|
|
SRS nyhetsbrev V.16 2009-04-15
HEJ Mejlingslistan
Föra nyhetsbrevet, dvs det som kom ut 2009-04-01, jo där var det väl inte många ord som var sanna. Att många tog mig på allvar är väl inte att dölja, och visst såldes det minst 5 st IC-706MKV redan efter några timmar. Visst är det lätt för den mindre tekniskt bevandrade att inse att man blir duperad ibland, teknik kan ju vara både svår och överraskande. Många har hört av sig och berättat att de har blivit roade och det är ju meningen. Andra gick på vissa saker, och visst, det är ju oxo meningen den här dagen så att man får utbrista i ett April april!!!! Och visst går det mesta att sälja med mördande reklam. Övriga dagar på året och nyhetsbrev försöker jag hålla mig till seriös sanning i alla fall. Lite allvar är det väl oxo med hur man kan luras den första April, med en till synes seriös text, där man beskriver något helt fantastiskt, visst går man på det. Det är väl kul, men mindre kul är att många går på guld och gröna skogar i verkligheten vid köp av annat än ICOM. Som de bittert ångrar sen. Ett skäl till att jag försöker var så seriös som möjligt när det gäller att beskriva, och svara på tekniska frågor om våra amatörradiostationer från ICOM. Ja andra datum då förstås.
För övrigt idag:
Givetvis lite om IC-7600 som nu anlänt till SRS, vi visar den under SSA årsmöte i Täby.
BC banden, idag lite om att lyssna på resten av kortvågen. DX:a, ställ in din fina nya rigg för bästa AM mottagning och njut av BC stationer. Upplev konditionerna nu när vi går in i nästa solfläckscykel. Få ut mer av din fina ICOM rigg.
Jag försöker berätta mer om de unika instrumenten vi har på våra ICOM PRO riggar etc. Spektrumpresentatören.
Åskskydd kan vi inte få nog av, studera länk i ämnet
Subtone används av fler och fler, men det är många som inte vet hur subton funkar. Jag skall framöver skriva lite om subtone.
Vill du testa en gammal fin dynamisk mikrofon så kan det behövas en förstärkare, en sådan beskriver jag idag med Germaniumtransistor.
Nyheter på SRS
Brukar jag ha i början av året. Idag kan jag berätta att en ny HAM verkstad har öppnats, det betyder att besökande radioamatörer äger tillträde utan att registreras. Jag kan ha kunden sittande och kika bakom axeln som förr när jag driftsätter hans nya radio. Skälet till att de flesta lokaler på SRS, förutom en mindre utställning numera är stängt för obehörig är krav från våra kunder. Kunder som köper stora mängder krypterad radio. TETRA blåljusmyndigheter etc är orden. Den nya HAM verkstaden finns i omedelbar anslutning till vår utställning. Jag vet att många uppskattar att få kika in i nya radion, vid driftsättning modifiering etc. Ibland kan det handla om kontrollmätningar för att reda ut eventuella fel, eller troliga fel. Genom att då vara med och se instrumenten känns det hos många trevligt och det inger förtroende.
Viktiga datum för HAM händelser 2009-01-16
SSA årsmöte2009-04-18,19: se SSA hemsida http://www.ssa.se/
Här finner vi att SSA årsmöte äger rum i Täby.
Årsmötet äger rum den 2009-04-18,19 (April 18 och 19)l och plats blir liksom 2002, Täby Park Hotel, "allt under ett tak". Mera info kommer successivt på Täby Sändaramatörers hemsida http://www.sk0mt.net/ och dessutom i QTC nr 1.
Vi får njuta av IC-7600 den har kommit nu och vi tar den med. Jag har lärt mig en del på den och kan svara på frågor om IC-7600.
Loppis i Nykvarn 30 maj
SRS kommer som vanligt och detta händer lördagen den 2009-05-30
Mer info kommer.
Loppis Ölmbrotorp 2009-09-19
Den årliga loppisen för amatörradio norr om Örebro äger rum 2009-09-19, (19 september 2009) SRS räknar med att komma, mer info kommer efterhand, se bara till att boka in höstens helger redan nu.
SM4RGD Charlie
Loppis i Norrköping 2009-10-10
Lördagen den 10 oktober 2009 är det dags, den stora begivenheten i Norrköping. SRS är bokad som vanligt, mer fakta kommer framöver året.
En direkt fråga till PTS om vad som gäller 7,1-7,2 MHz
Och de ger detta svar, tolkningen är att vi kan köra radio på 7,1 - 7,2 MHz:
Hej!
Undantag från tillståndsplikt på detta band är på gång, den kommer förhoppningsvis till sommaren.
Vi, PTS ser inga problem att ni, amatörradio använder detta band. För bandet är Internationellt allokerat till amatörradio och det finns ingen annan användning där.
Hälsningar
Anna Nydegger
Handläggare
PTS - kommunikationsmyndigheten
Frekvensavdelningen
Fast radio, satellit och rundradio
Telefon: 08-678 55 94
www.pts.se
Nu finns 8 sidig broschyr IC-7600
Ring eller skriv och beställ en, eller se till att hugga en i Täby vid vår monter. Skriver du ett mejl, glöm då inte att ange din postadress.
8 sidor fakta och fina färgbilder på drömriggen för HF, ICOM IC-7600. Se kurvor som beskriver Notcharna, se kurvor som beskriver IMD med IP beräkningarna.
Se blockschema där du får förklarat fördelarna med 2 MF:ar. Studera blockschemat över AGC systemet och hur dualWatch funkar. Se detaljbilder på den stora tydliga LCD TFT skärmen.
Är det något du inte förstår på IC-7600?
Fråga då. Visst kan det finnas saker i exvis färgbroschyren som är otydligt beskrivna, eller så saknas någon kunskap hos dig som gör att du helt enkelt inte förstår vad man menar. Sitt då inte och tro att du är dum, eller att ICOM försöker lura dig med obegripliga saker. Sänd ett mejl till mig så skall jag försöka förklara. Riggen har för stort värde för att gå förbi oförstådd. Frågor är till för att besvaras. Frågor är till för att ställas av det skäl att man helt enkelt inte vet. Inget att skämmas för, det finns ingen som vet allt. För att få veta mer måste man ta reda på saker, eller fråga. När du sedan vet eller förstår är det mycket roligare.
Beställ min underhufven text på IC-7600
Jag har försökt göra en så fullständigt beskrivning av IC-7600 som jag brukar, jag brukar kalla en sådan text för: "under hufven på". Det är för närvarande 11 sidor i doc fil. Jag brukar ha med utskrifter vid våra utställningar, men det är svårt att veta hur många som går åt och det kan ta slut. Sänd ett mejl bara så bifogar jag filen, under hufven på IC-7600.
Idag packade jag upp den första IC-7600. Första intrycket
Idag är 2009-04-06 och första sändningen från Japan har anlänt. Apparaterna täcker från fabrik upp till 7,2 MHz. Första intrycket är en mycket ljustark display.
Som jag nämnt i mina uderhufventexter är bakgrundsbelysningen gjord med vita LED, istället för en plasmaljuskälla, (lysrör). Man får intrycket av en extremt god ljusstyrka även i dagsljus eller starkt lokalljus. Genom att gå in i en meny kan man reglera ljusstyrkan och den går att ställa både ljusare och svagare än föregångarna. Ett annat bestående intryck är: fan vad snygg!!!! Vilken apparat!!! Hur kan dom göra så här snygga grejer? Man häpnar. De är fullständigt makalösa där borta i Japan på ICOM utvecklingsavdelningen. Ja nog skall den provas med det snaraste hemma. Ett exemplar är uttaget som demoex och skall visas under SSA årsmöte i Täby.
IC-7600 LF och tonkontroller
IC-7600 har stora möjligheter att påverka både mottagarens och sändarens ljudkvalitet. Varje trafiksätt har separata tonkontroller i både Rx och TX. Vidare finns högpassfilter och lågpassfilter i varje trafiksätt RX och TX. Dvs till och mer fler möjligheter än IC-7800 att påverka både ljudet i mottagaren och ljudet i sändaren. Hög och lågpassfilter är en form av tonkontroller men dessa skär brant vid en viss frekvens, till skillnad mot bas och diskant som reglerar förstärkningen successivt från en viss brytfrekvens. Återigen, tjatar jag om att verkligen använda en rejäl bra högtalare för att kunna tillgodogöra sig detta fantastiska sätt att kunna anpassa ljudet för smak och tycke.
IC-7600 täcker framtida eventuellt nya band
Standard är 7000 - 7200 kHz samt den täcker 1810 - 2000 kHz. Om vi framöver får luckan mellan 1850 och 1930 kHz så är IC-7600 klar. I den version som kommer att säljas i SM och övriga norden. På en IC-7600 kan du skapa egna bandgränslarm.
Mottagaren täcker 0,03 - 60 MHz. I bandet 30 - 50 MHz och 52 - 60 MHz finns en del att lyssna på. Exvis med FM kan du höra försvarets RA-145, 422 etc. När det blir konditioner kan du höra polisradio från glesbygderna i USA. De kör på exvis 42 MHz. På 31 MHz finns jaktradio av den gamla typen.
Kopior av IC-2725H förekommer
Nu har det hänt igen, någon kopierar och säljer ICOM radiostationer. Jag har tidigare berättat om att det sker med bl.a marina VHF stationer.
Vi har fått reda på att det förekommer kopior av ICOM IC-2725H på marknaden. IC-2725 är en av våra tvåbandstationer för HAM VHF och UHF och är rätt vanlig, vi har sålt många de senaste åren. Men det förekommer kopior, var de är gjorda vet jag inte, men bilder visar hur man kan avslöja dessa kopior. Det visar sig att dessa går sönder onormalt ofta, och ICOM vill givetvis inte ta åt sig av detta och få dålig rykte. Det går förstås att kolla med serienumret om din IC-2725 är köpt av SRS. Vi kommer förstås att intensifiera serienummerkontrollen och vi kommer INTE att åtaga oss någon som helst support eller reparation av dessa kopior. Hur kan det då vara lönsamt att kopiera en amatörradiostation? En bra fråga, men det har skett ett antal gånger genom tiderna, och USA och Asien marknaderna är stora för billiga grejer. Så tydligen finns det pengar i dessa apparater, som förmodligen inte bara går till amatörradiobruk. Som enskild radioamatör är det viktigt att kontrollera ursprunget om du köper en begagnad radio.
Finns då andra ICOM stationer i form av undermåliga kopior?
En bra fråga och för att i möjligaste mån stävja detta kommer vi att alltid fråga om serienummer innan någon support kan ges. Man kan fråga sig vad det har för betydelse då? Det viktigaste är att kopiorna kan ha sämre kvalitet, det gör då att ICOM får oförtjänt dåligt rykte. Kopiorna kan gå sönder och behöva lagas, SRS ställer då inte upp på sådant. Och Ja, det kan bli vilken modell som helst som kommer ut i form av kopia. Så se alltid till att verifiera serienumret eller be att få kvittot om du köper begagnad ICOM. Riggar som IC-7200 ligger bra till för att kopieras.
Vad gör man om det visar sig att man köpt en kopia?
Ställer säljaren till svars förstås. Så det gäller att köpa med kvitto, det gäller att ta säljarens namn och adress ifall du måste få tag på honom. Annars är du rätt blåst.
Kan det verkligen vara möjligt, eller sant, att det tillverkas kopior av ICOM stationer
Själv hade jag svårt att tro det, nu inser jag att det verkligen förhåller sig så, bilder, analyser, och detta är INTE första gången, dvs detta med IC-2715H. Man måste inse att det finns enorma marknader i Asien, Afrika, Sydamerika, Norra Ryssland, Sibirien och andra stora länder för bra komradio. Det är givetvis så att en amatörradiostation som täcker två band och dessutom går att öppna för stora band är verkligt hårdvaluta för dessa jättelika glesbygder. Så tydligen lönar det sig.
Spar alltid kvittot eller fakturan
Om du köper en ICOM radio av SRS. Detta kan vara mycket bra att ha i framtiden om den mot förmodan skall säljas. Det är ett bra sätt att verifiera att riggen inte är en kopia, eller en svartimporterat rigg. Och att den därmed kan vara godkänd för att få service och support från SRS. Tillsammans med CE märket, R&TTE typgodkännandet, och SRS kvitto blir det enklare om du vill sälja framöver. Ett SRS kvitto eller faktura är en garanti för att du inte har en kopia eller en icke CE märkt svartimporterad radio. Kanske till och med Cellular blocked.
Här kan du hämta hem JARL filmen om D-STAR
Eller här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem den och se på klubbmötet.
Alla ICOM:s mikrofoner
Här kan du se en sammanställning av det stora antal mickar som förekommit: http://ham.srsab.se/icom_ham/micreferense.htm
50 MHz på IC-7600
IC-7600 är en mycket stark 50 MHz station, med mycket hög känslighet, antenntuner som går på 50 MHz, extremt lågt brus och med extremt lågt inomband brus och distorsion förmår den presentera svaga stationer utan att gröta ihop dem med bruset. Med IC-7600 kan du lyssna hela vägen upp till 60 MHz, dvs från 30 kHz till 60 MHz, och den täcker därmed 30 - 60 MHz för den som vill lyssna på komradio från hela världen under kommande solfläcksuppgång.
Med den automatiska antennväljaren kopplas automatiskt din 50 MHz antenn in när du väljer det frekvensbandet. Du kan koppla in din 50 MHz antenn i jack två och riggen väljer den när du väljer 50 MHz. Avstämmaren gör en finavstämning där om du behöver.
Morse med IC-7600
Körs i apparatens CW mode, och här kan du välja pitch och sidetone, som blir samma tonfrekvens, inom intervallet 300 - 900 Hz. Genom att sväva mot sidetonen kan du komma inom någon Hz på motstationens frekvens. Med AUTO TUNE knappen ställer sig apparaten in på motstationen även om han nycklar, du kan svara inom någon Hz på hans frekvens. En synnerligen avancerad AFC. Du kan välja stigtid för att anpassa utgående teckenavrundning, från 2 till 10 ms. Givetvis SBK FullBK och möjlighet att torrnyckla. Både handpump och Squeeze manipulator kan vara anslutna samtidigt. Den inbyggda elbuggen kan justeras för personlig stil.
Spegelfrekvensen med transverter
Jag missade detta i brevet för en tid sedan, då det ju handlade om transverter. Var hamnar egentligen spegeln om man använder en transverter med utgång på 28 MHz.
Bara att räkna, osc var ju på 116 MHz, som är typiskt. 144 - 116 = 28 MHz. Men 116 - 88 = 28 MHz så sänder någon på 88 - 90 MHz kommer de att höras tillsammans med de svaga sigs vi försöker höra på 144 MHz. Dvs FM bandet är spegeln. P1 kan störa dig om transvertern inte är tillräckligt bra skärmad och har tillräckligt bra ingångsfilter. I dagens läge skulle ingen ens våga tänka tanken på att bygga en sådan konstruktion. Men de finns än i dag och till och med nybyggen ser dagens ljus. Skall du försöka dig på en transverter ja då bör du försöka beräkna var oönskade signaler hamnar, spegeln är lätt att beräkna. Räkna sedan på 116 MHz osc övertoner, och även grundtonen på den osc. Räkna även på 88 MHz stationernas övertoner, är de starka kan de förvrängas i transverterns HF steg och bilda övertoner som blandar sig på oönskat sätt.
Varför får jag så ofta frågor om hur våra konkurrenters radiostationer är uppbyggda?
Det är väl konstigt. Eller är det naturligt att man är nyfikna på hur en radiostation av ett visst fabrikat är konstruerad. Klart att det är sunt att vilja veta lite om riggen. Man vill veta vad som finns i "säcken". Men att man menar att jag borde veta även hur andra fabrikat är uppbyggda är väl smickrande, men jag har inga möjligheter, eller intresse av att sitta timtals och lära mig uppbyggnaden av dessa. Nej jag får nöja mig med att kunna ICOM riggarna så bra som möjligt och vad som är bra med dem. Så om du vill veta innandömet i en icke ICOM så får du faktiskt fråga importören av dessa. Nog verkar det som att sådant inte går att få reda på, med tanke på antalet frågor jag får. Jag vet oxo att man "fått reda på" helt fel saker om riggar av andra fabrikat, okunskap......
Autotune på IC-7600
Det finns en sådan knapp på IC-7600, man får då en funktion som gör att man hamnar rätt i frekvens på en nycklande Morse station. Vi hamnar exakt mitt i filtret och kan minska bandbredden ner till 50 Hz utan att hamna fel i frekvens. Dessutom kommer vårt svar att hamna på samma frekvens som den vi svarar. Ett knapptryck någon sekund senare ligger vi transivt med en Morse station. Med dagens allt smalare filter, är det viktigt att vi kan svara på rätt frekvens. Dessutom blir vi ju mindre breda. Ett Morse QSO där båda använder en egen frekvens tar ju större plats. När du har tryckt på Auto Tune ligger mottagaren mitt på en bärvåg, även om den nycklar Morse, och vi kan mixtra med filtren, vi förlorar inte signal även om vi väljer ett mycket smalt filter, ner till 50 Hz! Man kan likna Auto Tune med AFC, Automatic Frequency Control, något som fanns i FM mottagare förr.
När vi ligger rätt i frekvens kan man sedan använda CW-Pitch vredet för att välja vilken tonhöjd vi vill lyssna med. Vrider du på VFO för att få en annan tonhöjd flyttar du ju sändaren, och hamnar utanför filtret i MF:en. Använder du RIT hamnar du utanför filtret. Med CW-Pitch kan du reglera tonen från 300 - 900 Hz. Många vill reglera tonen under Morsemottagningen och då är CW-Pich ratten perfekt.
Vad betyder "Cellular blocked"?
Vi kan se ordet i broschyrerna på ICOM:s apparater ibland under specifikationerna där frekvensområdet redovisas. Jo, det handlar om att amatörradiostationer avsedda för den Amerikanska marknaden inte kan lyssna på frekvenser där Cellular radio finns. Mottagaren är blockerad där. Cellular radio är en sorts analoga mobiltelefoner, lika våra nu utrangerade MTD och NMT system. Vi ser ibland på filmer att de kallar sin mobiltelefon för "cellphone". FCC tror att man kan lova mobiltelefonföretagen att ingen kan lyssna på mobiltelefontrafiken om man förbjuder mottagare som fungerar i dessa frekvensband. Det hela liknar lite av de förbud vi hade i en del Europeiska länder under kalla kriget. Exvis var det förr förbjudet att ha mottagare och lyssna på Polisradio. Hur kan man tro att sådana förbud fungerar? Tror verkligen mobiltelefonkunderna på att ingen lyssnar? Knappast, men SRS åtar sig INTE att öppna amatörradiostationer som köpts i USA, från denna blockering. dvs icke CE märkta. Vissa modeller kan ha all mottagning utanför amatörbanden Cellular blockerade. Dvs bara täcka 144-148 samt 440 - 450 MHz.
BC banden, en kultur krock
Kan man nog säga att det är mellan de nyare radioamatörerna som utexaminerats de senaste åren och de som haft sina papper i 30 - 60 år. Skillnaderna är att de gamla har upplevt kortvågen på ett annat sätt. Dels har han börjat med något primitivt på kortvåg, en gammal träradio, och tvingats lärt sig en massa trix för att höra något. Han har oxo upptäckt att det finns massor av rundradio som kan vara värd att lyssna på och lära sig om vågutbredning. Nybörjaren, den som fått sitt cert de sista 10 - 20 åren har inte behövt gå denna långa mödosamma väg. Han vet inte ens att det finns en hel värld av rundradio, eller att det finns annat än oljud mellan amatörbanden. Han kanske har lurats att köpa ett enklare fabrikat av amatörradiostation med mycket dålig mottagare utanför amatörbanden, och därmed bara hört oljud, och det förstör ju hela intresset. Nybörjaren har ingen förståelse för att de äldre radioamatörerna kan intressera sig för BBC, VOA, Radio Sweden etc. Så nog finns det en kulturkrock alltid. Men gentlemän som vi alla är måste vi ändå försöka förstå varandra, och genom att studera, fråga, inse, lyssna och läsa sig till saker kan man få en ömsesidig förståelse. Som nybörjare kan det bli en AHA upplevelse, för den gamle kan det plötsligt gå upp för honom att det finns andra sätt att bli radioamatör än via träradion. Med ödmjukhet och förståelse, genom att både lyssna och berätta kan vi lättare samsas om vår fina radiohobby.
Att lyssna på rundradiobanden eller BC banden på kortvåg
Är väl något som många radioamatörer börjat med. Något som satt spår i medvetandet och just satt skälen i kortvågsintresset. Att lyssna på kortvåg med gamla träradioapparater har i många fall präglat själva teknikintresset hos många. Ja jag är inte oskyldig själv. Men hur är det med alla våra nybörjare, inte har väl de suttit och lyssnat, DX:at eller överhuvudtaget vet något om den stora rundradioaktivitet som förekommer på kortvågen. Eller varför?
Detta gör att vi får två läger bland radioamatörerna, dels de som börjat sin bara med gamla mottagare, kortvågslyssning, DX:ing, dels de som inte vet ett smack om vad vi talar om ens.
Vi har de som gått den långa vägen och njuter av att lyssna lite på rundradiobanden, det är bara lukten som fattas av den gamla rörmottagaren. Sen har vi de som bara tycker det låter illa av de möjliga AM stationer som kan finnas på frekvenser utanför amatörbanden. Så nog är det olika förutsättningar vi har. Jag har flera ggr tänk hur det skulle vara att plötsligt bli radioamatörer utan några som helst erfarenheter av att ha lyssnat, att inte ens veta vad som finns på alla frekvenser på kortvågen. Vad gör vi åt detta då? Ja de som inte lyssnar lite utanför amatörbanden kan ju skylla sig själva. Men de har ju ofta köpt mycket fina apparater som med gott resultat kan avlyssna exvis BC banden.
Många amatörradiostationer, fabrikat, är dåliga utanför amatörbanden
Detta kan göra att intresset för att lyssna utanför amatörbanden utraderas, det bara tjuter piper, låter illa och brusar. Nja inte är det då kul. Varför sade ingen detta innan jag köpte radion? får jag ofta höra. De flesta som köper ICOM får i alla fall reda på att ICOM:s HF stationer är lika bra inom som utanför amatörbanden. Har du ett annat fabrikat kan frekvenser utanför amatörbanden bestå av en helt annan kvalitet. Det kanske inte alls låter bra att lyssna på rundradiostationerna. Riggen duger inte till ändamålet. Är du tveksam måste du lära dig uppbyggnaden av din station, eller fråga leverantören. Det kan exvis strå i specifikationerna att: "gäller endast VFO A". Detta betyder då i praktiken mottagare A, och att mottagare B som täcker icke amatörband är av en helt annan kvalitet, (läs: skit). Varför man på detta kryptiska sätt specificerar sina apparater är nog inte så konstigt, billig uppbyggnad och dåliga egenskaper som måste berättas om, men med små och kryptiska bokstäver. Så hoppas man att ingen begriper.
Som vi alla vet brukar jag inte skämmas över ICOM stationernas uppbyggnad utan beskriver dem noga block för block, avsikten är att verkligen visa hur de är uppbyggda och att de verkligen duger för avancerad rundradiolyssning. Jag vet ingen av ICOM:s HF stationer som någonsin haft dålig mottagare utanför amatörbanden, vi har riggar från början av 80 talet med mycket bra mottagare, som IC-720, 745, 751 etc. Alla dessa duger med god marginal för avancerad rundradiolyssning.
Varför berättar inte ICOM eller SRS hur dåliga konkurrenterna är?
Andra talar ju om hur "dåliga" ICOM är. Det är en fråga om företagskultur, visst är det svårt att hålla masken, jag provade en FT-817 förra solfläcksmaximat, vad jag hörde har jag försökt hålla tyst om. Det är dock andra företag som inte håller tyst, utan skarvar, ljuger och breder på rätt rejält när det gäller att prata skit om sina konkurrenter. Jag får ofta, ja faktiskt väldigt ofta, höra av våra ICOM kunder hur de har fått höra av konkurerande säljare hur "dåliga" ICOM är. Att denne skitsnackare faktiskt skadat sig själv verkar inte bekomma honom. Nej någon felaktig och dåligt underbyggd skitsnack om våra konkurrenter ägnar vi oss inte åt på SRS. Däremot testar vi ofta andra fabrikat. Vi kan utan att nämna fabrikat i alla fall drista oss till att ifrågasätta hur vissa fabrikat har fått sitt typgodkännande.
Då får man istället ägna sig åt att berätta hur bra ICOM är, hur de är byggda och vad de innehåller funkar och presterar. Något som tydligen inte går att få från andra företag.
DX:a, DX:are, SWL
Är väl idag lite förknippat med förr. Finns det DX:are kvar? Inte så många tyvärr. Att DX:a innebär att man försöker höra långväga rundradiostationer, ofta sådana sändningar som endast är avsedda för nationell hörbarhet. Exvis ett litet Afrikanskt land som sänder till sin befolkning på 5 MHz bandet med 10 kWatt. SWL betyder Short Wave Listener, kortvågslyssnare, som ju är en stor hobby, man lyssnar på kortvåg och hör spännande stationer från hela världen.
Det kan vara någon som vill höra sitt hemland. Eller någon som vill lyssna för att ta del av programmen, lära sig språk eller få ett bredare utbud av nyheter. En DX:are kanske samlar på sydafrikanska små stationer, eller Nordamerikansk lokala mellanvågstationer. De senare har de gamla frekvensstegen på 10 kHz och man kan därmed skilja dem från övriga världens 9 kHz steg. Att DX:a på mellanvåg kräver sin man, och även en bra antenn, men framför allt kunskap och tålamod.
Om vi läser utländska tidningar så vekar det fortfarande finnas en stor marknad för SWL och DX:ar grejer, inte minst mottagare. Tänk på att med en IC-706, IC-7000, IC-7400, 756all etc så har du en extremt bra mottagare som lämpar sig väl att höra de mest svårhörda DX.
Rundradiobanden på HF
All vet att kortvågen är ett mycket stort frekvensområde, inte minst därför att man använder mycket smal bandbredd per tjänst, 2,5 kHz för SSB och 6 kHz för AM. Detta skall jämföras med WFM på 88 - 108 MHz där en radiostation använder mer än 250 kHz. Att sedan kortvågen är stort om man ser bandet i oktaver är en annan sak. Kortvågen är oxo MYCKET stort frekvensområde om vi ser på skillnader i vågutbredning. Detta ger oss möjlighet att välja frekvens efter vågutbredning. Att lyssna på kortvågens rundradiofrekvenser är mycket intressant och lärorikt. Särskilt i kommande solfläckscykel. Då vi nu (Skrivet 2009-03-03) befinner oss i ett minimum. Om vi börjar lyssna nu och ett antal år framöver kommer vi att kunna uppleva förändringar av sällan skådat slag. Inte minst kommer vi att kunna höra rundradiostationer ändå upp på 26 MHz AM band. Idag är det ofta knäpp tyst på kvällarna redan över 10 MHz. Några enstaka kan man höra på 13570 - 13870 kHz. Då skall vi ändå tänka på att det handlar om upp till en Mega Watt på dessa stationer ändå försvinner dom när vågutbredningen släpper greppet på kvällen. Om några år kan vi avnjuta BC stationer hela natten upp på 21 MHz.
Rundradiobanden är även långvåg och mellanvåg. Särkslit mellanvåg är spännande då man i dessa tider, (solfläcksminima) kan höra DX. Obs att på mellanvåg ligger stationerna med 9 kHz frekvensteg. De andra BC banden på kortvåg är de på 5 kHz frekvens steg.
BC stationer på kortvåg är ofta bra frekvensreferenser, de kan användas för att kontrollera sin egen frekvensnoggrannhet.
148.5 - 255 kHz Långvåg
526.5 - 1606.5 kHz Mellanvåg
2300 - 2498 kHz 120 meters bandet
3200 - 3400 kHz 90 meters bandet
3950 - 4100 kHz 75 meters bandet
4750 - 5060 kHz 60 meters bandet
5900 - 6200 kHz 49 meters bandet
7100 - 7500 kHz 41 meters bandet
9300 - 10000 kHz 31 meters bandet
11500 - 12200 kHz 25 meters bandet
13570 - 13870 kHz 21 meters bandet
15040 - 15800 kHz 19 meters bandet
17480 - 18000 kHz 16 meters bandet
18900 - 19020 kHz Nytt
21450 - 21850 kHz 13 meters bandet
25670 - 26100 kHz 11 meters bandet
Använd BC stationer som frekvensreferens.
På korvåg ligger dom på 5 kHz avstånd, du kan med stor säkerhet lita på att de ligger mycket rätt i frekvens. Plocka in en stark på exvis 6000 - 6200 kHz. Sätt över på LSB och ställ in närmaste 5 kHz frekvens, då skall det låta rätt. Annars kan du trimma lite på riggens justering.
Har du en modernare ICOM rigg, är det knappast ide att justera då den ligger mycket rätt. Andra fabrikat kan ha dålig referens och ligga snett. I CW på riggen, om det är en ICOM, exvis IC-756PROall, IC-7000 etc, så kan du hålla ner Morsenyckeln, (BK off) och då skall BC stationens bärvåg alstra en ton som skall vara lika med sidetonen. Du skall höra en svävning, Zero beat. På IC-7000 finns möjlighet att i OTH menyn längst ner, justera frekvensen. Notera vad dens tår på från fabriken, exvis 27 procent. Ratta lite och hör hur riggen flyttar sig några Hz.
Givetvis finns BC stationer där frekvensnoggrannhet inte är prioriterad. De starkaste Europeiska brukar dock ligga mycket rätt.
Har du en äldre station, IC-735, IC-751, ja då kan du trimma in ett sidband, men detta innebär inte att andra sidbandet automatiskt ligger rätt. Dessa riggar har flera olika kristaller och om du trimmar referensen till PLL:en så bestämmer ändå, sidbandskristallerna frekvensen i andra sidbandet och CW.
Hur man kalibrerar andra fabrikat får du fråga dess leverantörer om. Det kan vara knepigheter av sällan skådat slag då man bygger frekvenssynteser med kompromisser, ibland med avsikt att göra billiga produkter.
Kan du hitta en pålitlig BC station på en högre frekvens, exvis på 21 MHz BC band, ja då blir allt noggrannare.
Det var svårare förr, men så kom DRAKE SPR-4
Svårare att veta vad man hörde, svårare att veta sin frekvens, svårare att höra svaga sigs, med den gamla träradion som ofta var vad DX:aren och den blivande radioamatören fick hålla tillgodo med. Kommer ni ihåg mitt nyhetsbrev som hette "träradion"? I mitten eller senare hälften av 60 talet kom så DRAKE SPR-4, en mottagare med möjligheter. Exvis att ställa in frekvensen på c:a 1 kHz när, att med säkerhet veta att man ligger inom åtminstone +-5 kHz rätt. Jag minns än i dag annonserna, och dreglade förstås över det ouppnåeliga. ELFA hade annonser och man kunde läsa att nu, dvs med en SPR-4 var det inte anläggningen som begränsade vad du kunde höra utan konditionerna. Man menade att om man ställde in frekvensen och anslöt en antenn så skulle den station man ville höra höras, om inte var det fel på kondsen. Och visst hade man rätt. Idag kan man köpa en SPR-4 ofta sönder trimmad som nostalgi objekt, och inte verkar den så häftig med dagens mått inte. Själv fick jag hålla tillgodo med en enklare plåtradio, en TRIO 9R59, men det var svårt att hitta rätt, var ligger 25 meters bandet var en bra fråga som jag aldrig fick något svar på. Den var så onoggrann att man inte kunde hitta ett helt rundradioband. Och om man hittade det så var det borta efter ett tag, den drev. Man kunde oxo hitta rundradiostationer på frekvenser där de inte skulle finnas, spegelfrekvenser så klart. Över 10 MHz var spegelfrekvensundertryckningen så dålig att speglarna i princip hördes lika bra som på rätt frekvens. Så visst var det svårare förr, men jag kunde i alla fall höra radioamatörer på 3600 - 3800 kHz, och det var spännande, 7 MHz njae där var det lite väl pilligt att få frekvensen att stå still i mer än några sekunder. Men så kom TRIO JR 599 hem till den blivande SM4FPD, då blev allt häftigare. Men även där grava brister som jag berättat om förr. Men ner till minde än 1 kHz var man rätt, och en del amatörband täckte delar av rundradiobanden, fantastiskt att kunna höra BC stationer på 21 MHz, med den stora bandbredden, som ju vid AM var betydligt bredare än de äldre mottagarna, lät det super på 21450 kHz och uppåt. Att en så dyr mottagare hade så stora brister fick mig att bli kritiskt i framtiden, och kritisk är jag ju än i dag.
BBC och VOA finns inte mera
För en tid sedan har dessa stora stationer slagit igen sina sändningar mot Europa. Dessa var förr mycket starka och intressanta stationer som man gärna lyssnade på. BBC och VOA sänder fortfarande mot andra världsdelar. Men rundradiobanden är ändå fulla av stationer. Kommer du till andra världsdelar kan det vara intressant att lyssna på BBC.
Hur lyssnar du egentligen? Hur ställer du in din rig egentligen?
Ibland får jag in en rig för någon form av reparation, exvis efter överspänning, åska eller annat. Då ser man ägarens inställningar och intressen i minnena. Ganska avslöjande faktiskt.
Man kan i minnena se försök att lägga in intressanta rundradiofrekvenser, men ibland ser man att ägaren inte vet att BC stationer ligger på 5 kHz steg, de har lagrat in ex 6033,5 kHz AM. Det skall vara 6030 eller 6035. Ibland ser man minnen med frekvensen 6065 kHz AM med PREAMP 2 påslagen. Inget BC band under 15 MHz behöver något extra HF steg. Av med PRE-AMP:en under 15 MHz. Avslöjande okunskap om BC banden, jo men kanske vi lär oss något mer idag. Ja ni förstår kanske varför jag skriver det här nyhetsbrevet. Jo för att våra ICOM stationer skall bli bättre utnyttjade, det är de värda och klarar av. För att vi som radioamatörer skall få en rikare tid vid nya fina dyra önskeriggen.
Glöm inte att stänga av NOTCHEN
När du skall lyssna på AM. Notchen kan i värsta fall ligga just där bärvågen på en AM station ligger. Och då skall AM detektorn detektera en dubbel sidbandsändning. Det låter illa, mycket illa och man kan tröttna på AM. Självklart säger många. Men det finns något som heter glömma oxo. Eller kanske okunskap. Tänk på att stänga av Notch vid AM lyssning, eller åtminstone skall den användas för att notcha bort störande saker. Dvs börja utan Notch och prova Notch om det är QRM. Genom att testa med Notch på AM stationer kan man lära sig hur det låter och funkar. Det jag nu skrivit gäller för Notchfilter som ligger i mellanfrekvensen, har du en LF Notch så går det bra i AM. Återigen, och återigen, är det bra att veta hur riggen är uppbyggd, hur de olika systemen funkar och hur det beter sig.
Radio Sweden
Är Sveriges utlandssändare, de har en massa frekvenser på korvåg men är mest hörbar inom landet på mellanvåg, lyssna på 1179 kHz AM. Ofta sänder de helt enkelt samma program som P1, men ibland på andra språk. Ibland riktar man sig med speciella sändningar till utlandssvenskar. På kortvåg med riktingar till länder där det finns många svenskar. Se på hemsidan om du vill veta inför resan till Kanarieöarna.
Andra länder sänder på Svenska
Men numera inte så många. När jag började var det däremot ett tiotal länder, som sände svenska sändningar och det var mycket spännande att hitta en sändning på svenska exvis från Tirana i Albanien. Det var bara något år sedan radio japan avslutade sina svenska sändningar. Sen har vi ju radio Moskva, och vem känner inte igen deras paussignal, den hade en förmåga att höras överallt på kortvågen. Än idag men med namnet Rysslands Röst, sänder Moskva på svenska, kolla på 1440 kHz, men jag har inga tider. Givetvis den mäktige Påven, har stora feta starka kortvågsändare, och nog har Vatikanen Svenskspråkiga sändningar. Andra länder jag kom ihåg som sände på svenska var Polen, Östtyskland, RBI (Radio Berlin International), Prag sände på Svenska. Särskilt östländerna hade mycket duktiga svensktalande radioröster.
Sålunda hade även de baltiska länderna svenska sändningar, särskilt minns jag Radio Riga.
En väldigt populär station var HCJB
Quito Ecuador där den katolska kyrkan hade en sändare, de sände dagliga svenskspråkiga program. De ville särskilt använda rätt höga frekvenser, sålunda kunde man höra dem helt störningsfritt och med super ljud på 21 MHz. Det var mycket spännande att höra HCJB med den svenska rösten från DX avstånd. Även om man inte uppskattade det religiösa budskapet. Sändningarna var trevliga med inslag från samhället där borta i Anderna.
HCJB hade provsändningar med en liten AM 100 Wattare på 26 MHz vilken under solfläcksmaximat kunde höras klockrent. Det vet i katten om de inte försökte med SSB oxo.
Kalla krigets tider på kortvågen
Var en av kortvågens största drivkraft. Alla länder försökte med propaganda på olika språk och med sändningar på kortvåg. Under den tid jag var med 1965 till 1990 var kalla kriget verkligen en stor sak som betydde både sändningar och antisändningar, dvs störsändare. Sovjet ville ju inte att deras medborgare skulle höra VOA (Voice of Amerika) utan installerade starkare sändare som störde ut VOA. Så kortvågsbanden var fulla av oljud från dessa störsändare. Man kunde höra VOA byta språk till Ryska och vips kom någon och tonande in en stark bärvåg, strax vred man på ett oljud som totalt omintetgjorde lyssnandet.
Men en del "störsändningar" är faktiskt brister i din mottagare
Jag hör än i dag folk som hör störsändare i sina mottagare, vid försök att lyssna på BC banden. Men störsändare skall ju inte finnas numera. Vad man förmodligen hör och förknippar med störsändare är den egna mottagarens oönskade blandningar, intermodulation. Tänk på vad jag sagt idag, ICOM:s kortvågstationer med heltäckande mottagare är så bra även utanför amatörbanden att de är duktiga BC mottagare. Så är det inte med andra fabrikat ibland, och då kan man få de här effekterna. BC banden skall idag bara innehålla AM stationer, och DRM sändningar. Visst kan man döma en DRM sändare som att vara en störsändare. Den risken finns och därför bör man ju lära sig hur en DRM sändning låter. Enklast är att lyssna på Påvens stora mellanvågsändare, 1611 kHz, som växlar mellan AM och DRM. Brusar det där så sänder han DRM, pratar det latin och mässas är det AM. Rullar du in på mellanvågen hittar du några fler DRM stationer runt 1500 kHz. Nu finns det förstås andra sändningar som liknar DRM, olika fjärrskriftstationer som låter illa och som kan låta som forna tiders störsändare. Så det kan verkligen vara svårt att skilja på mottagarens brister och verkliga signaler. Vad vi kan göra är att lära oss mer.
IC-706all på BC banden
Funkar alldeles utmärkt, ibland är det test hela helgen, ibland är det dött på amatörbanden, men man vill ändå hålla på med sin fina lilla 706:a. varför inte prova att lyssna lite utanför banden då. AM knappen kanske. Börja med ett av de mer klassiska rundradiobanden, 49 meter. Välj AM, sätt TS på MHz siffran dra ner till 6 MHz och sedan sätt TS på kHz och ratta ner till 6,0000 MHz. Ratta nu med TS satt till 0,01 kHz omkring här, ner till 5800, upp till 6300 kHz. IC-706 är lite bred på AM och man kan behöva välja smal AM, leta fram FIL-knappen och tryck, det blir ett svart n i vänstra övre hörnet av bilden. Tänk på att BC stationerna ligger med 5 kHz steg. Visst kan du sätta TS till 5 kHz, men det "känns" bättre att ratta med mindre VFO steg. Hittar du en trevlig AM station som spelar finns musik, prova bred AM, prova DSP med brusreducering, stäng av PRE-AMP, eventuellt slå på ATT. Prova vad som händer med snabb eller långsam AGC. Hittar du en trevlig AM station som du vill spara, lagra den i minnet, exvis välj AM minnen från minne 60 och uppåt. Ratta vidare, försök sedan att bestämma vilken station du hör, de berättar ofta och gärna vem dom är, men ibland kan det knipa med språket. Tänk på att det ofta sker något vid varje halvtimme, vänta till jämn halvtimme och de kanske byter program identifierar sig eller byter språk.
Prova ett större steg, gå upp till 19 meters bandet, 15000 - 15800 kHz. Här är det ofta både väldigt starka och svaga signaler. Ratta omkring och hör de mest konstiga språk. Kanske ett böneupprop från en minaret. Jo religiösa stationer finns det gott om. Vatikanen har egna mycket starka stationer. På 15 MHz kan du med lite tur hitta starka roliga nationella stationer från Brasilien, med spanska snatter, reklam och musik med bra fjong kan de vara underhållande. Märk att på deras lite högre frekvenser gör sig 8 kHz AM filter fint på 706:an. Ingen PRE-amp behövs på 15 MHz BC band, AGC väljer du efter smak.
Vilken AGC tidskonstant vid AM lyssning?
Alla AM mottagare genomtiderna har haft snabb AGC vid AM. Men ICOM:s senare DSP riggar, som IC-756all, 7700, 7600, 7000 etc har som default långsam AGC vid AM. Varför? Jo för att jag en gång i tiden klagade på att med snabb AGC blev det distorsion i AM, det var de fösta exen av IC-720. AGC var så snabb vid val av fast AGC att den försökte reglera bort amplitudmoduleringen. Med långsam AGC lät IC-720 bra i AM. En modifiering som gjorde den snabba AGC:n lite långsammare löste problemet. Köper vi idag en PROIII, finner vi att an som default valt mycket långsam AGC i AM. Visst det ger oss absolut minsta distorsion vid AM mottagning, men är segt om vi rattar över ett BC band. En stark station håller ner AGC:n och upp S:metern, och det tar sejkunder innan det hörs något 10 kHz därifrån. Välj därför en snabbare AGC när du skall ratta över BC banden, exvis 0,5 sek. Som ni vet brukar jag rekommendera snabb AGC på IC-706 om du skall lyssna på flygradio, med AM. Dås tänger brusspärren snabbt och då tar AGC upp den snabba fading som sker av en mobil Am station.
Välj en AGC tid för aktuell fading på kortvåg. AGC skall ju ta upp styrkeskillnaderna vid fading och med snabbare AGC sker detta bra. Välj därför lämplig tid på AGC där sådan finns att välja. Lyssnar du på starka BC stationer över 18 MHz kan du använda stor bandbredd, 8 kHz och långsam AGC och njuta av ett bra ljud.
SM6BHZ kör på 500 kHz
Med specialtillstånd köra Bernt förutom 136 kHz oxo 500 kHz, kolla in på hemsidan: http://www.sm6bhz.com/index.asp
Hur funkar då 500 kHz, Bernt berättar att han hörts i USA med måttliga effekter, men visst krävs det grejer. Man måste nog vara beskaffad med egen lödkolv. Hemsidan är under uppbyggnad och han kommer att visa hur du bygger transverter till IC-756PROIII, hur du bygger PA som täcker 136 och 500 kHz. Kanske blir 500 kHz en frekvens där vi som radioamatörer kan ha dagliga transatlantiska förbindelser i framtiden. Ungefär som det kommersiellt var förr. Det är numera inte tal om gnistsändare utan man kör mycket smal bandbredd. Håll din informerad genom att besöka SM6BHZ hemsida då och då, för att se utvecklingen.
Piratradio oxo en form av rundradio, varför?
Jag brukar ju ha med några rader om piratradio, sådana som sänder hemgjorda radioprogram. Särskilt på 6200 - 6400 kHz brukar det på helgen vara bra fart. Men varför finns de? Vad lockar dessa att hålla på? Finns det nån som lyssnar?
Hur kan de bli så, varför håller man på? Ja inte är detta lätt att förstå för de som tagit sitt amatörradiocert för fem år sedan. Vi som varit med lägre, och börjat med kortvågslyssning, (läs "även piratradio") vi som tyckte att det var ouppnåeligt att bli "riktig" radioamatör. (Riktig betyder här licensierad) dels för att det var svårt, dels för att det var dyrt. Då fick man försöka hålla på med något annat för att tillgodose spänningen. Jag kan nog därför säga att de som idag sänder piratradio, rundradiotyp, är gamla radiointresserade som växte upp på 60 talet, och som ville busa lite. Nostalgin finns och de "busar" än idag. Endast med lite kunskap om hur det varit och hur man kan fungera som människa kan en nybliven radioamatör begripa hur ett sådant fenomen kan förekomma. Återigen ödmjukhet och försök att förstå hur det var, hur vi fungerar som människa. Jag skulle nog gissa att det är rätt många av våra äldre radioamatörer, de som varit radiointresserade sedan kanske början av 60 talet, som på något vis "busat" lite. Jag är ganska säker på att det "busas" trots att man har fått sitt cert....
QSL från rundradiostationer
Det var, och är ännu vanligt att man skriver en lyssnar rapport till en rundradiostation man tycker är spännande att ha hört. Man fick nog mer svar förr, och det kunde innebära att man fick sändningsscheman, turistbroschyrer, stationsvimplar, QSL kort förstås.
Många samlade sådana QSL kort och hade hel väggarna fulla.
Spektrumpresentatören på ICOM:s riggar
Många äger en IC-756all, och har spektrumdisplayen. Denna kan ha många namn, men en sak är säker den är vanebildande, en gång IC-756PRO med spektrumdisplay, alltid PRO. Det är svårt att vara utan denna. Jag skall försöka beskriva denna funktion i flera olika texter. Att göra en spektrumdisplay har varit ICOM:s dröm i många år, bl.a var en sådan långt kommer som tillbehör redan till IC-701, den blev aldrig producerad dock. Med den tidens teknik blev den inte vad man ställde för krav. ICOM lät blir, och väntade tills tekniken kunde ge vad man vill ha. Med DSP tekniken kan vi idag njuta en mycket avancerad sak. IC-781 hade en sådan, en analog, en av de första i sitt slag som verkligen fungerade. IC-781 var en mycket dyr radio dock. Den var avsevärt dyrare än dagens IC-7800 som ger mer för pengarna.
Vad ser man på spektrumdisplayen då?
På en IC-756PROall ser man ett frekvensområde +-12,5 till 10 kHz omkring den frekvens man lyssnar. Dyker en station upp 12 kHz upp ser vi den direkt. Är bandet fullt med stationer ser vi QSB:n, fadingen som är selektiv och det hela ser ut som hela bandet "gungar". Vi kan hitta en lucka, exvis -7 kHz verkar det var en ledig frekvens. Vi ser skillnad på SSB CW AM och DRM signaler. Särskilt tydligt ser vi DRM signaler. DRM är ju digital rundradio och dessa är c:a 12 kHz breda. Vi ser dem som ett förhöjt brus en brusklump på 12 kHz och ofta c:a 10 - 20 dB svagare än AM stationerna. Prova på 3950 kHz och se +- 25 kHz med din spektrumdisplay. Du finner AM stationer där modulationen skapar sidband, du se även DRM stationer. PÅ IC-7700, 7600 kan du sätta bandgränser på spektrumet. Exvis skall du köra en CW test sätter du 7000 - 7040 kHz och du får en röd visare som visar var du ligger och lyssnar, med stor noggrannhet kan du se var det finns luckor eller aktivitet.
Med spektrumpresentatören ser du frekvensen i horisontalled, och styrkan på signalen i vertikalled. Vertikalt är skalan logaritmisk som en S-meter men graderad i 10 dB steg. Spektrumpresentatören har en egen dämpare, vilken gör att du kan välja område, du kan sänka bruset om du har hög brusnivå, och därmed tydligare se de stationer som opererar på bandet.
Spektrum presentatören är farligt vanebildande
Spectrum scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra i frekvensdomänet. Vi kan se vad som händer omkring den frekvens där vi lyssnar. Jag kan lova att alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här funktionen och helt inte vill se en rigg utan den funktionen. Farligt vanebildande är bara förnamnet. Man ser många många fler stationer än man hinner leta upp genom att bara ratta på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har IC-7600 fått en viktig funktion extra på spektrumpresentatören. Men först kan vi konstatera att själva bilden av spektrat är länge, en följd av att bildskärmen är längre.
På de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i olika steg. Detta sätt att visa kallas "center mode". Nu kan man liksom på IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis bildskärmen visar CW delen 7000 - 7040 kHz, endast den del vi använder vid Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar. Det här sättet att visa spektrat kallas "fixed mode". Båda metoder har sitt berättigande och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat. Bandgränserna för visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns de olika amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske du vill ha koll på RTTY delen av 14 MHz, då ställer du in 14060 - 14100 kHz som gränser för det fasta spektrat, visaren visar var du befinner dig med mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta till en frekvens där du ser att det förekommer aktivitet, även så korta aktiviteter som bråkdelar av sekunder hinner du med att se och sedan ratta in. Är du QRP:are och vill specialgranska en liten del av ett CW band där Morse från svaga stationer förekommer, ja då väljer du bandgränserna 14050 - 14070 kHz.
Spectrumscope på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi talar om minuter, ja då är du såld.
Skall man låta sig säljas för en spektrumpresentatör?
Skall man gå på detta? Ja det är vad man vill nära man spekulerar på någon ny radioapparat. Man vill ha något nytt att tycka om, något nytt att imponeras av. Så givetvis vill vi ha ut något nytt av vårt radiointresse. Givetvis vill vi ha något nytt som vi vill använda. Vem vill inte ha den nya tekniken om man skall köpa sig något nytt? Nej sådana finns nog inte. Nu kanske jag är väl stark när jag säger att spektrumpresentatören är kraftigt vanebildande, men jag tycker ändå det är ett roligt begrepp. Trots att vi givetvis inte bli förslavade under spekken på IC-7600, på det sätt man kan bli av droger och sådant. Vi har som människor en drivkraft att gå framåt, och att komma framåt kräver givetvis att vi investerar, ingen annan kommer och gör det åt dig. Du måste öppna plånboken själv, alldeles själv och bara du, för att få mer, mer teknik, häftigare gadgets. Får man då rätt saker, så blir man glad och rikligt belönad.
Ja spektrumpresentatören är värd varenda krona!
Spektrumpresentatören visar ett stort dynamiskt område
Från brusnivån till S9+40 dB syns tydligt, med 10 dB rutor i vertikalplanet har du en logaritmisk skala. Systemet har även en egen dämpsats, 10, 20 30 dB så att du kan anpassa känsligheten exakt till de rådande förhållandena. Känsligheten, dvs förmågan att visa även de svaga signaler som bara kan höras i bruset är förvånansvärd. Tidigare försök att bygga en spektrumvisare har för det mesta blivit en oanvändbar sak, ICOM har väntat till den verkligen är brukbar.
IC-781 var ICOM:s första spektrumvisare. Den var helt analog men gav ett mycket gott resultat. IC-7600 använder en hel DSP för att åstadkomma spektrat.
Enklare spektrumpresentatör på IC-706all, 7000, 7400
Där kan spektrumdisplayen behöva använda mottagaren således blir IC-706all tyst om man kör spekken. På IC-7000 "lånar" den mottagaren i pulser och man kan därmed både se och höra stationer på en gång. De enklare stationerna har även en mindre noggrann vertikal skala.
Det finns komradiosändningar på kortvåg oxo
Marina eller flygradio på kortvåg, de kör nästan alltid USB. Stockholm radio har jag tidigare berättat om så de frekvenserna behöver vi inte upprepa.
DRM på kortvåg
Digital Radio Mondiale, vi talar om digitalt modulerad rundradio på kortvåg. De är bredare än AM, men mer störningsfria, och skall ge god ljudkvalitet.
Det hörs rätt många sådana DRM sändningar på BC banden, de låter som ett brus, och syns tydligt på spektrumpresentatören. Många har experimenterat för att lyssna på DRM sändningar, det fanns en del olika alternativ, exvis små kretskort med blandare för att få ut en sista MF på 12 kHz ur en befintlig HF mottagare. Det fanns oxo små enkla DRM mottagare i form av en liten låda bara, att koppla till datorn. Tyvärr var dessa mycket dåliga och det är bara att konstatera att för att lyssna på DRM behövs faktiskt en mottagare med en viss selektivitet. De hittills testade DRM mottagarna har varit alldeles för dåliga för att vara brukbara. Vad är då framtiden för DRM? Svårt att säga om, en annan fråga är varför ingen tillverkare ger sig hän DRM och börjar tillverka mottagare. DRM sänds faktiskt och det går lätt att hitta tiotals starka DRM sändare på BC banden. Vad är då avsikten med DRM? Vem skall lyssna på DRM på korvåg i framtiden? Vi har stora länder och världsdelar där kortvågs radio är det i särklass största mediet, som Asien Afrika Sydamerika. Det är nog knappast möjligt att förse dessa stora befolkningar med FM eller Internet. Men helt klart verkar det ändå som DRM har stagnerat.
Här kan man läsa lite om DRM: http://sv.wikipedia.org/wiki/Digital_Radio_Mondiale
Här finns en sändningslista över aktiva DRM stationer: http://www.drm.org/for-listeners/live-broadcast-schedule/
Framtiden är enligt vad jag kan se lite oviss om DRM.
Kortvågen under kommande solfläcksmaxima
Blir förstås spännande, jag har nämnt BC band upp till 26 MHz, vi har att förvänta oss större signalstyrkor och lägre öppettider för våra kortvågsband. Vi kan köra DX även efter jobbet på vardagarna. Många kommer förstås att bli besvikna, det har köpt en HF radio av sämre kvalitet, och finner att det mesta över 10 MHz är en enda röra av brus intermodulation etc. Ändå uppe på 28 MHz hörs Imd från alla starka BC band som ett tjockt brusgegga. Har du en ICOM är risken att bli besviken av sådant liten. Signalstyrkorna på de flesta BC band kommer att öka med åtskilliga dB, jag skulle kunna gissa 20 - 40 dB. Många idag tysta BC band blir så gott som dygnet runt aktiva. Liksom förstås amatörbanden, 14 - 50 MHz. Givetvis ställs det stora krav på en radiomottagare när det blir så. Det är under de kommande åren vi behöver goda testresultat på våra mottagare, exvis dynamik bättre än 100 dB Intrecept på mer än 10 - 20 dBm. Vi kommer att uppleva hur vi kan använda attenuatorn på 21 eller 28 MHz istället för att som idag ta till PRE-AMP. Kommande solfläcksmaxima ställer stora krav på din mottagare, har du en ICOM behöver du inte oroa dig.
Nya frekvenser för D-STAR
Det verkar som om det skall vara nya frekvenser för D-STAR nu.
Många har passning på 145,375 och 433,450 MHz, nu vet man inte riktigt vad som gäller, men jag skall ta reda på eller avvaktar besked från de som vet. Bäst är att ha passning på båda ett tag, lägg in D-STAR på 145,3750 och 145,3375 samt 433,4500 MHz. Så missar man inget. D-STAR utmärker sig ju för att klara sig väl med smala 12,5 kHz kanaler och det är ju praktiskt, tyckte jag, att köra en 12,5 kHz kanal då dessa ju inte används särskilt ofta av FM trafik. Givetvis hindrar inte 145,3750 MHz att man ändå använder 12,5 kHz steg för allt telefoni på bandet.
Har du frågor om D-STAR?
Sänd ett mejl till mig så skall jag be vår ICOM agent i Stavanger att svara.
D-STAR öppet eller slutet?
Många klagar på att D-STAR är en sluten kommersiell produkt, utvecklad av JARL och ICOM, på min fråga till ICOM Japan om hur det ligger till får jag detta svar:
"D-STAR is open protocol. Every manufacturer can produce D-STAR radio, but only Icom produce it now.
I've heard some HAM user produce D-STAR with Kenwood radio by customization.
Also, some customer buy only D/V dongle to connect PC and HAM".
Här är några länkar till sajter där du kan hämta mjukvaror för D-STAR
http://www.icomamerica.com/en/support/forums/tt.asp?forumid=28 Här finner du tredje parts applikationsprogrammvaraor för D-STAR. Dvs mjukvaror som andra än tillverkaren av D-STAR grejer gjort, och som stöds av D-STAR och ger trevliga funktioner och applikationer.
http://d-rats.danplanet.com/wiki/FrontPage På D-RATS finner du applikationer för D-STAR och free download.
D-STAR
står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio
(Obs att "technology" betyder "teknik", det svenska "teknologi" betyder "läran om teknik", jämför biologi som betyder läran om naturen).
D-STAR på svenska blir då: "Smart digital teknik för amatörradio"
Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära sig dessa redan nu.
DV står för Digital Voice, dvs. digital röstöverföring, eller digital telefoni.
DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.
Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.
D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)
Här kan du hämta hem JARL filmen om D-STAR
Eller här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem den och se på klubbmötet.
Subtone, kan man höra en subtone? Varför klagar dom på att jag har brum?
Systemet har flera namn, och vi talar om Pilotton, Subton, subaudible tone, CTCSS. (CTCSS = Contious Tone Code Squelch System) Subton är ett av de allra enklaste selektivsystemen, och finns numera i ICOM:s alla FM stationer. Inte minst i IC-706all. Man kan göra sin station selektiv för en viss subtone och därmed bara höra de motstationer som sänder en subton, man kan välja att bara sända subton så att man går fram till de som lyssnar med subton i sin mottagare. Subtoner finns c:a 50 st att välja bland. Flera av våra relästationer kan startas och köras med subton. Somliga relästationer sänder en egen subton vilket gör att du kan ha passning utan att höra andra signaler på dess frekvens, inte ens störningar går in i en mottagare med subton. En del relästationer sänder sin subton endast när den är modulerad. Subtone ligger på låga tonfrekvenser, c:a 60 - 255 Hz, och hörs inte normalt. Kopplar du till en rejäl högtalare och ställer upp volymen högt kan du höra ett surrande ljud om någon sänder med subton.
Dessa subtoner finns
Följande toner finns is systemet: 67.0, 69.3, 71.9, 74.4, 77.0, 79.7, 82.5, 85.4, 88.5, 91.5, 94.8, 97.4, 100.0, 103.5, 107.2, 110.9, 114.8, 118.8, 123.0, 127.3, 131.8, 136.5, 141.3, 146.2, 151.4, 156.7, 159.8, 162.2, 165.5, 167.9, 171.3, 173.8, 177.3, 179.9, 183.5, 186.2, 189.9, 192.8, 196.6, 199.5, 203.5, 206.5, 210.7, 218.1, 225.7, 229.1, 233.6, 241.8, 250.3, 254.1 Hz.
I försvarets äldre riggar för 30 - 75 MHz, som RA-145 används subtonen 150 Hz, denna ingår inte i den standard tabellen. Men kan finnas i vissa ICOM stationer.
I IC-706 av de tidiga versionerna kan 1750 Hz tonen finnas med i subtonstabellen, skall man sända 1750 Hz väljer man den helt enkelt.
Subtonerna är svagt modulerade och "tar tid" att detektera
Sålunda är vid FM taldeviationen c:a +-5 kHz eller för smal FM som skall användas vid 12,5 kHz frekvensteg +-2,5 kHz. Subtonerna moduleras +-0,15 till +-0,5 kHz. Dvs mycket svagt. Men den som varit med ett tag och läst mina brev om FM tekniken, modulationsindexet är ändå nära 1.
Det kan ta upp till 100 ms att detektera en sådan låg ton med den noggrannhet som krävs, därför kommer talet att stympas en aning vid trafik med subtons-selektiv mottagare. Det gäller att lära sig trycka in PTT först och tala sedan.
Tonsquelch
Betyder att mottagaren är selektiv för en bärvåg som har en subton. Om vi trycker på TON knappen vid RX på en IC-706MKIIG så blir det först FM-T vilket betyder att vi sänder en subton, trycker vi en gång till blir det FM-T-SQL, vilket betyder att mottagaren är tyst så länge ingen sänder med subton. Efter tredje trycket är det ren FM tillbaka. Det är många som råkat trycka på TON knappen vid RX och därmed satt på subtonssänding utan att reagera på detta. Ganska ofarligt, men du kan gå och starta en relästation som är selektiv för just denna subton då. Det är bättre att veta hur det hela funkar.
Sitter du och sänder subton kan det hända att någon klagar på brum.
Här kan du hämta hem JARL filmen om D-STAR
Eller här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem den och se på klubbmötet.
Dynamiska mikrofoner till ICOM radio, låg nivå (experimentera mera)
Funkar oftast alldeles utmärkt, men det kan behövas en seriekonding för att slippa dra likström genom den spröda talspolen i en dynamisk mikrofon. Jag hör ibland de som försöker med en dynamisk mic, med dåligt resultat. Skälet är att vissa dynamiska mikrofoner ger en mycket låg utspänning. Ett exempel är Peltor hörselskyddsheadset där det finns en dynamisk bullerdämpande mikrofon, dessa kan lämna en ganska låg utnivå och det kan krävas en liten förstärkare. Högkvalitativa dynamiska mikrofoner brukar även de har låg utnivå. Obs att vi nu bara talar om låg Ohmiga dynamiska mikrofoner. Dvs 10 - 1000 Ohm.
Vid behov kan man då bygga en liten enkel förstärkare, och nu utnyttjar vi fantommatningen. Jag skall försöka beskriva denna förstärkare i ord.
Mikrofonförstärkare för lågOhmig dynamisk mikrofon och ICOM (experimentera mera)
Vi använder oss av en NPN småsignaltransistor, BC-107, eller BC-109 ligger det massor av i min junkbox i alla fall. De allra flesta NPN så transistorer är OK.
Först skall transistorn HF avkopplas, det gör vi genom att sättas 470 - 4700 pF mellan bas emitter och en mellan emitter collector. Dessa skall sitta när transistorn.
Collektorn skall direkt ut till riggen, dvs till pin 1 på mikrofonkontakten. Där får den sin fantommatade likspänning. Lf signalen tappar av i riggen från fantommatningen.
Från Collektorn gör vi en spänningsdelare, 10 kOhm och 18 kOhm som går till jord. Över 18 kOhm sätter vi en avkopplingskonding 4,7 uF. Mikrofonkapseln sätter vi från transistorns bas och till punkten i mitten av spänningsdelaren. Transistorn får då sin BIAS genom mikrofonen, spänningsdelarens mittpunkt har likspänning men är LF mässigt jord. På har vi ett ben kvar på transistorn, Emittern, den kopplar vi till jord via 22 Ohm. Jord skall förstås vidare till mikrofonkontaktens pin 7. Vill du ha större förstärkning avkopplar du 22 Ohm med 22 uF. Den här förstärkaren skall sitta vid mikrofonen, i dessa handtag eller i hörlurskåporna. Vill du ändra förstärkningen mer kan du shunta mikrofonen med exvis 20 - 10 kOhm.
Den uppmärksamme ser nu att vi i denna koppling matar likström genom mikrofonkapseln, och det var ju inte bra sade vi förut. I detta fall är dock strömmen så låg att det inte påverkar micken. Väljer du en mindre konding än den på 22 uF över 22 Ohms motståndet, exvis 0,01- 0,1 uF, så kommer basljuden i talet att förstärkas mindre, vi får en diskanthöjning. Att sätta ett motstånd i serie med kondingen från emittern reglerar förstärkningen. Man kan till och med sätta flera kondingar med varsina seriemotstånd och på så vis anpassa frekvenskurvan efter smak.
Vill du optimera den här förstärkaren (experimentera mera)
Och det kan vara intressant, då tar du hem databladet på den transistor du skall använda, tar en kurs i transistorteknik och en i matematik. Så kan du sedan börja räkna på motstånden och få fram kurvor och parametrar.
Vill du vara lite mer praktisk, och se reslutat samma kväll eller vecka, ja då sätter du helt enkel en trimpot vid ett eller flera av motstånden. Trimma och lyssna tills det låter som du vill ha det. Kanske till och med två pottar och du kan optimera långt genom att lyssna på resultatet. Du mäter upp pottarna och sätter dit fasta motstånd. De komponentvärden jag angett kan bli annorlunda för andra transistorer, dessutom kan fantommatningen vara olika i olika riggar. Man kan kalla detta för "cut and try". Och jag lovar, det finns professionella konstruktörer som provar sig fram.
7,2 MHz med IC-751, 751A och 745
Många vill kunna köra på den nya delen av 7 MHz bandet, men förr var det ofta så att riggarna täckte upp till 7,5 MHz, gör den inte det måste du göra en modifiering. Många frågar per mejl när det gäller den TRX de har. IC-751 är väldigt vanlig och den gör man oftast heltäckande, dvs så den kan sända i GEN COVERAGE läget.
För IC-751 gäller: Hitta kretskortet RF unit, det sitter på riggens vänstra gavel. Där finner du D53 och klipper den lilla dioden bara. Sen trycker du knappen GEN och kör radio så det brakar om det.
För IC-751A gäller: Ta av locket, kika bakom knapparna längt upp till vänster, NB knappen exvis där finns ett kretskort, finn fram R34, ett pyttelitet motstånd som du klipper av bara. Tryck GEN knappen och kör radio.
För IC-745 gäller: att klippa D41 på RF unit. RF unit sitter på vänster gavel.
Jag har skannat in detta för dessa riggar, men det är lika lätt att bara läsa vad jag nu skrivit. ICOM skrev på den tiden, att de inte ansvara för specifikationerna utanför de vanliga amatörbanden. Dvs man kan inte i efterhand komma och gnälla om exvis harmonics eller andra problem utanför de då gällande amatörbanden. Dock är ju upp till 7,5 MHz ett amatörband. I praktiskt bruk håller IC-751 etc kvaliteten föra de allra flesta nya band som kan komma på HF.
Får man då göra så med sin radio?
Dvs öppna den så den kan sända på annat än amatörband, exvis med dessa modifieringar kan den sända på 27 MHz eller allt mellan 1,8 och 30 MHz.
Ja du får göra så, ja du får äga en sådan radio.
Ansvaret ligger på dig som person, att bara sända på de frekvenser där du som radioamatör har tillstånd. Du har inget tillstånd, och kan aldrig få tillstånd att sända på 27 MHz med en radio som inte är, eller aldrig har varit typad för ett komradioband. Därför får du inte sända där men väl äga en radio som kan detta. Om vi som radioamatörer får frekvenser på 5 MHz får du sända där med en modifierad amatörradiostation, eller en modifierad komradio. Tänk på att vi som radioamatörer har ett unikt ansvar som vi då skall vårda ömt.
Bli radioamatör
Många vill försöka få sin kompis att ta steget att bli radioamatör. Mycket info finns på SSA hemsida: http://www.ssa.se/ Längst upp finns en rad sektioner, ex "HEM", "om amatörradio", "om SSA" etc. Klicka på sektioner och distrikt, längst till höger, en rullgardin kommer ner och klicka sen på utbildning. Gå tillbaka till vänster och du finner "bli sändaramatör", och får upp en rullgardin men nu längst till vänster. Under exempelvis utbildningsmaterial finner du provfrågor. Lite lång väg att hitta olika saker på nya hemsidan, du får leta och ha god fantasi, men det mesta finns kvar sedan gamla sidan.
En direktlänk till provfrågexemplen är http://www.ssa.se/docs/ovningsprov_teknik.pdf
Här kan du hämta hem JARL filmen om D-STAR
Eller här : http://www.icom.co.jp/world/products/video/d-starmovie/
En video som visar en dela v D-STAR systemets finesser och möjligheter, ladda hem den och se på klubbmötet.
BILTEMA har toppsprötet till mobilantennen (bygg mer själv)
Skall du bygga en mobilantenn för HF, exvis för 3750 kHz. Så behövs ett justerbart toppspröt. Har du slarvat bort toppsprötet till den gamla Hustler mobilantennen, eller klippt det för långt prova detta teleskopspröt. Förr använde man sig av en teleskopisk bilantenn, det visar sig att det går att få tag på ett sådant även idag, BILTEMA har en bilantenn för 59 kr som består av en 3 sektioners teleskopisk sak. Perfekt för mobilantennen. Skruva ur den ut fästet och släng foten. Du har en justerbar toppsektion för bygget. Med M4 mässingskruv i botten som oxo går att löda på. Skall du bygga en portabel BUDDIPOL behöver du två sådana här att sätta utanför spolarna som då medger justering. En dipol för 50 MHz är ett annat bygge. Tänk på att teleskopantenner för bilradio är en sak som kanske inte kommer att finnas särskilt länge, så lägg upp några på lager för framtida byggen. Biltemas teleskopantenn är gjort av rostfritt stål och går inte att löda på ovanför mässingdelen i botten. Man kan dra fast den med små slangklämmor tillsammans med en tråd exvis.
Åskskydd
Läs mer här http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/blixtskydd.html
Där ser du olika praktiska exempel, för åskskydd av allt från tält, husvagn till fastigheter.
Du kan även läsa om åskan historiskt, myter och sanningar, bra att ha lite vetskap inför sommaren. Tänk på att det är bra att veta något om åska för att med sin lugna kunskap lugna familj och vänner. Ta kål på gamla myter etc.
Visst fick vi order på flera av de fantastiska artiklarna i förra nyhetsbrevet.
Allt går att sälja med mördande reklam, här har vi SM4BKQ som beställer eleketrolytkondensatorvätska, men lägg märke till att han har andra, för amatörradion nyttiga preparat att sälja själv oxo. Ta kontakt med Bosse så kan du nog köpa. Så här skriver han:
Hej!
Ja, det må man säga, så mycket nyheter att begrunda... måste nog beställa elektrolytkondensatorvätska tror jag. (1 dl räcker)
Det är mycket inom materialteknik och kemikaliebranschen som förändras över tiden.
Tankarna går till duplexlädret som fanns förr, det borde åter saluföras, gick att använda till det mesta men var särskilt effektivt till att bygga mikrofonmembran för repeatertrafiken.
Frekvensoljan var inte dum den heller, VFO'n gick snabbare och signalerna flöt bättre i de gamla analoga stationerna. Därför är väl efterfrågan mindre idag i takt med den digitala kommunikationens framsteg. Sannolikt är det därför som marknadsandelarna gått framåt för I/O-fettet som är mer stabilt i de sammanhangen. Förr var det ju användbart med MOS-fett också, speciellt på förförstärkarnas ingångstransistorer, men det är väl inte så många som bygger hemma längre.
Ser fram emot ICOM's wavelength reducing treatment (WRT) som jag såg reklam för häromdagen. Det blir fint att behandla 80-metersdipolen med så går den på 160 också. Då behöver man inte sätta upp extra tråd.
Allra bäst vore det om produktionen snart kunde komma igång när det gäller The Reinfeldt Money Expanding Fluid, som enligt förhandsinformationen innebär att man lägger in en 10-krona i TRMEF önskad tid så kan man plocka ut önskad summa efter hand.
(Fast PRO lär vara på jakt efter formeln)
Ha dä gôtt! (- fast Du kanske ä ute å hälser på Kongen ida' - han ä ju i Kallsta')
Bosse SM4BKQ
Energi för radioamatörer
Jag brukar ju har lite om energi med i de här breven. Varför kan man fråga? För att jag tycker det är intressant och för att det är bra om man har en susning för att kunna hänga med i debatterna om landets energiförsörjning. Ibland handlar det om den energi vi äter och dricker och som kan göra våra kroppar mjuka och sälliknande spolformiga. Men ibland oxo om elräkningen som tenderar att överaska.
Men idag lite om vattenkraft, en utmärkt hemsida, http://www.kuhlins.com/fortek.html där vi kan se en stor del av landets alla vattenkraftverk och inte minst deras effekt och energiproduktion. Årsproduktion är produkten av årets timmar (8760) och effekten, svaret är energin som kraftverket ger per år. Som vi alla vet finns både små och stora vattenkraftverk i våra älvar och floder. Här i Värmland är förstås Klarälven en stor kraftproducent. Hur kan vi jämföra vindkraft med vattenkraft, och hur kunde det vara lönsamt att bygga små vattenkraftverk förr? exvis i Alsterån utanför Karlstad: http://www.kuhlins.com/alsteralven/alster.html Med sina 350 kW är det motsvarande ett litet vidkraftverk idag. Men det måste ändå ha varit en enorm anläggningskostnad då, 1948. Ser vi på Klarälvens största i Höljes http://www.kuhlins.com/klaralven/holjes.html Med sina modiga 130 MW, så motsvarar det ju 100-150 vidkraftverk idag. Vi kan få ljus från över två miljoner 60 watts lampor.
Ett av landets största finner vi i Porjus http://www.kuhlins.com/lulealven/porjus.html Med 440 MW är det en skalplig producent. Porjus byggdes ju en gång i tiden för att försörja malmbanan med ström till en av världens första eljärnvägar. Idag kan Porjus driva mer än järnvägen.
Tänk på att en rejäl långtradare med en motor på 300 kW, (450 hk) faktiskt kan ge lika stor effekt som ett mindre vattenkraftverk. Med tanke på att det rullar tusentals sådana, så är vattenkraften jämfört med den oljebaserade energin som driver transporterna liten. Visst är det lite konstigt om man tänker efter.
En kärnreaktor motsvarar c:a 10 st rejäla vattenkraftverk.
Idag byggs och installeras mest vindkraftverk i storlek från 1 till 3 MW.
När vi ser på årsproduktionen, så överenstämmer den ofta inte med det teoretiska. Effekten multiplicerat med antal timmar per år, (8760 timmar per år) blir då årsproduktion. Men ofta bara halva värdet. Ja det är väl så att det inte alltid rinner vatten, ibland måste man stänga för underhåll och allt går kanske inte att sälja året runt. Man måste spara på vattnet i dammen inför vintern. För de som menar att det inte alltid blåser på ett vindkraftverk så har vi samma sak, faktum är nog att det är större årsproduktion på ett vindkraftverk än på ett vattenkraftverk. Där är det inga torrperioder som i älvarna, man behöver inte heller spara på vatten för att kunna använda under vintern i ett vindkraftverk, det blåser ju året om.
Ett elvärmt hus med värmepump behöver 15 000 - 20 000 kWh (15 - 20 GWh) per år. Ett vindkraftverk på 1 MW, kan då försörja c:a 500 villor, med stillestånd inräknat.
Tänk på att i sommar när du är ute och åker, så finns ofta möjligheter att göra ett besök i våra vattenkraftverk, det ordnas visningar, det kan vara intressant att få ett sådant förevisat.
Själv besökte jag Höljes i somras, skitkul att få gå ner i berget och se grejerna, låta sig imponeras och lyssna på en duktig guide. Rekommenderas för hela familjen.
"Motståndet går att skruva fast på en värmesänka" (Vårt dynamiska språk)
Och vad är då en "värmesänka"?
Såg texten med ordet i en pressrelease för effektmotstånd, dessa motstånd var då finurligt gjorda och kunde skruvas fast på en "värmesänka".
Hur kan det bli sådana ord? Sug på ordet: "värmesänka" fett och fint ord va? ett gulligt ord.
Man kan tänka sig att en engelsk text har översatts i maskin, med översättningsprogram, och med ordet "heatzink" som betyder kylfläns, så har datorn hittat på ordet "värmesänka". Så nu talar vi om att det bakpå riggen finns en stor svart "värmesänka", med fläkt. Här i Värmland har vi köldhål, dvs ett ställe där det är skitkallt. Hur det nya ordet som ju är ganska dåligt i sammanhanget, kunnat passera både korrekturläsningen på företaget som säljer de aktuella motstånden, och tidningen som hade med pressreleasen är en gåta. Men blir det för varmt på slutsteget så skruva dit en större värmesänka. Man kan även köpa sig ett köldhål som då måste gängas för att kunna sättas fast bakpå riggen.
Typ
Vad är då en "zink"?
Man ser ordet ibland i amerikanska artiklar. Sänk ner i en Zink med vatten och låt svalna.
Ja man menar en plåthink helt enkelt. Den kunde ju förr vara gjord av zinkplåt eller förzinkad järnplåt. Att en modern plasthink kan heta Zink är dock konstigt. Men hink som hink.....
Typ.
"Det har ju tillkommit strukturkostnader"
Med de orden försvarade sig politikern vid intervjun i radions P1, då man ifrågasatt hur utjämningssystemen mellan rika och fattiga kommuner hade schabblats bort.
Strukturkostnader, ja visst är det ett roligt ord, skall man skratta eller gråta, vill politikern i fråga briljera, eller vill han förleda oss väljare. Kanske han skyddar sitt eget skinn?
Själv erkänner jag min dumhet, för att inte kunna slå upp ordet och förstå vad det betyder.
Kanske är det så att ordböckerna inte hänger med i nyordsutvecklingen
Men jag vet att motsatsen till struktur är kaos. Så då borde det finns kaoskostnader.
Andra roliga ord i sammanhanget är strukturalismen eller poststrukturalismen. Hoppas vi inte blir indragna i sådant. Kanske är det min tomma plånbok som är en strukturkostnad? Eller snare det tomma orangea brev som strukturellt meddelar framtida strukturell ekonomi eller avsaknad av strukturell ekonomi, eller enklare utryckt, strukturkaosekonomi.
Absolut
MHz = Mega Hertz, några SI standarder
Bara för att vi skall förstå varandra lite bättre.
mhz = milli tim zebra
Det är viktigt att använda rätt förkortningar så att man förstår varandra. Och att inte missförstånd uppstår.
KHZ = Kelvin och Hertz i Zanzibar
khz = kilo tim zebra
kHz = kiloHertz
27 M = 27 Mega
27 m = 27 meter
MM = Mega Mega
mm = milli meter
kWh = kilo Watt timme
KWH = Kelvins bror Willian Henry
km = kilo meter
Var sjunde bilförare är trött vid ratten (räkna med bråk)
Kunde vi läsa på nyheterna för ett par veckor sedan. Ja ingen motsäger väl det. Är man trött som bilförare och det finns risk att nicka till, ja då är man livsfarlig. Men hur många är var sjunde bilförare? Varför använder de så konstiga mätningar av sådan här statistik? Var sjunde bilförare??? Kanske går det att räkna fram? Låt oss prova med inverterade värdet av 7, dvs 1/7, (här står snedstrecket för förhållandet, på räknedosan division) vi får då 0,14 av tio bilförare, och med faktorn 100 procent får vi fram att 14 procent av bilförarna är livsfarliga pga att de är trötta. Varför inte säga det i nyheterna då? Vad är det för fel på procent? Måste man verkligen återgå till bråktal?
Hur mäter man en tumme?
Lite diskret frågade jag hur man mäter en tumme. Det var med anledning av Dr Gösta SM4CTT:s artikel om människokroppen som måttet kom i fråga. Givetvis är det många som läser även de små sakerna och reagerar. Här är ett svar:
"Hur mäter man en tumme?"
Höjden av skrytsamhet svarar:
Jag vet inte, min tumstock har gått av på mitten!
De Göstha
Men Gösta, i SM-land mäter vi ju med SI enheter. Och frågan är hur man mäter tummen.
Mäter vi på utsidan och ner till första leden, hamnar vi ju nere vid handleden, och då blir den närmare 100 mm. Mäter vi på insidan mot senan så talar vi om 50 mm. Eller är det tummens diameter vi talar om?
En liten rolig historia
Fröken frågar Pelle......
Hur många syskon har du?
Åtta stycken.
Det måste bli väldigt dyrt.
Nä, för pappa och mamma gör dem själva!
3vlig helg!
//Benke
De
SM4FPD Roy