|
|
SM4FPD Roys Nyhetsbrev V.02 2010-01-14
HEJ ALLA på Mejlingslistan!
Nu är det nästa år, 2010, helgerna är slut, köldknäppen har hållit oss förstelnade. Men nu är vi igång igen, med nya nyhetsbrev HAM från SRS. Med ICOM propaganda, ICOM fakta, ICOM nyheter, D-STAR och amatörradiotips i allmänhet.
Idag handlar det mycket om spektrumanalysatorn, eller som jag kallar den på ICOM:s riggar, spektrumpresentatör. Varför då? Jo det är en ganska unik sak som är utmärkande för ICOM de sista tio till tjugo åren. Försökt till sådana instrument har genom tiderna gjorts på andra fabrikat men utan framgång. Jag finner därför skäl att gå igenom det mesta i spektrumanalys, för att de som köpt ICOM riggar skall få ut maximalt av denna och förstå vad man ser, dess styrka och dess svagheter.
Förra brevet, det före jul, blev ganska stort och fett.
Alla möjliga ämnen, men radioamatörer är ju intresserade av olika saker. Många av de olika intressena kan kombineras, exvis foto och radio. Radio och astronomi.
Att göra experiment är väl alltid kul, tycker i alla fall jag, och jag vet att det finns många som hänger med på det. Att bara lyckas få en begagnad Peiker mic att funka, bara det, är en höjdare för de som inte labbat så mycket, eller för de som labbat mycket, lite tips idag.
Få ut mer av din ganska avancerade radiostation. Bli vän med spektrumpresentatören, fler inlägg i ämnet idag.
Håll utkik efter rubriker med (D-STAR skolan). De samlar jag i ett eget dokument framöver.
Om du är intresserad kan du mejla och få det under arbete pågående hela D-STAR skolan dokumentet, det är på 9 sidor för närvarande.
Kalendern
Radioloppis i Eskilstuna 2010-03-20
Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa och loppis lördagen den 20 mars i Munktellarenan. Det hela startar kl. 10 och håller på till kl. 16.
Swedish Radio Supply AB ställer ut som vanligt ICOM pryttlar etc.
Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78
SSA årsmöte 2010-04-16 till 18
Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för fullt, och har öppnat hemsidan.
Kolla här: http://www.radioaktiv.se/ssa2010/
Givetvis kommer SRSAB med utställning.
SSA årsmöte nästa år äger rum 2010-04-16 till 18. Dvs April nästa år.
Allt fler väljer att handla på SRS WEBB Shop
Att handla med kort innebär fraktfrihet.Vittnesbörd om att det funkar mycket bra och går lätt att göra en beställning och betala med kort får vi in dagligen.
Så här handlar du på SRS webbshop
http://ham.srsab.se/techtalk/webshop_srs.html
Här står alla saker du behöver veta. I huvudsak finner du denna info:
När du kommer till vår hemsida http://ham.srsab.se
kan du numera även handla och betala direkt med kort eller välja postförskott.
Som registrerad kund kan du även gå in och se dina ordrar (även tidigare ordrar som är upp till flera år gamla) För att kunna handla måste du dock först registrera dig. Klicka på fliken "Registrera mig". Där fyller du sedan i dina personuppgifter.
OBS! personnummer behöver du ej ange.
Det är inte så komplicerat och skulle det bli alldeles fel är det ju bara att ringa så löser vi eventuella problem.
Handlar du på webbshoppen med kort får du ditt paket fraktfritt tillsvidare.
IC-7700 demoexemplar finns just nu till bra pris
Vi har just nu en IC-7700 demo, eller sk kundretur till REA pris.
Se hemsidan och klicka på REA, eller slå en signal om du är intresserad.
Apparaten som är att betrakta som i nyskick har varit hos kund någon månad, spår av användning är damm på sin höjd. Ett utmärkt tillfälle att skaffa en av de finaste amatörradiostationerna genom tiderna. http://ham.srsab.se/ klicka sedan på REA så hittar du radion.
ICOM radio när det blir kallt?
Ja vad händer då? Kallt har det ju varit och många frågar om radion tål kylan. Läs manualen där står i specifikationerna inom vilket temperaturområde radion kan köras. Jag testade en IC-E92D, och den uppges kunna fungera vid -20 till 60 grader. Ett väldigt stort temperaturintervall. Genom att lägga ut radion i januarikylan blev den närmare -20 grader, det går knappast att hålla i den, men funkade, det gjorde den. Det som kan verka kontigt är att LCD displayen kan bli "trög" vid låga temperaturer. Många tycker detta är konstigt och tecken på fel, eller är rädda för att det skall bli skador. Själv kör jag IC-706MKIIG i bilen, och många dagar har det varit under -20 C och jag kör igång 706:an varje morgon, den funkar, men LCD displayen blir seg, vid skanning ser det ut som om siffrorna flyter ihop. Jag har aldrig någonsin sett en ICOM radio som har fått skador av för låg temperatur, jag har aldrig sett en LCD som inte kommer tillbaka när temperaturen stiger. Har du en ICOM radio som är specad till – 10 grader, (bara) så skadas den INTE av att köras, eller att du försöker köra den om det är kallare, snart blir den uppvärmd och funkar, den skadas inte. Det som kan hända om man kör radion under den lägsta temp den är specad för, är att den kanske kommer lite för mycket fel i frekvens, eller får lägre effekt. Inte alls farligt bara att köra på. Däremot måste vi alltid acceptera att LCD displayen blir seg och trög vid låga temperaturer.
Var inte rädd för att sätta på radion vid stäng kyla, låt den stå på tills den funkar om den inte kommer igång direkt. Man får ratta långsamt med VFO ratten när LCD:en är trög. Eventuell frost och kondens i radion "trängs" ut bara den blir någon enstaka grad varmare än omgivningen. Det är således inte fel att värma upp en djupfryst radio då och då.
Obs att det jag skriver här gäller för ICOM där jag har mina erfarenheter sedan 32 år med servicearbete. Att enklare radiostationer, med lägsta klassens komponenter kan gå sönder vid temperatur under dess specifikationer är inte ovanligt. Jag har aldrig sett en sönderfrusen elektrolytkondensator i en ICOM radio.
D-STAR HOT SPOT
Läs här om Johan, SM0TSC:s D-Star Hotspot nu QRV 145.3375 i JO99CF
http://www.ham.se/allmaent-om-amatoerradio/14096-d-star-hotspot-qrv-145-3375-jo99cf.html
Här kan du få en föraning om hur det är att komma ut i vida världen på DV.
ICOM Canada har bra information om D-STAR (D-STAR skolan)
http://www.icomcanada.com/dstar/dstar7.htm
Du kan där finna en del matnyttigt i ämnet.
D-STAR artikel i QTC av SM5CKI
Göran skrev en mycket bra artikel om D-STAR redan 2008, den handlar om D-STAR och själva principen, modulationen, kodningen och bandbredden. Studera denna spar artikeln, den är mycket bra skriven.
http://www.sm5cki.se/QTC/qtc_0805_D-STAR_sm5cki_ver1.pdf
Varför har nästan inga andra tillverkare D-STAR?
Ja varför har inte Yaesu och Kenwood D-STAR produkter?
Det finns flera skäl:
1. De har för tillfället väldigt försvagade utvecklingsavdelningar
2. Tiden för att utveckla en ny produkt kan variera, mellan 2 och 5 år, och är den över 3 år kan vi nog förvänta oss att D-STAR produkter snart kommer från andra tillverkare
3. Kenwood har en station med D-STAR, dock inte egenutvecklad, utan en sk OEM produktion av ICOM. Den är inte typgodkänd i EU.
4. Yaesu ägs numera av Motorola, det verkar inte ha satt någon mer sprätt på utvecklingsavdelningen för HAM produkter, snarare tvärs om. Och viktiga utvecklingsingenjörer har slutat, flera har flyttat till Osaka..
5. De flesta andra HAM tillverkare är mest inriktade på tillbehör, antenner, nätaggregat, rotorer, etc. de är för små för att utveckla radio med nya trafiksätt.
6. Kanske en lägre tro på att något nytt kunde introduceras inom HAM radio bromsade utvecklingen hos andra tillverkare av radiostationer. De ligger nu 2 till 5 år efter. Att D-STAR snart kommer från de andra tillverkarna är det dock ingen tvekan om.
7. De andra (icke ICOM) tillverkarna måste ändå försöka sälja de produkter som är utvecklade de senaste 3 – 5 åren, dvs de då utan D-STAR. Man säljer av skåpmat.
8. Det krävs stor kraft hos en utvecklingsavdelning för att få fram och typgodkänna en produkt med nya trafiksätt. Därför kör man med lite gammal skåpmat.
9. Det finns fortfarande en tro i att digital modulation inte kommer att slå bland radioamatörer. Att radioamatörer är en särskilt konservativ och teknikfientlig släkt. Men utvecklingen har faktiskt visat motsatsen.
10. Utöver detta finns säkert "stönighet" och motstånd mot nyheter.
Den inbyggda antennavstämmaren och nya band
I Norge kör man nu för fullt på 5 MHz. Av någon anledning ställer man krav på att riggarnas inbyggda antennavstämmare skall täcka ett nytt amatörband som inte ens var påtänkt när riggen i fråga utvecklades. Dessutom försöker man att få den inbyggda avstämmaren att stämma av en 2 x 20 meter lång, (för 3,7 MHz) dipol på 5 MHz. Studerar man specifikationerna på ICOM riggarnas inbyggda tuner så är den avsedd att finavstämma en antenn matad med koax.
Den skall klara 1:3 eller 3:1 som max, eller 16 – 150 Ohm. En i riggen inbyggd avstämmare är byggd för att ta upp den missanpassning som blir inom ett visst band med en antenn tillverkad för detta band. Exvis en dipol klippt för 3750 kHz och om man vill köra 3605 kHz. Man kan därmed inte ställa kravet att en inbyggd avstämmare skall klara helt andra band som exvis 5 MHz.
I vissa fall gör den det ändå. Och då är det bara att tacka och ta emot. Det finns inga som helst möjligheter att lova vad en antennavstämmare klarar vad gäller nya band och gamla antenner. Skall man stämma av en järnsäng på hela HF blir det en AH-4. Eller en manuell hembyggd avstämmare.
5 MHz var ju som sagt inte påtänkt för ens 2 år sedan. De riggar som säljs idag kan ha varit under utveckling de senaste 3 – 4 åren och att man då skulle ha kunnat speca eventuellt nya band är en svår sak.
Eller skulle en tillverkare komma med en transiver där specifikationerna heter: RX, TX och antennavstämmare: "alla tänkbara frekvenser och i framtiden tänkta amatörband". Något sådant kommer vi nog inte att få. Skulle en HF rigg plötsligt önskas täcka 500 kHz skulle den behöva bestyckas med mycket stora spolar och vridkondingar.
Kan man köra FM med en D-STAR radio? (D-STAR skolan)
Givetvis är det så att man kan köra blandade trafiksätt, men frågan uppstår då och då.
Därför kan den behöva förklaras.
Man lägger helt enkelt in minnen med frekvens och trafiksätt. Exvis ett minne med 145,3750 MHz FM, ett annat minne med 145,3750 MHz FMn, och ett tredje minne med 145,3750 MHz DV. Ett annat sätt är att använda funktionen autodetect. Och köra med en minneskanal med 145,3750 MHz DV och autodetect på. Då kan man höra en FM trafik trots att skanningen stannar på 145,3750 MHz DV minnet. Autodetect tar dock några sekunder för apparaten att göra och man får en form av fördröjning innan en FM signal hörs. Så det är bättre att blanda FM FMn och DV minnen. När som helst kan du oxo i VFO mode välja trafiksätt genom att gå ut till rätt meny i den D-STAR försedda amatörradiostationen. Det kan då behövas lite träning i menyerna, något som sedan blir mycket snabbt.
Utöver detta kan man förstås blanda in minnen med frekvenser som lyssnar i AM, exempelvis en flygradiofrekvens bland DV och FM minnen. Att skanna med en WFM kanal är däremot inte så lyckat då WFM är rundradio som ständigt ligger ute. Har du hittat en länkstation med WFM, eller en trådlös mikrofon som används ibland, är den dock lämplig att ha med i minnena och skanna. Sammanfattningsvis du kan blanda alla trafiksätt i minnena och skanna blandade trafiksätt med en ICOM D-STAR försedd apparat. Med autodetect som en extra kul funktion.
Brusspärren och D-STAR (D-STAR skolan)
Ja hur funkar den vanliga FM brusspärren vid DV?
För det första så kan vi snart konstatera att den inte släpper fram brus om man vrider den moturs. Det finns inget brus vid D-STAR. Det digitala tar bort bruset.
Men! Det finns ett viktigt men här, nämligen det att ICOM:s allra flesta mobila och fasta radiostationer med FM har en brusspärr som kombinerar dämpning av HF steget. Dvs om vi vrider brusspärren mer än till maxbrusmätande brusspärr, c:a kl 2, dvs när den bara släpper in brusfira FM signaler, så övergår den till att dämpa förstärkningen i FM mottagaren HF-steg. En finess för att man skall få ett större reglerområde för brusspärren. I DV kommer man då att få en dämpning av mottagarkänsligheten om brusspärren dras långt medurs. Funktionen med automatisk dämpning går att stänga av, men är en bra finess vid FM. Man måste dock tänka på den här dämpningen vid DV trafik.
EMR funktionen (D-STAR skolan)
EMR funktionen är en form av nödfunktion, (emergency). EMR är bara aktiv vid sändning.
Om du sänder med EMR påslagen kommer motstationernas ljudvolym att höjas till en hög fast nivå. Dvs du kommer att höras även om din, eller dina motstationer tillfälligt har skruvat ner volymen, eller somnat. Vidare kommer EMR funktionen att "öppna" den motstation som gjort sig selektiv med CSQL och DSQL. Dvs selektiv med sin anropssignal eller med sifferkod. Dvs sänder du med EMR påslaget så kommer motstationer hur de än är mutade att öppnas för ditt anrop.
När du sänder med EMR kommer alla stationer att höra ditt anrop, oavsett sina inställningar, och med höjd volym. Det hela liknar lite vad vi har i våra bilradioapparater då ett trafikmeddelande sätter upp volymen i din mottagare, en RDS liknande funktion. Den förhöjda volymen är en fabriksinställd nivå.
EMR funktionen är en temporär funktion och stängs av om du stänger av din transiver. Du måste sätta på EMR varje gång du vill ha den funktionen.
Påslagen EMR påverkar inte mottagaren i din D-STAR radio. EMR är bara en utsänd signal.
För att köra EMR behövs inga andra inställningar, som exvis MY call, UR call etc.
Att ropa CQ med EMR påslagen, gör att ditt CQ hörs hos alla, med förhöjd volym, något man förstås kan utnyttja så länge aktiviteten är låg. Men om någon gjort sin mottagning selektiv med CSQL, DSQL eller dragit ner volymen, så kan det ju bero på att han inte vill höra ditt CQ. Därför skall man förstås tänka sig för, före en EMR sändning.
Symbolen EMR blinkar i din mottagare om du lyssnar en EMR sändning.
Skillnader kan förekomma i olika radiomodeller då handhavandet och funktionerna för D-STAR utvecklas.
Komma igång med D-STAR DV på IC-E880 (D-STAR skolan)
För att komma igång med DV simplex behövs bara några snabba tryck. Det är enklare än du tror att köra DV. IC-E880 är en av de senaste D-STAR färdiga riggarna och handhavandet är förenklat. Klockan 1 om VFO ratten finns texten MODE, på vit bakgrund, det betyder att du skall trycka länge på VFO ratten, 2 sekunder, och då kommer FM fram. Vrid nu på VFO ratten och du får FM-N, AM, AM-N och sist DV. Låt stå på DV och ge ett kort tryck på VFO ratten så är det bara att vrida fram en frekvens och ropa CQ DV de SA9XYZ k.
Det går att köra simplex DV utan att göra något mer. Att gå tillbaka till FM är samma metod.
Efterhand skall du lära dig att lägga in egen anropssignal, och repeterkommandot. Samt en kort DD. Det är mycket enkelt och tar bara några sekunder att byta trafiksätt.
När du har lärt dig att lägga in i minnen kan du lagra frekvenser med valt trafiksätt. Exvis minne för AM på 118 MHz, 145,5000 MHz FM, 145,6750 MHz DUP FM-N. och 145,3750 MHz DV.
Komma igång med D-STAR och DV på IC-E92D (D-STAR skolan)
IC-E92D är en tvåbands station med dubbla mottagare. Därför gäller att välja main till B, där alla trafiksätt finns, inkl DV. I main A finns bara FM.
Välj main till B och välj sedan band och frekvens.
Med knappen "Rec, * och Mode" trycker du länge (2 sek) flera ggr tills DV finns ovanför 100 MHz siffran.
Nu är du ingång med D-STAR, bara att ropa CQ DV de SM9XYZ.
Brusspärren står lämpligen på Auto.
Efter hand lär du dig nu att lägga in din DV frekvens i minnen. Exvis minne för AM på 118 MHz, 145,5000 MHz FM, 145,6750 MHz DUP FM-N. och 145,3750 MHz DV.
Sen skall du lära dig att lägga in din egen anropssignal. Göra en repeater kanal etc.
ICOM och Windows7
Mikrosoft har återigen kommit med ett nytt operativsystem, Windows7. Det kan betyda att du behöver nya programvaror för att köra vissa ICOM stationer. Exvis USB porten. Nu meddelas att USB drivern från ICOM fungerar med WIN7. Och att ICOM försöker få MS att acceptera den i WIN7. För att skaffa fram nya drivers till ICOM stationerna så att de fungerar med nya operativsystem går man hit, men någon ny USB driver för WIN7 kommer således inte. http://www.icom.co.jp/world/support/index.html
Här finns oxo aktuella programvaror till andra ICOM stationer.
Här finns drivern för USB porten till IC-7200 att hämta, och den funkar på WIN7. http://www.icom.co.jp/world/support/download/firm/IC-7200/1_00/index.html
Vill du ha D-STAR skolan
Mejla mig, dokumentet är för närvarande på 9 sidor Word.
Spektrum på IC-756PROall och IC-7600 spektrumpresentatören är farligt vanebildande (spektrumpresentatören)
Ja livsfarligt faktiskt, för plånboken i alla fall. Livsuppehållande och livsförlängande för dig själv och din lilla hjärna.
Spectrum scope, spektrumanalysator, spectrum display, spektrumvisare jag tänkte använda ordet spektrumpresentatör för att få till lite svenska ord. Bildskärmen visar ett valt utsnitt av det aktuella bandet som ett spektra i frekvensdomänet. Vi kan se vad som händer omkring den frekvens där vi lyssnar. Jag kan lova att alla som kört en 756PROall är helt sålda på den här funktionen och helst inte vill se en rigg utan den funktionen. Farligt vanebildande är bara förnamnet. Man ser många många fler stationer än man hinner leta upp genom att bara ratta på en VFO. Jämfört med IC-756PROall har IC-7600 fått en viktig funktion extra på spektrumpresentatören. Men först kan vi konstatera att själva bilden av spektrat är länge, en följd av att bildskärmen är längre och bredare.
På de äldre riggarna kunde vi se en bild av frekvenserna plus minus omkring inställd frekvens, visaren var alltid i mitten och frekvenserna omkring skrollade. Vi kan med den inställningen se +-12,5 kHz och upp till +-100 kHz i olika steg. Detta sätt att visa kallas "center mode". Nu kan man på IC-7600, liksom på IC-7700 och IC-7800 även visa en bild med fasta frekvensgränser, exvis bildskärmen visar CW delen 7000 – 7040 kHz, endast den del vi använder vid Morse på 7 MHz bandet, en visare som rör sig över skalan visar var vi lyssnar. Det här sättet att visa spektrat kallas "fixed mode". Båda metoder har sitt berättigande och med tillägget för fixed mode blir det hela fulländat. Bandgränserna för visad del av spektrat ställer du själv in, som default finns de olika amatörbanden inlagda. Nästa gång kanske du vill ha koll på RTTY delen av 14 MHz, då ställer du in 14060 – 14100 kHz som gränser för det fasta spektrat, visaren visar var du befinner dig med mottagaren, blixtsnabbt kan du flytta till en frekvens där du ser att det förekommer aktivitet, även så korta aktiviteter som bråkdelar av sekunder hinner du med att se och sedan ratta in. Är du QRP:are och vill specialgranska en liten del av ett CW band där Morse från svaga stationer förekommer, ja då väljer du bandgränserna 14050 – 14070 kHz.
Spectrumscope på IC-7600 och de andra ICOM stationerna är farligt vanebildande. Med all rätt då de är otroligt effektiva och synliggör exakt vad som pågår på bandet. Har du en gång lärt dig använda ICOM stationernas spektrumvisare, och det går fort, vi talar om minuter, ja då är du såld.
Men vad är då en spektrumpresentatör? (spektrumpresentatören)
Är det en "spektrumanalysator"?
Är det en "panoramaadapter"?
Är den en "station monitor"?
En spektrumdisplay?
Spektrumvisare?
Är den en "Pan Adapter"?
Ja tillbehöret i fråga har genom tiderna haft flera namn, de flesta lite underliga.
Varför inte rätt och slätt kalla den för spektrumanalysator, sådana instrument finns ju. Nja det finns säkert flera skäl att försöka dramatisera och dölja saker med underliga namn.
Låt oss i en serie artiklar reda ut saken. Reda ut vad vi får på en ICOM PRO eller 7600, 7700 och 7800.
Vad är då en spektrumanalysator? (spektrumpresentatören)
En riktigt en som kostar två till fem IC-7800:or. Instrumentet i fråga är väldigt dyrt och avancerat. Avsikten med en spektrumanalysator är som namnet antyder att analysera en signal. "Vika ut den" i frekvensplanet. Man skall kunna se vad en signal innehåller för frekvenskomponenter, dvs övertoner och distorsionsprodukter. Man skall även kunna se nivåerna på de olika ingående delarna, som nivån relativt huvudsignalen, eller absolut nivå på övertoner och distorsionsprodukterna. För att göra detta på ett så noggrant sätt att det kan kallas analys krävs mycket av instrumentet. Några krav är hög känslighet, väl specificerad ingångsimpedans, dvs låg reflektion på dess ingång. Vidare krävs att spektrumanalysatorn har mycket låg egen distorsion, och inte tillför egna oönskade signaler, speglar, spurrar etc. Spektrumanalysatorn skall kunna användas vid både svaga och starka insignaler och är därför försedd med en dämpsats på ingången. Spektrumanalysatorn skall kunna visa nivåerna med god noggrannhet, helt inom +-1 dB. Den skall kunna visa nivåer med en linjär eller logaritmisk skala, exvis 10 dB per vertikal ruta, där man kräver god noggrannhet inte bara vid 0dB utan för varje skaldel vertikalt åtminstone mellan 50 – 70 dB av det vertikala mätområdet. Det krävs en mycket god logaritmisk mellanfrekvensförstärkare. Vidare krävs att instrumentet kan visa både starka och svaga signaler samtidigt, dvs en hög dynamik, gärna över 60 dB, en 70 – 80 dB kan vara möjligt. En spektrumanalysator bör ha många olika filter att välja på, sk resolution bandwitdh. Exvis från 30 Hz till 1 MHz. Vidare bör instrumentet ha variabel spephastighet med smala filter måste den ju svepa sakta, liksom vi måste ratta VFO sakta om vi lyssnar med smalt filter. Det blir en väldig massa inställningar på en "riktig" spektrumanalysator, och för att kunna göra en mätning måste man vara väl insatt i vad som händer vid mätning och med olika inställningar.
Inte så kostigt att en spektrumanalysator blir dyr, och att väldigt få kan göra kritiska mätningar och förstå den, inte minst att tolka mätningarna. Dessutom har vi andra önskemål på en spektrumanalysator på en radiomottagare.
Spektrumanalysatorn visar sitt eget filter (spektrumpresentatören)
Då vi ju kan likna en spektrumanalysator vid en mottagare, den har första och kanske andra blandare och mellanfrekvenser, den har oscillator och mellanfrekvensfilter. Den kommer därför att "rita av" sitt eget filter, önskvärt vore ju att instrumentet hade en så smal MF, helt obefintligt smal, att den visar enbart ett stapeldiagram. Skulle vi göra så, eller jobba med filter under 1 Hz bandbredd måste svepet köras mycket långsamt. Proffsanalysatorn har olika filter och dessa måste då anpassas ihop med väl valda svephatigheter. Exvis om vi noggrant skall analysera en SSB sändares bandbredd, distorsion etc, måste vi jobba med filter neråt 10 till 100 Hz, det kan då ta 10 sekunder att göra ett enda svep.
Så kan vi inte ha det på en HF mottagare. Det tar för lång tid och vi hinner inte se några korta sändningar. Därför är filtren i en mottagares spektrumpresentatör i storleksklassen 1 till 5 kHz breda. Svephastigheten kan i vissa av ICOM:s apparater vara valbar. Men helst så snabb att vi ser spektrat som en bild som uppdateras i klass med vad ögat vill se. Den visar då en vertikal bild som likar dess eget filter, om en bärvåg presenteras för den. Tittar vi på en IC-756PROall eller en IC-7600 så syns det vad jag menar.
Prova själv skall du se (spektrumpresentatören)
Dvs att ratta över ett band med för smalt filter. Prova förhållandet mellan smala filter och svephastighet, där hög svephastighet är det samma som att du rattar fort på VFO:n. Kolla in CW, välj ett smalt filter i din mottagare, exvis 100 – 500 Hz. Ratta över CW delen och försök höra något. Du hör inget om du inte rattar väldigt sakta och lugnt. Samma fenomen som vi har att ta hänsyn till i spektrumpresentatören. Ju smalare filter ju långsammare måste vi ratta på VFO för att hinna höra en station. Den som har förstått detta, brukar ratta över banden med lite bredare filter, exvis 1000 Hz och uppåt. Den som är ny på en spektrumanalysator finner snart att han kan välja filter, svephastighet etc helt manuellt. Väljer man för hög svephatighet kommer det att synas direkt genom att de filter som visar signaler förvrängs. Instrumentet visar då helt fel. På moderna spektrumanalysatorer kan man få hjälp med val av dessa inställningar. Med särskilda program för inställningarna. Avsikten är att inte få felvisning.
Vilka krav har vi på radiomottagarens spektrumanalysator då? (spektrumpresentatören)
Först och främst tycker jag då att vi inte kallar den analysator, mitt ord spektrumpresentatör tycker jag är bra, svenska och allt. Jag kommer att kalla ICOM:s instrument för spektrumpresentatör i fortsättningen.
Eftersom spektrumpresentatören skall visa vad som händer omkring den frekvens vi vill avlyssna, och ge oss information om vad som händer på grannkanaler etc så är lämpligt område 10 – 500 kHz. Det skall gå att se +-10 kHz eller så stort band som 500 kHz, kanske mer. Ett band så stort att vi kan ha en vis kontroll över det. Spektrumpresentatören skall ha en känslighet som gör att vi kan se de stationer som är hörbara. Den skall svepa vårt band så fort att det inte fladdrar, så fort att vi hinner se enstaka korta sändningar inom det band vi valt. Det betyder att vi måste hålla tillgodo med en viss bandbredd, resolution bandwitdh. Spektrumpresentatörens eget filter. Vertikalt då? En vertikal skal logaritmiskt graderad i dB är önskvärd. ICOM har ganska bra överensstämmelse med det här önskemålet. IC-7600 kan visa 70 dB vertikalt. Någon tolerans siffra har jag inte men kommer att mäta på saken. Vi kan således se mycket svaga signaler, strax över bruset till mycket starka signaler. Obs att dynamiken på en spektrumanalysator aldrig kan konkurera med en bra mottagares dynamik. En bra mottagare kan ha över 100 dB dynamik. För att få dessa egenskaper måste man kompromissa lite mer på spektrumpresentatörens egenskaper vad gäller distorsion och visning av oönskade egenskapade signaler. Spektrumpresentatören på ICOM:s apparater har en ingångsdämpare likt den på proffsinstrumenten, 0-30 dB, den kan på så vis hantera ett större dynamiskt område med "manuell handpåläggning". Andra krav är att spektrumpresentatören i en transiver skall ha så få inställningar som möjligt, dels för att vi skall förstå den, dels för att undvika felinställningar.
Sammanfattat krävs: snabbt uppdaterad bild, smalast möjliga filter men utan avkall på svephastigheten, samt någorlunda god överensstämmelse med vertikalskalan.
Ett annat krav är ett sk toppvärdes minne, vi ser vad som har hänt med en annan färg.
Varför syns inte svaga signaler som jag ändå kan höra? (spektrumpresentatören)
En vanlig fråga om spektrumpresentatören.
Det behövs en starkare signal in i mottagaren innan den syns på spektrat, än vad som behövs för att höra den i högtalaren.
Var inte orolig, detta är normalt, och så även på en dyr "riktig" spektrumanalysator.
Brus och örats egenskaper är det som spelar in.
Tänk på att när du lyssnar så är total bandbredd bara 2,5 kHz vid SSB och ännu mindre vid Morse i CW.
Samtidigt "lyssnar" spektrumpresentatören på kanske +-10 kHz, +-100 kHz eller bandet 7,0 – 7,2 MHz dvs 200 kHz. Helt enkelt ju mindre bandbredd ju synligare, eller hörbarare är en svag signal. När du väljer ett CW filter försvinner en massa brus och du kan höra en svagare signal.
En annan sak är örats egenskaper, det kan nämligen höra signaler under brusnivån. Det är inte mycket teknik som kan den konsten.
Men faktum är att en "riktig" spektrumanalysator kan visa en svagare signal, än den inbyggda i ICOM riggarna. Men det är en fråga om hur användaren ställer in den. Låt oss säga att man kör en spektrumanalysator med 30 Hz bandbredd och sveper med 10 sekunder per ruta. Ja då ser man svagare signaler i bruset än om man sveper med 1000 gr så brett filter och snabbare sveptider. Då kan man fråga sig varför det inte finns sådana inställningar på spektrumpresentatören i en IC-7600? Anledningen är att då är det ett mätinstrument inte en spektrumpresentatör. En annan anledning är att få klarar då av den, både inställningsmässigt och ekonomiskt. Dessutom finns inget bruk för sådana möjligheter. På en IC-7600 finns vissa möjligheter dock. Gör en band på exvis 5 kHz, 7028 – 7033 kHz, svep det med lägsta hastigheten, ja då ser du vad jag menar, svaga signalers syns.
Vi talar lite om naturlagar och vill vi se ett större band, ja då får vi acceptera att spekken ser med större bandbredd. IC-7600 har tre svephastigheter.
Hur svaga signaler kan man då se på en IC-7600 (spektrumpresentatör)
Jag gjorde några mätningar med signalgenerator.
Med ett svepband på +-2,5 kHz kan man se en insignal som ligger c:a -103 dBm
Ökar du det synliga bandet till +-100 kHz måste det till en insignal på c:a -90 dBm för att den skall synas.
Hur bra stämmer den vertikala skalan på ICOM:s spektrumpresentatör?
På en IC-7600 är den graderad i sju vertikala nivåer. Man kan mäta 0 – 70 dB vertikalt.
Mätningar visar att den stämmer förvånansvärt bra, bättre än en S-meter, men de svagaste sigs syns inte vilket ju en S-meter kan visa. Från 0 – 70 dB på den vertikala skalan är avvikelserna mindre än c:a +-2 dB. Du kan således mäta med relativt god noggrannhet med spektrumpresentatörens vertikala skala.
Även den i ICOM riggarna inbyggda spektrumpresentatören
Har en dämpsats. Som jag nämnt tidigare på spektrumanalysatorn, dvs instrumentet som kostar två till fem IC-7800:or. Har en ingångs dämpare som kan ställas i 10 dB steg. Avsikten är att manuellt anpassa insignalen för att optimera mätresultatet. På Spektrumpresentatören i en IC-756PROall, 7600, 7700, 7800 kan man sätta ingångsdämpning i flera steg.
Hur brett är spektrumpresentatörens eget filter?
Något som har stor betydelse för vad den visar, och för möjligheterna att bedöma en signals egenskaper. På en IC-756PROall är spektrumpresentatörens egen bandbredd c:a 1 – 1,5 kHz, vid – 6 dB. Dvs relativt smalt och ganska brant, vid -40 dB c:a 4 kHz. Man kan räkna med att det behövs en så pass bandbredd för att svepet skall bli snabbt nog för att vara bekvämt att se på. Således, om du ser en bärvåg, någon som sänder CW, så kommer du att se en visare som är den bandbredden. Trots att bärvågen i fråga har nära noll bandbredd. Om du nu ser en SSB sändning, så är den ju normalt c:a 2,5 till 3 kHz bred, till detta skall vi då lägga egen bandredd, spektrumpresentatörens eget filter, och vi ser ett spektra som är runt 5 kHz. Att då säga att din motstation är 5 kHz bred är då fel slutsats. Det är få, eller inga liknande tillbehör eller instrument som är bättre i den här egenskapen. Endast om vi går till en "riktig" spektrumanalysator i prisklassen 2 till 5 st IC-7800:or får vi möjlighet att analysera en smalbandning sändning som SSB. Om du lär dig tolka visaren på IC-756PROall kan du dock göra vissa bedömningar. Men avsikten med spektrumpresentatören är att påvisa aktivitet på frekvenser utanför det band (det SSB band, 2,5 kHz ex) där du lyssnar.
Spektrumpresentatörens bandbredd skapas av kristallfilter, keramiska filter och DSP som med programvaran skapar filter i sista ledet.
Redan på den gamla tiden gjordes försök med spektrumpresentatör
Bl.a. Heatkit hade en byggsats på något likande.
Men först med ICOM IC-781 i slutet av 80 talet, började det bli något användbart. 781:ans spektrumdisplay var i stora delar analog och en viss frekvensdrift förekom, centrum motsvarande inte alltid den frekvens man lyssnar på. Något som inte är alldeles viktigt dock.
ICOM gjorde försök att utveckla en spektrumdisplay redan på IC-701:ans tid, dvs i slutet av 70 talet. Men tydligen blev man inte riktigt nöjd och lade ner projektet.
Spektrumpresentatören på IC-706all IC-7000 och IC-7400
Samt flera av våra kanalradiostationer för VHF och UHF, ha en mer primitiv spektrumpresentatör. Det kan exvis vara så att den visar spektrat endast genom att "låna" huvudmottagaren, IC-706all blir tyst om man kör spektrumet, IC-7000 blir delvis tyst, ett mellanting mellan 706 och 756PROall. Dessutom är de mer primitiva spektrumpresentatörerna ganska dåliga på att visa den vertikala skalan med noggrannhet. Sånt är dyrt och finns i mer påkostade radiostationer. Det är ändå unikt att det finns en primitiv spektrumpresentatör i ICOM:s enklare riggar.
Finns det då några nackdelar och brister i ICOM:s inbyggda spektrumpresentatörer?
Ja, helt perfekta är dom förstås inte. Liksom en dyr proffs spektrumanalysator inte heller är perfekt trots att den kan kosta 2 till 5st IC-7800:or.
Man kan upptäcka på en PRO att det bildas falska visare, intermodulation, speglar spurrar? Inte så konstigt då en spektrumpresentatör oavsett pris, faktiskt inte är bättre än en bra mottagare. Därför kan vi inte ställa lika höga krav på spektrumpresentatören som vi gör på mottagaren. Det förekommer från överfulla BC band falska visare. Vad man skall göra är då att använda dämparen både före mottagaren och den före spektrumpresentatören. Med en avstämd antennavstämmare före mottagaren kan det bli rent. Andra brister är att man faktiskt inte på ett seriöst sätt kan bedöma andra stationers absoluta bandbredd. Man kan med lite vana se om det är onormalt splatter men inte kvantifiera (sätta ett mått på) bandbredden. Till det krävs den spektrumanalysator till priset av 2 till 5 st IC-7800 och en laboratorie-mätuppkoppling. Den i ICOM riggarna inbyggda spektrumpresentatören kan inte heller se signaler under brusnivån som faktiskt örat kan höra. Detta är naturlagar som inte går att göra något åt. Den i ICOM stationerna inbyggda spektrumpresentatören är ett instrument som vida överträffar de motsvarande saker som florerat genom tiderna. Vi får väldigt mycket bra mätinstrument i köpet av en ICOM IC- 756PROall, 7600, 7700, 7800.
Det kommer att bli mycket svårslaget att ens komma i närheten av ICOM:s spektrumpresentatör i konkurrande HF stationer. Till nackdelarna kan vi lägga det faktum att inte ICOM var ute ännu tidigare med en så väl fungerande funktion.
Spektrumvisare även på de enklare riggarna, IC-706all, IC-7000, IC-7400
Ja, det finns en lite mer primitiv spektrumvisare på de riggarna.
Primitiv så till vida att den kräver apparatens egen mottagare för att funka. Således blir IC-706an tyst när du kör spektrat. IC-7000 blir "nästan" tyst, här använder spektrumvisaren mottagaren till viss del, vi hör ett pulsande ljud när spektrumvisaren går. Vi kan då med nöd höra en radiostation samtidigt som vi får fram ett spektra av bandet omkring där vi lyssnar.
Visst låter detta lite primitivt. Dessutom är den vertikala skalan ganska onoggrann, och vill gärna visa fullt utslag eller inget.
Att använda de här enklare spektrumpresentatörerna lämpar sig därför mer på VHF och UHF band där man kan använda dem till att se och lagra aktiviteter som har hänt. Exvis när man är ifrån radion. Genom att stänga av svepet kan du sedan med VFO:n hitta den signal som spektrumvisaren har funnit. De går dock att finna användningsområden även för de mer primitiva versionerna av spektrumvisning. Det viktiga är att förstå och lära sig hur det funkar.
Du betalar dock på de större riggarna för en betydligt mer avancerad spektrumpresentatör som verkligen imponerar och blir en vana att använda som man inte vill vara utan.
I flera av ICOM:s FM och kanalstationer finns spektrumvisare där du kan se vad som händer på grannkanalerna. Exvis på IC-2820, men även på visa av handapparaterna.
Spektrumpresentatören kan visa i två olika driftsätt (spektrumpresentatören)
På de större ICOM riggarna, som IC-7600, 7700, och 7800. Kan du välja mellan två huvudmetoder att visa spektrat.
FIX eller CENT.
Med CENT som är det som finns på IC-756PROall ser du alltid den frekvens där du lyssnar i mitten, när du rattar VFO kommer bilden att skrollas, och du ser alltid plus minus valt span, exvis +-12,5 kHz. I CENT kan du välja ett antal olika span, från +-2,5 kHz till +-250 kHz. Med det smalaste kommer förstås instrumentets eget filter att visa sig brett, den är ju runt 1 kHz. Lagom kan vara att se +-10 till +-50 kHz.
Med FIX kan du välja önskat område själv, dvs gränserna inom vilket du vill se spektrat. Exvis om du vill köra Morse på 1,8 MHz så sätter du bandet 1800 till 1850 kHz, eller mindre 1810 – 1840 kHz, du ser sedan din mottagarfrekvens om en röd visare som rör sig över skalans horisontella del. Normalt sätts FIX i fabrikens default värden. Men du kan när som helst och på vilken frekvens som helst göra dig ett eget fast spektrum. Exvis 6995 – 7035 kHz. Eller är du QRP knutte, och vill se mer noga omkring 7030 kHz kan du ställa in 7025 – 7035 kHz. Vill du ha koll på ett mindre band på exempelvis 5 MHz, kan du ställa in 5200 – 5300 kHz. Det hela ger en mycket tydlig bild av vad du har att ta hänsyn till, eller vad som händer inom ett specificerat band.
Ett ställbart FIX spektrumband finns på riggar som IC-7000, IC-7600, IC-7700 och IC-7800.
IC-756PROall har endast Cent.
Toppvärdes minnet (spektrumpresentatören)
Du kan välja om du vill att spektrumvisningen sparas som en sorts toppvärdes minne, då ser du det som har varit som en spektrumbild i annan färg i bakgrunden. Efter en tid med störningar kommer förstås den funktionen att samla på sig ett högt brus som visas med en annan färg. Prova med och utan peakhold, skall du se hur det funkar. Den här funktionen finns även på spektrumanalysatorer, dvs de instrument som kostar 2 till 5 st IC-7800:or.
Färgerna på Spektrumpresentatören (spektrumpresentatören)
Går att ställa in efter smak
Gå in i SET när spektrumet visas så finner du alla inställningar.
Läs manualen för din spektrumpresentatör (spektrumpresentatören)
Givetvis finns det mycket att läsa om du studera manualen noga. Inse att du inte själv har fantasi nog att kunna allt utan att studera manualen. Jag vet av erfarenhet att spektrumpresentatörens egenskaper funktion och vad den egentligen visar är lite svårt att få grepp om för många. Tänk på att du har köpt en häftig radio och får fantastiska finesser som du bör lära dig, använda, njuta av och lära dig.
Spektrumpresentatören på IC-7000 (spektrumpresentatören)
Den lilla populära IC-7000 har en spektrumpresentatör av mittemellan typ.
Det betyder att den varken visar spektrat samtidigt som mottagaren går, dvs som på en PROall, eller stjäl mottagaren som i IC-706all. Spektrumpresentatören på IC-7000 lånar mottagaren periodvis. Man hör hur den pulsar. Man kan lyssna i mottagaren, om än något sönderhackat, samtidigt som spektrumpresentatören visar en utvikt bild av frekvensområdet omkring den frekvens där vi lyssnar. Givetvis tar själva svepet lite längre tid då ju mottagaren oxo vill ha "uppmärksamhet". Väljer du snabbt spektra kommer mottagaren att bli mer sönderhackad, men spektrat visas snabbare. Resultatet är en spektrumpresentatör som ligger mellan den på IC-706all, 7400 och de större riggarna som PROall, 7600 7700 och 7800.
Givetvis finns några andra avkall på den lilla transivern oxo.
Spektrat på IC-7000 kan visa FIX eller Center.
Där FIX betyder att spektrat visas som ett frekvensområde, och den aktuella mottagarfrekvensen sys som en visare som rör sig över spektrumbilden. Aktuellt fast (FIX) spektrumbredd ställer an in med span, och du kan välja +-10 till +-250 kHz i flera områden. Apparaten väljer själv span med ledning av den frekvens du står på. Och du kan därför se ett fast band på exvis 5200 – 5400 kHz om du började med mottagaren på 5250 kHz.
Väljer du Center, så kommer du alltid att se den frekvens där du lyssnar som mitten av spektrumbilden. Hur mycket omkring väljer du med span, till +-10 till +-250 kHz. Bilden skrollas sedan när du rattar med VFO:n.
Trots pulserandet när mottagaren och spektrumpresentatören visas samtidigt så är det fullt möjligt att med behållning lyssna på både telefoni och Morse signaler. Givetvis klarar inte datorn att läsa PSK-31 eller andra RTTY trafiksätt med spektrumpresentatören på. Men örat har inga problem.
Den vertikala skalan på Spektrumpresentatören på en IC-7000 är även den enklare än på IC-7600, du ser tre graderade nivåer. Där en nivå är motsvarande -75 dBm, två nivåer är -53 dBm och tredje nivån visar insignaler på – 30 dBm. Dvs ett betydligt mindre dynamiskt område än på de stora riggarna. Minsta insignal för att se på spektrat är -90 dBm eller -100 dBm med PRE-ampen på.
Kör du FM, kanaltrafik på 145 MHz är spektrat mycket trevligt att köra på en brusspärrad mottagare. Det syns tydligt trafik på grannkanalerna, och med spektrumpresentatörens toppvärdes minne syns det som har hänt på bandet, exvis att det har varit trafik på 145,375, och 145,675 MHz. Trots att du står med mottagaren på 145,500 MHz. Du kan välja FIX eller CENT visning även vid kanaltrafik och det är lätt att beräkna vad bildens horisontella skala betyder i frekvens. Minnet av de gamla aktivitetsbilderna på spektrat försvinner om du rör VFO eller bläddrar med Cent FIX valet.
Trots den relativt enkla spektrumpresentatören på en IC-7000 kan du, om du lär dig funktionen, och hur du tolkar bilden ha stor nytta av den.
Nå hur stor är spektrumpresentatörens egen bandbredd på IC-7000? Dess egna filter, lite svårt att mäta eller uppskatta, men uppskattningsvis c:a 1 kHz dock inte så brant som på de stora riggarna. Använd spektrumpresentatören om du har långtidspassning på 50 MHz, ställ in din RX på 50,150 MHz SSB, och spektrumbilden i Cent eller FIX, +-25 kHz. När du kommer till riggen kan du då se om det har varit någon aktivitet.
Störningar och spektrumpresentatören (spektrumpresentatören)
Givetvis kommer alla spektrumvisande instrument att även visa störningar. Oavsett om de kostar 2 till 5 st IC-7800:or, eller att man får en lite mer primitiv spektrumpresentatör i en IC-7000. En störning är ju faktiskt en radiosändning, och skall både höras och synas på instrument. Således kommer kraftiga störningar att synas ganska mycket. I vissa fall så mycket att värdet av att se spektrat för övrigt blir lägre. Med lite kunskap, vana och förmåga kan du dock tolka störningens art genom att se hur det ser ut på spektrat. Man kan se vandrande spektrum från störkällor, man kan även se bandbredden på en störning. Ständiga pulsstörningar kommer efter hand att visa ett spektra, som samlas upp av toppvärdesminnet. Genom att använda dämpsats och sunt förnuft kan du trots störningar göra dig nytta av ICOM:s spektrumpresentatör.
Du kan se din förselektions bandbredd med en spektrumpresentatör (spektrumpresentatören)
Exvis om du använder en antennavstämmare eller en lös preselektor, med mycket brus ser du då hur det smalnar av med en kurva som motsvarar förselektionens. Vad jag särskilt tänker på är de som menar att en förselektion kan påverka grannkanalselektionen, genom att se det på det sättet jag här menar, så ser du ett en sådan förselektion är flera hundra kHz bred.
På samma vis ser man en avstämd antenns bandbredd. Detta förutsätter förstås ett bredbandigt brus, bredbandig störning, som ju många tyvärr har. Men som idet här fallet kan utnyttjas för mätningar, alltid någon tröst.
Vad visar spektrumpresentatören vid sändning? (spektrumpresentatören)
Vi talar nu om riggar som visar spektra vid sändning, som IC-756PROall, IC-7600, IC-7700 och IC-7800. Vi ser inte den signal som går ut från sändaren, utan sändarens spektra tas i ett tidigt skede i sändaren. I de omtalade riggarna redan på första MF. Vi ser därför inte om vår utsända signal har oönskad bandbredd, splatter etc. Men möjligheten att se det har jag idag tidigare berättat om. Skulle den inbyggda spektrumpresentatören visa utsänd signal, ja då skulle vi ju behöva en egen mottagare som går vid sändning, dvs en helt separat spektrumpresentatör, enkelt uttryckt: vill du se din sändarens utsignal och analysera den, ja då måste du köpa en "riktig" spektrumanalysator som kostar flera IC-7800:or.
Peiker mikrofon (teknik, löd alldeles själv)
Det är väldigt populärt att koppla in en sk Peiker mikrofon till sin rigg.
Dessa mickar var förr mycket populära till komradio, men börjar finnas som överskott numera. Inte minst säljs de på loppisar och på TRADERA. Och många radioamatörer får tag på dem, och försöker använda till sina amatörradiostationer.
Peiker är ett tyskt fabrikat, och man tillverkade en del specialutrustning för PMR (yrkesradio).
Lämpligt är då att veta lite om dessa mickar och om den funkar på exvis en IC-7600. De Peiker mickar man kan få tag på är i varierande skick, men oftast väl brukbara, de är tillverkade av ett blankt metallrör, det förekommer järn, eller mässing som är förnicklat. Möjligen har de tillverkats i rostfritt stål. Prova med en magnet. Peiker micken är relativt liten och ligger väl i näven. PTT knappen sitter som på en ficklampa och klickar lätt och bekvämt vid tryck. Det som ofta tar stryk är spiralsladden, den kan vara skitig, halvrutten och sprucken. Och det är ju inte så trevligt. Kolla med säljaren innan du köper en Peikermik hur sladdens kondition är. Det går att tvätta en spiralsladd.
Det vanligaste är att en Peiker mik är försedd med ett dynamiskt mikrofonelement som är lågOhmigt, 200 Ohm eller 600 Ohm. Mäter du resistansen kan du få 100 till 500 Ohm. Den lämnar relativt hög utnivå. Som jag erfarit verkar det finnas minst två typer av mikrofonelement och de kan låta ganska olika. Mikrofonen är av tryckskillnadstyp för att få en viss riktverkan, eller bullerundertrykning. Vi ser på Peikermikens hölje att det finns "ljudhål i form av springor på sidan. Ljud som kommer in från sidan kommer därmed att träffa membranet på båda sidor och tar ut varandra. Ljud framifrån träffar mest membranets framsida och omvandlas till utspänning. Man skall inte överskatta riktverkan, men en viss under tryckning av ljud som inte kommer framifrån blir effekten av detta akustiska system. Genom att tejpa igen ljudspringorna på sidan kan man få en helt annan mikrofon. Ett helt annat ljud, en högre känslighet eller utnivå, och mindre riktverkan. Det kan löna sig att experimentera, för ljudet blir verkligen annorlunda.
Men invändigt i Peikermiken kan det finnas en förstärkare. Ett kretskort, man lossar en liten skruv i bakkanten och drar ut den svarta plastmojen där sladden kommer ut, och får med sig kretskortet, dra bara inte för hårt i de tunna ledningarna upp till mikelementet. Det finns flera olika typer av förstärkare, och ibland hittar man en Peiker mik med Germanium transistor av PNP typ. Plusjordad. Det enklaste är att skippa förstärkaren. Se bara till att det blir en seriekonding så att den likström som fantommatas från riggen inte når den dynamiska mikrofonkapseln. 1- 10 uF, 16 Volt med plus mot radions pinne 1. Även om det i vissa fall inte finns en skärmad ledning i spiralsladden går det ofta bra ändå. Se bara till att ha två egna ledningar för micken, en till pin 1 och en som motsvarar skärm till pin 7.
Två andra ledningar i spiralsladden kopplar du till PTT knappen och ansluter till pin5 och 6 i mickpluggen. Se bara till att det aldrig flyter likström från PTT funktionen i mikledningarna, inte ens i mickens jord eller skärmledning.
Provprata sen, i vissa fall får man dra upp lite mer micgain på riggen, men även om du kör micgain i bott, är det inte något fel i sig. Micgainet på riggen är en dämpsats och sitter där av just det skäl att man skall kunna köra olika mickar, eller med olika stark röst.
8 polig mickpluggar köper du med ditt kort på SRS hemsida, artikel 90951
Talavstånd Peiker mic
Detta är ju som jag nämnt en tryckskillnadsmikrofon, lik IC-SM2, SM5, SM6 och dessa skall man ju inte tala för nära i. En IC-SM6 på 2 cm talavstånd låter ju apa och pyton.
Men Peikern är ett undantag, den bashöjning man får pga av principen är akustiskt bortdämpad i konstruktionen och Peiker skall användas på nära håll. Man får se Peikern mer som en Noise Cancelling konstruktion. Tala på max 5 cm avstånd rakt in mot framsidan. Talar du från sidan kommer du att undertryckas runt 15 – 20 dB. Och vem vill bli undertryckt?
Inte som poliserna gör i sina bilar på en halvmeters avstånd, eller med miken kvar i hållaren, det blir så svagt ljud att man knappt hör dom då. Och så klagar dom på dålig hörbarhet…. Suck.
8 polig mickpluggar köper du med ditt kort på SRS hemsida, artikel 90951
Verkar din Peiker mic slö?
Ja det kan bli så, i vissa fall finns det så mycket magnetiskt damm på membranet att den dämpas. Du måste ur med mikelementet och göra rent det. Detta är lite svårare. Längst fram på micken finns ett galler, och runt detta en inre fjäderlåsring. Den måste bort, helt utan att det blir fula brytmärken. Här är det ditt handlag som gäller.
Skyll inte på mig bara, om du gör märken eller skrot av hela mikrofonen. Gör detta om du själv klarar det.
När du får ut mikrofonkapseln kanske du finner en massa damm som sugits fast mot membranet, det kan se ut som en rejäl kalufs, det kan vara svårt att få bort utan att skada membranet. Blås bort en del, men ej med tryckluft. Blås med ett sugrör. Pilla bort med fuktig fingertopp, liten pensel, fuktig tops, och de sista dammkornen med en korntång, (pincett) ja fantasi krävs och man måste vara försiktigt med det tunna membranet. Tyngden av damm på membranet ändrar resonansfrekvensen och micken låter mörkare. Dammets tryckande inverkan mot magnetfältet sänker utspänningen. En rengjord mikrofonkapsel kan låta ganska olika, oftast bättre.
Du finner säkert skumgummimaterial, gummifilm etc som kan vara ruttet. Ta bort och gör rent och återskapa.
Visst kan man byta mikrofonelement i sin Peiker. Varför inte montera in Heil kapseln som ligger där i skrotlådan (junkboxen), du får ingen riktverkan och den kan stuvas dit med skumplast. Med ett elektret mikrofonelement och samma koppling som finns i en HM-36 kan du låta lika som med ICOM:s originalmick.
8 poliga mickpluggar köper du med ditt kort på SRS hemsida, artikel 90951
EXPERIMENTERA MERA!
Vill du ändå bygga en förstärkare till din Peiker (bygg själv)
Det kan vara enklare att bygga en ny än att få den inbyggda att funka. Lås oss se om jag kan "skriva" ett kopplingsschema, vi behöver då en transistorförstärkare som matas av riggens fantommatning. Vi behöver en liten NPN transistor, BC-109, BC-107, BC-549C etc. har jag massor av så jag föreslår den, men det finns massor av enkla små NPN kiseltransistorer att välja på.
Vi börjar med att HF avkoppla vår lilla NPN Si transistor, två keramiska kondingar på 470 – 1000 pF kondingar sätts nära transistorn, en mellan Bas och Emitter och en mellan Emitter och Collector.
Emittern kopplar vi till jord via 100 Ohm,, dvs skärm eller tråden som går till riggens pin 7, med ett 100 Ohms motstånd. Collector kopplar vi direkt till riggens mikjack pin1.
Den ena av mikrofonkapselns trådar ansluter vi till Bas på NPN transistorn. Obs direkt till Bas utan kondensator.
Vi gör sedan en spänningsdelare av två motstånd, de kan vara på 22 till 47 kOhm vardera. Koppla ena änden till Collektor, dvs samma tråd som går till riggens Pin 1. Andra ände av spänningsdelaren kopplar vi till jord. Mitten på spänningsdelaren kopplar vi till mikrofonens andra tråd. Spänningsdelaren ger oss en BIAS till transistorn, den BIAS:en går igenom vårt mikrofonelement, och till transistorns Bas. Strömmen är mycket låg och påverkar inte mikrofonkapseln alls. Nu fattas en konding bara. Vi måste ju se till att BIAS inte innehåller någon AC, och därför avkopplar vi det motstånd i spänningsdelaren som går till jord med en konding, 4,7 till 47 uF blir OK, den skall tåla minst 10 Volt.
Givetvis skall förstärkaren sitta inne i mikrofonhöljet. Vi har ju nu ingen jord på mikrofonkapseln.
Hur låter det nu då? Vill ha mer!!!! Jo mycket vill ha mer, och det är inte omöjligt, avkoppla då emittermotståndet, med en konding 1 – 22 uF. Mindre konding ger mer förstärkning av höga toner. Större konding ger förstärkning av alla LF frekvenser. Nu bör det märkas en rätt bra krut i miken.
Vill du optimera ännu mer? Byt då spänningsdelaren mot en trimpot, exvis 20 – 100 kOhm. Ställ den i mitten, och lyssna medan du sakta trimmar upp och ner på den. Var försiktig när du skruvar den mot Collector ändan, så du inte förstör transistorn. Hittar du ett läge som du vill ha, kan du endera behålla trimmern eller byta den mot två motstånd efter att ha mätt upp potten.
Hur kan det då vara möjligt att det går att optimera så här? Jo Collektormotståndet, är ju det som matar fantomspänningen, och det vet vi ju inte riktigt vad det är, därför kan med hjälp av BIAS optimera för att passa riggens inbyggda Collector motstånd. Det kan skilja lite mellan olika ICOM riggar i det här hänseendet.
Tänk på att den här förstärkaren funkar fint med alla andra lågOhmiga dynamiska mikrofonelement, inte minst med HEIL kapslarna.
Experimentera mera!
Men vad händer då med den fina ICOM riggen om du sabbar till det?
Exvis kortsluter pin 1 till jord, där det finns fantommatad likspänning.
Inget! den är kortslutningssäker.
Du kan knappast förstöra ICOM riggen när du labbar med mikrofonförstärkare av den här typen. Däremot är det viktigt att du inte kopplar till fel pinnar på mikjacken.
Jag har sett hur man kopplar in 12 Volt på jordstiften, med 20 Amp bakom. Då blir det eld i radion.
Vad händer med den dynamiska mikrofonkapseln om du råkar få 13,8 Volt på den?
Överlever den då?
Man kan räkna på det, det behövs inte någon avancerad formel utan vi kör med Ohms lag.
Låt oss räkna med 200 Ohm likströmsresistans, vilket är ungefär vad en 200 Ohms kapsel har. 13, 8 Volt, är vad vi kan få som max.
I=U/R 13,8 / 200 = 70 mA, vi får 70 mA genom vår dyra fina mikrofon, effekten blir P = IU. 0,07 x 13,8 = 1 Watt.
Ja tål micken detta då? Här blir vi inte hjälpta av någon formel. Hur gör vi då? Provar och ser om det ryker. En typiskt talspole i en mik lik den i en Peiker är lindad med mycket tunn lacktråd, 0,05 till 0,1 mm, sådan tråd är specad att tåla 6 respektiver 24 mA. Låt oss då enas om att en mikrofon blir ganska kortlivad om du lägger 12 Volt på den. Någon minut kanske innan talspolen och membranet smälter och tråden brinner kanske av efterhand.
Jag brukar ju rekommenderar att sätta en seriekonding om du skall direktansluta en dyn mik till en mikrofoningång med fantommatning, nu inser du varför.
Men vad blir strömmen från fantommatningen? Jag har nämnt att den matas via ett i riggen inbyggt 4,7 till 10 kOhms motstånd, så strömmen blir avsevärt lägre, I = U/R, dvs 13,8 Volt / 4,7 kOhm plus 200 Ohm = 2,7 mA. Ja då klarar sig även en mycket liten mik lindad med 0,05 mm lacktråd. Men den påverkas och därför bör man blockera likströmmen med en seriekonding. I fallet med förstärkaren jag beskrev ovan, där transistorns BIAS går genom miken. Vi har då 13,8 Volt, och fantomatningsmotståndet, på 4,7 kOhm samt BIAS kretsens 22 kOhm plus kapselns 200 Ohm, dvs 13,8 / 27000 Ohm = c:a 0,5 mA. Inga problem alls.
Obs att jag avrundat siffrorna lite.
Hur gör jag om min radio har högOhmig mikingång då?
Dvs 50 – 100 kOhm. Då Peiker mikrofonen ger en mycket för låg utspänning. En Peiker räcker inte. En mikrofontransformator är det klassiska sättet att lösa detta problem. 200 Ohm till 50 kOhm, dvs med en omsättning på minst 200 ggr impedansen. Trafon skall ha en spännings omsättning på c:a 1 till 10 eller 20. Förr fanns sådana mikrofontransformatorer men idag är de sällsynta. Att få tag på en sådan kan vara en utmaning. En förstärkare kan vara en lösning. Det är främst om man har en äldre radiostation med rör som man behöver en högOhmig mik.
Själv lade jag mig till med en rejäl påse sådana mikrofontransformatorer, det var väl under 80 talet då de började försvinna. Jag har försökt sälja dem på de loppisar vi har ICOM utställningar på, för en femtiolapp, men intresset har varit noll. Så vi måste nog idag konstatera att intresset för att koppla mikrofoner till äldre riggar med högOhmig ingång är borta. Kanske finns kristallmickar så det räcker.
Ett annat sätt är att modifiera ingången i sin sändare. Man kan i Kenwoods riggar, eller TRIO:s riggar finna att man satt dit 100 kOhm motstånd i serie med mikförstärkaren, detta för att åstadkomma en högOhmig ingång. Dvs bara att ta bort motståndet och köra med lågOhmig mic.
PMR och LMR? Vad betyder detta? (komradio)
Ja vad betyder de här förkortningarna? Vi läser om PMR446, och PMR i allmänhet, LMR.
PMR betyder Personal Mobile Radio, Private Mobile Radio eller Proffessional Mobile Radio. LMR kan betyda Land Mobile Radio. Dvs samma sak. I Sverige har vi genom tiderna kallat detta för kommunikationsradio, och det är väl inte så stort fel på det ordet. Eller?PMR 446 är ett frekvensband för kommunikationsradio där man inte behöver något tillstånd. Förr kallades ett sådant band för privatradio. Vi utsätts för nya ord, men det är inte fel att veta lite bakgrunder ändå. Det är ofta inte så märkvärdigt som orden verka påskina.
I Sverige har vi genom tiderna kallat detta för kommunikationsradio, och det är väl inte så stort fel på det ordet. Eller?
ARRL testar openwire, stege windowline RG213 etc
I QST nummer november 2009 gör W1ZR och WB1CGM en artikel där man testar dämpningen i olika matarledningar.
Alla säger ju att stege har lägre dämpning så här får vi då reda på saken, efter artikelförfattarnas experimentella mätningar.
De mäter på en 100 fots längd, dvs 30,5 meter, och det är väl en rätt typsikt längd.
Man mäter på open Wire som är en hembyggd stege, en sk 600 Ohm stege, där ledarna sitter åtskilda med stegpinnar c:a 60 – 75 mm. Open wire är det som radioamatörer byggde förr som balanserad matning och kallade för 600 Ohms stege..
Vidare mäter man på sk Window Line, vilket är den 470 Ohm svarta bandkabel med stansade hål, (det är hålen man kallar för fönster) den som SRS säljer och som många radioamatörer, inkl undertecknad använder med framgång.
Bland flera koaxialkablar mäter man och jämför RG-8 idag kallad RG213.
För att köra stegen och bandkabeln mäter men med baluner i varje ända, 1:9 för att få 450 Ohm.
Man mäter på tre HF frekvenser och dämpningen med "rätt anpassning" och med missanpassning, i detta fallet SWR 10:1. Obs att i verkligheten kör vi ju ofta med mycket större missanpassning när vi använder stege.
Vid rätt anpassning på 14 MHz ger kablarna denna dämpning:
OpenWire 0,07 dB
470 plastbandkabel 0,1 dB
RG-8 0,72 dB
Inga direkta överraskningar utan bra värden.
Vid 10:1 missanpassning händer saker, dämpning:
Open Wire 0,35 dB
470 Ohm plastbandkabel 0,5 dB
RG-8 2,7 dB
Vid 28 MHz är skillnaden ännu större för RG-8
Vidare har herrarna provat att lägga kabeln på marken, gräsmattan och då plötsligt förlorar open Wire. 470 Ohm plastbandkabel vinner på marken. Man har även vattnat på kablarna och labbat vidare.
Vi har i och med detta fått en siffra från en seriös test på pratet om att stege har lågdämpning.
Själv hade jag förväntat mig större fördel för den sk open Wire, dvs den hembyggda stegen.
Koaxialkabel är utmärkt, men bör köras med bra anpassning
Stege är ett bra val, och ett kul bygg själv projekt, för att mata antenner där hög SWR förekommer.
450 Ohm plastbandkabel är bäst och finns att köpa hos SRS för den som inte vill bygga själv utan få en ledning som håller i tiotals år.
Men det är ändå kul att bygga sin egen stege (Bygg själv)
Inte minst känslan av att ha skapat något själv. Se i senaste QTC hur man kan bygga stege.
Det finns massor av uppdämd kreativitet där ute bland radioamatörerna. Sätt verklighet bakom den och bygg!
Dock vet i katten om det är lönsamt att bygga så väldigt bred stege. 20 – 70 mm kan tyckas vara OK med 0,5 till 0,75 mm trådar. Lacktråd är inte fel. DL-1000 tråden? ja varför inte. Det är av vikt att göra sin stege så lätt som möjligt, och även att få den med minsta möjliga luftmotstånd.
Jo det går faktiskt att bygga stege ute på gården även vintertid. Fryser du om fingrarna är det bara att värma sig en stund. Och visst måste man röra på sig även under vintern, röda kinder är ju inte en nackdel. Så ut och spänn upp dina trådar, och pilla på stegpinnar efter hand.
Man kan använda stege vid mycket långa avstånd
Kanske du vill få upp en dipol ute i skogen, och behöver 50 meter, ja kanske ännu längre matarledning, 100 meter är inte omöjligt. Finessen är att komma bort från störningar, eller få upp antennen där den inte syns så väl, kanske oxo för att finna bra träd att sätta den i. Stege uppsatt som en telefonledning kan då vara ett bra alternativ. En hembyggd stege med tunna trådar och relativt glest mellan tänderna, (stegpinnarna) blir inte så synlig. Med sådana längder kan dämpningen bli mycket låg jämfört med koaxialkabel. Med hembyggd sådan stege blir det inte särskilt dyrt heller.
RADCOM december 2009 testar baluner, strömbalun VS spänningsbalun
GM3SEK skriver en artikel där han jämför strömbalunen med spänningsbalunen.
Intressant läsning för den som vill fördjupa sig i balunens verkan, avsikt och skäl till sitt befogade. Vilken balun är bäst?
Inte överraskande blir strömbalunen en vinnare. Dvs den där du helt enkelt lindar upp koaxialkabeln i en spole, på kärna. Läs artikeln och se artikelförfattarens sätt att beskriva HF utanpå skärmen. Det jag kallar HF i chassit. Artikeln avslutas med en bra bild som visar hur man lindar en strömbalun på en ferrittotorid.
Nu kommer 21:9 TV bild
En ännu lägre TV med nytt bildformat, brevlåda?
Nu är det ute med 16:9 formatet, 21:9 är framtiden.
Vad var det för fel på den gamla 4:3 TV:en.
Hur låg kan en TV bli?
Får man inte ont i nacken av att skanna över en så bred bild.
Hur går det nu med tummåttet på bildrör?
Ja frågorna är många omkring det nya TV formatet.
Sök själv på Google om du är intresserad av 21:9. Sök på "21:9".
Avsikten är tydligen att matcha biofilmformatet bättre. Ja samma argument som det var för 4:3 och 16:9.
Problemet verkar mer vara som jag ser det att bilden blir låg, man beskär folk i håret och under hakan. Och det som visas långt ut åt sidorna är ointressant. Men det hänger ju lite på fotografens bildide oxo.
Frågan är om det inte är bättre att köpa en ny ICOM radio istället. Priset för en 21:9 TV lär ju bli som en IC-7600.
Autofokus (foto för radioamatörer)
Så gott som alla kameror har autofokus numera.
Det handlar om att fokuseringen, avståndsinställningen, skärpeinställningen görs med en liten motor. Bekvämt, och vi slipper läsa av skalor och själva bedöma skärpan i en sökare.
Endast vissa systemkameror som kan använda sig av äldre fasta objektiv med manuell fokusering är undantag. Men funktionen är mycket olika på olika kameratyper. På den sk kompaktkameran, där sensorn och bildskärmen är på hela tiden. Används bilden i sig som AF (AutoFokus) detektor. Det blir billigast och så finns ju systemet i drift.
Men har nackdelar, fokuseringen tar lång tid, och funkar dåligt i sämre ljus. Extra belysning i form av en liten lysdiod kan hjälpa, men så fort det skymmer lite är det ibland svårt att få kameran att fokusera, det kan ta tid från några sekunder till omöjligt. Vid bra ljus tar det hela ändå ganska lång tid, en till flera sekunder, och motivet kan ha försvunnit när kameran är klar att ta bilden. Detta är en av kompaktkamerans största nackdelar, det är nästan omöjligt att fånga en ögonblicksbild. Trots det får man nog anse det hela funka bra med tanke på omständigheterna. Tänk på att de flesta små kameror kan ställas in för fast fokusering på oändligt, detta är perfekt för landskapsbilder, bilder från bilen när vackra vyer uppenbarar sig.
På Systemkameran finns en särskilt sensor som kan mäta skärpan. I strålgången från objektivet finns förutom bildsensorn via slutaren, bilden som går till sökaren, en del av bilden går även till en fokusdetektor, och en del till en ljusmätare. Vidare har man en piggare motor som drar objektivets linser till fokus, vilket ger en mycket snabbare fokusering som sällan tvekar ens vid dåligt ljus. Vi får inställningstider på 50 ms. Och vi har chans att fånga en ögonblicksbild. Dessutom kan man få reda på exakt var på bilden fokuseringen sker. En liten symbol som man kan placera i ögat på motivet, och kameran ställer in skärpan just där. Trots att vi talar om tider så korta som sekunder är det en dramatisk skillnad på en kompaktkamera jämfört med en systemkamera. Sekunder eller bråkdelar av sekunder är mycket om man vill fånga ett ögonblick på bild.
Skall du välja kamera så är det en bra ide att testa AF både i dagsljus och i hemmets skumma ljus. Eventuell blixt ger dig ingen hjälp.
Genom att fokusera med avtryckaren halv nedtryckt och invänta rätt bild, för att då trycka resten finns chans att fånga ett visst ögonblick.
Förkortningar inom fotobranschen, ED, AS (foto för radioamatörer)
Liksom det inom amatörradiohobbyn finns det en mängd förkortningar inom fotomarknaden.
Särskilt inom optiken finns det massor av förkortningar och ord som skall framhäva optikens förträfflighet. Förr var det akromat, apokromat, och likande ord som gällde. Akromater, dvs linssystem gäller än i dag. Men idag är det oxo andra saker.
ED glas är häftigt, liksom alltid inom optiken har glaskvaliteten en stor betydelse. Med ED glas kan man få effekter som förr kunde göras bara med linssystem. Dyrare objektiv har oftast linsystem i alla fall.
Asfäriska linser är idag på modet. Normalt är en lins sfärsikt, dvs skuren från en sfär. (del av en glob) Under 60 talet började man experimentera med icke sfäriska linser, de har då en buktning som liknar en parabel eller antiparabel. Senare kunde man bygga linsslipmaskiner som automatiskt kunde slipa asfäriska linser och därför byggs många objektiv idag med sådana linser. En asfärsisk lins kan ersätta flera sfärsiska linser. Man kan bygga billiga objektiv, lika eller nästan lika bra som komplicerade objektiv med fler linser. Dyrare objektiv med höga prestanda har sparsamt med asfäriska linser, naturlagar gäller och många sfäriska linser kombineras.
Det gäller att inse att man försöker påverka dig genom att skapa en massa förkortningar, skall man undvika att bli lurad gäller det att förstå vad det betyder.
Digitalkamerans strömförbrukning (foto för radioamatörer)
En av de viktigaste egenskaperna som man noga bör ha koll på. Inget är värre än en kamera med slut i batteri så fort den skall användas.
Tillverkarnas specifikationer är där inte mycket värda.
En sak är säker, det har blivit bättre, under de c:a 10 år som digitalkamerorna haft på sig att utvecklas.
Problemet är att en kompakt digitalkamera drar mycket ström, och batterierna ger inte sin fulla kapacitet vid hög ström. Dessutom står ju bildskärmen på hela tiden, även bildsensorn står på hela tiden, då det ju är den som används som sökare. Blixten skall pressa ur en hel Ampere direkt efter att en blixtbild tagits, och batteriet kan säcka ihop.
Systemkameran däremot är svart i stdby, ingen sensor står på hela tiden och drar ström, ingen bildskärm behöver stå och lysa. Man har ju en genomsiktssökare.
Därför kan en stor imponerande systemkamera som är påslagen och kan ta en bild inom 50 ms ha en batterilivslängd på månader trots daglig användning. En liten fickkamera, som tar 2 sekunder på sig att starta upp, som tar en till två sekunder på sig att fokusera och ta en bild, drar ur batteriet på en halv dag. Ja jag vet moderna kompaktkameror som bara genom att ligga avstängd en vecka drar ur batteriet, den måste förvaras med uttaget batteri… Andra kompaktkameror kan ha en batterilivslängd på månader. Med min egen Nikon D90 kan jag åka på en två veckors semesterresa och ta 1000 bilder utan att ladda accen.
Det är en stor skillnad på hur olika digitalkameror förhåller sig till batterilivslängden. Både på kort sikt och på lång sikt.
Vissa specifikationer finns, men handlar mest om någon form av standardiserad metod att ta ett max antal bilder, några med och andra utan blixt. Det kan då blir 100 – 1000 bilder på en laddning. Detta låter ju bra i och för sig, men om man sitter och pillar med menyer på bildskärmen, använder blixt mer, har kameran påslagen för att vara beredd, ja då blir resultatet mycket annorlunda.
Ovanpå allt detta kommer så accarnas långtidseffekt. Dvs att de kanske försämras kraftig bara efter fem laddningar. Det blir ofta så trots moderna Li-Ion accar, som är små och laddas ur med strömmar uppemot en Amp. De tar stryk. Men det är klart, efter fem laddningar och en månad är det kanske dags för en ny modell.
Mitt råd är därför: Tänk en stor tanke åt batterilivslängden.
Det kan bli mycket otrevliga överraskningar vad gäller batterilivslängd.
Kan du ladda kameran i bilen?
Med ett extra och uppladdat batteri som alltid följer med i fickan löser man många pinsamma problem.
Lambdasonden i en bil (Den lille bilreparatören)
Ja vad är det? Många talar om den, andra betalar dyrt för att få den utbytt. Myter rykten och okunskap är förknippat med moderna bilars pryttlar.
Lambda sonden är en givare som mäter syrehalten i avgaserna. Med ledning av Lambdasondens signal kan fordonsdatorn reglera luft bränsleblandningen för att motorns gång och avgaserna skall bli optimerade.
Lambda sonden sitter på avgasröret mellan motor och katalysator. Därmed kommer katalysatorn att få arbeta med avgaser som har "rätt" syrehalt". Den kommer att hålla sig tillräckligt varm, 300 – 700 grader.
För att förbränna bränslet, bensinen, krävs luft, i vilket syret är det viktigaste för förbränningen. För att förbränna en liten bensin åtgår c:a 10 000 liter luft! Ja våra bilmotorer andas verkligen! Utsläppet av CO2 blir då c:a 2000 liter (3 kg). Vid den optimala luft bränsle blandningen 1/14,7 dvs 1 kg bränsle och 14,7 kg luft skall då Lambdasonden efter att ha analyserat värdet ge en elektrisk utsignal på omkring 1 Volt. Lampbdasonden ger en utspänning då den arbetar. Det gör den vid temperaturer på 300 – 700 grader. De flesta moderna Lambdasonder är därför elektriskt förvärmda, och värms upp på någon minut elektriskt. En Lambdasond är försedd med två till fyra ledningar. Oftast tre. Där två är förvärmning, här drar det då några Ampere vid 12 Volt, lätt att testa.Den tredje ledningen är smalare och utsignal, relativt jord. Den kan man mäta på med en högOhmig Voltmeter, vid varm Lambda och motorn på tomgång skall vi se en spänning på 0,5 – 1 Volt. Den med fyra ledningar har en för utsignalens jord.
När Lambda sonden går sönder, kan vi få larm med en liten lampa i instrumentpanelen. En Lambda kan hålla mer än tvåhundratusen km.
Med trasig Lambdasond får bilens motor fel bränslekvot, vilket kan ge för hög bränsleförbrukning, överhettade avgaser med förstörd katalysator, och inte minst orena utsläpp. Motorn kan helt enkelt gå sämre oxo. Låter du byta Lambda, spar den gamla och examinera den. En förvärmd Lambda på labbordet, kan ge utsignal för exvis cigarettändargas.
Tänk på att förvärmningen drar 2 – 5 Amp. Det ställs därför stora krav på elektriska kopplingar och eventuella skarvar och kontakter på Lambdasondens ledningar.
Oftast mäter man bränsle, luft och koldioxid i kg. Anledningen är att volymen på gaser skiljer sig mycket åt beroende på luftrycket. Jag har ändå valt volym i den här artikeln för att det ger en uppfattning om de kolossala volymer luft och koldioxid det handlar om.
Då uppstår väl frågan vad är en katalysator då? (Den lille bilreparatören)
En katalysator är ett ämne som utan att själv förbrukas kan påverka en kemisk reaktion.
I bilen finns ett sådant ämne inbyggt i en plåtburk som liknar en ljuddämpare, placerad på avgasröret. Vanligen kallar man hela burken för katalysator. De jobbar med katalysisk avgasrening. Katalysatorn i katalysatorburken startar en kemisk process som renar avgaserna på önskat sätt. Det krävs en viss temperatur, ofta över 600 C, för att den kemiska reaktionen skall börja. Det finns elförvärmda kattar.
I bilen avgaskatalysator finns bl.a platina, eller palladium och rodium. Funktionen förstörs av bly, varför blyfri bensin är ett krav.
Eldar vi ett stearinljus är bommullen i veken en katalysator som får stearinet att brinna lugnt och fint. Lägg då märke till att veken i sig inte förbrukas, dvs inne i själva lågan. Men ovanför lågan där den utsätts för syret brinner den dock upp. För att få stearinet att brinna utan veke krävs mycket högre temperatur, och då är vi farligt ute.
Vad är Palmolja?
Något man talar om men som vi inte har ätit, eller kan köpa på ICA, eller? Trots att det är en av världens största grödor.
Det är ett vegetabiliskt fett som tillverkas av oljepalmen. Palmolja förekommer i flera margariner men redovisas bara som "vegetabiliskt fett". Vi får inte reda på vad vi äter. Möjligen kan det stå på vissa typer av potatischips att de är friterade i just palmolja. Miljörörelserna kritiserar tillverkningen av Palmolja därför att det skövlas enorma arealer regnskog, som ju då förlorar förmågan att suga upp vårt överskott av koldioxid. Palmolja kommer från länder i regnskogsbältet. Någon direkt kritik som föda vet jag däremot inte något om. Däremot kan viss processning göra den skadlig som föda. Att vi inte får reda på vad vi äter är dock lite skumt. Det verkar ju som om man vill dölja något. Den storskaliga tillverkningen och odlingen av oljepalmer tar ifrån ursprungsbefolkningen deras möjligheter att leva på vad jorden ger.
Det talas även om att göra drivmedel av palmolja.
När blir en amatörradiostation fossil?
När är den forntida? Gammal?
Det tyx vara nödvändigt att gruppera tiderna för sådan här elektronik i denna typ av benämningar.
För andra produkter som bilar, TV, Video, datorer, Kameror, DVD-spelare, transistorradio, mobiltelefoner, bandspelare, stereo, Film-TV-ljud, hembiogrejer, kyl, diskmaskin, frys, tvätt maskin, ja hos all den där hemelektroniken så är ju livslängden tre till max tio år. Ja en bil kan väl leva lite längre.
Sen köper man nytt.
Men amatörradioprylar från ICOM har oändlig livslängd. Jag har kunder som ringer och vill ha hjälp med just fossila radiogrejer. Som tillverkade i slutet av 70 talet och 80 talet.
Så låt oss gradera förslagsvis så här:
Fossil radio: äldre än 30 år
Förhistorisk radio: upp till 30 år gamla
Mycket gamla amatörradioprodukter är 20 år
Gamla radiogrejer är mellan 10 och 15 år
Dagsaktuella radiogrejer för amatörradio är mindre än 10 år gamla.
Amatörradio under garanti och supportplikt kan vara fossila tyx det.
Amatörradio som kan uppgraderas med nya programvaror kan vara fossila dvs äldre än 30 år tyx det.
Ja visst är amatörradiopryttlar en underlig grupp av varor som inte ens är i närheten av annan elektronik eller mekanik.
Ett företag måste varna och upplysa om när repkostnaden överstiger…
Jo när kostanden för en eventuell reparation överstiger halva värdet av en produkt skall man varna kunden. Exvis kunden äger en IC-740 från 1983 som kan tänkas vara värd 1000 kr den bör man då inte kosta på mer än 500 kr. Dvs mindre än en halvtimmes arbete och frakterna skall kostas på. "Men den är så fin, min gamla radio, och inte är det 25 år sedan jag köpte den, det var ju bara några år sedan jag köpte den", varför "vill ni" inte laga den, frågar kunden.
Det här är förknippat med starka känslor.
Hur värderar man en trasig elektronisk produkt som är 25 till 30 år gammal då? Fråga ett försäkringsbolag, de drar av 10 procent per år, apparaten skulle därmed var noll värd efter tio år. Verkar det realistiskt? Ja det verkar de flesta tycka, och acceptera, men inte om det är en amatörradiostation.
Konstigt det här?
Men den som är lite entreprenör, han startar förstås ett företag som lagar gammal elektronik. Det kan bli lite väntetid, för det kanske inte blir så många fler än 25 st fossila amatörradiostationer att laga på ett år. Ta 3000 kr per reparation även om det tar ett par dagar att laga vardera. Du måste ju ha tid att läsa in schemat och manualen. Köp instrument för en halv mille, och ett resevdelslager för den andra halva millen. Du bör få in 75 till 100 tusen om du är flitig. På Tio år har du betalat instrumenten, och har du lokalhyra tar det förstås lite längre tid innan du kan få ut lön. Men man kanske kan hitta på något att göra medan du väntar? Sälja antenner kanske. Laga damsugare.
Ja då kan man kanske förstå att det numera inte finns någon som försöker livnära sig på att laga hemelektronik numera, och långt mindre av att laga amatörradio.
Men glöm inte att varna kunden för att det kan kosta mer än halva värdet på apparaten. I det skall frakten hit och dit räknas in.
Skall du lämna garanti på reparationerna, glöm inte att noga ange att garanti gäller endast det utförda arbetet och de utbytta delarna. De andra tio tusen komponenterna i radion gäller inte garantin på. Även om en går sönder igen efter en vecka.
Lite kommunikativt ordvrängeri (vårt dynamiska språk)
Ja vad fan betyder kommunikativ? Hör hur dom säger ordet på P1 i radio, vet inte vad dom menar, men fint låter det…. Jag hör även på amatörbanden att en mikrofon eller en röst kan vara kommunikativt bra på amatörbanden, dvs R5 är det samma som kommunikativt bra. Dock inte i den allmänna betydelsen. Kommunikativt sett låter du bra sägs det. Att Googla på ordet gör det ännu svårare att greppa. Kommunikativ ledare, kommunikativ kompetens, kommunikativ verktygslåda, eller kommunikativ plattform är några Av sökresultaten. Ja, vad betyder ordet kommunikativ? Eller kommunikativt? Men en "kommunikativ verktygslåda" vore väl något, kanske full med olika mikrofoner. Eller skruvmejslar.
Jag ger upp med en uppgiven suck.
Några roliga särskrivningar (vårt svåra språk)
Hittade lite här och där.
Ja roliga är väl att ta i, kanske sorgliga är ett bättre ord.
Mikrofon kontakt 6 pol
Porslins isolatorer
Dummy antenner
Teleskop antenn
Modulation meter
Spännings aggregat
Bil Radio
Slut Steg
Sol Skydd med 7 tums LCD
Tegmans högfrekvenns generator
Säljes: Kör klar APRS-RIGG
Fin Kom Radio Antenn
Skanner Antenn Med Magnet Fot
Försvarets rund radio
Fönster Lampor
Blixt Aggregat
signal styrke mätare
Liten glas skål
Lik Riktare
Volvo Extra lysen kabel sats v70
ny bevakning kamera
En liten skrattis, ja några då…..
Idag vid 9-tiden annonseras över radio och TV att fyra terrorister var
på rymmen i St.Tropez-Ste.Maxime-AyGulf-området. Strax före kl 12 var
tre av dem gripna, nämligen: Bin Sleeping, Bin Fighting och Bin
Drinking. Den fjärde, Bin Working, har man ännu inte hittat - frågan
är om han överhuvudtaget har existerat?
Hur vet man att det finns sju miljarder bin i Sverige?
Man har väl gjort stickprov.
Vill du gifta dig med mig?
Nej, men jag beundrar dig för din goda smak.
Hur gick det med flygplanet du byggde?
Det störtade i havet.
Och ubåten du arbetade med?
Den flög i luften.
Hur får du upp din man om morgonen?
Jag slänger katten i hans säng.
Hjälper det verkligen?
Jodå, hunden sover där.
Mina fötter har somnat.
Skulle man döma efter lukten är dom döda.
De
SM4FPD
Roy