PTS har en informations PDF där priserna av auktionen visas för varje kommun. Det kan vara en liten indikation som avslöjar vad vår hobby kan börja bli värd om andra vill åt våra frekvenser. Kul att se buden från de kommunala bolagen samt att man inte lyckades sälja hela frekvensområdet.
PTS infosida: http://www.pts.se/Dokument/dokument.asp?ItemId=7389
Tidningen Ny teknik skriver i sin artikel följande:
Bredbandsbolaget är förteget om sina planer för tillstånden.
- Vi förbereder oss för olika tekniktyper för framtiden. Idag erbjuder vi access till internet och det kommer vi att göra i framtiden oavsett om den är fast eller mobil, säger Marcus Nylén, vd för Bredbandsbolaget.
Han kommenterar varken teknikval eller tidplaner.
Telia betalar näst mest
Näst Telenor kom Telia som betalar 581.000 kronor för tillstånd i tolv kommuner – troligen i landets större städer med tanke på totalpriset.
IT Norrbotten tog å andra sidan hem tillstånd i tretton kommuner, men kom undan med 36.000 kronor.
Dyrast var ett tillstånd i Göteborg som gick loss på 332.000 kronor, medan det dyraste tillståndet i Stockholm ropades in för 312.000 kronor.
Totalt såldes 402 av de 1160 tillstånden till 44 aktörer.
Intresserade fick tillstånd
- I de allra flesta fallen blev det så att de som var intresserade av ett tillstånd också kom över det. Så i den formen som auktionen utgör så har det fungerat tycker vi, säger Johan Mårtensson, avdelningschef för spektrum- och marknadsavdelningen på PTS.
Auktionen som startade förra måndagen drog totalt in närmare 4,5 miljoner kronor.
Fyra tillstånd fanns tillgängliga i varje kommun.
- Det var ordentlig konkurrens i vissa områden, och i andra områden ett mycket svagt intresse. Så nu ska vi ta tag i processen för att hantera otilldelade tillstånd, säger Johan Mårtensson.
Wimax möjligt
Tillstånden ligger i frekvensbandet 3,6 till 3,8 GHz. Reglerna för vad man får göra med dem är mycket fria, men den naturligaste användningen är trådlöst bredband, där adsl och fiber inte når fram. Wimax är en möjlig teknik.
Räckvidden är i teorin sämre än för exempelvis 3g, men genom riktade antenner till fasta punkter når man ändå relativt långt.
Eftersom det främst handlar om glesbygd är det ekonomiska intresset för tillstånden relativt litet.