|
|
SRS nyhetsbrev V. 39 HAM 2008-09-25
Dagens tema är IC-7600, en ny skapelse från ICOM som vi kommer att få vänta ett tag på.
Ännu finns ingen broschyr, inget pris är satt. Men framöver skall vi börja studera den.
Ibland får vi studera lite främmande språk i det här brevet, Norska exvis. För många av oss i SM är det inga problem, snarare kul och lärorikt. Man hör QSO mellan radioamatörer i de nordiska länderna, och det går bra att förstå varandra. Jag översätter inte utan låter kommentarer från grannarna vara på originalspråket. Våra östra vänner, i Finland, däremot är svårare att förstå, och vi måste köra med engelska, men många är mycket duktiga på Svenska, vilket jag är mycket impad av! En klassiker jag minns är IC-240, några ord om den idag. Idag lite fakta om elmätare och de system som finns för telemetrin, (fjärrdataöverföring). Och ehuru de kan störa i radio. D-STAR är förstås en viktig del av nyhetsbreven. Hösten och LED hör ihop.
Våra utställningar och teknisk support
Det är höst och med det en del utställningar, på loppisar etc. det är mycket trevligt att träffa alla våra kunder, vänner på radio, alla trevliga människor med radiointresse. Anledningen till att vi reser och släpar med oss alla grejer, för att ställa ut, är förstås för att kunna sälja ICOM grejerna, de behövs visas, vi behöver berätta om grejerna, inspirera våra kunder, och göra affärer, som ibland kräver öga mot öga. Ibland blir jag låst med frågor på 30 år gamla radiogrejer, samtidigt står flera nya radioamatörer och trampar för att få tillfälle att fråga lite om en ny radio. Det är inte särskilt kommersiellt att stå och prata antikviteter, tänkbara fel, och hur man lagar en så gammal sak, det är inte därför vi investerat i att åka på utställning. Det händer att jag blir "låst" i en halvtimme i flera omgångar under en utställning, för att lösa problemet med en IC på en 27 år gammal grej. Tyvärr kan jag inte ta med alla 500 scheman på ICOM:s historik på de här utställningarna, tyvärr räcker inte min lilla hjärna till för att komma ihåg alla komponenter i 500 modeller av amatörradiostationer, även om man tyckts vilja avkräva mig detta. Låt oss hålla på med det en utställning betyder, dvs sälja och visa nya grejer.
När det gäller de gamla fina antikviteterna, så hör av er per mejl, så har jag en chans att tänka lite, ta fram scheman, och titta i reservdelslagret, och efterhand ge ett bra svar. Jag tycker det är roligt med de gamla fina ICOM grejerna, och har massor av kunskap och erfarenhet i skallen efter 31 års arbete med dem. Det är mycket roligt att kunna hjälpa den som vill få igång sin gamla IC-701:a, 720 etc. Det är mycket roligt att så många ger sig på att renovera upp en gammal ICOM klassiker. Men ni måste ha lite tålamod, åtminstone ett par dagar. Det kan inte ske på högsta prioritet. Bli inte besviken om jag under en utställning ber er återkomma, vänligt men bestämt, med problemet på IC-730:n i ett mejl så skall jag när tid ges ge ett gott svar. Att kunna ge tekniskt support kostar tid och pengar. Inga andra företag i elektronikbranschen ger överhuvudtaget ingen support varken gratis eller på grejer äldre än på sin höjd 5 år. Och absolut inte under högsta prioritet på en utställning.
Bli inte besviken om jag under en utställning ber dig att återkomma med problemet på ICOM klassikern i ett mejl, så skall jag när jag får tid, ge dig ett gott svar.
Kalendern
Stor Prylmarknad i Handen, "Jordbroloppisen" Lördag 2008-10-04
Även i år på skolan FREDRIK, som ligger nära Handens centrum. Entré med vinstchans 20 kr. Lottdragning med vinstchans på inträdet sker kl 1200. Försäljning av allt mellan antenn och jord, radioprylar, data, komponenter mm. Insläpp köpare kl 10.00. Givetvis ställer SRS ut och har med sig specialprislista med mässpriser. Fingra på IC-7800, IC-7700 och R9500. Kolla in IC-756PROIII som alla talar om. Eller låt mig visa IC-7000 lite på djupet.
Loppmarknad i Norrköping Lördag 2008-10-11
Norrköpings Radioklubb & FRO i Norrköping inbjuder till Loppmarknad samt försäljning av radiostationer o tillbehör.
Hemsida: http://www.sk5bn.se/
Tiden kl 10.00 till 13.00 Utställare kan givetvis komma in före.
SRS ställer ut som vanligt. Vi visar ICOM Radio, D-STAR grejer, IC-7800, IC-7700, IC-R950, Kanske IC-7200 inte minst, den nya stationen. Kanske vi har mässpriser oxo....
Pionjärlistan D-STAR
Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en kommentar, exvis: "kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag" Det finns D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen 145,3375 MHz, och 145,79375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under hösten, med en DV station.
SM1
SM2
SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup
SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4, QRV 145.3375 MHz
SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz
SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup
SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91
SA4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91
SM4GND Anders i Sågmyra kör IC-2200H med D-STAR.
SM4EXE Hans Falun. IC-2200H med D-STAR.
SM4RNA Anders Ludvika mobilt D-STAR
SM4YWL Thomas Mora. IC-E91 handapparat
SM5
SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920 och IC-E91, äv mobilt
SM7URN Patrik, Scannar 145.3375, 433.400 & 145.79375 MHz på 2820´an här hemma.
SM0
LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).
LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).
LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).
Listan växer, det bör finnas mer än 100 DV stationer i SM, men alla kanske inte är aktiva eller med på det här brevet. D-STAR är här för att stanna, vi kommer att få höra mycket om D-STAR framöver. Lyssna även du som inte kan avkoda D-STAR, lägg in 145, 3375 MHz i din skanningslista. Finns det DV trafik så kommer skannern att stanna, brusspärren att öppna och du hör ett "mjukt" brus. Ett brus med signalstyrka och som skiftar mellan olika stationer.
Läs mer om bl.a D-STAR
Läs mer om D-star. Utdrag från tidningarna RadCom & RadioUser:
http://ham.srsab.se/ww/tester.htm
Här finner du massor av länkar till tester på ICOM radio etc.
Du kan läsa artiklarna om D-STAR i Radcom.
En Norsk test på IC-7400 kanske kan övertyga dig som grunnar på en sådan rigg, här: http://www.kongsfjord.no/bm/icom%20ic-746Pro%20(updated%20II).pdf'
Varför itne studera testen från ARRL på IC-703, visst önskar du dig en sådan, läs testen: http://www.kongsfjord.no/bm/icom%20ic-746Pro%20(updated%20II).pdf
Så inser du varför folk tycker det är en bra rigg. Läs speciellt om IC-703ans spektrala renhet, sändarens Imd och mottagaren suveräna data.
IC-7600 en ny HF station
Efterföljare till IC-756PROIII, med likande storlek och utseende.
Här finns bilder och beskrivningar: http://www.ab4oj.com/icom/ic7600/main.html
Riggen är precis visad på Tokyo HAM fair och vi vet inte så mycket om den ännu.
Verkar bli en mellanstation, mellan PROIII och IC-7700. Men i storlek som PROIIIan.
Obs! Att det inte ens är klart att den kommer att heta IC-7600. Man har inte låst specifikationerna än, och det kommer givetvis en massa rykten om ditt och datt. Vi måste inse att i det här läget kan fabriken ändra egenskaper och specifikationer tills man fastslagit dessa.
Att det blir en full-DSP station är klart och att den skall matas med yttre PS på 13,8 Volt, samt lämna 100 watt ut.
Några kortfattade specifikationer, obs att dessa inte ännu är helt fasställda:
* IC-7600 är en 12 Volt och 100 watt HF station, (13,8 Volt) Dvs likt IC-756PROIII.
* Man har bytt till en 4 pinnars DC jack, förmodligen samma som på IC-7000.
* 3 st valbara filter i första mellanfrekvensen, 3, 6 och 15 kHz som IC-7800,7700.
* Dual Watch, dvs två mottagare med gemensam MF.
* Supermottagare med + 30 dB, IP3
* USB port på framsidan
* USB port på baksidan
* RTTY, (Baudot) och PSK31 encoder och dekoder. Med ett USB tangentbort kan man både lyssna och sända dessa trafiksätt.
* APF och TBF, Audio Passband Filter, och Dubbelt Bandpassfilter för Baudot
* Separata RX in och RX ut jackar, möjliggör yttre preselektor multicoupler etc.
* Transverter uttag
* LF delar lika IC-7700
* TBW Transmit Bandwith inställningar
* Inställningar för LF ljud i både Rx och TX
* Spectrum scope funktioner likt IC-7700, dvs utökat jämfört med IC-756PROIII
* AM och CW auto tune. Riggen hittar automatiskt centerfrekvensen vid dessa trafiksätt, du hamnar exakt på frekvensen när du svarar en Morsestation.
Är då en IC-7600 en värdig efterträdare till IC-756PROIII
Ja mycket tyder på det. Prisklass, prestanda storlek finesser, ja nog kan det bli en radiostation mellan IC-756PROIII och IC-7700. Med tre valbara filter i första MF kommer den att ge oss mycket goda värden vid ARRL tester för Imd på små frekvensavstånd. Vi får en radio som kan klara att grannarna sänder inom några kHz avstånd med varsin IC-7800. I kombination med ICOMs rena PLL frekvenssynteser kommer vi att få en toppen station. Vi får en rigg med vidareutvecklad spektrumanalysator lik den i IC-7700 och IC-7800. En spektrumanalysator som inte finns hos någon konkurrent!! Vi får en kortvågstransiver som går att få att täcka eventuellt nya amatörband i framtiden. Den kommer att ha fulla prestanda även utanför våra amatörband.
Ja en mycket värdig efterträdare till IC-756PROIII.
Skall det vara stora riggar i år, och vad betyder "stor"
IC-7700 är en stor sak med 19 tumsfästen. Ja visst är det maffigt med en stor radio. Men det har genom tiderna alltid funnits riggar i den här storleken. Vi har IC-781 som kom 1988, vi har IC-761 och 765 som något år senare. Sen var det smått ett tag och så kom IC-775DSP, c:a 1994. Så med jämna mellanrum kommer stora riggar. Ser vi lite mer noga på det här så ligger nog storheten mer i deras stora prestanda. En stor radio är ofta en banbrytare vad gäller prestanda. IC-781 var först med extremt ren frekvenssyntes och därmed en prestanda-komet. Den sk DDS PLL:en. DDS gjorde att man kan bygga en frekvenssyntes som faslåser i stora steg, IC-781 faslåser io 500 kHz steg trots att den går att stämma av i 1 Hz steg. Detta ger en mycket ren oscillatorsignal. Det roliga är att man kan bygga dessa bandbrytare i mindre billigare radioapparater senare. IC-725-729 är exempel på detta, samt alla efterföljare under 90 och 2000 talet. IC-775 DSP var bandbrytare när det gäller att använda DSP, Digital Signal Behandling. Ett system som har utvecklats kraftigt. För att numera omfatta större delen av mellanfrekvensen.
Ser vi så på IC-7800 så har man byggt vidare på det analoga där, ett steg till i analogtekniken har gjort att dess mottagaringång fått större dynamik, mindre distorsion, selektivare mottagare, DSP som ger brantare filter bättre signalbehandling. IC-7800 har en frekvenssyntes som i ytterligare ett steg har förbättrats, spektrala renheten, sidbandsbrus är extremt lågt, detta pga. av ny teknik i PLL. Den faslåser i 1 MHz steg. Och gör 1 Hz steg på VFO ratten. IC-7800 är en veklig banbrytare då det gäller att få ner antalet mellanfrekvenser. Kanske vi får se det i enklare riggar från ICOM framöver. Med färre mellanfrekvenser får vi färre oönskade signaler, bättre dynamik, och framför allt en renare mottagare, då mängden oscillatorer minskar, och deras bredbandiga oönskade brus, som kan blanda sig med grannstationerna. Så de stora riggarna är föregångare i nya stora tekniksteg, och inte bara stora fysiskt. Nu får vi skörda frukten av dessa tekniksteg i fler mindre moderna radioapparater. Exvis i IC-7600, 7200, och IC-7000. Så ordet stor betyder inte bara att radion är fysiskt stor och passar mellan 19 tums fästen, det betyder även att det handlar om stora teknikframsteg. Napoleon var ju en liten gubbe men stor... IC-7600 är en stor radio men har ännu större egenskaper.
The never ending story of IC-706all
Tar det aldrig slut med IC-706an, den säljs fortfarande, den är lika modern, lika trevlig, låter lika bra, funkar I alla väder och är snygg och prisvärd. Maken till apparat får vi nog aldrig se, vi säljer IC-706 nästan varje dag. Snart har alla radioamatörer i SM en egen IC-706:a. Snart kan man ifrågasätta varför det finns folk som inte har en IC-706:a. Finns det sådana? Ja klart att det gör, men suget efter klassikern IC-706 tar aldrig slut, den är ensam i sin klass, den är outstanding. IC-706 kom redan 1995, och redan efter ett år kom IC-706MKII, och 1998 var det dags för IC-706MKIIG. Det är den som gäller än i dag. I skrivande stund vet vi inte hur de framtida planerna för 706MKIIG ser ut, en jag hoppas att den kan tillverkas än i flera år.
Trots detta finns det radioamatörer som aldrig har sett en IC-706MKIIG
På våra utställningar träffar vi radioamatörer som blir förvånade över att IC-706an är så liten, vi får frågan om vi har en IC-706 med och kan visa den, trots att de står en halvmeter ifrån den. Vi får telefonsamtal där man börjat intressera sig för en 706:a, och har tekniska frågor. Så inte är det enkelt att marknadsföra grejer för en så begränsat kategori som radioamatörer i ett land. Men det beror givetvis på att vi inom hobbyn har våra perioder. Någon kanske inte varit aktiv pga andra saker, på kanske 20 år. Så börjar radiotarmen att göra sig påmind och man börjar kolla upp marknaden.
Men det finns även de som är livrädda för IC-706MKIIG
Den har ju sådana svåra och besvärliga menyer och "jag" vill ju ha en knapp för varje funktion. Visst har vi hört resonemanget på banden. Många har ändå kommit över denna skräck, och lärt sig att använda en IC-706. Det var inte alls så svårt som dom sa.... Vilka "dom" sa det? Klart att allt nytt är "farligt", ja nog finns det dom som tycker det. Jag funderade en gång på hur en IC-706a skulle se ut om det fanns en knapp för varje funktion. Man kan använda sig av en garderobsdörr, och så sätter man varje knapp 15 mm isär, dörren blir full med knappar och rattar. Vem skulle klara att få överblick av något sådant? Vem skulle klara att hitta COMP knappen på två sekunder i en sådan knappdjungel.
Vad vill jag säga nu då? Jo att det ofta blir enklare att köra en radio med ett bra menysystem. Att det är en grov MYT att menyer på en amatörradio är något svårt.
Faktum är att det var svårare förr, mycket mer ofta ringde man och hade problem med knappmonster som IC-751, IC-R71, där det fanns en knapp för varje funktion, det var mycket lätt att något vred stod fel och vi fick sitta i telefon och trösta, ofta fick vi igång grejerna utan att den behövde skickas in... Allra svårast var det "ännu mer förr", (för jättelänge sedan) på den tiden radion skulle trimmas innan man kunde köra. Jag menar rörriggar som skall stämmas av. Detta uppfattas idag som mycket svårt. De sista rörriggarna vi sålde i början av 80 talet gjorde att jag hade ett stort jobb med att lära ut avstämningens ädla konst. Efter en vecka skulle röriggen repareras, bytas rör i, och lagas uppbrända PA delar. Och en ny avstämningskurs.... Vi lade ner mycket mycket mer arbete på varje såld radio förr när det inte fanns menyer för funktionerna. Idag upplever vi hur de mest skeptiska kunderna som ändå köper en IC-706MKIIG ändå inte hör av sig för utbildning, de klarar biffen trots att man inte trodde sig göra detta.
Du får aldrig en radio med en knapp för varje funktion
Du som vill ha en sådan. Ingen tillverkare kommer någonsin att hörsamma dina önskemål på den punkten. Tur är väl det, då det skulle bli dyrt, det skulle bli mycket servide då knappar, pottar, vred och omkopplare har en begränsad livslängd, dyrt att hålla reservdelar i kanske tio år. Vi får anpassa oss med att ha en viss menyhantering och knappologi i form av softknappar. Är det då svårt att lära sig menyerna i en IC-706?
Det verkar som de som aldrig provat en IC-706all verkligen tycker det, och verkar till och med tro på vad dom själva säger.
De som däremot provat att knappa en IC-706:a, de som motvilligt gått med på att låta sig demonstreras en IC-706:a, har faktiskt bytt åsikt. De VET nu att det var en myt att menyerna i IC-706:a är svåra. Tvärt om så verkar de som verkligen provat, tycka att "det här var väl inte så märkvärdigt". Prova du oxo, var inte så stönig, och sitt inte och tro att du är så dum att du inte klarar en IC-706:a. De allra flesta klarar mer än de själva tror.
Kom ihåg att slå på laddningen
På IC-R5.
Den lilla ICOM mottagaren i vilken man kan sätta laddningsbara R6 celler. Nästan varje dag får vi in sådana mottagare med felbeskrivningen: laddar inte accarna". I så gott som alla fall är det helt enkelt så att man inte slagit på laddningen. Radion är sådan att den vid köp står på avstäng laddnig då an vanligen använder icke laddningsbara batterier, 2 st R6 celler. Skulle laddningen vara påslagen och an kör på yttre spänning kan dessa då explodera. När n så stoppar in laddningsbra måste man slå på laddningen. Självklart. Jo visst men den ställer tillbaka sig till icke laddning om man tar ur cellerna. Självklart detta oxo, apparaten reagerar och "tror" att man sätter in andra batterier och dessa kan ju vara icke laddningsbara. Man måste manuellt slå på laddning igen. I manualen står det tydligt hur man gör för att slå på laddning av isatta laddningsbara celler.
Lite dumt att behövs skicka in den för att vi skall fixa detta, och be dem läsa manualen, massor av supporttid och servicetid åtgår i onödan. Givetvis behöver vi serienummer för att se om vi lägger denna dyra tid på de som köpt av oss eller smugglat hem en från annan världsdel. Vi ger till och med en svensk manual till IC-R5.
IC-756PROIII i Morokulien nu
Man har införskaffat en IC-756PROIII till radiostugan i Morokulien. Boka in en helg och känn på den fina nya riggen, som är ansluten till ett verkligt fint antennsystem.
Njut av Pileupp på SJ9WL eller LG5LG. Kör 50 MHz med fullkräm och riktantenn. Ha alltid passning på 145,5000 MHz med därför avsedd radio, (snabbtelefon). Med avsikt att få kontakt med förbipasserande radioamatörer, bjud in dessa på en fika. Du som är i trakten av Morokulien, eller kör förbi, ropa på 145,5000 MHz på SJ9WL, kanske du kan få träffa de som hyrt stugan, se hur det ser ut, och få dig en kopp. Morokuliens hemsida finner du här http://www.east.no/priv/la7tia/arim/engarim.htm
Där finns möjlighet att studera villkoren för att boka stugan, antennerna radiostationerna etc.
Tänk dig att köra med en 8 elements logperiodisk antenn på 27 meters höjd som täcker 14 - 30 MHz. Dvs du har denna antenn även på 18 och 24 MHz banden.
Tänk dig att få se, känna, fingra på, ratta, skruva, lyssna och prata i en IC-756PROIII. Var kan du bo billigt med radiostation av hög klass, med både radio, antenner och sängar? Ett ställe i hela världen uppfyller dessa kriterier, MOROKULIEN och radiostugan.
IC-706all har ett bra SSB filter som original.
Det florerar rykten om att man måste köpa ett SSB filter till IC-706all. Riggen har ett bra kristallfilter c:a 2,5 kHz brett, ett filter som liknar det som alltid har funnits i SSB stationer.
Man behöver inte köpa ett extra SSB filter. Det som finns vid köp är fullt tillräckligt. Men det finns ett smalare att köpa, och ett bredare. 1,9 kHz bandbredd i form av Fl-223, detta är mycket smalt och ger förstås smalt ljud, man kan behöva trixa lite med IF skiftet för att få ett njutbart ljud. Huruvida FL-223 behövs är en bra fråga, i ett fall jag känner till är i bilen om du kör mobilt HF och har mycket brus och störningar från bilen, ja då kan det hjälpa till att sänka bruset lite, så trixar man med IF skift för att hitta rätt ljud för en viss motstation.
IC-706all sänder alltid sin SSB med originalfiltret som finns i den. Vidare finns ett bredare SSB filter att köpa till IC-706all, 2,8 kHz med FL-103. Detta är inte så vanligt att man sätter i sin 706a. vet inte riktigt vad det är bra för, få vill ju ha bredare SSB. En kund för 2,8 kHz filter i IC-706 är försvaret som kör den med modem som kräver större bandbredd.
Det normala är dock att köra med det SSB filter som alltid sitter i 706:an.
Elmätare och störningar
Som vi alla vet har elleverantörerna den senaste tiden bytt ut våra elmätare. Mot elektroniska som även kan fjärravläsa mätaren och på det viset ge aktuell elkonsumtion med täta mellanrum. Elbolagen slipper därmed debitera beräknad konsumtion, de slipper i vissa fall ligga ute med debitering, och kan direkt debitera oss. I gengäld kan vi få elräkningar som är anpassade efter vår förbrukning.
Att dessa nya mätare kan orsaka störningar är både myt och allvar. Många störningar skylls på nya elmätare, och i andra fall är det verkligen störningar från elmätaren som omöjliggör utövande av amatörradio som hobby. Det gäller nu att hålla koll på vad man bygger in i ditt hem och huruvida det orsakar störningar eller ej. Det gäller oxo att veta så att man inte permanentar myter som förhindrar konstruktiva åtgärder. Det handlar ju inte om magi utan om helt vanlig förklarbar teknik. KUNSKAP.
För att veta och inte behöva tro kan det vara ide att kunna fakta. Fakta får vi genom att ta reda på hur det förhåller sig. Här är några fakta:
Det finns tre huvudmetoder att överföra elmätarställningen:
En är PLC, som betyder Power Line Communication. Förr kallade man detta för bärfrekvens, man använde helt enkelt elledningarna som ledningar för att överföra data med radiofrekvenser, låga sådana, ex: 10 - 200 kHz. Bärfrekvens användes förr, för att överföra mätvärden från kraftstationer, för att fjärrstyra kraftstationer och ställverk. Bärfrekvens gick med långsam fart, låg bandbredd, och orsakade inga, eller mycket lite störningar. Det vi idag kallar PLC är samma sak men med högre hastigheter, mycket högra hastigheter, det gäller nu att hinna överföra ett helt kvarters elmätare varje dygn. Med högre modulationsfrekvens på bärfrekvensen följer oxo större bandbredd. En större bandbredd som kan uppfattas som störningar upp till kanske 10 MHz.
EU har avsatt frekvensområdet 3 kHz till 148,5 kHz för PLC, eller höghastighets bärfrekvensöverföring av data, som elmätarställningar hos elförbrukare. Dvs om vill du veta om din elmätare är den som orsakar störningar kan du lyssna på långvåg nära din elmätare, en transistorradio med långvåg kan vara bra. Stor banbredd, övertoner och intermodulation från de olika bärfrekvenserna kan orsaka störningar långt upp på kortvågen.
JAG vet i nuläget inte hur ofta en enskild mätare sänder, om den sänder kontinuerligt eller en gång per dygn med tidsdelning bland grannarnas mätare. Störningarna uppstår givetvis även när grannarnas mätare sänder. Elnätet i sig är ju en utmärkt antenn, särskilt som elnätet knappast bibehåller någon balans i elnätets två ledare, vilka man kan se som en bandkabel och som då borde vara "tät".
Det finns tunga instanser som anser att PLC generar störningar som överstiger maximalt tillåtna nivåer för störningar i elnätet.
Elnätskommunikation
Att sända via elledningarna kallas elnätskommunikation eller powerline communication, PLC
Trådlöst
Avläsning av elmätare kan också göras via radio på 440 MHz och mobilnäten på 900 och 1800 MHz. En ren komradio på UHF kommer knappast att störa på andra radiofrekvenser.
En mobiltelefon finner man i en del mätare, den stör inte mer än en vanlig mobiltelefon. Förmodligen behövs en antenn om du får en UHF komradio som rapporterar din elmätarställning, en mobiltelefon är oftast inbyggd tillsammans med sin antenn.
Telefon
Detta alternativ för fjärravläsning är via fast telefon eller bredbandsanslutning. Då bör det finnas en synlig anslutning till telefonnätet, ett modem och att en telefontråd är dragen till mätaren. Störningar från denna typ av fjärravläsning blir liknande de som du har från bredband, ADSL etc. Du kan sniffa störningarna från telefontråden för att ta reda på om de kommer därifrån.
Störningar från själva elmätaren
Kan även det förekomma, den är ju till skillnad mot de gamla mekaniska mätarna späckad med elektronik, digital sådan, sw mode nätaggregat och pulser. Man kan mistänka åldring, dvs att den successivt börjar störa mer efter ett antal år. Det kan därför vara ide att sniffa själva elmätaren med en HF radio och logga nivåerna, ljudet av störningarna etc. För att kunna jämföra med om man i framtiden får mer störningar och vill kontrollera mätaren. En elektronisk elmätare kan skadas av åska, och börja störa mer, den kan även visa fel efter ett åsknedslag. Själv har jag haft en elektronisk elmätare som plötsligt visade tre ggr så hög elförbrukning, efter ett åsknedslag i grannskapet.
Vem betalar för elektronikens egenförbrukning?
Strömförsörjs nu elmätaren av ström som den mäter förbrukningen på, eller strömförsörjs mätaren av ström tagen före mätaren? Bra fråga, ja vem betalar elräkningen till själva mätaren? Här har vi en standbyeffekt som för miljoner mätare i SM är betydande. Så vill dom att vi skall stänga av TV etc med huvudbrytaren för att minska stby strömmen.... Vem talar med kluven tunga?
Blir det bättre med nya fina kristallfilter?
Man talar nu om roofingfilter, dvs nya filter i första mellanfrekvensen, och som oftast ligger i området 50 MHz till 100 MHz. Jag får ofta frågor om exempelvis IC-735 har roofingfilter. Det har den, ett bra kristallfilter, och det har alltid ICOM haft i sin HF riggar, ända sedan IC-701 kom. IC-751, IC-740, IC-725, IC-7400 ja alla har de kristallfilter i första MF. IC-701 hade första MF på 9 MHz och eftersom det är flera blandningar så är detta en MF där man kan kalla det för Roofingfilter, IC-720 och 720A har hög första MF och ett mycket påkostat 6 poligt kristallfilter i första MF. Dvs redan i början på 80 talet visste ICOM att det behövdes en viss selektivitet i första MF. Samtida konkurrenter har jag berättat om, som ibland hade så bred första MF som 600 kHz!!!!
Blir det då en bättre mottagare om man byter detta till ett bättre sådant filter? En bra fråga som kräver svar, ett svar är svårt och det är en komplex fråga som kräver att man vet vad man talar om. Till de som vill ha ett smalare kristallfilter i första MF på IC-735 till IC-756PROIII brukar jag svara att det första man bör göra är att be alla grannar att byta sändare, till en som har lägre oönskat brus omkring sin sändarfrekvens. Dvs det blir inte bättre. Men man berättar om kompisen som köpte ett dyrt amerikanskt roofingfilter till sin XXXX transiver, (icke ICOM). Givetvis vill man då försöka göra sin ICOM lika mycket bättre. Mitt svar är att det går utmärkt att förbättra en mottagare som är mycket dålig, bara genom att byta filter, eller helt enkelt sätta in ett filter i dess första MF. Är det en bra mottagare som redan har ett filter, och ett bra filter, ett kristallfilter som alla ICOM har, ja då kan du inte vänta dig samma förbättring. Den är ju redan minst lika bra som den förbättrade mottagaren, som inte hade något roofingfilter, eller ett dåligt sådant. Vad vi talar om? Jo det finns, hör och häpna, transivrar med keramiskt filter som roofingfilter, som är flera hundra kHz breda. Det kan vi kalla avsaknad av filter i första MF, tro katten att den mottagaren blir bättre med ett filter. Men har vi redan kristallfilter så blir det inte bättre av att sätta dit ett dyrt nytt.
Men men.... stopp nu, den nya IC-7600 har ju tre valbara filter i första MF, 3, 6 och 15 kHz, precis som IC-7700, och 7800. Behövs det plötsligt nu då? Trots att ICOM är så bra. Ja det behövs för att få bra resultat i ARRL mätningarna, men det behövs knappast för att göra mottagaren mer selektiv i verkliga livet då problemen först och främst bror på alltför breda sändare som omger oss. Jag har förgäves frågat våra kunder på IC-7700 och IC-7800 om de märker någon skillnad med olika filter i första MF. Jag har inte fått något svar. Kanske är det så att grannarna som ger störningar inom +-c:a 10 kHz har så breda sändare att man inte kan ta bort deras sidband med filter i egen mottagare.....
Varför snackas det då så mycket om Roofingfilter? En sak är väl att man i testerna måste höja ribban för att kunna skilja på de numera ganska bra mottagare som vi kan köpa. En annan sak är att vissa Amerikanska fabrikat som bygger enkelsuprar vill påskina att de har 250 Hz roofingfilter.
Förr skulle det vara "PTO"
På 80 talet propagerade Amerikanarna att en PLL inte gick att använda i en HF radio, det måste vara en "PTO". Dvs en mekanisk VFO där man stämmer av med en flyttbar kärna i en spole, en PTO Permability Tuned Oscillator. Man kunde inte bygga en ren PLL som Japanerna kunde, man ville inte släppa sina PTO:er, och utveckla nytt. Man trodde sig nästan själva när man gick ut med propagandan att en HF rigg måste ha en PTO för att vara brukbar.
VFO:n i en DRAKE är en PTO, men jag tänker på konstruktioner under 80 talet.
Jag ser stora likheter i resonemanget från 80 talet med PTO och dagens hysteri med Roofingfilter som betyder helt olika saker allt efter hur man vill ha det. Som förvirrar kunden och ger falska förhoppningar. Snart måste även amerikanarna övergå till apparater med hög första MF och då faller resonemanget även för dem.
Inget ont om PTO:n i sig
Alla självsvängande icke faslåsta mekaniska VFO:er kan ge en ren och fin utsignal. Varken de är avstämda med vrid kondensator eller variabel spole. Så en PTO är inte bättre än en vanlig VFO. Men det går lika bra att göra en dålig PTO som en dålig VFO med vridkonding dock....
Så snacket om att det måste vara en PTO som förekom för att försöka döda den Japanska konkurrensen var ändå bara skitsnack. Idag skulle en PTO inte duga av skäl som korttidsstabilitet, för körning av telegrafi där stora krav på frekvens krävs, PSK-31, Morse med mycket smala filter, Pactor etc.
Idag måste vi ha PLL system i våra radiostationer för att klara de moderna trafiksätten.
En enkelsuper har andra nackdelar
En enkelsuper där första filtret är mottagaren huvudfilter, och av visa tillverkare kallas för roofingfilter och är ner till 250 Hz brett. Den mottagaren får andra nackdelar. Som inte mäts i ARRL testen. En enkelsuper kan få en spegelfrekvens om hamnar på exvis 3750 KHz när man i själva verket lyssnar på 14250 kHz. Denna kan vara åtskilligt starkare än den teoretiskt tänkta intermodulationen mellan flera starka stationer inom ett brett filter i första höga MF kan ge. I fallet enkelsuper med 500 Hz roofingfilter behövs däremot en preselektor som inte är av denna värld. För att få bort andra nackdelar. En sådan preselektor finns knappast. Och vi får nya brister. I detta fallet skulle jag vilja kalla preselektorn för roofingfiltret.....
Diskutera D-STAR på D-STAR forumet
Här finns det: http://www.dstarforum.se/forum/index.php
Fråga, berätta och läs om erfaringar med D-STAR.
Hur skall vi någonsin få 12,5 KHz kanalerna att funka
Då det hela tiden köps riggar som inte är avsedda för EU marknaden och därmed har bred FM. Det finns exvis inte smal FM för 12,5 kHz kanaler på USA versionerna. Inte heller på de Kinesiska apparaterna. Dessa är ju enligt uppgift beslagtagna, och importören bötesbelagd i skrivande stund. Är det fortfarande okunskap om bandbredder och FM som gör att man inte kan få det nya systemet att funka?
Klassiker IC-240
En av de första ICOM stationer jag började jobba med på SRS, året var 1977. (förra århundradet). Hur kan då detta vara en klassiker? Jo, den är en av de första användbara FM stationer med en fungerande och ren frekvenssyntes. Samtida konkurrenter hade så många spurrar att de som körde dem blev i det närmaste mobbade. IC-240 var för tiden ren och man kunde bara höra den på en frekvens. Riktigt så enkelt var det dock inte, då många lyssnade med mycket primitiva riggar som hade bristfälliga frekvenssynteser. Och deras mottagare hade falska frekvenser. Man förstod då inte att det kunde vara egen mottagare som hörde en IC-240 på flera kanaler. IC-240 är en typisk mobil FM station den hade formatet av en mobil komradio. Låg bred och djup. Effekten var imponerande 10 watt som i praktiken var 14 Watt. FM modulationen var god, bra ljud en välkonstruerad modulator och limiter, och inte minst en symmetrisk modulation, till skillnad mot kristallstyrda FM stationer gav den en symmetrisk modulation och lät därmed rent, starkt och tydligt. På den här tiden hade man inte quadrakturdetektor, och FM demoduleringen var inte lika bra som i dagens FM stationer. Den var dock mycket bättre än många andra samtida riggar.
Med Kristallfilter i första MF 10,7 MHz och två branta keramiska filter i andra, på 455 kHz, blev den selektiv och skarp i mottagaren. Själv var jag mycket imponerad efter att ha testat IC-240, då jag hade jobbat med dyra proffskomradioapparater, från STORNO, Motorola, SRA, etc var det omtumlande att inse att en "amatörradiostation" var bättre, mycket bättre i många avsikter.
Idag finns IC-240 att köpa som beg. Eller skall vi kalla det som vintage, antikvitet eller tekniknostalgi. De kan säljas för en femhundring. Se bara till att få schemat och manualen med om du skaffar en. Det är nämligen så att riggen var avsedd för 25 kHz kanaler och för att våga sig ut på kanalerna idag måste deviationen ställas in för 12,5 kHz kanaler. Annars kan man få stryk för att störa just de som kör på 12,5 kHz kanalavstånd. Detta kräver förstås en deviationsmätare. Har du ett oscilloskop kan du mäta amplituden på LF signalen från deviationspotentiometern, om den är 1 Volt när du talar högt i micken är det ju bara att ställa ner till halva amplituden, så bör deviationen ligga ungefär på +-2,5 kHz.
Mottagaren är förstås för bred, men det får man leva med.
I IC-240 ställer man in frekvenserna genom att löda in dioder i en matrix. Ofta är den här matrixen, ett kretskort fullt med dioder, ganska kladdigt genom många omlödda dioder. Ta ur kortet och bada det i lite sprit så blir det snyggare, och man kan röja och suga bort lite kladdigt tenn, suga ur hålen och ta bort avklippta dioder. Har du tur är riggen oskruvad, men är alla trimrar skruvade har du ett stort jobb framför dig, dock är en IC-240 lättrimmad, den är stabil, självsvänger aldrig, och det finns en god funktionsbeskrivning i manualen. Trimma inte om den ser ut att vara oskruvad, den har inte ändrat sig själv trots över 30 års ålder. Den eviga frågan om det går att få ut med effekt, nej försök inte med det, det skulle ju behövas 30 watt för att få en märkbar skillnad. Det blir inte så ens om du byter sluttransistorn.
IC-240 var ljusår före i utvecklingen
Jämfört med konkurerande FM riggar på den tiden. Smart system med matrixkortet, en frekvenssyntes som inte generade spurrar, en FM mottagare som mycket effektivt undertryckte AM, dvs tändstörningar, en FM detektor som gav låg distorsion och bra ljud.
En mycket god frekvensstabilitet genom att man valde bra kristaller och inte bara billigaste komponenterna, vid tillverkningen. En uppbyggnad som går att felsöka, och är snygg att se. En stabilt elektrisk konstruktion som aldrig självsvänger. Ett slutsteg som inte lider av "plötslig slutstegsdöd". Inte att undra på att IC-240 blev populär, det såldes massor, och sällan mindre än en låda till återförsäljarna, en låda innehåller fem riggar. Andra fördelar var bra modulation, IC-240 låter bra, kraftfullt och med en symmetrisk modulation som dessvärre var ett stort problem förr.
Frekvenssyntesen i IC-240
Eller sk PLL:en. Den som ersätter alla kristaller som var vanlig i föregångarna.
Det var stora pengar att spara genom att man slapp köpa 10 till 15 par kristaller. Idag kostar kristaller minst 200 kr styck, och de var nog inte billigare på tiden när IC-240 kom, dvs åtskilliga tusen kronor gick till kristaller i andra riggar på den tiden. Så här funkar PLL:en i IC-240: Den skall alstra en oscillatorsignal till första blandaren på 144 - 10,7 MHz till 146-10,7 MHz dvs 133,3 MHz till 135,3 MHz. En VCO ger den signalen, dvs en spänningsstyrd oscillator.
En referenskristall svänger på 6,4 MHz och delas ner till 12,5 kHz. Och matar en fasdetektor.
Den andra insignalen till fasdetektorn kommer från VCO:n, som först blandas ner, 133 MHz är för hög frekvens för att delas ner med frekvensdelare, på den här tiden. Man blandar ner den med en kristall på 131,7 MHz och blir 1,6 till 3,6 MHz när vi kör på 144 - 146 MHz. 1,6 till 3,6 MHz delas med två för att bli symmetrisk fyrkantvåg, och vi har nu 0,8 till 1,8 MHz och denna signal delas ner med den inställbara (programmerbara) frekvensdelaren. Denna ställs in med ett binärt tal som vi får från diodmatrixen. För att få exvis 145,500 MHz drar vi då bort MF, 10,7 MHz och osc skall vara på 134,8 MHz. Vi blandar ner denna med 131,7 MHz från kristallen, vi har kvar 3,1 MHz. Delar med två och vi har 1,55 MHz, denna skall nu med frekvensdelaren räknas ner till 12,5 kHz. Delningstalet blir då 1,55/0.0125= 124. Vi skall sätta in dioder på matrixkortet i ett binärt tal för att få 124. Vi sätter dioder på 64, 32, 16, 8, 4. Den som inte vill räkna ut delningstalet kan läsa i manualen där listor finns för varje 25 kHz kanal. Men 12,5 kHz då???? Nej det går inte, trots att faslåsningen sker vid 12,5 kHz men tänk på att vi delade med två på ett ställe. När vi delat ner till 12,5 kHz matas den in i fasdetektorn och jämförs med 12,5 kHz från referenskristallen. Skillnaden eller felet i frekvens och fas blir en likspänning som styr VCO till rätt frekvens. En sk startkrets krävs för att kunna hitta faslåsning i en PLL på den här tiden. När vi kör duplex finns en logic som räknar av det delningstal som behövs för att flytta 600 kHz.
Obs nu att även sändaren har en mellanfrekvens i den här radion. Vid TX används samma oscillatorsignal, dvs 134,8 MHz som blandas upp till sändarsignalen, med en kristall på just 10,7 MHz. Det är denna kristall som är frekvensmodulator. Matrixkortet har 22 kanaler, och matas från en 22 läges omkopplare som då är kanalomkopplare.
Smart va? Fattaru?
Typiska fel på IC-240 servicetips
För den som på en loppis inte kan hålla tassarna i styr och köper en gammal IC-240 av nostalgiskäl har jag några service tips.
Typiska fel är inte slutsteget som kanske många tror, nej det är söndertrimmade trimpottar, trimkärnor och trimkondingar. Återigen trimma inte, det behövs inte den står sig i alla 30 år. Nej typiska fel är i PLL enheten, frekvenssyntesen där man så smått har börjat med dubbelsidiga kretskort. Här finner man lödfel, de två sidorna på kretskortet är förbundna med små nitar. Dessa små nita är lödda på båda sidor, och vad du skall göra om du har fel i PLL på IC-240 är att löda om dessa, eller hellre byt ut dom mot små trådar. Ofta går radion igång om du gör detta jobb omsorgsfullt. Ibland kunde TR omkopplingen vara felet. Den känner av PTT knappen, och om PLL är låst kopplas 8 Volt om till RX eller TX. Det finns även en 8 Volt som är konstant. Obs tänk nu efter, om riggen inte vill sända, ja då kan felet vara att PLL inte faslåser. I sändare till mottagare omkopplingen finns lågOhmiga motstånd, på 15 Ohm, dessa finns anledning att misstänka. Så finns huvudproblemet, den programmerbara frekvensdelaren. IC-1 TC-5080P, den existerar inte mera. Så om den är förstörd är det kört.... Inte riktigt, den går att ersätta med en icke pin kompatibel IC i 4000 serien. Låter du bli att förstöra den är det inga problem. Felet är aldrig den, utan lödfel i PLL, eller någon kristall.
HF steget, dvs första förstärkaren i mottagaren kan ha utsatts för experiment, det var nämligen populärt den här tiden att byta till andra MOS FET transistorer som ansågs bättre. Ofta blev det sämre och funkade inte alls, efter modifieringsförsök. Även PIN diodomkopplingen av antennsignalen kan ha utsatts för modifieringar.
Givetvis skruvas det friskt på micgain och deviationspotterna i sådana här riggar. Mic förstärkaren har dessutom en trimmer för limiterns symmetri, den kan bara trimmas om du har ett oscilloskop. Det går även att trimma sändarens MF kristall, den på 10,7 MHz, den påverkar om apparaten blir transiv. ALC eller uteffektregulatorn går att trimma, förmodligen står den i bott, avsikten har varit att få ut mer kräm. Trimma in den på 10 - 14 Watt. Observera att den här riggen har mycket bra och exakta deemphasis och preemphasis filter. Den låter som det skall göra på FM.
För övrigt är det lämpligt att plocka isär en gammal 240 tvätta korten i T-sprit, tvätta plasten och de lackade plåtarna i tvål och vatten eller möjligen lacknafta. Riggen kan bli som ny.
Kan man då köra en IC-240 idag?
Kan man visa sig på amatörbanden med en IC-240 idag? Ja den står sig bra, låter bra i TX och mottagaren är ok, men inte riktigt lika bra som moderna ICOM stationer med quadrakturdetektor. Ös på bara, men glöm inte att ställa ner deviationen till dagens krav för 12,5 kHz kanaler, dvs till +-2,5 kHz. Men det går inte att köra D-STAR med en IC-240 aldrig...
Den som nu har varit lite uppmärksam
I mina genomgångar om IC-240, har läst att jag berättat att IC-240 har en bra och symmetrisk FM. Dvs den modulerar lika mycket upp som ner i frekvens. Samtidigt har jag skrivit att det gör ibland inte kristallstyrda FM stationer där man försöker frekvensmodulera en kanalkristall. Men i IC-240 modulerar man ju faktiskt en kristall, den som blandar upp sändaren, den kristall som ersätter mellanfrekvensen på 10,7 MHz i sändaren. En kristall som frekvensmoduleras och inte dubblas eller tripplas. Hur kan då den bli bättre än när man modulerar andra kristaller, kanalkristaller? Jo jag visste det, ni genomskådade mig och därför skall jag försöka förklara. När man gör FM i en apparat med kanalkristaller blir det olika kristaller för varje kanal, dessutom försöker man fasmodulera kristallen, och dessutom saknar en sådan rig ofta möjligheter att fintrimma moduleringens symmetri. Det skulle ju bli en massa trimningar. Dessutom om det skulle gå att finjustera frekvensmoduleringen på en kanalkristall så krävs instrument för att göra detta. I IC-240 och även andra av ICOM:s riggar med frekvenssyntes frekvensmodulerar man en enda kristall, i det här fallet en för 10,7 MHz. Oscillatorn är byggd för detta, kristallen är tillverkad för att linjärt kunna moduleras med upp till +-15 kHz. Utan att dubblas. Oscillatorn och frekvensmoduleringen är temperaturkompenserad, och det finns trimrar för att göra moduleringen symmetriskt. Ren FM kräver då en mikrofonförstärkare med preemphasis, det ger bättre kontroll på deviationen mot modulationsfrekvensen. Sist med inte minst, FM modulatorn är fabrikstrimmad.
Dessutom är modulationen byggd med en kapacitansdiod, även den med temperaturkompensering och ganska hög amplitud. Med alla dessa åtgärder får man fördelen att FM blir bra, jämfört med att fasmodulera kanalkristaller som i värsta fall kan vara av olika fabrikat.
I dagens FM stationer modulerar man direkt på VCO:n, det ger alla fördelar och är enklare.
Fasmodulering eller frekvensmodulering
Detta har jag skrivit om förr så det blir ingen repris nu.
Flerbandsdipoler "drömmen om en allbandsantenn"
Ja nog drömmer alla om en HF antenn som går lika bra från 1810 kHz till 30000 kHz. Vi vill köra hela kortvågen med en enda antenn, många konstruktioner har sett dagens ljus, vi har multibandare, spärrkretsdipoler, DubbelZeppar, och belastade antenner. Men alla dessa skal jag inte skriva om idag utan göra en lite puff för flerbandsdipolen. Dvs vi sätter bara flera halvvågsdipoler på samma balun. En rätt enkel antenn som kan funka rätt bra. Varför inte göra som man gjorde för, och bygga en tvåbandare för 3750 och 7050 kHz på samma kabel.
Vi talar on något så enkelt som att sätta två par trådar på samma balun. Exvis 2 x 19,5 meter och 2 x 10 meter tråd på samma balun. Att dra ut dessa mot fyra träd är det bästa, men man kan låta den korta dipolen hänga strax under den långa. Exvis en halvmeter. Man kan sedan plocka på ett band till, och använda sex träd. Eller hänga tre dipoler under varandra. Eller helt en enkelt en kombination, dvs fyra träd och en tredje dipol hängande under den andra. Vi kan utan större problem göra en antenn som täcker två tre eller till och med fyra band med skaplig anpassning. Det kan behövas en trimning extra. Trådarna kommer att påverka varandra och de teoretiska längderna stämmer inte. Nackdelen är att det blir många trådar att hålla ordning på och kanske lite pyssel att trimma det hela. Fördelen är bra anpassning på några band och koaxmatning.
EXPERIMENTERA MERA !!!
Läs och lär genom att läsa Bertils mytlista
Kolla in på ESR, http://www.esr.se/ experimenterande Svenska radioamatörers hemsida. Klicka på "myter inom amatörradion av SM6ENG".
Myter är ofta dumheter rent ut sagt och jag tycker att vi skall hjälpas åt att ta kål på dessa. Läs därför dessa.
Det är inte så svårt som man kan tro. Och du, nog är hobbyn till för att vi skall lära oss mer i ämnet som ju är hobbyns drivkraft. Radio och antennteknik.
Med gamla myter i skallen kan man ju inte komma vidare i sina experiment.
Varför tjatar jag, Roy, om detta? Jag har ju länkat till Bertils mytlistor förr. Jo därför att man behöver bara lyssna några timmar på 3500 - 3800 kHz en helg, så hör man radioamatörer som har de här myterna fastlimmade i sina hjärnor. Det behövs således mer kunskap.
Det finns mycket annat matnyttigt på ESR hemsida, läs lär och experimentera mera.
Lyssna på skogsradion, jaktradio
Visst det är tillåtet att skanna över dessa frekvenser. Hemma har man en rejäl antenn, kanske en riktantenn, och det går att höra jaktradiotrafiken på långa avstånd. Tänk oxo på att dessa sk jaktkanaler oxo används till andra kommunikationsändamål. Exvis inom jordbruk, sportevenemang, byggen. På de här kanalerna använder man subtonselektiv, det hindrar inte att du lyssna med öppen mottagare. Lägg märke till hur olika mikrofonteknik man har, en del är så svagt modulerade så man kan fundera på om de har radion kvar i byxfickan när de sänder. Ibland är det spännande i skogen och man viskar för att inte skrämma bytet, det stackars rådjuret. Har man en ICOM jaktradio med "Whisper mode", får man skaplig modulation trots detta. Den som vill kan testa sin amatörradiostations förmåga att skanna subtoner. Exvis IC-706all, IC-2100H, kan leta reda på vilken subton man sänder. Tänk på att du inte får sända med din amatörradio, exvis efter att ha skannat fram jaktkillarnas subton. Tänk oxo på att radioamatörer kan få dåligt rykte om det uppdagas att radioamatörer sänder på jaktkanalerna. Så håll dig till amatörbanden, men lyssna gärna.
155,400 MHz Jaktkanal VHF ny
155.425 MHz Jaktkanal VHF
155.450 MHz Jaktkanal VHF ny
155.475 MHz Jaktkanal VHF
155.500 MHz Jaktkanal VHF även marin L1
155.525 MHz Jaktkanal VHF även marin L2
156,000 MHz Allmän ej tillståndspliktig, som får nyttjas som jaktradio, 0,5 Watt.
Det finns även jaktradio på 27 och 31 MHz, där är det emellertid stendött numera, ingen jägare med självaktning använder dessa frekvenser med långa antenner och dåliga radioapparater. Här är 31 MHz frekvenserna avsedda för jakt och fiske:
30.930, 31.040, 31.050, 31.060, 31.070, 31.140, 31.150, 31.160, 31.250, 31.260, 31.270, 31.330, 31.340, 31.570, 31.080, 31.090, 31.100, 31.110, 31.120, 31.180, 31.190, 31.200, 31.210, 31.220. MHz.
På 27 MHz finns jakten mellan 25 och 28 MHz.
155,450 MHz en bus radio kanal?
Rätt ofta hör man trafik på den här kanalen från större radiostationer. Basstationer. Med trafik som liknar den vi förr hörde på 27 MHz. Hur blev det så? Det är ju först nu 155,450 MHz är en frekvens för bärbra radio och utan licensplikt. Varför skaffar de här människorna inte ett amatörradiocertifikat? Så kan de köra radio hur mycket som helst utan att vara olagliga. Spänningen kanske? Okunnighet kanske? En sak kan vara aktiviteten, det finns många stationer, bärbara, och fasta och det verkar vara mycket spännande att studera vågutbredningen på 155,450 MHz. Att man upplever TROPO och andra vågutbredningsfenomen är förstås spännande. Men det gör vi ju på amatörbanden oxo. Kanske det blir konflikter nu då tiotusen jaktradio från ICOM kommer att säljas till seriösa användare under hösten, som nu även har 155,450 MHz.
"Hemliga frekvenser"
Här finns en sajt där du kan hitta frekvenser att lyssna på, exvis komradio, taxi, brand i din hemtrakt. http://svenskafrekvensklubben.com/ det är tillåtet i SM att lyssna på alla frekvenser, även sådana där känsliga information pratas. Man får lyssna men inte vidarebefordra innehållet i vad man hör. Vad kan man höra då? Jag brukar vända på saken och tycker det är intressant att överhuvudtaget lyssna på radio, uppleva vad som sänds, vilka räckvidder, hur det låter, vad de kör med för grejer, antenner etc. Själva innehållet i radiotrafiken är helt ointressant. Andra tycker tvärs om.... I de frekvenslistor vi hittar på sajten finns flygradio, inflygningsfyrar, dvs vad jag hänvisade till i förra brevet där vi talade om 136 kHz bandet, flygfyrarna finns på långvåg och du kan finna dem för flygfältet i din trakt. Se lyssnandet på radio, alla frekvenser från långvåg till UHF som en del i radiohobbyn och ett sätt att experimentera mera. Kanske du vill bygga en antenn för flygradio eller marin VHF. Eller hur hör man långvågsfyrarna bäst? Vad håller de på med på 30 - 50 MHz och hur är vågutbredningen där?
Finns det någon radioaktivitet överhuvudtaget på 22 - 27 MHz, ja 24 MHz amatörband förstås och 11 meters rundradioband. Men alla andra frekvenser i det bandet? Varför är det en "svart hål" mellan 220 och 300 MHz, vad försiggår där??? Är 137 MHz sattelitband dött numera? Nej men vilka frekvenser och vad som sänds bör gå att reda ut.
När upphör en tråd att vara antenn?
Konstig frågeställning va? Jag har erfarenheten att man ibland tycker att uppledningen till en långvajer är en matarledning trots att den är en FK precis som själva antennen. Jag menar att det då är en inverterad L-antenn. Ibland har man dragit ut en 1,5 mm2 FK till sin antenn som är exvis en tråd från träd ett till träd två. Matarledningen menar man är just matarledning och antennen är antenn. Men jag menar att vi har en långvajer från den punkt vid radion där tråden börjar. Man kan ju inte bestämma vilken tråd som bör vara matarledning och vilken som är antenntråd, bara för att tråden i sig gör olika mekaniska jobb. En svår fråga det här, kanske myter, feltänk, okunskap, kanske man inte tänker sig för. Ett fall där man använde akterstaget på sin båt som antenn, den matades som vanligt med en avstämmare som sitter i aktern. Allt frid och fröjd, men man hade stora problem med HF i båten. Allt lät sig störas. Det visade sig efter en stunds spaning i telefon att en gammal matarledning fanns från akterstaget till en bilradio, men han hade dragit ur den sladden ur bilradion, så den matarledningen borde ju vara passiv... Men den var en FK2,5 mm2 och båtens antenn blev då akterstaget plus en 15 meter lång tråd rätt in i båten. Dessa strålade givetvis, tillsammans och gav starka fält i båten.
När upphör en tråd att vara antenn och bli matarledning???
Matar vi en lampa är ledningen givetvis matarledning, tråden i lampan blir glödtråd och alstrar strålning, (ljus) där är saken lättare att förstå.
Vi har även de som byggt en FD-4 med matning vid en tredjedel, som man gjorde förr, matarledningen är en FK, ner till avstämmaren. Jag kallar detta för en T antenn... En vertikal tråd med topphatt. Ja hur kan man tro att tråden upp till det man kallar antenn är matarledning och den tråd man kallar antenn är antenn? Det är inte du som bestämmer vilken tråd som skall vara antenn och vilken som skall vara matarledning. Visst är det svårt. Eller jag skulle vilja säga att det är svårt att lösa alla problem som folk har, man måste tänka som att de gör helt otroliga saker och ändå bemöta detta med respekt.
FK eller RK är vanliga flertrådiga ledare som används för exvis kopplingar i vägguttag eller i bilar.
Ett annat exempel på tråd eller antenn
Kunden fick inga bra radiokontakter och hade köpt en IC-M700, och en AT-130. Bra grejer och det borde funka. Efter att förhört mig mer om hur anläggningen var beskaffad började jag att förstå att det här med när en tråd övergår till att vara antenn är en fråga om när radioknutten bestämt var tråden skall vara matarledning och var den skall vara antenn. Radion stod på nedersta våningen i ett höghus. AT-130 var installerad bakom radion och en 2,5 mm2 FK var dragen upp till taket där en "antenn" satt, ett spröt på 2,5 meter. Matarledningen, dvs tråden var dragen efter alla konstens regler genom alla 8 våningar i befintliga kabelvägar, kulvertar kabelstegar och rör ändå upp till taket. Man kunde inte tänka sig att även matarledningen var antenn, nej antenn var bara stålsprötet på taket. Så lösningen det blir att installera AT-130 på taket vid antennen, dra in en koaxialkabel hela vägen genom huset. Så slipper vi att strålningen dämpas bort på väg upp.
Ja när upphör en antenn att vara antenn och övergår till att vara matarledning? Där den övergår från FK 2,5 mm2 till stålspröt som i katalogen heter antenn?? Eller?? Kan man bestämma själv när tråden blir antenn från att ha varit matarledning.
Tro på ditt antennbygge
Jag fick inspiration till den här rubriken från diskussionssajten HAM.SE, under den här rubriken fanns det här inlägget av någon som kallar sig "sluggo". Han skriver i den här tråden: http://www.ham.se/antenner-och-master/8799-hemmabygge-tradantenner.html
Och den här texten ingår: Har numera själv en hemmabyggd 19.5 + 19.5 tråddipol som jag matar med stege och stämmer av, fungerar mycket bra, OM det är någorlunda konds.
Fungerar även att köra DX på faktiskt. Man bör vara "stark i tron" på sitt "snöre"
Vad menar han då? Jo diskussionens ursprung gällde att någon hade byggt en trådantenn, men tyckte inte att det gick bra, och frågade forumet om en köpt trådantenn kunde vara bättre. Diskussionen blev att en hembyggd rådantenn bör gå minst lika bra, men att konditioner spelar oss ett stort spratt. Därför krävs att man tror på sitt bygge och jobbar på, och rätt som det är finner vi säkert att det går skitbra. Men det finns olika QTH där samma antenn går olika bra. Man bör tro på sin förmåga att bygga en enkel antenn.
Diskussionen gäller givetvis nybörjare som inte skaffat sig så mycket erfarenhet, de blir givetvis osäkra om de inte hör hela världen på sitt bygge, när en kompis som har en köpt likadan antenn har kört Australien på sin. Briljerar om detta, men sanningen är ju att detta går bara några ggr per år.
Så skaffad dig erfarenheter så att du kan tro på dina antennjobb. Sammanfattningsvis gäller även här mina ord: EXPERIMENTERA MERA! Och du blir mer säker.
Ja det finns teori att läsa oxo....
"Stub"
Ja vad är det då? Nog har väl många hört talas om begreppet "stub". En stub i antennsystemet, en stub efter riggen. Men vad är en "stub"? Låt oss se i ordlistan, engelska till Svenska och vi får översättningen stump, fimp, stubbe. Det hjälper oss inte. Vi får fortsätta använda ordet stub men försöka lista ut vad det är och hur man gör en. En stub kan användas för att kortsluta en frekvens genom att den är en viss längd, den kan även fungera som resonansfrekvens för en viss frekvens och släppa igenom den. Vi kan dämpa en viss överton med en stub. Vi kan dämpa en oönskad signal från att nå vår mottagare med en stub. Det handlar om att göra en viss läng av en koaxialkabel kopplad med ett T kors på koaxen från riggen till antenn. Vi måste räkna med våglängden och våghastigheten i den koax vi använder. Således med RG-58 och RG-213 blir våghastigheten c:a 0,67 av full fart. Man kan även använda en stub för att göra anpassning, det är mer komplicerat och kräver kunskap i hur man använder Smithdiagram, eller man måste kunna formler och matte. En våglängd av koax blir då: 300/F (MHz) = våglängd, x 0,67 för koaxen= våglängd koax. Exvis en våglängd vid 145 MHz, 300/145 x 0,67 = 1,4 meter. Denna längd är då en våglängd och behöver vi en halvvåg eller en kvartsvåg är det bara att dela med två eller fyra.
Man kan göra en kortsluten eller en öppen stub. Vanligast är en kortsluten kvartvågs stub. Låt oss utgå från den.
Exempel: vi sänder på 145 MHz, och sätter ett T-kors vid antennjacken på radion. Vi gör en kvartsvågs stub, dvs 1,4 meter / 4 = 0,35 meter och kortsluter den i ändan. Den har då ingen påverkan på 145 MHz, men vid 145 x 2 = 290 MHz är den ju då en halvvåg, och en kortsluten halvvåg dämpar frekvensen, dvs vi får 20 - 25 dB dämpning av 290 MHz en av våra övertoner. Givetvis upprepar detta sig vid varje udda multipel. Kör vi med öppen kvartsvågs- stub kommer den att kortsluta våran 145 MHz signal. Denna funktion kan vara bra att ta till om våran mottagare störs av en stark sändare på exvis 170 MHz, sätt då en öppen kvartsvåg-stub på T-korset vid transivern. Har du störningar på TV när du sänder på 21 MHz, och tror att det är 3:e övertonen dvs 21 x 3 = 63 MHz gör vi en stub som är en öppen kvartsvåg på 63 MHz, vi sätter denna med ett T-kors på sändaren för 21 MHz.
Har den mottagare som låter sig störas av våran 21 MHz signal problem att hantera 21 MHz när den skall lyssna på 63 MHz, så kan vi hjälpa den. Endera med en kortsluten kvartsvågs stub, eller med en öppen kvartsvåg på 21 MHz. Den första ger en förselektion av 63 MHz den andra ger en korslutning av 21 MHz. Nu måste man givetvis tänka på att det kan uppstå oönskade effekter, och vi måste se på de frekvenser där vår stub är halvågor, udda kvartingar halvågor etc på önskade och oönskade frekvenser.
Med en stub använd på det här sättet kan man få bort en del störningsproblem. Med en stub som matchning kan man matcha antenner med ovanliga impedanser. Observera att det går lika bra att göra stubbar med bankabel, stege eller sk ladderline, våghastigheten är då nära 95% av våghastigheten i fri rymd. Dessa stubbar blir längre än med koax.
Bara att experimentera nu. Klipp och klistra koaxbitar. En bra grej är att ha fasta längder liggande i verktygslådan som man kan ta fram vid störningsbekämpningar.
Och visst går det att ha flera stubbar på samma matarkabel, avståndet mellan dessa är då en kvartsvåg på nyttofrekvensen.
Bygg en antennväxel
Det låter kanske som ett stort projekt, men du bestämmer själv storleken. En växel är ett system där du kan kombinera flera radiostationer, flera antenner, PA, SWR mätare och avstämningsenheter i önskad kombination, eller flera samtidiga kombinationer. Detta går ju inte att göra med koaxialomkopplare.
Jag talar om en panel med en massa koaxialkontakter, som från baksidan av panelen går till de apparater och antenner vi skall kunna koppla in. Låt oss se på ett exempel. Vi tar en skiva, exvis av plywood, aluminium, plexiglas, eller annat skivformat starkt material. Exvis 40 cm x 10 cm. Vi borrar en mängd hål i den för koaxialkontakter, 16 mm stora och med c:a 3 - 5 cm avstånd. Vi får plats med exvis 10 st. I varje hål sätter vi en PL-259 skarv med kontramuttrar, sk skarvrör. Vi låter röret sticka ut "lagom" på framsidan och vi ser nu en panel med 10 st SO-239 jackar. På baksidan sticker de ut längre, beroende på plattans tjocklek. På baksidan kopplar vi in med koaxialkablar med PL-259 i båda ändar våra apparater, Exvis IC-756PROIII på ettan, IC-706MKIIG på tvåan, och den gamla HW-101 på koax nummer 3.
Har vi en stor fin DAIWA SWR och effektmätare kopplar vi in den till uttag 5 och 6.
4:an är ledig tills nästa HF transiver kommer.....
Det gamla slutsteget får koaxialkontakt nummer 7 in och 8 ut. Så har vi 2 olika HF antenner, de sätter vi på 9 W3DZZ och på 10 sätter vi dipolen på 1845 kHz.
Nu behövs en grabbnäve korta sladdar med PL-259 pluggar. Exvis 50 cm långa. Vi skall köra IC-756PROIII till SWR mätaren, vi byglar då nummer ett till 5, jack 6 till PA på 7:an och ut från PA från Jack 8 till antenn 10. Så är en kedja av HF rigg, SWR mätare PA och antenn ihopkopplat. För att byta rigg snabbt flyttar du sladden från 1 till 2. Eller vill du samtidigt ha IC-706 till W3DZZ utan PA byglar vi bara 2 till 9 och kör. Visst går det åt många kontakter och sladdar, men det blir ordning på allt och du ser tydligt hur allt är ihopkopplat. Du kan snabbt konfigurera om din radiostation. Vi ser snart att tio kontakter är i minsta laget, har vi fyra antenner behövs minst 12 jackar på växeln.
SO-239 till SO239 med muttrar heter 69007 hos SRS.
Färdiga koaxialsladdar finns även de hos SRS.
Många hatar de här PL-259 och SO-239 konakterna, så varför inte göra hela baletten med BNC kontakter då? Använd BNC paneljackar och löd sladdar på baksidan som räcker till de olika riggarna och PA SWR mätare och antennerna. På framsidan finns snygga BNC jackar och de kan sitta tätare, är mindre och lättare att koppla med BNC plugg försedda sladdar. Sk korskopplingsladdar.
Och du, jag höll på att glömma, en jack på växeln skall givetvis gå till en sladd som mynnar ut på operationsbordet. Lägger du upp en radio, sändare eller mottagare på lödbordet, så skall där finnas en sladd dragen som går till växeln, och med växeln kan du snabbt få in den på en antenn, mätare eller annat till arbetsbordet. En annan jack går till konstantennen som står på golvet. Så kanske 16 jackar behövs...
Antennväxeln i 19 tums utförande.
Smart och det finns fina plåtar som kan rymma massor av kontakter, man kan till och med bygga in SWR mätaren i en sådana panel. Visst skall det finnas ett antal jakar som bara är kortslutna eller jordade, att byglas in när vi åker hemifrån. Ett annat alternativ är att bygga en snygg låda för den panelstorlek man använder, exvis med samma höjd som riggen, IC-756PROIII:an. Själva panelen kan jordas och en sådan jord bör då vara husets PUS.
Men kanske växelpanelen skall vara isolerad?
Det kan finnas skäl att bygga den här antennväxeln av en panel som är isolerad. Har du massor av kabel över hela tomten och i hela huset kan det bli lite för mycket av det goda, dvs för mycket ihopjordning om alla koaxialkablar blir sammanjordade. Med en isolerad skiva kommer bara den signalväg vi för tillfället kopplat upp att vara en seriekopplad jordning. För mycket sammankoppling av alla kablar kan åstadkomma ett slutet varv, och genom det varvet kanske TV koax, eller kraftledningar är "trädda". Vi kan få brummslingor och störningar. Jag förordar att man använder en isolerad panel till en sådan här antennväxel. Det finns många åsikter i den här frågan, och man kan rita upp ett schema över hur det blir i praktiken för att förstå. Med en isolerad panel slipper vi vissa problem i alla fall. Särskilt om vår växel blir omfattande.
Men visst kostar det att bygga en sådan här växel
Ja det kan gå åt koaxialkontakter och material för en tusenlapp. Det kan bli flera kvällar bara att löda kontakter, borrande och skräpande. Men slutresultatet är mycket mycket imponerande och praktiskt. Något du skulle ha gjort för många år sedan. Rätt gjort och rätt använt blir risken att bränna upp saker mindre, en enda olycka som orsakas av att man har en massa lösa sladdar kan kosta mycket mer än att bygga en sådan här växel. Och visst kan man behöva bygga fler mindre växlar i samma hus, en i källaren där fler kablar kommer in, man går bara ner och växlar upp den kabel man vill använda.
Visst kan man bygga in en koaxialomkopplare i växeln
Som har uttag att koppla till, det gör att du kan koppla upp ett system där du med omkopplaren snabbt kan prova tre antenner, eller koppla mellan två riggar till samma PA och antenn. Helt klart är det en fråga om fantasi hur du vill att din antenn och koaxial växel skall se ut.
Bygg mer och bli glad och nöjd!
Men på VHF och UHF kanske man inte använder en sådan här växel
Ofta jagar man delar av decibel på VHF och UHF därför kan det vara att rekommendera att till de stationerna mata direkt. På VHF och UHF är det inte så vanligt att man snabbt vill kunna konfigurera om sin anläggning.
"Men jag har så lite grejer att det inte behövs en sådan här växel"
Men så skit i att bygga en då.
Men kom sedan inte och säg att den nog ändå skulle behövas när mängden radiogrejer ökat, när riggarna blir fler och när antennerna blivit fem stycken. Men kanske lösningen då är att bygga en liten antennväxel, för en rigg, två antenner och en SWR bro. Och att göra det så att du kan bygga en likadan ytterligare när radiobordet, eller radiorummet börjar likna något. Dvs vi bygger antennväxeln i modulutförande. Utbyggbart i moduler eller enheter och ändå snyggt.
Att bygga den här antennväxeln med dåliga begagnade konakter
Ger dig en ful pryl, försök inte snika och använda gamla svarta, fula, sönderlödda, olika typer och kladdiga kontakter blandat. Det blir fult och man blir inte riktigt nöjd. Kontakter är inget man samlar i 35 år, utan färskvaror som idag är överkomliga i pris.
Alla kontakter måste sedan märkas tydligt och snyggt på antennväxeln
Helst på ett sätt så att det är relativt enkelt att märka om och lägga till märkningar.
Dymotejp tänker många, och visst finns det en manuell Dymoprinter i gömmorna. Enhetligt och snyggt och jämt gjorda Dymoetiketter kan bli snyggt, och man kan ha olika färg för antenner riggar etc. Eller små etiketter man skriver ut med datorn, du får nytta av datorn och printern och köper ark med lagom stora etiketter. Lite pilligt att ställa in och det blir gärna snett.....
Saxat från Wolfgangs mejlingslista
Läs mer om D-star. Utdrag från tidningarna RadCom & RadioUser:
http://ham.srsab.se/ww/tester.htm
Med denna Google tillägg, kan du se MUF.
http://terra1.spacenvironment.net/~ionops/ES4Dintro.html
Test av Comets fina SWR/PWR instrument med dubbla instrument:
PDF 660kB
http://ham.srsab.se/pdf/test/CMX2300.PDF
D-star TV, sänd bilder genom att hämta dem från din PC eller från en Webcam, eller videokort, TV kort. Sänds som jpeg 240x240 pixel.
http://www.dstartv.com/
CW player, SAT-Explorer, Simplex (ett program som gör din radio till en repeater),
Massor av gratisprogram.
http://www.f6dqm.fr/software.htm
SD Super Duper Windows logging program, välj mellan flera gratisalternativ:
http://www.ei5di.com/
CWCOm ett gratisprogram för att köra CW via nätverk eller internet:
http://www.mrx.com.au/d_cwcom.htm
GSpec ett gratis program som gör din PC till en Spektrum Analyzer
http://www.mrx.com.au/d_spect.htm
73 de
Wolfgang
Url:http://ham.srsab.se
Url:http://icom.nu
Teori och praktik med lite lätt ironi
Teori är när man vet allting, men inget fungerar.
Praktik är när allt fungerar men ingen vet hur och varför.
På en del ställen är teori och praktik förenade och ingenting fungerar och ingen vet varför.
Medan det på andra ställen kan vara så att allt fungerar, och alla vet varför och hur. En vetenskap där det ofta diskuteras teori vs praktik är antenntekniken. Många bygger antenn och vet inte hur det funkar, men trots det går det ut radiovågor i rymden. Medan andra kan teorin men kan inte få till en antenn som funkar. Visst känner vi igen saken. Teoretiker kan även gnälla på praktiker för att de inte fattar något. Praktiker kan gnälla över teoretiker för att de aldrig får till en praktiskt fungerande sak. Inom ekonomin kanske där finns teorier, men i praktiken funkar det inte och man vet inte varför. Men med lite lagom portion av varje, teori och praktik kan vi bygga de mest välfungerande system. Men ibland blir det konflikter mellan teorin och praktiken, och då blir det inga produkter. Bara en massa dokument. Ibland läser vi fina teoretiska dokument på antennkonstruktioner i tidningar. Rent praktiskt är artiklarna ibland så undermåligt skrivna att det aldrig lär bli någon praktiskt fungerande antenn. Undrar bara hur de kom fram till mänsklighetens största uppfinning hjulet, det måste ju ha varit ganska omfattande teoretiska beräkningar för att komma fram till huruvida det kommer att funka, varför och i så fall hur. Eller var de praktiker på den tiden? Vad gjorde de i så fall med teoretikerna? De fick väl sköta bokföringen... eller så fick dom rensa fisken.
Ironi eller ej, men nog finns det en del sanning i detta, men det roliga är att vi ändå som radioamatörer, praktiskt eller teoretiskt lagda, ändå kan bygga och få något så komplext som radioantenner, radiovågor att göra det vi vill. (nästan i alla fall). (brasklapp).
Norska säljsajter
Vi i SM är vana vid http://www.dx-radio.se/ där man annonserar, köper, säljer och meddelar. Det finns motsvarigheter i Norge, begagnad heter på Norska "brukt".
http://www.la3f.no/bruktmarked/bruktmarked.php
Det kan vara kul att se vad dom gör med sina gamla grejer där. Kanske betingar även där 30 år gamla radiogrejer tusenlappars värde.
Räkna med negativa tal, vi har ju försökt oss på att räkna med bråk
(Obs att i den här texten betyder bindestrecket minus ex -7, minus sju)
Nu är det dags att räkna med negativa tal. Varför det då frågar någon. Måste man räkna och söla med matte, räcker det inte att kunna alla knappar och menyer, och att kunna stava rätt till MHz? Jo, ett skäl är när vi mäter spänningar, de kan ju vara negativa, och mäter vi spänningen på en FET så kan det bli lite klurigt. Ett annat skäl är att kunna beräkna de negativa tal som uppstår i plånboken i flera månader, när vi köpt en ny IC-756PROIII.
Det viktigaste är när vi räknar med dB, decibel.
Med lite lite kunskaper i lite mer matte kan vi kanske förstå en del saker på kretskortet oxo, det är min motivering. Att kunna tänka lite mer bakvänt, vrångt eller med lite filosofi inblandat är ibland nyttigt inte minst vid felsökning. I vissa fall kan en extra hjärncell växa ut, och den kan vara bra att ha.
Ett bra redskap är till skillnad mot multiplikationer och divisioner med räknesticka, är i det här fallet en termometer, graderad i Celsius. Dvs med noll på mitten och minus under nollan. Vi behöver bara tänka oss termometern och vi kallar den för en tallinje, eller en talsticka. Man kan rita en på ett rutat papper. Låt oss addera. -5 och -7. Dvs vi vill ha summan av två negativa tal. Vi kan även se detta som två skulder, vi är skyldig SM5ZZZ 5 kr och skyldig SM7XXX 7 kr. Summan av skulderna är -12, dvs svaret är -12. Lägg in -5 på talstickan, dvs 5 steck under nollan, och lägg till 7 negativa streck, vi hamnar då på -12. Inte så svårt va? Men lite konstigt. Summan av två negativa tal är just summan av dem på den negativa sidan av talstickan.
Om vi nu betalar SM7XXX sina 7 kr, vi får då talet -12 + 7 = -5. Prova på talstickan, börja med -12 och lägg till 7. Vi hamnar på - 5. Med ränta betalar vi sedan SM5ZZZ 6 kr, vi lägger till 6 kr på -5 och hamnar på 1.
Men nu blev det väl konstigt, trots positivt tal fattas en krona i plånboken..... öööhhhh, men alltså, öööh ja det är ju så att, öööh ja vi får bortse från det..
Ja, ööööh vi fortsätter väl, obs att man inte skriver ett plustecken vid positiva tal. Inte heller vid spänning i radioapparater. Vi mäter upp 13,8 Volt, och menar +13,8 Volt. Men mäter vi upp -5 Volt så skall minustecknet stå där. Detta är matte, som vi applicerar på mätningarna i radion. Den som vill fördjupa sig kollar in här: http://home.swipnet.se/cgo/ma/negtal/
Här finner vi enkla exempel och regler på hur man adderar och subtraherar negativa och positiva tal, obs att man i vissa fall måste sätta polariteten inom parantes.
Kul va!? Svårt, ja i början, men rätt kul om man begriper lite. Och kanske bildas en ny hjärncell.... Den liksom växer fram därinne i skallen, man märker detta. Blir glad och lycklig och det syns oxo, man blir vackrare.
På länken kan man se hur det går till att multiplicera och dividera negativa tal... Jättesvårt....
Här är reglerna:
Addition med positiva tal innebär att man förflyttar sig åt höger på tallinjen.
Addition med negativa tal innebär att man förflyttar sig åt vänster på tallinjen
Subtraktion med positiva tal innebär att man förflyttar sig åt vänster på tallinjen.
Subtraktion med negativa tal innebär att man förflyttar sig åt höger på tallinjen.
Produkten av två faktorer med samma tecken är positiv.
Produkten av två faktorer med olika tecken är negativ
Kvoten av två faktorer med samma tecken är positiv.
Kvoten av två faktorer med olika tecken är negativ.
Summa är resultatet av en addition eller en subration
Produkten är svaret i en multiplikation
Kvoten är svaret från en division
Faktor är talen i en multiplikation och division
Sammanfattningsvis tycker jag att om man förstår finessen med tallinjen så har man kommit en god bit på vägen. Kanske tillräckligt långt för att vara radioamatör, och att räkna på de negativa tal som kan uppstå i plånboken när man köpt alla radiogrejerna.
dB och negativa tal
Således om vi sänder med 50 dBm, (100Watt) och har 6 dB dämpning i kabeln, vi har ett filter som dämpar 1 dB och en antenn som ger 9 dB. Vi skall summera 50dBm med -6 dB och -1 dB samt lägga till 10 dB i antennförstärkning, Vi får 53 dB kvar. Dvs 200 watt ut från antennen. Så summan av -6 och -1 är -7 dB. Se upp för tecknet framför deciBellen, inget tecken och vi har ett positivt tal. När vi mäter på mottagare är det uteslutande negativa dBm siffror. När vi skall tolka och förstå ARRL testerna är det viktigt att kunna förstå skillnaden mellan olika stora negativa tal. Är -122 dBm bättre än -118dBm? Eller? Vilken mottagare är känsligast, den som kan höra -134 dBm eller den som "hör" -129 dBm? Det bör du kunna förstå efter den här artikeln och med hjälp av en "talsticka".
"Krusningar" = "Rippel"
Ett bra svenskt ord för rippel. Som ni vet tycker jag det är kul om vi kan använda svenska ord för saker inom elektroniken, och radiotekniken. Visst är det tufft med amerikanska ord ibland, men det är ännu tuffare att lyckas utrycka sig helsvenskt, och särkilt om ordet är bra och att alla förstår vad vi talar om. Vi talar om rippel på spänningen från nätaggregat. Jag har menat att man skall kontrollera sina likspänningar i apparater för att se om det finns rippel. Vi talar om överlagrade växelspänningar. Ett bra ord är "krusningar". Har du problem med displayen på din gamla IC-751, kolla då likspänningarna från DC till DC omvandlaren, med oscilloskop för oönskade krusningar. Krusningarna på likspänningarna bör inte överstiga 20 mV.
Bygg en egen elbil
Ja kanske inte så många ger sig på detta, men den här killen har gjort det: http://www.ev-elbil.se/ Mycket intressant läsning
Obs att han säljer delar till byggen, motorer, styrelektronik etc. Läs gärna avsnittet om hur elmotorer beter sig under belastning och hur de kan belastas med många ggr märkeffekten vid tillfälliga pådrag. Kanske en lite elmoppe vore ett kul projekt att börja med. Själv skulle jag kunna tänka mig att bygga en Go Cart med elmotor. Motor ligger och väntar....
Här är mer i ämnet elbil: http://elbil.forum24.se/elbil.html elbilsforum, bla projektrådar med hembyggen
Och här: http://www.kewet.com/ en annan elbilstillverkare i Norge, Dansk ägd firma. finns i Oslo trakten. En blommig bil, det borde man kunna fixa på sin gamla 740. Blommor finns i fönstren i varje hem.
Var får man då tag i motorer för experiment, dvs DC motorer för de små enkla experimenten. Eltruckar, eller där de jobbar med sådana, gamla sandspridare som skrotas har en bra DC elmotor på 24 Volt. Lastbilssläp där man kan trimma lasten har flera bra DC motorer och dessa skrotas ibland. Visst kan det krävas kontakter för att komma över sådant.
Hur reglerar man elmotorer då? Något som man gjort i hundra år, ellok, och elbilar, truckar etc har funnits länge. DC motorer finns i tre huvudtyper, serie, parallelle, eller shunt motorer eller de mer lätt reglerade kompound-motorerna. Låt oss återkomma till elmotorer framöver. Många tänker på bilens startmotor, ja den är stark seriekopplad men har kort livslängd.
LED, lysdioder
Det brukar ju bli intressant att tänka på belysning den här årstiden. LED är ett intressant alternativ som jag ibland återkommer till. Idag bara en länk till en som säljer LED i en massa olika former. Kolla in http://www.upplyst.se/
Det har kommit nyheter, priserna har gått ner, det finns kul applikationer, LED har blivit så ljusstarka att de är mycket intressanta, LED drar så lite ström att man kan spara ström. LED är något den teknikintresserade bör experimentera med. LED betyder "ljusalstrande diod". LED är en ljuskälla inte en lampa. En lampa är en glasglob, eller en lampformad glasgrej, i vilken en ljuskälla oftast i form av en glödtråd, eller en veke som brinner med olja är installerad. En lykta är en armatur i vilken en ljuskälla finns installerad. Med LED kan vi bygga lyktor. Att experimentera med LED ger dig möjlighet att med ganska enkel teknik och få verktyg göra fungerande konstruktioner med elektronik, som lyser.
Bygg för 136 kHz
SM1LCA Kjell meddelar att han byggt den här sändaren och den funkar fint: http://www.imagenisp.com/jsm/2200mtx.html
Vilken mottagare är känsligast?
Den som kan höra -134 dBm eller den som "hör" -129 dBm? Frågade jag under rubriken räkna med negativa tal.
Den som hör -134dBm så klart, den hör ju den svagaste signalen. -134 dBm är ju en mindre effekt.
Lite roliga historier för er som inte fått ut något annat av dagens nyhetsbrev, nog skall ni få ett lätt skratt ändå.
Det blir sommar igen.........
En kvinna kom hem och klev in i köket, hon ser då sin man med flugsmällan i högsta hugg....
Vad gör du?
Jag jagar flugor...
Har du haft ihjäl några?
Ja, 3 hanar och 2 honor!
Mycket fascinerad frågar hon:
Hur vet du skillnaden mellan hon-flugor och han-flugor?
3 satt på ölburken och 2 på telefonen.
Trevlig helg!
73 //Benke Pappa Niklas Långvåg
Så har vi detta med våra kossor som finns utmed vägar innanför elstängslen. En uppsats från en mellanstadielev, kan vara rätt intressant att läsa, inte bara ren och skär kunskap, utan även lite underhållande:
Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv. Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.
På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.
På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.
Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom
feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.
Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter kofångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.
Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.
Inte bara antennkontakter har olika kön
Om du är som de flesta människor tänker du kanske inte så mycket på vanliga triviala ting. MEN vad du kanske inte vet är att många av dessa saker har ett kön. Här en samling väl avvägda exempel:
1. Fryspåsar - Manliga eftersom de håller inne med allting men går att se rakt igenom.
2. Kopieringsmaskiner - Kvinnliga, eftersom de, när de väl stängts av, tar en stund att värma upp igen. De är effektiva reproduktionsapparater om man trycker på rätt knappar, om man inte gör det kan helvetet braka lös...
3. Däck - Manliga eftersom de ofta tappar greppet när de blir gamla, och ofta är för uppblåsta.
4. Luftballonger - Manliga eftersom du måste sätta en blåslampa under den för att det ska bli nån fart på den, sen är det förstås det där med varmluft...
5. Tvättsvampar - Kvinnliga eftersom de är mjuka, kramvänliga och lätt binder en massa vatten...
6. Webbsidor - Kvinnliga eftersom de får så många träffar...
7. Tunnelbanan - Manlig eftersom den använder samma gamla ställen att plocka upp folk på.
8. Timglas - Kvinnliga eftersom vikten med tiden hamnar i nedre delen...
9. Hammare - Manlig eftersom den inte har utvecklats mycket de senaste 5000 åren, men den är händig att ha hemma.
10. Fjärrkontroll - Kvinnlig..... HA! ! ! Du trodde säkert att den skulle vara manlig, MEN, tänk på att den skänker mannen glädje, han skulle vara helt 'lost' utan den, och, trots att han inte alltid vet vilka knappar han ska trycka på, så fortsätter han att försöka.
De
SM4FPD Roy