Dagens tema är: IC-9100
|
|
SM4FPD Roys Nyhetsbrev v.08 2011-02-24
HEJ Mejlingslistan
Jag har börjat läsa manualen på IC-9100, och kommer att berätta lite om den idag.
Lite filosofi om antenner, som är en sak som alltid diskuteras.
Och visst närmar vi oss Eskilstuna, dags att börja med kalendern igen.
Och visst måste vi tänka lite, om vi installerar en AH-4.
Det blir en del om IC-9100 idag, jag har ju lästa manualen och hittat en del som är värt att nämna. Den som vill läsa mer om IC-9100 beställer mitt under huven dokument. Under huven på IC-9100 omfattar nu 10 sidor docfil.
Ändå har jag ännu inte examinerat dess kretslösningar.
D-STAR är en del av internationell amatörradio numera. D-STAR har växt lavinartat i SM. Jag uppdaterar mitt dokument D-STAR skolan, ofta. Vill du läsa D-STAR skolan 10 sidor doc fil mejlar du mig.
Jag har fått en egen flik på SRS hemsida, http://ham.srsab.se/ längst till höger finner du ”jaktradio”, ”just nu” och ”Roys”, som nya flikar. Under ”Roys” finner du möjlighet att ladda hem dessa nyhetsbrev från flera år bakåt, och en del andra filer.
”Var rädd om felet”, en rubrik idag, och visst måste vi vara rädda om felet.
Så klart det blir några roliga historier på slutet.
Har du problem att komma in på vår hemsida?
Du som har problem med att komma in på vår webbsida.
Google Chrome fungerar ej efter deras senaste uppgradering.
För att vara säker, använd Internet Explorer.
de
Wolfgang
Kalendern inför våren 2011
ESKILSTUNA, Amatörradiomässa i Eskilstuna - 26 Mars 2011
Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa och loppis, lördagen den 26 Mars 2011 i Munktellarenan. Det hela startar kl. 10 och håller på till kl. 15.
Restaurangen eller Cafeterian Öppnar kl. 8 och nyhet för året är att det erbjuds varm mat från kl. 11.30.
Bra parkeringsmöjligheter! Entréavgift 20 kr.
Centralt med gångavstånd till Eskilstuna centrum och tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. I Eskilstuna finns något för hela familjen, alla kan hänga med.
Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78.
Läs även hemsidan för all info:
http://www.sk5lw.com/hamfest/2011/hamfest2011.htm
Eskilstuna har blivit en legend, boka in 2011-03-26
Är Eskilstuna det mest besökta amatörradioevenemanget på hela året? Jag tror det i alla fall. Åk dit själv så får du träffa en väldig massa trevliga människor. Åk dit så får du se den största samling av radiogrejer, radiorelaterat, skrot, prylar, fynd, antikviteter, antenner, grejer, grunkor, surplus, bra att ha grejer och mojänger. Du får även se de senaste ICOM prylarna utställda av SRS. Åk dit och riskera att fylla bilen med bra att ha grejer. Eller åk dit för att byta gamla grejer mot friska pengar. Eller, åk dit för att visa din uppskattning till radioamatörerna i Eskilstuna, som år efter år orkar arrangera denna stora lördag. Det är de väl värda. Hur länge orkar dom?
Ja slarvar du med att åka dit, så lär du bli besviken den dag Eskilstuna inte arrangeras längre.
Och du! Eskilstuna är viktigare än födelsedagar och annat tjafs.
SSA årsmöte 2011-04-15 till 17
Helgen 15 till 17 April 2011 hålls SSA årsmöte.
Detta händer i Växjö.
Kronobergs sändareamatörer SK7HW arrangerar.
SRS ställer ut förstås.
Nykvarn loppis 2011-06-04
Lördagen den fjärde Juni 2011, blir det loppis och radiomässa i Nykvarn.
SRS ställer ut som vanligt.
Se hemsidan: http://www.sk0mk.se/loppmarknad.htm
Där det står så här bl.a.
Loppmarknad i Nykvarn
En loppmarknad för amatörradioprylar och annat av lite mer teknisk karaktär har varit ett årligen återkommande arrangemang. Tidpunkten har varierat lite genom åren men är nu fastställd till lördagen närmast månadsskiftet Maj, Juni. För år 2011 betyder detta lördagen den 4:e Juni. Loppisen i Nykvarn fokuseras som vanligt på trivsel. Kafeteria med humana priser på kaffe, te, saft, mackor och kakor. Lite lugnare tempo med gott om tid att prata. Kom, träffas och trivs. För att boka bord kontaktar du vår sekreterare, Anders SM0ORB
Men tider då????? Öppnar ni som vanligt kl 10.00?
Och vad menar arrangören med ”lugnare tempo”?? Jag upplever det som väldigt mycket folk som alla vill prata med mig. Roligt är det, så kör på bara.
Handla fraktfritt på SRS webbshop
På SRS hemsida HAM: http://ham.srsab.se/ kan du studera hur det går till.
Här är några av fördelarna:
KORTBETALNING Köp över 250:- och kortbetalning , är fraktfria.
POSTFÖRSKOTT Om du handlar för över 3750:- är det fraktfritt.
MINSTA ORDERSUMMA WEBSHOPEN 250:-
Antalet köp genomförda på SRS Webbshop ökar sakta men säkert. Allt fler vågar sig på att beställa saker den vägen. Smidigt och praktiskt. Även beställningar av större radiostationer kommer in den vägen numera. Gå gärna ihop med kompisar om en webborder, ni spar frakt och PF avgifter, eller kommer upp i full summa, och delar sedan upp prylarna i paketet.
NYTT på WEBBSHOPPEN är att du kan lägga in ditt mobiltelefonnummer, så sker avisering av ditt paket via mobilen.
NYTT på WEBBSHOPPEN
Är att du kan lägga in ditt mobiltelefonnummer, så sker avisering av ditt paket via mobilen.
ICOM:s fjärrstyrningsprogramvara, RS-BA1 nu i lager
RS-BA1 IP Remote Control Software. Med denna programvara kan du styra alla ICOM stationer med CI-V eller USB jack. Drömmen om att kunna köra amatörradio även om du bor mitt i störningarna blir verklighet nu. Med en ICOM station i sommarstugan, eller hemma hos svärmor, kanske hos svågern, sonen, eller hos dottern, i en väns hus, på jobbet eller i en klubbstuga där störningsnivån är låg, kan du med din dator hemma i stan styra alla funktioner. Med RS-BA1 IP Remote Control Software i datorn får du upp en bild av en fiktiv HF VHF eller UHF radiostation. VFO ratt modeväljare etc. I andra änden krävs en uppkopplad dator, samt vilken som helst av ICOM:s radiostationer som har CI-V eller USB.
Leta på hemsidan http://ham.srsab.se/ efter skärmdump pris etc. eller på SM5SUH hemsida.
Alla radiostationer med endera CI-V (RS-232, kräver CT-17) eller USB jack kan användas i systemet. Skärmbilden vid styrsidan av systemet, dvs där du kör den fjärrstyrda radion, består av en bild med amatörband från 1,8 till 1200 MHz. Alla trafiksätt SSB, CW, RTTY, PSK, AM, FM, DV, DR (D-STAR) och med ”data”, dvs AFSK. Systemet kan även manövrera automattunern i den fjärrstyrda riggen. S-meter och alla andra mätare, S, ALC, Po, SWR, Rattar som RF-power, AF-gain, RF-gain SQL, fullständig minnehantering, antennval, monitor, notchar, filterfabriken, digiselekt, duplex, split, APF, TPF, TBW, filtren i första MF, och tonsignalering syns på skärmbilden och kan manövreras, givetvis i mån av att funktionen finns på den fjärrstyrda riggen. Med de senaste riggarna som har USB port krävs bara en enda sladd till datorn vid fjärrstationen.
Obs att du via fjärrstyrningsvägen får tillgång till de funktioner som finns på de senare riggarna, som exempelvis filterfabriken. Med en bärbar dator och trådlöst bredband kan du köra mobilt…. Med hela riggen, och antennsystemet vid fjärrsajten.
Mer detaljer finns på SRS hemsida. http://ham.srsab.se/
ICOM:s fjärrstyrningsprogramvara, RS-BA1, se det live
Se det nya fjärrstyrningsprogrammet på SM5SUH hemsida. Klicka på ”se det nya programmet”, lösenord är 7200. Du ser en skärmpump från hans dator. Obs det går inte här att för vem som helst att styra hans radio. Se men inte röra gäller här.
Lyssna på SM5SUH, han kör ofta fjärrstyrt med RS-BA1 på 1,9 MHz och 3,7 MHz
IC-9100 manualen
Jag har börjat studera manualen, dvs användarhandboken till den nu snart kommande IC-9100. Med över 200 sidor lär den slå det mesta. Detta betyder ju att radiostationen, IC-9100, har ganska mycket att erbjuda sin ägare. Att IC-9100 kan köra DV (D-STAR) är känt, manualen tar upp detta ganska ingående, med 52 sidor, man kan nog säga att manualen är en nog så bra lärobok i D-STAR. Mycket mer djupgående och förklarande än tidigare. Givetvis är det många IC-9100 ägare som inte kommer att köra DV, åtminstone inte till en början. Nyfikenheten kommer förstås att ta över snart och det går att läsa sig till vad D-STAR kan erbjuda. Vad man kan göra med en GPS ansluten likaså ganska omfattande.
Då kan man fundera om inte en sådan stor manual blir alltför jobbig att läsa och lära sig. Klart att det är så om man tror sig kunna läsa in allt första kvällen.
Det första man märker är dock att radion i sig är väldigt enkel att handha utan manual. Vid mer vanlig trafik. Dock är det så att man ändå måste ha fantasi för att upptäcka alla möjligheter, så en genomgång av manualen är att rekommendera, man kan ta sektion för sektion under en längre tid, då blir det inte så betungande.
Följ med på en rundvandring på ICOM fabriken
http://www.nsarc.ca/hf/icom2010.pdf Vänta på att nedladdningen skall bli klar.
Här ser vi bilder från fabrikerna som bygger ICOM radio. Tre olika fabriker omkring OSAKA. I Osaka finns huvudkontoret, det är där man ser utställningar av tidigare ICOM stationer. Fabrikerna är i Wakayama, Kinokawa och Aride.
Vi ser rummen som ser kliniskt rena ut, där ytmonteringsrobotarna står. Vi ser en man som håller ett föremål, som är en kassett som innehåller en rulle ytmonteringskomponenter. Ungefär stor som ett stort bandspelarband. Maskinen hämtar en kondensator från ett sådant band, och under resan till koret hinner den att mäta upp komponenten, godkänna den eller slänga den för att hämta en ny. Sätta den på kortet och hämta fler. Detta sker oerhört fort.
På en väldigt kort tid, mellan 5 och 12 minuter, kan de byta produktion av ett visst kort. Exvis så kör man 100 st MAIN UNIT till IC-7000 för EU-marknaden. Byter komponentrullar och mjukvara, och efter 10 minuter kör dom 300 kort av samma typ till Amerikanska apparater. Man använder lägre kvalitet på exvis elektrolytkondingar i de amerikanska radiostationerna, samt andra och eventuellt färre EMC-komponenter. För marknader utan EMC-krav, som vissa Asiatiska länder, utgår flera hundra komponenter på vissa kretskort. Vi ser bilder på monteringen av IC-9100, och att det sker rätt så manuellt, korten skruvas in i chassit, och sladdarna kopplas ihop. Sen skall radion trimmas mot datorstyrd mätutrustning. Göras ren och packas. Det är här den där ”ny radio-lukten” skapas. Plastpåsen innehåller oxo Japanska luft. Relativt frisk sådan då fabrikerna ligger i glesbygder. Vi ser bilder från linjer där handapparater sätts ihop. Det går mycket fort att sammansätta kretskortet och höljet, trimma och avprova.
Njut av mycket bra bilder som väl är värda att studera en stund.
På tredje bilden kan vi se Mr Ionue himself, i ljus kavaj, som tredje från vänster.
En bild visar fakta, bl.a att de kan bygga 130 000 radiostationer per månad. C:a hälften är amatörradio. Småpotatis jämfört med platt-TV eller digitalkameror, men ändå imponerande. Det handlar ju om högkvalitetsbyggen.
Nå? funkar alla radiostationer som kommer ut ur produktionen då?
Klart att någon apparat inte gör det. Visst kan det bli fel. Den gång jag var i Japan och såg detta, låg denna felprocent på under 1 procent. Detta skall jämföras med 20 – 50 procent i manuella produktioner förr. Det som är ännu viktigare är att apparaterna numera håller mycket bra sedan de kommit till en lycklig ägare i Sverige. Garantifelen är extremt få.
Det händer så gott som aldrig att vi på SRS tar emot en radio som inte funkar vid uppackning. Skulle detta ändå vara fallet så är det ofta någon köpare som försöker lura oss. Vi har till exempel sett nya ”oöppnade” apparater som varit utbytta till apparater från andra världsdelar, apparater som fått 24 Volt och omsorgsfullt packats ner igen. Försök att förfalska serienummer sker.
Vad är då EMC-komponenter?
Jag nämnde det i texten om bilderna från fabriken. EMC betyder Electro Magnetic Compatibility. EMC-komponenter är sådana som exvis avkopplar utgående ledare från kontakter, som mik-anslutning, DC-jack, acc-kontakter, högtalaruttag etc. För att få apparaten CE-märkt krävs en minsta nivå för störningar som kan läcka ut, eller in i apparaten. EMC-komponenter kan vara drosslar, kondensatorer, kombinationer av drosslar och kondensatorer, dvs filter, ferritkärnor, jordningsbleck, kontaktfjädrar och numera även små skumgummikuddar omslutna av metallnät, vi ser även koppartejp på strategiska ställen, samt specialgjorda jordningsbleck. För andra marknader än EU, utan EMC-krav, kan det då uteslutas flera hundra EMC-komponenter i en amatörradiostation. För Amerikanska marknaden finns oxo EMC-krav, de är dock olika EU:s EMC-krav, och andra typer, och något färre EMC-komponenter krävs. Detta förklarar givetvis en stor del av prisskillnaderna på samma modeller i olika världsdelar.
Det finns väldigt många olika typer av specialgjorda EMC-komponenter i en amatörradiostation idag.
För nätanslutna modeller gäller elsäkerhet
Elsäkerhet, den skiljer sig givetvis mellan radiostationer som skall till olika marknader.
Vi talar om riggar som IC-7800, 7700, PW1 och de som har inbyggt nätaggregat. Elsäkerheten och kraven för denna är mycket olika i olika världsdelar. Givetvis bygger man radion för att passa respektive marknad. Utan viss elsäkerhet blir radion billigare, men kanske farlig i fel marknad. Se därför till att du köper radiostationer avsedda för den Europeiska marknaden. Dvs CE märkta.
Värmland på världskartan för D-STAR
För att registrera dig går du in på:
https://sk0qo.dstargateway.org/Dstar.do
Efter registrering blir du insläpp på HotSpots och D-STAR relästationer. Du kommer att kunna köra hela världens D-STAR nät efter denna registrering.
Du kan lyssna på alla D-STAR HotSpot och relästationer utan att vara registrerad, och utan att göra några inställningar i din D-STAR radio.
Inga VHF D-STAR relästationer i Japan, men på UHF finns dom
I Japan är det inte tillåtet med relästationer på 145 MHz, varken FM eller DV. Däremot på UHF där det finns många igång. Huruvida man får köra en HotSpot på 145 MHz i Japan, vet jag inte.
Fråga om D-STAR
På Radioforum: http://www.radioforum.nu/
Forumet täcker inte bara D-STAR utan de flesta kategorier finns med.
Dock finns en gedigen kunskapsbas när de gäller vårt nya globala amatörradiosystem D-STAR. Fråga om D-STAR, berätta din upplevelser om D-STAR. Här slipper du folk som har behov av att tala om att de inte gillar D-STAR.
Lär dig mer om D-STAR på Österlens Sändaramatörers hemsida
http://www.sk7mq.se/ Södra SM är ett föregångsland för D-STAR och killarna kan mycket och finner ut nya lösningar, experimenterar friskt och bygger.
Klicka på nyheter, där finner vi mycket matnyttigt.
D-STAR på kortvåg?
Med IC-9100 går det! Eller, går det?
Bra fråga, kanske det är möjligt på 29 MHz åtminstone. 50 MHz är frekvensplanerat för D-STAR av IARU.
Eftersom PTS inte har några andra krav på radioamatörer än att de håller sig innanför frekvensområdena, amatörbanden, så finns egentligen inga hinder för D-STAR på 14 MHz eller kanske på 1,95 MHz. D-STAR på 27 MHz då? Nja IC-9100 är inte typgodkänd för att köra 27 MHz med. Så där är det stopp.
IC-9100 kan clonas
Tidigare har de större radiostationerna bara kunnat styras från dator, och de små radiostationerna kan bara clonas från dator eller annan likadan radio. Nytt för IC-9100 är att den kan clonas, från kompisens radio, från dator, eller från radio till dator. Dessutom vanlig CI-V kontakt för styrning. Utöver detta en USB jack.
Varför clonas då?
Tänk dig 99 minnen per band, HF, VHF, UHF och 1,2 GHz. Där VHF och UHF minnena dessutom skall innehålla duplex, trafiksätt, och kanske en mängd D-STAR parametrar, och kanske GPS data. Det blir ett digert jobb att skapa alla dessa minnen. Då är det skönt att kunna kopiera inställningsfilen med minnen och allt till en datorfil. Eller fuska och be kompisen om hans inställningsdata. Många har ju genom tiderna efterfrågat cloning till och från IC-706all. Den går att styra bara. Men IC-9100 går både att clona, till eller från datorn eller mellan apparater, samt att styra från datorn.
IC-9100 manualen 52 sidor D-STAR
Innehåller 52 sidor D-STAR.
Boken är därmed en av de största D-STAR manualerna någonsin. Detta vittnar även om att IC-9100 med D-STAR kan gör väldigt många intressanta funktioner. Inte minst med GPS.
D-STAR delen omfattar DV-DR,GPS, My, RPT1, och 2, UR och allt det där.
Man förklarar hur lokala och globala D-STAR nätverk fungerar. ICOM har utvecklat sig själva på D-STAR, det är ju som bekant JARL som är D-STAR systemets ”ägare” och ICOM har utvecklat D-STAR till något användbart i radiosttioner, inte minst med denna digra kunskapshandbok.
IC-9100 kan styra två masttoppsförstärkare
De nu klassiska AG-25 och AG-35. Matas med likström via koaxialkabeln till VHF och UHF antennerna.
IC-9100 har Vox Voice Delay
Detta betyder att VOX slår på sändaren innan ditt första ord sänds. Denna funktion kom med IC-7800 och finns med i vissa av ICOM:s riggar numera. Den bygger på att ditt tal fördröjs ett antal ms innan det sänds, VOX hinner därmed slå till sändaren i god tid för att dina första stavelser skall komma med. Det finns tre olika tider att välja på. Givetvis kan du sända med vanlig VOX.
IC-9100 har en AFC funktion
AFC står för Automatic Frequency Control. Dvs mottagaren i IC-9100 kan själv söka reda på rätt frekvens detta gäller för FM och DV (D-STAR). Men ligger den snett då frågar sig säkert någon. En bra fråga, AFC används väl mest på 1,2 GHz och det lär finnas gott om motstationer som inte har kristallugn. Skall man då lyssna på dessa, då gör AFC jobbet att hitta deras riktiga frekvens. AFC fungerar vid FM och DV.
IC-9100 har auto detekt
Det betyder att den kan koppla om sig själv till rätt trafiksätt.
Står riggen med DV på en frekvens och någon börjar sända FM så detekterar den FM och byter trafiksätt automatiskt. Denna funktion finns på de modernare hand och mobilstationerna som har D-STAR.
IC-9100 har släktskap med IC-910
IC-9100 är släkt med IC-910 och därmed två radiostationer i samma låda.
IC-9100 är släkt med IC-7400, och har därmed ungefär samma storlek.
IC-9100 är släkt med IC-7800 genom sin spegelundertryckande (Image rejection mixer) andra blandare.
IC-9100 är släkt med IC-7600 med sin höga IP3 på +30 dBm
IC-9100 är inte släkt med någonting annat i branschen då den kombinerar både höga prestanda, fler trafiksätt än någonsin i en och samma låda.
IC-9100 har två oberoende mottagare
Dessa kan användas till att lyssna och köra två band enligt ett visst mönster. Det finns tre HF huvuden i radion, fyra med 1,2 GHz. Dessa kan då dela på två mottagare, main och sub mottagaren. Vi har HF med 50 MHz, vi har 144-146 MHz, vidare 430 MHz bandet samt 1,2 GHz bandet. Observera att HF med 50 MHz är ett HF huvud. Detta betyder att vi kan lyssna med en mottagare på valfritt HF eller 50 MHz band samtidigt som ett av de andra. Exvis kan vi köra 50 MHz samtidigt som 430 MHz. Vi kan inte köra 7 MHz samtidigt som 28 MHz. 14 MHz samtidigt som 50 MHz går inte heller. Däremot kan vi köra 144 och 430 MHz samtidigt i respektive mottagare. Varje mottagare har sedan egen volymkran, RF-gain, Brusspärr, filterfabrik, högtalare, trafiksättsval, dvs du kan köra D-STAR på 145 MHz samtidigt som du kör DX på 18 MHz med den andra mottagaren.
Trafiksätten i IC-9100 är många
Trafiksätten i IC-9100 förklarade.
USB = Upper SideBand, enkelt sidband telefoni, alla frekvenser.
LSB = Lower SideBand, enkelt sidband telefoni, alla frekvenser.
AM = Amplitud modulerad telefoni, alla frekvenser.
AMn = smal AM mottagare för DX och vid QRM
FM = Frekvens Modulering med c:a 15 kHz bandbredd vid 25 kHz kanaler, alla frekvenser.
FMn = Frekvens Modulering med under 10 kHz bandbredd, vid 12,5 kHz kanaler, alla frekvenser. Man kan få rätt FM bandbredd på 29, 50, 145 och 433 MHz kanaltrafik.
CW = för Morse och andra trafiksätt med till från nycklad bärvåg, alla frekvenser.
RTTY = Radio Tele Type, vanligen Baudot koden, frekvenskiftad bärvåg. Även andra trafiksätt som utnyttjar FSK, alla frekvenser.
D-STAR = Digitalt modulerad telefoni med hela D-STAR systemet, HF till 1,2 GHz
DV = Digital Voice, digitalt modulerad telefoni, HF till 1,2 GHz, med gateway och möjlig uppkoppling over nätet
DD = Digital Data, HF till 1,2 GHz, med gateway och möjlig uppkoppling over nätet
DR = Digital Repeater med gateway och möjlig uppkoppling over nätet, HF till 1,2 GHz
GPS = ger vid D-STAR GPS data ut och in ur din radiostation vid QSO. HF till 1,2 GHz
Sattelit = Trafiksätt för kommunikation via amatörradiosatteliter, som finns i banden från 28 MHz – 1,2 GHz
IC-9100 liknar IC-7400
Aningen lägre 116 mm (IC-7400 var 120 mm hög) Aningen bredare 315 mm (IC-7400 var 287 mm bred) IC-9100 är 343 mm djup, (IC-7400 var 317 mm djup) IC-9100 väger 11 kg (IC-7400 vägde ”bara” 9 kg)
IC-9100 har en front som liknar IC-7600, formgivningen är som en IC-7600.
Ladda hem USB drivern till ICOM riggar och IC-9100 i synnerhet
Gör du här: http://www.icom.co.jp/world/index.html
Klicka på ”support” längst upp till höger.
Sen väljer du ”software downloads”.
Här kan du välja olika programvaror till ICOM stationer.
USB drivern heter 1.10 och styr alla ICOM:s radiostationer med USB, dvs IC-7200, IC-7410, IC-7600 och IC-9100. Du får programmet och manual.
IC-7800, 7700, 9100 och IC-7600 kan sända innan VOX:en slår till
Låter detta kryptiskt? Som alla vet detekterar VOX:en att någon talar i mikrofonen, för att sedan slå till sändaren. Detta funkar ju oftast bra, men det första ljudet, eller stavelsen i en mening kan bli avklippt. Säger man ett två tre så kanske det bara hörs två tre, möjligen ett halvt ett.
VOX.en i dessa ICOM riggar har en fördröjning som gör att ljud i micken slår till VOX, den börjar sända, sen kommer det ljudet du sade att modulera sändaren. Dvs sändaren slår till innan ditt tal börjar modulera sändaren. Inget går förlorat vid VOX:sändning. Man kan ställa in denna tid. Och vi talar om ms, upp till c:a 100 ms. Lyssnar man på sig själv i medhörning eller i en annan mottagare hör man ett eko som resultat av denna fördröjning.
AH-4 populär antennavstämmare, men tänk på…..
Jag har skrivit mycket om denna lilla populära sak. Den stämmer ju av en antenn där antennen sitter, så vi behöver inte konstra med att försöka kalla den något annat, som matchbox, (tändsticksask) eller antennsystemsavstämmare. Den är rätt och slätt en antennavstämmare. Jag har bl.a berättat om varför den inte går sönder.
Det du måste tänka på är att fästplåtarna INTE är anslutna till jord, i en sådan pryl.
Det finns en jordskruv på undersidan där kablarna går in. Detta är HF jord och inget annat. Försöker du göra en installation och tror att de rostfria fästjärnen är jord blir det fel.
Vafför är det på dette viset då?
Jo därför att man skall kunna skruva fast AH-4:an på mest praktiska sätt och ändå ha full koll på hur man jordar. Eller om man använder jordskruven till ena delen av en balanserad matning. Kom ihåg AH-4 har HF jord ENDAST i jordskruven. Fästjärnen kan skruvas fast i vad som helst utan att få jord, likströmsförbindelse, eller problem med korroderande strömmar i båten. Installerar du en AH-4 i bilen och skruvar fast den, ja då måste du jorda där du vill ha din HF jordpunkt från AH-4:ans jordskruv.
Monterar du din AH-4 utomhus klarar den väder och vind, snö och regn. Men det bygger oxo på att du ser till att det blir tätt vid kabelingångarna, se till att förskruvningarna blir täta eller att de åtminstone hamnar nedåt. Tänk oxo på att du inte lossar den nedersta muttern på porslinsisolatorn, då försvinner ju trycket på packningen och det kan regna in där. AH-4 har ”andningsventiler” på baksidan. Dessa gör att luften invändigt kan ”andas” och att det inte blir kondens. Titta vid typskylten bak så ser du några små fyrkantiga hål, dessa leder till två stycken mikrofilterventiler under skylten. Detta betyder då att AH-4 inte tål dränkning, då blir det vattentryck och vatten trycks sakta in. Skulle detta ske måste du öppna, skölja och torka. Givetvis skall strömmen slås av så fort som möjligt i en sådan situation.
Ladda hem USB drivern till ICOM riggar och IC-9100 i synnerhet
Gör du här: http://www.icom.co.jp/world/index.html
Klicka på ”support” längst upp till höger.
Sen väljer du ”software downloads”.
Här kan du välja olika programvaror till ICOM stationer.
USB drivern heter 1.10 och styr alla ICOM:s radiostationer med USB, dvs IC-7200, IC-7410, IC-7600 och IC-9100. Du får programmet och manual.
Att bygga sina egna antenner (antennteknik)
Något som jag, trots mitt jobb på SRS, ofta propagerar för. Varför? Är inte detta att motverka egen sak? Nja till skillnad mot vad vissa tror är försäljningen av färdiggjorda trådantenner en mycket liten del av SRS försäljning, och någon vinst är det knappast tal om. Bygg därför själv, det blir roligare då, du får något som syns ut från nävarna. Blir stolt och det känns bra. Du utvecklar dig själv, och lär dig mer om antenner. Ja kanske du blir antennexpert med tiden.
Trots detta kan man tro och tycka att valet av antenn, av våra kunder, vi talar om trådantenner för HF, är lite ogenomtänkt. Jag har dock lärt mig att antennvalet istället är mycket medvetet. Våra gamla och unga, nybörjare och erfarna radioamatörer vet mycket väl vad som gäller. De är inte dumma. Även om det alltid finns någon som kan mer om antenner, men att veta mer om andra människor är inte lika enkelt, även om några tror det.
Vilka är det då som ändå köper färdiga trådantenner? (antennteknik)
De som tror på antennmagi, och tror att en köpt antenn måste vara mycket bättre än en som man gör själv. Njae, så är det förstås inte, våra radioamatörer, oavsett ålder är faktiskt ganska smarta. Men många är just gamla, har flyttat till lägenhet och har ingen verkstad, allt i junkboxen är slängt, och man har inget intresse, eller inga möjligheter att tillverka en antenn. Nybörjaren då, han som ännu inte har byggt sin första egna antenn. Varför jobbar han inte med att bygga en egen antenn? Skälet kan vara att han har en kompis som har en färdigköpt Windom, och vill ha samma anläggning själv. Med största sannolikhet kommer han framöver att försöka sig på ett antennbygge. Den första köpta antennen var nog mest för att komma igång fort. Jag är fullständigt säker på att han inte känner sig lurad, eller blir lurad. Valet är helt och fullt medvetet.
Hur gjorde man förr då? (antennteknik)
Köpte man trådantenner förr?
Ja åtminstone under den tid då jag varit radioamatör eller radiointresserad. Vi är i mitten av 60 talet. Jag fick en W3DZZ av en kompis, den var en gång färdigköpt och jag lärde mig mycket på den. Det fanns således färdiggjorda trådantennen redan då, och folk köpte dem redan då. Läser vi i gamla radiotidningar och böcker så fanns alla de här trådantennerna för mycket länge sedan. Det måste ju betyda att sedan för länge sedan valde vissa radioamatörer att köpa färdig trådantenn. Det är då en MYT att man byggde mer förr?? Eller?
Finns det radioamatörer som tror att antenner är ”magi” (antennteknik)
Jag har aldrig träffat någon sådan. Men det tyx finns tro att det finns sådana radioamatörer. Och att dessa bör varnas för kommersialismens farliga krafter. Och istället lära sig antennteori och bygga egna antenner. Sen efter pensionen kan de sätta upp en antenn och köra radio
Men det finns en magisk antenn, the ”Magic Whip” (antennteknik)
En teleskoppinne med en liten avstämmare vid PL-pluggen, avsedd att skruva direkt på QRP riggens antennjack. Visst är den magisk? Tänk vilken magik att med QRP, och en så liten antenn, kunna köra radio, och kanske få QSO med Ryssland, Italien, ja kanske över atlanten. Visst är det magiskt. Nej knappast och jag vet ingen som inte inser att det inte handlar om magi, utan realistiskt och att kanske bra 10 procent av uteffekten blir radiostrålning så går det ändå. Jag har aldrig under 33 år på SRS träffat en radioamatör som inte inser en sådan här sak. Däremot kan det vara skitroligt att köra radio med så minimala grejer som får plats i ryggan, med termosen och några mackor.
Varför kallar då tillverkaren sin antenn för Magic då?
Svaret är enkelt, marknadsföringen är Amerikansk. Där ju till och med en macka med pannbiff emellan magiskt kroppsbyggande. Läs hamburgare.
Varför är amatörradioantenner inte fullständigt specade (antennteknik)
Därför att professionella antenner är specade och kostar därefter. Jag räknar med att en fullständig uppmätning och specifikation, uppmätt på en antennmätstation skulle tiodubbla priset, utslaget på den mängd antenner som säljs till radioamatörer. Men borde då inte en tillverkare kunna presentera sådana data? Bra fråga. Framtiden blir nog sådan att så få antenner säljs att det inte blir aktuellt. Och varför var det inte så förr? Det var ju bättre förr.
Hur specar man, och verifierar sin hembyggda antenn då? (antennteknik)
Sitter vid datorn och simulerar antennen i ett datorprogram. Sen sätter man upp antennen och hoppas att det stämmer. I praktiken stämmer det förstås inte alls, men det är roligt att köra radio ändå. Kan man då verifiera att antennen fungerar? Inte så lätt faktiskt. Det visar sig, med ledning av de frågor jag får i ämnet att man är osäker. En osäkerhet som kan leda till att man för ”säkerhetskull” ändå köper en färdig trådantenn.
Ja vi är ju bara människor. Hur höjer vi självförtroendet då bland våra radioamatörer.
Utbildning, mer kunskap, mer diskussioner i ämnet. Och bygg själv, prova mer, experimentera mera.
FD4, Windom, W3DZZ, Carolina Windom, T2FD, xxx (antennteknik)
Antenner som det talats om i alla år, och de flesta av dessa antenner är mellan 50 och 80 år gamla konstruktioner. Otaliga tillverkare har gjort sådana antenner till försäljning, en del av hög klass, andra med mindre bra material, och med kort livslängd. Priset därefter. Frågan är om någon har blivit rik på att tillverka sådana?
Vilka är det som köper en bredbandsantenn (antennteknik)
Begreppet ”bredbandsantenn” behöver inte förklaras akademiskt utan jag är säker på att våra duktiga radioamatörer vet vad en sådan är.
Trots att SRS säljer rätt få sådana, och inte tjänar några pengar på dem, så har jag inte stött på NÅGON ENDA radioamatör som inte vet att han förlorar i verkningsgrad till förmån för bekvämlighet. Några få radioamatörer, (läs: en handfull per år) köper en bredbandsantenn för HF. Kommersiellt var det förr mycket större marknad. Försvar, UD, Räddningsverk etc. köpte många bredbandsantenner för HF. De var nöjda och visste mycket väl, och accepterade att en sådan har en förlust jämfört med en avstämd dipol på en enda frekvens. De radioamatörer som köper en bredbandsantenn för HF, och mycket väl vet vad de ger sig in på, är väldigt nöjda. Och vet mycket väl att ett batteri av avstämda dipoler skulle kunna ge några dB ytterligare.
De väljer bredbandsantennen och är väl medvetna.
Hellre en dålig antenn, än ingen antenn alls (antennteknik)
Ja nog talar denna rubrik för sig själv. Som radioamatör, kanske till åldern och har flyttat till en lägenhet så blir det en viss abstinens. Något borde man väl kunna få upp något på balkongen, i alla fall så att man hjälpligt kan lyssna lite på kortvågsbanden. Kanske kan man köra ett QSO vid goda konditioner. En dålig antenn är då guld värd, och fullständigt ojämförligt mot ingen antenn alls. Nybörjaren då? han som inte vill kleta föräldrarnas hus och gård full med antenner, och vill gärna komma igång fort och nu. (läs: ung och ivrig). Visst är det bättre med en dålig antenn än ingen antenn alls. Vist kvittar det fullständigt om det är -3 eller -10 dB bara man kommer igång. Livet är långt och man kommer att avverka massor av antenner innan man dör.
Hellre, mycket hellre, en antenn överhuvudtaget än ingen antenn alls.
En dålig antenn är ett bra steg mot mer kunnande (antennteknik)
Ja visst, blir man missnöjd med sin antenn så sporrar detta till att lära sig mer om antenner. Och bygga bättre antenner. Hellre en dålig antenn som sporrar till egna initiativ än ingen antenn als. De flesta har väl upplevt detta fenomen.
Vilken trådantenn är bäst? (antennteknik)
En vanlig fråga från radioamatörer i alla åldrar, men kanske mest från nybörjare.
Om det hade funnits ett svar på denna fråga skulle väl knappast andra antenner finnas.
Man kan ju säga att den antenn som har högst förstärkning är bäst.
Någon annan vill att den bästa antennen är den billigaste.
Någon vill ha den bästa antennen är den som får plats på den lilla radhustomten, och bryr sig inte så mycket om verkningsgraden.
Någon tycker att bästa antennen är den som klarar att sitta uppe länge, kanske 20 år.
Andra vill att antennen skall täcka alla kortvågsband, oavsett om man förlorar några dB, för honom är bekvämligheten det viktigaste.
Som vi förstår är frågan svår att besvara.
Mycket svår.
Kanske täcker orden: ”hellre en dålig antenn överhuvudtaget än ingen alls” även den här frågeställningen.
Men en dubbelZepp då? Är inte den bästa trådantennen på kortvåg?
Dvs en tråd, ändmatad eller mittmatad med balanserad kabel, stege, bandkabel. Bara att konstatera, att detta är ett utmärkt alternativ. Dock krävs en antennavstämmare, (matchbox=tändstickask) med balanserad utgång. Sådana är idag osäljbara. Så den får man bygga själv. De flesta inser att dubbelZeppen är ett utmärkt val, men man vill ändå inte börja stämma av manuellt, och kanske bygga avstämmare. Sånt gjorde gubbarna förr. Det är jobbigt, och man vill vara bekvämare, och bara hänga upp något färdigt även om det medför några dB minus.
Men räcker det då inte med att sitta vid datorn och analysera antenner då?
Så slipper man klättra i träd och dra ut trådar, riskera störningar och kan sitta inne i husets sköna värme, och njuta bakom datorns fläktbrus. Onekligen finns det radioamatörer och antennexperter som tänker så. Verkligheten är dock ganska olika och det roliga är ju att se om det går i verkligheten. Men vi radioamatörer, liksom alla människor, är olika. Det viktiga är dock att vi förstår varandra och har respekt för varandra. Vi måste förstå att någon inte vill bygga en antenn, vi måste förstå att någon tycker att förstärkning är det viktigaste. Vi måste förstå att någon tycker att bredbandiga antenner trots förluster är bäst för honom. Vi måste inse att alla som tycker olika inte är dumma, de är realistiska och rationella med sitt intresse. Vi skall inte fördöma de som inte tycker som vi själv. Sen kan det finnas någon som fixerar sig på förluster i kablar och antenner, bra! det kan leda utvecklingen framåt, bara vi får se praktiska exempel.
Alla radioamatörer drömmer om en bättre antenn
Detta är en god sanning. Alla radioamatörer är så klyftiga att de inser att det finns en bättre antenn. Varför sätter de inte upp en sådan då, en med fullständiga specifikationer över ”halvfuktig” mark på exakt rätt höjd? En antenn där förlusten är specad på en tiondels dB när. En antenn som inte är en kompromiss med konstigt namn. En antenn som även antennexperter accepterar.
Ja varför inte? Varför gör ni inte som ”experterna” säger?
Plats, kostnad, antenntillstånd, lust, är några skäl till att behålla den gamla antennen. Dessutom får man ju en massa trevliga radiokontakter, med den ”dåliga” köpeantennen.
Det vi är säkra på är att alla radioamatörer mycket väl vet att det finns bättre antenner, och alltid har funnits bättre antenner.
”Det fungerade bättre än jag väntat mig” (antennteknik)
Ett ständigt återkommande kommentar från den som köpt, byggt, eller på annat sätt satt upp en kompromissantenn, något provisoriskt, eller en antenn som förkastas av ”experterna”. Det kan vara någon som köpt en bredbandsantenn, köpt en FD4, köpt en T2FD eller provisoriskt hängt upp en långtråd. Jag har hört detta i alla år och det gör att jag är mycket säker på att våra radioamatörer är mycket medvetna om antenners egenskaper. Jag har även i alla år hört från experterna att det är helt normalt att kunna köra det och det med så dålig antenn, men att….. bla bla bla.
Våra radioamatörer är inte dumma. Jag tillskriver våra svenska radioamatörer stor respekt i detta avseende. Även om de inte till hundra procent, eller kanske inte ens till 10 procent vet hur antennen funkar eller hur stor förlusten är. Roligt har dom och det är viktigt. Många utvecklas i ämnet antennteknik, och blir skitduktiga, och det var väl meningen.
Även under denna rubrik passar: ”bättre en dålig antenn än ingen antenn alls”.
Nå gäller hönan eller ägget som första antenn?
Dvs måste man först kunna allt om antenner innan man köper eller bygger en antenn. För att det skall bli rätt från första stund.
Eller måste man köpa en först, bygga en sen, och sen börja utveckla sig till antennexpert? Eller åtminstone bli en person som vet lite mer om antenner.
Bra frågor va? Och svaret blir nog olika på vem som försöker svara.
Är då färdiggjorda trådantenner dyra?
1500 kr för en FD4? Låt oss räkna lite själv då.
Den som har en junkbox, samlad i 40 år, och en verkstad, med verktyg samlade under 30 år kan sluta läsa här. Han kan nog bygga billigare om han inte räknar arbetstiden.
Många av oss tycker att det är mycket enkelt att bygga en avstämd dipol. Bara att ta tråd i garaget, verktygen ligger där, liksom buntband, linlås finns på lager. Isolatorer finns hemma de köptes för 26 år sedan i tiotal.
Men nu talar vi om han som måste köpa eller ”skaffa” allt material.
Jo det finns många sådana radioamatörer!! Räknar man inköpsresor, besök på skroten, köp av material till balun, köp av snören, tejp, lödverktyg. Ja då är det nog inte så dyrt ändå att köpa en färdig trådantenn. Räkna själv innan du bestämmer dig för vilken trådantenn du skall ha.
Sätt nu igång och bygg antenner för våren och sommarens portabelkörning
Varför det då?
Jo det lär du snart få veta. Det blir skitkul i sommar!
Hur gör man då en halvvågsdipol?
Det vet väl alla. Det ingår till och med i amatörradioprovet.
Man klipper till en tråd som är en halv våglängd lång, och klipper av lite eftersom vågorna går lite trögare i tråd än i rymden. Gör den 95 procent av den halva våglängden. I ändarna på tråden sätter du isolatorer och fortsätter till trädgrenen med en isolerad lina, flagglina snöre etc. Sen klipper vi av tråden i mitten. Detta utgör matningspunkten. Dipoler matas vanligen i mitten, detta är enkelt och passar att göra med koaxialkabel. Det är att rekommendera en balun vid matningen som då oxo utgör mittisolator. Gå med koax ner till radion.
Halvågen får du ur formeln 300 / MHz som då ger hela våglängden, halva får du genom att dela med två. Exvis 3750 kHz, 300 / 3,75 MHz = 80 meter, halva är 40 meter, och 95 procent av det är 38 meter. (snedstrecket står för division) I mitten matar du med balun. Enkelt va? Var kommer då 2 x 19,5 meter ifrån då? Som alla pratar om. Jo gör om beräkningen på 3650 kHz så skall du se, då blir antennen längre och ett gott medelvärde är 2 x 19,5 meter. Beroende på höjd, markförhållanden så stämmer det inte helt bra ändå. Du kan behöva trimma antennens längd. Hissa upp och prova, hissa ner och klipp och upp igen……..
Trådtyp då? Ta vad du har och experimentera mera. Vill du verkligen ha svar på frågan om trådtyp? Bygg då två antenner, en med smal tråd, en med tjock tråd och jämför. Alternativet är att modellera antennen i ett antennprogram. Och jo, ju tjockare tråd ju bättre antenn. Mne skillnaden är liten.
BYGG MER! EXPERIMENTERA MERA!
D-STAR, varför har inte Yaesu och Kenwood D-STAR apparater?
Ja varför? Kenwood har en som görs av ICOM, motsvarar en ID-E880. Dock ej CE typad. Många som gillar de fabrikaten, är rent ut sagt förbannande, dels på att ”deras” fabrikat inte hänger med i utvecklingen, dels sprider sig fördomar, lögner och felaktigheter som säger att ICOM har ensamrätt på D-STAR. Att D-STAR därför är dåligt, skit och allt som helst. Allt detta är fel, vilken tillverkare eller radioamatör som helst kan bygga D-STAR grejer. Det är helt fritt och öppet. En sak som visar att det är så är den Holländska tillverkaren DUTCH-STAR, som gör D-STAR prylar. Vi har massor av sådana produkter som formar relästationer DVAP och HotSpots för D-STAR i SM, och över hela världen.
Att vissa säljare av Yaesu och Kenwood sprider felaktigheter är förstås därför att de vill svartmåla andra, och försvara sitt efterblivna fabrikat. Okunskap är oxo utvecklingens största fiende. Okunskap är kunskapens värsta fiende. Man kan förstås spekulera i saken, men under denna rubrik tänkte jag komma till att detta fenomen inte är något nytt. Liknande hände redan för 40 år sedan.
När FM kom till amatörradion, i början av 70 talet, då var många missnöjda med FM därför att inte stora tillverkare av amatörradio som DRAKE och Collin var med på tåget. Det var skit med FM därför att inte DRAKE eller Collins inte hade FM riggar. Känner ni igen resonemanget? Till slut fick DRAKE fram japanska FM stationer med sitt namn på, och DRAKE-fantaster kunde köpa en DRAKE-radio med FM och kanaler. Varken Drake eller Collins hade någonsin egna FM stationer vare sig på HF eller VHF. Så FM var skit…. Kanske det bidrog till att de grävde sin egen grav? Någon liknande story kan man berätta om när SSB kom till amatörradion. De som inte byggde SSB radio, utan envisades med att bygga AM och driva negativ propaganda om SSB grävde sin egen grav.
Ny förkortning, ”72” (Morse)
Vid telegrafi, i första hand Morsetelegrafi, men även vid telefoni inom amatörradion, används ibland förkortningar med siffror. En av den mest använda är 73, bästa hälsningar. Som avlutar så gott som alla radiokontakter vid alla trafiksätt. Nu har en ny förkortning dykt upp, 72, vad kan det betyda då? Halvbästa hälsningar, nästan 73 eller?
Nej, det är QRP folket som använder 72 i betydelsen: Wishing you good QRP” svenska: ”med önskan om de bästa QRP förbindelser”. Eller kanske ”bästa QRP hälsningar” låter bättre. QRP hörs med Morse på exvis 3560, 7030, 10106, 14060 kHz. Men QRP körs oxo med telefoni, och med IC-703 på upp till 10 Watt. Ja då uppstår ju frågan om 88 blir 87 snart. Dvs en QRP kram, en liten liten en. (88 = puss och kram)
Här berättas mer om 72, http://rogerwendell.com/qrp.html
Så när vi kör SSB och 10 Watt på 1930 – 2000 kHz bör vi avsluta QSO:et med 72.
typ….
Eller med IC-703 och SSB blir 72 förträffligt. Ja om nu inte motstationen kör QRO förstås. Och gäller 72 vid max 5 W och 73 vid 6 Watt. Nu blev det krångligt.
Kanske 73 absolut, är rätt bra ändå typ.
QRP betyder sänka effekten, eller jag kör med låg effekt, QRO det motsatta.
Använd en bra högtalare
Så kan du få ut mer av din IC-7000, IC-706all, ja de allra flesta kortvågstationer och mottagare kan ge dig mer, mycket mer med en bra högtalare.
De flesta radiostationer innehåller en liten ynklig högtalare. Den har brister som hög distorsion, ojämnt frekvensområde, resonanser. En större och bättre högtalare, kan ha avsevärt lägre distorsion, ha en jämn frekvenskurva, mycket låga resonanser.
Det finns skäl till att man förr använde en lite högtalare i en kortvågsradiostation, den kunde i vissa fall hjälpa till med selektiviteten. Förr var mottagare breda, och en högtalare med begränsat frekvensområde minskade oljud som man inte ville höra. Idag är en mottagares filter så bra att inget finns att vinna på en högtalare med egen påverkan. Tvärt om faktiskt, en dålig högtalare förstör ofta en bra selektivitet, tillför distorsion som ju idag är mycket lägre än förr från radion. Jag har tjatat mycket om högtalare genom tiderna i dessa brev. Och idag nöjer jag mig med rubrikens uppmaning: ”använd en bra högtalare”!
BHIAB har trimkondingar som passar till VCO:erna
Fortfarande finns en chans att skaffa sådana komponenter, kolla BHIAB hemsida: http://www.bhiab.se/perl/index.cgi
Sök sen på ”trimkondensator”
Vad skall man ha trimkondensatorer till då? Ja många efterfrågar sådana för att byta i VCO:n på äldre radiostationer. SRS hade förr Philips trimrar för ändamålet, de köpte vi av ELFA, sista priset var över 100 kr för en ynka liten trimkonding. Nu finns de inte mera. Den som ändå vill byta trimrar i VCO på sin fina gamla IC-751, IC-735, IC-765 etc har en chans att finna trimrar här. Köp i så fall keramiska på 2-13 pF. Under 20 kr styck är ett superpris! Välj inte de av plast. Det duger bra med samma värde, 2 – 13 pF, till all fyra i riggens VCO. Tänk dock på att dessa inte har helt rätt lödben, du kan få fila benen smalare eller borra större hål i kretskortet. När det gäller IC-735 bör du även byta trimkondingen till referenskristallen, dvs 5 st till en IC-735:a.
För att byta dem löder du loss hela VCO burken, Trimmar sedan till 6,5 Volt VCO spänning på 7,99 14,99 21,99 och 29,99 MHz.
Varför byta dem då? Jo ibland blir det något fel, troligen korrosion i de gamla och man får en rå brusig ton både vid RX o TX. Liknar det man hör via Aurora.
Hos SM5SUH kan du se bilder på jobbet: http://www.sm5suh.com/
Trimkondensatorer och även vanliga vridkondensatorer är elektromekaniska komponenter som i framtiden blir mycket svåra att få tag på, för att inte säga omöjligt. De kommer inte att tillverkas i framtiden. Så svaret på vad en junkbox är, och skall användas till är väl klart.
Kan man inte byta trimkondingar mot fasta kondensatorer?
Jodå, men det är lite klurigt, i PLL:ens VCO:er behöver man mäta upp en trimmad kondensator och ersätta den med en fast kondensator. Du måste löda ur den trimmade kondingen försiktigt, låta den svalna och mäta den. Fullt möjligt. Men det är inte alla som kan mäta upp en trimkondensator, det är ju frågan om 5,9 11,8 eller 8,7 pF. Dessutom måste man kanske parallellkoppla flera fasta för att få till en fast kondensator. Resultatet bör bli utmärkt med en sådan lösning. Du har fyra trimrar att göra detta med i så fall. Gäller det en VFO, dvs som inte är faslåst, måste man ta hänsyn till kondensatorernas temperaturegenskaper.
Bara att bygga sig en capacitansmätare då, en som kan mäta ner till några pF och med minst en decimal, dvs skilja på 4,7 eller 5,6 pF. Sådana mätare finns det otaliga byggbeskrivningar av. Bara att leta. Mätaren är bra inte bara till detta behov, utan även när du skall leta efter vridkondensatorer till antennavstämarbygget. Kan mätaren mäta upp till mikroFaradområdet kan du sortera bort junkboxens gamla elektrolytkondingar. Jodå, färdiga siffervisande mätare finns och är inte särskilt dyra numera. Du kan säkert göra ett fynd av en sån på TRADERA eller i Eskilstuna.
Behöver jag säga att ersättning av trimkondensatorer måste ske med keramiska kondensatorer av hög kvalitet.
Världens största DRAKE samling ?
Kolla in LA6OP Sindres samling. Hemsidan: http://home.online.no/~sindtorp/
Huruvida det verkligen är världens största samling kn jag inte verifiera men nog har han många DRAKAR.
Vi brukar se Sindre på de amatörradioloppisar som arrangeras i Sverige, som Eskilstuna, Norrköping etc.
Vad är då Drake? Frågar många som inte var med på den tiden. Ett Amerikansket företag som byggde och sålde kortvågsradio, mest känt för Amatörradio som i många fall även användes för yrkesbruk, inte minst av vårt Svenska UD.
ELFA sålde Drake fram till början av 80 talet. Mest känd är nog deras separata anläggningar, dvs med mottagare och sändare separerade, Drake R4C med sändaren T4C högtalare och nätaggregat formade en imponerande anläggning med många knappar och vred. Mystiskt ljus i skalor etc. Flest såldes nog under andra hälften av 70 talet. Och omräknat i dagens penningvärde kunde en fullständig Drake line kosta motsvarande långt över 100 000 kr. Trots detta såldes väldigt många i Sverige. DRAKE var väl ändå lite billigare radio än exvis Collins var för amatörradio, man skulle kunna tänka sig att lägga DRAKE amatörradio i facket ”tunnplåtsradio”. Det finns många kvar och en och annan säljs även idag. Bilderna hos Sindre visar flera av de kommersiella stationerna, främst då marina HF mottagare. De var ju ljusa på fronten och avsedda att monteras i rack. Även kortvågslyssnarna hade en höjdare från Drake, DRAKE SPR-4, en mottagare där man kunde ställa in med frekvensnoggrannheten på några kHz när. Någon höjdare när det gäller selektivitet är den dock inte med dagens mått jämfört med ICOM. Men SPR-4 var toppen i början av 70 talet.
Bland de sista amatörradiostationerna från Drake var DRAKE 7 serien. Hopplöst omodernt utseende, en miljon glappkontakter i knappar och omkopplare samt instickskretskort som även de ger glappisar. Trots mycket högt pris, (jämförbart eller dyrare än dagens IC-7600), även idag för en TR7 så duger den inte till mer än CW och SSB, detta pga av analog VFO med både frekvensdrift och kuggspel. Det förekommer än idag att många samlar och kör dessa gamla fina saker. Det där med nostalgi ni vet…. Det bör vi ändå ha stor respekt för.
Vill du ha mitt 10 sidiga dB dokument? Allt om dB
Mejla mig bara. Så får du läsa om dB tills du storknar.
Varför är det skumplast bakom högtalaren i IC-7400?
Och inte bakom högtalaren i IC-706all. I de lite större riggarna som IC-7400, 746, IC-756, 756PROall etc finner vi att man limmat dit en rund platta skumplast bakom högtalaren.
Skälet är för att dämpa resonanser från högtalarens ljudåtergivning. Tittar man på skumplastbiten så finner vi att den har en smal tejp runt om för att den skall sitta tätt om högtalarens baksida. Jag har i tidigare nyhetsbrev skrivit mycket om högtalarens brister, och om dämpning av högtalare. Jag vill bara påvisa att ICOM har tänkt på en så enkel sak som att dämpa högtalaren i dessa radiostationer. I de mindre och enklare riggarna finns ingen dämpning. Men då är det ofta tal om mindre högtalare som inte vinner så mycket på dämpning. Går vi upp ett snäpp och tittar på högtalaren i IC-7800 och IC-7700 så finner vi slutna högtalarlådor som är väl dämpade och av HiFi klass. Visserligen små lådor, men med låg distorsion, och ett minimum av obehagliga resonansljud.
Köper man en mer seriös konstruktion, ett lite bättre fabrikat, och en mer seriös konstruktion då får vi oxo sådana här tankar. Du får vad du betalar för.
Schema IC-701 inskannat som pdf
Vi har skannat in schemat på IC-701, det är ett stort lakan, med en miljon små komponenter, så det behövs stor upplösning, 6 MB blev det som PDF. Men det är läsbart och går att zooma i ner till varje liten text. Manualen finns på andra ställen och manualen innehåller till IC-701 en form av trimningsbeskrivning, det fanns ingen servicemanual till IC-701. IC-701 är en av ICOM:s första HF stationer. Den kom till världen 1977. IC-701 slog världen med häpnad, liksom alltid var ICOM hästlängder före allt annat. Med PLL-syntes, siffervisning, transistorslutsteg kom den som ett bombnedslag. Med dubbla kristallfilter och PBT kunde man sila bort det man inte villa höra. Med inbyggd ÄKTA HF klipper lät den mycket kraftfullt, på en tid då andra riggar fick lov att kompletteras med yttre talprocessor. IC-701 hade en mottagare som lät lika mjukt och fint som en AM station, med sin håll-AGC, och sina blandare och produktdetektor byggd av analoga multiplikatorer presenterade IC-701 ett helt nytt SSB ljud. IC-701 hade redan på den tiden kristallfilter i första MF direkt efter blandaren. Jag har tidigare i dessa nyhetsbrev berättat om IC-701 och dess uppbyggnad. IC-701 kunde redan då köras utan ALC för snyggaste utsignal och minsta möjliga splatter. Därmed satte den mått på minsta möjliga onödiga bandbredd. Jag vet att det finns flera som försöker renovera en IC-701 och kanske kan det inskannade schemat komma till bruk. Mejla om du vill ha det, men var beredd på 6 MB. Att ge sig på renovering eller reparation av en IC-701 är ingen lätt uppgift. Man kan börja med att försöka förstå dess konstruktion, genom några veckors schemaläsning….. Nästa steg är att mäta upp likspänningar och åtgärda dessa. Det inskannade schemat har små blyertsanteckningar som jag gjorde under tidigt 80 tal när den skulle repareras. Dessa noteringar kan vara till hjälp för den som vill lära sig 701:an.
Slutligen bör man trimma upp radion, allt står i användarmanualen, men det behövs instrument. Det går att ställa frågor till mig per mejl om riggen, jag har en del av den kvar i min mjukdisk, (hjärna). Men svaret kommer inte på stubben då. Men vänta dig inte en totalredovisning per telefon eller om du träffar mig på en utställning. Du får gärna alla tips om IC-701, men jag måste lägga arbetet på detta när jag har tid. Dvs mejla frågor om IC-701.
Här kan du ladda hem manualer till ICOM
http://www.icom.co.jp/world/index.html
Ända sedan tidigare än IC-701 finns manualer. Klicka på ”SUPPORT”, välj sedan ”manual Downloads”, sen gäller att söka, välj amatörradio och i höger ruta kan dus e kategori, exvis basstationer. Det går att söka på modell oxo.
Lägg märke till att manualer till de digitala relästationerna finns här.
Har du fått tag på en gammal IC-260E, varför inte skaffa handboken denna vägen, kanske du kan få igång den. Tänk på att förr, dvs fram till ungefär mitten av 80 talet, så fanns underlag för felsökning och trimning av amatörradiostationerna i manualen.
Vad händer vid överspänning på kondensatorer?
De smäller förstås, exploderar. I de flesta radiostationer sitter elektrolytkondensatorer som är märkta för 16 Volt. Riggarna är specade för att köras på spänning som inte överstiger 16 Volt.
Ibland finner jag kondensatorer som exploderat i radiostationer som kommer in för reparation. Kondensatorerna har svällt, och i vissa fall spruckit och blåst ut någon gegga. Vad har man gjort tro? Kunden har inte gjort något, det var så när han packade upp radion, även om den köptes för ett år sedan, ”det blev så av sig själv”. Några ggr per år får jag in sådana här fall. Klart är att radion har utsatts för överspänning. I vissa fall utan att ägaren vet om det, eller förstår vad som har hänt. Som bekant har ju en lastbil 24 Volt batteri. Ofta tål inte sluttransistorer mer än drygt 20 Volt. De moderna MOS FET:erna tål avsevärt högre spänning och överlever ofta 24 Volt.
Ett 24 Volt lastbilsbatteri håller fullt uppladdat 28 Volt.
Ett vetenskapligt experiment:
Jag tog fem olika kondensatorer, olika fabrikat och olika kapacitans, alla för 16 Volt. Buntade ihop dessa och satt dem med överspänning. 20 volt i flera dagar, inget hände. Sen 25 Volt inget hände, ingen blev ens varm. Ingen likström flöt. Efter en dag höjde jag till 28 Volt och då började en ström flyta, och det dröjde bara 5 minuter tills den först kondingen small, ljudligt. Den ser då ut precis som de som sitter i radiostationer ”som blev så av sig själv”. Av detta kan vi lära att det behövs ganska hög överspänning innan något händer, med måttlig överspänning behövs lång tid. Kondensatorerna, (elektrolyttyp) tål ganska bra en måttlig överspänning. Kanske det skulle gå i flera år att köra på 16,8 Volt från 4 LiPo celler. Jag rekommenderar det inte.
Kan det inte vara så att kondensatorn var felaktig från fabriken då? Jo visst, men jag har aldrig sett en sådan, och vanligen är det minst tio kondingar som smällt i en radio som: ”blev så av sig själv”. Kanske finns fler skadade kondingar i en radio som en gång utsatts för överspänning. Jo nog kan det vara så. Inte så säker känsla att äga en sådan.
Slutsats: var försiktig med överspänning på din radiostation. Har det skett kanske den skall bli föremål för försäkringssak.
Kan man då inte sätta in 35 volts kondingar då?
Bra tänkt. Men tänk lite mer skall du se. En elektrolytkonding för högre spänning har andra egenskaper som kan vara icke önskvärda. Dels blir de fysiskt större ju högre spänning de skall tåla. Dels kan deras oönskade egenskaper som inre induktans, inre motstånd och förluster öka. Den kondensator som skall avkoppla likspänningen till slutsteget måste ha mycket låg inre induktans, och låg inre resistans. Det uppnår man bl.a. genom att använda kondingar med låg spänning. Svaret på rubrikens fråga är då att man måste vara mycket noga med vilken kondensator man byter, beroende på vad den har för jobb måste den ha samma egenskaper som den gamla. Nej det är ingen bra ide att byta alla kondingar till 30 voltare. För övrigt finns det ju andra komponenter som oxo ogillar 24 eller 28 Volt. Skall du byta kondingar, köp hem nya, fräscha, av god kvalitet. De där gamla från den skrotade transistorradion sedan 60 talet, passar bäst i soptunnan.
Tunnplåtsradio, plåtradio, träradio, riskokare
Lite skämtsamt brukar jag kategorisera radioapparater på detta sätt.
Träradio är ju den gamla hemmaradion med kortvåg som många började sitt radiointresse med. En femrörs super med obefintlig spegelfrekvensundertryckning. Från 50 och 60 talet i första hand. Äldre träradio finns samlade. En ”riktig” plåtradio” är en dyr kommersiell kommunikationsradiomottagare, en Collins, Hammarlund, Eddystone etc. DRAKE kallar jag tunnplåtsradio, de var billigare och avsedda för amatörradiobruk med lite bättre prestanda än riskokare var på 60 och 70 talet. Tunnplåtsradio är lite bokstavligt då just plåtkvaliteten var tunn, plåtskruv och lite halvdålig passform karaktäriserade tunnplåtsradion. Plåtskruv av härdat stål, som om man drog det minsta för hårt förstörde gängorna i chassit. Tunnplåtsradio är något typiskt Amerikanskt, och förekommer än idag. En tunnplåtsradio är en radiostation där man förstör hela chassiet genom att dra sönder gängorna, med den allra minsta våld på skruvmejseln.
Riskokare var de första Japanska amatörradiostationerna, som kom på 60 talet, med rör eller transistorer. Begreppet riskokare kan ses lite nedslående, men TRIO:s kopia av HW-101, dvs TS-510 var nog av avsevärt högre kvalitet än originalet (HW-101:an). Japanerna var inte tunnplåtare, utan hade rejäl plåt, gjutna chassin och maskingängade skruvar av SI klass, i gjutgodset. På en riskokare byter man bara skruv om man råkar dra för hårt, chassit håller.
Plastradio? Ja där finns nog ingen direkt fakta. Ett dåligt ord? Ofta används det stället för riskokare för att rättfärdig en tunnplåtsradio som varandes bättre. Idag vet ju alla att plast är ett utmärkt material som inte behöver nedvärderas. Idag finns antikliknande radio, retro, i träliknande plast.
Var rädd om felet, (meka själv)
Detta låter väl lite underligt, var rädd om felet. Men ibland måste man vara rädd om felet så att det inte försvinner av sig själv. Vi talar om periodiska fel, sådana fel som kommer och går när det passar sig. Så fort vi börjar böka med radion så är felet borta, allt funkar perfekt.
Så har du ett periodiskt fel så gäller att vara försiktig så att du inte petar för mycket och att då felet försvinner. Finns felet finns oxo en chans att felsöka. Att laga ett fel som inte finns, eller som försvinner så fort man börjar mäta i radion är inte lätt att laga. Ibland måste man vänta länge, tills felet börjar bli mer stabilt, och först då försiktigt börja närma sig med Voltmetern. Så var rädd om felet om du skall ha en chans att mäta dig fram till vad som är fel. Ett periodiskt fel kan vara påverkbart med värme, kyla och rörelser. Genom att tänka lite, kan man förebreda sig lite och veta var man skall sätta in stöten och redan från början mäta på rätt ställe. Ja vist är det enklare med fel som ”står sig”, som ryker och signalerar vad som är uppbränt. Periodiska fel har varit ett gissel i alla tider.
Förr hörde man ofta att grannen hade in TV:en på reparation, och det kostade 650 kr men felet kom tillbaka efter två dagar. Givetvis ett periodiskt fel, reparatören trodde att han hade lagat felet, men felet gick periodiskt bort av sig själv när han petade i apparaten.
Var rädd om felet!
Åtminstone så länge att du kan hitta det med säkerhet.
En gång hade jag 0,7 sekunder på mig att felsöka, sen gick radion i två veckor.
Jo, nog var det värre förr, och nog var det värre på grejer där det blev varmt och där det fanns många kontaktytor, vi talar förstås om gamla TV-apparater med rörhållare, proffs radiogrejer, och dyra instrument med kretskortskontakter.
Som tur är, så är denna typ av periodiska fel mycket sällsynta på ICOM apparaterna. Men ibland är det radioamatören själv som är periodare, eller hans kringutrustning, kablar och koaxialkontakter. Inte minst dåligt anslutna DC sladdar som skall få fram 20 Amp.
Strömförsörjning med LiPo, Litium Polymer
Laddningsbara celler som man bygger batterier av och som ger MYCKET hög kapacitet.
Är dessa något för radioamatörer tro?
Låt oss studera tekniken lite:
LiPo batterier, något för amatörradio? (teknik)
Litium Polymer batterier. Som har minst tre gånger så hög kapacitet som blysyra, NiCad eller NiMeH batterier. Häftigt! en tredjedel av vikten för samma energi. Dessutom har LiPo batterier möjlighet att ge mycket hög ström momentant. Visst låter det som en dröm för portabel radiokörning. Och det är så, ingen hake här? Men visst krävs det lite kunskap, och lite säkerhetstänkande. Jo haken är varierande spänning.
Vilken spänning har LiPo accar?
Nominellt har en LiPo cell 3,7 Volt. Dock varierar spänningen över dess laddnings cykel. Fullt uppladdad är LiPo accen på 4,2 Volt. Man bör inte ladda ur den till lägre spänning än 2,7 Volt. Spänningen är därmed ett bra mått på hur hög kapacitet som finns kvar i cellen. Nackdelen är att spänningen varierar mycket. Dessa spänningar är samma för en LiIon cell. Vill vi nu ha 13,8 Volt att driva vår radiostation med måste vi bygga ett batteri av flera LiPo celler. Med tre seriekopplade celler får vi då 11,1 till 12,6 Volt, lite i underkant för de flesta radiostationer som gärna vill ha 13,8 Volt +-15 Procent. Dvs 11,7 till 15,9 Volt. Men till en IC-703 blir tre celler perfekt. Fyra celler då? 14,8 till 16,8 Volt. Lite högt med tanke på att riggen är specad för max 15,9 Volt. Kondensatorer i riggarna är på 16 Volt och då skulle vi ju få överspänning. Detta gäller då för 4 st helt uppladdade LiPo celler. Snart är spänningen lägre än 16 Volt. Vad gör man då? Två dioder som skapar ett spänningsfall kanske. En Voltmeter på batterilådan, och möjlighet att ta bort dioderna när LiPo batteriet har gått ner lite. En strömbrytare för dioder i början som man kopplar bort senare under urladdningen.
Var får man tag på LiPo accar?
Sök på nätet. LiPo accar används flitigt av modellbyggare, ett LiPo batteri ger mycket kräm för vikten, minst tre ggr andra accar. Därmed är LiPo celler och färdiga batterier lätt att få tag på, och lätt att hitta laddare för. Kolla här exempelvis: http://www.hobbyverkstad.se/li_polymer.html
Visst 5 Ah 4 celler är inte helt gratis. Men fullständigt ojämförbara med andra accar.
Googla på LiPo så finner du massor.
Hur laddar man LiPo accar?
Det viktigaste är att inte åstadkomma för hög spänning, man får inte gå över 4,2 Volt per cell. Vi behöver en konstantspänningsladdare. Inte nog med det, vi måste se till att maxspänningen på inga villkor kan överskridas, och noggrannhet med två decimaler krävs. Överspänning på en LiIon eller LiPo cell är lika med brand och explosion. Under laddningen kommer spänningen att stiga för att vid 4,2 Volt sluta ladda. Laddströmmen måste även den vara kontrollerad. LiPo celler går att snabbladda, men måttlig ladström är bäst och man laddar på en till två timmar. Dvs med ungefär den ström, som motsvarar Ah talet. Överström ger upphov till förhöjd temperatur som i sin tur kan åstadkomma våldsamma kemiska reaktioner. Skall du bygga laddare själv, ja då skall du verkligen veta vad du gör.
Ett batteri bestående av tre eller fyra celler, seriekopplade kan i värsta fall göra att en eller fler celler lassas fortare än de andra och överström kan ske på en eller fler av ingående celler. Bäst vore att lada varje cell separat. Laddare för LiIon eller LiPo batterier tar hänsyn till detta och balanserar laddningen mellan ingående celler. Ett batteri bestående av dessa celler har då särskilda sladdar för laddning respektive belastning.
Hur hög ström kan man ta ur LiPo accar?
En mycket hög ström. Det är här fördelarna finnsmed LiPo, och 20 – 30 ggr C kan tas i ström. C är kapaciteten, exvis 5 Ah, en sådan cell kan då kortvarigt ge mer än 100 A. perfekt till en radiostation som kan dra 20 A vid TX. Dvs med ett relativt litet LiPO batteri kan du ändå ta stor ström kortvarigt. Med 5 Ah kan du lyssna i 3-4 timmar med en IC-706all, sänder du med full gas blir tiden kortare, men det går.
Bygga eller köpa LiPo laddare?
Köp! se artikeln: ”hur laddar man LiPo”.
Laddningspåse
Finns att köpa till LiPO accar. En påse? Hur laddar man med en påse då?
Påsen är en säkerhetsgrej. Man lägger sitt batteri, eller enskilda celler i påsen och sluter denna. Skulle det ske överladdning, övertemperatur och bli en häftig kemisk reaktion, brand, explosion eller likande så skyddar påsen oss och omgivningen.
Litium, (kemi)
Är en av våra lättaste metaller. Mer om metallen kan du läsa här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Litium
Lär dig mer om D-STAR på Österlens Sändaramatörers hemsida
http://www.sk7mq.se/ Södra SM är ett föregångsland för D-STAR och killarna kan mycket, och finner ut nya lösningar, experimenterar friskt och bygger.
Klicka på nyheter, där finner vi mycket matnyttigt.
Färska utvalda nyheter på FRO hemsida, och ICOM kopior
http://www.grimsta.fro.se/ FRO Stockholm.
Ganska lärorikt, och ett bra urval av nyheter, men det kommer mycket så det gäller att sovra.
Bl.a. fanns den här nyheten http://www.southgatearc.org/news/february2011/icom_fakes.htm
Som handlar om jakten på kopior av ICOM:s radiostationer.
Kopior av ICOM:s radiostationer
http://www.southgatearc.org/news/february2011/icom_fakes.htm
Det handlar om att ICOM jagar kopior av sina radiostationer. Jag har tidigare berättat att det florerar kopierade ICOM radioapparater. Det kanske låter konstigt att det skulle vara lönsamt att kopiera radiostationer som ICOM utvecklat. Att sätta upp en produktion av en sådan är ju inte gratis. Men vad är det som styr människors beteende? Jo pengar. Världen är stor och vissa av ICOM:s modeller är extremt populära i många världsdelar, därför kan det vara lönsamt att stjäla namnet och tillverka kopior. Genom tiderna har marin VHF, från ICOM varit bland det mest kopierade. Några amatörradiomodeller är även föremål för kopiering.
Ja nog inser de flesta att det är viktigt att vi frågar efter serienummer om det kommer frågor om våra radiogrejer. Vi vill ju veta vem vi hjälper. En konkurrent eller en bedragare, innan vi lägger ner arbete på support.
Finns då en risk att köpa en kopia av en ICOM om du handlar utomlands? Ja! är det enkla svaret. SRS har flera gånger fått frågor om reparation, support, dokumentation på kopior av ICOM radio, i första hand hjälper vi ju våra egna kunder. Uppdagas en sådan kopia anmäls det givetvis.
Vad är då risken med kopior av ICOM radio?
Jo att de håller lägre kvalitet, går sönder och ger ett dåligt rykte för ICOM. Samt ägaren, som trodde att han gjorde en bra affär, drabbas av sämre kvalitet och fler fel.
Att kopiorna är sämre råder det ingen som helst tvekan om. Sämre och billigare komponentval, inga EMC komponenter, och dåliga lödningar. Höljets plast av sämre kvalitet kan spricka utan belastning. Att den som råkar köpa en sådan radio inte kan få hjälp är förstås en dålig affär för ägaren. Som förmodligen har handlat i god tro.
Bara i ELFA kan man hitta 15 olika kondensatorer av olika klass
Letar vi elektrolytkondingar i ELFA, så finner vi 10 – 15 olika fabrikat, de liknar varandra, ytmonterade, och passar på samma lödplättar. Har samma värden, exvis 33 uF och 16 Volt. Priset kan variera mellan 0,95 kr till 3,5 kr. Skall du köpa sådana kondingar för hembyggen så låt dig inte luras av lägsta pris. Köper du en kopia av en ICOM radio, är du redan lurad på den billigaste kondingen. Det finns således ett stort urval av komponenter med mycket olika kvalitet. Min erfarenhet är att det kan skilja väldigt mycket på livslängden, kanske de billigaste kondingarna ger elektronik som håller i tre år, medan de finare kvaliteterna håller i minst 25 år.
Man får vad man betalar för, enkelt utryckt. Ner till minsta komponent.
Vårt dynamiska språk
Idag undersöker jag några modeord
Vintage (vårt dynamiska språk)
Nog har vi hört och läst detta ord många gånger numera, nästan ett modeord. Vi ser ordet vintage i samband med äldre grejer, man skulle kunna tro att det betyder antikt. Är vintage ett ”finare” ord för antiktvitet? Med tanke på hur det används verkar det så. Slår vi på ordet så kan man se att betydelsen skulle kunna vara ”äldre saker av god kvalitet”. Eller årgångsvin. Slår vi på vintage i en engelsk svensk ordbok blir det vinskörd. Vintage är då knappast en synonym till antik eller antikt. Skall man använda ordet vintage, då bör man kunna styrka att objektet verkligen en gång i tiden har förknippats med speciellt hög klass en gång i tiden. Att använda vintage bara för gamla grejer verkar då helt fel. Ibland blandar man ihop antikt, retro och vintage i en salig blandning. Ja visst är språket dynamiskt, men dessa ord har ju redan en tydlig betydelse och då är det ju fel att bara pga okunskap använda orden fel.
Retro (vårt dynamiska språk)
Ibland ser man att ordet retro även det används som synonym till antikt, eller gammalt.
En retropryl är en nytillverkad sak som gjorts så att den skall likna en gammal, kanske antik sak. En antik radio, eller mycket gammal radio är då inte en retro radio. Men vi kan idag se radioapparater som retro, som då är nyproducerade och liknar en gammal träradio, men är av plast och har ett helt annat frekvensområde. En gammal träradio från 1948 är varken vintage eller retro, utan helt enkelt en gammal radio. Kanske antik. Spekulerar du på en antikvitet och säljaren kallar den för vintage eller retro, ja då bör du nog tänka dig för två ggr.
Synonym (vårt dynamiska språk)
Ordet synonym, eller synonymer används ofta, men vad betyder det då?
En synonym till ett ord är ett ord som betyder samma sak. Man kan ibland ta fram just synonymer till svåra ord för att bättre förstå betydelsen. Ibland använder man synonymer för att inte tjata med samma ord många gånge i en text. Det blir mer levande, och roligare att läsa om inte samma ord upprepas hela tiden. I marknadsföring används ibland synonymer för att få läsare, den potentiella kunden, att tror att det är fler finesser än en. Synonymer betyder inte alltid exakt samma sak, utan det kan vara nyansskillnader. Nog så viktigt!
Jag har försökt förklara att orden vintage, antikt, och retro INTE är synonymer, trots att okunskap ofta gör att man tror det. I dagens språk är det således lika viktigt att veta om två eller fler ord, inte är synonymer.
”Pragmatisk vänstersväng” (vårt dynamiska språk)
Jag hörde begreppet på radions P1 under en politisk debatt. Vad det betyder?
Nej det vet jag inte.
Ler du?
Ja det gjorde jag oxo när jag hörde detta. Särskilt som motargumentet innehöll något i stil med de ”där dumma pragmatikerna på högersidan”. Och mitt förtroende för den politikern fick vingar.
Absolut……
Några roliga historier kanske kan lätta upp:
Rätt många idag, nu var det väl katten om ni inte skall skratta lite i alla fall.
Obs att det går utmärkt att byta land på älgjaktshistorien. Blondinen går att byta ut till radioamatören. Ja det där fixar ni. Men denna tar väl priset: ”Han hade haft större chanser om ni inte hade flått honom”….
Älgjakt
Under älgjakten i Norge ville man förhindra att folk sköt varandra istället för älgarna, så man beslutade att vidta extra försiktighetsåtgärder. Alla jägare skulle t ex ha en pannlampa på huvudet, och dessutom skrika "Jag är inte en älg, jag är inte en älg", för att förhindra alla möjligheter till missförstånd.
Detta till trots var det ändå en person som blev skjuten. Jägarna som sköt honom skulle förklara hur olyckan kunde ske:
Vi trodde han skrek "Jag är en älg, jag är en älg".
Säg doktorn, kommer han att klara sig?
Han hade haft större chanser om ni inte hade flått honom….
Varför hade blondinen fotavtryck på dataskärmen?
För att hon försökt gå ut på internet."
Det blir bara stjärnor när jag skall skriva in lösenordet.
Advokaten: Vad var det första er man sa till er den där morgonen?
Vittnet: Han sa "Vart är jag Mona?"
Advokaten: Och varför bekymrade detta er?
Vittnet: För att jag heter Susanne.
Advokaten: Säg mig, doktorn, är det inte så att om en människa dör i sömnen, så vet hon inte om det förrän morgonen därpå?
Vittnet: Blev du verkligen godkänd som advokat?
Advokaten: Var du närvarande när du blev fotograferad?
Vittnet: Skojar du med mig?
Håkan hade druckit hårt i sitt liv.
Han hade varit på en hälsoundersökning vid hälsocentralen.
Nå, vad sa farbror doktorn om dig Håkan?
Att det för min del var slut med konjak och whisky.
Brännvin också?
Nä, det tordes jag inte fråga, för då hade han väl förbjudit det med.
Svante kom in på polisstationen och sa:
Min fru är försvunnen sedan tre veckor.
Hur är hennes signalement?
Omkring 1.60 lång, 59 år, väger 108 kilo, röd peruk, löständer, hjulbent, skelar på vänster öga och har rynkor i ansiktet.
Ni har tur, sa vakthavande polisman. Någon som motsvarar den beskrivningen har vi inte tagit hand om!
Vakna pappa! VAKNA! Du har glömt att ta dina sömntabletter.
Lars Ström tog en tur med sin nya elbil. Plötsligt fick han sladd, tappade kontakten och slog en Volt
Olle kan du nämna en stad i Italien?
Gärna fröken, vilken?
Hört på dansgolvet:
Förlåt! Kan jag få nästa dans? Gärna. Jag vill inte ha den.
Pappa!!! mjölken går ut i morgon.
Då får vi väl låsa in den
Det var en gång en man som målade ett vitt staket. Det var vitt-sen
Vad får man om man korsar en papegoja med en giraff?
"En gaphals."
Fjärilsmannen frågar fjärilstjejen.
Ska vi ha barn??
Nej, det blir bara larv!
En man stod och visslade och tittade upp i luften
En annan man kom förbi och undrade vad han gjorde
Jag visslar på min hund
Men du tittar ju upp i luften
Ja, det är en fågelhund
Vad kallar du en person som inte har alla fingrar på en hand?
Normal. De flesta har sina fingrar uppdelade på två händer.
Varför äter lejonen rått kött?
Dom vet inte hur man lagar till det.
Är det bra att skriva på fastande mage?
Nej, det är nog bättre att skriva på papper.
Vad heter Sveriges sämste skidåkare?
Åke Vilse."
Alla barnen springer ifrån styckmördaren
utom Klasse för han ligger redan i en kasse
De
Roy
ÄssÄmFyraFotPeDahl