|
|
SRS nyhetsbrev V.12 2009-03-18
HEJ Mejlingslistan
Idag blir det mest om den nya ICOM HF stationen IC-7600. Vi slipper D-STAR idag och koncentrerar oss på IC-7600. Det lär komma mer än så här om denna radio, givetvis skall vi djupdyka i den framöver, gå igenom den block för block för att alla skall förstå varför den är så bra.
Vad betyder Cellular blocked?
Då vi snart får mer av 7 MHz bandet försöker jag få lite fart på antennbyggandet, och ger några exempel på byggen. De vanligaste och enklaste grundantenntyperna, dipoler GP etc. vi gör det lätt för oss och överser med de flesta kompromisser, upp med en tråd och försök komma igång är vad som gäller. Givetvis är de flesta förtrogna med antennerna, men vi har nybörjare oxo. Förhoppningsvis kan du lära dig mer om 7 MHz vågutbredning, och inte minst nya antenner. Men först måste vi få ur fingern och börja bygga antenner överhuvudtaget. Sen kan man gå på djupet och teoretisera. Vidare tänker jag på det material som brukar ligga och skräpa och som kan användas som antenn. Mer avancerade antennprojekt kräver investeringar.
Tänk på att vi närmar oss med stora språng nu vårens höjdpunkt, det alla talar om, ESKILSTUNA så klart.
Jag försöker (med undertryck på försöker) reda ut det nya begreppet MGM, som skall ersätta "digitala moder".
Varför skall man vara kritiskt tänkande och försöka tolka vad som sägs och skrivs? Enkelt, du kan bli lurad annars.
Någon kopierar ICOM stationer, det har uppdagats att det florerar IC-2725H som kopior.
Det låter som en saga, men det är sant och jag har bilder som visar de små skillnaderna, man har exvis slipat bort beteckningar på CPU.
Vi firar vårdagjämning på fredag dvs den 2009-03-20.
Om en vecka ställer vi fram våra klockor en timme och får långa ljusa kvällar efter jobbet. Perfekt för antennjobb.
Viktiga datum för HAM händelser 2009-01-16
Låt oss då börja med ESKILSTUNA, 2009-03-21. Det evenemanget läser du om här: http://www.sk5lw.com/hamfest/2009/hamfest2009.htm SRS ställer givetvis ut och visar godbitar som vanligt. Dessvärre han vi inte få hem någon IC-7600 den här gången. IC-7200, IC-756PROIII, IC-7700, IC-7800 och R9500. Provprata D-STAR i två UHF handapparater. Vi kör på 433,4500 MHz DV.
Eskilstuna är ett vårtecken, se till att du oxo får vårkänslor. Ha en tjuga i beredskap å kommer du in snabbt, och kan vinna något kul.
Så här står det på hemsidan om det årliga evenemanget:
Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa och loppis lördagen den 21 mars i Munktellarenan. kl. 10 till kl. 16.
Stor Cafeteria!
Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Centralt med gångavstånd till Eskilstuna centrum och tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. I Eskilstuna finns något för hela familjen, alla kan hänga med.
Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78.
SSA årsmöte2009-04-18,19: se SSA hemsida http://www.ssa.se/
Här finner vi att SSA årsmöte äger rum i Täby.
Årsmötet äger rum den 2009-04-18,19 (April 18 och 19)l och plats blir liksom 2002, Täby Park Hotel, "allt under ett tak". Mera info kommer successivt på Täby Sändaramatörers hemsida http://www.sk0mt.net/ och dessutom i QTC nr 1.
Vi får njuta av IC-7600
Loppis i Nykvarn 30 maj
SRS kommer som vanligt och detta händer lördagen den 2009-05-30
Mer info kommer.
Loppis i Norrköping 2009-10-10
Lördagen den 10 oktober 2009 är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer fakta kommer framöver året.
IC-7200 testades i QTC före jul
Testen finns hos mig som fil och den som slarvat bort QTC och vill läsa kan bara mejla mig och be om den.
Teknisk rapport IC-756PRO
Den som vill studera lite djupare om IC-756PROall kan ta hem denna fil. En 5 sidig Pdf som beskriver hur mycket effektivare de branta DSP skapade filtren är med grafiska bilder. En sida ägnas åt inkoppling till dator med transformatorer för att galvaniskt skilja vid MGM körning. Ett PSK interface som man kallar det. Dessutom några tips om hur man bäst använder filterfabriken.
Denna Tech rapport är från den första PRO tiden men gäller i högsta grad även för PROIII.
Finns på vår hemsida.
Mejla mig om du vill studera pdf-filen.
Kopior av IC-2725H förekommer
Nu har det hänt igen, någon kopierar och säljer ICOM radiostationer. Jag har tidigare berättat om att det sker med bl.a marina VHF stationer.
Vi har fått reda på att det förekommer kopior av ICOM IC-2725H på marknaden. IC-2725 är en av våra tvåbandstationer för HAM VHF och UHF och är rätt vanlig, vi har sålt många de senaste åren. Men det förekommer kopior, var de är gjorda vet jag inte, men bilder visar hur man kan avslöja dessa kopior. Det visar sig att dessa går sönder onormalt ofta, och ICOM vill givetvis inte ta åt sig av detta och få dålig rykte. Det går förstås att kolla med serienumret om din IC-2725 är köpt av SRS. Vi kommer förstås att intensifiera serienummerkontrollen och vi kommer INTE att åtaga oss någon som helst support eller reparation av dessa kopior. Hur kan det då vara lönsamt att kopiera en amatörradiostation? En bra fråga, men det har skett ett antal gånger genom tiderna, och USA och Asien marknaderna är stora för billiga grejer. Så tydligen finns det pengar i dessa apparater, som förmodligen inte bara går till amatörradiobruk. Som enskild radioamatör är det viktigt att kontrollera ursprunget om du köper en begagnad radio.
Finns då andra ICOM stationer i form av undermåliga kopior?
En bra fråga och för att i möjligaste mån stävja detta kommer vi att alltid fråga om serienummer innan någon support kan ges. Man kan fråga sig vad det har för betydelse då? Det viktigaste är att kopiorna kan ha sämre kvalitet, det gör då att ICOM får oförtjänt dåligt rykte. Kopiorna kan gå sönder och behöva lagas, SRS ställer då inte upp på sådant. Och, Ja det kan bli vilken modell som helst som kommer ut i form av kopia. Så se alltid till att verifiera serienumret eller be att få kvittot om du köper begagnad ICOM. Riggar som IC-7200 ligger bra till för att kopieras.
Vad gör man om det visar sig att man köpt en kopia?
Ställer säljaren till svars förstås. Så det gäller att köpa med kvitto, det gäller att ta säljarens namn och adress ifall du måste få tag på honom. Annars är du rätt blåst.
Kan det verkligen vara möjligt, eller sant att det tillverkas kopior av ICOM amatörradiostationer?
Själv hade jag svårt att tro det, nu inser jag att det verkligen förhåller sig så, bilder, analyser, och detta är INTE första gången, dvs detta med IC-2715H. Man måste inse att det finns enorma marknader i Asien, Afrika och andra stora länder för bra komradio. Det är givetvis så att en amatörradiostation som täcker två band och dessutom går att öppna för stora band är verkligt hårdvaluta för dessa jättelika glesbygder. Så tydligen lönar det sig.
Du blir lurad på typgodkännandet om du köper en kopia
En kopia av en känd radio, som ICOM:s IC-2725H, är givetvis inte typad, även om typgodkännande symbolerna är tryckta på både kartongen och apparaten, så är du lurad oxo därvidlag.
Mer om D-STAR
http://9z4bm.tripod.com/id22.html
Här kan du hämta hem JARL filmen om D-STAR
Eller här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem den och se på klubbmötet.
"Sanningen om 50 MHz"
Täby sändareamatörer har på sin hemsida den här artikeln: "sanningen om 50 MHz". Vi har ju hittills haft lite svårt att tolka vad som verkligen gäller. Man skrev därför direkt till PTS och fick svaret som du kan läsa på länken:
http://www.sk0mt.net/aktuellt.html
Hur kan en så enkel sak blir så svårtolkad?
Svaret är väl att man kanske uttrycker sig tvetydigt. Om man kunde uttrycka sig så att det bara går att tolka på ett enda sätt, med rätt valda ord och formuleringar, så kanske det vore enklare. Till vår hjälp har vi ju ett språk, Svenska i detta fall. Vi har en grammatik som skall hjälpa oss. Lika förbannat blir det fel.
Fattaru, you know, eller va? You know......Bah, typ.
Och jag som redan kört flera QSO:n är jag nu en brottsling?
Alla ICOM:s mikrofoner
Här kan du se en sammanställning av det stora antal mickar som förekommit: http://ham.srsab.se/icom_ham/micreferense.htm
Vad betyder "Cellular blocked"?
Vi kan se ordet i broschyrerna på ICOM:s apparater ibland under specifikationerna där frekvensområdet redovisas. Jo det handlar om att amatörradiostationer som är avsedda för den Amerikanska marknaden inte kan lyssna på frekvenser där Cellular radio finns. Mottagaren är blockerad där. Cellular radio är en sorts analoga mobiltelefoner, liknande våra nu utrangerade MTD och NMT system. Vi ser ibland på amerikanska filmer att de kallar sin mobiltelefon för "cellphone". "Cellerna" är de små områden varje basstation täcker. FCC tror att man kan lova mobiltelefonföretagen att ingen kan lyssna på mobiltelefontrafiken om man förbjuder mottagare i dessa frekvensband. (Snacka om planekonomi). Det hela liknar lite av de löjliga förbud vi hade i en del Europeiska länder under kalla kriget. Exvis var det förr förbjudet att ha mottagare och lyssna på Polisradio. Hur kan man tro att sådana förbud fungerar? Tror verkligen mobiltelefonkunderna på att ingen lyssnar?
Knappast, men SRS åtar sig INTE att öppna, eller modifiera amatörradiostationer som köpts i USA, från denna blockering, dvs icke CE märkta. Vissa modeller kan ha all mottagning utanför amatörbanden Cellular blockerade. Dvs bara täcka 144-148 samt 440 - 450 MHz.
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600 IC-7600 IC-7600 IC-7600
IC-7600, 10 kg, +30dBm, 104 dB radio i en låda som PROIII:an
Vi talar om IC-7600, en helt ny HF station i storlek som en PRO, men med egenskaper som IC-7700 och 7800. IC-7600 är en dubbelsuper, till skillnad mot PROIII som hade tre mellanfrekvenser. Men till likhet med 7700 och 7800. Med två mellanfrekvenser vinner vi i flera egenskaper. Men det är dyrt och svårt att blanda i så stora steg. ICOM har patent på andra blandaren som blandar från första höga MF på 64,455 MHz till 36 kHz. Till detta krävs en mycket avancerad blandare, en så kallad image rejection mixer. Med dubbla dubbelbalanserade blandare kan man åstadkomma detta. Det skall dock tilläggas att det förekommer enkla billiga radiostationer som har två blandningar, men där är avsikten inte att åstadkomma en så bra mottagare som möjligt utan en så billig sak som möjligt. Resultatet är som väntat. ICOM:s metod går inte att kopiera då den är patenterad och med endast två blandningar vinner vi med lägre bredbandigt oönskat brus, vi vinner i mindre oönskade falska frekvenser, vi vinner i dynamik och distorsion. En stor vinst med färre MF:ar och blandare är lägre inomband distorsion. Dvs den hörbara distorsionen i passbandet, inom valt bandbredd.
IC-7600 håller ungefär storleken av IC-756all, och mäter 340 x 116 x 280 mm. IC-7600 drivs med yttre 13,8 Volt (+-15%) och ger 100 Watt ut. Inbyggd antennavstämmare och med uttag för yttre utomhusavstämmare typ AH-4 eller AT-140.
IC-7600 har ytterst kraftfulla DSP:er
Två stycken DSP kretsar skapar allt som behövs för att få en fantastisk mottagare och en spektrumpresentatör med sällan skådad upplösning. Vad sägs om:
DSP för mottagare och sändare, den som skapar andra MF, AGC, Filtren Passbandstuningarna detektorerna hög och lågpassfiltren, detektorerna, modulationen och dess bandbredder i TX samt HF klippern och mycket annat. Består av kretsen TMS320C6726B vilken är en 32 Bitars DSP med intern klockfrekvens på 266 MHz! Denna DSP krets kan klara 1600 MFLOPS, (MFLOPS = mått på beräkningskapacitet.)
DSP för Spektrumpresentatören är en 32 bitars TMS320C6720 med intern klockfrekvens på 200 MHz och den klarar 1200 MFLOPS.
För att jämföra med IC-756PROIII gäller att där är DSP klockfrekvensen 50 MHz och IC-756POIII DSP klarar bara 150 MFLOPS.
Mer än tio ggr så hög beräkningskapacitet i IC-7600 plus en egen DSP för Spektrumpresentatören gör att IC-7600 blir något av det mest fantastiska du någonsin lyssnat och sett på.
MFLOPS
MFLOPS = Mega FLoating Operations Per Second.
Ett mått på en dators förmåga att göra beräkningar. Dvs hur många flyttals operationer per tidsenhet, (sekund) den klarar av. Enheten används mest för att mäta och jämföra datorer som huvudsakligen används för amtematiska beräkningar. DSP i IC-7600 och de andra ICOM riggarna med DSP gör just matematiska beräkningar för att åstadkomma filter etc.
Du kan ju testa att knappa in små tal på räknedosan, exvis 1+2=3 och se hur många du klarar per sekund. Kanske blir det snabbare med huvudräkning. Men någon MFLOPS lär vi inte klara. Dock gör väl hjärnan hela tiden någon form av beräkningsarbete, den skall ju behandla allt vi ser hör och känner. Detta är nog inte så lite och säkert jämförbar med en DSP i klassen vi talar om.
"Stationerna bara finns där"
Så sa dom när IC-756PRO kom, i en vanlig mottagare hörs de svaga stationerna med, i, eller inbäddat i bruset, i IC-756PRO ligger stationerna även om de är svaga ovanpå bruset. Det var mycket mer njutbart att lyssna med en PRO. Detta sades över hela världen. Jag funderade mycket på vad detta kunde bero på, hur kan dom säga så? Vad är det man hör? Jag har själv lyssnat och jämfört PRO med andra vanliga mottagare, och instämmer. Jag har alltid varit imponerad av vad våra kunder kan uträtta, vad de kan höra, hur de uppfattar och verkligen njuter av sina ICOM stationer. Numera inser jag att det man hör är extremt lågt inomband distorsion, eller snarare det man inte hör, avsaknaden av distorsion som gör att man säger så.. Med lägre distorsion i mellanfrekvenser, blandare och kristallfilter får vi en mer orörd signal att lyssna på. Att förstärka och förmedla samt sedan detektera en svag signal som skall gå igenom en mottagare tillsammans med brus och QRM kräver låg distorsion, att tillföra distorsion till en så komplex signal som signal med brus kan bara ge ett resultat, mer oljud. Med en mycket linjär mottagare genom hela MF:en, som ju en 32 bitars digital mottagare kan ge, får vi ett helt annat resultat. IC-7600 är ett ytterligare steg i rätt riktning. Färre analoga steg, färre blandare, färre analoga detektorer, och en allt mer förfinad upplösning i de digitala delarna med en otroligt kraftfull DSP.
Förr försökte man lite primitivt uppnå de här effekterna genom att exvis byta dioder i produktdetektorn mot skottky dioder.
IC-7600 har fått en större display
En sk bredbildsdisplay, widescreen, med diagonalen 148 mm. Bildytans mått är i SI enheter 130,2 x 68,9 mm. För den som vill veta hur stor den är i tum så är det frågan om en 5,8 tums bildskärm. Den analoga S-metern har fått ge vika för ICOM:s berömda bildskärms mätare. Därmed är det lite mindre utrymme till vänster på riggen. Men desto mer information på färgdisplayen. Bakgrundsljuset kommer på IC-7600 från vita LED, till skillnad mot IC-756all som belystes av ett litet minlysrör, plasmalampa. Med detta får vi stabilare ljus, längre livslängd och snabbare uppstart. Den bredare bildskärmen ger plats för en ännu större spektrumanalysator. Under bildskärmen får man nu plats med 6 knappar istället för de fem som IC-756all har.
Första MF i IC-7600
Är 64,455 MHz och innehåller tre olika kristallfilter, valbara allt efter trafiksätt och smak. Bandbredderna är 3, 6 och 15 kHz. Genom att blanda upp till en hög första MF får vi möjligheten till en heltäckande mottagare och sändare. Det är därför inga problem om nya amatörband släpps i framtiden. Dessutom kommer frekvenssyntesen att få ett relativt litet frekvensområde. Något som gagnar dess spektrala renhet, liksom lågt oönskat bredbandigt brus.
Den dynamiska brusreduceringen i IC-7600
Använder den extremt kraftfulla DSP kretsen som jag har beskrivit som mer än 10 ggr så kraftfull som den i IC-756PROIII. Med avancerad programvara kan den ge lyssnaren en effektiv dynamisk brusreducering med en kvalitet jämförbar med IC-7800 och 7700.
Brusreduceringen går att ställa i 16 nivåer, och ger en kraftfull förbättring av signalbrus förhållandet, vid extrema förhållanden och vid alla trafiksätt.
Universalinstrument visar alla parametrar på IC-7600
Förutom det virtuella vridspoleinstrumentet på bildskärmen kan man kalla fram alla mätare, du kan se signalstyrka eller uteffekt, samtidigt som ALC, SWR, Compression temperatur ström till PA och spänning till PA. Något för den som vill ha perfekt övervakning av allt.
Totalt sju skalor på en enda bildskärmsdel.
IC-7600 har HF klipper för talbehandling
En HF klipper processar din röst utan att tillföra den distorsion som en LF klipper åstadkommer, du kommer att få en kraftfull signal även med den "lilla rösten". Låg distorsion, tyngd och kraft i utsignalen med låg distorsion. IC-7600 alstrar med hjälp av DSP en signal som efterliknar en äkta HF klippt signal, men mycket bättre och med ännu lägre distorsion.
Med hjälp av tonkontrollerna för sändareljudet, samt de tre olika bandbredderna vid SSB sändning kan du skapa det ljud du vill ha med den styrka och punsch som knappast vore möjlig med analoga konstruktioner.
Men den analoga S-metern är nu borta
För alltid kanske, jo vi vet ju att mannen som lindade vridspolar tyvärr är avliden sedan flera år. Ingen annan har velat lära sig linda dessa små mekaniska underverk, det är ju ändå en spole av 0,05 mm lackad koppartråd som skall lindas i en snygg spole med 200 varv. Vi får i framtiden nöja oss med andra typer av indikatorer för de saker vi vill mäta. I en Voltmeter duger ju digital visning, dvs med spänningen i siffror, exvis 13,81 Volt. En S-meter rör sig ju och man skall få en känslomässig upplevelse av signalnivån av en sådan. Därför krävs ett visst beteende, den skall vara följsam, snabb, ha lagom tröghet och en sorts egenvikt, svängmassa, en sorts dödvikt. ICOM har i och med IC-7800 skapat en sådan som bild på riggarnas färgbildskärm, IC-7600 har en sådan. En bild av en S-meter visar sig med en naturtrogenhet som är slående. Näst intill förväxling beter den sig som ett mekaniskt instrument.
Två mottagare av samma höga klass i IC-7600
ICOM har inte lockats att bygga in en sämre mottagare som submottagare utan envisas med att hålla båda mottagare av samma höga kvalitet. De två mottagarna MÅSTE vara exakt lika. Detta gör att man har gett avkall på att ha dubblering ända fram till högtalaren.
Man kan heller inte använda de två mottagarna på två band annat än med vissa restriktioner. Fördelen är dock att man kan lita på både Main och Sub mottagaren. Båda mottagare låter exakt lika, samma känslighet, samma distorsionsegenskaper, samma fasförhållande, samma brusegenskaper och båda är låsta till samma frekvensreferens.
AGC systemet
AGC systemet är en mottagares själ, AGC = Automatic Gain Control, systemet som gör att vi får en någorlunda konstant nivå i högtalaren trots att insignalen varierar väldigt mycket. Världen är full av dåliga AGC system, och många radiomottagare för CW SSB har fått sin dom genom detta. ICOM har alltid haft ett avancerat och pålitligt AGC system som ger lyssnaren en mjuk och distorsionsfri mottagning, utan överstyrda första stavelser. AGC systemet i IC-7600 kan ställas in för alla tänkbara tidskonstanter per trafiksätt och med tre snabbval.
Mottagaren låter mjukt fint och tröttar inte ut lyssnaren. Man orkar lyssna i timmar och ändå njuta av vad man hör. Tre AGC tider finns som default i respektive trafiksätt.
AGC systemet i IC-7600 har två separata reglerslingor
Genom detta får man tillräckliga resurser för att kunna hålla konstant nivå trots mer än 100 dB i variation på inkommande signal. Det första reglersystemet i AGC jobbar analog i stegen efter andra blandaren. Andra, och huvudslingan alstrar sin styrspänning i DSP slutskede och reglerar förstärkningen dels i första MF steget dels i själva DSP enheten. Resultatet är ett reglersystem som klarar den stora dynamiken, och som kan reglera utan överskjut, underskjut eller att tillföra distorsion. Vi får en mottagare som låter perfekt. Med fria val av tidskonstanter, för alla typer av trafik.
Gå in i AGC fabriken och röj lite
I din ICOM DSP radio, finns en AGC fabrik där du själv bestämmer tiderna för AGC systemet. Man får upp en tabell över alla trafiksätten och tre snabbval av tidskonstant. Exvis kan du sätta 1, 2 eller 6 sekunder på SSB. Fabriksinställningarna kan man förståss köra med, men genom att lära sig vad AGC innebär för mottagningen och göra egna finjusteringar kan du optimera mottagaren för din smak. Fabriksinställningen för CW, dvs det trafiksätt där du lyssnar och sänder Morse har som default ganska snabba tider. 0,1 sek som snabbaste. Det lönar sig definitivt att ställa in lite långsammare tider själv. Exvis 0,8 1,5 och 5 sekunder.
Långa tider används när du har en störningsfri mottagning, där du lyssnar på lite längre sändningspass, och vill ha en lugn ostörd mottagning. Snabba AGC tider gäller när det är bråttom, exvis vid test trafik. När du har bråttom att kunna läsa svaga sigs efter starka.
Lite siffror från specifikationerna IC-7600
Som vanligt bjuder inte specifikationerna på några överraskande nya siffror, utan den är utförd som den har sett ut i alla år, konservativt sparsmakad.
Vi kan dock sett trafiksätten är som vanligt LSB, USB, CW, AM, FM, RTTY som betyder Baudot koden, samt PSK-31 som ju är nytt.
101 minnen, 50 Ohm utgång, 2 st SO-259 jackar för antenner. Många önskar sig BNC eller N-kontakter, vad som skulle hända om någon tillverkare av HF radio och satt på BNC eller N-kontakter vet jag inte, katastrof kanske jordbävning eller tyfon. Nej det vågar vi inte sade stämman. Storlek däremot är bruklig att man anger, 340 x 116 x 280 mm. Vi kan få måtten i 1800 talets måttenheter om vi vill, det lär finnas länder som mäter i tum ännu.
10 kg väger en IC-7600 och vill ha upp till 23 Ampere vid 13,8 Volt. Vid mottagning vill den ha sina modiga 3,5 Amp. Att sändaren kan klämma ur sig 100 watt är väl ingen nyhet. Övertoner spurrar bärvågsrest och oönskat sidband är mycket goda siffror kan vi utläsa. Ja dessa siffror är mycket sparsamt specade och i verkligheten är det åtskilligt bättre.
Mottagaren då MF:ar har vi redan konstaterat är 64,455 och 36 kHz, känsligheten är tillräcklig, eller mycket väl tillräcklig, men framför allt jämt fördelad över hela frekvensområdet. Antennavstämmaren klarar antenner med missanpassningen 1 till 3 och lite mindre på 50 MHz, och kan arbeta med minst 8 Watt. Den maximala dämpningen med avstämd avstämmare är 1 dB. Oftast handlar det om mindre typiskt 0,5 dB.
Att displayen är på 5,8 tum är intetsägande och jag måste själv mäta upp dess bildyta för att våra Nordiska kunder skall få rätt fakta.
LED-ljuskällor som bakgrundsbelysning på IC-7600.ans bildskärm
Inget mer lysrör eller plasmaljuskälla, utan LED lyser upp den färggranna och kontrastrika bildskärmen på IC-7600. Detta ger oss snabbare uppstart, stabilare ljusstyrka och längre livslängd. Och visst är LED ett miljövänligare sätt att skaffa lyse.
USB kontakter på IC-7600
En fram och en bak. I den främre kan du köra ditt USB minne och spara inställningar och ljudfiler, i den bakre kan du ansluta dig till datorn och köra alla kommandon plus att få in och ut LF samt PTT.
50 MHz på IC-7600
IC-7600 är en mycket stark 50 MHz station, med mycket hög känslighet, antenntuner som går på 50 MHz, extremt lågt brus och med extremt lågt inomband brus och distorsion förmår den presentera svaga stationer utan att gröta ihop dem med bruset. Med IC-7600 kan du lyssna hela vägen upp till 60 MHz, dvs från 30 kHz till 60 MHz, och den täcker därmed 30 - 60 MHz för den som vill lyssna på komradio från hela världen under kommande solfläcksuppgång.
Med den automatiska antennväljaren kopplas automatiskt din 50 MHz antenn in när du väljer det frekvensbandet.
IC-7600 kör två moder av RTTY (MGM) med bara ett USB tangentbord som enda tillbehör.
Tryck in ett USB keyboard så kan du köra RTTY både i sändning och i mottagning.
IC-7600 har dekoder och encoder för både RTTY Baudot och den moderna PSK-31, du behöver ingen dator. Baudot är den fembitars kod som det hela började med, ibland kallas den för RTTY, men RTTY är ett samlingsnamn för fjärrskrift, och där ingår PSK-31 som är ett av de minst bandbreddskrävande trafiksätt vi har som radioamatör. RTTY = Radio Tele TYpe, Sv: Radio Fjärr Skrift. PSK-31 kör med någon Watt och med små antenner hela världen där man inte ens kan höra att det finns en signal med örat.
IC-7600 är en dubbelsuper
Från enkelsuper via kvadrupelsuper är vi nu tillbaka med bara två blandningar, två mellanfrekvenser. Betyder då detta att vi i framtiden återigen får se kvalitetsmottagare med en blandning, ger oss framtiden enkelsuprar igen? Bra fråga. Låt oss spekulera lite. Jag tror att vi i framtiden kommer att ha två mellanfrekvenser men där den andra MF:en kommer att bli högre än 36 kHz, detta sedan ännu kraftfullare DSP system konstruerats. Att en användbar DSP som funkar ända uppe vid 64 MHz skulle komma är nog inte troligt, i alla fall inte om mottagaren skall få plats i radiorummet, eller vara uppnåelig för en vanlig plånbok. Att enklare mottagare med så hög enda som första MF kan komma kan vara möjligt, men vi spekulerar nu om kvalitetsmottagare. Mjukvarudefinerade, mottagare då? De skall ju inte ha någon MF, men det lär dröja innan dessa är något annat än ett exempel på vad som går att bygga och att de skall bli en kvalitetsmottagare. En DSP mottagare med blandning direkt till den låga MF:en där DSP kan jobba då? Kanske direkt med en blandning till 450 kHz eller kanske 200 kHz som första och enda MF. OK med då får vi problem med spegelfrekvensdämpningen, och det krävs mycket skarpa filter före mottagaren, eller en mycket avancerad preselektor. ICOM har en sådan preselektor, det som kallas digiselekt i IC-7800 och 7700, så kanske man funderar på en eventuell framtid. Men lokaloscillatorn då, med en låg första och enda MF krävs en frekvenssyntes med många fler oktaver i frekvensområde. Då skulle vi vara tillbaka i ruta ett när det gäller spektral renhet från oscillatorn. Ja vi måste inse att konstruktion av goda mottagare är ett dilemma, med användande av tidens utvecklade komponenter kommer man ändå framåt steg för steg.
Digitalt framställt manuell Notch i tre varianter på IC-7600
Även Notch filtret skapas av DSP systemet, det blir därmed av en helt annan värd an vi är vana vid i analoga konstruktioner. AutoNotch plockar bort ljud som piper, även om de är flera, lika snabbt som du trycker på knappen försvinner tjuten. Med den manuella Notchen kan du njuta av att själv skruva bort de tjutande oljud du inte vill höra. Den manuella Notchen dämpar 70 - 90 dB! Beroende på inställd bandbredd. Notchen kan nämligen ställas in i tre olika bandbredder. En smaksak, men en Notch med vald bandbredd har även en sorts signalbehandlingsfunktion, det finns chans att filtrera fram en svag signal genom att notcha bort en del av passbandet, som inte behövs för att göra signalen hörbar.
IC-7600 har en egen filterfabrik
Där du skapa tre snabbval av bandbredder för respektive trafiksätt, där även LSB-D och USB-D är egna trafiksätt. USB-D är när micken är bortkopplad från SSB sändaren och datorn inkopplad för att köra RTTY, PSK-31 kör man ju i SSB och med en smal bandbredd får du en välbehövlig förselektion till datorns PSK-31 demodulator. Vid AM kan du välja exvis 9 kHz bandbredd och få super HiFi ljud från BC stationer. Vill du DX:a och höra svaga ohörbara AM stationer kan du gå ner till 3kHz Bandbredd. Filterfabriken når man genom några tryck på knapparna under displayen och den är enkel att använda.
Digitalt framställda mellanfrekvensfilter i IC-7600
Inga dyra kristallfilter här inte, inga CW filter som måste köpas i efterhand. Med de DSP skapade filtren kan du när som helst "bygga" de filter du trivs bäst med. Exvis vid CW 50 Hz! Till 3600 Hz bandbredd. SSB med 50, 100, 1200 2400 eller 3600 Hz badbredd, eller vilket 50 Hz steg däremellan du vill. Forna kristallfilter i all sin glans kunde stoltsera med en formfaktor på drygt 1:2,5 när de var som bäst, och några dB ojämnheter, samt en osymmetri som de flesta tycker är något fel när man idag lyssnar på de finaste kristallfiltren. Många tycker att filter är det viktigaste i en god mottagare, vilket med all rätt vi kan hålla med om. Så bra filter får man i ICOM:s DSP skapade filter. Formfaktorn ligger på c:a 1:1,15. Osymmetri och ojämnheter förekommer inte i ICOM:s DSP-filter. Formfaktorn säger förhållandet mellan bandbredderna vid - 6 dB och -60 dB. Snabbval av tre förinställda filter i varje trafiksätt gör det snabbt som en plätt att välja om filter.
Filterfabriken medger även val av filterform
Samt filterval i första mellanfrekvensen. I filterfabriken kan du välja form hos huvudfiltren mjuka kurvor eller skarpa kurvor. För många kan kontrasten mellan de otroligt branta filtren i en ICOM station jämfört med gamla kristallfilter vara stor, därför finns möjligheter att välja en filterkurva som är lite mjukare. En sådan mjukare filterkaraktär ger ett annat ljud. Detta är smaksaker för den verkligt erfarna radioamatören som vet vad han skall lyssna efter. Du kan även välja filter i första mellanfrekvensen där sitter kristallfilter och första MF är 64,455 MHz, dessa filter är givetvis inte lika branta som filter på lägre frekvenser och påverkar knappast ljudet, däremot är avsikten att de på ett tidigt stadium i mottagaren stänga ute starka störande stationer. Något som kräver att dessa har extremt rena sändare, detta är något vi inte har ännu, mer än om någon ligger exvis 5 kHz ifrån som granne med en IC-7800,7700 eller annan välbyggd ICOM station. Att få bort sidbandsbrus från närliggande stationer om dessa har dåliga sidbandsbrusegenskaper går givetvis inte med något som helst filter i en mottagare. Vid ARRL testen provas med signalgeneratorer som är extremt rena selektiviteten vid +- 2 kHz och då kan dessa filter ha verkan.
Dual watch
IC-7600 har liksom föregångaren IC-756PROIII dubbla frekvensynteser, dubbla första blandare och dubbla uppsättningar av postförstärkare. Detta ger möjlighet att lyssna på två frekvenser samtidigt. Båda mottagare använder samma mellanfrekvens och därigenom krävs att man lyssnar med samma trafiksätt på båda mottagare.
Resultatet är två mottagare av samma höga klass, dessutom är båda mottagare faslåsta till samma referens oscillator. Med balanskontrollen bestämmer man nivån från respektive mottagare.
Frekvenssyntesen
Styrs av en högstabil TCXO, (Temnperature Compensated Xrystal Oscillator) denna har noggrannheten 0,5 ppm inom rumstemperaturområdet 0 - 50 C. 0,5 ppm betyder att radion ligger inom 5 Hz på 10 MHz. Vilket ger mycket goda egenskaper vid trafik på exvis PSK-31 som ju kräver hög frekvensstabilitet. Mer om frekvenssyntesens uppbyggnad framöver.
Digital voice memory med "tillbakagång i tiden" på IC-7600
IC-7600 kan spela in det som har hänt, man kan spela in det som hände för 15 sekunder sedan, och därmed få med det man missat. Ofta är det ju så att man kommer på att man behöver spela in något man hör, men för sent. Med IC-7600 får du med förfluten tid. Givetvis kan du spela in eget anrop och kan spela upp ditt CQ utan att anstränga din vackra röst. Med 4 kanaler av sändarminne kan du genomföra ett telefoni QSO utan att anstränga rösten.
Mottagaren kan spela in 20 olika sekvenser om vardera 30 sekunder. Knapparna för att manövrera den här digitala ljudspelaren finns på fronten och man behöver inte gå till en viss meny för att hantera denna funktion. Du kan sedan spara alla ljudfiler på ett USB minne som jackas in i frontens USB jack.
Du kan skapa egna bandgränslarm i IC-7600
Ett pip som säger att du passerat bandgränsen, vi har det i tidigare modeller, men med IC-7600 sätter du dina egna gränser. Vi kommer att få nya amatörband i framtiden och många vill använd finessen med bandgränslarm, nu kan du själv skapa dessa allteftersom vi får nya band att köra radio på. Exempel på detta kan vara att sätta gränser för en CW test och dess frekvensgränser.
Att lyssna och sända MGM med IC-7600
Och den inbyggda decodern för Baudot och PSK-31, här finns både mark space indikator och "vattenfall". Vid Baudot som kör ren frekvenskift finns ett dual peak filter. Allt för att kunna läsa mycket svaga och störda signaler.
För sändning finns 8 st sändminnen med upp till 64 tecken. För att sända RTTY Baudot eller PSK-31 krävs bara ett USB tangentbord.
Triple band stacking register på IC-7600
Liknar IC-756PRO där du vid varje bandknapp på tangentbordet på fronten kan välja tre frekvenser och med tillhörande trafiksätt.
USB jackar på båda sidor om IC-7600
På framsidan en USB type A, dvs den vanliga stor USB jacken som vi finner på USB minnen, bak finns en USB type B jack den som används till sladden till datorn. Med denna kan du kontrollera IC-7600 från datorn, köra dess funktioner, låta datorn fråga exvis vilken frekvens det loggade QSO:et är på, samt köra fjärrskrift av alla moder.
Med USB minne på framsidan kan du spara ljudfiler och inställningsfiler.
Två typer av slutstegsmanöver på IC-7600
Dels ett vanligt litet tyst relä, detta tål 16 Volt och 0,5 Amp och kan användas för modernare slutsteg.
Har du ett äldre slutsteg med högre manöverspänning, då kan du byta till en högeffekt och högspännings MOS FET transistor switch, manövern tål då 250 Volt 200mA.
Vem blir först att släppa ut röken ur den?
Kanske den som har ett PA med manövern 127 VAC 400 mA induktiv last och försöker direktkoppla.
Vid Morse kan du välja stigtid i IC-7600
Dvs den tid det tar för uteffekten att uppnå full effekt vid Morse telegrafi efter att nyckeln tryckts ner. Med 2 - 10 ms stigtid kan du skapa hård eller mycket mjuk nyckling. Med mjuk nyckling får din Morsesignal ett personligt sound, och du alstar absolut minimala nyckelknäppar. Med 2 ms nyckling är kurvformen så optimal att du inte skapar onödiga nyckelknäppar men får en stuns som gör att du kommer att "slå igenom".
Man kan kalla detta för den digitala tidsålderns kontrollerade nyckelfilter.
Du inte bara lyssnar på en IC-7600, du ser stationerna i den oxo
Vad jag menar är att det man ser på spektrumpresentatören är mycket viktigt, kanske lika viktigt som det man hör, och ger därför en ny dimension till kortvågslyssnandet.
Läs mer om den fantastiska spektrumdisplayen
Spektrum presentatören är farligt vanebildande
Livsfarligt, du blir beroende. Varning! passa dig!
Spectrum scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra i frekvensdomänet. Vi kan se vad som händer omkring den frekvens där vi lyssnar. Jag kan lova att alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här funktionen och helst inte vill se en rigg utan den funktionen. Farligt vanebildande är bara förnamnet. Man ser många många fler stationer än man hinner leta upp genom att bara ratta på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har IC-7600 fått en viktig funktion extra på spektrumpresentatören. Men först kan vi konstatera att själva bilden av spektrat är länge, en följd av att bildskärmen är längre.
På de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i olika steg. Detta sätt att visa kallas "center mode". Nu kan man liksom på IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis bildskärmen visar CW delen 7000 - 7040 kHz, endast den del vi använder vid Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar. Det här sättet att visa spektrat kallas "fixed mode". Båda metoder har sitt berättigande och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat. Bandgränserna för visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns de olika amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske du vill ha koll på RTTY delen av 14 MHz, då ställer du in 14060 - 14100 kHz som gränser för det fasta spektrat, visaren visar var du befinner dig med mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta till en frekvens där du ser att det förekommer aktivitet, även så korta aktiviteter som bråkdelar av sekunder hinner du med att se och sedan ratta in. Är du QRP:are och vill specialgranska en liten del av ett CW band där Morse från svaga stationer förekommer, ja då väljer du bandgränserna 14050 - 14070 kHz.
Spectrumscope på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi talar om minuter, ja då är du såld.
Spektrumpresentatören visar ett stort dynamiskt område
Från brusnivån till S9+40 dB syns tydligt, med 10 dB rutor i vertikalplanet har du en logaritmisk skala. Systemet har även en egen dämpsats, 10, 20 30 dB så att du kan anpassa känsligheten exakt till de rådande förhållandena. Känsligheten, dvs förmågan att visa även de svaga signaler som bara kan höras i bruset är förvånansvärd. Tidigare försök att bygga en spektrumvisare har för det mesta blivit en oanvändbar sak, ICOM har väntat till den verkligen är brukbar.
IC-781 var ICOM:s första spektrumvisare. Den var helt analogt uppbyggd men gav ett mycket gott resultat. IC-7600 använder en hel DSP för att åstadkomma spektrat.
Tillbehör som IC-7600 kan användas med
Många av ICOM:s "gamla" tillbehör förstås. Men någon nyhet.
Slutsteget IC-PW1 1 kWatt HF till 50 MHz
Bilantennen AH-2b och den lilla populära AH-4 kan köras med en IC-7600.
Högtalare SP-23 är känd
En ny bordsmikrofon får vi avnjuta nu i vår SM-50, låt mig berätta mer om den framöver, den gamla SM-20 gäller dock även ett tag till.
En handmikrofon ligger med i asken.
CT-17 gäller för den som vill köra CI-V på det gamla viset, och inte vill använda USB kommunikationen till datorn.
Nätaggregat PS-126 samt det nya analoga PS-300 med volt och Amp mätare.
Sladdar och adaptrar finns för diverse.
Inbyggd antennavstämmare i IC-7600
Lik den vi har i IC-756all, IC-7700 och IC-7800. Den klarar att stämma av under full effekt då den är utrustad med högspänningskondingar och luftisolerade vrikondingar som drivs av små stegmotorer. Avstämmaren täcker alla HF-band samt 50 MHz och har ett minne så att den efterhand "lär sig" din antenn. Så att redan vid mottagning på ett nytt band eller en ny frekvens kommer en att gå till den inställning som rådde vid sista tillfället på den aktuella frekvensen. Detta gör att minimal tid eller ingen tid åtgår för att göra QRM....
IC-7600 kan styra AH-4
Med ansluten utomhusavstämmare av typen AH-4, eller de stora AH-2, AH-3, AT-120,AT-130 eller AT-140 serien, kan du fjärrstyrt stämma av en långvajer i skogen.
Slutsteg och drivsteg med robusta FET transistorer
Av typen RD100HHF1, monterade på en väl tilltagen kylare väl kyld av fläkten. Dessa FET transistorer ger låg IMD och tål det mesta av misshandel med kontinuerlig drift.
Morse med IC-7600
Körs i apparatens CW mode och här kan du välja pitch och sidetone, som blir samma tonhöjd, inom intervallet 300 - 900 Hz. Genom att sväva mot sidetonen kan du komma inom någon Hz på motstationens frekvens. Med AUTO TUNE knappen ställer sig apparaten in på motstationen även om han nycklar, du kan svara inom någon Hz på hans frekvens. En synnerligen avancerad AFC. Du kan välja stigtid för att anpassa utgående teckenavrundning, från 2 till 10 ms. Givetvis BK Full-BK och möjlighet att torrnyckla. Både handpump och Squeeze manipulator kan vara anslutna samtidigt. Den inbyggda elbuggen kan justeras för personlig stil.
Vi tittar på ryggen av IC-7600
På baksidan hittar vi några välkända jackar och kontakter.
Två antennjackar samt en RCA jack för separat mottagarantenn, och för separat mottagare. Obs att detta är nytt jämfört med IC-756all, du kan använda såväl extern mottagare som extern mottagarantenn. Jordskruv givetvis som vanligt. DC jacken är av den nya 4 poliga typen som vi finner på IC-7000 och IC-7200.
Anslutningen för AH-4, den gamla vanliga 4 poliga plastkontakten. Två DIN-jackar, en 7 och en 8 polig, men samma kontaktkonfiguration som andra ICOM apparater. Vidare ALC och slutstegsmanöver, obs att slutstegsmanövern kan väljas i två varianter, dels relä för lågspänningsmanöver av PA, del med MOS FET för upp till 250 Volt manöverspänning.
Nyckeljack för manipulator, USB jack för datorkontroll, samt den gamla vanliga CI-V jacken. Givetvis uttag för extern högtalare. På baksidan finner vi luftutblås för fläkten på slutsteget samt utblås för den lilla fläkten i antennavstämmaren. IC-7600 har uttag för yttre transverter och kan ställas i transvertermode.
Autotune
Det finns en sådan knapp på IC-7600, man får då en funktion som gör att man hamnar rätt i frekvens på en nycklande Morse station. Vi hamnar exakt mitt i filtret och kan minska bandbredden ner till 50 Hz utan att hamna fel i frekvens. Dessutom kommer vårt svar att hamna på samma frekvens som den vi svarar. Ett knapptryck någon sekund senare ligger vi transivt med en Morse station. Med dagens allt smalare filter, är det viktigt att vi kan svara på rätt frekvens. Dessutom blir vi ju mindre breda. Ett Morse QSO där båda använder en egen frekvens tar ju större plats. När du har tryckt på Auto Tune ligger mottagaren mitt på en bärvåg, även om den nycklar Morse, och vi kan mixtra med filtren, vi förlorar inte signal även om vi väljer ett mycket smalt filter, ner till 50 Hz! Man kan likna Auto Tune med AFC, Automatic Frequency Control, något som fanns i FM mottagare förr.
När vi ligger rätt i frekvens kan man sedan använda CW-Pitch vredet för att välja vilken tonhöjd vi vill lyssna med. Vrider du på VFO för att få en annan tonhöjd flyttar du ju sändaren, och hamnar utanför filtret i MF:en. Använder du RIT hamnar du utanför filtret. Med CW-Pitch kan du reglera tonen från 300 - 900 Hz. Många vill reglera tonen under Morsemottagningen och då är CW-Pich ratten perfekt.
"Auto Tune" funkar oxo på AM
Lyssnar du på en BCF station och inte vet på vilken frekvens den ligger på, så tryck på Auto Tunen och vips ligger vi exakt på dess bärvåg.
AFC på FM mottagare
Något man hade på tiden då inställningen av frekvens på FM mottagaren, bilradion, eller transistorradion, var helt analog. Osc drev givetvis och med AFC kunde den själv fintrimma frekvensen efterhand. Det fanns TV apparater med AFC. Ett AFC system i en sådan mottagare kunde själv hålla frekvensen rätt i kanske 500- 1000 kHz. Systemen använder FM detektorns likspänning, diskriminatornolla, när frekvensen driver kommer dess spänning av avvika från noll, bli positiv eller negativ. Denna spänning används för att trimma frekvensen på den analoga osc.
ICOM har AFC på en del mottagare
Särskilt om det är höga frekvenser, det kan vara någon handapparat som går på 1200 MHz och där kan ju en kristall driva upp till 10 kHz, utan att det är konstigt. Dessutom kan ju en motstation ligga fel. Med AFC justerar den då automatiskt in rätt frekvens. Men här går det inte via diskriminatornollan direkt på osc, utan det hela behandlas i CPU som i sin tur rattar om frekvensen via PLL syntesen. AFC kan användas vid lyssning på sattelit ttrafik då det förekommer dopplerskift, varvid då mottagaren själv trimmar in sig på rätt frekvens. Se artikeln lyssna på ISS, där ag berättar att frekvensen kan bli +-3 kHz fel pga Dopplerskiftet.
Snart dags att sända upp till 7200 kHz
Har du fått upp någon antenn är?
Jag är ganska säker på att det finns många svenska radioamatörer som hittills, överhuvudtaget inte har kört på 7 MHz bandet. Det blir en spännande upplevelse att uppleva att lära sig om vågutbredningen där. Förr lär ju 7 MHz ha varit det band man först valde att köra på. På samma vis som 3,7 MHz är första bandet nybörjaren ger sig på idag. Den första april får vi ända upp till 7200 kHz. Det betyder att du kan lägga dig nästan intill 7200 kHz och köra LSB. Exvis 7199 kHz LSB. Så är du rätt säker på att inte frekvensfel eller splatter, undertryckt sidband etc överskrider bandet.
Enklaste antennen för 7000 - 7200 kHz
Är förstås en helt vanlig halvvågsdipol. Klipp till c:a 11 meter per ben. Teoretiskt blir det 2 x 10,2 meter. Men det är bra att ha lite att klippa in antennen på. Dessutom behövs ju någon dm tråd för att knyta i balun och ändisolatorer. Tänk på att knuten vid balunen blir en sorts spole, och vi vill ju inte ha en spole där. Så knyt gärna med skalad tråd och löd ihop, kortslut spolen, (knuten). Eller linda högst två varv vid knuten på balunens öron. Samma gäller för knuten vid ändisolatorn. Som kommer att bete sig som en ändkapacitans. Balun då? Det finns flera skäl att använda balun. Ett viktigt är i dessa dagar att man då slipper strålning från kabeln, och därmed störningar. Ett annat skäl att ha balun är att man skyddar sin rigg ganska väl mot statiska urladdningar i atmosfären. (Atmosfären omkring ditt hus). Man kan förstås linda en drossel av koaxen som då utgör en strömbalun. Linda upp koaxen exvis 10 - 15 varav med diametern 10 - 15 cm, eller på ett plast rör 10 cm i diameter. Denna balun funkar bra men ger inget skydd mot urladdningar. Några (1 till 5 st) rörformiga ferriter utgör oxo de en bra strömbalun. Sittande nära mittisolatorn.
En sådan här söt liten dipol är relativt lätt att få upp även på trånga villatomter. Med tunn tråd syns den knappt. FK eller RK 0,75 till 1,5 mm2 är bra. Den som har försvarets telefontråd DL-1000 har fin tråd.
En inveterted Vee dipol för 7 MHz
Använd samma mått som i ovan artikel. Dvs börja med 2 x 11 meter. Häng upp mittisolatorn eller balunen så högt du kan, exvis på ett eller två maströr på taket. Låt ändarna slutta, förläng med snöre via isolatorer, så att de går att knyta i ändarna vid lämpliga träd buskar eller pinnar.
Observera att du bör ha en större vinkel än 100 grader, V:et får inte vara för smalt, gärna 100 - 120 grader. En inverted Vee antenn blir lite kortare än en horisontell dipol. Men det är större skäl att klippa in den då resonansen hamnar mer fel, jämfört med teorin, än för en fri horisontell antenn.
Sluttande, "tilted" dipol för 7 MHz.
Tänk på att det är utmärkt att låta din 2 x 10 meter långa dipol för 7 MHz sitta lutande, tilted. Dvs med en hög fästpunkt, exempelvis 10 - 15 meter högt, i en ända. Andra änden kan slutta till en lägre punkt exvis 5 meter över marken i ett mindre träd. Från mittpunkten skall koaxen dras så snett att den kommer ut från dipolen med 90 graders vinkel mot dipolen. Åtminstone de första 5 till 12 metrarna.
Flaggstången är utmärkt för tilted eller inverted Vee. Men kanske inte ett permanent antennfäste. Man kanske vill flagga någon gång.
Vanligtvis är det inom familjen inte populärt att blockera flaggstången med antenner.
En GP för 7 MHz
Kan vara ett kul projekt, den blir ju ganska måttligt lång, men tänk på att en GP ALLTID behöver ett bra jordplan. Vertikal kan man kalla den, men även den omnämnda dipolen jag har skrivit om ovan kan sättas som en vertikal dipol. Så låt oss säga att en vertikal antenn kan vara både en GP och en vertikal dipol. Jag menar med GP en jordplans antenn. En dryga 10 meter lång pinne, är ju lätt att åstadkomma, till skillnad mot 20 meter för en GP på 3,8 MHz. Jag föreslår ett glasfibermetspö, 6 - 10 meter långt utdraget. Tejpa skarvarna så det inte åker ihop. Att tejpa här med vulktejp blir starkt. Tejpa en tråd utmed spöet. Den kan vara ganska tunn för att inte belasta spöet. Möjligen kan man använda en kraftigare tråd först och sedan gå över till tunnare tråd mot toppen. Är ditt spö kortare, som 6 meter, kan du enkelt linda en spole av tråden på någon av de första sektionerna. Visst går det att räkna ut spolen, men det kan vara enklare med cut and try. Med ett 6 meters spö, skulle jag själv börja med att prova att linda 75 varv av 1 mm tråd på andra eller tredje sektionen. En förkortning av den vertikala delen på en GP ner till halva längden är fullt realistisk utan att ge nämnvärda förluster.
Men jordplanet är viktigt. Sätter du sprötet på taket skall du använda minst 4 st kvartsvåg långa jordplan, de läggs ut på taket och sluttar då med taklutningen. Använder du fler jordplan blir det ännu bättre. Stifta fast dem inne på vinden och det hela blir diskretare. Där inne kan du kräla omkring och spika upp 8 jordplanstrådar. Det rätta sättet att dra koaxialkabeln från en GP är rätt ner genom under jordplanet. Koaxialkabeln skall INTE utgöra ett extra jordplan, utan gå rakt ner under antennen, det betyder att den kommer ut på vinden och dras sedan ner till radion. Ändå kan du ha problem med att GP antennen "tycker" att koaxen ju verkar vara ett bra jordplan, med följd att du får HF i koaxens skärm som leds ner till radion. HF-chokar, drosslar, strömbaluner är lösningen. Linda en sådan vid matningspunkten, en vid 10 meter ifrån matningspunkten och du kanske behöver en vid 30 meter från matningspunkten eller vid radiostationen på koaxen. Drosseln kan vara en härva av koax, en linding på en ferrit, en linding på ett plaströr. Har du ferrit rör är det en bra ide att använda en hel rad sådana, exvis 5 till 10 st fixerade med buntband eller tejp.
Får du GP:en att funka utan att leda ner HF till radions chassi, ja då har du en skaplig DX antenn, DX är oxo längre avstånd inom SM.
En GP på marken
Går bra det oxo, men det är bättre om man kan få upp den några meter så att man kan gå under jordplanstrådarna. Slå ner ett rör i marken som kan hålla sprötet upprätt, om det nu är ett metspö eller ett rör. Skall du ha jordplanstrådarna på marken kan man med fördel gräva ner dem, stick ett spår med spaden i gräsmattan och pilla ner tråden några cm under gräset. 4 st kvartsvågs långa, dvs 10 meter är absolut minimum, 30 - 100 st är bättre. Med få jordplanstrådar på marken kommer jorden att fungera som en konstlast och värmas upp av din dyra HF signal. Det blir lite mikrovågsugn för maskarna. Antennen blir rätt diskret, och givetvis kan sprötet vara en flaggstång av lämplig längd, eller en sådan av glasfiber där du drar in en tråd. Jordplanstrådarna en halvmeter över marken blir bra snubbeltrådar. Inte alls trevligt, jordplanstrådarna 2 - 3meter högt, bra men fult.
Tänk på att även jordplanen kan förkortas
Med spolar. Har du fått fram, labbat fram, spolens utseende på sprötet, så kan du linda samma typ av förlängningspolar på jordplanstrådarna. Därmed kan ditt trådjordplan bli mycket mer diskret. Många menar oxo att det inte alls är nödvändigt med kvartsvågs långa jordplan, min mening är att några av kvartsvåglängd behövs och man kan sätta upp fler av annan längd. Det finns annars risk för att koaxialkabeln blir ett jordplan. Obs att jag nu givetvis talar om jordplan som sitter ovanför marken.
7 MHz med AH-4
Många har en ICOM radioanläggning med en AH-4. Den lilla vita avstämmaren som blivit så vanlig. Den kopplas till ICOM radion med en koax och en manöverledning 4 x 0,5 mm2. Lämpligt är att "drossla av" dessa, på samma sätt som jag beskrivit för de andra antennerna idag. AH-4 placeras med fördel på skorstenen, vindskivan eller ute i ett träd. Trådlängden som utgör antennen, gör du så lång att den räcker till lämplig fästpunkt. Blir den då en kvarts våglängd på något av de band du vill köra på är det en fördel att sätta upp minst en jordplanstråd, på den frekvensen. Detta anslutes till AH-4:ans jordskruv. Och dras ner ut eller under AH-4:an.
Det är inte fel med fantasi när du bygger HF antenner
Du kan ändå aldrig bygga den perfekta antennen med teori beräknade antennen. Låt dina förhållanden som träd, skorsten, vindskiva, buskar och lyktstolpar bestämma hur och vad du sätter upp. Det kan tyckas att jag gör det lätt för mig och beskriver antenner för HF på det här praktiska och oteoretiska sättet. Min ambition är att du skall få upp en antenn överhuvudtaget. Och inte bli sittande med teoretisk grubbel, omöjligheter och rädsla att det skall bli fel. Därför, experimentera, använd fantasin, kreativiteten, och med sådan, prova och experimentera så lär du dig mycket och får jättekul med hobbyn. Bor du perfekt för en större mer avancerad antenn, en kvad, en Yagi, en Rombic, eller en foursquare. Ja då bör du givetvis veta vad du ger dig på. Då duger inte metspön och buskar. Då krävs uppmätta fasningsledningar etc. När du tänt på 7 MHz kommer automatiskt intresset ifall du vill gå vidare. Avsikten med de första antennexperimenten är att komma igång, om än hjälpligt, blir det problem, ja då har du en del att studera och lära. Går det bra är det en fördel som förhoppningsvis kan sporra till mer experiment och med avancerade saker, mer kunskap och utvecklande av både din hjärncell och hobbyn.
Köra mobilt på 7 MHz
Skitkul bara det finns motstationer. Förhoppningsvis kan det bli sådana när vi får mer på 7 MHz. Själv har jag provat för några år sedan. Det är så gott som att sitta hemma och köra med dipolen, man märker knappt att det går sämre än hemifrån.
Många har en mobilantenn liggande, varför inte plocka fram spolen för 7 MHz och stämma av. Du kommer att få jättekul i bilen.
Här är en trevlig byggbeskrivning ifall du vill bygga bilantenn själv: http://www.lra.se/filer/mobilantenn-1.htm
Obs att du även här kan använda fantasin och modifiera byggbeskrivningen för att passa material som du själv har liggande.
Antenn för 7 MHz med förlängningspolar
Exvis om man bara får plats med 2 x 5 meter, eller 2 x 3,7 meter, ja då kan man linda spolar som gör att antennen får resonans på 7 MHz. Jag har flera ggr beskrivit sådana antenner. Med lite experiment går det att få till det som passar utrymmet. Vill du ha hjälp att beräkna spolar för en given antennlängd så kan jag nog hjälpa till.
Blir din antenn för lång?
Ja det låter väl konstigt, men man kan faktiskt göra precis tvärs om föregående artikel och förkorta en given antenn. Det gör man då med kondingar istället för spolar. Det är sällan detta är aktuellt, men blir din antenn 2 x 15 meter så kan du sätta kondingar i serie med tråden för att få resonans på 7150 kHz. Men det är nog enklare att skarva i med ett snöre efter 2 x 10 meter. Men tänk på att vi talar om kondingar i serie med tråden nu. En ändkapacitans är en helt annan sak och den förlänger antennen.
Men du kan göra en 3 kvartsvågs dipol för 7 MHz.
Dvs 3 x 10,2 meter = 30,6 meter per ben, dvs en tre kvartsvågsdipol på 2 x 30,6 meter. Så kan du få resonans på 7150 kHz.
Tänk då på att den här antennen ju då är en halvvågsdipol för 5 MHz. Du får dock räkna med att teorin inte stämmer så bra utan att avbitaren och SWR mätaren behövs. Vad finner vi på 5 MHz då? Detta är ju det berömda 60 meters bandet, där kan vi finna nationella BC stationer, från DX länder, med lite tålamod kan du höra sådana av DX typ, lyssna på 4,7 - 5,2 MHz. På 5195 kHz CW har du en radiofyr, den sänder MGM, ibland Morse och ibland något annat MGM trafiksätt.
5 MHz amatörband som de har i LA-landet finns här.
Har du en 2 x 20 meter lång antenn för 3,5 - 3,8 MHz, så är den en 3 kvartsvågor per ben på 11,3 MHz.
Så den vanliga koaxialdipolen för 7 MHz
Har du ett högt träd, en rak fura och lyckas få upp ett fäste på minst 20 meters höjd. Ja varför då inte prova en koaxialdipol, den blir då vertikal och hamnar nära stammen utmed trädet. Ta en koax, RG-58 elelr en RG-213, Skala den 10,5 meter, försök få ur mittledaren ur skärmen vid den punkten. Du kan sedan vika tillbaka skärmen och tejpa den utmed matarledningen. Vid öppningen tejpar du för att vatten inte skall kunna tränga in mellan skärm och hölje. Innerledaren dvs dryga 10 meter fäster du i hisslinan. Dra upp den helt till över 20 meters höjd. Om du inte får upp så högt kommer nedre delen att hamna på marken, men vad katten kör ändå. Nån meter hit eller dit på marken är väl inte hela världen. Där skärmen tar slut, dvs dryga 10 meter från den punkt du öppnade koaxen sätter du en drossel, jag har beskrivit sådan idag. Linda och gräv sedan ner resten av koaxen in till radiorummet. En slarvig antenn kanske, men det kan vara en fråga om antenn eller ingen antenn, köra 7 MHz eller inte köra 7 MHz. Så ös på bara upp med experimenten. Det faktum att en sådan här koaxialdipol kommer att sitta nära stammen på trädet är förstås en nackdel. Stammen kommer att påverka längden och du kan få trimma längden. Stammen kommer oxo att absorbera en del av effekten. Men återigen antenn eller ingen antenn, köra 7 MHz eller inte. Finns det en gren att hänga den i så kan den ju hamna någon meter utanför stammen. Och du, en sådan här koaxildipol blir rätt osynlig. Men du kan luta den, mot ett annat träd, då blir det längre plats och friare montage.
Dubbel Zepp eller liggande loop för 7 MHz
Många kommer givetvis att stämma av sin befintliga dubbelZepp, eller liggande loop med stege. Det bör gå alldeles utmärkt. En liten sådan på 4 x 10 meter borde var en bra antenn.
Balkongantenn för 7 MHz
Många bor i lägenhet, och har begränsade möjligheter att sätta upp antenner. Låt mig bara ge några förslag på antennexperiment att prova med. Se detta som förslag, och INTE färdiga antenner för 7 MHz. Jag skulle tro att det finns goda chanser att köra 7 MHz då antennerna blir lite mindre, störningsdimman kan vara lägre, eller betydligt lägre än på 3,7 MHz. Det finns således stora skäl att verkligen försöka sig på 7 MHz, om du bor HF mässigt dåligt till. Först och främst en varning, sätter du upp något antennaktigt på balkongen så finns risken att något ramlar ner på de som går på gatan. Där måste du ta ett stort ansvar och verkligen se till att grejerna sitter fast. Man kan även använda säkerhetslinor som gör att grejerna inte faller ner om något går sönder. Det är inte kul att bli ansvarig för att ett antennrör ramlat ner i en parkerad barnvagn tre vångar ner. OBS att här har du som bygger antenner HELA ANSVARET!!!! Dessutom kan det vara bra med en hemförsäkring som täcker sådant.
Jag brukar ju förespråka symmetriska antenner, med balun, detta för att i möjligaste mån hindra elnätet att bli en del av din HF antenn. Mindre störningar i både RX och vid TX med en symmetrisk antenn. De där metspöna återkommer nu som antennspröt, de finns i olika längder, upp till 10 meter. Välj exvis två stycken på 6 meter och sätt dem som liggande V. ut från balkongen. Eventuellt något eleverade. Låt spöna bära två tunna trådar, och du får en liggande inverted Vee. Balun och sedan koax in till radion. För att få upp längden och därmed resonans på 7,1 MHz kan du linda spolar på andra sektionerna.
Med ett metspö blir din antenn en långvajer. Uppburen av ett metspö. Det kräver avstämning och en motvikt. Motvikten eller jordplanet blir lätt hela elnätet, störningar och risk för att din s ändning stör andra tjänster. En motvikt kan vara en tunn tråd som hänger ner "osynligt" rakt ner vid väggen. När det är ljust kan du skjuta in spröten och det hela syns mindre.
Jag skal beräkna några exempel på spolar på metspön som då är utgångspunkter för hur man gör spolarna.
Har vi lite fantasi så kan vi säkert sätta ett metspö rakt upp åt och ett rakt ner, vi får en symmetrisk vertikal dipol på balkongräcket.
Förlängningsspolar på metspö för 7 MHz
Låt oss säga att du väljer ett 6 meters metspö och vill linda en spole för att den skall bli en kvartsvåg. Mått som är relativt praktiska och medger måttlig förlust. Köp ett par 6 meter långa glasfibermetspö, teleskopiska, och välj andra sektionen att linda spolen på. Dvs en till två meter upp på spöet. För att beräkna spolen behövs mer exakta värden, men kan du acceptera lite cut and try så är det snart gjort att få kvartsvågs resonans på en sådan här pinne. Vi behöver c:a 13 mikroHenry, eller låt oss säga 10 - 15 uH. Vi lindar med 1 mm tråd och nästan tätlindat. Man kan förstås använda FK eller RK 0,75 mm2. Med plastisolering blir spolen längre. Avsätt 200 - 300 mm av glasfiberröret till spole och vi uppskattar att spöet är c:a 20 mm tjock här. Då skulle vi behöva 70 - 90 varv för att komma rätt. Linda och prova, ligger den för högt i frekvens är det bara att linda fler varv. Vill du inte linda fler varv kan du flytta spolen neråt för att få ner frekvensen med samma spole. Se dessa siffror som utgångsvärden för experiment. Använder du metspön på 8 meter är det bara att minska spolen rejält. Hamnar du rätt är det bra att dokumentera det hela, metspö, artikelnummer och inköpsställe. Plats på spöet där du lindar, trådtyp och varvtal. Så går det snabbt nästa gång och när du skall lura kompisen att göra samma antenn.
Några skillnader mellan IC-756PRO och IC-756PRO II
Jag får ofta frågan om vad som är skillnad mellan de olika versionerna av PRO riggarna. När dessa var aktuella började jag med en liten text som skulle belysa dessa skillnader. Den blev inte riktigt färdig, men för att inte behöva ligga oanvänd tog jag fram den nu. Här är en del stolpar som förklarar grovt vad som hände mellan den första PRO och tvåan. Några likande skillnader till PROIII har jag inte. Men fortsättningen är lik denna.
Förbättrad tredje ordningens interceptpunkt
Höjd känslighet utan Pre amp
Valbar filter kurva, "mjuka" och "skarpa filter"
Förbättrad brusreducering, (Dynamic noise reduction.)
Justerbar noiseblankernivå, NB.
Höjd känslighet på bandscopet, svagare stationer synliga på spectrat.
Förbättrad LF ljudkvalitet
Höjt bakgrundsljus i displayen.
Bättre 5 tums TFT LCD Färgskärm.
MGM = RTTY? (tolkning av regler)
Nya beteckningar kommer och går. Nu heter det MGM, vilket då betyder Machine Generated Mode. Enligt IARU Region1 bandplan.
Under detta "mode" skall vi då finna Packet Radio, AX-25, RTTY (som ju är lika med 5 bitars Baudot, oftast, men vi körde även 7 bitars ASCII som RTTY ett tag), AMTOR, PACTOR, PSK-31, FSK441 etc. Man kan tolka det som att dessa trafiksätt genereras av en maskin, ofta en dator. Detta låter ju bra då slipper vi begreppet "digitala trafiksätt" (siffriga trafiksätt). Så nu är det upp till alla att berätta att man kör MGM, och Baudot eller PSK-31. Vi träffs på 7035 kHz MGM Baudot, skulle kunna vara ett sked. Förhoppningsvis blir denna beteckning lika populärt som kanalbeteckningarna. Ja ja jag tycker faktiskt man kan kalla frekvenserna för frekvens istället, och trafiksätten för vad dom är istället för någon kod.
Men hur går det då om man skall köra Morse med en maskin då? En elbugg eller tangentbord, datorn som Morse generator. Kör vi MGM Morse om vi kör med elbugg, ja om vi inte tycker att hanpumpen är en maskin, men manipulatorn. Nja låt oss tolka vidare så menar förstås regelskrivaren att Morse sänder man ju med huvudet, oavsett om man genererar koden med en maskin. Men så går det ju till vid PSK-31, sändningen genereras i skallen, och maskinen generar koden. För att göra det ännu svårare så är vissa bandsegment avsedda för CW och PSK-31 men inte MGM. Andra frekvensområden är avsatta till CW, SSB, och MGM. Får man då inte köra PSK-31 där eftersom PSK-31 är separerat och i frekvensplanen betecknat med just PSK-31. Själv kör jag Morse med riggens Morse maskin, med de fyra minnena kan jag med minne 1 ropa CW helt maskin genererat, sen kommer 599 med minne två etc. är då detta CW, eller MGM?
Ja visst blir det svårt när man försöker göra saker enklare. Men varför göra det enkelt när det går att krångla till. Och hur blir det med nya trafiksätt som inte omnämns i IARU bandplanen. Man får intrycket då det är så extremt noga inrutat att något nytt inte har en chans att bli tillåtet.
Klart är att de flesta fattar det ändå, och tolkar allt som det alltid har varit förut, eller som man tidigare har tolkat bestämmelserna, det är ju enklast då behöver man ju inte ifrågasätta. (läs: skit i vad MGM betyder och kör vidare som du alltid har gjort)
Och hur gör man sedan med en maskin som genererar din röst, kallas voice keyer, som många har för att spara sin röst vid testerna. Men det är väl så att maskinen inte genererar rösten, det gjorde vi när vi spelade in den, men själva modet, (MGM Machine Generated Mode) trafiksättet, exvis SSB, det genererar ju maskinen, själva transivern. Så är man riktigt vrång och menar att SSB genereras av en maskin, en SSB generator eller en DSP är väl en maskin, så... ja då är det bara att köra SSB på MGM bandet. Trafiksättet SSB, är ju maskin genererat.
Morse alstrat med en handpump skulle man ju kunna tolka till att INTE vara MGM, med rätt vilja dock.
Så varför inte kalla trafiksätten för vad dom är istället. Så kunde man få fram ett entydigt reglemente. (som går att tolka på bara ett sätt)
Kör eller hör ISS, (International Space Station)
Rymdstationen som nu börjar bli rätt stor kör ibland amatörradio. Själv har jag lagt in 145,8000 MHz i skanning i min IC-706 som åker med mig i bilen. Ibland hör man gubbarna i rymdstationen med five nine. Det går rätt fort det tar inte lång tid förrän de är borta. Tänk på att det blir ett Dopplerskift, ISS rör sig med mycket hög hastighet och beroende på vinklen den kommer mot oss eller försvinner bort mot horisonten så kommer frekvensen att förskjutas, Dopplerskiftet. På 145,8000 MHz kan det bli +-2-3 kHz. Du måste kunna finjustera frekvensen om du lyssnar. För att höras där uppe måste du sända på UHF, 437,8000 MHz. Tänk på att Dopplerskiftet blir tre ggr större på UHF och du måste kunna justera din sändningsfrekvens separat. Den som vill gå på djupet med detta och kanske andra sattelitradio måste lära sig mer, och kunna beräkna tiderna för när satteliterna kommer och går.
Reflexmottagare
Ja många har väl hört ordet. Bygg en reflexmottagare med endast två transistorer, eller bara med ett elektronrör. Själv läste jag tidningar, radioböcker etc under 60 talet och frågade mig vad egentligen en reflexmottagare är för något. Säkert är jag inte ensam om den frågan.
Det är ett sätt att bygga med ett absolut minimum av komponenter. Elektronrör och transistorer var ju dyra förr. Varför man försökte göra konstruktioner som klarade sig med få aktiva komponenter.
Principen är att man låter ett elektronrör, eller en transistor göra två jobb. Ett rör kan vara både HF steg, eller detektor, men oxo LF steg. Man skickade tillbaka den detekterade LF signalen och skiljde den från HF signalen och lät röret eller transistorn oxo jobba med LF, på utgången skiljde man LF och HF igen och kunde driva en hörlur. Idag låter det här mer som ett skämt. Det kan oxo låta lite omöjligt att det överhuvudtaget går att göra så. Men det gick och det fanns många byggbeskrivningar i böcker och tidningar fram till slutet av 60 talet. I superheterodynmottagare kunde ett elektronrör utgöra MF steg och detektor, men oxo LF försteg. Fördelarna var mycket lägre kostnad och pris, en annan fördel vara att man fick låg strömförbrukning. Med elektronrör kunde man då spara minst en glödström, och det är mycket. Det fanns till och med små transistormottagare att köpa med bara två transistorer, som då gick på mellanvåg, drog lite ström och var överkomliga till priset. Det senare var något som gjordes i transistorradions barndom. Transistorer var dyra och man ville ha låg strömförbrukning. Låg strömförbrukning fick man och en transistorradio kunde spela ett år på batteriet, mot idag några tiotals timmar trots Li- Ion batterier.
Prestanda på en reflexmottagare var givetvis inte vad vi idag är vana vid. Däremot gjorde konstruktionerna det möjligt för många att med rimlig penning kunna bygga sig en egen mottagare.
Här är ett exempel på en enkel reflexmottagare: http://sipan.inictel.gob.pe/internet/rvargas/publicacion3.htm
Vi ser att efter volymkontrollen så leds LF signalen in i HF kretsens transistor och förstärks som LF, efter att först ha varit ett HF steg. Ett andra LF steg finns för att få tillräcklig med kräm till hörtelefonen.
Reflexkonstruktioner skall inte förväxlas med regenerativa konstruktioner som är något helt annat. En reflex konstruktion självsvänger inte. Men givetvis kan man kombinera en regenerativ mottagare med reflexkopplingar.
Vi skall inte heller förväxla reflexkonstruktioner med dagens kretslösningar där en IC används till flera saker, då är det ju tal om att IC kapseln innehåller flera oberoende förstärkare, exvis en IC med 4 st OP förstärkare.
Reflexlösningar är inte enbart för att göra en och två komponents konstruktioner, det kan mycket väl vara mer avancerade konstruktioner med 5 kanske tio elektronrör eller transistorer där ett eller fler steg är en reflexkonstruktion.
De första svart vita TV apparaterna med rör som vi köpte och såg på under 60 och 70 talt hade ofta flera reflexkonstruktioner. Man kunde därmed spara flera elektronrör.
Saxat från Wolfgangs mejlingslista
IC-7600 broschyr finns nu att ladda ner.
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/398.pdf
Ett gratis spektroprogram för analysering av ljud:
http://www.visualizationsoftware.com/gram.html
En sida med massor av program samt massor med annat kul för radioamatören:
http://www.smeter.net/
ftp://scanner.synchro.net/main/HAMRP/00index.html%3F$f7oeour9
Lite info om räddningsmöjligheter på sjön:
Sjöräddningscentralen
Mer info om sjöräddningscentralen PDF
Sjöräddning ONLINE (senaste nytt)
MRCC Maritime Rescue Coordination Centre
Gratisprogram Weak Signal Propagation Reporter.
http://www.physics.princeton.edu/pulsar/k1jt/index.htm
En sida där du kan omvandla mått:
http://www.convertworld.com/sv/
Läsa böcker online:
http://www.scribd.com/
Senaste artiklar tillfogade på realistan
80326 IC-F22S #20 TRCV.400-430MHz 2 ch.
80114 IC-F15S 136-174MHz 2ch
94166 HM-166 Earphone/Microphone
de
Wolfgang
Bli radioamatör
Många vill försöka få sin kompis att ta steget att bli radioamatör. Mycket info finns på SSA hemsida: http://www.ssa.se/ Längst upp finns en rad sektioner, ex "HEM", "om amatörradio", "om SSA" etc. Klicka på sektioner och distrikt, en rullgardin kommer ner och klicka sen på utbildning. Gå tillbaka till vänster och du finner "bli sändaramatör", och får upp en rullgardin men nu längst till vänster. Under ex utbildningsmaterial finner du exempelvis provfrågor. Lite lång väg att hitta olika saker på nya hemsidan, du får leta och ha god fantasi, men det mesta finns kvar sedan gamla sidan.
En direktlänk till provfrågexemplen är http://www.ssa.se/docs/ovningsprov_teknik.pdf
Nu kommer tranorna
Kolla in på hemsidan: http://www.hornborga.com/index.asp
Hornborgasjön är snart det givna resmålet för bilturen på lördag till söndag.
Läs om första Tranan som nu kommit (nu = 2009-03-02), men du får vänta än några veckor innan den stora invasionen, som beräknas bli slutet av Mars till in en vecka i april. Håll koll på hemsidan. Fågelvän, naturintresserad, eller bara intresserad, ta dig en tur till sjön och njut av naturens skådespel. Du lär uppskatta det utan att vara fågelkännare. Ta med frugan, barnen, kikaren, kameran, varma kläder och en termos med nåt varmt. Detta med Tranornas ankomst till Hornborgarsjön är en stor sak, du kommer att bli förvånad över hur mycket folk som finns där. Husvagnar, Husbilar, folk från stora delar av EU, fotofantaster, fågelfantaster, nyfikna, alla med större kikare än andra, större teleobjektiv och dyrare kamera än kompisarna. Det är lämpligt att vara på plats helst före klockan 10, då de stora flygarna kommer in mot platsen där folk står och väntar. Lämplig tid borde vara c:a vecka 12, 13,14,15. Lyssna oxo på P1 lördag morgon då programmet naturmorgon går, där kan du få bra info om när det händer i naturen. Hur hittar man dit då? Kolla hemsidan eller kör till Skara så finns det vägskyltar. Jo det är numera en parkeringsavgift, men så får du oxo tala med naturexperter och får plats med bilen.
Varför mäts bildskärmen diagonalt i tum?
På exvis IC-7600? Vad har man för nytta av att veta diagonalen av en bildyta? Varför mäts då inte sidorna på en radio i diagonal? Men vill inte kunden veta hur stor bildskärmen är? Kanske inte, ingen frågar ju efter storleken på ett par skor med nummer 43. Alla vet ju hur stor en 5,8 tums bildskärm är. Eller? Här på SRS försöker vi i alla fall redovisa de mått som vi tror är av intresse. Vi har ofta varit med om att när våra kunder får se riggen på en utställning, exvis får se en IC-706, eller en IC-7200 blir förvånade över att den är så liten, eller ibland: oj!!! var den så stor". Det tyx således finnas ett behov av att redovisa mått och andra specifikationer på ett begripligt sätt i våra annonser och broschyrer.
Någon gång i tidernas begynnelse uppfann någon ett CRT, (katodstråle rör) Rör mättes i diameter, men det är en helt annan historia om vattenledningsrör, de mäts inuti och är då större utanpå än måttet anger. Efter hand användes CRT:n för att visa en bild, det var i TV ålderns begynnelse, nån ville ha en fyrkantig bild, som ju faktiskt fotografer kunde visa. Man skärmade av den runda bilden på CRT för att det skulle se lite mer fyrkantigt eller rektangulärt ut. Trots detta var det CRT bildröret bakom maskeringen som mättes i diameter, och i tum. Så ett 4 tums CRT, med diametern 100 mm fick en fyrkantig bild på kanske 90 x90 mm. Samtidigt hade vi ju fotografin, och vi vet ju att Kodak var minst 20 år före med smalfilmen som ju mättes i bildyta i SI enheter. 35 mm film. Samtidigt fanns bladfilmer som mättes i tum men i bildyta, exvis 4 x 6 tum. Däremot när vi gör kort av våra foton blir de i SI enheter. Varför en rörlig bild skulle mätas i diagonal är en evig fråga, kanske hade CRT:s uppfinnare fått tum på hjärnan. Kanske var han sjuk när man i skolan undervisade om SI enheterna då i början på 1900 talet. Ja låt oss inse att det är svårt att lära om. Än idag trots att bildskärmar görs fyrkantiga mäts de i diagonal, varför? Och små bildytor som de som sitter i kameran, mäts i diagonal med decimala bråkdelar. Klart att det blir så då kamerans sensor förr var ett bildrör, ett kamerarör och det var ju runt liksom CRT:n. Så köper vi idag en kamera, 40 år efter det sista runda kameraröret får vid det ändå i diagonal. Dvs bildsensorn i nya digitalkameran är 1/1.7 tum. Hur stor är då bildsensorn? Ja det får vi inte reda på. Så gamla saker får bestämma än i dag, hoppas dom inte har dessa problem i rymden på ISS.
Man kan fråga sig hur lång tid det tar att ända något gammalt och felaktigt sätt att utrycka saker? Vissa av våra tidningar inom foto, hem elektronik har försökt översätta dessa kryptiska mått vid sina tester. Ja vi är väl inte bättre i SM heller under 60 talets sista hälft skulle ju det mesta ändras till SI måttenheter, bl.a bildäck mättes i m, effekt i W etc. Nu 40 år senare är det tillbaka på spår 1.
Så frågan är varför mäts bildskärmar i diagonal med tum? Rätta svaret får vi nog inte veta under vår livstid, men kanske det var bättre förr med tum som mått.
Faktum är oxo att vissa bioformat som kom i slutet av 50 talet och under 60 talet, ex vidfilm, Cinnamaskop, ToddAo etc mättes i bildyta i SI enheter. En genväg för att slippa gå ifrån diagonalen är att mäta bildytan i förhållande . Som exvis 1,78/1 eller i dagligt tal 16/9. Här kan man läsa om bildformaten: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bildformat_(film)
Vi kan faktiskt se att de allra flesta bioformaten, formaten för rörlig film och stillbild mäts i bildyta, med SI enheter och i få fall med tum. Det är bara moderna kameror och bildskärmar som gått tillbaka i tiden till tum. You know.
Här kan du läsa om katodstrålerörets uppfinnare
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ferdinand_Braun
Karl Ferdinand Braun, född 6 juni 1850 i Fulda, Tyskland - död 20 april 1918 i New York, var en tysk fysiker. År 1909 erhöll han Nobelpriset i fysik.
Men trots att han var tysk blev det mått i tum. Men han verkade tydligen i USA. Och vid utvecklingen till bildrör och masstillverkning kanske tum blev måttet. Förmodligen kunde han inte rå för att även fyrkantiga saker numera mäts i diameter.
Våra underliga språk, "you know" (vårt rika spåk)
Även andra språk, som Engelska, dras med svårtydiga uttryck, "you know". Man kan höra någon i Radio TV intervjuas och uttrycket "you know" sägs mellan vart och vartannat riktigt ord. You know. Vad menar dom, you know, vad är det man försöker säga? You know. Hör dom sig inte själva? You know. Har vi något liknande i Svenskan? Ja det finns några bra kandidater men det verkar ändå inte vara så illa som när man talar engelska. Några SM exempel är "fattaru?", "vett du", "alltså", "förstårru?" You know, öööhhhh, you know.
Typ.
Lite fakta på slutet om allas vår egen maskin, vår egen kropp
Det är doktor Gösta, SM4CTT, som bidragit med lite kunskap, fakta och statistik, det är viktigt att veta lite om oss själva och hur vi fungerar:
Statistik om kroppen:
Det tar 7 sekunder för maten att komma från munnen till magen
Människans hårstrån kan hålla 3 kg i vikt
Längden av mannens penis är lika med längden av hans tumme gånger 3
Lårbenet är lika hård som cement
Kvinnans hjärta slår snabbare än mannens
På varje fot har vi runt tusen miljarder bakterier
Kvinnan blinkar två gånger oftare än mannen
Vi använder 300 muskler bara för att hålla balansen när vi står
Kvinnor har redan läst färdigt detta brev
Männen tittar fortfarande på sin tumme
Och några andra små roligheter, lite på gränsen till att vara rumsrena. Men desto roligare.
Överkörd
Erik läser tidningen, han stannar och tittar upp: Här står att i New York blir en man överkörd varje timme!
Frun, Linda (blondin) svarar: Jag tycker synd om den stackarn!
Saker du inte vill höra hos doktorn
Det kan faktiskt vara bra för kroppen att styrketräna ibland.
Har du några anhöriga?
Om du tar av dig kalsongerna och böjer dig framåt så ska vi se vad vi kan göra åt ditt halsont.
Du behöver inte skämmas, det är vanligt med små tummar.
Var inte orolig, nu för tiden finns det ganska bra bromsmediciner.
Kommunalarbetaren
Vet du vad det blir om man parar en pittbullterrier med en kommunalarbetare?
Jo, en mördarsnigel!
Dagens Ordspråk
Kom alltid ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra
Autografen
En norrman bad den stora stjärnan om en autograf.
Denne tittade på en liten skrynklig lapp och sa:
Ska jag verkligen skriva på den skrynkliga lilla lappen?
Ja, jag renskriver det när jag kommer hem.
Vad är det för skillnad på fruntimmer och batteri?
Jo, batteriet har en positiv sida ...
Hur mäter man en tumme?
de
Roy, SM4FPD