Dagens tema är: Lite av varje, med RTTY

  • Kalendern
  • Månförmörkelse
  • IC-E92D (Ny radio från ICOM)
  • IC-7700 nu typgodkänd i EU och SM
  • Det finns inga nya programvaror till IC756PROIII
  • Vad är RTTY?
  • Plusskif
  • Antennförstärkare
  • ICOMs bordsmikrofoner SM 2, 5 och 6
  • PMR 446 och LPD
  • Hur vet man om ett motstånd är sönder? Felsökning
  • Räkna med bråk
  • Vad gör man med alla skanners och 27 MHz pytsar?
  • Energiinnehållet i semlan
  • Hur många är en Kvadriljon?

 

SRS nyhetsbrev V. 8 HAM 2008-02-20


 

HEJ Alla som får det här brevet.


Idag skall vi se om det går att hitta ett uppbränt motstånd, felsökning efter trasigt motstånd med Voltmeter. Vad tar vi för komponent nästa gång, i serien om felsökning? Transistorn, Dioden, eller? Jo kretskortet skall vi felsöka, och försöka inse att det kan vara en av apparatens komponenter som kan vara felaktigt. Att felsöka ett kretskort kan vara svårt, låt oss se nästa gång om jag kan förmedla några tips.

Givetvis en massa tjat om D-STAR. Det är ju på modet nu.

Ett ständigt frågande om de fina gamla ICOM mikrofonerna har gjort att jag försökt skriva ihop en artikel om dessa.

Givetvis är kalendern högaktuell nu. Har du inte varit på Eskilstuna loppisen förr, se då till att kravla dig ur sängen den här lördagen.

I nästa nyhetsbrev skall vi lära oss att stämma av en rörrigg. Rörande va? Kanske kan det bli kul för en nybörjare som aldrig känt på elektronrör att testa lite.





Vill du ha som bifogad fil? Sänd ett mejl så flyttar jag dig till grupp 4 där man får en bifogad doc fil.

Får du flera brev? Dubletter? Säg till så rensar jag i mina sändningsgrupper. Men det är bra med alla fakta, dvs vilka grupper du är med i.

Har du flera mejladresser, och får dubletter? Säg till så fixar vi saken.

Får du brevet med konstiga tecken? Säg till så flyttar vi dig till grupp fyra.



Månförmörkelse i morgon bittida

Jag sänder detta brev en dag tidigare än planerat för att få med denna chans att se en månförmörkelse. Men många orkar förstås inte ur sängen, kanske det är mulet, men ändå.

2008-02 21 klockan 0140 till 0510 kan man beskåda denna astronomiska händelse. Månen kommer då att bli röd.... Tänk på att kika ut i alla fall när du är uppe och nattpinkar.

Det är inte svårt att räkna ut att jorden är rund när an bevittnar en månförmörkelse, och redan de gamla grekerna visste för många mångan tusen år sedan detta faktum. Trots detta var det en flertusenårig myt att jorden var platt. Det tar tid att ändra på saker. Så avvakta några tusen år och även Amerika har infört SI enheter.




Kalendern


Tekniska museet SK0TM

Har öppet Onsdag 17-20, Lördag 11-17, Söndagar 11-17 alla veckor.

En kraftfull amatörradiostation med en kraftfull IC-756PROIII finns att se och köra.


Eskilstuna 2008-03-29

Eskilstuna loppisen äger rum lördagen den 2008-03-29. Dvs lördagen den 29 Mars. Detta är den 20:e Amatörradiomässan eller loppisen man arrangerar. Tiden är klockan 10 - 16.

Du!!!!!!!

Dit måste du. Skjut på allt annat. Det är Eskilstuna som gäller. Där kan du träffa alla gamla vänner, både de du bara kört på radio och de du skakat hand med i alla de andra åren. Ja, jag tror till och med det går att fika och få sig nåt i magen. Där kan du få se ICOMs nyaste riggar. Du kan få provprata D-STAR grejer. Fingra på en IC-7800, IC-7700 och R9500 och alla de andra berömda ICOM radiostationerna. Håll ögat öppet efter super duper mässpriser oxo från SRS på ICOM och andra amatörradiogrejer. Visst är du sugen på en IC-7000, låt oss visa den, och knappa lite.


SM4Möte 2008-04-12

Möte fjärde distriktet äger rum i Karlstad på SRS lördagen den 2008-03-12. Mötesförhandlingar i SRS lokaler, bagageluckeloppis ute på gården.


SSA årsmöte år 2008-04-25 till 27

Äger rum 2008-04 -25 till 27, 25 till 27 April. Här läser man mer http://www.årsmöte.nu/

Mötet avhålls i Vårgårda.

SRS kommer förstås och visar våra pryttlar. Håll utkik efter mässpriser och tillbud på våra prylar, inte minst D-STAR grejer.  Kika och kläm på de oöverkomliga sakerna, IC-7800, R9500 och IC-7700. Känn även på de överkomliga IC-756PROIII, IC-7400 och alla de andra ICOM stationerna.


Loppis i Nykvarn, Däckshuset 2008-05-31

Äger rum 2008-05-31 kl 10 - 14. Dvs sista maj.

Ny plats samma som förra året SRS kommer med utställning och mässpriser på utvalda saker.


Örebro Ölmbrotorp 2008-09-13

I Ölmbrotorp utanför Örebro äger den nu välkända loppisen rum. SRS Ställer ut som vanligt med mässpriser på utvalda dyrgripar.


Här är en översikt på de händelser SRS är med på, SRS hemsida:

http://ham.srsab.se/srspres/massor.htm


Mer om Eskilstunaevenemanget

Meddelande: 20:e Amatörradiomässan / loppisen i Eskilstuna

Bokningarna strömmar in för fullt. Nu ca 170 meter bokat!!!!
Lördag 29 mars 2008 mellan kl. 10 och 16 i Munktellarenan.
Det blir både gamla radioprylar och nya radioprylar från de stora radioleverantörerna.
Om du själv vill sälja så är det hög tid att boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78. Kostnad: 50 kr per bordsmeter.
Mer information kommer via QTC, SSA-bullen och på vår hemsida www.sk5lw.com
Varmt välkomna till Smé-staden och årets Ham-fest.
73 de SK5LW Eskilstuna Sändareamatörer genom SM5OCK, Håkan.



Nu finns färgbroschyr att beställa över IC-E92D

En fyrsidig färgbroschyr. Visar IC-E92D, en vattentät handapparat för FM och D-STAR.

Dränkbar till 1 meters djup. Tillbehör som GPS mikrofon finns, du gör med D-STAR ett APRS system. IC-E92D kan köra FM, FMn och D-STAR med DV och DD. IC-E92D har dualwatch, dvs du kan ha passning på två frekvenser. Utöver detta givetvis skanning i alla tänkbara mode. IC-E92D är uppbyggd av ett gjutet aluminiumchassi med packboxar som gör det möjligt att få en dränkbar radiostation. Ring till SRS och beställ broschyr, säg bara till i växeln och lämna din adress. Eller kläm iväg ett mejl, men glöm inte din egen adress.




Ha alltid serienumret i beredskap om du vill ha teknisk hjälp av SRS

Har du tekniska frågor på nya eller gamla ICOM riggar, se till att kunna svara på frågan om serienumret. Eller på annat vis styrka ursprunget. Avsikten är att vi vill kunna verifiera att radion är såld av SRS, importerad av SRS och är en CE märkt Europa version. De som svartimporterar radio i avsikt att tjäna en hacka bör ta sitt ansvar och kunna ge efterservice, svara på frågor kunna leverera reservdelar etc. Köper du en USA version är det därför viktigt att ha tillgång till vem som sålt den i USA, så att du vet vem som skall tillfrågas eller ta emot den för eventuell service. Det ingår inte i SRS policy att hjälpa de som försöker bedra oss genom att svartimportera. Det är en stor kostnad att ha ett reservdelslager, och att ha kunskap för att svara på tekniska frågor, eller att utföra reparationer. Något som vi inte bjuder svartimportören på. Det är en myt att det finns världsgaranti på amatörradioprodukter. Sådana apparater är olika för olika marknader och världsgaranti finns inte. Det finns heller inget behov av detta, då de olika världsdelarna tar sitt ansvar för respektive version.




IC-E92D (Ny radio från ICOM)

I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Du behöver inte vara livrädd när det börjar stänka lite regn. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med DV och DD, digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65  59,25  46,35  13,35  1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi framöver. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR, både FM, DV och DD.



Om du smugglar eller köper smuggelgods

Dvs för in i EU, icke CE, R&TTE, E-Mark och RoHS godkända radiogrejer, så smiter du oxo från miljö ansvar som elektronikåtervinningen. För varje såld radio betalar SRS en summa till elektronikåtervinning, för varje såld radio med ett laddningsbart batteri betalas en summa för återvinning av miljöfarliga ämnen. Smugglar du, eller köper smugglade radiogrejer, ja då smiter du från detta ansvar. Du måste oxo inse att seriöst marknadsföring oxo innebär att importörer och säljare måste betala in sådan här avgifter, vilket givetvis kommer på slutpriset.

Den som smiter från sitt ansvar bedrar oxo sina vänner som då kanske får betala lite mer. Och visst är väl vår miljö något att ta ansvar för.



IC-7700 nu typgodkänd i EU och SM

Vi har idag, (2008-02-13) fått dokumentationen som visar att IC-7700 är typgodkänd, CE-märkt och typad för R&TTE, den har även RoHS godkännande, och kan som EU version säljas i de länder som är med i EU och de som är harmoniserade till EU regler, (ex Norge).

Ärendet IC-7700 är nu inne hos PTS för notifiering, detta tar c:a två veckor. Efter att alla dessa saker gått i lås är det tillåtet för SRS att importera och sälja apparaten. Vilket vi hoppas kunna gör inom någon månad.

Köper du en IC-7700 se då till att den har CE märke, R&TTE och RoHS märke. Detta finns på både lådan och riggen. Finns ett FCC märke är riggen avsedd för USA marknaden, och all efterservice måste göras där, med stor risk att den fastnar i tullen. SRS kommer även att begära serienummer vid förfrågan om handhavande och tekniska frågor, detta för att säkerställa att våra kunder får all den service vi på SRS kan tillhandahålla, och att vi inte hjälper herrar svartimportörer.



Här kan du ladda hem gamla ICOM manualer

Kolla in http://www.icom.co.jp/world/support/index.html

Här finns manualer sedan början av 80 talet, ja i vissa fall ännu äldre. IC-02E, IC-215, IC-402 finns. Något för den som slarvat bort manualen eller fått tag på ett renoveringsobjekt.



Det finns inga nya programvaror att ladda in i IC-756PROIII

Ett rykte säger att det går att uppgradera IC-756PROIII med ny programvara. Detta är fel sådana finns inte.  Den enda rig där man kan uppgradera är IC-7800. Det går inte heller att få in en ny programvara i en IC-756PROIII. Dess programvara är fast. Något skäl att uppgradera den finns heller inte. En annons på DX radio har skakat om bland många PROIII ägare. Det hela är ett missförstånd, där nytt språkbruk och lite äldre syn på vad saker och ting heter och kallas har blivit en kulturkrock.

IC-756PROIII kan däremot resettas, men detta ger endast tillbaka fabriksinställningarna, och har inget med programvara eller programmering att göra. I manualen står det ibland att man kan göra reset om det blivit "knasigt" i displayen, eller om riggen hängt sig. Mig veterligen har detta aldrig hänt utan man nyttjar möjligheten till reset för att återfå fabriksinställningarna,  dvs att ställa riggen i default. Reset påverkar inte programvaran utan försätter bara inställningar i utgångsläget. Skilj på att programmera och att göra inställningar. En ICOM amatörradio skall det bara göras inställningar av ägaren på. Han kan inte påverka dess programvara.

För några år sedan hände det oxo, i England annonserade en av ICOM återförsäljarna IC-775DSP med senaste programvaran. Detta var även det fel, någon uppgradera programvara fanns inte heller till den. Det blev ett väldigt frågande om man kunde uppgradera sina IC-775or.

Dagligen får jag frågor om mjukvaruuppgraderingar på så gamla saker som från 70 talet, dvs kan man få uppgraderat sin IC-211, eller IC-701? Vad kostar en uppgradering av IC-751? Hur kan det bli så här? Amatörradio är hårdvara, och använder logikkretsar för att åstadkomma det man förr gjorde med transistorer, eller kugghjul. För att få en sådan radio att funka kan man låta en mikroprocessor stå för logiken. Den har visserligen en programvara, men varför skall den bytas??????



Hastverk kan behöva "uppgraderas"

Idag tillverkas en väldig massa apparater av alla slag genom att använda en programvara i en processorkrets, den skall då göra det som apparaten skall göra. Ofta är det mycket bråttom att få apparaten i fråga i produktion och det hela blir inte helt utprovat. Man får ut apparater till försäljning medan konstruktörerna fortfarande jobbar med apparaten, dvs utvecklar programvara. Kunden hoppas man inte märker att det kan vara ett fel utan lever ofta med fel. En del kunden kan göra en reklamation och då får han reda på att han är dum som sitter med fel programvara och att han nog bör kosta på sig en uppgradering. Varför är detta nu plötsligt kundens fel? Själv har jag en Digital-TV mottagare som kopplas till den gamla burken. Ibland hänger den sig och efter att ha varit stendöd i en minut stänger den av sig, och jag får börja om. Detta händer varje kväll trots att jag bara använder den till Text TV. Man blir så förbannad, kan dom inte göra färdigt grejerna innan de säljer skiten. Förmodligen kan man köpa en uppgradering om man gnäller. Idag är det så här med nästan allt som säljs. Kameror, TV, datorer, Datorprogram, DVDer, Pod, MP3 spelare. Det är nästan mer regel än undantag att man gör så här. Bara efter några dagar inser man att produkten är obrukbar, den låser sig eller dör. Allt det här gör att man tror att det skall vara så, att allt kan uppgraderas.

När det gäller mer seriösa apparater som exvis IC-7800 kan man oxo uppgradera. Här rör det sig inte om slarv eller hastverk utan att man byggt upp systemet med riggen på ett sätt så att man kan möta marknadens nya krav genom att uppgradera den, dvs man slipper sälja en ny version.

ICOM gör inte så här på vanliga apparater i normala prisklasser. De skall ses som den hårdvara de alltid har varit, dvs en transiver är en transiver och inte en "datorgrej" som man måste uppgradera. Dvs dess uppbyggnad och konstruktion är så väl genomtänkt och färdig innan den säljs, så att vi slipper sådant här krångel med uppgraderingar. Detta fenomen med uppgraderingar av programvara är inte så gammalt, men våra yngre radioamatörer som inte vet hur det var förr tror fortfarande att en IC-701 kan uppgraderas i programvaran. Exvis så att den blir en PROIIIa......(ironisk).



"Influensavaccinet kan behöva uppgraderas"

Kunde vi höra på nyheter och läsa på text-TV i helgen, men hur uppgraderar man vaccin, det är ju en vätska och inte ett datorprogram? Skälet skulle vara att basiluskerna, visrusen, hade blivit immuna mot det gamla. Kan man ta in vätskan och blanda i nya innehål så att den blir som en ny version? Eller tömmer man ur vätskan ur alla satser och byter DNA.

Kanske går det att uppgradera den gamla överblivna julmusten till ett friskt välsmakande kallt öl?

Saken är väl den att ordet "uppgradera" har fått en ny betydelse, idag betyder det även: "att byta ut". Så att uppgradera den gamla bilen betyder att man lämnar in den till skroten och köper en ny. Eller betyder det att man byter innehållet bara. Så den gamla bilen lämnas in och får ny motor, växellåda, chassi, kaross och inredning och är därmed uppgraderad till sju årsmodeller framåt i tiden. Ja denna nya betydelse av ordet "uppgradera" kommer förstås att betyda att jag måste ge helt andra svar när någon frågar om uppgradering av gamla amatörradiostationer.

Således frågar någon: "kan man lämna in min gamla IC-701 för uppgradering"?  Svar: Ja det går så till att du uppsöker en elektronikåtervinningsstation, släpper den där med stor andakt, ringer sedan SRS och beställer en IC-756PROIII.

Det gäller att hänga med när orden byter betydelse, vilket de gör ganska fort numera.



IC-E91 mycket populär D-STAR och FM station

Det är tider för att börja grunna på en handhållen radiostation. IC-E91 är en sådan i kompakt format.

Med 5 Watt två mottagare spektrumanalysator, samt D-STAR möjlighet får an mycket radio för pengarna. IC-E91 kan via en liten DC jack kopplas till yttre strömkälla 10 - 16 Volt. IC-E91 tål stänkvatten enligt IPX4. Apparaten har som en av mycket få handapparater en dämpsats som går att koppla in om man vill slippa störningar. Alla typer av tonsystem, 1750 Hz, CTCSS, DTCS, och DTMF. Med 1304  minnen kan du lagra det mesta både innanför amatörbanden och utanför, den täcker i mottagning 0,495 till 999,999 MHz. IC-E91 drivs av ett lite Li-Ion batteri med två celler, dvs 7,4 Volt och 1300 mAh. När en sådan här radio sänder med hög effekt, dvs 5 Watt drar den förståss ström, dryga 2 Amp behövs. Som alla sändare har den en verkningsgrad som är under 100 procent och minst lika mycket som uteffekten blir till värme. Många pratar om handvärmare när de kör långa pass i lilla E91an. En batterilåda med plats för två R6 celler finns som tillbehör. Den ger då 3 Volt och effekten blir inte särskilt hög då.  Mottagaren kan lyssna på AM, FM och WFM för rundradio. Vid smal FM finns filter och deviation för 12,5 kHz kanaler. Vid D-STAR trafik är bandbredden c:a 6 kHz.



Några siffror från specifikationerna på en IC-E91

Storlek 58 x 103 x 34 mm och 300 grams deplacement.

-20 till 60 grader tål den att köras i. Ja den som kan ta i radion om det är 60 grader är inte dålig, men så varmt blir det i bilen om den står i solen på sommaren. Sändarens oönskade signaler, övertoner och andra spurious är 60 dB undertryckta. Speglar i mottagaren är 50 - 60 dB undertryckta vilket är mycket bra för en så kompakt radio. Känsligheten är optimal. Antennen ansluts med en SAM konakt, en mycket liten fin sak med 6 mm finjänga.  IC-E91 kan göra alla tänkbara steglängder, 5 6,25 8,33 9, 10, 12,5 15 20 25 30 50 100 125 och 200 kHz. Där 5 kHz är kanalstegen för AM stationer på kortvåg, 8,33 kHz är den nya kanaldelningen på flygradion, 118 - 137 MHz, 9 kHz kanalsteg gäller på mellanvåg. 100 kHz kanaler har vi på FM rundradiobandet, 88 - 108 MHz. Sändaren sänder på 144 - 146 MHz och 430 - 440 MHz.



Spektrumanalysatorn på IC-E91

Är te lika sofistikerad som på IC-756PROIII eller IC-7800. Men den ger dig möjligheter att se på displayen om det kommer upp signaler på grannkanalerna. Man får en sorts stapeldiagram.



IC-E91 kan stänga av sig själv när du somnat

Den har sleeptimer, och den kan även väcka dig när inställd tid uppnåtts. "Auto power save" är ett system för batterisparande. Det funkar så att radion är avstängd korta tider och påslagen under ännu kortare tider. Exvis lyssnar den  en gång under 10 ms, är avstängd under en halv sekund för att kolla läget igen. Detta sker så snabbt att man på sin höjd märker en viss fördröjning vid anrop, när den aktiverat sätts batterispar i frånläge tills radion anser att trafiken slutat.



IC-E91 har ett tydligt tangentbord och en stor display

Displayen är c:a 37,5 x 20 mm och det är lätt att se den, med ljuset även i mörker.

Tangentbordet har 12 knappar med siffror och funktioner, dessutom finns andra knapar.

De mittersta knapparna på tangentbordet fungerar i vissa fall som navigeringsknappar, de är märkta med röda pilar. Vi slipper på så vis den ofta lilla svåranvända joysticken som finns på likande apparater. Belysta knappar gör att den funkar i mörker.



Med en IC-E91 kan du ha koll på två VHF eller två UHF frekvenser samtidigt

IC-E91 har ju två mottagare en för VHF och en för UHF, men det finns möjligheter att göra två VHF kanaler eller två UHF kanaler, varav en är den som hör till sändaren. Dvs du har passning på två VHF kanaler samtidigt som en av dem är den du sänder på om du trycker  in PTT.



När behöver man PRE-amp på sin IC-756PROIII ?

Svaret är att det behöver man om känsligheten inte räcker till utan preamp. Jag vet att många kör med PREamp påslagen till och med på frekvenser under 10 MHz, ibland till och med PRE-amp två. Att detta går är i och för sig ett utomordentligt gott betyg för IC-756PROIII utomordentligt goda storsignalegenskaper. Dvs det blir inga intermodulationsprodukter även med max preamp på. Men det är rätt onödigt särkskilt som man överhuvudtaget funderar på att byta filter i första MF, de sk Roofingfiltren. Det bästa sättet att utnyttja din fina IC-756PROIII är att lära dig att anpassa känslighten som behövs, genom att välja pre-amp ett eller två eller kanske utan, och i vissa fall med attenuator 6 eller 12 dB. Prova skall du se.

Det enda som behövs är arr du kan höra atmosfärsbruset från din antenn. På 1,8 - 2 MHz är det mycket brus, detta är dumt att förstärka mer med preampen. Slå av den och prova med 6 dB attenuator, koppla in och ur antennen föra tt höra om du hör antennbruset. Gå över alla ban och jag skulle tro att inställningarna bli ungefär så här:

1,8 - 2,0 MHz PRE off, Att 6 eller 12 dB

3,5 - 4 MHz PRE off, Att 6 dB

7 MHz PRE off

10 MHz PRE off

14 MHz PREoff

18 MHz PRE 1 on

21 MHz PRE 1 on

24-50 MHZ PRE1 on

Det är extremt sällsynt att man behöver preamp 2.

Vill man ha ett högre S-meterutslag, ja då får du skylla dig själv eller använda räknedosa och addera exvis 3 S-enheter till avläst utslag. Vill du ha starkare ljud använder du volymkontrollen, inte PRE-ampen.



Skall man en köpa D-STAR förberedd rigg?

Som läget ser ut nu är intresset för D-STAR stort, eller mycket stort, och det är en viktig sak att tänka igenom.

Klart är att FM kommer att finnas i många många år, men det går fort nu.

Utvecklingen går på, som med allt annat. Kommer då D-STAR att bestå? Jag är säker på att det är så. D-STAR är så pass välutvecklat och så vedertaget nu att det inte finns tvivel. D-STAR är ett nytt trafiksätt inom hobbyn. Det är förstås frivilligt att pröva på D-STAR. Men varför inte prova, att motarbeta D-STAR kommer inte att gå. Det gick inte att motarbeta SSB, det gick inte att slippa FM, idag är D-STAR på väg in. Du slipper D-STAR om du vill köra annan amatörradio. Och det är helt OK. ICOM har ett fullständigt program med D-STAR grejer.

IC-V82, IC-U82, ICE91, IC-E2820, IC-2200H, ID-RP2000V, ID-4000V, ID-RP2C och snart ID-RP2D. Vidare väntar vi på en dränkbar handapparat IC-E92D.

Det är ett ganska stort program med D-STAR färdiga prylar som ICOM kan presentera. Endast en D-STAR station finns hos Kenwood, den är tillverkad av ICOM men är ej typad i EU. Några andra tillverkare som gör D-STAR grejer finns inte ännu.

JA! Det är hög tid att tänka igenom vad du skaffar för bärbar och mobil rigg för VHF och UHF nu. Den bör kunna D-STAR.



IC-756PROIII kan sända snabel a

@ är ju ett Morse tecken, di da da di da ditt. Man kan göra Morse minnen och låta riggen sända detta tecken.



IC-756PROIII har ett AGC system som styrs av DSP enheten.

AGC detektorn, den del i en mottagare som mäter aktuell signalstyrka och alstrar AGC spänningen, den som styr tidigare stegs förstärkning i mottagaren, den finner vi sist i mottagaren och detta betyder att den finns efter de DSP skapade filtren, notcharna etc. genom denna konstruktion som egentligen är självklar, och kommer från de analoga mottagarna slipper man problem med pumpande AGC från grannstationer utanför valt passband. Exvis AGC påverkan från +-10 kHz. Det är därför IC-756PROIII låter så bra, AGC styrs av det valda passbandet, ända ner till 50 Hz i CW mode. Att det fuskas med detta är ganska klart då vi har enklare lågpris DSP riggar, av olika fabrikat som ju låter dåligt.

Kom ihåg allt detta om AGC som jag skrivit genom tiderna.



Vad har man RTTY läget till på sin nya fina HF station?

IC-706 har det, IC-7000 har det, IC-7400, 756PROall har det. Vem brukar RTTY trafiksättet och vad innebär det? Det verkar som massor av kunskap har försvunnit totalt. På RTTY tidens höjdpunkt, slutet av 60 talet och fram till mitten av 80 talet, visste alla vad FSK, RTTY, AFSK betyder. Idag verkar det som man tror att RTTY läget på riggen fungerar av sig själv bara man kopplar in ljudkortet till en dator.

Låt oss först se vad orden betyder:


RTTY: Radio Tele TYpe, Sv. Radio Fjärrskrift, och var I tidernas begynnelse Baudot-koden som man kunde sända fjärrskrift med en teleprinter, den gav en 5 bitars Baudot kod. Baudot sändning sker genom att en bärvåg frekvenskiftas, med 170 Hz och med en hastighet av 22 ms per databit, detta blir 45,45 Baud hastighet.


FSK, Frequency Skift Keying, Sv. frekvens skift nyckling. I de flesta transivrars RTTY mod kan man frekvenskiftnyckla en bärvåg. Det sker genom att mata in en digital signal, ettor och nollor. För detta ändamål finns en pinne i acc konakten. För att datorn skall kunna göra detta krävs en seriell utgång från datorn. Det är idag få RTTY program som ger en sådan signal.


AFSK, Audio Frequency Shift Keying, Sv. Lågfrekvens frekvensskift nyckling. Detta innebär att man sänder en ton som i sig kan frekvenskiftnycklas, in i en SSB sändares mikrofoningång. Som bekant sänder ju en SSB sändare en bärvåg om man skickar in en LF ton i den, jämför med att vissla i micken. AFSK är ett sätt att åstadkomma en FSK signal utan att använda sig av riggens RTTY mode.


Alla nya RTTY mode, som Pactor, Amtor, PSK-31 innehåller inte bara frekvensskift, de kan därför inte använda FSK mode på transivern, dvs RTTY läget. Utan man kör dem via mickingången, dvs AFSK.


Digitala trafiksätt är ett samlingsnamn för alla RTTY, (fjärrskrift) trafiksätt.


Vill man låta sitt RTTY program även sända Morse, kan det förstås göras som en AFSK signal in i SSB sändaren. Skall det göras riktigt dvs med CW mode, krävs en förbindelse från CW jacken på riggen till datorn, och en serieutgång används.


Idag råder en förtvivlad okunskap i ämnet, man tror att RTTY betyder Baudot sändningar, man tror att datorn gör FSK bara man sätter riggen i RTTY trots att datorn bara går in till sändarens LF ingång.


För att göra saken ännu mer komplicerad har en del fabrikat av HF stationer gjort RTTY trafiksättet till ett sorts AFSK trafiksätt, dvs RTTY mode är egentligen SSB med flyttad BFO.


De flesta använder RTTY mode på sin radio för att alstra bärvåg till avstämning.


I alla ICOM manualer finns detaljerade beskrivningar på ur man kopplar olika modem, teleprintar och dator till riggen. Det verkar som det är endast ICOM och SRS som har kunskap om detta, då jag dagligen får frågor om att koppla ihop en RTTY station ed alla andra fabrikat. Tydligen är kunskap och någon att fråga i ämnet ett värde för många som vill veta mer. Att man köper på andra ställen, eller svartimporter verkar inte avskräcka från att be SRS om hjälp. Se alltid till att ha serienummer innan du behöver support om ICOM stationerna. Har du köpt riggen på ett ställe där de inte kan svara på AFSK frågor, ja då är det väl inte SRS uppgift att hjälpa den konkurrenten med hans kunder. Jag får sådan frågor nästan varje dag.



Varför står det då RTTY på riggen?

Det är ju dumt då det är ett trafiksätt på riggen för frekvenskiftad bärvågsändning.

Skälet är väl att det en gång i tiden hette RTTY, och det fanns bara ett sätt att göra det på, dvs med frekvenskiftad bärvåg och med koden Baudot. Det borde stå FSK. Vilket det oxo gör på en del av ICOM större stationer. Konservativt som det är inom hobbyn blir allt kvar vid det gamla och ingen vågar ändra något som det har varit förr.



RTTY mode på en radiostation kan bara sända FSK

Och med FSK sänder vi bara Baudot. Om detta är det ett fusk-RTTY läge på riggen, och i själva verket ett SSB läge kan man sända andra mode. Detta bör framgå av manualen, annars måste man fråga den som säljer riggen.



Baudot

Var en fransman tror jag som har med den aktuella koden att göra. Den som fick forna tiders teleprintrar att fungera. Då var det inte så noga med stora och små bokstäver, man fick nöja sig med 5 databitar och kunde då få tillräckligt antal bokstäver skiljetecken och siffror. Dock används de fem databitarna och de 32 ord det räcker till för, två gånger, dvs ett R är oxo en 4.

Skall det bli en siffra kommer ett fembitars dataord som säger att nu blir det siffror, och det omvända nu kommer det bokstäver. Missar din mottagare ett sifferord kommer den att fortsätta att skriva bokstäver trots att det skulle komma siffror. Eller tvärs om, det blir siffror över hel blanketten. Baudot står även för metoden att mäta datahastighet. Bitarnas tid inverteras och vi får hastigheten i baud.

Dvs när vi sänder RTTY i Baudot kod gäller 45,45 Baud, eller 50 baud, bit tiden är då 1/45,45 = 0,022 = 22 ms.

De moderna trafiksätten med faskift, exvis PSK-31, är inte lika enkla att räkna på.



Hur lär man sig mer om RTTY?

Förr var det självklart att vara med i SARTG, Scandinavian Amateur Radio Teletype Group.

Föreningen verkar idag sova, trots insatser av fantastiska eldsjälar, ingen har råd med hundralappen för medlemskap, ingen tar sitt ansvar, ingen vill bjuda på ideel kunskap och arbete.

SARTG finns i alla fall som en hemsida, kolla : http://www.sartg.com/

Här finns i alla fall några beundransvärda eldsjälar som driver på. Dra ditt strå till stacken, tro inte att någon kommer och lär dig det du behöver för att kunna köra RTTY av sig själv. Du måste oxo göra något. Det hamnar inte i din hjärna utan att du själv måste agera.

För övrigt finns fler artiklar i ämnet på nätet, inte minst i QTC har det beskrivits interface för RTTY dator till rig.

Idag är det enklare än någonsin att komma igång på alla de moderna och gamla fjärrskrift trafiksätten. Förr fick man bygga modem, och vara finmekaniker för att få liv i de gamla mekaniska underverken till teleprintrar, man fick lov att köp dyra böcker. Idag verkar det som man tror att det bara är att köpa en sladd och sticka in.



Ett D-STAR forum

Man har startat ett D-STAR forum så här skriver SM3WEO

Hej Roy!

Jag heter Micke Jillebo, SM3WEO, och tänkte berätta för dig

om vårat nystartade D-STAR forum, www.dstarforum.se/forum

Vi har skapat detta svenska forum med avsikt att knyta ihop alla som är intresserade av det nya D-STAR systemet. Just så här i början av en ny era inom amatörradion så söker alla med ljus och lykta efter information och en plats att diskutera och utbyta idéer. Att då redan från början samla allt och alla på ett och samma ställe verkar då logiskt.



Vad är då D-STAR ? (ICOM)

Det första man gör under en sådan fråga är att översätta förkortningen.

D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio

(Obs att "technology" betyder "teknik", det svenska "teknologi"  betyder  "läran om teknik", jämför biologi som betyder "läran om naturen").

"Smart digital teknik för amatörradio" på svenska.

Visst kommer jag att skriva mer i ämnet framöver.

Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära dessa redan nu.

DV står för  Digital Voice, dvs digital röstöverföring, eller digital telefoni.

DD står för Digital Data,  digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.

Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.

D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)

D-STAR är därmed ett trafiksätt utvecklat av radioamatörer och för radioamatörer och framtiden.



Senaste nytt om D-STAR i dalarna finner du här:

Hos SM4JDP är det full fart på D-STAR kolla: http://www.sm4jdp.se/index.htm



Bra fart på piraterna på mellanvåg

16110 - 1680 kHz är ett tillhåll för bland annat piratradiostationer. Kolla med AM mottagaren, det spelar som bara den på kvällar och helger. Snart blir det ljust och mellanvågen dör ut. Eller man måste vänta till sena kvällen.



Även aktiva pirater på 90 och 48 meter

På 3927 kHz eller 3910 - 3950 kHz finner vi ofta på kvällarna en del pirataktivitet. Ofta med god signalstyrka och skapligt ljud. De kan vara i farten någon eller några timmar nästan när som helst. På 6200 - 6400 kHz är det full fart oftast på helgerna. Man lyssnar mest där på söndag förmiddag, men de kan hålla igång även lördag och vissa kvälls och nattetid. Några typiska frekvenser är, 6205, 6210, 6220, 6285, 6300, 6305, 6400 kHz AM.



Köp en IC-2200H som ny repeatermottagare

Har klubbens repeater blivit trött? Har den en gammal mottagare, kanske 50 kHz eller 25 kHz kanalare, med breda filter. Köp en IC-2200H till ett bra klubbpris, använd den som mottagare i den lokala relästationen, vilken då får ett nytt liv. Kan då en modern amatörradiostation ha en bättre mottagare än en "kommersiell" komradiostation som sitter i repeatern? Jag vill svara ja på den frågan. Förr var det vanligt att man tyckte att yrkesradio var bättre än amatörradiostationer. Det kan så hända, men känsligheten var låg och sidbandsbrusegenskaperna kunde vara bättre. Många repeatrar kör med extra preamp, en IC-2200H är ofta känsligare än en äldre komradio om den körs utan PRE amp. Bandbredden kan vara mycket mindre på en IC-2200H, den har ju smalt filter, för 12,5 kHz kanaler, dvs en brandbredd på c:a 8 till 10 kHz. Den gamla repeaterns kommersiella mottagare kan vara en 30 kHz bred mottagare. Det kan bli ett mycket stort lyft med en ny mottagare i klubbens repeater. Mindre störningar, högre känslighet och bättre ljud med en IC-2200H som RX.



Test av "antennförstärkare"

Men först och främst, vad är en "antennförstärkare"?

Ordet används inte så mycket numera, men förr var det en masttoppsförstärkare för TV eller annan radio, en Preamp helt enkelt, eller ett yttre HF steg. På 60 talet och en bit in på 70 talet fanns en Dansk firma som tillverkade en massa byggsatser, Josty Kit, de var mycket populära och man kunde bygga sig en massa kul saker. I katalogen fanns alla scheman och i vissa fall även kretskorten, så vi med välfylld junkbox kunde bygga utan att köpa byggsatsen. Så gjordes och man lärde sig mycket. Det fanns små spionsändare, HiFi grejer, enkla mottagare, Stereogrejer, slutsteg för LF, förförstärkare för skivspelare, nätaggregat. Och ja just det, antennförstärkare. Som skulle ge fler stationer hörbara, bättre TV-bild.

En gång fick man lust att testa sådana antennförstärkare i tidningen Teknik för Alla. De hade lyckats få ihop en del alternativ till antennförstärkare. Så testen skulle bli objektiv. En sådan här antennförstärkare för mellanvåg och kortvåg bestod av en ensam transistor, helt bredbandig. Det var populärt att bygga bredbandiga saker då, och just bandbredden var det kriterium som slog hårdast. Så den aktuella förstärkaren skulle täcka 100 kHz till väl uppemot 100 MHz. I testen använde man en transistorradio av den typ som DX are använde, dvs med kortvågsband etc. Med en långvajer på 20 meter, och med förstärkaren lyssnade man sedan och räknade stationer man hörde. Dvs testresultatet var hur många stationer man kunde höra. Det kunde stå att med förstärkaren inkopplad hördes tusentals nya stationer på de flesta rundradioband, även mellanvågen blev "full av nya stationer"...

Till och med jag insåg snart att vad man hörde var en miljon nya intermodulationsprodukter, det piper, tjuter, visslar och pratar i mun över hela banden på den stackars mottagaren som inte kunde skilja på allt som vräktes in i den. Jag är ganska säker på att 10 till 20 meter tråd överstyr själva antennförstärkaren oxo, och den kommer då att blanda ihop hela kortvågens alla tusentals BC stationer och ösa in i mottagaren.

Det är testen och dess genomförande jag vänder mig mot. Okunnigheten.  Men det stod ju i annonserna på dessa antennförstärkare att man skulle höra fler stationer. Att det i verkligheten blev en enda gröt av intermodulation är en sak som man inte förstod. Ja stackare som köpte dessa byggsatser då. Kanske blev det inte så många som ändå funkade, man måste ju trots allt kunna löda och koppla in den.

Så lita aldrig på tester.

Trots allt var ju antennförstärkaren en förstärkare som vid lämpliga nivåer funkande....men i praktiken...... med en antenn tillsluten....



Är jag verkligen värd en IC-756PROIII ?

Bra fråga va, vem skall svara på den?

Vem kan svara på den frågan?

Regeringen?

XYL?

Statens provningsanstalt?

Tomten?

Barnen?

Jo, du är ju ändå "världens bästa pappa" det står ju på kudden, eller på T tröjan. Och tomten kommer inte med någon PROIIIa, det kan du vara säker på, han är inte den som köper så dyra saker, sen vet i katten om han begriper sig på radio heller.

Nej nog är det väl så att den enda som kan svara ärligt på frågan är du själv. Men visst är man lite blygsam, och tvekar lite. Är jag verkligen värd riggen, en ny och så fin sak. Nej jag har inte jobbat över tillräckligt mycket, jag har misskött mig, slarvat, nattsuddat, slarvat med rakningen eller,     jo nog katten är jag värd en fin IC-756PROIII, jag har ju jobbat och slitit i all dessa år, inget har man fått, mer än nöjet att betala skatt. Klart som fan att jag är värd en IC-756PROIII, det vet jag ju själv. Eller skall jag sitta med den gamla häcken och köpa en TV istället. Nej ur med fingern nu, och bestäm dig, slå en signal till Wolfgang på SRS och gör slag i saken !!!!! Beställ en IC-756PROIII.



Köpa ICOM på avbetalning

Här kan du se exempel på vad det kostar att handla de populäraste ICOM riggarna: http://ham.srsab.se/ww/Betalningar/avbeticom.htm

Ring HAM försäljning och resonera om ett avbetalningskontrakt. Har du en handpeng så blir månadskostnaderna givetvis mindre. Att köpa på avbetalning innebär att du får radion direkt och slipper försöka spara i flera år. Det innebär inte någon ränta utan bara en fast uppläggningsavgift. Sen är det bara att beta summan varje månad, och vips är radion din. Det är tillåtet att sälja radion eller byta den under avbetalningens gång. Radion är din, skulden är en sak mellan banken och dig, radion är en sak mellan SRS och dig, vad gäller garanti etc.



Ett bra sätt att lära sig IC-706an, IC-7000 eller 756an.

Är att själv skriva sin egen manual. Ofta har man för vana att använda vissa funktioner, de som man tycker är bra, men ibland glömmer man hur man gör andra saker. Och man måste plocka fram manualen. Alla har dator numera, och det behövs ändå träning i att ordbehandla. Slå därför två flugor i smällen, och skriv små kort för de olika funktionerna du vill komma ihåg. Exvis hur man ställer in uteffekten på IC-7000. Gör en kortfattad beskrivning i några steg, fyll ett papper med detta och skriv ut. Snart har du 5 eller 8 st sådana kort. Ja man kan göra dem i A5 format, med stor tydlig och lättläst text, med en fet rubrik. Inte nog med att du får några blad, eller kort med lättåtkomliga beskrivningar, du lär dig mer genom att just skriva detta oxo.

Hur ställer man in elbuggen på en IC-718, hur ställer man in uteffekten på en IC-706a? Detta är perfekt då man hjälper en nybliven ägare till en modern ICOM station, kanske en äldre amatör som inte är så van vid alla de funktioner man kan finna i omtalade riggar. En packe sådana kort med lätt text för de funktioner han behöver nå är perfekt. Ett par sådan kort kan ge ovärderlig hjälp både för dig själv och kompisen. Man kan gå vidare och skriva sådan kort med Q-förkortningar, QSO tillvägagångssätt, och några förslag på QSO på engelska. Snart har du din egen manual med allt du behöver veta snabbt tillgängligt vid radiostationen.



D-STAR, ICOM, EU och kompatibilitet med andra system (D-STAR)

D-STAR är utvecklat i samarbete mellan JARL och ICOM. (JARL i Japan motsvarar SSA)

JARL tillsammans med ICOM har utvecklat D-STAR specifikationerna och protokollet för D-STAR.

JARL har patentet för D-STAR.  Men erbjuder varje tillverkare av amatörradio att använda D-STAR specifikationer och dess protokoll. D-STAR är därmed skapat av radioamatörer och avsett för radioamatörer. Kenwood har visat intresse för D-STAR och har en station för D-STAR, TMW-707 som är en OEM produktion av ICOM ID-800. D.v.s. Kenwoods radiostation byggs av ICOM. Kenwood har inget typgodkänt i EU.

ICOM-ID-800 är en D-STAR version av IC-208. ID-800H är inte typad i EU ännu.

YAESU har för närvarande inget för D-STAR.

Det är fritt för radioamatörer att bygga D-STAR själv, exvis genom att använda ICOM D-STAR enheter till andra radiostationer. Vet ej ännu om detta går rent praktiskt.

D-STAR kan inte köras mot "Wires" (Vertex Standard digital voice system)

D-STAR är inte kompatibelt med EchoLink (Kenwood digital voice system)

Eftersom Wires och EchoLink använder FM mode och VoIP system

ALINCO har även ett digitalt voice system likt D-STAR, det är emellertid ett annat protokoll och kan inte köras mot D-STAR.

Endast D-STAR är typgodkänt i EU, och endast ICOM har typgodkänd utrustning i EU.

 

Här kan man läsa kravspecifikationen för D-STAR, http://www.arrl.org/FandES/field/regulations/techchar/D-STAR.pdf

 

Här finns finesserna med D-STAR redovisade, http://www.icomamerica.com/en/products/amateur/dstar/id1/default.aspx



ICOMs klassiska bordsmikrofoner IC-SM2, IC-SM5 och IC-SM6

Dessa klassiska bordsmikrofoner finns ju inte mer att köpa nya. Men det florerar en del begagnade och jag får ofta frågor om dem. Alla tre typer ser lika ut, en liten grå bordsplatta, c:a 5 x 8 cm. En small fin svanhals c:a 8 mm i diameter och 20 cm lång. Mikrofonen är en elektret kapsel, med riktverkan, som sitter i toppen av svanhalsen och är c:a 18 mm i dameter och en 40 mm lång. Det finns små hål runt om vid överkant. I foten sitter en förstärkare och ett reglage undertill. En PTT knapp som även går att låsa finns på foten. Micken är snygg även med dagens värderingar. Dessa mickar är ganska ensamma om att vara riktade mikrofoner, de är av typen tryckgradientmikrofoner, och får en njurformad upptagningskaraktäristik, dvs den är riktad. Bakom och på sidan är den c:a 20 dB okänsligare och riktverkan är c:a 90 grader. Mikrofonen skall användas på 15 - 35 cm avstånd, talar du nära låter den illa, som alla tryckskillnadsmickar gör. Det gör att den kan stå bakom loggboken, med fotpedal (ja ja, Fot Pe Dahl, ja visst) blir det mycket bekvämt att tala. Dessa mikrofoner levererades med en snygg grå skumgummiboll.


IC-SM2 är den första i serien, som kom i slutet av 70 talet. Den har fyrapolig plugg och är avsedd till de radiostationer som hade dynamisk lågOhmig mikrofon, dvs den lämnar några milliVolt. Riggar som den passar till var IC-215, 202, 402, IC-245, IC-240, IC-211, och IC-701.


Sen blev det populärt med förstärkarmickar en tid, då kom IC-SM5, den lämnar då samma nivå som en kolkornsmic gör, man kallar typen för intercom-mik, dvs samma som i flygplan. Denna mik har 8 polig plugg. Vi talar nu om nivåer på minst 100 mVolt. IC-SM5 passar till riggar som IC-251, 451, IC-740, IC-255, IC-260, IC-720 möjligen vissa av IC-745 och de allra tidigaste IC-751. Dock alla IC-751 kan byglas för att passa IC-SM5.  Obs att en IC-SM5 lämnar en mycket hög utnivå.


I början av 80 talet blev det vanlig med elektret mikrofoner och dessa lämnar c:a 5 till 10 mVolt. IC-SM6 har denna nivå, 8 polig plugg och passar alla riggar sedan IC-751, vi talar om IC-751A, 735, 725-729, 737, 775, 761, 765, 756all, ja alla fram till idag.


En del av dessa mikar kan förstås byggas om. En SM2 kan förses med 8 polig plugg, vredet i botten ställs på max och vi har nästan den nivå som kan behövas för dagens riggar. Ett ingrepp i förstärkaren kan höja nivån lite. Schema finns i manualen till de riggar den var till.


En IC-SM5 lämnar mycket hög nivå men kan skruvas mer med vredet under foten. Det som då sker är att en del av förstärkaren som sitter efter potten kommer att lämna ett ganska tydligt brus. Så även om vi minskar utnivån brusar den onödigt mycket. Man kan minska förstärkningen genom modifiering och få en perfekt mick till dagens riggar. Schema finns i manualerna till de riggar jag räknat upp som passade denna mik.


IC-SM6 passar de flesta ICOM riggar, de efter början av 80 talet, och behöver sällan modifieras. Det går att få upp nivån så den passar de riggar som skall ha SM5 genom att bygla ett motstånd. Schema finns i manualen till de riggar den var till.


Jag rekommenderar dessa mikrofoner. Hittar du någon av dem begagnad och i bra skick bör du lägga dig till med den. Något likande i mikrofonväg kommer vi knappast att få i framtiden.

Dessa mickar är förstås som allt annat föremål för modifieringar, man brukar minska några kondingar för att få ljusare ljud, ja detta kan vi vissa fall vara OK. Var rädd om dessa mikar.


Att använda SM2, 5 och 6 mickarna till andra riggar går, men det måste finnas spänning på mikrofonpinnen i riggen. Fantomatning. Det kan man fixa, sätt en konding i serie med mikstiftet i riggen. 1 - 10 uF. Sätt två seriekopplade 4,7 kOhms motstånd från 12 Volt DC i riggen till mikstiftet. I punkten där de två motstånden är seriekopplade sätter du 47 - 220 uF 16 Volt till jord.


Potentiometern i botten av dessa mickar ställs oftast kl 12, det är "lagom"...


Att tejpa igen de små hålen på mikrofonhuvudet, gör att riktverkan försvinner. Det blir ett helt annat ljud. Prova så får du se vad som händer.


En tid modifierade man SM-2, 5 och 6 och satte in ett HEIL mikrofonelement. Det kan finnas sådana där ute i begagnat-rymden. För att kunna skruva ur mikrofonkapseln krävs att man värmer upp den, jängorna är limmande med epoxylim, vilket blir mjukt av värme. Jag tycker inte att man skall göra det här, var hellre rädd om SM mickarna i originalskick, riskera inte att förstöra toppen genom att försöka skruva upp den.


Trasiga SM2 SM5 och SM6 mickar är sällsynta, jag vet inte om, jag lagat mer än några enstaka. Det kan då vara PTT knappen, eller att man vridit lite våldsamt på potten i botten.

Något enstaka lödfel på förstärkarkortet har förekommit. Några har varit sönder modifierade.


Låter då SM2 till SM6 mickarna bra? Svaret är att det är synnerligen sällsynt att de låter illa, de är oxo tåliga mot HF, och varken för skarpa eller för mörka i ljudet. De allra flesta är mycket nöjda med ljudet.


Passar då IC-SM6 till de moderna riggarna med modular jack? Japp, och det finns att köpa en adaptersladd, med modularplugg och en sladdjack med 8 stift. Så med en OPC-589 för 225 kr kan du köra den till alla riggar som har modular, IC-706all, 703, IC-7000, alla VHF och UHF FM stationer.



Plussksift och LPD bandet

FRO meddelar bl.a. detta:

"På måndagar, efter vår bulletinsändning, kan man klockan 2200 lyssna på SSA-bullen som sänds över repeaterkanal R1, 145,625/145,025 MHz via SK0RIX. Den är länkad över repeaterkanal RU8, 434,800/436,400 MHz, alltså plusskift".

Begreppet plusskift förekommer och innebär att repeatern i fråga lyssnar 2 MHz över utfrekvensen. Du måste ställa in +DUP på din transiver. Detta gör man för att slippa LPD bandet, som ju ligger ungefär där våra UHF repeatrar normalt lyssnar. LPD bandet, vad är det? Low Power Device, dvs låg effekt prylar. Små livensfria sändare med 10 mWatt. Där körs bl.a. billiga licensfria walkie Talkie, som ofta används som leksaker. De får sända inom amatörbandet. Sladdlösa bilnycklar, sladdlösa hörlurar och högtalare till TV och stereoanläggnigar använder bandet. Så det är klart att i tätbefolkade områden blir det en och annan sändning som kan störa våra UHF repeatrars mottagning.

LPD bandet är 433.075-434.775  MHz.

Framtida användning av LPD skall inte innehålla tal och musik utan bara kortvariga telemetrisändningar, trygghetslarm, billås etc. Tal och musik skall bort, men det lär ta flera år innan det får genomslag.



PMR 446

Är ett komradioband där man kan använda tillståndsfria komradio. PMR 446 får använda 1 Watt sändare och komradio här är knappast att likna vid de leksaker som finns för LPD bandet. Så om komradio behövs för privat eller proffs bruk, där man har krav på funktion och räckvidd, skall man välja radio i detta band.

Frekvenserna, 8 kanaler enligt: 446,00625, 446,01875, 446,03125, 446,04375, 446,05625, 446,06875, 446,08125, och 446,09375 MHz. Inga av dessa frekvenser påverkar amatörbandet

 

 

Inte tillåtet att använda amatörradio på varken LPD eller PMR446

Dvs det är inte tillåtet att köra LPD trots att det är inom amatörbandet och att en amatörradiostation kan sända och får sända inom LPD bandet. Pratar man med en annan radioamatör får givetvis trafik förekomma både med LPD radio och amatörradio. En öppnad amatörradio får inte användas till PMR446. En LPD eller PMR446 radio är typgodkänd för detta ända mål, (LPD och PMR446) och får inte användas på andra frekvenser, kan den det, är den inte typgodkänd, dvs då gäller inte CE, R&TTE RoHS, typgodkännandena.

Komplicerat och svårt att begripa? Ja visst men bestämmelser och regler är ofta besvärliga, och hur praktiskt det än ter sig vara så får det inte vara så enkelt.

 


FELSÖKNING. Hur vet man om ett motstånd gått sönder?

Förra gången skrev jag lite om hur man kan mäta sig fram till en dålig konding. Motstånd är ju en vanlig komponent i våra apparater, de finns i allt, och har till uppgift att bestämma ström, bestämma spänning i vissa punkter och mycket mer. Motstånd finns i alla möjliga utseenden och storlekar. Storleken har med effekttåligheten att göra. Små motstånd kan tåla 0,1 Watt medan stora kan tåla 1 Watt. Effektmotstånd finns i mycket större storlekar. Ibland brinner ett motstånd upp, då blir det avbrott, eller det blir oändlig resistans. Det är mycket sällan resistansen förändras på annat sätt, helt eller avbrott är alternativet. Oftast syns det om ett motstånd brunnit. Men ibland finns bara en nästan osynlig spricka. Lurigt. Ibland luktar det illa när motstånd blir överhettade. Det finns ett knep som är vikigt att kunna när det gäller möjligheten att ett motstånd brinner. Det är nämligen så att de flesta riggar vi felsöker körs på 12 Volt, eller 13,8 Volt och det är då så att ett motstånd som får hela den spänningen över sig inte brinner om det är tillräckligt högOhmigt.


Nu behöver vi den där Ohms lag, för effekt eller resistans blir det då:

P = U2/R   Används då vi vill veta hur hög effekt det blir med en given resistans.

R = U2/P   Används då vi vill veta vilken resistans som behövs för att uppnå aktuell effekt.


Låt oss prova, vi hittar ett motstånd på 4,7 kOhm som brunnit, P = 13,82 / 4700,   P = 0,04 Watt. Vi finner att det kan maximalt bli 40 mWatt i det här fallet, så är detta motstånd brunnet ja då har det utsatts för andra spänningar, kanske åskan varit i farten, eller så har man kört på 24 Volt eller mer.

Låt oss prova den andra formeln, vilken resistans kan brinna upp av 13,8 Volt om vi har ett 0,25 Watt motstånd i radion. R = 13,82 / 0,25,   R = 760 Ohm, vi finner att ett motstånd med resistansen högre än 760 Ohm inte kan brinna upp av riggens interna 13,8 Volt.

Vid felsökning kan det vara praktiskt att inse att den interna spänningen i många fall inte räcker för att bränna ett visst motstånd, har det ändå brunnit så kan det bero på att högre spänningar har förekommit.

Det finns förstås undantag, i våra radiostationer förekommer högfrekvens med spänningar som överstiger matningsspänningen.

Ibland finns små motstånd, 0,1 till 4,7 Ohm och dessa kan förstås brinna upp, men det finns i så fall skäl till detta. Motstånden kan sitta så att om en annan komponent går sönder följer motståndet med.

Överhuvudtaget är det sällsynt med uppbrända motstånd, de torkar ju inte ut, de åldras inte. Man kan ofta mäta motstånd som man misstänker där de sitter i kretsen, med en vanlig Ohmeter, med avständ radio förståss. Givetvis kommer de andra komponenterna att spela in på det värde vi mäter, men man får ändå en god uppfattning om motståndet i fråga är helt eller ej.

Ibland sitter ett motstånd i serie med matningsspänningen till en IC krets, för  att sedan ha en konding till jord. Detta är ett LP filter för matningsspänningen. Ett sådant motstånd är oftta rätt lågOhmigt, 100 Ohm kanske, och går IC sönder, eller kondingen blir kortsluten, ja då brinner motståndet av. Det är ide att mäta matningsspänningar inte bara till kretskorten utan även till de IC som sitter på korten. Bias kretsar som förser effekttransistorer med låga spänningar kan vara kritiska saker. Här finner vi 4,7 till 100 Ohm. En sluttransistor som går sönder kan få kortslutning mellan sin Collektor och Bas. Vi får därvid 12 Volt på basen som kan förstöra inte bara kompisen, utan även Bias kretsen. Ibland sitter i slutstegen 10 till 100 Ohm från Bas till Jord, vad som händer med 10 Ohms motståndet är inte så svårt att räkna ut. P = U2 / R,  10 Ohm och 13,8 Volt ger 19 Watt, ett litet 0,5 Watts motstånd går en snabb död till mötes.

I lågnivå stegen, exvis i LF steg, mikrofonförstärkare, MF steg etc finns motstånd i 10 kOhm till 100 kOhms klassen. De kan ju då inte brännas av vad som än händer. En spänningsdelare med 10 kOhm och 100 kOhm till basspänning skall då ge c:a en tiondel av matningsspänningen till basen, dvs om vi har 10 Volt blir det då runt 1 Volt på basen. Då transistorn börjar leda vid 0,7 Volt drar transistorn ström och vi skall få c:a 0,3 volt på emitter. Blir det en högre spänning på emittern, exvis 8 Volt ja då får vi mistänka att emittermotståndet gett upp. Nytt sätts i på 47 Ohm, och puff, det ryker igen. Ja då är det bara att byta transistorn oxo.

Som synes är det inte bara mätningar utan lite eftertanke och att man läser schemat lite som avgör om man kan misstänka motstånd. En Voltmeter och en Ohmmeter är mycket bra verktyg för att leta trasiga motstånd. Räknedosan och Ohms lag är även de bra verktyg. Att mäta resistansen är klokt, och i exvis PA med rör finns 47 Ohms motstånd ibland från galler till jord. De går normalt inte sönder. Men en intern kortis i röret kan göra att anodströmmen går till jord via gallret. Då blir dessa motstånd kortlivade.

I de nya apparaterna har vi mycket små ytmonterade motstånd. De minsta är på en 16 dels Watt, dvs 62 mWatt, så små motstånd syns knappast och mäter 1 x 0,5 mm. De mer synliga ytmonterade motstånden mäter 1,25 x 2 mm och tål 0,125 Watt. De största bamsingarna till ytmonterade motstånd mäter 1,56 x 3,1 mm och tål 0,25 Watt. Man kan kika med en lupp på dessa småttingar, är de brända brukar det bli ett svart hål i dom, eller i värsta fall finns det bara rester kvar. Att mäta resistansen på plats är enkelt, men man behöver vassa smala testpinnar.



"Räkna med bråk"

Hur mycket är en sextondels Watt? Som i artikeln ovan 1/16 Watt. Detta är ett sk båktal, hur räknar man om det till decimalt? Inte så svårt, slå in talen med division, obs att snedstrecket betyder division här, dvs 1 delat med 16, lika med, 0,0625. Nu gäller det att räkna om till milliWatt, multiplicera med 1000 så får vi se, 0,0625 x 1000 = 62,5 milli Watt. Enkelt som en plätt. Avrunda sedan till 60 milliWatt.

En bättre fråga är varför man anger effekten på motstånd i Watt och bråkdelar därav. Läser vi datablad på zenerdioder eller transistorer, så specas effekten i decimala Watt, exvis 0,5, 1,5, 4, eller 10 Watt. Vi får i alla fall vara glada över att de inte specar ytmonterade motstånd i hästkrafter.... Nej något riktigt svar har jag inte, mer än att det var bra förr..... och det är väl det som styr här.



Köpa ICOM på avbetalning

Här kan du se exempel på vad det kostar att handla de populäraste ICOM riggarna: http://ham.srsab.se/ww/Betalningar/avbeticom.htm

Ring HAM försäljning och resonera om ett avbetalningskontrakt. Har du en handpeng så blir månadskostnaderna givetvis mindre. Att köpa på avbetalning innebär att du får radion direkt och slipper försöka spara i flera år. Det innebär inte någon ränta utan bara en fast uppläggningsavgift. Sen är det bara att beta summan varje månad, och vips är radion din. Det är tillåtet att sälja radion eller byta den under avbetalningens gång. Radion är din, skulden är en sak mellan banken och dig, radion är en sak mellan SRS och dig, vad gäller garanti etc.



Kan man köra både D-STAR och FM i samma repeater mast?

Dvs två repeatrar på samma antennsystem. Frågan ställs då många klubbar har en bra FM repeater och ett bra QTH med goda antenner. Liksom kavitetsfilter. Gäller saken en VHF och en UHF repeater är det inga större problem.

Att köra två relästationer i samma antenn och med samma filter går, men är kritiskt. Det kräver bra filter och pryttlar.

Man kombinerar två sändare, exvis på 145,675 och en D-STAR på 145,7225 med en 3 dB kopplare. Här bör man då använda en cirkulator på respektive sändare. Nackdelen är att vi tappar 3 dB från varje TX, dvs halva effekten. Den summerade signalen matas till Duplexfiltets TX ingång. För att kombinera två mottagare kan an även där använde en effektdelare, men vi tappar 3 dB per mottagare. Vid signalen från Duplexfiltrets RX utgång kan man dock sätta en preamp. Avstämd till 145,1 MHz.

Vill vi inte förlora 3 dB kan an dubblera antennsystemet, från 2 dipoler till fyra så är vi på samma nivå igen.

Ett annat sätt är att helt enkelt ha varsitt duplexfilter och varsin antenn till de båda relästationerna. Det blir mer grejer, men kanske enklare och mindre förluster. När vi bygger två repeatrar på nästan amma frekvens kommer ju de båda duplexfiltren, eller det ena om vi kombinerar två stationer, att hjälpa både relästationer. På SRS bygger vi relästationer med 4, ja kanske fler kanaler på en antenn. Dock det är då frågan om 4 eller 8 MHz duplexavstånd.

En sak är helt säker, bygger man en relästation, MÅSTE ALLA KABLAR TILL ANTENNER OCH FILTER ALLID VARA DUBBELSKÄRMADE KABLAR. Försök inte med vanlig RG-213. Läckaget mellan enkelskärmade kablar kommer ofelbart att förstöra allt de dyra duplexfiltren ger.

Så rubrikens fråga ger svaret att det bör gå att ha två VHF relästationer i samma mast. Men det är ingen barnlek att få detta att funka.


 

Vad gör vi med alla "fina" 27 MHz radio och 79 MHz skanners (filosofi)

Som finns till salu. Eller som ligger i garaget. Man kan nästan säga att dessa prylar är dagens surplus, jag har tidigare skrivit om hur marknaden för mottagare och sändare med surplus från andra världskriget hjälpte många radioamatörer. Här på TRADERA finner vi en del saker som man försöker sälja:

http://www.tradera.com/category/auctionlist.aspx?catid=1713&filtertype=0

Vad är då detta för prylar? Har de något värde för en experimenterande radioamatör?  Eller är de samlar saker? Nog vore det kul om de kunde utnyttjas till något vettigt.

27 MHz radio finns i många typer, en del med kristaller, och bara AM, andra med frekvenssyntes och AM och FM, kanske till och med SSB. En del kan modifieras för att gå på 28 MHz amatörband. De med kristaller går alltid att trimma om, men det är lite bökigt att få tag på kristaller numera. Dyrt, kanske 200 kr styck. Många av de här radiostationerna är mycket vackra, krom, massor av knappar och rattar, andra är smakfullt slitna skitiga och repiga. Visst är det en stor del nostalgi, kanske skall man samla på dem? Eller kan man skrota dem och använda delarna till något nytt projekt? Kanske köpa och sälja och tjäna en hacka, spar man dem i många år kanske de blir antikviteter och åtråvärda. Det är många frågor och jag behöver hjälp med svaren, någon som har nån bra ide för vad en radioamatör kan göra med alla dessa surplusgrejer som nu finns i överflöd? Kanske kan man tänka sig att 27 MHz nån gång i framtiden blir ett amatörband igen? Vad bandet är idag vet i katten?

Alla skanners då? Även de många gånger snygga skapelser, snygga rattar och reglage, lampor som blinkar, och häftiga saker. De flesta av de skanners som finns numera till salgs som brugte, är kristallstyrda saker som går på 68 - 88 MHz dvs polisradio. Dessa kommer ju att totalt tappa värde när TETRA är igång i hela landet. En del av dessa mottagare går även på sk höga VHF bandet, det är 140 - 170 MHz. Lätt att trimma om till FM delen av vårt amatörband, men samma problem med kristaller igen. Samt de måste trimmas lite ner till 145 MHz. Är det inte synd att så mycket radio kommer att gå till containern?  Vad kan vi radioamatörer göra med dem? 68 - 88 MHz är ofta bara 78 - 80 MHz dvs polisbandet, de är smala och måste trimmas för att komma utanför detta område. Ännu i många år kommer Taxi, Brand Ambulans att kunna höras här, med en sådan skanner.

Kan "4-meters bandet" (68 - 88 MHz) bli ett amatörband i framtiden? I så fall blir det nog CW, det finns redan fyrar på 70 MHz i England och OZ, det är mycket jobb att bygga om dem till CW.

En del av de skanners vi talar om har även UHF, 400 - 412 MHz c:a. Även där kristaller.


Delar att skrota ur i allt detta är väl idag att anse som inte särskilt ädla VHF eller UHF saker. Nätaggregat är mycket dåliga vad gäller elsäkerhet.


Kanske är 27 MHz och skanners bara skrot....

Men visst är det synd, på så mycket radio, finns det några bra idéer? Nån?


Mikrofonerna kan man nog använda och labba med.


50 MHz då, kan man bygga om en 27 MHz komradio till 50 MHz? Eller en skanner till 50 MHz. Njae, det blir att göra många nya spolar, och kristallerna återigen.


Kan man då bygga en VFO till dessa prylar? Nja då kanske vi har vissa möjligheter. En VFO, på en 27 MHz station är fullt möjligt, det fanns ju faktiskt VFO styrda 27 MHz stationer, där sändaren var kristallstyrd. En VFO skall då täcka på en kristallstyrd 27 MHz station signalfrekvensen minus 455 kHz. Den blir lite ostabil kanske, men möjligt.

Kanske man kan göra om en 27 MHz are till vårt 24 MHz band? Där körs ju förstås bara Morse och USB.


Att samla 27 MHz och dessa snygga skanners, tar plats. De måste skötas dammas och hållas rena och fungerande för att ha något värde. Och vem kommer och tittar på samlingen? Knappast möjligt att ta inträde för en 27 MHz samling.....


Lägga dem i malpåse, täta plastpåsar och samla dem på vinden för sämre tider, kanske kommer en tid då det behövs sådana apparater? Nej ....knappast


Ja nog ser det hopplöst ut att göra något vettigt med den här kulturskatten.

Bara en enda IC-706a gör mer än ett berg av sådana 27 MHz-are och skanner gör.


Men vänta nu, kristallerna då? Jag har redan gett tips om 27 MHz kristallerna, låt os se på 79 MHz kristallerna, de skall dras ifrån 10,7 MHz och delas med tre, då blir dom 79,5375 - 10,7 / 3 = 22,95 MHz. Troligen är detta dess tredje ton och kristallen svänger på 22,95/3 = 7,65 MHz. Nej det verkar stendött att göra något vettigt av dessa.

Att bygga VFO för 68 - 88 MHz på en sådan skanner innebär en VFO på 57,3 till 77,3 MHz. Men HF steget måste trimmas inom varje 2 MHz band i de flesta skanners.

En grej kunde vara att bygga om en skanner till sattelitmottagare, 137 MHz bör vara möjligt, dessa har relativt bred MF och kan vara användbara där. WX satteliterna kör med 50 kHz kanaler och har ett dopplerskift. Nej så breda är dom ändå inte... Skit oxo inte ens NOAA s förhistoriska WX satteliter duger dom till.


Spegelfrekvensen då? En skanner för 79,5375 MHz har en spegel med den kristall som sitter i. den beräknar vi så här: 79,5375 - 10,7 = 68,8375 MHz vilket är kristallen, på andra sidan ligger då spegeln, dvs 68,8375 - 10,7 = 58,1375 MHz. Genom att bygga om HF steget kan vi på polisradioskannern höra c:a 58 MHz. Eftersom dessa skanners är avsedda för 68 - 88 MHz blir spegeln inom bandet: 46,6 till 66,6 MHz. Ja nu liknar det lite, man kan bygga en FM mottagare för 50 MHz, kanske början till en 50 MHz repeater i framtiden. Men man måste beställa en kristall... linda om några spolar i HF steget.


Spegeln på en 27 MHz komradio då? Vi tittar på en med kristaller, oftast är det bara 455 KHz MF i dom. Den ligger på 27,125 MHz och spegeln hamnar då på 26,215 MHz där har vi inget att göra, och skulle vi det måste vi köpa en ny kristall till TX. Man satt ibland sändarkristallen i mottagaren, då får vi en mottagare för 27,125 + 455 kHz = 27,58 MHz... hmmmm, kan det ha varit så anropsfrekvensen har blivit till, på 27,555 MHz....


Ha en 27 MHz eller en skanner som träningsobjekt för felsökning och mätövningar, ja det kan vara OK, då får IC-706ans innanmäte var kvar i livet.


Eller skall vi helt enkelt låta 27 MHz radio vara till det den en gång var, komradio för privat ändamål, dvs använda den till frugans bil istället för att betala dyra mobiltelefonräkningar? Nej knappast möjligt att få med henne på detta.....


Junior då, kommer inte barnen att tycka att det vore kul att köra radio med de här fina gamla 27 MHz pytsarna, kanske kan de bli radioamatörer sen. Nej tro inte det, varför ägna sig åt förhistoriska saker, nej där blir det PFG, SGS, KLN, och FFPS grejer. (förkortningar för tänkta framtida kommunikationssystem, med lite ironi)


Nej det är nog bara att låta elektronikåtervinningen sluka skiten....

Skyll sen inte mig om de slängs, jag har i alla fall försökt få nytta av grejerna.



Varför inte gå till biblioteket?

De kan ha en del bra böcker om radio och antenner, de kan oxo ta hem böcker som du vill låna. Varför inte fixa ett lån på en ARRL handbok? Mina egna minnen från tiden som 13 - 20 åring var att ofta gå till bibblan, och snoka igenom hyllorna efter böcker i ämnet. En viss framgång gjorde att det fanns något att läsa ibland.

Men det var oxo så att förr var böcker dyra, minns att det tog minst två år att spara ihop till min första ARRL handbok, det blev 1961 och jag var 11 år, fick förstås lite extra biodrag av föräldrarna när summan började komma upp.

Idag får man en sådan bok hos SSA för under tusenlappen och det är ju ett bra pris för mycken kunskap, men trots det är det många som drar sig för utgiften. På Biblioteket finns ibland årgångar av tidningar, kanske man kan sitta och bläddra igenom en eller två årgångar av Radcom, eller QST. Att göra en kopia låter sig göras ifall man hittar nåt kul. Så ta till vara våra rättigheter och låna böcker på kommunens bibliotek.  För övrigt kan man göra fynd nu på loppisarna som du finner i min kalender. I Eskilstuna exvis. Släpa hem en eller ett par årgångar av några tidningar, de brukar bli mycket billiga och det är snarats omaket at bära dem som är det största problemet.

Ibland finner man en del mycket gamla böcker om radio antenner TV och elteknik. Det kan tyckas gammalmodigt, och att biblioteket har stagnerat. Man kan hålla med om den tanken, men det är nog så att intresset för vidare utbildning i tekniska yrken har minskat och så med lånen och intresset för dessa böcker. Låna dem i alla fall, du kan råka lära dig något, teorierna är ju desamma.



Energiinnehållet i en semla

Ifrågasatte jag i förra brevet.

Dessa bakverk är ju populära den här tiden på året då vi ju skall svälta, eller fasta som det heter. Det är dock allt annat än svält att stoppa i sig semlor.

Här är några siffror, en semla på 120 gram ger c:a : 1000 kJ (Joule eller Wattsekunder), dvs en tiondel av dagsbehovet av energi. Detta utgörs av 8 gram protein, 24 gram fett, och 49 gram kolhydrater!!!! En del av kolhydraterna är mandel och de är ju långsamma kolhydrater, en del, förmodligen minst 30 gram är socker vilket är de förödande farliga snabba kolhydraterna. Socialstyrelsen rekommenderar att halva energibehovet täcks av kolhydrater. Dvs socker av olika typ. Då det under senaste åren varit en debatt i ämnet har man nu sänkt till 10 % kolhydrater per dag och dagsbehovet av energi, (gäller särskild kost) och resten skall täckas av protein. Räknar vi med att en radioamatör, en man, skall dra i sig energimängden 10 000 kJ per dygn .... Så har ju då semlan stått för allt socker vi behöver en dag. Så bara att komplettera med en rejäl köttbit då, utan socker, dvs utan potatis ris eller makaroner....
För den som vill studera detta med mat och energiinnehåll finns många källor på nätet, men var försiktig med att tolka siffrorna då många källor anger energi i kalori. Detta 60 år efter att SI standard skulle gälla i vårt land och hela världen. Ofta utan prefixet kilo, för 1000. Man kan då äta rätt mycket innan man uppnår ett dagsbehov. Luras dom eller är det okunskap? Ja....

Semlan var i alla fall skitgod! Och en sådan varje år vid den här tiden är väl inget att krångla med. Det är nog viktigare att hålla koll på vad vi äter och dricker resten av året, vanemässigt.



Hur många är en Kvadriljon?

Eller hur lite är en Kvadriljondel, en Septiljon, en Oktiljon eller en Quattuordecillion? Stora eller extremt små tal kan du studera här: http://www.kennethshem.se/Prefix.html

Du får dem oxo i potenser, dvs en Miljard skrivs som 109. Vi ser oxo att Amerikanska sätt att ange dessa stora eller små tal avviker från internationell, EU och Svensk standard med en tiopotens. Således heter en miljard, Billon i USA.

Så rubrikens Kvadriljon är 1000 000 000 000 000 000 000 00. Dvs just så många kronor som jag vill ha.

Läs oxo varför den svenska "nymilen" heter som den gör, dvs 10 000 meter. Eller studera den nya standarden för att ange en hårdisks utrymme.



Månförmörkelse i morgon bittida

Jag sänder detta brev en dag tidigare än planerat för att få med denna chans att se en månförmörkelse. Men många orkar förstås inte ur sängen, kanske det är mulet, men ändå.

2008-02 21 klockan 0140 till 0510 kan man beskåda denna astronomiska händelse. Månen kommer då att bli röd.... Tänk på att kika ut i alla fall när du är uppe och nattpinkar.

Det är inte svårt att räkna ut att jorden är rund när an bevittnar en månförmörkelse, och redan de gamla grekerna visste för många mångan tusen år sedan detta faktum. Trots detta var det en flertusenårig myt att jorden var platt. Det tar tid att ändra på saker. Så avvakta några tusen år och även Amerika har infört SI enheter.




Roligheter

Fick detta av Bengt SM0PNL. Skall man skratta eller gråta åt språkets utarmning?

Idag får vi ta det som ett skämt och dra på munnen i alla fall:


Hej Roy! Jag satt och bläddrade i veckans reklamskörd, det var riktigt roligt. Förutom felstavningar så kom jag på att man särskriver ord som ska vara ett och vise versa.

 Här är några jag hittade och sen växte det bara. Dessa har inslag av Stockholmsdialekt.

 

"hård packad räkmacka", "butter kaka" eller "kalv lever med kul potatis"

Butik i förort annonserar:  "Svenska sköt Halal" (Svenskt halalkött ska det vara, vad nu det är)

 

"Fanta,  Coca cola, och Sprit" (Sprite ska det nog vara)

"Alkohol fri öl" inte helt fel.......med ett komma blir det helt rätt.

 

"Pissa i frysen till en billig kostnad" helst inte.

 

Jag fick blodad tand och fortsatte på nätet bland alla annonsforum.

"brun hårig sjuk sköterska vill jag träffa"

Säljes skylt: "Herr toalett"

Erbjudande om "extra knäck" det är gott.

Köp pool nu "och spara tusen lappar" ????

"slutsprut BH 75 kr"

 

Det tar aldrig slut.......

Vägverket uppmanar " Vänd zon" och "Bygg utfart"

 

"rök fritt","lås smeden", "Blås specialisterna", "Bygg poolen AB"

"Häng tomtar två för 5Kr"

"Skum tomte" i godishyllan

"Sy huset" bara att sätta igång

"Ny huggna JULGRANAR" är det någon seriemördare ute?

"kom vux"

 

Varskadetsluta?

 

73//Benke PNL



Roys kom en tar:

Halalkött är kött från djur som dödas och slaktas på ett visst sätt. Och kan därmed ätas av Muslimer. Några detaljer i köttproduktionen går vi inte in på....

Förhoppningsvis kan svenska språket räddas i framtiden genom att skolbarnen kommer att få betyd från första klass, som jag fick.....( det var bättre förr) Dock har jag aldrig haft bruk för dessa betyg, konstigt nog frågar aldrig arbetsgivaren efter dem.


Klart att en del av språkfelen härrör från många av våra invandrare, jag har varit med om när Finnarna kom, danskarna importerades som arbetskraft, Turkar var importerad arbetskraft, idag har vi många fler länder och flyktingar. Klart att det blir fel när man skall lära sig ett nytt språk på kort tid, generellt tycker jag många som kommer till vårt land är mycket duktiga och verkligen gör vad dom kan, inte minst att de startar företag. Men det förekommer både Svenska myndigheter och företag där de faktiskt borde kunna fixa ett bättre språk, banker som skriver så otydligt att det går att tolka på flera sätt. Tänk dig själv in i situationen att behöva anpassa dig i ett annat land, lära ett konstigt språk etc.


Jag hittade en kul särskrivning, vad sägs om denna: service/ombyggnads   beskrivning

Vad menar skribenten? Hur skall den läsas? Sevicesnedstrecksombyggnands,  beskrivning, eller skall det läsas service per ombyggnads, beskrivning, eller service genom ombyggnads, eller service och ombyggnads. Förmodligen betyder uttrycket att han menar en servicebeskrivning eller en ombyggnadsbeskrivning, eller menar han båda tro? Varför inte skriva det då? Här har snedstrecket och särskrivningen spelat oss ett spratt och det hela blir svårläst då det måste tolkas innan man kan läsa vidare. Vi har ju ett så underbart språk där vi har möjligheter att bygga ord, vi kan sammanskriva exvis ombyggnad och beskrivning till ombyggnadsbeskrivning. Varför inte prova att läsa lite som en professionell författare har skrivit, där är det flyt i läsandet, inga stopp med snedstreck, allt blir en njutning att läsa. Låt mig rekommendera National Geography eller Illustrerad Vetenskap. Men inte biltidningar då de är väldigt oproffsigt skrivna.

Den här är oxo skrattretande: reparation/inför  besiktning

Men favoriten den här gången är ändå "kalv lever med kul potatis", den var kul.






De

SM4FPD nedre Frykens kust radio station SM4FPD

Roy