|
|
SRS nyhetsbrev V. 7 HAM 2008-02-11
Hej alla som får det här brevet!
Vi är nu inne i februari, tiden går och det blir ljusare dagar, snart kan man vara ute på kvällen och greja lite med antennerna. Namnet februari kommer sig av latinets februarius, reningsmånad. Februo har med "rena" eller att "sona" att göra. Ja som radioamatör har vi ju rent mjöl i påsen så att sona för något är ju inte aktuellt, rena då, ja varför inte förlägga årets dusch och fottvätt till just februari, eller varför inte göra rent riggen. Visst ser knapparna skitiga ut, och det är ju bara att ta av alla knappar och rattar lägga dem i varmt diskvatten och borsta dem rena med en gammal tandborste. Förr kunde Februari heta "göjemånad", göj har med snö att göra och kommer från Island. I den Nordiska mytologin finns kopplingar till hemska väsen, (monster) som visar sig under perioden. Men det var nog bara ugglorna som börjar få vårkänslor. Föresten, gå ut och lyssna i skogen kalla vinternätter nu i februari och mars, du kan höra ugglorna som hoar.
I februari är det dags att rensa i garaget, plocka fram och märka upp allt som skall säljas i Eskilstuna i Mars.
Annars blir det väl att avnjuta de läckra gräddfyllda och kolhydratstinna bakverk som hör årstiden till, semlor eller heter dom temlor? Hur mycket energi innehåller en temla?
Felsökning, hur ser man om en konding är trasig? Idag letar vi efter trasiga kondingar med Voltmeter.
Så tar vi trasiga motstånd nästa gång, du kommer att finna att mycket går att göra med en bra Voltmeter. Det hela hänger på den som håller i Voltmetern eller dess testsladdar och tolkar mätvärdena, lite starthjälp, fantasi och intresse krävs för att göra underverk bland komponenterna.
Vill du ha som bifogad fil? Sänd ett mejl så flyttar jag dig till grupp 4 där man får en bifogad doc fil.
Får du flera brev? Dubletter? Säg till så rensar jag i mina sändningsgrupper. Men det är bra med alla fakta, dvs vilka grupper du är med i.
Har du flera mejladresser, och får dubletter? Säg till så fixar vi saken.
Får du brevet med konstiga tecken? Säg till så flyttar vi dig till grupp fyra.
Kalendern
Tekniska museet SK0TM
Har öppet Onsdag 17-20, Lördag 11-17, Söndagar 11-17 alla veckor.
En kraftfull amatörradiostation med en kraftfull IC-756PROIII finns att se och köra.
SM4Möte 2008-03-12
Möte fjärde distriktet äger rum i Karlstad på SRS lördagen den 2008-03-12. Mötesförhandlingar i SRS lokaler, bagageluckeloppis ute på gården.
Eskilstuna 2008-03-29
Eskilstuna loppisen äger rum lördagen den 2008-03-29. Dvs lördagen den 29 Mars. Detta är den 20:e Amatörradiomässan eller loppisen man arrangerar. Tiden är klockan 10 - 16.
Du!!!!!!!
Dit måste du. Skjut på allt annat. Det är Eskilstuna som gäller. Där kan du träffa alla gamla vänner, både de du bara kört på radio och de du skakat hand med i alla de andra åren. Ja, jag tror till och med det går att fika och få sig nåt i magen. Där kan du få se ICOMs nyaste riggar. Du kan få provprata D-STAR grejer. Fingra på en IC-7800, IC-7700 och R9500 och alla de andra berömda radiostationerna. Håll ögat öppet efter super duper mässpriser oxo från SRS på ICOM och andra amatörradiogrejer. Visst är du sugen på en IC-7000, låt oss visa den, och knappa lite.
SSA årsmöte år 2008-04-25 till 27
Äger rum 2008-04 -25 till 27, 25 till 27 April. Här läser man mer
http://www.årsmöte.nu
Mötet avhålls i Vårgårda.
SRS kommer förstås och visar våra pryttlar. Håll utkik efter mässpriser och tillbud på våra prylar, inte minst D-STAR grejer. Kika och kläm på de oöverkomliga sakerna, IC-7800, R9500 och IC-7700. Känn även på de överkomliga IC-756PROIII, IC-7400 och alla de andra ICOM stationerna.
Loppis i Nykvarn, Däckshuset 2008-05-31
Äger rum 2008-05-31 kl 10 - 14. Dvs sista maj.
Ny plats samma som förra året SRS kommer med utställning och mässpriser på utvalda saker.
Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13
I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda dyrgripar.
Här är en översikt på de händelser SRS är med på, SRS hemsida:
http://ham.srsab.se/srspres/massor.htm
Köpa ICOM på avbetalning
Här kan du se exempel på vad det kostar att handla de populäraste ICOM riggarna: http://ham.srsab.se/ww/Betalningar/avbeticom.htm
Ring HAM försäljning och resonera om ett avbetalningskontrakt. Har du en handpeng så blir månadskostnaderna givetvis mindre. Att köpa på avbetalning innebär att du får radion direkt och slipper försöka spara i flera år. Det innebär inte någon ränta utan bara en fast uppläggningsavgift. Sen är det bara att beta summan varje månad, och vips är radion din. Det är tillåtet att sälja radion eller byta den under avbetalningens gång. Radion är din, skulden är en sak mellan banken och dig, radion är en sak mellan SRS och dig, vad gäller garanti etc.
D-STAR i Mora en rapport om ett nytt experiment inom amatörradiohobbyn (D-STAR)
Så här skriver SM4JDP om experimenten med en D-STAR repeater:
Vi har nu fått D-STAR repeatern på plats på ett berg som är 500 meter högt.
Det gick åt några dagars arbete, Måndag eftermiddag mellan 12.30 och 17, samma tid Tisdag och Onsdag. På berget i fråga är det snöskoter som gäller sista biten mellan parkeringen och bergstoppen. Vi har nu etablerat en permanent förbindelse mellan SM3NQM Sune i Svensbo och Mora via repeatern.
Som antenn använder vi en Diamond X510 blindkäpp tillsammans med ett SRS filter och kör på det viset D-STAR repeatern på 2 meter och en SRS 1000 vad den nu heter på UHF och analogt, 434.700 MHz med -2 MHz skift.
Det finns bilder på http://www.sm4jdp.se under rubriken D-START REPEATER...
D-STAR repeatern i Mora Sänder nu på 145,6625 MHz och lyssnar på 145,0625 MHz...
De
SM4JDP Peter
Ett D-STAR forum
Man har startat ett D-STAR forum så här skriver SM3WEO
Hej Roy!
Jag heter Micke Jillebo, SM3WEO, och tänkte berätta för dig
om vårat nystartade D-Star forum, www.dstarforum.se/forum
Vi har skapat detta svenska forum med avsikt att knyta ihop alla som är intresserade av det nya D-Star systemet. Just så här i början av en ny era inom amatörradion så söker alla med ljus och lykta efter information och en plats att diskutera och utbyta idéer. Att då redan från början samla allt och alla på ett och samma ställe verkar då logiskt.
SRS kan inte åtaga sig rep av andra fabrikat (SRS Policy)
Varje dag hör radioamatörer av sig och vill ha hjälp med radiostationer av alla möjliga fabrikat. SRS har inga möjligheter att åtaga sig sådana arbeten. Särkskilt många frågar på reparation och handhavandehjälp på de billiga Kinesiska handapparater som tydligen svartimporteras. Då dessa inte är CE märkta, inte typade med R&TTE, inte EMC säkrade, inte notifierade hos PTS, eller ens lödda med blyfritt lod är detta skäl nog att inte befatta sig med dem. Köper du svartimporterad radio finns stor risk att de fastnar i tullen, skall du sända åter en sådan radio till leverantören för reparation uppstår samma risker i tullen igen. Att köpa två apparater för att på så vis försäkra sig mot att en går sönder verkar ju heller inte vara nån bra metod, vi har ofta jaktgrupper och radioamatörer som har flera Kinesiska handapparater som alla är kass. SRS mål är att tillhandahålla en god service för våra egna produkter. Samt se till att dessa uppfyller de krav på säkerhet, EMC, radioprestanda och miljö som krävs inom EU. Att hjälpa våra konkurrenter med efterservice och reparationer, både seriösa och oseriösa konkurrenter är inte någon av SRS affärsidéer.
IC-7700 har fyra antennjackar och en massa andra kontakter på baksidan.
Den har även möjlighet att skilja mottagaren från antennreläet, och därmed lyssna på en egen antenn för mottagaren. De fyra normala antennjackarna kan väljas valfritt och minnet per band håller reda på ditt val av antenn per band. En BNC jack för transverter finns oxo.
Vidare finns AC jack i form av en Europa kontakt, en automatsäkring och en huvudbrytare. Ett uttag för 15 Volt 1 Amp för eventuella tillbehör, jackar för manöver av slutsteg. Justerbar ALC ingång är en ny grej, som gör det möjligt att med olika PA finjustera systemet. En BNC konakt för in eller ut 10 MHz referens finns. Har du en noggrannare 10 MHz referens kan du mata in den här. Trolig har dun inte det utan du tar då ut 10 MHz och styr dina övriga grejer med. IC-7700 har en mycket noggrann referens kristall ugn. Sen finns en 9 polig RS-232 kontakt för CI-V styrning direkt till dator, "remote" jacken finns som på alla andra ICOM, och är CI-V i TTL nivå. En kontakt för anslutning av datormonitor gör att du kan få valfritt stor bild. Vidare finns TOSLINK ut och in. Detta är optiska anslutningar till dator. De vanliga DIN kontakterna för andra tillbehör finns förståss, ACC1 och 2 , 7 respektive 8 poliga kontakter. Vi har förståss högtalaruttag telegrafnyckel jack och ett uttag där man kan ansluta ett litet hembyggt keyboard för styrning av tal eller Morse minnena. På baksidan kan vi oxo se lufttag för kylluften från PA, nätdel och antenntuner.
Varför behövs då en kylfläkt till antenntunern?
En bra fråga va? Det finns ju ingen fläkt i manuella antennavstämmare. Men jag har sett manuella avstämmare som faktiskt blivit varma och ibland överhettade. Normalt kan upp till 1 dB av effekten bli förluster i en avstämmare. det betyder att 10 - 25 Watt av 100 Watts-sändarens effekt kan bli värme, detta sker förståss väldigt olika per band och antenn som är avstämd. På en statin som har 200 watt, IC-7800, 7700 kan vi bränna upp till 40 Watt i värsta fall i avstämmaren. Samtidigt vill man ju att den blir liten och kompakt, och det kan behövas forcera kylning med fläkt. Varför är den inte är temperaturkontrollerad då? Nej det är lite svårt att sätta temperatursensorer på spolar och kondingar där det flyter HF i stora mängder.
När man använder antennavstämmaren för det den skall vara till, dvs att finavstämma en intrimmad antenn blir förlusterna små, kanske 10 - 20 watt på en 200 Wattare. Men ofta försöker man med den inbyggda avstämmaren på både långvajer och DubbelZepp antenner.
Jo med större spolar, bättre Q-värde, större dyrare kondingar, kan man nerbringa förlusterna, men det blir stort och dyrare, och skillnaden är bara några tiondels dB ändå. I IC-700 specifikationer står det att förlusterna i avstämmaren är mindre än 1 dB.
IC-R75 åter i lager
ICOM slutade göra IC-R75 för några år sedan, ett lager från en av våra utländska agenter har legat still och vi har nu ett antal IC-R75 till salu. Prata med vår HAM försäljning för bra pris.
IC-R75 är en mottagare som liknar tranivern IC-718 i design och storlek. Den har plats för DSP av samma typ som vi finner i IC-706all, 910 och IC-718. IC-R75 är en seriös mottagare, mycket lätt, och liten, går på 12 Volt och är robust. Den har antenningång för 50 Ohm och 600 Ohm. Täcker 30 kHz till 60 MHz. AM, AMn, AMfaslåst, USB, LSB, CW, CWn, FM. Kan bestyckas med kristallugn. Det är enkelt at ök känsligheten på mellanvåg, en lödpunkt är förberedd att lödas över. IC-R75 är mycket omtalad på nätet, det finns massor av skrivet, även modifieringar finns. SRS ansvarar inte för dessa modifieringars genomförande och värde. IC-R75 har dubbla passbandsavstämningar, den har två MF som används till detta. MFar är 69 MHz, 9 MHz och 455 kHz, de sista två har kristallfilter och keramiska filter.
IC-R75 är en mottagare med goda prestanda, en test jag läste gav 104 dB dynamik, 22 dBm interceptpunkt, uppmätt på 14 MHz med 100 kHz avstånd och med 500 Hz filter, preamp av.
Här kan man läsa en del om IC-R75 http://www.universal-radio.com/catalog/commrxvr/0175.html
Hur använder man de dubbla mottagarna i IC-756PROIII ?
IC-756PROIII liksom dess föregångare har ju dubbla RX, man kan lyssna på två frekvenser samtidigt. IC-756PROIII har två första blandare och två lokaloscillatorer, dvs två PLL system. Men en gemensam mellanfrekvens, detta gör att man kan höra två frekvenser samtidigt med vissa resektioner. Man använder samma preselektor, eller samma bandpassfilter till båda RX, det gör att om man lyssna på olika band kan det bli en låg känslighet på en av mottagarna. Finessen med denna metod är att båda mottagare får samma höga prestanda, det finn konstruktioner där man satt in en lågprestanda mottagare för att kunna briljera med att riggen har två mottagare. Det finns flera sätt att använda de två mottagarna i en IC-756PROIII.
Träna lite för att få klart i hur det funkar. Tryck in "dualwatch" och displayen visar att även submottagaren är aktiv. Leta reda på balanskontrollen, till vänster, den ställer du inledningsvis i mitten. Nu hörs båda mottagare med sina respektive frekvenser lika bra. Ställ in exvis 14304 kHz med övre skalan, förekommer trafik hörs den då. Tryck nu change knappen och du ser att undre skalan aktiveras, vrid in exvis 14250 kHz. Nu skall du höra två frekvenser på en gång, försök ratta in en signal och prova sedan att balansera med balanskranen. Nu kan du ha passning på en frekvens och ratta med VFO efter annan trafik.
Ett annat ända mål är när an kör ett DX som kör split, exvis på 14200 kHz, och säger att han lyssnar på 5 kHz upp. Du kan då lyssna även på denna frekvens för att hitta en lucka då du kan ropa.
Nätdelen i IC-7700
Är en avancerad kraftfull switchad sak.
Vi talar om en effekt på 500 watt för att få ut 200 watt. Dessutom är inte ett nätaggregat förlustfritt heller så det kan i vissa fall bli 800 watt in till riggen på 230 Volt sladden.
Ett så kraftigt nätaggregat byggt med vanlig transformator skulle väga 15 kg, det är förstås inte så kul, dessutom skulle det vara svårt att fasfaktorkorrigera ett analogt aggregat.
Det switchade inbyggda är fasfaktorkorrigerat. Dvs det ger en god anpassning till elnätet, och minmalt med distorsion av elnätets 50Hz sinuskurva. Tänk på detta med fasvridning, det återkommer jag till när jag skall skriva om växelströmsläran.
Några störningar från dessa inbyggda nätdelar har jag inte fått rapporter om, och de har funnits i IC-775, 7800 och nu i IC-7700. Det går att bygga sw mode nätdelar som håller tyst. Mycket mer tyst än vad CE märkningen kräver, men man vill ju inte att riggens skall störa sig själv.
D-STAR, ICOM, EU och kompatibilitet med andra system (D-STAR)
D-STAR är utvecklat i samarbete mellan JARL och ICOM. (JARL i Japan motsvarar SSA)
JARL tillsammans med ICOM har utvecklat D-STAR specifikationerna och protokollet för D-STAR.
JARL har patentet för D-STAR. Men erbjuder varje tillverkare av amatörradio att använda D-STAR specifikationer och dess protokoll. D-STAR är därmed skapat av radioamatörer och avsett för radioamatörer. Kenwood har visat intresse för D-STAR och har en station för D-STAR, TMW-707 som är en OEM produktion av ICOM ID-800. D.v.s. Kenwoods radiostation byggs av ICOM. Kenwood har inget typgodkänt i EU.
ICOM-ID-800 är en D-STAR version av IC-208. ID-800H är inte typad i EU ännu.
YAESU har för närvarande inget för D-STAR.
Det är fritt för radioamatörer att bygga D-STAR själv, exvis genom att använda ICOM D-STAR enheter till andra radiostationer. Vet ej ännu om detta går rent praktiskt.
D-STAR kan inte köras mot "Wires" (Vertex Standard digital voice system)
D-STAR är inte kompatibelt med EchoLink (Kenwood digital voice system)
Eftersom Wires och EchoLink använder FM mode och VoIP system
ALINCO har även ett digitalt voice system likt D-STAR, det är emellertid ett annat protokoll och kan inte köras mot D-STAR.
Endast D-STAR är typgodkänt i EU, och endast ICOM har typgodkänd utrustning i EU.
Här kan man läsa kravspecifikationen för D-STAR, http://www.arrl.org/FandES/field/regulations/techchar/D-STAR.pdf
Här finns finesserna med D-STAR redovisade, http://www.icomamerica.com/en/products/amateur/dstar/id1/default.aspx
Det är viktigt att du vet hur en D-STAR sändning låter
Så att du inte tror att det är störningar och försöker sända på en kanal där det förekommer D-STAR trafik. Det skulle ju tyda på okunskap och bakåtsträvande. Och sådant vill väl ingen visa. Det kan dock förekomma att de som inte har D-STAR, försöker aktivt störa ut detta, kallas ibland avundsjuka och dåligt omdöme, okunskap, frustration. Bakåtsträvande är dåligt, och man behöver givetvis inte köra D-STAR, men för den skull skall man ju ha kunskapen om vad som förekommer bland radioamatörer, och ta hänsyn till andra som vill experimentera med nya trafiksätt.
Sändaren i IC-7700
Alla modulationer vid sändning skapas genom DSP enheten. Det finns således inga filter för sändning inte ens ett sidbandsfilter. När DSP skapat det spektra som motsvara den modulering du valt och med din röst som input, blandas denna upp till signalfrekvensen. Och från DSP räknat är sändaren en ren linjär förstärkare. Ut kommer en mycket ren signal som förstärks till 200 Watt effekt. Uteffekten på IC-7700 går att ställ från 5 till 200 watt, vid AM får vi 50 watt bärvåg. Med drive kranen kan du ställa ner till under en Watt. Då krävs en yttre effektmätare för att kunna se så låg nivå. Talprocessingen är en HF klipper. Nu finns ju ingen sådan utan man åstadkommer ett SSB spektra som är en motsvarighet av en HF klippt signal. Den låter minst lika bra, med lägre distorsion än en HF klipper med dubbla SSB filter. AM och FM görs med DSP. Oönskade signaler som oönskat sidband är mer än 80 dB under Pep. Bärvågsundertryckningen är minst 63 dB. (För filterkonstruktioner talar vi om 30 dB).
Spurrar och annat oönskat som övertoner är 60 till 70 dB undertryckta beroende på frekvens.
Vad är då D-STAR? (ICOM)
Det första man gör under en sådan fråga är att översätta förkortningen.
D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
"Smart digital teknik för amatörradio" på svenska.
Visst kommer jag att skriva mer i ämnet framöver.
Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära dessa redan nu.
DV står för Digital Voice, dvs digital röstöverföring, eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.
Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.
D-STAR är utvecklad abv ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)
D-STAR är därmed ett trafiksätt utvecklat av radioamatörer och för radioamatörer och framtiden.
Förr var FM 50 kHz kanalavstånd, med 30 kHz bandbredd (teknik historia)
Hur kan FM redan bli teknikhistoria, men faktum är att vissa FM system är det redan.
Varför behöver vi veta detta då?
Det handlar om FM och dess bandbredd, vi kanske får tag på ett äldre objekt att reparera, vi kanske kommer att renovera och modernisera en äldre repeater, vi kanske skall serva eller bygga en WX sattelit mottagare, eller lyssna på satteliter med FM som är 30 kHz bred.
Komradio, på 68 -88, 146 - 173 MHz var förr med 50 kHz kanaler och +- 15 kHz deviation.
De första FM stationerna från USA och Japan för amatörradio var 50 kHz kanaler och med +- 15 kHz deviation.
En del av de tidiga ICOM FM stationerna var med 50 kHz kanaldelning och +- 15 kHz deviation.
Exvis IC-20, 20 A, IC-22 som var aktuella på 70 talet då FM kom till amatörradion i SM.
En del av dessa stationer hade en liten bygel att flytta för olika deviation, dvs +-15 kHz eller +-5 kHz. Dock var det alltid brett filter i mottagaren.
Jag har tidigare berättat att VHF Marin bandet hade 50 kHz kanaler och +-15 kHz deviation.
Många av de begagnade komradioapparater man fick tag på för att bygga om till amatörradio, under 70 talet var 50 kHz stationer.
Så visst finns det skäl att kunna lite om detta. Visst slängs många äldre FM riggar, skälen kan vara att det saknas kristaller, eller man hellre köper en modern FM station.
Men nostalgin gör ibland att man vill igång med sin "förstling". Och kommer att upptäcka att folk börjar prata om "övermodulation"....
De första vädersatteliterna hade +-30 kHz deviation, de som kunde höras på 137 MHz.
Idag finns knappast att få tag på så breda filter som behövs, till detta behövs ju oxo +-5 kHz bandbredd för dopplerskiftet.
Det finns fortfarande repeatrar i drift som har breda filter och kanske för hög deviation.
Exvis Sunne repeatern som så sent som i vinter 2007 fick en ny mottagare med filter för +- 2,5 kHz deviation. Förut var den minst 50 kHz bred, och startade lika bra en kanal ifrån.
Så vår teknikhistoria rörande FM på amatörbanden är i högsta grad än i dag viktiga att kunna lite om.
Det förekommer som jag tidigare nämnt HF stationer som kör FM på 29 MHz, med både 30 och 50 kHz breda mottagare.
Det förekommer sändare på samma band med deviation på både +-5 kHz och upp till +-20 kHz.
Sänder man med en sådan spolierar man systemet, kanalerna ligger ju på 10 kHz eller till och med ner till 5 kHz och då skall bandbredden vara under 10 kHz och deviationen mindre än +-2,5 kHz.
Något som går att köra med ICOM stationerna.
Äldre FM stationer hade filter som var breda och det kunde bero på att smala FM filter var dyra och svåra att göra.
Mottagaren i IC-7700 har "bara" två mellanfrekvenser
64,455 MHz och 36 kHz. En hög MF för att komma bort från speglar, och göra det möjligt med heltäckande mottagare på 30 kHz till 60 MHz. I första FM finns kristallfilter på 3, 6 och 15 kHz bandbredd. Obs att dessa filter är omsorgsfullt konstruerade och anpassade med avstämbara spolar. Det är nämligen så att dåliga filter, eller dåligt anpassade filter i första MF kan, även om de är smala, eller i synnerhet om de är smala kan orsaka distorsion, något som man inte mäter vid testerna. Mottagaren kan med DSP köras med filter som skapas i den digitala signalprocessorn. Vi har en filterfabrik som jag skrivit om förr. Vi kan skapa filter från 50 Hz!!!!!!! Till 3,6 kHz i SSB, Rtty och CW. AM och FM har även de filter som skapas.
Spurrar och spegel är dämpad minst 70 dB. Det betyder att exvis spegeln är dämpa runt 100 dB. Filtrens formfaktor är imponerande, vi talar om 1:1,4. Det s skall jämföras med den radio jag refererade testen på, från den tyska tidningen då vi hade formfaktor på 1:20....
Mottagaren täcker 30 kHz till 60 MHz. Med en sådan mottagare kan man ha mycket kul nu framöver då solcyckeln åter går mot nya tider.
En mottagare med endast två mellanfrekvenser kräver särskilt välkonstruerad blandare, det har IC-7700 och den bygger på teknik som är patenterad från IC-7800. En mottagare med endast två mellanfrekvenser behöver bara två lokaloscillatorer. Detta skall jämföras med mottagare som har fyra oscillatorer. Dvs vi har mindre än halva mängden sidbandsbrus. Brus som blandar sig med starka grannsignaler. Då PLL och oscillatorer i IC-7700ans frekvenssyntes är omsorgsfullt uppbyggd kan vi räkna ner sidbandsbruset ännu mer jämfört med de flesta konkurrenters mottagare.
Observera nu att även sändaren blir dubbelt så ren i området 1 kHz till 100 kHz. Jag har redovisat apparater från ARRL tester som har mycket dålig värden och där sidbandsbruset inte sjunker ens efter 1 MHz.
IC-7700 har en preselektor
Lika som finns i IC-7800, den kallas för Digiselect. Men först och främst finns ju de vanliga bandpassfiltren som ger erforderlig förselektion, de kan vara på 2-4 MHz 4-8 MHz och så vidare. Digiselect är en avstämningsenhet som stämmer av mot just den frekvens du ställt in på radions mottagare, den följer inställd frekvens och kan fininställas, eller pikas med en ratt. Digiselect i IC-7700 och 7800 har inga små motorer och drivremmar som kan bli svåra att få som delar om 10 år, utan är uppbyggd av små reläer, spolar och kondingar som i kombination på respektive frekvens gör jobbet. Digiselect på IC-7700 och 7800 täcker hela kortvågen. Och man behöver inte köpa extra grejer för att det skall funka. Digiselect ger en förselektion som gör att man kan ha en granne som sänder på ett annat band, det ger upp till 40 dB dämpning av ett annat HF band. När vi kommer upp i nästa solfläcksmaxima kan BC stationerna tidvis bli så starka att de kn orsaka Imd i en mottagare, då kan Digiselect reda bot på detta. Men jag kan lova att IC-7700 och 7800 även utan Digiselect klarar detta fall. Vi har dock alla tänkbara möjligheter den dagen. Med hjälp av transiverns avstämningsenhet rensar man även sändarens bredbandiga brus och kan på så vis samexistera med en station på annat band inom kanske 50 meter mellan antennerna, så länge den stationen är en IC-7700 eller 7800 med Digiselect påslagen.
Lågt sidbandsbrus det viktigaste för att få god selektivitet
Genom konstruktionen som IC-7700 och 7800 har, med få oscillatorer och extremt lågbrusiga sådana vinner vi i selektivitet. Starka grannsignaler kommer normalt att blanda sig med det bredbandiga bruset från egen oscillator. Exvis en på 7 kHz avstånd. Således är lågt sidbandsbrus mycket viktigare än de smala Roofingfilter man snackar sig led om numera.
ICOM har alltid låga sidbandsbrus även på enklare stationer. Men om den starka station på 7 kHz avstånd är en med dåligt sidbandsbrus kommer ju han att störa ändå....Är grannsignalen en IC-7800 eller en IC-7700 är det en optimalt förhållande och det kan då skilja 20 till 30 dB i möjligheten att läsa en svag signal, mot om vi hade två av konkurrenternas sämsta riggar. Endast med mycket rena grannsignaler kan smala roofingfilter hjälpa, men då talar vi om rena grannar, nytvättade etc.
Nu skall vi köra FM med kanaldelningen 12,5 kHz på 145 MHz (teknik)
Det var väl ett väldigt tjat om FM och bandbredd kanske många tycker.
Men jag har ständigt frågor i ämnet, och hör ständigt fel deviation på FM banden. Inte minst på 29 MHz FM.
ICOM stationerna har smal FM för detta ändamål.
Om kanaldelningen är 12,5 kHz skall en deviation på +-2,5 kHz användas. Då finns en chans för killarna på grannkanalen att genomföra sina QSO.
Observera nu att det är en mycket stor skillnad mellan de gamla systemet med 50 kHz kanaler och dagens 12,5 kHz kanaler. Vi ser i tabellen att en 50 kHz station kan störa ut minst tre 12,5 kHz kanaler.
Sändarens bandbredd med +- 2,5 kHz dev. Blir runt 10 kHz
Sändarens bandbredd med +- 5 kHz dev. Blir runt 16 kHz
Sändarens bandbredd med +-15 kHz dev. Blir runt 35 kHz
ICOM stationerna har ofta "n" för narrow FM på VHF, exvis IC-706all.
Då kopplas ett smalt filter in i mottagaren liksom att sändarens bandbredd minskas.
D-STAR är bara 6 kHz brett.
Slutsteget i IC-7700
Jobbar med 48 Volt likspänning och vid full gas handlar det om 10 Amp. Detta PA tål kontinuerlig drift. Temperatursensorer, i kombination med fläkten förmår blåsa ut alla förlusteffekt. Steget är skyddat i första hand genom att man använder transistorer som tål oändlig missanpassning. Efter hand som skyddskretsarna tar över skyddas steget mot överström övertemperatur och missanpassning och effekten regelras ner. Det sistnämnda kan ta några millisekunder, därför är det viktigt att transistorerna tål oändlig missanpassning.
Mitt första QSO (att bli radioamatör)
Visst var det en pärs, kursen, all läsning, matten, böcker och formler, provet, nervositeten om huruvida man blir godkänd.
Visst är det då häftigt när det droppar in ett brev med din anropssignal.
Men bara för att komma in i leden, nu skall du klara av första QSOet. Inte helt fritt från pirrighet då heller. Första QSO, samla krafter, riggen har ju funnits där i ett år nu, antenner sitter uppe sen länge, bara att koppla in micken. Vad skall jag säga nu då? Hur ropar man allmänt anrop, vågar jag???
Nå, varför inte göra en lathund då?
I den allmänna nervositeten är det lätt att glömma hur det går till. Vad vill du veta när du får en kontakt? En av de första sakerna man vill veta är om man hörs hos motstationen, och det vill ju din motstation oxo. Så ge rapport så fort som möjligt, och avvakta uppmärksamt din rapport.
Visst vill du veta med vem du fått kontakt och var bor han? Det vore väl konstigt om inte din motstation vill veta vem du är och var du sänder ifrån. Tala om vad du heter, och ditt QTH, sändningsplats. Inga konstiga saker väl? Rapport, namn QTH, inleder de allra flesta QSO, man får då en naturlig start på ett nervöst QSO. Berätta namn och QTH tydligt sakta och repetera dem tre ggr. Bokstavera om du har ett krångligt namn och QTH. Efter hand kan man bli lite mer informell, och berätta om prylarna, antennen, och kanske väder och vind. Visst vill du väl veta vad han kör med som låter så bra. Det vill även den som lyssnar på dig. Lite tråkigt QSO blir det om man är för kort i sändingspassen. Hej jag heter Peter.... öh.... kom .. över till dig klick....
Det gäller att sända ett pass med namn QTH, rigg väder och vind, så att motstationen hinner skriva i sin logg. Sen skiftar man formellt, SM4XXX från SA5ZZZ KOM.
När man är mer varm i kläderna och känner sin motstation lite mer kan man prata utan kom och signalväxlingar. Det är väldigt praktiskt att logga QSO i början, då är risken för att man glömmer motstationens namn mindre. Det är pinsamt att efter några sekunder glömma vad motstationen heter, eller var han bor. Att berätta att man är nybörjare och att det är första eller andra QSO gör att man får lite medkänsla av en kanske erfaren motstation.
Man måste vara uppmärksam på hur motstationen hör, frågar han gång på gång efter hela din signal eller ditt namn, ja då hör han dig dåligt, eller så är du otydlig, bokstavera tydligt och repetera tre ggr ditt namn och QTH.
IC-E2820 kan fjärrstyras
IC-E2820 kan aktiveras för att kunna gå som crossbandrepeater, glöm inte att säga till om det när ni beställer radion. Samtidigt blir den aktiverad för att kunna styras med DTMF från en handapparat som kör just crossband via riggen. Jo, visst kan man göra sändaren heltäckande oxo. Något behov av detta finns inte, radion är godkänd för att sända endast på amatörbanden. Men den som vill använda sin IC-E2820 som mätinstrument och kunna generera effekt på 136- 174 MHz kan öppna sändaren. Omvänt finns det inte några apparater för kommersiella frekvenser som samtidigt får gå som amatörradio, eller kunna sända på andra frekvenser än de man har tillstånd på. Dvs en amatörradiostation får aldrig användas som komradio. Sätter du upp en IC-E2820 som crossband station kan du med handapparaten styra frekvenser och komma ut i vida världen som en stor station fast du knallar omkring med en HH. En komradio får byggas om till amatörradio av en radioamatör, men få då inte samtidigt användas som komradio.
IC-77800 har många Notch funktioner
AutoNotch som automatiskt tar bort allt som piper, den funktionen är inte aktiv i CW mode, då det ju skall höra saker som piper, morsestationer.
Manuell Notch finns i dubbla uppsättningar och dessa går vardera att ställa in i tre mode, tre bredder. Man kan åstadkomma notchdämpning ner till 70 dB. Det skall jämföra med analoga Notchfilter vi är vana vid i äldre riggar, där talar vi om 15 - 35 dB notchdjup. De manuella Notcharna fungerar som om de vore Notchfilter som sitter i mellanfrekvensen, de sitter ju i DSP mellanfrekvensen och med programvaran som styr DSP ser det ut som en vanlig analog Notch och S-metern går ner när vi Notchar en stark bärvåg. Den automatisk Notchen däremot beter sig som om den sitter efter detektor och AGC. Att det är så beror på att de automatiks skall kunna plocka bort flera signaler som piper och tjuter. Men signalstyrkan är kvar.
Med alla dessa notchfunktioner kan du förutom att ta kål på tjutande bärvågor och avstämningar, även signalbehandla till stor del, du "karvar" i filterkurvan och får fram den del av signalens viktigaste delar och på så vi få fram lite mer läsbarhet.
Att köra VOX (nybörjaren)
Är inte så lätt som nybörjare, det är inte nödvändigt heller. Men visst får man påtryckningar om att man "bör" köra VOX. Säg att du är nybörjare och inte vill köra VOX ännu. Sänd i lugn och ro ditt sändningspass, men se till att inte svamla och sända allt för länge. Använd en fusklapp så du vet vad du skall sända, se till att notera din motstations namn och QTH, gärna andra fakta som hans antenn, hans väder, hans rigg, så har du något att prata om. När du har en motstation som du känner att han har tålamod med dig, kan du be att få testa V OX. Det är lite att ställa in, och kräver lite träning.
Hur långt skall då ett sändningspass vara? Att bara säg hej jag heter Rune oooover.... Är ett lie för kort sändningspass. Nog kan man väl berätta om namn, QTH, väder, rig, antenn i ett pass. Ja det kan vara en lite svår tid att vara nybörjare. Genom att lyssna mycket hör man hur de andra gör, man hör saker och sändningar som man tycker är trevliga och andra som man inte gillar. Ta kunskap om detta och gör din sändning "trevlig".
När du skall börja träna med VOX är en konstlast ett bra tillbehör, så slipper du sända ut i etern när du tränar och ställer in VOXen.
Bygg en konstlast (bygg själv)
Det finns numera att köpa motstånd som tål hög effekt och har bra HF egenskaper. Motstånd som är kapslade som effekttransistorer, typ To-126, To 247 eller To-220. Dvs en plastplatta med skruvhål för montering mot kylare. Köper man exvis två sådan på 100 Ohm och sätter på en kylfläns, kan an lätt koppla dem för 50, 100 eller 200 Ohm, bara att löda koaxen till deras lödben. Detta bildar då en balanserad, eller symmetrisk konstlast, det går att driva den med stegen och på så vis mäta från sin avstämmare med balanserad utgång. Det går lika bra at ansluta en koaxialkabel, och man behöver inte jorda skärmen någonstans. Dessa finns för 15, 30, 100 watt- Lämpligen köper an två 100 Wattare på 100 Ohm, då tål konstlasten 200 Watt men man får en bättre värmespridning till kylaren med detta uppdelat på två.
Dessa motstånd fungerar enligt mina prover till 50 MHz och är inte så bra vid VHF. För HF är de utmärkta. Genom att ha en sådan balanserad konstlast är det möjligt att mäta på Baluner.
ELFA nummer 60-623-84 kostar 97 kr styck.
I sista QTC 2008 nr 2) skrev Leif SM5xxx om mottagarmätningar
Han ifrågasatte värdet av ARRLs mätmetoder och jag får ett stöd för mina teorier om att mottagarens storsignalegenskaper på stora avstånd är de viktigaste. Han talar om mätningar på 100 kHz avstånd, men jag vill nog säga att många problem kommer sig av signaler från mycket större avstånd, exvis +- flera MHz, där BC banden finns. Han nämner även detta med lokaloscillatorernas bredbandiga brus, en sak som i många fall är mycket viktigare än smala filter i första MF. Läser vi i ARR testerna finner vi apparater som har ett sidbandsbrus som inte dämpas särskilt mycket över ett avstånd på 10 kHz. Bruset ligger bara 135 dB under bärvågen från vissa sändare, en sådan sändare stör mer över hela bandet än den störning flera starka signaler som bildar en Imd gör, och då hjälper ju inte smala filter i första MF.
Klart att det är svårt det här med mottagares egenskaper och selektivitet. Jag hör ibland radioamatörer som menar att det hörs mellanvågstationer på 1,8 MHz, eller en massa konstiga rundradiosignaler inom 18 MHz amatörband. Ja till och med på 21 MHz. I vissa mottagare är 24 MHz amatörband obrukbart. Skälet är inte att de har för breda roofingfilter utan att de har dåliga intermodulationsegenskaper på stora avstånd och dålig förselektion. Detta händer inte på ens de enklaste ICOM stationerna. Kraftiga brushöjningar på 14 MHz kan komma från mottagarens sidbandsbrus som blandar sig med BC stationerna på 13,6 - 13,8 MHz. Har vi grannar som kör med sändare som har bredbandigt och dåligt undertryckt sidbandsbrus, ja då hjälper inte ett smalt filter i våran mottagare.
Saxat från Wolfgangs mejlingslista
Gratis språkkurs på datorn
Lär dig ett nytt språk inför vintersemestern! Byki är en inter-aktiv språkkurs som lär dig grunderna i språket genom små fotokort. Här ser du ett ord utskrivet, och du får höra det i högtalarna. Det finns gratis grundkurser till 64 språk. Läs mer...
http://utskick.idg.se/r142/r.asp?G=64061G0G0GBB5CG67EG1EG0G
Foto-cd av julbilderna
Digitalkameran är överfull av jul?bilder och med Microsofts gratisprogram Photostory kan du omvandla dem till bildspel. Blanda bilder med musik och berättarröst. Resultatet kan brännas på cd och spelas upp i valfri dator eller dvd-spelare. Läs mer...
http://utskick.idg.se/r142/r.asp?G=64061G0G0GBB5AG67EG1EG0G
Kent, SM0LRU, har knåpat ihop ett program som gör att man kan lyssna på Sveriges Radios samtliga program som sänds över nätet, utan att man behöver ha någon webbläsare igång. Programmet är suveränt bra. Systemkraven tror jag är att du har en dator med Windows XP och att du har bredband. Är du intresserad kan du ladda ned programmet från URL-en
http://stupid.domain.name/node/523
Det är en zippad fil som, när den packas upp innehåller en exefil på ungefär 200 k (!) och en förklarande textfil. Lägg filerna i ett bibliotek där du kan hitta dom och gör en genväg till skrivbordet. Klicka på genvägen och programmet startar. När programmet körs ser du SR-logon nere till höger på skärmen. Programmet startar alltid på P1. Högerklicka på SR-loggan och välj vilket program du vill lyssna på.
NetVisualize, ett gratis program som håller reda på alla dina bokmärken:
http://www.netvisualize.com/download.html
Ny smal mottagare till klubbens repeater (FM teknik)
Som ni vet finns det numera 12,5 kHz kanaler på 145 MHz, ja det har funnits i minst 15 år. Det är inte lika vanligt med mottagare i våra amatörradiorelästationer som har den bandbredd som krävs för att vi skall kunna utnyttja X-kanalerna, dvs 12,5 kHz kanalerna mellan de vanliga repeaterkanalerna, exvis 145,6125 145, 6375 etc. Det uppstår störningsfall, och det låter väl helt fel att vi får störningsproblem inom hobbyn.
Jag tror med säkerhet att det fortfarande förekommer relästationer med 50 kHz mottagare ute i vårt långa land.
En FM station avsedd för 50 kHz kanaler har en mottagare som är c:a 30 kHz bred.
En FM station avsedd för 25 kHz kanaler har en mottagare som är c:a 15 till 20 kHz bred.
En FM station avsedd för 12,5 kHz kanaler har en mottagare som c:a 7 till 10 kHz bred.
Alla inser att det kan bli konflikter. En äldre repeatermottagare kan samtidigt plocka in fel signaler och tjuvstarta och bli störd, särskilt om det kommer upp 12,5 kHz relästationer. Vi har på SRS beslutat att erbjuda en enkel kommersiell komradio till ett bra pris för att göra det möjligt att på ett enkelt sätt att uppgradera repeatern hos våra klubbar. IC-F110 är en sådan station. Ett amatörnettopris kan göras och vi kräver då anropssignal till den repeater som den skall användas till, och levererar den med önskad frekvens inlagd. Kolla med vår HAM försäljning om ett bra pris.
Det gäller IC-F110 #01 artikelnummer 82109. 2500:- kr inkl moms. En kanal för mottagaren programmerad på köpet
Tips från SM6HCO, måttomvandlaren. Ett gratisprogram:
http://allemansdata.se/freeprog.htm
Lite länkar från SM6VQJ om D-star:
http://en.wikipedia.org/wiki/D-STAR
http://www.arrl-al.org/dstar_Tallahassee.pd
http://www.moetronix.com/dstar/
http://www.moetronix.com/dvdongle/
http://www.moetronix.com/files/vhfdvxpaper.pdf
http://www.youtube.com/results?search_query=Dstar&search=Search
Fartkamerorspositioner i Norge:
http://www.den-norske-turguiden.com/ATK.htm#gps
http://www.gps.no/mbbs2/forums/thread-view.asp?tid=27700
Svenska kameror:
Att ställa in VOX (handhavande)
VOX betyder talstyrning av sändaren. På Svenska kan vi säga att vi kör talstyrt.
Att hitta VOX knappen är lätt, bläddra lite i menyerna på IC-706all, IC-7000, 7400, etc så hittar du knappen VOX. Normalt är VOX inställningarna "lagom" (default) om riggen är ny eller oinställd. Slå på VOX, du finner att ordet VOX uppträder i displayen och syns tydligt även om du går till annan meny. Prova att säga något i micken och visst slår radion om till sändning, ligger kvar en stund, c:a 1 sekund. Leta fram VOX inställningarna, det kan vara genom att trycka länge på VOX. Du finner inställningar som VOX-Gain, VOX-Delay, Anti-Vox. Dessa tre saker finns på alla riggar. Obs att dessa inställningar inte är samma saker som brejkin delay för Morse sändning i CW mode på en ICOM station.
Det första man gör är att ställa Anti VOX i minsta, dvs moturs till noll. Börja med volymkontrollen på ett lågt värde. Jo AF gain eller mottagarens volym har inverkan. Justera VOX gain så att riggen slår över för alla former av tal du avser använda, och med den röststyrka och talavstånd du avser använda. Se oxo till att inte omgivningsljud triggar VOXen.
Det kan vara en svår avvägning att hitta rätt. Du bör tala tydligt, distinkt och bestämt om du skall lyckas med VOX. Nästa steg är att justera VOX delay, detta betyder fördröjning, och bestämmer tiden som sändaren hänger kvar efter att du slutat tala. Typiska värden är 0,2 till 0,4 sekunder. Provprata igen och se till att mottagaren kommer mellan meningar, i talpauser, men att VOX verkligen hänger med i talet. Du kan behöva justera om VOX-gain nu.
Nu är det dags att börja med Anti-VOX. Denna har den egenskapen att om det låter i högtalaren, av din motstation, så kommer Anti-Vox att sänka VOX känsligheten, det blir svårare att prata i mun på motstationen om han talar, men så fort det är tyst på frekvensen så har du full VOX känslighet igen. Dessutom skall Anti-Vox se till att ljudet i högtalaren inte triggar VOX genom ljudet in i micken.
Börja med att bestämma dig för en ljudstyrk på högtalarljudet, du skall ha den ljudstyrka som du avser använda framöver, Anti-Vox skall ställas med den ljudstyrkan. Kommer denna ljudstyrk att trigga VOX genom ljudet från högtalaren och in i VOX, så justerar du antivox tills detta slutar. Låt oss säg att Anti-Vox hamnar på 25 procent nu, eller låt det bli ett värde att börja med. Prata i micken och prova så att den inte blir allför svårtriggad, dra upp volymen lite och upptäck att då blir VOXen svårt pratad. Dra ner volym igen till lagom.
Kör du med hörlurar är det inte nödvändigt att använda Anti-Vox. Använder du bordsmikrofon kan det vara svårt att få VOX att funka bra, det hänger då till stor del på hur du talar. Med för mycket Anti-Vox kan det vara lockande att öka VOX-gain, då är du ute och cyklar för då kan det bli för mycket av både VOX-gain och Anti-Vox. De jagar varandra. Börja då om med Anti-Vox på noll.
Att köra VOX är i många fall mycket praktiskt, men kan upplevas som lite jaganade. Att kör VOX gör man företrädesvis vid SSB. Man kan prova VOX i FM, men då har man längre Delay, eftersom man då inte vill att bärvågen och brusspärren skall arbeta. Inget hindrar att du provar VOX i olika trafiksätt.
MEN GLÖM INTE ATT STÄNGA AV VOXen när du gör något annat eller lämnar radiostationen!!!
VOX passar inte för alla, men "tum-Vox" då?
Det kan hänga på hur man talar, vissa talar högt, tydligt och distinkt och är perfekt lämpade för VOX, andra är lite försiktiga tystlåtna, och känner det som att VOXen jagar sig. Alla är vi olika och så skall det vara, prova och gör din egen bedömning.
Kör då "tum-Vox", detta betyder att man trycker på PTT varje gång man säger något. Släpp PTT mellan meningarna. Med lite träning funkar det minst lika bra som VOX.
Låter det illa i mottagaren?
Stäng då av NB (Noise Blanker) och se om det blir bättre. Många gånger får jag frågor om vad som kan ha hänt med riggen, den låter illa, pyton och alla splattrar. NB kan orsaka sådana fenomen. Den är bred, vilket den behöver vara för att kunna fånga upp störpulser snabbt nog. Det betyder att den kan påverkas av starka stationer inom c:a 15 kHz. Den börjar hacka bort delar av dessa och det låter då illa. På många riggar går det at skruva upp förstärkningen och blankingbredden på noiseblankern. Prova så kan du höra vad som händer.
Kollimering eller Collimation (eng)
Vi ser orden ibland särskilt inom optiken. Vi kan hitta en laserkollimator etc. ordet betyder enkelt översatt inställning eller justering.
Varför används inte ordet inom annan teknik? Exvis kan vi använda den för antennkollimering, eller kollimering av radions inställningar. En antennavstämmare skulle kunna heta antennkollimator.
27 MHz kristaller
Kan användas till annat oxo.
En sådan svänger på sin tredje ton, vilket betyder att en 27 MHz kristall är på 9 MHz.
Exempel 27,125 delat med tre blir 9,0416 MHz. Med en sådan kan du bygga en liten QRP CW-sändare som går på 18,0833 MHz, dvs med dess andra ton. Med lite fantasi kan du hitta på mycket kul. Släng därför inte 27 MHz grejerna.
Nytt amatörradioforum, QSY.se
Kolla detta, ett ställe att ställa frågor, ge svar få information, lära sig mer.
Ännu ett forum frågar sig många, ja varför inte. Kan det ge hobbyn mer kunskap, mer entusiasm, mer av allt nu när vi går in i nästa solfläckscykel, ja då är det ju jätteroligt.
Jag vet att många läser mest och "säger" inget. Varför inte logga in och ställa din fråga. Frågor är till för att besvaras. Dumma frågor kommer pga att någon inte vet en sak.
Tillsammans blir vi starkare och lär oss mer. En hastig titt och jag såg att det fanns byggprojekt.
Felsökning, hur ser man om en konding är trasig?
Man hör ibland att det var en konding som var kass, eller man måste ha dyra mätare för att felsöka och få fram en trasig konding. Eller ibland får vi höra hr på SRS att det är säkert bara en konding som är kass, dvs en bagatell att byta.
Jag kan hålla med om att det är enkelt och tar inte många minuter att byta en trasig konding.
Men att ta reda på vilken det är, det kan ju finnas flera hundra kondingar i en radio, är tidsödande. Ja man kan ju byta alla, det tar väl en dag eller två om man är van.....
Låt os reda ut saken och först se vad det kan tänkas bli för fel på en konding.
Den kan bli kortsluten, särskilt sådan med hög kapacitans, elektrolytkondingar, kan bli kortslutna.
Kondingen kan ha fått ett avbrott, dvs den saknar då kapacitans.
En kondensator kan oxo ha ändrat sitt värde, av ålderskäl, detta gäller framför allt då elektrolyter. Vi kan även finna att kondensatorer kan läcka likström, dvs de har fått en resistans.
Ibland ser man på kondingen att den gått hädan. Exvis en större elektrolyt som sitter vid DC ingången på en radio, de kan bli lite svullna om man försöker köra på 24 Volt. De kan till och med explodera. Varför inte ta en konding ur junkboxen och lägga överspännig på, ja det är ju förbjudet med påsksmällare, men hörselskydd och skyddsglasögon rekommenderas. Ibland kan man även se att de har gått varma, och ändart färg. En ljusblå eller klart gul konding har blivit brunaktig, känn om den är varm. Byt och kanske radion går. Hur mäter man då på kondingar i drift? Du kommer mycket långt med en Voltmeter, i moderna kretsar duger en relativt okänslig voltmeter bra, är det en rörstation, där det förövrigt är ganska vanligt med dåliga kondingar. Så krävs en känslig Voltmeter, en som inte drar ström från mätobjektet, den skall ha ett inre motstånd på 10 MOhm. En modern digital Voltmeter är bra. En kopplingskondensator sitter mellan olika förstärkarsteg, från Collektor på en transistor till bas på nästa. Den har till uppgift att låta likspänningen på respektive transistor vara den som gäller för dem, och bara överföra växelspänningen mellan stegen. Collektor på en transistor kan ligga på 5 - 12 Volt medan Bas på nästa ligger på 0,7 till 3 Volt. Om vår kopplingskonding läcker, dvs har en oönskad resistans, kommer Basen på andra transistorn att bli för hög och den blir helt utstyrd i bott. Mät helt enkelt likspänning på kondingen du misstänker, på båda sidor, det skall INTE vara samma spänning. Är det så läcker kondingen eller är kortsluten.
Om denna konding nu har fått ett avbrott, så kommer ju likspänningsmätningen att se OK ut. Nu behövs ett oscilloskop för att se växelströmmen, ja med Voltmetern inställd på AC kan man nog mäta saken, med en signal skall det bli samma växelspännig på kondingens båda sidor. Nu kan det vara tal om milliVolt AC.
En avkopplingskonding då?
Den har till uppgift att leda växelspännig till jord. Sådana sitter på matningspänningar, den skall ta bort både höga och låga frekvenser som kan ligga överlagrade på en likspänning, exvis 50 Hz eller rester av den HF som stegen jobbar med. Kortslutning i denna kan då jorda den likspänning som matar ett steg, exvis till en IC. Ofta sitter ett motstånd i serie med den likspänning vi talar om, en kortsluten avkopplingskonding kommer då att kunna nolla likspänningen och all spänning hamnar som ett spänningsfall över kondingen. Man kontrollerar matningsspänningen till alla IC med en vanlig Voltmeter.
En avkopplingskonding på en transistors emitter kan om den är kortsluten orsaka noll Volt på Emittern, finns ett emitter motstånd skall det finnas en spänning på E. Är en avkopplingskonding avbrott eller har tappat kapacitans blir resultatet självsvängning eller låg förstärkning. Att mäta fram det kräver ett oscilloskop. Emitteravkopplingen kan man mäta med en AC voltmeter, den skall visa noll om kondingen gör sitt jobb.
Filterkondingar har till uppgift likt avkopplingskondingar att filtrera bort brum till rippel av högre frekvens. Brum vet vi ju hur det låter. Här krävs ett oscilloskop.
Jag har berättat om filterkondingar i DC till DC omvandlare, exvis de som gör -5 Volt i riggarna. Man kan se om det finns rippel med Voltmetern i AC läge. Det bör vara bara några millivolt. På ett nätagg där det kan finnas 50 Hz, eller rättare sagt 100 Hz brum, skall AC voltmetern visa bara några millivolt i tomgång, men öka vid belastning till bortåt en Volt eller mer.
Kondingar runt LF slutsteget hanterar en viss effekt och kan åldras, och det betyder att de minskar i kapacitans. Den stora kondingen som sitter från LF steget till högtalaren, ofta 470 - 2200 mikroFarad och 16 Volt kan åldras och effekten av det är sämre ljud. Kan du åstadkomma en ton genom LF steget, sätt mottagaren på en bärvåg i CW läge och dra på volymen, mät AC före och efter kondingen, det skall visa samma värde även om man varierar tonfrekvensen. Ett oscilloskop visar om det finns kraftig distorsion. Har du en äldre rigg kan det ibland löna sig att byta kondingarna runt LF steget utan att mäta.
Kopplingskondingar där det finns höga frekvenser, exvis signalerna från antennen, går sällan sönder, de är keramiska och har låg kapacitans. De som sitter nära antenningången kan dock skadas av åska och urladdningar från antennen. De har egenheten att läcka då.
Jag vill visa med detta att man faktiskt kan felsöka ganska djupt med bara en Voltmeter. Men det krävs lite kunskap, lite fantasi och att man verkligen ger sig i kast med saken. Det är inget försvar att skylla på att man inte har några dyra instrument. Alla har en Voltmeter och med rätt teknik kommer man långt. Som radioamatör är det heller inget försvar att säga att man inte äger ett oscilloskop, dessa finns att få till bra priser begagnat idag.
Givetvis krävs träning i att felsöka, och idag kan man för en billig peng komma över en äldre radio, död eller levande, och använda som objekt för att utveckla sig själv. Tänk på att det inte måste var ett fel för att träna mätteknik och felsökning. Det är ett utmärkt tillfälle att sätta sig och mäta i en fungerande radio, jämföra med schemat och försöka förstå. Ta en kopia av schemat och rita in spänningen med rödpenna är smart att ha för framtiden. Spänningar mäts i Volt, exvis 8,7 Volt, negativa spänningar anges med minustecken, exvis -4,9 Volt. Man mäter nästan alltid med Voltmeterns svarta sladd (minussladden) ansluten till chassit.
Hur mäter man då en kondensator?
Om du misstänker en dålig konding tar ur den och vill mäta upp den.
De flesta universalinstrument kan inte mäta kondingar. Har du en Ohm meter kan du mäta över kondingen och se hur mätaren sjunker när kondingen laddas upp, vänd snabbt testpinnarna och detta händer iggen, den polvänds av instrumentets mätspänning. Detta funkar på större elektrolytkondingar. 100 uF och uppåt. Men ger dig inget absolutvärde. Man kan jämföra med en ny konding och skaffa sig en erfarenhet. Små kondingar ser man ingen reaktion av på Ohm-mätaren. En del digitalvoltmetrar har kapacitansmätning, prova den och se hur det funkar. Riktigt stora kondingar, 1000 - 100 000 mikrofarad, kan få en liten lampa att lysa en stund, efter att du laddat upp den, lär dig hur länge och jämför med den misstänkta kondingen.
För att mäta små kondingar, 10 pF till 1 mikroFarad, måste man använda växelström, av högre frekvens, 1 kHz kanske upp till 1 MHz.
DL-1000 som balanserad stege (teknik)
På SSA teknikreflektor, (jag rekommenderar att bli med på den, där diskuteras ofta intressanta frågor) ställdes frågan om den karaktäristiska impedansen på en DL-1000.
DL-1000 är försvarets telefontråd, svart tvinnad ganska tunn med kraftig isolation, varje part är uppbyggd av förtennade koppartrådar och några ståltrådar för att få upp draghållfastheten. DL-1000 tråd används ofta som antennlina, man delar den då, dvs tvinnar upp den. Nu var frågan om den går att använda som balanserad, eller symmetrisks matarledning, stege. Svaret från SM0AOM, Karl Arne kom, där han med en TDR mätt upp impedansen, till c:a 140 Ohm och våghastigheten till c:a 0,8. Det är således fullt möjligt att utnyttja den som matarledning till exvis en DubbelZepp. Gå med i SSA teknikreflektor och läs hur han gjorde mätningen. Vi talar förstås om HF banden. En sådan "stege" ger dig en lätt, robust och stark stege, möjligen med lite väl låg impedans, men för portabelt bruk inte alls fel. Jo vi skall studera framöver hur man mäter med en TDR.... Fullt möjligt att bygga detta instrument för en billig peng. En DL-1000 kan ibland köpas i nystan på 1000 meter, men många av oss kommer ihåg DL-1000 från lumpen, lindad på stora bobiner som passade på en mes, där det fanns vev etc. Får du tag på ett nystan DL-1000 så köp den, en km bra antenntråd är inte fy skam även om den kostar en femhundring plus frakt. Själv använde jag DL-1000 enkeltråd till en 2 x 40 meters dipol, (dipolens längd) den höll i minst 5 år, den töjdes dock av stormen och då spricker isolationen och ståltrådarna i linan rostar, den går av. För mindre dipoler där dragkraften blir måttligare bör den hålla tio år. Man kan dock ha synpunkter på att en DL-1000 enkeltråd har aningen liten area, och därmed resistans, så skall man köra QRO, eller är dB jägare, kan man behöva större tråd. När man tvinnar upp en DL-1000 får man då två enkelledare, lämpade för många antennexperiment. Upptvinningen gör man med en sladdlös borrmaskin i lämpliga längder. Ibland är tråden kladdig, någon form av vax eller tjära, och den bör rengöras med en trasa med lacknafta, se till att i samband med tvättningen att kunna sträcka tråden fritt, och låt den "snurra" ut sig, den blir då rak och fin utan kinkar.
Linda spolar av DL-1000 tråd (teknik)
Jo det är oxo möjligt. Mät upp innerledarens diameter och ytterdiametern, vi får ungefär dubbla ytterdiametern mot innerledaren. När vi lindar får vi då en stigning med faktorn 2, eller i vissa program 0,5 (inverterade värdet). Dvs tråden kommer att ligga med ett avstånd på lika avstånd som innerledaren är tjock. Denna faktor är lämpad för att göra bra spolar till exvis antenner. Spolar som vi kan beräkna med de program jag berättade om förra gången. Jo det kan vara så att ännu bättre spolar blir det med solid tråd och luft mellan varven, men då oxiderar den med tiden och tål inte regn lika bra. Vi är givetvis på HF banden. På VHF och UHF gäller annat.
FRG-7000 och DRAKE SSR-1 hade skitbreda filter i första MF (teknik)
Så här ser DRAKE SSR-1 ut http://www.dxing.com/rx/ssr1.htm
Och så här ser Yaesu FRG-7000 ut http://www.rigpix.com/yaesu/frg7000.htm
Vi ser HF mottagare från 1970 talet. Dessa byggdes med något som kallades Barlow Wedely syntes, eller loop. (reserverar mig för stavningen av namnet). Det förekom även en mottagare med den principen som mer likande en transistorradio. Möjligen även andra fabrikat, och kanske fanns en ytterligare modell från Yaesu.
Att göra en heltäckande kortvågsmottagare på den tiden var grymt dyrt, den här principen gjorde det möjligt, liksom att få en skaplig noggrannhet på skalan, ja man kunde faktiskt veta på vilken frekvens man var inom +-10 kHz. De har det gemensamt att de har mycket bred första MF, mer än en MHz bred, och inget filter överhuvudtaget som kan kallas för filter. Man vrider en ratt för att komma rätt i MHz, och det görs genom en enkel frekvenssyntes där man använder övertonerna från en 1 MHz kristall, dvs man väljer en av dess övertoner som blandare till första MF. Man stämmer av ett filter till den överton från 1 MHz oscillatorn man vill använda. När detta är gjort går man över till att stämma av med en vanlig VFO, och har då ett 1000 kHz stor område, innan nästa MHz måste stämmas av i första blandaren. Detta betyder då att första mellanfrekvens måste vara bredare än 1 MHz !!!! För att få någon selektivitet överhuvudtaget fanns i dessa mottagare en preselektor, den skulle stämmas av till den frekvens man lyssnar på, exvis 14,2 MHz. Givetvis bidrar denna preselektor till att göra mottagaren lite smalare, dock har vi fortfarande en bandbredd på kanske 1 - 2 MHz i mottagarens första steg om vi lyssnar över 14 MHz. Efter andra blandaren, den där vi stämmer av kHz med, blir mellanfrekvensen 455 kHz och där finns nån forma av keramsikt filter. Hur kan man då överhuvudtaget höra något i en sådan mottagare? När det pratas om att det måste vara 3 kHz Roofingfilter eller smalare för att en mottagare skall kunna användas? Jag var själv "lycklig" ägare till en DRAKE SSR-1. Och visst var det fantastiskt att kunna veta var man var och att kunna lyssna på allt och till och med över 10 MHz. Men...... jo visst fanns det brister i en sådan konstruktion. Det här med MHz avstämningen, jo nog hördes det stationer från +-1 och 2 och kanske 3 MHz. Dvs om man lyssnar på 14,2 MHz så hörs även 13,2 och 15,2 MHz. På 15,2 MHz finns Mega Watt stationer... Så de där radioamatörerna som fanns runt 14,2 MHz var ofta dränkta av BC stationer. Förmodligen var dämpningen av dessa oönskade signaler i storleksordningen 20 till 40 dB ! (bara). Sen har vi då det här med intermodulation, distorsion, in till andra blandaren kom ju signaler från minst en hel MHz in, det blev ofta en massa oljud som inte skulle finnas. Men Imd från stationen i området +-50 kHz, från inställd frekvens, dvs de som man talar om när det gäller att ha smala roofingfilter, nej de var inget problem. De problemen dränks rejält av de problem som finns med breda Imd problem.
Ett litet försvar för dessa konstruktioner är ändå att de var nyheter som gjorde det möjligt att höra mer med billigare mottagare överhuvudtaget. De visar oxo att man kan göra konstruktioner som överhuvudtaget funkar med så breda första mellanfrekvenser som det var tal om. Idag har en sådan mottagare inget värde om man vill lyssna på kortvåg, och deras värde som nostalgiska samlarobjekt bör ligga under 500 kr. Att sätta en sådan mottagare i händerna på en nybörjare kommer ofelbart att ta död på eventuellt intresse för hobbyn. Dock är det viktigt att kunna lite om tekniken, förstå hur man gjorde, inse att dagens prat inte är helt invändningsfritt, helt enkelt kunskap för att kunna se framåt, kan vi få från de här sakerna.
Jo det fanns plåtradio med principen, men de var tidigare saker och mycket dyra....
En senare mottagare från Yaesu heter FRG-7700, Kenwood hade en som heter R-600 och R1000, dessa hade oxo 1 MHz inställning och efterföljande VFO i andra MF med 1 kHz avläsning i 1000 kHz. Dessa konstruktioner hade en bättre PLL kontrollerad första osc. Men fortfarande mycket bred första MF. Dessa är tidiga 80 tals konstruktioner.
ICOMs mottagare, IC-R70 och 71 som kom i början på 80 talet var "riktiga" konstruktioner med uppblandning och smal första MF, 15 kHz med kristallfilter. Dvs byggda med riktig PLL, och riktig första MF med fitler. Och lika de som görs idag. Även om IC-R70 stegades i 1 MHz steg var den en "riktig" konstruktion. Så även då var ICOM många år före alla andra.
Nackdelen med en enkelsuper och 500 Hz roofingfilter (teknik)
Vi ser annonser från USA om deras konstruktioner där de skryter med roofingfilter ner till 200 Hz. Detta är enkelsupermottagare, och då blir det förstås andra nackdelar. För att bygga så måste mellanfrekvensen vara lägre, och 9 MHz är en typisk MF. Där är det lätt att göra smala filter som är skapliga. Nackdelarna är att det då bara blir amatörbanden, det går heller inte att göra nya band om sådana kommer, då får man köpa en ny radiostation. Visst tycks det vara bra att ha smala filter mycket tidigt i mottagaren, och man kan ha fördel av det om killarna på grannkanalerna har riktigt rena sändare, nu är det ju inte så, ingen sändare inte ens en IC-7800 är så ren att vi har bruk för så smalt filter i första MF. Det finns andra nackdelar oxo, spegelfrekvenser!!!! Detta som vi brottats med i alla år. SPEGLAR! Superheterodynens skräck. Låt oss säga att vi lyssnar på 14.2 MHz med en enkelsuper som har mycket smalt filter i första och enda MF, SSB och 2,4 kHz brett. MF är 9 MHz och spegeln hamnar då på c:a 3,8 MHz. Nu räcker det med att en enda station sänder på 3,8 MHz och är stark för att han skall höras på 14,2 MHz och störa ut den svaga signal vi vill lyssna på där. För att åstadkomma en intermodulation till följd av ett bredare filter i första MF, (roofingfilter) behövs två mycket starka stationer som sänder på exvis 14,203 och 14,206 MHz. I verkligheten är det dock de störande sändarnas bredbandiga brus som sätter gränsen liksom vår enkelsupers lokalsocillators bredbandiga brus. Men hur stark måste då den som sänder på 3,8 MHz vara? Det hänger på hur bra filter man har före mottagaren, i våran enkelsuper, låt oss säga att spegelfrekvensdämpningen är 50 - 60 dB. Att jämföra med en uppblandande ICOM mottagares närmare 100 dB. Vi kommer att höra han på 3,8 MHz med 60 dB mindre signalstyrka än om vi lyssnar på 3,8 MHz, dvs drygt 9 S-enheter. Det är en mycket större risk att detta sker än att två signaler inom Roofingfiltrets bandbredd orsakar en intermodulationsprodukt som råkar ligga exakt där vi lyssnar. Man kan då fråga sig varför vi inte får reda på detta då? I testerna? i annonserna? Ja man får väl tänka lite själv, med lite lätt kunskap kan man faktisk tänka fram lite saker själv, och inte låta sig förföras av allt skitsnack.
Nackdelar med uppblandning, och hög första MF, lite bredare filter i första MF och sidbandsbrus (teknik)
Jo givetvis finns det sådana (nackdelar) i de moderna mottagare som blandar upp till en hög MF. En sådan nackdel kan vara att det är svårare att göra en oscillator som är spektralt ren.
Den skall ju svänga och ge signal till första blandaren i området 60 - 110 MHz
En lokaloscillator i exemplet ovan för enkelsupern ligger då på 5 MHz och kan byggas renare, med mindre bredbandigt brus etc. men varför är det då inte så i verkligheten? Och varför framhåller inte tillverkare av sådana mottagare att de har en renare oscillator? Det här går att läsa om i ARRL testerna. Exvis har jag nämnt sidbandsbruset hos IC-7800, 756PROall, IC-R9500, som är extremt lågt. Vi har oxo talat om enklare stationer med uppblandning som har riktigt dåliga värden, så dåliga att inte ens INRAD finner det möjligt att förbättra dessa med filter till första höga MF. Jag har berört ämnet under förra året då jag kommenterade olika ARRL tester. Varför framhåller då inte de som bygger enkelsuper detta då. Det verkar ju vara så att man idag inte inser att det trots allt finns radioamatörer som vet hur det funkar, utan man siktar in sig enbart på modefenomenet med Roofingfilter. Rent praktiskt betyder detta att en enkelsuper med det allra smalaste Roofingfiltret kan vara betydligt sämre än en uppblandande mottagare med 15 kHz roofingfilter. Särskilt om vi jämför med ICOM och deras mycket rena frekvenssynteser.
Faktum är att under 80 talt försökte Amerikanska tillverkare att framföra systemet med enkelsuper och VFO av mekanisk typ som mycket renare än de frekvenssynteskonstruktioner som konkurerande från Japan. Så det jag nu skriver om är ingalunda nyheter i den här branschen.
ROGERS RADIOFLABB. FORUMET FÖR RIKTIGA MÄN Å QUINNS
Ännu ett amatörradioforum, kolla in och läs massor av intressanta inlägg: http://sm5wpt.phpbb2.se/forum/index.php
En bra grej tycker jag är att man inte får vara anonym, för att bli registrerad, jag har personligen aldrig förstått vitsen med att vara anonym i forum och likande. I en sådan liten hobby och där det egentligen inte finns något farlig i att tala om vem man är borde det vara självklart att uppträda med rätt namn och signal. Och inte "antennknutten", "radiomannen" eller "HF-killen" etc.
Lite roliga förkortningar
Vi har ju Q-förkortningar och and förkortningar, med avsikt att kunna bli förstådda över språkbarriärer och snabbare kunna sända. Exvis QTH, WX, QSB, UR, RST och alla dessa. Några ovanligare eller nyuppfunna förkortningar finner man då och då, roliga, användbara eller onödiga, ja det är upp till var och en. Sen har vi ju en massa likande saker inom den moderna telegrafin, den man gör på och med mobiltelefoner vid sändning av småmeddelanden, SMS. En kul förkortning jag fick av SM4EIM är TNX1K, vilket betyder tusen tack. Frågan är hur det går igenom internationellt... Kanske vi får nöja oss med vedertagna VYTNX, eller VMTNX, dvs "Very Thanks" tack eller "Very Much Thanks".
QWC betyder vänta jag skall på dass. Men har vi någon Q- förkortning för "vänta jag har telefon", något som är vanligt i dag mitt i QSO. Hur gör de som kör test när telefonen ringer? Vad sägs om QWP, där P står för Phone, eller QTP "Q Tele Phone". Ja det finns nya saker at utveckla, hittills har det ju stått helt stilla när det gäller de förkortningar vi har mellan radioamatörer.
Mer om solen
Att solen och speciellt dess fläckar, en även dess påverkan på vågutbredning är intressant bland os radioamatörer är ju inte att ta fel på. Aldrig har vi i början av en ny solfläckscykel haft så stora möjligheter att följa utvecklingen som denna gång, tack vare Internet och alla dessa sajter med solfakta. Passa på att lära dig mer om solen, mer om solfläckcykelns början till slut.
Jag fick detta tips av SA0AYF, Christian:
Måste bara tipsa dig om en sida dedikerad till Solcykel 24. Detta är den mest informativa och kompletta sida jag sett i ämnet. Om man, som jag, är intresserad av "rymdväder" är det en guldgruva :-) Hatten av för redaktören, Kevin VE3EN !
24an med radio i chacket (solcyckel 24)
Givetvis måste vi försöka att hålla koll på flera av våra frekvenser, idag har de flesta radioamatörer flera riggar. Det gör det möjligt att ha koll på de frekvenser som påverkas av just solfläckscykeln. Rent praktisk betyder det att man sätter upp några fler antenner, exvis en för 28,5 eller 29,6 MHz SSB eller FM. En liten GP eller dipol för 50 MHz, och en Yagi för låga delen på 144 MHz. Sätt en IC-706a på 28,5 MHZ SSB med brusspärren lätt dragen, sätt den andra 706MKIIG på 50,2 MHz SSB, sätt en annan gammal rigg på 29,6 MHz FM, varför inte specialisera dig på 24 MHz? Rörhäcken som står kvar i garderoben duger för 3750 kHz. IC-756PROIIIan kör vi på 14 och 18 MHz. Visst står det en all mode VHF rigg där oxo, låt den få en Yagi och håll passning på SK4MPI. Ja det finns å otroligt mycket at ägna sig åt som radioamatör. Man kan ge sig fan på att bara köra ett band under kommande maxima, varför inte bygga för 24,9 MHZ bandet. Bygg ett par antenner för det band du vill satsa på.
Själv har jag satt min IC-706MKIIG på skanning av några kanaler, 27,235 USB, 27,305 MHz AM, 27,555 MHz USB, 28,500 MHz USB 29,6 MHz FMn, och 50,15 MHz USB. Och det ger frukt, nästan varje kväll sker en öppning som gör att man kan köra något på exvis 28,5 MHz. Märker man att det blir mer fart går man upp på 50 MHz och skriker sig hes i mikrofonen.
Men varför 27 MHz då? 27 MHz är väl bara skit säger många. Ja må så vara då, men jag är mest ute efter att få en uppfattning om vågutbredningen. När skannern stannar på 27,555 MHz och man plötsligt hör en 59 signal från Irland, eller skottland, ja då gäller att ta situationen och prova på amatörbandet 28 MHz, eller varför inte vårt fina 24 MHz band.
Låna Jannes IC-706MKIIG via nätet
Gå in på SM5SUH hemsida så kan du höra vad som händer på Jannes 706a.
Klicka på: lyssna på min IC-706. Sen har han mycket annat kul att se på sin hemsida.
Visste du att det går lika bra med tre kvartingar (antenner)
Eller kanske 5, 7, 9, eller 11 kvartingar.
Många har byggt en kvartsvågs GP, en enkel och praktisk antenn, eller trimmat om en 27 MHz GP där det finns kvartsvågs jordplan och en kvarting rakt upp.
Varför inte prova att göra en tre kvartsvågor lång GP antenn, jordplanen kan vara en kvarting.
Så på 28,5 MHz blir den då 300 / 28,5 = 10,52 x 0,96 = 10,1 / 4 = 2,53 x 3 = 7,58 meter. Vad blir då resultatet av detta när vi talar om strålning? Ärligt talat har jag inga direkta erfarenheter, läser man om antennen finner man att den får en del intressanta lågstrålande egenskaper. Dvs den kan bli en bra DX antenn för 28 MHz. Om vi nu använder hjärncellen lite extra finner vi att en drygt sju meter pinne är nära en halvvåg på 21 MHz. Kommer ni ihåg antennen som kallas W3DZZ, en spärrkretsdipol för 3,7 och 7 MHz. Och att den sägs gå på 21 MHz. Räkna skall du se att innanför spärrkretsarna är den tre kvartsvågor på 21 MHz. Så en halvvågsdipol för 7 MHz blir en dipol med tre kvarstvågors ben på 21 MHz. Kul va?!? Nu är det bara att sätta sig ner och räkna vidare så kanske du kommer på ett kul antennprojekt.
Skall vi spana lite på 50 MHz, där är kvartingen 1,43 meter. Tre kvartingar blir då 4,3 Meter. Var stämmer då en pinne på 4,3 Meter? På 14 MHz skulle den vara lite längre, på 18 MHz är den lite väl lång, men med en avstämmare bör den gå skapligt på 14 och 18 MHz.
Så både dipoler och GP antennen kan ha tre kvartingar per ben. Gör man en GP kan man göra jordplanen för lägsta frekvensen. Eller blanda jordplan. Nu är det bara att räkna vidare, prova hur och vad du kan göra med en 24 MHz antenn. När man räknar på såna här saker kan det underlätt att rita, för att notera de beräkningar man gjort. Ibland kan man se samband som man inte finner genom beräkningarna.
Ibland får man höra hur någon konstaterat hur bra en viss antenn går även på en annan frekvens, man har lyckats köra flera kul QSO, man är överraskad och funderar på hur detta kan komma sig. Detta med udda kvartingar kan vara en förklaring. Så lär dig detta nu, snart är vi antennexperter....
Skall du titta på solen behöver du filter
Men inte vilket CW-filter som helst, utan ett som tar bort större delen av ljuset.
På BILTEMA finns svetsgrejer, Köp ett svetsglas artnummer 17-813, det har mörkertal 12 och kostar 12 kr. Det finns med mörkertal från 10 till 13. Filtren finns oxo på Fixa, JULA Clas Olsson eller annan järnhandel. Du kan hålla glaset framför en kikare, men det går oxo att se större solfläckar med bara filtret framför ögonen. Har du en stor dubbelkikare behöver du nog två glas. Men var försiktig, se inte in i solen utan skydd, med kikare måste filtren vara ordentligt fastsatta så att de inte ramlar bort och du får solen rätt i ögat. Du som lekte med brännglas som liten, vet vad som händer med en brännpunkt på näthinnan, och ögats lins är ett brännglas om du tittar på solen. Redan några sekunder av solen rätt i ögat kan ge obotliga skador. Allt ansvar för solobservationer har du själv. Men med rätt grejer är det spännande, att visa att man kan se vad som händer på solen. Dock är det ännu så länge rätt sällsynt med solfläckar, men det blir bättre sen....
Vad är viktigast med antenner? (antennfilosofi)
Ett glatt humör eller perfekt anpassning?
Låg stående våg eller experimentlust?
God symmetri eller högt placerad antenn?
Perfekt anpassning, perfekt jord, inga kompromisser, alla teorier bekräftade.
Ja när det gäller antenner finns det många fler frågor än svar. Hur kan man då ställa sådana här saker mot varandra. Glatt humör eller perfekt anpassning.....
Jag menar att utan ett glatt humör, skaparlust, experimentlust, entusiasm, så blir det överhuvudtaget ingen våg, eller stående våg. Oavsett om det ligger en hel rulle fin tråd i garaget. Där skall den inte ligga....
Låg stående våg är det viktigare än experimentlust? Nja finns inte experimentlusten ja då kanske det inte blir någon antenn överhuvudtaget, här är frågan om att kunna få upp något att sända på och experimentlust är kanske lika med fantasi. Med lite fantasi kan man experimentera med sannolika och osannolika antenner.
Sista motsättningen då, god symmetri eller högt placerad antenn. Här är det idag självklart, antenner skall vara symmetriska, för att kunna hålla tyst i allt i systemet utan själva antennen. Högt placerad antenn är idag viktigt oxo för att få ner nivån av störningar.
Vad vill jag nu säga då? Med de här filosofiska resonemangen.
Jo bygg antenner, experimentera, var nyfiken, entusiastisk, har måttliga krav både på dig själv och antennens prestanda, insup lärandet, njut av att laborera. Ingen kommer och lär dig hur antennen måste sättas upp för att funka, det måste du prova ut själv i de träd du har till förfogande.
En symmetrisk antenn är idag viktigare än förr då det finns störningar i grannskapet, datorer, små jävla laddare, DVDer, ja allt stör. Har du HF i chassit så hör du oxo med nedledningen och elnätet. Dessa ingår i antennen. Har du en högt placerad antenn med god symmetri, ja då har du oxo låga störningsnivåer.
Vanliga frågor är om det går med 2,5 mm2 kabel? Eller måste det vara 1,5 mm2. Den tjockare kabeln är tyngre och kräver större kraft för att spännas upp, den är dock starkare... Ja så får vi resonera i det här fallet. Har det betydelse om jag drar antennen genom en björk? Påverkar det antennen? Ja det gör det nog, men har du något alternativ? I så fall upp med tråden och låt björken påverka bäst den vill. Alternativet är att äga 10 000 m2 mark och sätta upp master.
Ser vi på sista saken, allt perfekt, inga kompromisser, ja då lär vi bli utan antenn.... Pratar vi om VHF och UHF gäller dock detta, där måste man vara noga och veta vad man gör. Köpa dyr koaxialkabel och löda fina kontakter. Men det går att labba där oxo. Skall du köra QRO, ja då måste man nog vara lite extra noga med allt och verifiera att allt funkar rätt.
Så svaret på rubriken är helt enkelt: Experimentera mera!!
Men samtidigt har vi ju många mycket seriösa och noggranna antennbyggare, och det är bra! En gång ställde dessa nybörjarfrågor, och har byggt upp sin kompetens med mycket läsande och många experiment.
Varför är ingen igång på 28,500 MHz USB?
När det ofta öppnar där utan att någon radioamatör nyttjar tillfället. Själv har jag min IC.-706a stående med en egenantenn på skanning, den skannar 27,235 USB, 27,555 USB, 28,500 USB 29,6 MHz FMn. Nästan varje kväll hör jag någon som ropar, med 59 på 27,555 USB. Från någon ände i EU. Och det lär bli DX framöver när nu solen aktiverar igen. Ibland tar jag micken och ropar CW på 28,500 USB, men det är stendött. Synd att inte vara med när de korta öppningarna uppstår. Nej ur med fingern nu och sätt igång din andra radio på dessa kanaler. Att skanna vissa kanaler gör du genom att markera dessa, och starta kanalskanning med markerade kanaler. Jag har tidigare beskrivit i detalj hur det görs. Eller det räcker att hålla koll på 27,555 MHz USB, det är inte förbjudet att använda 27 MHz som konditionsvarnare. En egen antenn för 27 - 30 MHz lär du väl kunna åstadkomma. Kanske sitter 27 MHz GPn kvar.... Finns det någon eller några i SM som har passning på en 28 MHz kanal? Förr fanns det passning på andra 28 MHz frekvenser.
Varför var FM fult en gång i tiden?
Jo det är sant, FM var allt ordboken har att säga i fula ord. Detta var när de första experimenten med frekvensmodulering, och kanaltrafik började i slutet av 60 talet, då jag blev radioamatör. Det var en tid då man kunde komma över begagnade komradio till skapliga priser, ofta 50 kHz stationer som hade bytts ut.
Var det avundsjuka tro? Eller var det så att SSB just hade blivit etablerat och man orkade inte med en förändring ytterligare? Eller varför finns det alltid motstånd mot nymodigheter. Är det då inte ett intressant experiment i amatörradions namn att prova på nya moduleringsmetoder, Jag kommer ihåg att man gjorde utredningar, tester, och diskuterade AM versus FM på VHF.
FM överlevde trots bakåtsträvan från många tunga håll ifrån.
Varför skriver jag då det här?
D-STAR har väl många gissat, nog ligger det och pyr ett latent motstånd mot nymodigheter denna gången oxo, denna gång ett nytt modulationsätt skall introduceras. Själv tycker jag att man borde skämmas om man är så konservativt motstridiga. Som tur är finns det rikligt med entusiasm att få prova det nya. Att få vara med i tiden, att få vara med om ytterligare ett tekniksprång. Det är ju frivilligt att ligga kvar på FM så länge det är kul. Eller bara att skaffa sig en D-STAR station i nästa rigg. Låt oss slippa skriva att D-SAR var fult i början av 2000 talet om 25 år.
Jo det är sant, FM var fördärvet en gång, och tala inte om en repeater, den var ju rena skiten, det skall vi inte ha, nej Morsetelegrafi skall det vara. Det är amatörradio det....
Egentligen har vi ju som radioamatör väldigt förspänt, vi får och kan köra precis den typ av radio som passar var och en. Motstationer finns med alla tänkbara moduleringsmoder över hela jorden. Var och en får vara intresserad av det som han eller hon gillar mest inom hobbyn. Men att vara negativ mot nymodigheter, nej det är dålig stil.
Ett par fräckisar - nåja ganska rumsrena ändå - ett bidrag från Bengt
Nunnorna
Två nunnor är ute och går. Den ena kallas Syster Matematik (SM) på grund av hennes skarpa matematiska sinne. Den andra kallas Syster Logik (SL), eftersom hon är så logisk. Det blir mörkt och de är fortfarande långt ifrån klostret.
SM: Har du lagt märke till att det är en man som följer efter oss? Undrar vad han vill...
SL: Men det är ju logiskt - han vill våldta oss.
SM: Åh nej - med det här avståndet kommer han ikapp oss inom 15 minuter. Vad ska vi göra?
SL: Det enda logiska är att vi går fortare.
SM: Det funkar inte.
SL: Självklart funkar det inte, han gör ju det enda logiska, han går fortare än oss!
SM: Så vad gör vi nu? Med det här avståndet är han ikapp oss om några minuter.
SL: Det enda logiska är att vi delar på oss. Du går den vägen och jag den här. Han kan inte följa efter oss båda två.
Mannen beslutar sig för att följa efter Syster Logik, och Syster Matematik kommer fram till klostret välbehållen. Hon är mycket bekymrad för den andra nunnan, men så dyker hon upp.
SM: Syster Logik - gudskelov! Berätta vad som hänt!
SL: Jo, det hände det enda logiska. Mannen kunde ju inte följa efter oss båda två, så han valde mig.
SM: Jaja, det vet jag ju (lite förnärmad), men vad hände egentligen?
SL: Det enda logiska. Jag började springa så fort jag kunde och mannen började springa så snabbt han kunde.
SM: Och vad hände då?
SL: Det enda logiska - han hann ikapp mig!
SM: Åh nej, vad gjorde du då?
SL: Det enda logiska, jag drog upp kjolen!
SM: Åh nej Syster! Vad gjorde mannen då?
SL: Det enda logiska, han drog ner sina byxor helt.
SM: Åh nej... Vad hände sen?
SL: Jamen, det är ju helt logiskt! En nunna med uppdragen kjol kan ju springa snabbare än en man med byxorna nere!
Och till er som trodde att det här var en fräckis - gå tillbaka till arbetet
Och den här:
En gammal gumma kom gående med två svarta sopsäckar på släp i var hand. Det var ett litet hål i en av säckarna och en hundralapp kom utfarande. detta observerades av en poliskonstapel, som hejdade gumman och frågade vad som stod på.
Tack snälla konstapeln, sa gumman. Hela säcken är full med hundralappar men tro inte att jag stulit dem. Jag bor precis vid fotbollsplanen och karlarna brukar kissa i min trädgård när det är match.
Då står jag där på lur med en rejäl häcksax och säger "HUNDRA KRONOR
ANNARS KLIPPER JAG AV DEN"
Det var ingen dum ide, skrattade polisen. Är det hundralappar i den andra säcken också?
Nej, det är ju inte alla som betalar...........
Sen har vi det här med statistik oxo.
Till er som känner att ni inte ger 100 % på jobbet, gör som jag!
12% på Måndagen
23% på Tisdagen
40% på Onsdagen
20% på Torsdagen
5% på Fredagen
73 de Benke
De
SM4FPD Roy