs hittar din station en FM sändning på en DV kanal tar det några sekunder innan den öppnar FM mottagaren. Detta är smart då du annars kan missa en DV sändning om skanningen fastnar på 145,3750 MHz FM. Dvs om det förekommer FM på frekvensen.

Automatisk detektering av trafiksätt har mig veterligen inte funnits på någon radiostation tidigare. Exvis som detekterar och väljer AM, SSB eller FM. Med D-STAR är detta möjligt.

Måste man köpa nytt? (och folk har slutat gnälla)

Ja så sade man när TV blev digital. Men nu har alla köpt en konverter till sin TV, eller man har köpt en helt ny TV trots att den gamla gick fint.

Och folk har slutat gnälla.

Måste man köpa en TV2 konverter sade man på den gamla tiden när vi fick en ny TV kanal, (frekvens) som sändes i UHF bandet. Alla fick lov att köpa en UHF konverter. Efter några år var det accepterat, och man köpte till och med en ny TV med UHF, trots att den gamla var helt ok.

Och folk har slutat gnälla.

Måste man köpa en ny TV bara för att få färg TV? Ja! och alla köpte en ny TV trots att den gamla funkade. På avbetalning för detta var ju akut, och stora pengar.

Och folk har slutat gnälla.

Måste man köpa en ny radioanläggning sade radioamatörerna när SSB kom, och alla köpte eller byggde sig en SSB sändare och SSB mottagare. Men motståndet var stort, det tog många många år, den gamla CW och AM stationen funkade ju fint, och den hade bara knappar som man begrep sig på. Och vad är bärvågsundertryckning, balans??? Blandare i sändare?? Va fan! Skitsvårt det här med SSB och var sänder man?

Och folk har slutat gnälla.

Sen kom FM, måste man då skaffa sig en ny radio igen, måste man verkligen köra kanaltrafik, när CW är så bra, och VFO är ju så nytt. Och alla köpte sig en FM station.

Och folk har slutat gnälla.

Men det var segt, betydligt större motstånd mot att köpa ny TV, med UHF, ny TV med färg, Ny TV med digital.... etc. Och vad var det för fel på LP skivor, idag kallade vinylskivor. Den gamla grammofonen funkade ju fint, idag kallad vinylsvarv. Och alla köpte sig en CD spelare, och alla köpte sig nya skivor.

Och folk har slutat gnälla.

Idag när FM är ute och man måste köpa sig en ny radio med D-STAR. Stort motstånd? Nej, faktiskt betydligt mindre motstånd än på FM tiden, och mycket mycket mindre motstånd än när SSB kom.

Samma sak inom amatörradion, måste man köpa nytt för att få vara med på den digitala eran, DV, D-STAR. Trots detta märks en visst okunskap, det finns folk som faktiskt går och köper sig en kanalstation för amatörradio med bara FM, och i värsta fall inte ens för smal FM och 12,5 kHz kanalsteg. Sen vill dom att vi på SRS byter in felköpen. Hur kan det blir så? Kunskapskrav kanske? Tidigt fanns krav på att veta något om exvis SSB i kraven för att bli radioamatör, än idag finns inga krav på kunskap om moderna modulationssätt. Inga krav på någon som helst kunskap om vad som händer vid digital modulation, vare sig för tal eller text överföring. Inte ens för hur man bedömer bandbredden för de nya fjärrskifttrafiksätten, PSK-31 exvis, finns. I QTC kan vi inte ens läsa en digitalspalt, många andra länder har det. Trots allt detta sprider sig D-STAR snabbare än något trafiksätt någonsin gjort tidigare.

Och nu måste vi köpa en bluerayspelare oxo, och en ny dator med DVD och 64 bitar, en platt TV, en ny TV med bildformatet 21/9 är morgondagens nyhet, 16/9 är nu ute. Nej vi motarbetar detta, /..../ ett tag i alla fall, /..../ och kör AM istället.

Sen kan vi sluta gnälla och dra upp plånboken.

Ja hur skall vi annars kunna få någon form av tekniks utveckling? Dvs om vi inte springer och köper nytt så fort det kommer nya system. Slänger det gamla och lär oss nytt.

Trevlig hemsida hos SK2AU

Så här skriver Sören, SM2DLA om klubbens nya hemsida:

Sedan 29 okt 2009 har Föreningen Skellefteå Radioamatörer en ny webbsida och URL, http://www.sk2au.org/. Webbsideskonstruktör är Andreas, SA2BFO i Renström.

Du får gärna slå ett slag för den, vi har nyheter om DX mm mest varje dag.

73 de Sören, SM2DLA

Träradio lite funderingar av SM0AOM

Hej,

Du brukar skriva om "träradio".

Stundom citerar jag "en annan känd närking", journalisten och radiokåsören Torsten Ehrenmark.

Hans formuleringskonst har lämnat outplånliga spår hos oss i yngre medelåldern, inte minst i de radioprogram från London och Paris som förgyllde lördagseftermiddagarna i slutet av 60-talet. Jag tror att han kanske var den förste att mynta uttrycket "Träradio", och det gjorde han i kåseriboken "...men glad är jag ändå" från 1970.

Så här skrev han:

"Träradio vill jag hava

Jag tycker allting skulle vara av trä, bilmotorer, hushållsvågar, skrivmaskiner och radioapparater. Träet är mitt rätta element. Där tumlar jag om som ett blåjon. men så fort det kommer en mutter och en packning med i bilden, så tappar jag muttern ner i ett virrvarr av ledningar och stålarmar och sätter packningen upp och ned.

...

Om det ändå funnes en radio, helst av trä som stod tyst hela dagarna

och bara harklade sig lite lätt innan den började läsa upp nyheterna.

Men praktiska grunkor har uppfinnarna svårt at klämma ur sig."

Dessutom var han en talesman för oss som bara är "händiga i anden",

och hans vedermödor i och kring fritidshusen har också fastnat i minnet

för evigt, särskilt det kåseri som handlade om den betydelsefulla skillnaden

mellan "monteringsfärdigt" och "färdigmonterat". Detta sändes någon

gång 1968/69 och jag minns ännu tydligt familjens andäktiga tystnad

runt köksbordet.

73/

Karl-Arne

SM0AOM

Roys kommentarer om träradio

Visst har vi ett makalöst rikt språk. Och hur njutningsfullt kan det inte vara att läsa eller höra det som KA berättar. Vilka härliga minnen, som satt sig i KA:s minne!

Jag fann ut begreppet träradio för ganska kort tid sedan, några år, och kompletterade med plåtradio, plastradio och har inte tidigare hört detta som Karl Arne skriver.

Riktigt hur han tänker, den där Ehrenmark, lär vi väl inte få veta, men det är ju en del av kraften i vad han utrycker.  Men en bilmotor i trä??? Nej den mäts inte i hästkrafter. Där är det helt andra krafter.

Sanningen är dock att det fanns radioapparater byggda i trä förr. Om ni nu inte visste detta. Men bara höljet. Så på radiofabriken fanns möbelsnickare.

Vidare fanns ju ångradio oxo. Jag har skrivit lite om ångradio, det kommer i något brev framöver våren.

Att samla på radiogrejer

Är en trevlig del av vår hobby.

Visst är det kul att ha något kvar sedan förr.

Här är en nisse som samlat lite pryttlar: http://www.qrz.com/db/w9evt

Det kan vara svårt känslomässigt att skilja sig från en gammal favorit, och den blir kvar. Klart att det behövs lite plats om det blir många apparater.

Kolla in länken och förundras.

Nej hoppa inte över den här länken, du kommer att impas!

ICOM NOSTAGI

AT-100 och AT-500, kan så gamla grejer vara intressanta?

ICOM automatiska antennavstämmare som kom redan 1982, de såldes under hela åttiotalet. (förra århundradet).

Dessa automatiska avstämmare var avsedda till IC-720A med IC-2KL, (AT-500 för 500 watt). Kan man då använda dem till dagens ICOM radio? De är försedda med den 24 poliga tillbehörskontakten och det är därför viktigt att ha en sådan. Skall man koppla in till en radio som kom efter mitten av 80 talet måste man byta plugg i ena änden. Det är inte så många trådar och det låter sig lätt göras, till en 8 polig eller 13 polig DIN konakt. Investerar du i en sådan här antikvitet så var noga med att få med originalsladdarna med just de 24 poliga pluggarna. Tänk oxo på att få med manualen, schemat bifogades med de här grejerna och är guld värt om du skall restaurera den. För att förstå funktionen och kunna använda den är det bra med manualen. Det går inte att hålla på i telefon med mig i timmar för att få manualen uppläst och förklarad.

En AT-100 eller AT-500 är både en automatisk antennomkopplare och en automatisk antennavstämmare. Det första är svårt att förstå utan manual, och för att ställa in den automatiska antennväljaren krävs att man öppnar och löder. Det finns en tråd för varje amatörband, och fyra antennjackar. Löder du alla trådarna på en jack kommer den att välja din enda antenn för alla frekvenser. Har du två antenner löder du trådarna för respektive band på de två jackarna du vill använda.

Hur funkar då en AT-100 eller AT-500?

Principen är att den väljer band, och använder riggens sk LDA spänning. Har du inte originalsladden, den med 24 poliga pluggar, kan man faktiskt byta band manuellt. Vid bandbyte väljer den antennjack enligt hur du har lött fast trådarna till de fyra jackarna. Den väljer lämplig spole för det band du valt, detta sker med en roterande motordriven omkopplare. Denna positionerar sig med en optisk läsgaffel. Den ser små hål i ett stort kugghjul. Ibland, exvis vart tionde år kan man få blåsa ut dammet i de här små ljushålen. Den roterande omkopplaren väljer oxo vissa fasta kondensatorer, och tänder en LED för at indikera band. En WAIT LED, visar när allt är klart och när du får börja sända bärvåg.

En SWR detektor, ger, via elektronik information till två servodrivna motorer att vrida på vridkondingarna, och åt vilket håll. Via små kuggväxlar vrids vridkondingarna sakta runt. Ett typiskt fel kan vara de mekaniska axelkopplingarna, de kan släppa och en insexnyckel kan behövas för att dra fast dem. Jag har aldrig varit med om att någon av de här motorerna har lagt av, de är små likströmsmotorer och rör sig ju väldigt lite. På samma axel finns en potentiometer, den ger ett värde på aktuell position av vridkondingarna. Exvis ger potten 0 till 5 Volt för o - 180 graders vridning. Denna spänning används för minnet. Vid bandbyte går den till samma spänning från pottarna och hamnar då på samma inställning som förra gången den var på detta band. Men det krävs att du manuellt "memorerar". Det gör man genom att trimma ett batteri med trimpottar, två per band som finns under luckan. Varje sådant par trimpottar representerar inställningen på det aktuella bandet. Dessa trimpottar ställer man in för efter att autoamtisk avstämning skett. Man gör det med två små LED som indikator.

Primitivt?

Ja men det fanns inte annat än analog teknik för det här på den tiden, dvs för 30 år sedan då denna konstruktion utvecklades. Trots det primitiva funkar det utmärkt. När så motorerna har vridit på vridkondingarna till SWR är lågt stannar motorerna och det är klart att sända.

Tänkbara fel på AT-100 och AT-500

Kan vara den lilla DC till DC omvandlare som ger -12 Volt till dess operationsförstärkare, motorservot. Som vanligt består en sådan att en switchad konstruktion som då ger pulser, likriktas och filtreras, kondingarna tar stryk efter 320 år och man får byta kondingarna. Misstänker du fel är de bara att mäta med oscilloskop, för rippel på 12 Volt och -12Volt. De skall vara rippelfria. Som jag nämnt tidigare kan det vara damm i ljushålen på det stora kugghjulet som positionerar banden.

Andra fel kan vara jordfel, en del av chassidelarna, front huvudchassi etc är jordförbundna genom att vara hopskruvade. Det kan i viss fall inte vara tillräckligt, man får dra små ledningar mellan jord på de olika kretskorten, exvis från frontens kort till huvudkortet. Man kan även efterdra alla skruvar som håller ihop chassit. De sistnämnda jordfelen visar sig som osäkerhet i funktionen.

Andra fel kan vara åska eller för mycket HF i chassit som då brukar förstöra SWR detektorerna. De är försedda med Ge dioder och man kan få byta dessa. Symptomen i sådant fall är att den inte stämmer av till minsta SWR utan stannar osäkert på andra inställningar. Givetvis kan den roterande omkopplaren bli glapp, det är ju försilvrade kontakter och de kan oxidera, kontaktspray hjälper.

Jag har sett skador av för hög effekt, eller åska på de fasta kondingar som finns per band på den roterande omkopplaren. Då blir det felaktigheter som är per band och man kan då se på schemat vad som gäller för det frekvensbandet.

De finns flera relän och även de kan få fel liksom alla elektromekaniska komponenter.

Dock det vanligaste problemen är att manualen förkommit och den nya ägaren förstår sig inte på apparaterna. Manualen återigen, ge dig inte förrän då får tag på den. Köp inte apparaten utan manual.

Hur stor missanpassning klarar en AT-100 och AT-500?

Inte så stor, den är avsedd att "finavstämma" en koaxmatad antenn, dipol, flerbands Yagi Quad, GP etc. C:a SWR 1:3 är max. Beroende på preset, dvs den inställning som man gjort med trimpottarna som jag berättat om, så kanske den inte klarar din antenn, den går i baklås. Då får man försöka stämma av manuellt för att komma inom ramarna för att den skall klara jobbet själv. Det finns en liten omkopplare under luckan, PRE  resp manual. Sätt i manual och vrid trimrarna tills vridkondingarna står i mitten. För att göra detta kan det underlätta att ta av kåpan. Ställ på Auto och lägg ut bärvåg, nu fixar den nog jobbet. Om inte, börja om med manuell, lägg bärvåg och vrid trimrarna, i det här läget styr du då vridkondingarna med trimrarna, du kan stämma av manuellt. När du då ser att du börjar närma dig att SWR minskar, kan man slå på auto och den bör fixa biffen själv. Efter detta släcker du de små LED:arna med trimpottarna. Så är den klar nästa gång du kommer till detta band.

AT-100 och AT-500 fixar inte långvajer antenner, eller andra ändmatade saker. Rätt inställd och rätt använd med antenner med måttliga fel sköter sig en sådan här burk alldeles utmärkt.

Man kan förvänta sig en dämpning på runt en halv dB.

Nostalgikvaliteten med en AT-100 eller AT-500

Är förstås en stor drivkraft. AT-100 och 500 representerar en utvecklings epok och har ett stort tekniskt värde. Har man dessutom en samtida radio blir det en snygg serie. Att som nybörjare bli rekommenderad en 25 - 30 år gammal utrustning kan man väl ha synpunkter på förstås. Jag menar att nybörjare, och unga radioamatörer nog är värda, och bör jobba med utstyr som är i tiden med deras liv. Men nog finns det unga radiointresserade med nostalgitänk.

Men AT-150 då?

Har vi glömt den? Är den dålig? Nejdå jag återkommer nog med den efterhand.

AT-150 var en modernare version av AT-100 och AT-500. AT-150 kom redan 1985 och var mer anpassad i formatet till IC-735, och de kommande IC-725, 726, 728, 729. Lite modernare och med en trådantennutgång. AT-150 hade inte de 24 poliga kontakterna utan har DIN-kontakter och därmed är det fullt möjligt att göra kablage till den.

AT-150 går att köra på ICOM sedan 1980 fram till dagens HF riggar.

Ha du en AT-150 var rädd om den, råkar du snubbla på en AT-150 knip den.

Den gamla 24 poliga pluggen till de gamla ICOM stationerna

Den vi finner bakpå IC-211, 251, 720, 701, 751, 740, 745 och många fler av ICOM:s riggar som kom i början av 80 talet. Dessa riggar hade en tillbehörsjack, (Acc connector) med 24 stift. En fyrkantig sak, c:a 20 x 25 mm stor. Till denna fanns en 24 polig plugg, ett plastblock med 24 lösa små pinnar. I denna kontakt fanns Ptt, LF ut LF in och en massa andra funktioner som vi idag oxo finner på riggarna med i de enklare DIN konakterna. Med en sådan plugg kan man koppla sin gammel ICOM till dator etc. Sedan snart 15 år har vi inte kunnat få fram sådana pluggar. Många är på ständig jakt efter 24 polig plugg. Man ser annonser där någon hoppas att det ligger någon och skräpar hos nån. Vad gör man då om man inte får tag på en sådan plugg?

•1.      Gör en själv, dock kan det vara klurigt att göra en kontakt, men med lite uppfinningsrikedom går det säkert

•2.      Skiter i den och skaffar en modernare ICOM rig

•3.      Byter ut den på den gamla ICOM riggen.

•4.      Monterar en ny kontakt på gammelriggen.

•5.      Försöker få tag på en i USA, det lär finnas.

De tre sista punkterna är realistiska, men kräver en del jobb. Den 24 poliga jacken är rätt stor och genom att ta bort den får vi ett stort hål i riggens baksida. Gör en plåt som täcker detta och montera en eller två DIN jackar. Skruva dit den nya plåten och löd trådarna som gick till den 24 poliga jacken till rätt stift på DIN jackarna.

Det skall vara en 7 polig och en 8 polig DIN jack. Koppla så funktionerna stämmer med kopplingen på de moderna ICOM stationerna. En del av de signaler som finns på den 24 Poliga används inte idag, exvis de för parallell dataros turning. Låt då dessa hänga kvar inne i riggen. Denna modifiering går att göra på ett snyggt sätt. Men givetvis blir inte gammel ICOM riggen helt i original. Jämfört med moderna riggar så är det gott om plats bakom bakstycket, och det är enkelt att komma åt, (jämförelsevis). Man kan till och med låta den 24 poliga jacken ligga kvar inne i riggen och bara använda de trådar som behövs till DIN jackarna.

Måste man då verkligen modifiera en gammal radio för att kunna använda den?

Ja lite jobb får man lägga på den om man vill fortsätta köra med en 20 - 35 år gammal radio. Var glad att du slipper modifiera din gamla PC från 2002 för att fungera med dagens dator värld. Var glad att du slipper bygga om din TV från 80 talet till digitala mottagare, det är ju bara att ta fram plånboken och köpa en konverter. Var glad att du slipper bygga en D-STAR enhet till din IC-2E, istället tar du fram plånboken och köper en IC-E80D så får du förutom två band en helt ny radio med D-STAR för en båkdel av vad IC-2E kostade.

Svaret på rubrikens fråga är Ja, vill du fortsätta att köra med en 20 - 30 år gammal ICOM och ändå kunna koppla den till dator, ja då måste du utföra ett jobb.

Men CI-V får du inte med en så gammal radio

En av de första ICOM stationer som har CI-V var IC-735, den kom så tidigt som 1985. Lägg inte ner jobb på att försöka datorstyra de äldre.

Det fanns några små kretskort som gjorde att man kunde få CI-V på en del äldre riggar. Detta kort finns inte sedan 20 år och det är nog lönlöst att söka ett sådant.

Många radioamatörer söker efter gamla kontakter till gamla riggar

Äldre riggar, av alla tänkbara fabrikat. Det kan vara två poliga mikpluggar till Heat-Kit, det kan vara 4 mm mickpluggar till DRAKE. Vi talar om DC jackar som ser ut som rörsocklar, eller mångpoliga pluggar till AC på äldre riggar. Så visst är det en ständig jakt på gamla kontakter. Varför tillverkar ingen gamla kontakter?

Borde man inte tvinga tillverkare fortsätta att göra kontakter och pluggar i oändlighet?

Borde man inte tvinga tillverkare att standardisera pluggar så att de alltid går att få tag på?

Det borde vara lag på att de kontakter JAG behöver skall finnas, alltid.

Önsketänkande, och uttryck som jag får höra.

Kanske vore det en bra affärside att starta ett företag som kan tillhanda hålla alla typer av historiska kontakter. Var så god: förslaget är gratis. Bli miljonär, starta ett nostagiskt kontaktföretag. Sälj över hela världen alla världens sällsynta kontakter. Honor och hanar av de mest underliga pluggar. De som inte går att få fram tillverkar du själv.

Vilken affärside! Varför har ingen hakat på detta?

Säkert skulle man World-Wide kunna omsätta hundra tusen kr, och minst 10 procent skulle kunna bli din feta vinst. Har vi för dåligt med entreprenörer i landet?

Men vill man behålla sin gammel radio så får du nog borra, löda och byta jackar lite själv. Eller varför inte ställa den på hyllan och köpa en ny radio, nog kan du unna dig en IC-7600.

Riggen på hyllan kan stå i tio år till, sen kan den åka i containern. Men tänk dig för, om tio år kanske det blir dyrt att slänga elektronikskrot.

Köper du begagnat

Se då till att du får med erforderliga kontakter. Många har fyndat ett IC-2KL, men inte krävt att få med sladdarna med 24 poliga pluggar. Säljaren lovar att leta på vinden och i källaren och sedan skicka sladden med pluggar, något som givetvis inte sker. Gamla fina ICOM avstämmare säljs och köps, men det fattas kontakter. Ofta fattas manualer oxo. Man har fått tag på en TRIO 599 men behöver transiver sladden med mångpoliga pluggar, tyvärr har inte SRS sådana. Nån har fått tag på en DRAKE TR3 och behöver pluggen till nätagget, avser bygga eget PS och behöver pluggen.

Tänk på att priset på en sådan apparat borde ner tusen kronor om det fattas kontakter och manualer. Ha is i magen och avstå affär om det fattas livsviktiga pluggar sladdar och manualer. Köp inte då. Sätt press på säljaren att först leta reda på delarna. Tro inte på säljaren som säger att det är bara att ringa till SRS och tala med Roy så fixar han gratis de förhistoriska sladdar och kontakter som krävs.

Bygg själv i CQ DL, 4-m-/2-m-konverter

Den tyska tidningen CQ DL hade en byggbeskrivning med ganska underlig rubrik.

4-m-/2-m-konverter, ja vad betyder detta då? Skrivet av en diplomingenjör XX.

Så man tänker sig att det kanske är en formel, bokstavsräkning? eller något vetenskapligt utryck. Vad är en fyra minus m minus genom två minus m minus konverter. Eller förhållandet 4 minus m till 2 minus m minus konverter.

Ja hur läser man rubriken? Hur låter det läst av datorns talsyntes?

I själva verket är det ett bygge av en mottagarkonverter som omvandlar 70 MHz till 145 MHz.

Förmodligen betyder m meter men minustecknen och kvoten vet i katten.

Ja det gäller att ge sig katten på att tolka så fel det går då skrivningen faktiskt inbjuder till tolkningar.

Kanske är det för att öka intresset? Eller är det okunskap? Vet man inte hur folk kan läsa en tvetydig skriven text? Har inte en diplomingenjör lärt sig att utrycka sig otvetydigt? Begriper han inte att det finns läsare som är blinda och låter talsyntesen läsa. Jo givetvis men någon rubriksättare har kanske varit framme. Har man varit lika lustig när det gäller att skriva hur man lindar spolarna? Ja faktum är att det förekommer.

Och hur läser datorns talsyntes de här sätten att skriva för den blinde läsaren?

Standbyström

Redan 2010-01-07 träder det EU direktiv i kraft som reglerar maximal effektförbrukning vid avstängd apparat.

2010-01-07 gäller 1 Watt

2013-01-07 gäller 0,5 Watt
Kanske vi får lite mindre störningar från elektronik som är avstängd men ändå är på.

Dessutom kan det i vissa fall i ett hem handla om onödig strömförbrukning som kan kosta en familj 1000 kr per år.

Någon utfasning av elektronik som drar för mycket stby effekt, verkar inte finnas.

Men man räknar väl kallt med en livslängd på några år för sådana saker.

Några krav på att dessa egenskaper står sig i exvis en viss tid finns inte. Så en mobiltefonladdare får dra 0,5 Watt i stby, för att få sälja från nästa år, men efter en månad, ett år eller två får den dra vad som helst verkar det. Dåligt att det inte finns sådana krav, då vi ju vet att billig elektronik åldras fort.

När det gäller amatörradio så är det sällsynt med apparater som drar stby ström. Vi kan dock tänka oss små väggtrafos som laddar handapparater.

Ett steg i rätt riktning från EU tycker jag.

Standbyström och amatörradio

Ja hur mycket drar en avstäng amatörradiostation? Hur har ICOM tagit sitt ansvar i denna fråga?

Man kan nog säga att de allra flesta nätaggregat som driver en amatörradiostation stängs av till 100 procent med nätströmbrytaren. Energiförbrukningen under natten bestäms av huruvida radioamatören stänger av sitt nätaggregat. Har du en ICOM IC-7800, 7700 med inbyggt nätaggregat så finns en huvudströmbrytare på baksidan. När power knappen på framsidan lyser har du således en standbyström i en sådan radio. Hur stor den är skall jag mäta upp och återkommer med. Det är då upp till radioamatören att verkligen stänga av sin radio. Ser vi på handapparaterna och deras små laddare. Oftast är de byggda med en liten nättransformator, sk väggtransformator. Dessa drar då onödigt hög standbyström, och bör stängas av genom att dra ut dem ur vägguttaget. Framtida sådana laddare kommer förstås att uppfylla de nya kraven på låg standbyström. En radioamatör bör ändå ha en huvudströmbrytare för hela sin anläggning, eller bäst är att dra ur hela nätsladden med jord och allt, då får man det bästa åskskyddet som bonus.

En väggladdare med transformator, istället för hackad spänningsomvandlare, drar lite mer ström i vila. Men har väldigt låga störningar, dessutom åldras den inte och börjar dra mer ström efter en tids drift.

Framtida prylar från ICOM som inte har nätströmbrytare klarar kraven.

Med MFJ ferritsatsen kan du göra strömbaluner och annat

SRS säljer MFJ- 701 delbar toroid. Artikelnummer: 33701. En sats med fyra delbara kärnor. Det är fel att kalla dem toroider. De blir ju fyrkantiga. Men effekten är nästan densamma. Fördelen är att man kan linda utan att trä igenom kablar som redan är försedda med kontakter, efter lindingen sätter man ihop kärhalvorna. Ett tips är att förse dessa ferriter med ett extra buntband som klämmer ihop bättre. Skarven mellan kärnorna är kritisk och ett kraftigare tryck är önskvärt. Det är helt OK att sätta en sådan ferrit på några av de lindningsvarv man har på en luftlindad strömbalun, exvis en lindad med 10 varv RG58 med diametern 10 cm. Man sätter kärnan på ex 5 varav och låser den. MFJ-701 satsen lämpar sig som HF spärrar på andra ledningar än koaxer. Allmän avstörning och även att linda vanliga baluner på. En eller fler MFJ-701 satser är ett verktyg som borde finnas hos alla radioamatörer.

Nu med "State-Off-The-Art-IF-DSP" (vårt konstiga språk)

Ja så kan det heta i vissa annonser för exvis amatörradio.

Bra information, nu vet vi exakt vad vi får för pengarna, eller????

Vilseledande och obegripligt, vi vet ännu mindre om produkten. Mer sannolikt denna tolkning.

Men vad betyder det egentligen? Särkskilt som dyrare apparater ifrån samma tillverkare som förväntas ha ännu bättre DSP inte har State-Of-The-Art-IF-DSP. men de kanske har Ultra-State-Off-The-Art-IF-DSP, eller hyper-state... kanske.

Givetvis bör man förhöra sig om vad man köper i ett sådant här fall.

Hur många MFLOPS klarar en Super-state-of-the-art-DSP jämfört med en state-of-the-art-DSP?

De flesta inser förstås att det handlar om en översättning från Amerikansk marknadsföring utan att man tänker igenom konsekvensen av vad man skriver. Förhoppningsvis kan man slippa frågvisa kunder, pga av ointresse och okunskap. Det hela är ju ändå totalt ointressant.

Låt oss se vad Wikipedia säger om begreppet state of the art

The state of the art is the highest level of development, as of a device, technique, or scientific field, achieved at a particular time. It also applies to the level of development (as of a device, procedure, process, technique, or science) reached at any particular time usually as a result of modern methods.

Med den förklaringen skulle då state of the art betyda att det finns inget bättre. Inte ens i produktseriens dyraste produkter kan man förvänta sig något bättre, men just nu.

Lite likande ordet ULTIMAT kanske.

En sorts AMEN begrepp, slutdiskuterat, punkt slut etc.

Aaaaaabsolut absolut!

Kamerans känslighet och brus (foto för radioamatörer)

Precis som i en radiomottagare har en kamera en känslig ingångsdel. Som ger brus. Känsligheten mäts i ASA, och kan vara ASA 100 - 1600 typiskt.  Ett vanligt värde för kamerans känslighet på sommaren är 200 ASA. De flesta kameror ger en relativt brusfri bild vid 200 ASA. Börjar man med högre känslighet exvis 800 ASA blir det en brusig bild. En flammighet som tar bort detaljupplösning, och ibland blir det en ganska ful bild. Har du en lite större kamera, en systemkamera kan du fotografera med 1600 ASA. Och få acceptabelt lågt brus. Känsligheten är stegad i fördubblingar och motsvarar därför ett bländarsteg eller ett tidssteg. Dock har moderna digitalkameror ofta halva eller en tredjedels ASA steg. Den digitala bildsensorn är till skillnad mot film mycket mer kräsen på belysningen.

Exvis om du ökar känsligheten från 200 ASA till 400 ASA kan du köra med hälften så lång slutartid, dvs från 1/100 till 1/200 sekund. Eller så kan du öka bländaren ett steg.

Det bästa för att få en uppfattning om det här är att testa.

Utan blixt provar du bilder i dåligt ljus och håller ett öga på vad kameran ställer in för känslighet. Sen ser du på bilderna och kan känna igen bruset.

Observera att de flesta enkla kameror i AUTO läget tar sig friheten att själv bestämma känsligheten. Utan att du anar det får du plötsligt en mycket brusig bild, bättre är då att kunna lite och själv bestämma sådana saker. Lär dig hur hög känslighet du kan använda utan att bilderna blir fula. Med lägre känslighet och stativ, det blir ju längre slutartid då, kan du ändå fotografera i dåligt ljus.

När man köpte sig en film förr kunde man välja filmens känslighet, normalt köpte man en film med 200 ASA känslighet och den dög bra i de flesta fall. Många amatörer köpte sig en 800 ASA film till jul och tänkte ta mysig bilder utan blixt, i skenet av julens stearinljus. Det blev ofta rätt bra bilder. Men brus. Ett brus som man på den tiden kallade för korn. Bilderna blev lite korniga, lite gråa.

Många tycker att korniga, eller brusiga bilder kan en ha en viss charm. Eller visa på en gammaldags bild kvalitet. Ofta används bildbrus, eller kornighet med avsikt att skapa en bild konstnärligt. Visst kan det vara så, särkslit om man gör en svartvit bild. Det finns till och med bildbehandlingsprogram som har kommandon för att tillföra brus på bilderna. Gör du det, och tycker att det blir snyggt, se bara till att spara originalbilden obearbetad.

Vill du ha bästa bild avseende skärpa, klarhet, bäst möjlighet att känna igen gubbarna på bilden, se då till att själv bestämma över kameran vad gäller känslighet.

Vissa kameror kan ställas in så att de har ett visst område för den automatiska känslighetsinställningen att hålla sig inom. Ett bra val är då för en kompaktkamera 100 - 400 ASA. (stöd är ett bra val framför höge känslighet) För den lite äldre systemkameran 100 - 800 ASA. För den moderna systemkameran kan man gå så långt som till 100 - 1600 ASA. (exvis NIKON D90, D3000, D5000 och uppåt)

I den gamla tiden hade film känsligheter under 100 ASA, man kunde köpa 25 eller 64 ASA.

Numera finns systemkameror med extremt hög känslighet man talar om 6400 ASA eller mer. Men då får man nog räkna med lite brusiga bilder ändå.

Objektiv, tele, vidvinkel och Zoom (foto för radioamatörer)

Förra gången berättade jag att ett normalobjektiv har en brännvidd på ungefär bilddiagonalen.

Ett vidvinkelobjektiv har en kortare brännvidd, och därmed en vidare bildvinkel, och ett teleobjektiv har en längre brännvidd och en smalare bildvinkel.

Jag skrev oxo lite om perspektivförändringar med olika objektiv.

Ett Zoomobjektiv är ett objektiv vars brännvidd, eller bildvinkel, kan förändras, man slipper byta objektiv och det är därmed mycket praktiskt. Med ett Zoomobjektiv slipper du röra dig, backa eller gå fram mot motivet. Men genom att backa eller gå fram emot motivet kan du påverka bilden, perspektivet. Således kan ett zoomobjektiv användas till minst två saker.

•1.      För att slippa röra sig närmare eller längre från motivet.

•2.      För att påverka bildens perspektiv, och du måste då röra dig.

Förutom att experimentera och lära sig mer.

Tänk på att försöka lära dig vad detta innebär, och att du då inte bara använder finess 1.

Vad betyder det att "Zooma" då? Jo det är ju det man gör när man ändar på brännvidden. Vid stillbild syns ju inte Zoomningen som vid rörliga bilder, där det blir en sorts åkning.

Ett vidvinkel Zoom objektiv då? Jo ett objektiv vars brännvidd kan ställas om mellan mer eller mindre vidvinkel. Och motsvarande teleZoom kan ställas om mellan lite tele och mer tele, mellan liten bildvinkel och minde bildvinkel.

Hur bedömer man då ett objektivs bildvinkel, eller brännvidd, vad är vidvinkel vad är tele om det mäts i brännvidd?

Exvis 28 mm är det vidvinkel? Ja om det sitter på en stor systemkamera med film eller bildsensor med 50 mm diagonal.

Sitter ditt objektiv på en liten kompakt kamera måste du ner till 9 mm för att det skall bli vidvinkel. Tele då, 135 mm är ett typiskt litet teleobjektiv. Men på den lilla kameran finns det max 16 mm, och då är det nog tele.

Men så har kompisen en liten dyr fin kompaktkamera med 21 - 135 mm Zoom objektiv trots att vem som helst kan se att det aldrig blir större än 30 mm. Trots detta blir det ungefär samma bildvinklar som med din egen likande kamera där objektivet "bara" zoomar 7 - 19 mm.

Hur kan det bli så?

Jo det ena fabrikatet har räknat om objektivets brännvidd till det som skulle motsvaras om kameran var en äldre kamera med film. 35 mm film. Så man får då fantasisiffror. Varför gör dom på dette viset. En bra fråga, kanske man tror att det är lättare att jämför bildvinklarna med äldre metoder att ange brännvidd och räknar om och märker kameran med fantasisiffror. Men väldigt få av de som idag köper en digital kamera har någon som helst erfarenhet av de gamla systemen med film.

Det hela blir en storts dilemma. I varje fall har de lyckats göra en något sånär enkel sak betydligt mer komplicerad.

Och hur bra är då kompaktkamerans vidvinkel på 9 mm eller den andra modellens vidvinkel på 28 mm? Trots att de ser lika stora ut. Bara att fotografera och testa.

Sammanfattningsvis måste brännviddsiffror tas med en stor nya salt. Kvoten av minsta och största brännvidd blir det totala Zoomområdet. Exvis den lilla kameran har 7 - 21 mm dvs 3 ggr Zoom.

Digital Zoom

Verkar väl smart. Då kan man fotografera grannen på 200 meter. Digital Zoom är helt enkelt en funktion som bygger på att du beskär bilden. Man utnyttjar en minde del av bildsensorn, och den får ju en mindre diagonal då, och ett litet teleobjektiv blir då ett större teleobjektiv. Smart va? Man slipper köpa dyra linser, och bära på tunga linser.

Ja precis som om vi tar saxen och klipper ut gubben mitt på kortet och använder ett förstorningsglas.

Givetvis finns det nackdelar, och din fina 10 Mpixel kamera blir plötsligt en 1 Mpixels kamera. Digital Zoom kostar bildkvalitet.

Bättre är nog att zooma på bilden i datorn istället. Med bildbehandlingsprogram kan du klippa ut detaljer i bilden, förstora och spara som en ny bild.

Fasta objektiv

Till systemkameror kan man köpa och använda fasta objektiv.

Till kompaktkameran kan man skruva på utanpå en tele eller vidvinkelförstärkare.

Fasta objektiv har inte den bekvämlighet som ett Zoom objektiv ger.

Fördelarna med fasta objektiv anses vara att de ger den bästa bildkvaliteten, skärpan.

En annan fördel är ljusstyrkan, största bländare kan vara ett par steg, minst bättre än hos ett Zoomobjektiv. En fördel kan vara att ett fast vidvinkelobjektiv har bra ljusstyrka, man ser bra genom sökaren även när de tär lite mörkt, det är lätt och litet på kameran. Motsvarande fast teleobjektiv kan ha ett par stegs bättre ljustyrka och ge bättre skärpa än ett utzoomat zoomobjektiv. Ytterligare en fördel kan vara att ett fast objektiv fungerar på närbild bättre. Medan det kan fokussera på kanske 25 cm avstånd, måste man backa till 50 cm med Zoomen. När det gäller objektiv till systemkameror blir det ofta så att man skaffar sig ett favoritobjektiv.

Ett zoomobjektiv är en bra första pryl som ofta levereras med systemkamera.

När det gäller kompaktkameror så gäller så gott som alltid att den är försedd med ett zoomobjektiv. Praktiskt! och man har allt i fickan, men inte optimalt.

Närbildslins

Helt enkelt ett förstorningsglas framför kameran.

Till kompaktkameran är det mer sällsynt att man sätter på en närbildslins, däremot har de små zoomobjektiven oftast ett närbildsläge. Man kan fotografera på mycket korta avstånd och få bilder på smådetaljer, insekter, kretskort, ja ner till 10 mm kanske. Mycket praktiskt och man kan dokumentera hur delarna satt innan du plockar isär din lilla radio. På systemkameran kan man göra på olika sätt om man vill ner i makrovärlden.

•1.      Närbildslins, ett förstoringsglas att sätt utanpå objektivet

•2.      Man sätter in en extra möjlighet att ställa in skärpan vid korta avstånd, en mellanring flyttar objektivet längre från kameran.

•3.      Man köper ett makroobjektiv, ett objektiv med förlängd möjlighet att ställa skärpan till korta avstånd.

Givetvis blir resultatet beroende på hur man gör, det dyraste ger oftast bäst resultat.

Men det viktiga är nog att du helt enkelt experimenterar och lär dig.

Kommer du inte nära nog? Plocka fram ditt gamla förstoringsglas då. Håll det framför kameran och experimentera. Svårare behöver det inte vara.

Färgkorrigerade linser (Foto för radioamatörer)

Kan man läsa att ett visst kameraobjektiv har.

Bra, då blir det vackra färger på bilderna då. Tänker nog de flesta. Sanningen är att detta har mycket lite med färgåtergivning att göra. Nej det är fråga om skärpa. Genom objektivets linsystem har man korrigerat för att enskilda linser bryter ljuset olika beroende på ljusvåglängd. De olika färgerna hamnar i egna fokus. Det blir regnbåge i kanterna på ett motiv om man försöker med ett objektiv som inte är färgkorrigerat. Ja många har väl sett hur ett glasprisma kan "vika ut" ljuset från solen i en liten regnbåge. Genom kombinationer av linser med olika brytningsindex och glaskvaliteter som korrigerar varandras fel kan man få alla ljusets våglängder att hamna i samma fokus. Man kan säga att alla kameraobjektiv, alla kikarobjektiv och alla andra objektiv, liksom okular idag är färgkorrigerade, dvs består av mer eller mindre avancerade linssystem.

Det är oxo lätt att tro att antireflexbehandlingen är färgkorrigeringen, om vi ser noga på linserna ytor så kan de skifta i blått, grönt och i vissa fall rödaktigt. Dessa färger kommer från linsernas ytbehandling, som finns där för att minska reflektionen från linsytan. Dvs helt enkelt för att ljuset skall gå in genom linsen istället för att reflekteras bort. Den sk antireflexbehandlingen har funnits på linser sedan 40 talets början. Genom ytbehandlingen blir objektiven mindre känsliga för motljus, dvs om en ljuskälla lyser på själva linsen snett framifrån. Med ett motljusskydd kan du göra ännu bättre bilder. I objektiv med flera linser, linsystem för att motverka färgspridning, är det ett måsta med antireflexbehandling. Annars skulle varje linsyta reflektera bort delar av ljuset.

Så låt dig inte luras av färgkorrigering och de vackra blågröna färger som glimmar på linserna. De påverkar inte färgen på bilderna. De är där för att ge skärpa och kontrast.

Dock är det nödvändigt att objektiv till dagens kamerasystem har både färgkorrigering och antireflexbehandling. Men dessa egenskaper kan ju vara olika väl utförda, man får vad man betalar för.

Skall du fotografera i infrarött räcker ändå inte färgkorrigeringen till, det kan skilja på fokusskalan kanske en halvmeter.

Skall det vara stor bokstav till Volt i löpande text?

Jag har ofta skrivit om SI enheterna, och hur viktigt det är att skriva stor eller liten bokstav för enheter och prefix.

Exvis Volt som V, milli som m, kilo som k, Mega som M, H som i Henry, W som i Watt, Hz för Hertz etc.

Men ändå är det tillåtet att i löpande text skriva att batteriet är på 7,2 volt, och strömförbrukningen är bara 1 ampere, total effekt är 34 watt, vid 50 hertz. Man kan tycka att det blir för blandat med stora och små bokstäver, och att det skulle bli mer lättläst om man avstår de stora bokstäverna på volt och watt.

Men då jag menar att mina texter är av mer teknisk natur, och då jag inte vill bli missförstådd, kommer jag även i framtiden att skriva enheter, namn, prefix etc. med rätt, dvs stor eller liten bokstav även i löpande text. Det är aldrig fel att göra sig så tydlig som möjligt.

Däremot är det en dödsynd att skriva "voltstyrka", "amperetal", "kalorital", och "wattal" på specifikationen av en lampa eller annan elektrisk sak. Det skall förstås stå spänning, ström, energiförbrukning och effekt.

När måttenheten Roy blir SI enhet, kommer jag att kräva att den alltid skrivs med stort R. Även efter min eventuella död.

Läser vi ARRL tidningen QST, ja då ser vi att man nästan alltid, ja nästan alltid, skriver M (Mega) och menar den där underliga måttenheten för ett amatörradioband, m, (meter). Men antennen blir ändå i fot. Hur kan en teknikstinn organisation som representerar alla USA:s radioamatörer ha noll koll på internationell standard både vad gäller måttenheter och skrivsätt.

FUNKTIONALLITET (vårt dynamiska språk)

Mats, SM4IED i Mora har lite att kläcka ur sig angående ett skrytfeneord, och skriver så här:

Tack för all energi du lägger ned på SRS nyhetsbrev. Jag läser dem med stort nöje.

Jag räknar mig inte till teknikerna, men så mycket bättre då, att du förklarar för oss

"vanliga dödliga" hur det fungerar.

Jag räknar mig mera till "operatörerna". En så´n där som kan sitta och lyssna i timtal

efter det där speciella DX:et. Eller sitta och ropa i 4 timmar under någon NAC-test, åsså vara

glad att man iallafall fick åtta QSO. Allt detta med köpta apparajter och inte egentillverkade.

Nu till saken.

I ditt senaste nyhetsbrev (ny hets brev??) hade du ett mycket trevligt inslag om särskrivningar.

Aj, så fel det kan bli.

Får man då som språkpolis ta upp en annan sak? Du kan gärna publicera i nästa nyhetsbrev.

Under de senaste åren har det dykt upp ett ord som jag retar upp mig på. "Funktionalitet".

Vad är funktionalitet?

Jag slog upp i SAOL (Svenska Akademiens Ordlista) men där finns ordet inte.

"Aha" tänkte jag. Man har nog försvenskat engelskans "functionality". Men si, inte heller i engelskan finns ordet.

Varifrån har det då kommit?

Överallt där jag sett ordet "funktionalitet" går det alldeles utmärkt att ersätta med ordet "funktion".

Exempel:

"DSP-funktionaliteten i den här riggen placerar den i en klass för sig" e l l e r

"DSP-funktionen i den här riggen placerar den i en klass för sig"

I dessa tider då man förkortar allt för att komma snabbare fram eller få fram vad man vill ha sagt, dyker plötsligt en förlängning upp. Varför?

Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson, som vi kan höra på P 1 i Sveriges radio, kallar tillägget för "skrytfena".

D v s ordet ska låta mer intellektuellt om man lägger på "alitet" på ordet "funktion". Liksom framställa talaren eller författaren i en bättre dager.

Dock vill jag tillägga, att jag tycker mycket om ordet "funktionell". Ett alldeles utmärkt ord för att beskriva alla ICOM:s Transceivers.

Eller hur?

Vad tycker läsekretsen? Här lämnar jag öppet för inlägg.

Bästa sjuttitre Roy hälsar

Mats, SM4IED - med glimten i ögat

Ja hur blir man egentligen mer intellektuell? (Intellektualitet)

Med anledning av att Mats använde ordet i ovanstående artikel.

Hur gör man? Hänger på "alitet".

Sätter på sig kläder som signalerar ålderdom, vishet, dyrbart och försöker tala i underliga liknelser och använder svåra ord så att ingen förstår. Det verkar väl intellektuellt och bra.

Kanske försöker man med hästsvans? Finansministern anses ju duktig, intellektuell, och...så...

Einstein var ganska oklippt, (läs: vildvuxen i skallen) Kalle Darwin var orakad och hade ett ganska stort tomteskägg, intellektuellt? Men ett stort skägg, det har ju även Bin Laden. Små runda glasögon är väl intellektuella om något. Eller ger ett intellektuellt intryck.

Eller är det tvärs om? Genom att utrycka sig så att ALLA förstår, är man då intellektuell kanske. I alla fall verkar det som om man försöker med olika metoder, mer eller mindre framgångsrika dock.

Att utelämna infinitivattribut, dvs ord som att, verkar vara intellektuellt idag. Hur gör påven? Han är väl smart? Men han visar sig så sällan och de få uttalanden, njae....... Gammeldags, konservativa kanske men knappast intellektuella. Jo nu vet jag intellektuell är det samma som konservativ = det var bättre förr, som skolbetyg i ettan. Lite latin skadar kanske inte i jakten på intellektualitet, dipolus vulgaris = vanlig dipol. Koaxus vulgaris = RG-58, Tubus finalis vulgaris = slutrör.

Får nog lära mig fler Latinska ord.....

Ett bra sätt att verka vara intellektuell är att använda ordet "ABSOLUT" väldigt ofta. Gödsla var och varannan mening med ett glatt absolut! Använd absolut som ersättare för ja. Som en allmän förstärkare, ersätt ordet "verkligen!" med absolut. Men kolla först vad absolut betyder. Du kan riskera att ge fel budskap.

Nej jag behöver nog hjälp här. Med att veta hur man beter sig för att uppfattas intellektuell.

Kanske måste man "vika ut" ordet intellektuell först.

Absolut!

Måste man reta sig på dumma ord? (vårt fula språk)

Absolut, absolut vem skall annars göra det.

Med tanke på hur Mats utryckte sig, att han retade sig på ordet funktionalitet. Ja nog är vi lite olika, vi människor, somliga retar sig på annat, och en del har koll på hur vi utrycker oss i tal och text. Eftersom beteendet finns så menar jag att det är naturligt. Men vi vet ju att det finns de som retar sig på att andra retar sig på språkbruk.

Varför måste man reta sig på att andra retar sig på att någon retar sig på vad nån annan retar sig på?

Kan man inte bara skita i andra och sköta sig själv? Jag är dock säker på att det finns många som retar sig på att vissa inte bryr sig.

Nu retar jag mig på att ordet absolut används i alla tänkbara och omöjliga sammanhang, och retar mig dubbelt på att absolut numera oxo används i dubbel upplaga. Man säger absolut två gånger istället för ett enkelt och lättfattligt "ja". Men det är mest politiker förstås. Och de som försöker utmärka sig.

You know.

Skojiga ljuskällor (energi för radioamatörer)

Med LED etc finner vi här: http://www.ekolampan.se/?gclid=CLG1xKLYtJ4CFcqHzAodbQ-Mjw

Intressant att det kommer nya typer av ljuskällor, i detta fall fullsmockade med LED.

Varför de kallar dem lampor vet jag inte, en lampa är en glasbubbla, bulb. De flesta glödljuskällor har ju genom tiderna varit inbyggda i glaslampor. Nu fanns dock en del lampformade LED ljuskällor på den här hemsidan, men de flesta är inte inbyggda i glaslampa.

Jag tar mig friheten att kalla den för vad de är, nämligen ljuskällor.

Skall man tro marknadsföringen får vi ungefär samma ljusstyrka för en tiondel av effektförbrukningen. Led ljus funkar bättre utomhus i kylan är plasmaljus.

Låt oss räkna på 20 st prydnadslampor, som kan finnas i en villa. 10 st på 15 Watt i fönster och på bord som lyser nästan hela kvällarna. Låt oss säga 150 Watt totalt, under en stor del av vinterns hösten och vårens timmar och bara några timmar under sommar.

Låt oss säga 4000 timmar per år och vi har då 600 kWh. Med LED blir årskostnaden 60 kWh.

Vad sägs då om denna: http://www.ekolampan.se/?gclid=CLG1xKLYtJ4CFcqHzAodbQ-Mjw

Man säger att det är "Sveriges starkaste LED lampa".

Intressant att det händer saker.

En bra och befogad fråga är dock hur dessa ljuskällor ser ut invändigt, ehuru de stör i radio?

Har själv ingen aaaaaning om det finns hackade nätaggregat i dem. Det är upp till var och en som köper att se till detta, acceptera inte en ny LED ljuskälla som är en störsändare, tillbaka med skiten direkt om den stör i radio.

Hästkrafter igen (internationell standard SI)

På hemsidan konvertera.nu, http://www.konvertera.nu/forum/index.php?topic=272.0 och deras forum finner jag den här frågan citat

"Håller på att gå igenom vägverkets databas på bilar i Sverige och har där lite svårt att tolka effekten på alla bilar.
Vägverket anger effekten med följande enheter:
DIN
EG
SAE
ISO
SMMT
EEC
OECD
ECE
BSAU

Är det någon som kan reda ut vad alla dessa står för?"

Någon har fått en omöjlig uppgift. Förmodligen är han en "jag". Det finns tydligen 9 olika sätt att ange effekten på en bil i hästkrafter. Och vägverket har ingen aning om vad dom håller på med. Hur kan det bli så här? Varför kräver inte vägverket SI enheter när dessa infördes för 45 år sedan i SM? Utan sitter och kladdar med 9 olika hästkrafter. Det är ju ohållbart i längden att inte anpassa sig till SI.

Är svenska myndigheter för mesiga för att avkräva industrin och dess importvaror måttenheter i SI? Nej inget svar har inkommit till forumet under denna fråga, än.

Varför är en kompressor specad i hästkrafter?

På en kompressor från Biltema eller Clas Olsson står det 2 eller 3 Hp, (Horse power). Stort och tydligt. Får man ut 3 Hp luft?

Nej det är ineffekten, som man översatt från Watt till Hp. Varför?

Varför har inte biltillverkarna hängt på? Att speca ineffekten borde ge större hästkraftsiffror.

Med tanke på verkningsgraden skulle man kunna omvandla bensinens energi till in-effekt. Således om vi antar att bilmotorn ger uteffekten 150 hästkrafter och har verkningsraden 20 procent, ja då skulle den egentligen vara på 600 hästar. Om man gör som på kompressorn.

Och varför är manometern graderad i PSI?

Astronomi

Nu kan vi se Jupiter i söder när vi åker hem från jobbet.

Om du har tur att få uppleva en dag utan tunga regnmoln.

En stor lysande prick, (phu jag tänkte kalla det för stjärna), Planeten Jupiter syns väl vid 1630 - 18 tiden, när det har mörknat, en stor del av tiden framöver. En bit upp på himmeln, och det går inte att ta miste, den lyser genom stadsljuset och inga vanliga stjärnor syns ju förrän du är ute på landet där det är mörkt. Kolla med en kikare, kanske du kan se Jupiters månar.

Det lär finnas drygt 60 månar omkring Jupiter. Du kan lätt se 3 till 4 st med en vanlig kikare.

Jupiter är vårt solsystems största planet, och ligger på 5:e plats från Solen.

Här står mycket intressant om Jupiter: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jupiter

Till skillnad mot stjärnor är Jupiter avsevärt ljusstarkare, men med en kikare finner du att den inte bara är en tindrande prick, den syns som en vit skiva, ungefär som vår måne.

Lite lustigheter på slutet:

En kul grej från Benke

http://www.kossan.se/roliga-filmer/traktor_aer_med_i_musikgrupp.htm

Man använder en traktor som "trummis" och på slutet får man till det riktigt bra, tänk på att när du lyssnar, och de får in rytmiken, så hör man en helt annan musik är traktormotorn.

Visst visar det lite av dagens musik som styrs av en synt, där man får en närmast kristallstyrd rytm. Annat var det förr när det satt en människa bakom slaginstrumenten.

Men nog är det ljuv musik för en gammal maskiningenjör att höra den ljuva motorsången.

Folke har gett sig på en definition:

Definition av ett rör
(Utdrag ur Norsk Standard)
Hela röret skall tillverkas av ett långt hål, omgivet av stål, betong, eller plast centrerat omkring kärnan av hålet.
Hela röret måste bestå av hål i hela dess längd. Hålet skall dessutom vara lika långt som röret.
Inre diametern får inte vara större än yttre diametern eftersom hålet då blir liggande på utsidan.
Hela röret skall innehålla enbart hål så att vatten eller andra media kan flyta fritt.
Långa rör skall märkas "Långa rör" så att man lätt kan se om det är långa eller korta rör.
Extra långa rör skall märkas "Extra långa rör" även på mitten så att inspektören slipper gå till någon av ändarna för att se om det är långt, kort eller extra långt rör om han eller hon skulle råka ankomma till mitten av röret.
När rörböjar i 30, 45 eller 90 grader beställs måste det anges om det skall vara vänster- eller högersvängda böjar. Rörgatan riskerar annars att svänga fel vid installationen.
På lodräta rör måste flödesriktningarna anges. Annars riskerar mediet i röret att "krocka" eller rinna fel väg.
Gängade rörkopplingar måste vara av vänster- eller högergängad typ, aldrig blandat! Om man blandar skruvas ju den ena på när den andra skruvas av.

de

Folke Persson

SM7HMS

Men för katten, det måste finnas tomtehistorier, den här årstiden.

Här är några i alla fall, nåja lite fräckisar får vi tåla:

Varför har männen det så jobbigt omkring jul??

Staken är i fönstret, kulorna i granen, och pungen är tom.

Varför är julen som en dag på jobbet?

För att det är du som gör allt jobb, medan det är gubben i kostymen som tar åt sig äran.

Varför har Jultomten inte några barn?

Därför att han kommer bara en gång om året, och när han gör det, kommer han i skorstenen.

Det är flera meter snö utanför!

Nä, du driver med mig.

Varför ligger det glasskärvor på golvet?

Tomtegubbarna slog i glaset

Pappa kan vi inte få en hund till jul?

Nej, vi ska ha skinka som vanligt!

Som alla piloter får Jultomten reguljära besök av Internationella Flyginspektionen, och det var dagarna före jul som IFI kom på besök upp till Nordpolen.
Jultomten väntade besöket, och hade därför sagt åt smånissarna att ha släden och renarna i topptrim. Tomten tog fram sin loggbok och såg till att alla hans papper var i ordning. Syningsmannen gick långsamt runt släden. Han kollade renarnas seldon, landningsställen och Rudolfs mule. Med den yttersta noggrannhet, räknade han över Jultomtens vikt och balansering av den enorma lasten. Så var de klara för testkörningen. Tomten hoppade upp i släden, spände fast bältet och kollade kompassen och nollade höjdmätaren. Så hoppade syningsmannen in vid sidan av Tomten, och Tomten blev lite förundrad då han såg att syningsmannen hade ett hagelgevär med sig.
Vad är den där bra för?" frågade Tomten undrande.
Syningsmannen flinade och viskade:
"Det här får jag egentligen inte tala om, men vi ska testa hur det går om du förlorar en motor vid starten!"

De

ÄssÄmFyraFotPeDahl

RadioOscarYankee