|
|
SRS nyhetsbrev V. 41 HAM 2008-10-09
HEJ Mejlingslistan
Först ett välkommen till flera nya abonnenter till mitt nyhetsbrev HAM. Hoppas ni finner något av intresse. Alla texter får användas helt fritt, dock är det kul om källan anges.
Dagens tema är "hemliga frekvenser", ok det finns kanske inte så många hemliga frekvenser, men jag valde det dramatiska namnet till dagens tema, eftersom det finns så mycket frekvensområde och frekvenser att lyssna på. Frekvenser att reda ut vad de används till. Spännande skanning, bygge av antenner, kanske expeditioner för att hitta nya aktiva frekvenser.
Idag har de flesta radioamatörer mycket sofistikerade radiostationer, exvis en liten IC-706all, eller IC-7000. Vi kan med den lyssna på massor av frekvenser, hemliga eller ej, men radion bör väl användas. Jag började den här rubriken för ett tag sedan genom texten "hemliga frekvenser" och länken till svenskafrekvensklubben. Nu är det dags att gå vidare, visst skall vi se på ICOM:s mottagare.
Vi felsöker lite på sändare idag, man kan ha råkat ut för "plötslig slutstegsdöd", men kanske det är enklare än så.
Nu har jag provkört IC-7200, jag håller, på att skriva en underhufven dokument om IC-7200. Många har redan hämtat sin IC-7200. De första som får se IC-7200 är emellertid mötesdeltagarna i Motala i kväll, (torsdag 2008-10-09). Vi får se om det blir lite om IC-7200 i nästa brev, kanske jag kommer med nästa brev redan om en vecka. Vi visar IC-7200 i Norrköping i övermorgon.
Rapport från Jordbroloppisen
Den var lördagen 2008-10-04, och SRS var där med en utställning. I Skolan Fredrik, var det fullproppat med utställare, klockan 9 var det dags för oss på SRS att bära in grejerna. Det gick rätt smidigt även om det stod en och annan person djupt försjunken i mobiltelefonsamtal mitt i vägen... Stockholmarna är bra på högertrafik och mötena med tunga bördor gick smidigt. Så släpptes dom in då, besökarna, klockan tio. Lokalen blev smockfull av förväntansfulla besökare. Värmen steg fort och trots öppnade dörrar var det svettigt. Bara efter en kort stund kunde man se hur det bars ut saker. Gamla fina sändare, mottagare, kontakter, skrot, fina saker etc bytte ägare. Många intresserade blickar och diskussioner om ICOM grejerna kunde vi notera. Dock önskemålen om att vi på SRS skulle ha med oss alla reservdelarna till ICOM:s riggar genom 30 år, nej där fick vi lov att göra våra kunder lite besvikna, likaså hade jag inte med verkstaden och kunde inte utföra installationer av DSP, filter, göra riggar heltäckande, uppmätande av prestanda, funktionskontroller, effektmätningar etc. på plats. Jag hoppas ni har förståelse för detta och inte blir allför besvikna. För övrig gick timmarna fort och alla var glada och nöjda. Ett jätteroligt och väl genomfört arrangemang, med bra vägbeskrivning, bra skyltat etc. Kul att det finns sådana krafter inom klubben att kunna genomföra ett så pass stort och intensivt arrangemang. Tänk på det ni som kommer, ja även ni som nobbar och ligger kvar i sängen, att det är ett jättejobb killarna gör, bara för att besökare och säljare skall kunna träffas, ses, fika, ljuga för varandra och byta grejer..
Pionjärlistan D-STAR
Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och leder introduktionen av ett nytt trafiksätt. Här är en lista på de D-STAR pionjärer jag kommer på. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig. Jag tänkte det skulle finnas plats för en kommentar, exvis: "kör mobilt DV mellan Höljes och Sälen var dag" Det finns D-STAR knuttar i alla distrikt. Vi kör D-STAR med DV på anropsfrekvensen 145,3375 MHz, och 145,79375 MHz. Jag avser själv komma upp på listan under hösten, med en DV station.
SM1
SM2
SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup
SM4PCF Eero, basstation i Deje, och mobilt i SM4, QRV 145.3375 MHz
SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz
SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup
SA4AZC Christer, kör IC-E2820, QRV 145,3375 MHz
SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91
SA4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91
SM4GND Anders i Sågmyra kör IC-2200H med D-STAR.
SM4EXE Hans Falun. IC-2200H med D-STAR.
SM4RNA Anders Ludvika mobilt D-STAR
SM4YWL Thomas Mora. IC-E91 handapparat
SM4MJR Bosse, Borlänge QRV 145.3375 MHz, IC-E92D
SM5
SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920 och IC-E91, äv mobilt
SM7URN Patrik, Scannar 145.3375, 433.400 & 145.79375 MHz på 2820´an här hemma.
SM0
LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).
LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).
LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).
LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).
Listan växer, det bör finnas mer än 100 DV stationer i SM, men alla kanske inte är aktiva eller med på det här brevet. D-STAR är här för att stanna, vi kommer att få höra mycket om D-STAR framöver. Lyssna även du som inte kan avkoda D-STAR, lägg in 145, 3375 MHz i din skanningslista. Finns det DV trafik så kommer skannern att stanna, brusspärren att öppna och du hör ett "mjukt" brus. Ett brus med signalstyrka och som skiftar mellan olika stationer.
Ännu en D-STAR repeater i SM QRV
D-Star repeater nu i södra Sverige, i Gärsnäs (strax väster om Simrishamn).
145,79375 MHz dup - 600 kHz QTH SA7AXO
Jag räknar med att det nu finns mer än tre DV relän i SM nu, Mora, Sthlm och Simrishamn. Fler är på gång. Dock ligger vi efter Norge ännu.
Utvecklingen av D-STAR med DV och DD är snabbare än när FM kom
Jag har tidigare berättat om mina första stapplande steg med FM, i början av 70 talet. Det var trögt i många år och ett FM QSO var exklusivt. Idag breder DV och DD ut sig snabbare än något annat trafiksätt. Makalöst intressant tycker jag.
IC-7200 kommer på tisdag 2008-10-07
Men först onsdag morgon lyckades vi hitta en bland nästan tusen ICOM lådor och packa upp en för nyfikenheten. Vi kan därmed visa den i Motala 2008-10-09 och i Norrköping på loppisen 2008-10-11. De första i SM som kommer att få se och klämma på IC-7200, förutom oss på SRS är således radioamatörerna i Motala. En lien brasklapp dock för att de som skeppar våra grejer hit till SM inte håller vad de lovat.
Alla IC-7200 som kommer är redan sålda, och nästa leverans sker vecka 44 till 45, dvs början av november. Full fart som vanligt när det kommer nyheter från ICOM. Förhoppningsvis kommer jag att veta mer om riggen till nästa nyhetsbrev.
Jag jobbar med en under hufven text, den som inte kan stilla sin nyfikenhet kan mejla mig och få det som är skrivet hittills.
Blanda inte ihop IC-7600 och IC-7700
Det börjar bli så många olika riggar nu, en del på väg andra finns och det är svårt att hålla koll. Men vad jag hör så blandar man ihop de två i rubriken. IC-7700 är en lillebror till IC-7800, med en mottagare och med 19 tums format, vi har visat och sålt den i över ett år nu.
IC-7600 är en värdig efterföljare till IC-756PROIII, den, IC-7600 finns inte ute på marknaden ännu, vi väntar den till nästa sommar. IC-7600 har storlek som en PROIII, och ännu vet vi inte så många detaljer.
Ny bred VHF till UHF skiv kon-antenn från ICOM
AH-8000, (pris 1600:-)ny disconeantenn från ICOM:
http://ham.srsab.se/antennas/ICOM/90701.html
ICOM R-1500, R-2500, PCR-1500 och PCR-2500
Fyra mottagare från ICOM. Avsedda att köras med dator. Black box mottagare eller är de SDR radio??? Det där med SDR tar vi i framtida nyhetsbrev. SDR betyder Sofware Defined Radio. Alla de här ICOM mottagarna kan lyssna 0,01 - 3299,999 MHz alla trafiksätt.
Många har redan ICOM IC-PCR1000 som kom redan för över tio år sedan. Sen kom en enklare mottagare, PCR-100 utan SSB. Den här typen av mottagare har blivit mycket populär, till en del beror det på yngre radioknuttar som tycker att man kan gott använda datorn för radiolyssning. Andra, särskilt de som alltid haft en radio som är en helt separat låda som kan köras utan dator föredrar den tekniken. Alla de här mottagarna har ett imponerande gränssnitt, dvs bild på datorn som föreställer avancerade rackmonterade mottagare. Med massor av kranar och reglage, spektrum displayer skanning och minnen. Kranar, knappar, mätare och rattar som aldrig slits ut.... De här mottagarna kan fungera i bakgrunden medan du använder datorn till andra saker.
ICOM IC-R20
En handmottagare som jag skrev mycket om för några år sedan. Och den är inte bara en handmottagare utan två. I en handapparat har vi två mottagare av hög klass. Fullt tangentbord och rejält tillagen bildskärm.
IC-R5 en liten rackare
En av ICOM:s minsta mottagare den täcker 150 kHz till 1310 MHz. Det var den jag skrev om förra gången under rubriken glöm inte at slå på laddningen. Apparaten är 58 x 86 x 27 mm och väger 185 gram, drivs med två R6 celler, som kan var laddningsbara. Men kom då ihåg att slå på laddaren.
IC-7200 kommer på tisdag 2008-10-07
Vi kan därmed visa den i Motala 2008-10-09 och i Norrköping på loppisen 2008-10-11
De första i SM som kommer att få se och klämma på IC-7200, förutom oss på SRS är således radioamatörerna i Motala. En lien brasklapp dock för att de som skeppar våra grejer hit till SM inte håller vad de lovat.
Alla IC-7200 som kommer är redan sålda, och nästa leverans sker vecka 44 till 45, dvs början av november. Full fart som vanligt när det kommer nyheter från ICOM. Förhoppningsvis kommer jag att veta mer om riggen till nästa nyhetsbrev.
Kom ihåg att slå på laddningen
På IC-R5.
Den lilla ICOM mottagaren i vilken man kan sätta laddningsbara R6 celler. Nästan varje dag får vi in sådana mottagare med felbeskrivningen: laddar inte accarna". I så gott som alla fall är det helt enkelt så att man inte slagit på laddningen. Radion är sådan att den vid köp står på avstäng laddnig då an vanligen använder icke laddningsbara batterier, 2 st R6 celler. Skulle laddningen vara påslagen och an kör på yttre spänning kan dessa då explodera. När n så stoppar in laddningsbra måste man slå på laddningen. Självklart. Jo visst men den ställer tillbaka sig till icke laddning om man tar ur cellerna. Självklart detta oxo, apparaten reagerar och "tror" att man sätter in andra batterier och dessa kan ju vara icke laddningsbara. Man måste manuellt slå på laddning igen. I manualen står det tydligt hur man gör för att slå på laddning av isatta laddningsbara celler.
Lite dumt att behövs skicka in den för att vi skall fixa detta, och be dem läsa manualen, massor av supporttid och servicetid åtgår i onödan. Givetvis behöver vi serienummer för att se om vi lägger denna dyra tid på de som köpt av oss eller smugglat hem en från annan världsdel. Vi ger till och med en svensk manual till IC-R5.
IC-RX7 ny mottagare från ICOM
En liten fick mottagare för de flesta radioband. Den täcker 150 kHz till 1300 MHz. AM, FM och WFM. Jag har tidigare berättat att den har IP klass, IPX4. USA versionerna har blockerat frekvensområde så att man inte kan lyssna på mobiltelefoni. I SM och EU har vi friheten att kunna lyssna på alla radiotrafik. Vi får däremot inte berätta vad vi hör. IC-RX7 har en stor bakgrundsbelyst LCD skärm. IC-X7 kan skanna med 100 kanaler per sekund!!!!!! IC-RX7 kan lyssna med CTCSS och DTCSS. IC-RX7 har en VSC, en taligenkännande brusspärr. Den kollar om en människa pratar innan den stannar skannern. Den här mottagaren har RF-gain och attenuator som en stor mottagare. IC-RX7 har ferritstav för mellanvåg och långvåg, vilket gör att de starkaste mellanvågsstationerna hörs utan trådantenn. När du lyssnar på FM rundradio kommer sladden till hörtelefonen att funka som antenn, det gör att mottagaren blir en kompakt underhållare. Yttre DC kan stickas in i en jack. IC-RX7 drivs av ett 3,7 Volts Li Ion batteri på 1100 mAh. Torrbatterilåda finns som tillbehör. Cloning programvara för den som vill kunna ordna sina frekvenslistor på datorn.
IC-RX7 är ganska platt i formen, endast 29/32 tum tjock, 57 x 128 x 23 mm. Den väger 200g. IC-RX7 kan köras med alla tänkbara steglängder, TS, observera att den fixar flygradion 8,33 kHz, PMR och dess 6,25 kHz kanaler.
"Jag tänkte uppgradera mig med en IC-756PROIII"
Ett lustigt uttryck. Han menar att han tänker köpa sig en PROIII. Så "köpa" eller "skaffa" är ersatt av uppgradera nu. Ja nog är "spraket" dynamiskt alltid.
Sen har vi han som ville uppgradera sin gamla IC-701, till heltäckande mottagare, dvs önskade sig en ny programvara till den 30 åriga riggen. Kanske en antenn går att uppgradera, eller upphöja för att få effekten av uppgradering. Dags även för dig att uppgradera dig till en IC-7200 eller kanske en IC-7700.
Hur sköter man sina Li-ion celler?
Allt fler av våra amatörradiostationer och mottagare för bärbart bruk är idag försedda med Li-ion celler eller batterier av dessa celler. Hur sköter man då dessa för att de skall räcka länge.
Sådan information är lite knapphändig, men jag har försökt samla lite av den information som går att få tag på. Men tänk på att sådana celler finns av olika fabrikat, olika laddare och att olika radioapparater eller andra apparater hanterar cellerna olika. Det finns Li-ion celler med inbyggd elektronik, vars uppgift är att förhindra att cellerna djupurladdas till under 3 Volt, de går sönder om de töms till under 3 Volt, eller att de inte kan överladdas, till över 4,2 Volt, då de kan explodera. Billagare piratbatterier kan vara utan denna elektronik och det är då ett skäl till att de kan vara billiga. Jag kallar en Li-ion cell för just cell, den är på 3,7 Volt, eller laddas ur till 3,0 Volt och laddas upp till 4,2 Volt. När man kopplar ihop fler celler blir det ett batteri av celler. Vanligen två celler som då håller 6 till 8,4 Volt.
Minneseffekt, dvs det vi är vana vid från NiCad celler, att de får sämre kapacitet om man laddar innan cellen är tom, denna effekten finns inte, eller är mycket liten på Li Ion celler, det är därför OK att ladda upp sin Li-ion cell innan den är tom för att ha full kräm under kommande dag. Då och då bör du ändå ladda en hel laddningscykel. Radions eget system för batterikontroll stänger av radion när cellspänningen är vid nedre gränsen. Man kan låta radion stå på tills den stängs av och ladda därefter. En sådan laddning kan man göra då och då.
Går ej att ladda. Ibland förekommer det att laddare för Li-ion celler inte påbörjar laddning om cellspänningen är 3 Volt eller lägre, den "kasserar" då cellen. Det kan förekomma att cellspänningen blir lägre om man låtit cellen ligga oladdad en längre tid, och den självurladdas. För att få igång laddningen kan man då försöka tvinga upp spänningen med ett nätaggregat. Begränsa strömmen med en lampa, exvis 1 - 5 Watt 12 Volt, seriekoppla från ett 13,8 volt nätagg, ladda medan du har koll på cellen, exvis en minut, gå inte ifrån, utan sitt kvar hela tiden. Glömmer du laddningen inkopplad kan det bli en explosion. Efter att på det viset ha "pumpat" upp cellspänningen till lite över 3 Volt kan originalladdaren ta över. Har du tur har cellen överlevt och kan komma igång igen. Detta är en sorts experiment och den som gör sådana experiment måste inse risken och ta den risken.
Låg eller ingen självurladdning. Självurladdning är när cellen eller batteriet sakta töms utan att användas, dvs när det ligger en längre tid oanvänt. I praktiken kan den inbyggda elektroniken sakta dra ur cellen under lång tid. Det är ingen bra ide att låta ett Li-ion batteri ligga oanvänt flera månader eller år. Förvaring skall ske med laddade celler. Kanske en driftcykel var tredje månad kan vara en bra ide för att slippa den här effekten.
Livslängd. Li-ion celler är en form av färskvara liksom alla typer av celler för strömförsörjning av elektriska apparater. Man kan räkna med 2 till 5 års livslängd. Kapaciteten minskar med åren. Detta är en rent kemisk sak som vi måste acceptera. Tar du fram din IC-E90 efter 3 år kommer inte batteriet att räcka lika länge som när den var ny.
Att förvara cellen eller batteriet svalt eller fruset kan dra ut på livslängden. Alla kemiska processer går långsammare vid kyla. Det är dumt at köpa fler celler för framtiden att ha i reserv, köp dem först när du behöver nya. Köp inte piratbatterier om du kan mistänka att de redan vid köpet är gamla, se till att piratbatteriet är byggt på samma sätt som originalbatteriet, dvs med elektronik som förhindrar djupurladdning och överladdning.
Kemi, Litium är en farlig kemikalie som reagerar med vatten, en batteribrand är svår eller osläckbar. Genom att de är försedda med elektroniken som skyddar mot djupurladdning och överladdning blir de ändå mycket säkra. Experiment och hembyggda laddare för Li-ion celler kan orsaka olyckor. Experimentera mera, men med stort ansvar i det här fallet. Litium är en metall som oxiderar snabbt i luft och vatten. En mycket snabb oxidation är det man kallar för explosion... Litium användes förr för framställning av vätebomber. Litiumbromid, en legering, används vetenskapligt för att suga upp vatten, torkmedel. Det är således inte att rekommendera att titta efter hur en Li-ion cell ser ut inuti.
Stoppa inte i fickan, eller se till att accarna oavsett typ, inte kan kortslutas exvis av nyckelknippor eller föremål i fickan.
Ett bra tips för den som vill vara säker på att kunna strömförsörja sin radio även efter många år, då laddningsbra batterier kanske har utgått, är att skaffa sig torrbatterilåda, för R6 celler, då sådan finns till aktuell apparat. Saker som varken tillverkare eller SRS rår över kan göra att det plötsligt inte finns originalaccar att få. Exvis om det kommer nya miljöregler.
ICOM IC-R75
En liten mottagare med mycket goda egenskaper som tyvärr försvann.
Vi hann sälja ett antal, innan ICOM slutade tillverka den. Skälet till det var vikande försäljning världen över, det är tydligen inte så populärt mera med rena kortvågsmottagare. Några hundra har IC-R75 i SM. Jag vet att man är rädd om sin. Det finns anledning att vara det. R-75 är lik en IC-718, men inte likadant uppbyggd. IC-R75 är lätt, en nästan tom låda upplever man om den öppnas. Ytmontering och modern teknik gör att kretskorten blir små. Dock är det ändå en rejäl sak. Har du en? Var rädd om den, erbjuds du en, köp den. Letar du efter en R75:a ..... lycka till!!!! Vad erbjuder vi då de som ändå vill köpa en mottagare? En IC-718 eller IC-703 är ypperliga mottagare, man kan låta bli att använda sändaren, idag får ju alla inneha en sändare, vi behöver inte koppla bort sändaren, men för den som ändå vill, så kopplar vi bort sändaren.
IC-R75 drivs av separat 13,8 Volt +-15%, ett skäl till att den blir lätt, och att den går att driva på batteri i fält. SSB mottagaren är i klass med de bästa transivers.
Personligen trivs jag mycket bra med IC-R75 och beklagar att den slutade tillverkas.
När är riggen billigast?
Bra fråga va? Många avvaktar och tycker att snart sjunker priset, och då slår vi till. Men det kanske sjunker mer? Kanske IC-756PROIII blir billigare när nästa modell kommer, eller om vi väntar till våren.
Någon har sagt att det är som billigast dagen innan man dör....
Ja visst är det så. Och varför inte vänta till dess då? Eller.... Är du sugen på en IC-706MKIIG, en PROIII:a, eller kanske en liten IC-703:a, varför vänta, visst blir den billigare, men först dagen innan du dör. Så hinner du njuta av den i en dag i alla fall. Många tycker det är surt när en dyr sak blir billigare dagarna efter att man äntligen bestämt sig och köpt, men "so what", du vill ju ha prylen och det viktigaste är väl att du får en, eller har en, innan du dör. Att priserna rör sig lite kommer vi aldrig ifrån, med dagens globala ekonomiska system får vi nog vänja oss. På SRS försöker vi hålla priserna så stabila som möjligt. För att slippa den här formen av spekulation. Dock ibland blir det ändå prisjusteringar. SRS handlar ICOM saker i Euro, och denna peng är numera en mycket stabil världsvaluta.
Bygg för 136 kHz
SM1LCA Kjell meddelar att han byggt den här sändaren och den funkar fint: http://www.imagenisp.com/jsm/2200mtx.html
"Hemliga frekvenser"
Så här skrev jag i ett tidigare nyhetsbrev.
Här finns en sajt där du kan hitta frekvenser att lyssna på, exvis komradio, taxi, brand i din hemtrakt.
http://svenskafrekvensklubben.com/
det är tillåtet i SM att lyssna på alla frekvenser, även sådana där känsliga information pratas. Man får lyssna men inte vidarebefordra innehållet i vad man hör. Vad kan man höra då? Jag brukar vända på saken och tycker det är intressant att överhuvudtaget lyssna på radio, uppleva vad som sänds, vilka räckvidder, hur det låter, vad de kör med för grejer, antenner etc. Själva innehållet i radiotrafiken är helt ointressant. Andra tycker tvärs om.... I de frekvenslistor vi hittar på sajten finns flygradio, inflygningsfyrar, dvs vad jag hänvisade till i förra brevet där vi talade om 136 kHz bandet, flygfyrarna finns på långvåg och du kan finna dem för flygfältet i din trakt. Se lyssnandet på radio, alla frekvenser från långvåg till UHF som en del i radiohobbyn och ett sätt att experimentera mera. Kanske du vill bygga en antenn för flygradio eller marin VHF. Eller hur hör man långvågsfyrarna bäst? Vad håller de på med på 30 - 50 MHz och hur är vågutbredningen där?
Finns det någon radioaktivitet överhuvudtaget på 22 - 27 MHz, ja 24 MHz amatörband förstås och 11 meters rundradioband. Men alla andra frekvenser i det bandet? Varför är det en "svart hål" mellan 220 och 300 MHz, vad försiggår där??? Är 137 MHz sattelitband dött numera? Nej men vilka frekvenser och vad som sänds bör gå att reda ut.
Lyssna på D-STAR
Det var värre det, då måste vi ha en amatörradiostation som kan lyssna på just D-STAR. Det lär komma tillbehör efter hand som möjliggör D-STAR mottagning exvis med dator. Visst är många lyssnare, dvs ej radioamatörer, nyfikna på att lyssna på D-STAR. Men idag är det fullt tillåtet att inneha en radiostation även utan tillstånd, så en lyssnare kan mycket väl skaffa sig en D-STAR radio, en IC-E92D, IC-E91 med D-STAR kort, en IC-2200H med D-STAR kort, en IC-E2820 med D-STAR etc. Som radioamatör och innehavare av en ICOM med D-STAR möjlighet är det bara att skaffa hem D-STAR kortet och plugga in. Läsa manualen och lägga in D-STAR frekvenser i skanningen. Det är helt fritt att lyssna på D-STAR. D-STAR är ett öppet system där vem som helst kan bygga en DA omvandlare och med lämpat program lyssna. D-STAR är inte krypterat. Men det är ännu inte så många prylar på marknaden förutom ICOM. Obs att det är helt fritt för alla tillverkare av amatörradio och mottagare att inkludera D-STAR. Så visst får vi D-STAR i mottagare och skanners framöver.
Lyssna på TETRA
Den nya digitala polisradion, nej där är det stopp. Systemet är digitalt modulerat, man sänder digitaliserat tal, vilket är krypterat. Talet blir ett enda långt binärt tal, en ström av ettor och nollor som är lätt att kryptera till oigenkännlighet. Så glöm möjligheten att lyssna på polisradio i framtiden. Det är "kört" på den punkten.
Lyssna på Stockholm radio
De sänder på HF och med SSB, USB, och har radiokontakt med exvis flygplan över hela världen. Några frekvenser är: 3494, 5541, 8930, 11345, 13342, 17916, 23210 kHz USB.
När man lyssnat ett tag får man QSY frekvenserna.
Inte alls kul att lyssna på kortvåg med dålig mottagare
Nej, då kan man tappa sugen totalt. Det bara tjuter brusar och låta illa. Intermodulationsprodukter, överstyrningsljud, signaler som inte skall finnas på olika frekvenser, ett kraftigt brus ända över 30 MHz trots att det inte är konditioner. Ja det är vad som hörs i en allför dålig kortvågsmottagare. Klart att man inte tycker det är roligt då. För nybörjaren är det dock svårt att förstå vad som hörs, eller vad som bör höras, och hur det skall låta, vad som är brister i mottagaren och vad som är lokala störningar. En världsradio, är en mellanklass av mottagare, kostar ungefär 2000 kr, en klockradio är det sämsta av mottagare, oftast hörs bara ibland på FM och på mellanvåg AM är det mest oljud. Världsradion lämpar sig att lyssna på starka rundradiostationer med, och sällan med större antenn än teleskopantennen. Det finns amatörradiostationer där mottagaren utanför amatörbanden är i "världsradioklass", dvs inte alls kul. Alla hittills av ICOM HF stationer med heltäckande mottagare har samma prestanda även utanför amatörbanden. Dessa är roliga att använda utanför amatörbanden för BC lyssning, DX-ing etc. Misstänker du att mottagaren genererar egna oljud, oönskade signaler, brus etc. Prova då med en mindre antenn eller med dämpsatsen inkopplad. Försvinner oljuden mer än nyttosignalerna har vi ett olinjärt förhållande, och det är då oönskade intermodulationsprodukter. Ofta kan man klara sig med attenuatorn inkopplad bara det låter rent. Avstämda antenner, antennavstämningsenhet inkopplad vid mottagning eller en lös preselektor kan hjälpa dåliga mottagare.
Köpa ICOM på avbetalning
Här kan du se exempel på vad det kostar att handla de populäraste ICOM riggarna: http://ham.srsab.se/ww/Betalningar/avbeticom.htm
Ring Wolfgang på HAM försäljning och resonera om ett avbetalningskontrakt. Har du en handpeng så blir månadskostnaderna givetvis mindre. Att köpa på avbetalning innebär att du får radion direkt och slipper försöka spara i flera år. Det innebär inte någon ränta utan bara en fast uppläggningsavgift. Sen är det bara att betala summan varje månad, och vips är radion din. Det är tillåtet att sälja radion eller byta den under avbetalningens gång. Radion är din, skulden är en sak mellan banken och dig, radion är en sak mellan SRS och dig, vad gäller garanti etc.
IC-7200 kommer på tisdag 2008-10-07
Vi kan därmed visa den i Motala 2008-10-09 och i Norrköping på loppisen 2008-10-11
De första i SM som kommer att få se och klämma på IC-7200, förutom oss på SRS är således radioamatörerna i Motala. En lien brasklapp dock för att de som skeppar våra grejer hit till SM inte håller vad de lovat.
Alla IC-7200 som kommer är redan sålda, och nästa leverans sker vecka 44 till 45, dvs början av november. Full fart som vanligt när det kommer nyheter från ICOM. Förhoppningsvis kommer jag att veta mer om riggen till nästa nyhetsbrev.
Lyssna på marin och flyg, HF radio
Kolla den här sajten, den här killen har fått QSL från många sådana radiostationer. Har Stockholm radio QSL kort???
http://www.imagenisp.com/jsm/Ute.html
Man kan hitta en del frekvenser som är värda att provlyssna, men tänk på att man får banden den vägen, dvs frekvensområdena där det lönar sig att lyssna.
Storebror, eller alla mottagares moder
Ja vi talar om ICOM IC-R9500. Den är nästan gratis och kostar bara 123 000 kr. jo visst är det mycket pengar, nästan vad en Drakeline kostade på 70 talet, eller nästan vad en IC-R9000 kostade i slutet av 80 talet. Men framför allt man får mycket mer mottagare för de pengarna än man någonsin fått förr. IC-R9500 täcker 5 kHz till 3335,000 MHz. AM, USB, LSB, FM av alla bandbredder, CW RTTY, PSK, FSK, S-AM. Spectrumscope av mycket avancerad typ. Filterfabrik och DSP.
Spectrumscope
Eller panoramaadapter, spektrumanalysator, bandscope, ja de har många namn och många olika egenskaper. På flera av ICOM:s stationer och mottagare kan man se vad som händer på grannfrekvenserna.
Visst finns det fler sajter med "hemliga" frekvenser
Den här tillexempel, är rätt trevlig: http://www.frekvenslista.com/ Här finns även ett forum där man kan byta hemliga frekvenser bl.a.
Här finner vi USA hemliga militära HF frekvenser: http://www.milaircomms.com/ghfs.html
Kustbevakningen kör HF
Kustbevakningen natt 2782 kHz, dag 4990 kHz
Search and rescue 3023 kHz, 3030 kHz
Volmet, Meteorological Information for Aircraft in Flight
http://www.dxinfocentre.com/volmet-wx.htm
Volmet stationer finner man både här och där på HF, jag brukar använda RAF Volmet på 11253 kHz USB, för att testa mottagare, av skäl att den alltid hörs.
De andra Volmet stationerna är så många att jag hänvisar till länken för de som vill prova att lyssna.
Piratradio på FM bandet
Att lyssna på detta är även det ett sätt att nyttja sin mottagare. Pirater fanns förr på FM bandet, särskilt i Stockholm var det förr nästan en industri, eller sport att få ut signal på FM bandet, dvs inom 88 - 100 MHz som snart blev 88 - 108 MHz. Idag vet åtminstone inte jag om det är så många piratsändningar på FM bandet, kanske det är för trång i och med att bandet släppts för kommersiella radioprogram är det ju smackfullt. Jag tror inte heller att vi har så många radiointresserade som ger sig på att bygga en piratradiosändare på FM bandet. En annan sak är väl att dagens FM mottagare, bilradio etc, har minnen och frekvenssyntes, det gör att man bara ställer in sin frekvens, man letar aldrig numera på radio, förr skruvade man tills det hördes något och då var möjligheten att hitta något spännande större. Så även om det sänds med piratsändare i en storstad, så är det ingen som lyssnar, alla står ju kristallstyrt fast på 103,3 MHz. Men du, särskilt du som bor där det finns mycket folk, ta och skruva lite på din mottagare, kanske hörs något skumt. Kanske finns det fler radiostationer inom 88 - 108 MHz än du tror. Har du en äldre mottagare med analog avstämning är det roligt att kolla över bandet. En Stereo Tuner är en mycket bra mottagare, dvs en sådan där komponentstereo tuner som man kopplade till stereoanlägget förr. Sådana finns, inte minst i elektronikcontainern, och att köpa på loppisar, och ofta står det en på vinden. Annars blir det förstås att ta fram ICOM stationen, IC-706MKIIG har en skaplig mottagare för WFM, bred rundradio FM.
IC-706all och WFM mottagaren
Tryck på "mode" länge vid FM eller AM så kommer WFM fram. Detta går att göra på alla frekvenser, men är lämpligt att göra inom 88 - 108 MHz. Nu gäller att välja rätt "TS". TS står för Tuning Speed, dvs kanalsteg. Dessa är normalt 100 kHz. Välj 100 kHz efter att du tryckt länge på TS knappen. Skall du snoka efter FM pirater kanske du måste välja en mindre steglängd, exvis 50 kHz. IC-706all har en PLL WFM detektor och är rätt bred. Dvs inte så lämpad för att jaga svagare WFM stationer som FM pirater. En PLL WFM detektor ger bra ljud, men kan låsa på en starkare station nära i frekvens. Den beter sig likt forna tiders AFC.
Återigen, ta fram den gamla Stereo Tunern om du skall jaga på djupet på FM bandet.
Äldre ICOM mottagare IC-7000, 7100, och R9000.
Särskilt IC-R7000 av vilka många fortfarande är i livet och mycket omtyckta av lyssnare.
IC-R7000 kom 1987. En avancerad mottagare, dyr var den, en helt outstanding i sin klass, ja det saknas fortfarande alternativ från konkurrenter. Mottagaren täcker 25 - 1000 MHz plus upp till 2 GHz. WFM är en PLL detektor även i denna, men har mycket bättre filter i mellanfrekvensen därför är den mycket lämpad för DX och Piratlyssning på FM bandet.
Vid Smal FM, komradio FM, har IC-R7000 en vanlig FM detektor och flera bandbredder att välja på. IC-R7000 är men rätt komplicerad konstruktion, det gick åt mycket teknik på den tiden för att åstadkomma det R7000 står för. Att ge sig på att trimma, laga, modifiera en IC-R7000 kräver därför sin man och en servicemanual. Det vanligaste är att man byter filter i WFM, och att man gör skannern snabbare. Fel i R7000 är oftast uttorkade kondingar i DC till DC omvandlaren. Byt alla kondingar i DC omvandlarna och din R7000 blir som ny. Men ge fan i att skruva på trimmbara komponenter!!!!!!!
IC-706all och AM mottagning
IC-706all är bra för AM lyssning, dock är den lite väl bred, 8 kHz kan göra det svårt att ta de inträngda AM stationerna. Smal AM däremot använder sig av SSB filtret och AM mottagaren blir mycket smal och skarp. Dock med mörkt ljud. Se till att inte köra med mer förstärkning än absolut nödvändigt när du lyssnar nära BC banden, det betyder att du nästan aldrig använder PRE-AMP på HF under 14 MHz. Ofta använder du attenuator under 10 MHz. Koppla in RF gain så att du kan reglera mottagarens förstärkning manuellt. Med en bra yttre högtalare blir AM mottagningen mer njutbar.
IC-706all för FM mottagning
Kommunikations FM, (WFM tar jag upp i annan text). Här är IC-706all perfekt. Med två bandbredder, 16 och 8 KHz samt quadraktur FM detektor är den en mycket bra FM mottagare, för att lyssna på amatörradio, komradio, jaktradio, marin VHF, taxi, brand, komradio. FM lyssnar vi ju på från 27 MHz och upp till UHF. PRE amp gäller så gott som alltid då. När vet man om smal FM skall användas då? När man sänder smal deviation förstås. Men när är det? Svårt att veta, men prova då för katten. Bara att trycka på FIL knappen så kommer ett litet "N" för Narrow upp i displayen. Blir det starkare ljud och mindre brus, ja då är de väl bra. Blir det starkare ljud med kraftig distorsion, ja då är mottagaren förs smal i det läget. Farligare än så är det inte. Med en bra yttre högtalare blir FM mottagningen mer njutbar.
Obs att både sändare och mottagare blir smala
Om du väljer Narrow i FM på IC-706all. I mottagaren kopplas in ett smalare filter, c:a 8 kHz, sändaren går ner till +-2,5 kHz deviation.
Lyssna på PMR 446
PMR 446 är ett komradioband där man kan använda tillståndsfria komradio. PMR 446 får använda 1 Watt sändare och komradio här är knappast att likna vid de leksaker som finns för LPD bandet. Så om komradio behövs för privat eller proffs bruk, där man har krav på funktion och räckvidd, skall man välja radio i detta band.
Frekvenserna, 8 kanaler enligt: 446,00625, 446,01875, 446,03125, 446,04375, 446,05625, 446,06875, 446,08125, och 446,09375 MHz. Inga av dessa frekvenser påverkar amatörbandet. Det är lätt att lyssna här med många av ICOM:s apparater, en 706all går utmärkt, man lägger in frekvenserna med FMn (narrow) i minnen. Obs att vi har här 6,25 kHz kanaler, men det duger om du hamnar inom +-2 kHz. Trafiken som förekommer är blandad, vi kan höra företag som använder sådana radioapparater i jobbet, vi kan höra barn som leker med dem, jakt och fiske, trafik mellan MC och bilar. Obs det är inte tillåtet att sända med en amatörradiostation på PMR 446 bandet. Man kör låg deviation och smal bandbredd, du kör därför 706an i smal bandbredd. I storstäder är det mycket aktivitet. Man använder subtonsselektiv i de här apparaterna och därför kan det hända att olika nät inte hör varandra fast de är på samma frekvens. Du lyssnar utan subton givetvis, då hör man allt. Vissa som säljer LPD och PMR446 har svårt att förklara vad subtonerna innebär och påskiner att radion har hundratals "kanaler".
SRBR, Short Range Business Radio
Sex kanaler finns tilldelade. Pilotton skall användas.
444,600, 444,650, 444,800, 444,825, 444,850, 444,975 MHz.
SRBR infördes redan 1996, men är mer eller mindre ersatt av PMR446. Se annan plats idag.
SRBR kanalerna är tillståndsfria och måste användas med radiostationer som är godkända för ändamålet. Kraven på SRBR radio är max 1 Watt utstrålad effekt fast antenn. Ej tillåtet att använda yttre antenn. SRBR skulle vara ett EU system, dock har SRBR andra frekvenser i andra EU länder, det kan finnas på VHF i en del länder.
Framtiden för SRBR vet jag inte, men troligen skall det läggas ner till förmån för PMR446.
Att lyssna är tillåtet och kan vara kul.
Lyssna på IDAS
Vad katten betyder då IDAS.
Jo: IDAS betyder Icom Digital Advanced System.
Är proffsradions motsvarighet till D-STAR. IDAS är kommunikationsradio med en digitalmodulering lik den hos D-STAR. IDAS har dock andra möjligheter, gruppanrop individanrop etc. Jag skall berätta mer om IDAS framöver. Systemet kommer att ta över massor av komradio. En viktig sak är att IDAS har smalare bandbredd än D-STAR, nu kan man köra komradio på 6,25 kHz kanaler. Dvs vi får 4 ggr så många komradiokanaler i framtiden. En ICOM IDAS repeater är mycket kompakt, strömsnål och enkel att ställa in, och den bara finns där, ingen startsignal, ingen tidsfördröjning den bara reläar trafiken för de mobila stationer som är inställda för att köra den. ICOM är mycket stolta över att ha den smalaste bandbredden av alla kommersiella digitala komradiosystem. Med 6,25 kHz kanaler kan man ha dubbelt så många kanaler som konkurrenternas, utan förluster av ljudkvalitet, men med förbättrad räckvidd. Liksom D-STAR ger IDAS bättre räckvidd är FM komradio. IDAS kan köra vanlig eller med digitalt simulerad subton, det är därför enkelt att bygga upp radiosystem.
Hur går det då med andra komradiosystem?
Inga planer finns på att digitalisera modulation på Marina VHF bandet eller på flygradion. Där gäller FM och AM.
Ja går det då att lyssna på IDAS? Njae, du måste ju ha en ICOM IDAS-radio. Med en skanner eller en IC-706 går det ju inte. Det bara låter som ett brus. Det går inte heller med en D-STAR station. Av detta kan vi konstatera att varje digitalt komradiosystem är unikt och att betrakta som ett trafiksätt. Framtiden kommer att ge oss jaktradio med IDAS, PMR446 med IDAS, och en massa andra komradiosystem.
70 MHz amatörband i en del länder
I vissa länder har man 70 MHz amatörband, England exempelvis. Kan vi då lyssna och höra något på 70 MHz? Eller skall vi kallad et för 4 meter? Nej ingen kallar detta band för annat än 70 MHz. Numera är våra mottagare graderade i frekvens, Hz. Ja varför inte prova då, kanske det behövs lite konditioner, något som det är klent med nu under solfläcksminimat. Men ibland förekommer öppningar. Så varför inte prova. IC-706all täcker bandet, och alla har ju en IC-706all eller en IC-7000.
Fyrbandet på 70 MHz är 70,0 - 70,05 MHz CW
Smalbandig trafik som Morse, SSB, telegrafi PSK-31 finns i bandet 70,05 - 70,25 MHz
Där centerfrekvens för PSK-31 är 70,085 MHz
CW och SSB, anropsfrekvens är 70,2 MHz.
AM och FM kör man på 70,26 MHz.
I bandet 70,3 till 70,5 MHz finns kanaliserad trafik 12,5 kHz kanaler med FM relän etc.
I England har 70 MHz bandet sekundär status, dvs yrkestrasfik har företräde.
Andra länder som får göra amatörradiotekniska experiment på 70 MHz är: Kroatien, Danmark, Estland, Färöarna, Grekland, Grönland, Irland, Luxemburg, Monaco, Portugal, Slovenien, Sydafrika, UK, Gibraltar, tillfälliga tillstånd kan fås i Checkien, Tyskland Italien, Vatikanen.
Närmast tillhands är väl den danska fyraren, de kan säkert höras i södra SM.
OZ7IGY på 70,021 MHz CW.
Med en skaplig antenn, en IC-706, och ett CW filter får du en mycket känslig mottagare som då och då bör höra dessa fyrar.
Vad för antenn krävs då för att lyssna på 70 MHz
Nu när det är dåliga konditioner gäller förstås att man bör ha en rejäl antenn, men är vi ute efter sporadiska öppningar kanske en enklare antenn är fullt ok. Fyrarna sänder horisontellt och givetvis skulle en Yagi med 4 till 10 element vara bra. Många kör med sk Big Wheel, en sorts rundstrålande klöverblads antenn. Att göra en horisontell dipol bör vara enklast och inte helt fel. Den blir då 300/70,05 = 4,28 meter, en halvåg blir då 2,14 meter. Justerad för våghastigheten blir den 2,14 x 0,95 = 2,03 meter, eller antennen blir 2 x 1,02 meter. En balun kan vara en strömbalun lindad av koaxen. Linda 5 - 10 varv av koaxen så nära matningen som möjligt, på ett 3 - 5 cm plast rör. Med RG-213 blir det lite klumpigt, men fullt möjligt. Har du ferrit rör, så trä på 2 till 5 st sådan där koaxen kommer ut från dipolanslutningarna. Detta blir en utmärkt balun. Det gamla knepet att böja dipolelementet för att få mer rundstrålande är väl OK. Böj dem horisontellt på mitten av varje dipolhalva c:a 45 - 90 grader, så att antennen ser ut som et Z uppifrån.
Har du en antenn för 50 MHz kanske du hör en del med den oxo, dock en riktantenn för 50 MHz blir ju väldigt dålig på en annan frekvens. Dipolelementen till en sådan här liten antenn kan man göra av stel tråd, rör eller till och med en träpinne med påhäftad tråd.
IC-7000 för AM
Många tycker att IC-7000 som AM mottagare låter lite annorlunda än man är van vid. Den ger kraftig distorsion så fort du blir sned i frekvens på en AM station. Skälet är att den har extremt branta AM filter. Detta är sällsynt och man är inte riktigt van vid så branta AM filter. Rätt inställd låter IC-7000 mycket bra på AM, och har förmågan att krama ut en svag AM station i störd miljö. Dessutom har vi tre bandbredder som är inställbara att välja på. Skall du lyssna på AM på flygbandet, då väljer du bredaste AM, 10 KHz, så låter det ljus fint och tydligt på flygets 25 kHz kanaler, dessutom finns många äldre flygradiosändare som ligger ganska snett, kanske +-5 kHz. Skall du trängas med mottagaren på 6200 kHz och leta pirater, ja då är 3 eller 4 kHz AM bandbredd lagom. När kondsen tillåter och du vill höra DX på 15 MHz och uppåt, kan du mycket väl gå upp till 6, 8 eller 10 kHz AM bandbredd. Det låter kristallklart ända från Brasilien.
IC-7000 och FM
Vi talar om komradio FM, dvs amatörradio, Marin VHF, Jaktradio, komradio. Här finns tre bandbredder att välja på. 8, 10 och 15 kHz. På 27, 29, 50 MHz används 7 kHz FM filter, på 68 -174 MHz gäller 10 kHz eller i vissa fall 15 kHz FM. På UHF gäller 15 kHz FM, men inte på PMR446, där gäller 7 kHz FM Filter. Men prova dig fram.
QRP, lyssna på QRP knuttarna
Förkortningen betyder: "jag sänker effekten", eller frågan: "skall jag sänka effekten?" Inom amatörradio betyder QRP även att använda låga eller mycket låga effekter. Som låg effekt räknas under 5 watt. Till de allra lägsta effekterna som används av QRP- radioamatörer hör 10 mWatt (milli Watt). Det är en sport att köra QSO med låga effekter, det är även en hobby att bygga små enkla sändare och köra Morse med. Följande frekvenser föreslås användas till Morse med QRP aktivitet: 1843, 3560, 7030, 10106, 14060, 18106, 21060, 24906, 28060 kHz, i USA även 7040, 10116, 18086 kHz.
Prova att lyssna, även om du inte kan Morse så går det faktiskt att lyssna, programmera riggen till 7030 kHz CW, programmera in det där smala filtret som finns i riggen. Programmera upp lagom volym och njut av bruset, efter en tid lär du höra svaga Morsesignaler. Och nog är det lätt att känna igen CQ CQ för en icke Morsekunning, da di da dit da da di da. Du kan även uppfatta om han får svar, ofta av en starkare station. Följ QSO:et och överväg att lära dig Morse, men tänk på att du kanske har hört en QRP station som kör 1 - 3 Watt med en liten hembyggd sändare, någon stans i Europa.
Typiska Piratradiofrekvenser HF rundradiopirater
Klart att vi skall ha med rundradiopirater på kortvåg, här är några exempel på var man kan hitta sådana. Man lyssnar när det passar, men söndag fm är den mest aktiva bland piraterna att dra igång sin sändare och känna om den blir varm. Vardagskvällar finns nästan alltid pirater på 1611-1670 och 3800 - 4050 kHz banden. Håller du på ett tag kan du säkert komplettera listan. En söndag förmiddag kan man lätt logga in 10 - 20 st olika piratknuttar.
För varje piratband visar jag flera typiska och ganska aktiva frekvenser.
1611 - 1670 kHz AM
3800 - 4050 kHz AM
3900 kHz
3905 kHz
3910 kHz
3925 kHz
3927 kHz
3932 kHz
4025 kHz
5000 - 6000 kHz AM
5805 kHz
5815 kHz
5875 kHz
6200 - 6400 kHz AM
6140 kHz
6200 kHz
6215 kHz
6220 kHz
6245 kHz
6255 kHz
6262 kHz
6265 kHz
6270 kHz
6275 kHz
6281 kHz
6285 kHz
6305 kHz
6306 kHz
6307 kHz
6309 kHz
6310 kHz
6311 kHz
6400 kHz
6800 - 7000 kHz AM
6875 kHz
6925 kHz
7400 - 7550 kHz AM
Detta piratband tycker jag har varit väldigt dött de sista åren
9200 9400 kHz AM
9290 kHz
11401 kHz
Vad krävs då för att höra dessa pirater?
En kortvågsmottagare förstås. En som har bra AM, en som har smal AM, en som har en frekvensnoggrannhet på mindre än 1 kHz. En som inte blir överstyrd av de stora BC stationerna. Dvs en världsradio är för klen. Det krävs en mottagare eller en transiver med heltäckande mottagare där mottagaren är lika bra som på amatörbanden, dvs en ICOM transiver. Det duger inte med vissa konkurrenters transivers som har en heltäckande mottagare av mycket dålig klass. ICOM:s transivers har alltid mottagare utanför amatörbanden med samma prestanda som inom amatörbanden. Vidare krävs ett QTH där det är måttligt med störningar. Vi talar som signalstyrkor från 10 - 100 watts AM stationer och S-metern kan visa S5 till S9plus, "bara", då de riktiga AM stationerna är S9+30 - 40 dB. En antenn är inte fel, och man kör med en vanlig trådantenn, dipol för 3750 kHz, klippt dipol för ett visst band, G5RV, Windom, T2FD etc. Ja sen måste man väl ha ett visst intresse för kortvågslyssning, lite tid vid lämpliga tider, exvis måste man kunna stiga upp på söndag fm gärna börja vid 0900 till 1000 tiden för att kunna fortsätta fram till efter lunch.
Lyssna på DX stationer, eller DX:a
Ja då handlar det om att försöka höra stationer som inte hörs, /..../ eller hörs normalt. Man jagar fjärran rundradiostationer. Varför inte prova lite på 5 MHz, det man förr kallade 60 meters bandet. Börja med 5000 kHz ratta försiktigt upp 100 kHz, och sedan ner några hundra kHz. Du hör förmodligen några svaga AM stationer. Strax ovanför 5000 kHz kan man höra en del Afrikanska lokal stationer, svåra språk, men man hör ofta att musiken inte är den vanliga. Nu gäller att identifiera stationen, det kan bli svårt och du förstår att här ligger en del av utmaningen. Det jag tycker är trevligt är när banden över 10 MHz börjar kvickna till när solfläckarna kommer. Exvis 15 - 15, 7 MHz. 19 meter. Ratta över på kvällarna, exvis 15200 kHz plus minus några hundra kHz, du hör det mesta, men vissa kvällar är det ganska tyst. Hör du en Sydamerikansk station, prata spanska, spelar musik med reklam och allt, ja då har du trevlig underhållnig och kanske börjar få blod på tanden. Nästa kväll är det tyst. Så prova fler kvällar och upplev hur konditionerna ändras. Dags att stega upp ett BC band, nästa är 18 MHz, lyssna 17500 - 18000 kHz.
Rundradiobanden på HF
Här är en lista på de typiska rundradiobanden på lång, mellan och kortvåg
Du kan hitta AM stationer från en del länder utanför dessa band, gör du det kolla om det är en pirat. 2300-2498 och 3200-3400 kHz är svåra band, här finns lokala AM stationer i Asien, dessa är inte tänkta att höras världen över, men det går, dock tålamodskrävande. Lägg märke till att det finns rundradioband ända upp på 26 MHz. De är aktiva under solfläcksmaxima, 21 MHz är ganska tamt nu men kommer stort inom några år. Enkelt uttryckt blir det bättre ljudkvalitet ju högra frekvens. Detta pga av mindre störningar, och bredare selektiv fading.
148.5 - 255 kHz Långvåg
526.5 - 1606.5 kHz Mellanvåg
2300 - 2498 kHz 120 meters bandet
3200 - 3400 kHz 90 meters bandet
3950 - 4100 kHz 75 meters bandet
4750 - 5060 kHz 60 meters bandet
5900 - 6200 kHz 49 meters bandet
7100 - 7500 kHz 41 meters bandet
9300 - 10000 kHz 31 meters bandet
11500 - 12200 kHz 25 meters bandet
13570 - 13870 kHz 21 meters bandet
15040 - 15800 kHz 19 meters bandet
17480 - 18000 kHz 16 meters bandet
18900 - 19020 kHz
21450 - 21850 kHz 13 meters bandet
25670 - 26100 kHz 11 meters bandet
All världens kortvågstationer
Finner du på den här sajten: http://tdp.info/
27,555 MHz konditionsvarnare, dåliga exempel, eller föredöme?
På den här frekvensen finns 27 MHz folket, eller delar av dem. Som konditionsvarnare är det praktisk att ha passning, ställa in USB och dra brusspärren. När det börjar bubbla är det bara att ratta upp till 28 MHz amatörband, hör du inget där beror det på att ingen sänder. Se då till att sända själv, ropa allmänt anrop. "Trippenfemman" som dåligt exempel då, lyssna ett tag så skall du höra vad jag menar. Visslande sånger, skitprat, med avsikt att störa andra, fyllesnack, vissla igen. Visst blir man förbannad, vad vill dessa snorungar egentligen? Och är det så att vissa beteenden smittar av sig till amatörradiotrafiken? Lyssna och hör allt skit som vi bör slippa på amatörbanden.
Föredöme då?? Finns det verkligen något som sköts bra på 27,555 MHz? Lyssna ett tag och hör hur de använder en anropsfrekvens, något jag aldrig hört på ett amatörband. Man ropar CQ CQ från XZ66ZXX12. Och anger tydligt vilken frekvens man lyssnar på, exvis "CQ CQ från XX56ZZ lyssnar på 27,777 MHz USB k". man lånar bara frekvensen för att ropa CQ och ange föreslagen QSO frekvens. Här är det inte CQ CQ "ileven meter" CQ "ieleven" inte utan man anger frekvens. Kanske det är för jobbigt att räkna om till meter??? Detta gör att 27,555 MHz hela tiden kan användas av de som ropar allmänt anrop. Man vet exakt vilken frekvens han lyssnar på. En radioamatör ropar "CQ åttio", och man skulle kunna svara på 3500 - 3800 kHz.... Detta är otidsenligt då de flesta numera kan svara transivt. Oftast räknar man med svar på anropsfrekvensen.
Det är upp till var och en att tolka trafikkulturen på 27,555 MHz som periodvis flyter på fint, andra stunder finns det en massa barnsliga visseljohhannor och skitsnackande nissar.
Ett ytterligare föredöme är att man inte slarvar med sin anropssignal som radioamatörer gör. Exvis 4XXX från 5ZZZ k. Där vet vi inte suffixet om vi inte känner den som ropar. Idag har vi SA, SM, SJ, SK att välja på.
"Stendöd sändare", Hur felsöker man en sändare?
Ingen uteffekt. Visst händer detta, och man tror ständigt att det "måste ju vara sluttransistorerna". Varför tror alla att sluttransistorerna går sönder? Klart att det är en kvarleva från rörtiden och tidiga transistorsändare. Idag, åtminstone på ICOM grejerna händer det nästan aldrig. Trots det är det då och då någon som lider av "stendöd sändare".
På en del riggar från ICOM finns en DRIVE kran, glömmer man att denna finns blir det ingen uteffekt. Ett vanligt fel som löser sig med ett par mejl eller ett telefonsamtal. Ibland är det okunskap och man vet inte att SSB inte ger bärvåg, detta kan kräva lite längre telefonsamtal innan ägaren förstår vad SSB är och att radion faktiskt är hel. Det viktiga är att vi sipper hantera insänd radio.
Andra fel kan vara trasig mikrofon, och det första man gör är förstås att prova de andra trafiksätten, de som skall ge bärvåg, CW, anslut en Morsenyckel och tryck ner den, kom bara ihåg att sätta på BK.
Så har vi de som bara kör Morse, och inte får någon uteffekt, nya riggen och allt.... Min fråga blir om det blir någon Sideton, jodå det piper när man trycker ner Morsenyckeln. Men ingen effekt... Har du satt på BK ? nej vad är det?..... Ja en stund i telefon och även denna kund kan något nytt... han slipper skicka in radion, vi slipper hantera en felfri radio och skicka tillbaka.
Vi har de som tycker att radion beter sig underligt när de sänder, eller försöker sända. PTT går bra men så fort man pratar i micken slår radion av sig, blinkar eller låser sig. Min fråga blir hur det funkar om han provar vid lägre effekt? Tyst en bra stund, själv sitter jag och trampar och tiden går, dyra tiden och det ringer någon mer i telefon som sitter och väntar. Hur ställer man in effekten? Öhh har han inte läst manualen tänker jag, man får ju inte fråga sådana provocerande frågor. Men jag ber honom vänta lite så skall jag hämta en manual och läsa för honom. Till slut är effekten låg och det funkar. Vi kan gemensamt konstatera att han har för dålig strömförsörjning, och skall undersöka detta. Jag hör inte av honom mer, och hoppas att det löste sig, visst funderar jag på lösningen några nätter.
Men visst finns det dom som hör av sig och berättar hur det löste sig, exvis att minusledningen var lös, och det går att sova de närmaste nätterna....
Men om det är ett riktigt fel då?
Något som verkligen är sönder. Ja då måste man kunna felsöka och mäta. På en HF sändare kan det vara lätt då även det enklaste oscilloskop kan visa 3,5 MHz. Vi använder oscilloskopet som HF detektor. Bara att mäta steg för steg och se var förstärkningen försvinner. Ofta vid sändarfel är det lite effekt kvar, ex 3 Watt. ALC indikeringen är ett bra sätt att försöka ringa in felet. Finns ett ALC utslag är det en indikering på att ALC systemet faktiskt reglerat in den effekt du erhåller. RF-Power knappen då? Jo den kan vara nerskruvad. Då blir det låg effekt och ett ALC utslag. Men är den i bött, och ändå låg effekt, kolla SWR mätaren, den inbyggda i riggen. Visar den hög SWR trots att du kör mot en konstantenn? Hmmm då skall ju ALC systemet dra ner effekten, och ett ALC utslag visas. Är det fel på konstlasten, eller fel på en inbyggda SWR mätaren? Fel på den inbyggda SWR mätaren förekommer, den ger fel info till ALC systemet, vi får fel effekt och fel indikeringar. Prova alla band, det kanske visar sig att vi har 20 Watt på 14 MHz, 13 Watt på 18 MHz 2 watt på 1,8 MHz. Vi måste nu mistänka SWR bryggan i riggen, byt dess dioder, försök inte att mäta dem med en Ohmeter, de är ofta skadade av HF och går ej att mäta. TRIMMA INGET!!!!!!!!! Nya dioder och hela riggen är OK. Varför går då SWR mätaren sönder? Låt mig återkomma med en annan text i det ämnet. Dock har vi ett problem med HF i Chassiet.
Ett annat riktigt fel då? På sändaren...
Nu måste vi väl ändå vara framme vid sluttransistorerna.... Nej nej det är mycket annat att kolla först, försök inte. Sluttransistorer går aldrig (nästan) sönder i ICOM stationer. Förmodligen har vi i detta skede inget ALC utslag trots fullt pådrag. Detta indikerar då att vi har fått för låg förstärkning i sändaren. Tänk på att om vi mister 10 till 20 dB på sändaren så blir effekten 1 till 10 watt av ursprungliga 100 Watt. Ett steg, en transistor kan vara skäl till 10 - 20 dB förlust av förstärkning. Bara att följa signalen med oscilloskopet då. Fördrivtransistorn heter ofta 2SC1971, den kan gå hädan, det har så gjort några ggr de sista 25 åren. En HF spänning på 0,1 Volt på Basen, skall bli 3 Volt på collektor. Inte? Mät då likspänningar. Sätt riggen i SSB dra ner Mic gain, mät basen med en Voltmeter, det skall bli 1,5 - 3 Volt. Vi har ett emittermotstånd och flyter då en ström genom transistorn skall vi få en spänning på Emittern, den skall vara 0,7 Volt lägre, dvs 0,7 - 2,3 Volt. Är det så ligger likströmsparametrarna OK. Om inte? Kolla att det finns Collektorspänning, 10 - 13 Volt. Att det inte blir HF förstärkning trots att likspänningarna är rätt är sällsynt, men kanske dags att prova en ny predriver. Sen går vi på drivsteget, det består ofta av ett par transistorer. Mät likspänning, Basarna skall ha 0,7 Volt, Emitter är direkt till jord och skall ligga på noll. Kolla collektor som skall ligga på batterispänningen dvs 13,8 Volt. Är likspänningarna OK kollar du förstärkningen med oscilloskop. Felaktiga drivtransistorer har ofta fel likspänningar, ligger Basarna på 4 Volt är det nåt lurt. Så hög spänning kan en sådan transistor inte har om den är hel. Den funkar ju som en diod och kräver mycket hög Basström för att få upp basspänningen över 0,7 Volt. Detta kan betyda att en eller båda drivtransistorer har kortis mellan C och B. Löd loss Bas anslutningarna, böj upp benen. Mät nu likspänning, Bas skall ligga på noll Volt, om inte löd loss hela transistorn, eller båda och släng dem. Kolla nu upp spänningen på den plats där Basarna satt, det skall bli 0,7 Volt vid TX utan att de sitter på plats. Förmodligen fel där, det faktum att transistorerna har kortis mellan C och B har gjort att Baspänningen blivit för hög har blåst Bias kretsen, dvs den som ger de 0,7 Volten till B. Båda drivarna matas från samma källa. En Diod och några motstånd en trimmer. Kolla upp dessa komponenter, ev måste du byta BIAS dioden. Den är speciell och måste köpas som original reservdel. När det blir 0,7 Volt på båda BAS platserna löder du in de nya drivtransistorerna, trimmar BIAS enlig servicemanualen tills de drar c:a 100 mA. Nu bör sändaren funka igen.
Om inte, men kanske med mer effekt, kanske även slutsteget gått hädan. Samma procedur gäller för detta par, dvs gör samma saker som jag beskrivit för drivsteget. En skillnad är att BIAS, dvs 0,7 Volt till Basarna alstras av en stabilisator, med en eller fler transistorer och en diod. En särskild BIAS diod ofta en dubbeldiod, dvs en som ger 1,4 Volt. Obs att alla BIAS dioder sitter nära effekttransistorerna för att mäta temperaturen på driv eller sluttransistorn. Även vid slutsteget kan BIAS kretsen blåsas, det är därför ide att kontrollera och eventuellt laga denna innan de nya transistorerna sätts dit, 0,7 Volt vid TX där Bas skall sitta.
Obs att 0,7 Volt kan vara 0,65 - 0,75 Volt. Trimma in viloströmmen till omkring 300 mA, eller enlig servicemanualen.
Visst kan felet vara tidigare än PreDriver?
Jo klart att det kan. Tidigare i sändarkedjan än predriver drive och PA. Jag har varit med om att SSB filtret i filtersändare har haft genomgångsdämpning på 20 dB, det märks bara lite i mottagning. Ibland går inte BFO, men då är väl mottagaren oxo död... I många moderna sändare, så oxo ICOM sändare sedan början av 90 talet, så börjar sändaren med en IC krets som är en bredbandsförstärkare. En mycket bra sådan med mycket brett frekvensområde, i exvis en IC-7400 skall den klara 0,1 till 200 MHz. IC:en i fråga är en särskild MOS FET sak. Den jobbar med 5 Volt och har god anpassning till 50 Ohm både in och ut över hela detta frekvensområde. Dvs en drömkomponent för alla konstruktörer. Men den kan gå sönder. Även i ICOM stationer händer denna katastrof. Den här IC:n är liten, 8 ben, och bara 5 x 5 mm. Att byta den kräver handlag, att mäta upp den gör vi med oscilloskop. I de senaste riggarna, som IC-756PROIII är det en mindre typ av samma IC. Den är 3 x 3 mm och har 8 ben. Den är inte lätt att löda.
Det har genom åren spekulerats kraftigt i varför denna IC går hädan. Värme, ja den blir lite småljummen, men går sönder även om man kyler den, värme teorin kan vi glömma.
Fabrikationsfel, ja kanske, IC:n går sönder vi byter den och sen går den inte sönder mer, så kanske vissa exemplar är dåliga, kanske... Likande har ju genom tiderna hänt med andra MOS FET komponenter.
Transienter statiska urladdningar. Ja kanske, och en del modifieringar där man sätter in skyddsdioder verkar hjälpa.
En fråga är fortfarande varför IC kretsen har gått sönder flera ggr för vissa ägare, och aldrig för andra. Och varför den slutar gå sönder när vi gör en genomgång av anläggningen hos ägaren till radion i fråga.
Skall du prova att byta den här IC:n då måste du se till att vara erfaren, att löda sådana här småttingar, har rätt verktyg, bra syn, och material.
För att slippa laga mer sönderpillade saker, än att byta den här IC:n brukar jag bjuda på reparationen även om garantitiden gått ut.
Det är inte kul att laga sönderlödda kretskort, det kan i vissa fall vara så illa att ett helt kort måste bytas, det kan kosta 3000 - 5000 kr.
Jag hoppas ni inte misstycker om jag ifrågasätter kompetensen
Hos den som beställer en sådan IC, och avser byta den själv. Men jag vet ju vad som kan hända, och får ofta förståelse, men det finns givetvis de som har kunskap, handlag och verktyg för att göra jobbet själv. Jag brukar berätta att det kan vara klurigt, och menar att det kan krävas kompetens, oftast förstår kunden och menar att det är bra att jag varnar i tid.
Min avsikt är inte att ifrågasätta din kompetens utan att ge en liten varning så att var och en tänker lite först. Dessutom slipper jag laga förstörda kretskort efteråt.
"Det går inte att bygga D-STAR radioapparater"
Ett argument mot D-STAR, som förekommer, men vem bygger då FM stationer, AM stationer, eller SSB stationer idag? Ingen, nästan i alla fall. Sanningen är att vem som helst kan sända digitalt tal, datorn är utmärkt för att göra digitala filer av ljud, bara att sända filen som telegrafi. Det finns massor av billiga A till D omvandlare som i en liten ask kan göra en digital signal av tal. Sen samma väg tillbaka.
Ingen, mig veterligen, har ens haft tanken på att bygga digital modulering inom amatörradiohobbyn själv.
Däremot bygger man med större block idag. Förr byggde man med elektronrör och motstånd, sen byggde man med transistorer och motstånd kondingar och kretskort, efter hand började hembyggaren att bygga med IC kretsar. IC kretsar som ersatte några transistorer, dvs större block. Idag bygger man med apparater. Ännu större block, man bygger ett system av en transiver, en GPS, en dator och på sin höjd bygger sladdar mellan dessa själv, frågor efter färdiga sladdar är talrika. Sladdar är idag hembyggets minsta block och de vill man köpa färdiga. Snart behövs ingen lödkolv för att bygga amatörradio. Byggen är numera system uppbyggda av enheter. Kanske i sig inte dyrare än elektronrören var.
Trots detta finns det saker man kan bygga med lödkolv, borrmaskin, sladdar och skruvar.
Men när det gäller D-STAR så är jag rätt säker på att det ändå kommer byggprojekt, datorprogram finns redan. Men som sagt vem bygger FM transiver, vem bygger AM, vem bygger SSB, eller Morse.
Bygg en MOXON antenn
Kolla in den här siten: http://www.moxonantennaproject.com/design.htm
Vi talar om en enkel riktantenn med lite förstärkning, enkel och billig att bygga, med tråd och metspön. Du kan ladda ner beräkningsprogram, det finns bra bilder. Det hela ser ut som en tvåelements beam med vikta element. Två element vilka sätts på fyra metspön som sitter i ett liggande kryss. Jag har inte provat, men har hört de som provat och med tanke på att den är lättbyggd, billig och fullt möjlig för de flesta att få upp är det ett bra förslag att prova på. Att bygga en sådan här antenn för 18 MHz, kanske för 28 MHz eller varför inte på 50 MHz ger dig en lätt diskret och flexibel antenn som håller i höststormen. Något ansvar för tekniken, teorin eller resultatet kan inte jag ge, utan se detta som ett tips att experimentera med. Metspöna hos Biltema kostar inte många tior, FK eller RK 0,75 till 1,5 mm2, köper du ett 100 meters paket har du till många experiment framöver. När du tröttnat på antennen kan du göra fyra fasade vertikaler för 14 MHz av spöna.... Eller dra ett par abborrar.
17,2 kHz Grimmeton
Ingen hemlig frekvens numera men värd att ta med i dagens brev. Grimmeton som är en jätte långsvågs sändare. På jättelånga våglängder, med frekvensen 17,2 kHz, dvs 17 200 Hz. Nästan hörbar med bara örat. Klart att den är värd - världsarv som den är - att försöka lyssna på. Våglängden är drygt 17 km dipolen bör sitta minst några km upp, och höga träd krävs.
SIGNAL ONE CX7 hade ett 1 MHz brett Roofingfilter
Vad är då en CX7?
Jo i början av 70 talet var den en höjdare, det dyraste man kunde köpa som radioamatör, det bästa man kunde ha, Amerikansk. PTO för avstämning självklart, PLL gick ju inte att använda på kortvåg, se förra veckans brev. Hur kunde man ha ett Roofingfilter som var 1 MHz brett och hur gick det med mottagaren då? En bra fråga givetvis för alla som grunnar på propagandan om Roofingfilter idag. För det första var inte ordet Roofingfilter uppfunnet då, och en bred första MF användes flitigt då det gjorde att man kunde välja band med en första oscillator med kristaller och en andra mixer med osc som var en PTO, och inte behövde byta band på VFO:n eller PTO:n. CX7 var heltransistoriserad förutom slutröret som var ett keramiskt sådant. Den klämde ut rejäla 200 watt med HF klippning. Man kunde köra den oavstämd, det kallades för bredbandsavstämt.... Ja hur gick det då att lyssna med så bred först MF, kanske funkade det? Det fanns ju inga tester i USA på den tiden, som testade prestanda som har med den saken att göra. Kanske kraven var mindre på den tiden när det gäller selektivitet? Sanningen var väl att mottagaren inte var så mycket att hänga i julgranen. Däremot lät sändaren bra med sin HF klipper. Jag vet dom som körde sändaren med en annan mottagare för att höra något. Man fick plocka fram sin gamla DRAKE R4. Här kan du läsa om riggen, en pdf fil med manual och blockschemat på sidan 30. http://www.hamanuals.com/S1/CX7/Manuals/trblgide.pdf
Men då är det ju sant att det krävs smala filter i första MF likaförbannat.... ändå... Ja visst men det finns ju måtta. Jag har berättat att ICOM hade filter i första MF sedan 70 talet, och på c:a 15 kHz bandbredd. Det är en avsevärd skillnad att göra en MF som är 1 MHz bred. Första MF var i CX7:an variabel och på 39 till 40 MHz. Så den dyraste riggen var den sämsta och idag helt underkänd av de som konstruerade den. Men PTO hade den.... Och frekvensräknare som visade rätt på minst +-100 Hz. Här är en bra bild på hur underverket ser ut: http://www.hamanuals.com/S1/CX7_root.html Och visst var den snygg!
Vad man däremot hade i CX7, var otroligt skarpa filter, SSB filter med 2 kHz vid -6 dB och 3 kHz bandbredd vid -60 dB. Nästan hälften så brant som filtren i IC-756PROIII, och det var bra på den tiden. Man åstadkom detta med flera stora kristallfilter. Men vad hjälpte det om mottagaren blandare ihop ett par tre BC band redan innan den mellanfrekvensen där filtren satt. Känsligheten uppges till 1/3 mikroVolt vid 10dB S/N på 28 MHz. Vad det betyder, ja låt oss översätta, 1/3 = 0,33 mikroVolt, S/N betyder Signal till Brus förhållande. En IC-706MKII fixar 10 dB S/N med en kvarts mikroVolt, dvs 0,22 mikroVolt. Siffrorna i dBm är -116 respektive -120 dBm. Så dagens ICOM stationer är 4 dB känsligare. Men PTO hade CX-7:an i alla fall.
Och hur brett är då ett 1 MHz filter?
Ja inte har vi en formfaktor som liknar kristallfilter inte, eller om vi låtsas att det har en formfaktor på 1 till 4. Dvs ungefär som ett enklare kristallfilter, då är ett 1 MHz filter 4 MHz brett vid - 40 dB. Men nu talar vi om filter byggda av spolar och kondingar, ett LC filter. Jag har berättat om dessa breda första MF:ar förr, och vi kan nog tala om att det omtalade Roofingfiltret i CX-7:an på 1 MHz bandbredd är 5 MHz vid -20 dB. Då kan vi nog snacka om att ett bättre filter i första MF skulle ha kunna göra underverk. Men med den konstruktionen som CX-:an hade, krävs bred första MF, då första MF:en är variabel. Det går därför inte att ha ett smalare filter i första MF.
Men varför är inte ett filter den bandbredd som det står på det då?
Jo därför att man specar ett filter vid dämpningen -3 eller - 6 dB. Är det ett 1 MHz filter är det vid - 3 eller - 6 dB 1 MHz brett, om det är svårt att göra, eller dyrt så vill man förstås inte säga hur brett det är vid - 60 dB, eller ens vid - 40 dB. Kunden kan ju "missuppfatta" och tycka att det är en dålig rigg om han får veta sanningen.
Däremot det man kallar SSB filter och som är möjligt att göra smalt, det kan man speca exvis 2,4 kHz vid - 6 dB och 6 kHz vid -60 dB, - ett bra SSB filter.
Drömfiltret önskar man sig ha noll dämpning vid 2,5 kHz bandbredd, och oändlig dämpning vid 3 kHz. Sådana finns inte. Ser vi på filtren i en IC-756PROIII så har vi 2,4 kHz bandbredd vid -3 dB och 3,6 kHz vid -60 dB. Något som inte går att göra med kristallfilter.
Kommer ni ihåg kristallfiltret i annonserna på ATLAS 210 som jag berättade om för en tid sedan, filtren som hade så stor dämpning att man måste använda helsidesannonser för att få plats med den vertikala skalan. Klart att vissa gick på detta.
Från Wolfgangs nyhetsbrev
D-Star repeater nu i södra Sverige, i Gärsnäs (strax väster om Simrishamn).
145.79375 MHz dup - 600 KHz QTH SA7-AXO
AH-8000, (pris 1600:-)ny disconeantenn från ICOM:
http://ham.srsab.se/antennas/ICOM/90701.html
Bra sida med frekvenser:
Sida med kortvågssänadre i världen:
För dig som skjuter, Peltor Maxim Ballastic Shooting Kit 49807 Pris 663:-
http://ham.srsab.se/misc/49807.html
En trevlig sida med radiohistoria:
http://www.historyofpa.co.uk/pages/cw_2LO.htm
Fick detta tips från Benny. Denna sida ger bort ett program dagligen, under en begränsad tid. Programmen kostar normalt pengar: http://www.giveawayoftheday.com/
de
Wolfgang
Swedish Radio Supply AB
Tryckenheter och antennkanoner
Många håller på att labba med tryckluft-kanoner för att skjuta upp antenner. Det finns hemsidor med beskrivningar på sådana, dock anges trycket i PSI, Pounds per Square Inch. Dvs ett amerikanskt 1800 tals mått. Fjärran från Internationell standard. Här är en tabell som visar vettiga måttenheter så att man kan göra sig en uppfattning om hur högt tryck som används.
Omvandling av tryck från PSI till Bar, kP (kilo Pascal) eller, kg/cm2
C:a värden med en decimal.
PSI kg/cm2 Bar kP
10 0,7 0,7 69
20 1,4 1,4 138
30 2,1 2 207
40 2,8 2,7 276
50 3,5 3,5 345
60 4,2 4,1 414
70 4,9 4,8 483
80 5,6 5,5 552
90 6,3 6,2 620
100 7 6,9 690
110 7,7 7,6 760
120 8,4 8,3 828
Här kan du studera hur dessa antennkanoner är byggda: http://www.antennalaunchers.com/antlaunching.html
Det finns massor av länkar och man kan hitta byggbeskrivningar. Men det kan vara svårt att hitta Europeiska eller svenska motsvarigheter till delarna. Med lite fantasi skall det ändå gå.
Nygrader, gon, och vanliga grader
De flesta använder numera 360 graderingar för att dela upp ett varav, eller en period. Vi riktar antennen med graderingar där ett varv är 360 grader. Storcirkelkartan är på 360 graderingar. Fasvinklar och växelströmmens cykel delas upp i 360 grader. På kartan gäller 360 grader. Alla antennrotorer är graderade i 360 grader. Men den där kompassen då, som är graderad i 400 enheter varvet runt, vad är det?
Jo "NYGRADER", eller "gon" som nu är gamla, men var ett försök att förenkla detta med vinklar, till 400 grader per varv.
De 360 graderna delas vid noggrannare mätningar upp i minuter och dessa i sekunder. En grad är 60 minuter och dessa i sin tur är 60 sekunder. När vi med GPS:en får en position får vi den i grader minuter och ev. sekunder. Men det fanns, och finns kvar kompasser med 400 graderingar, detta är en kvarleva från ett försök att SI anpassa och göra vinklarna decimala. Detta med nygrader kom på 60 talet. Både försvaret, lantmätarna, flyget och orienterarna gick med liv och lust in i systemet med nygraderna. Idag är det en hopplös gammal kvarleva... Således var en rät vinkel 100 grader. Nygrader skulle ge en högre noggrannhet och vara enklare. Det sägs att lantmäteriet fortfarande kör med nygrader. Att nygrader skulle komma in i växelströmsläran har jag dock aldrig hört talas om. Däremot finns det Amerikanska system med 64 "enheter" per varv, detta har med Yard som längd och breddmått att göra. Så skall du skaffa en kompass se då till att få det gradsystem du vill ha. Det finns de som försvarar nygraderna, liksom de som förkastar systemet. Bäst är att ha kunskap i ämnet, så man inte åker dit på något fel. Idag är 360 grader en SI standard. Så den där kompassen som blev med hem från lumpen, eller som du köpte på ÖB, eller som du fick i scouterna, orienteringsklubben, eller köpte på 60 talet, med 400 grader, ja den är bara att slänga, eller kanske man kan räkna om den till "riktiga" grader... Faktorn blir 1,111111111111. Eller åt andra hållet 0,9. Dvs 350 nygrader x 0,9 blir 315 vanliga grader...
För att göra det ännu mer komplicerat, SRS säljer antennrotorer som har 470 grader. Vad är då detta?? Inte så märkvärdigt faktiskt, det handlar om att den går mer än ett varv. Avsikten med detta är att kunna köra antennen fram och tillbaka över ändstoppet. Rotorn är graderad i 360 grader för ett varv, men har en överlappning åt båda håll.
När vi då skall såga av en taklist i 45 grader, så blir vinkeln med nygrader 45 x 1,1111111111 = c:a 50 nygrader. Som tur är hakade aldrig snickeribranschen in på nygraderna, och det är svårt att hitta handverktyg med nygrader. Men en "smygvinkel" finns att köpa, liksom en "vinkeltermometer". Men försök inte bygga om ett Smith Diagram till nygrader.
Det där med vinkeltermometer var väl ändå ett skämt, både ja och nej. Många har väl bett den unga pryoeleven att hämta en vinkeltermometer, eller ett ögonmått. Men det finns faktiskt vinkeltermometer, kolla här: http://u3060.shellkonto.se/bilder/752.jpg Jag har faktiskt en sådan och har skojat med många.
Så då kan man fråga sig varför temperaturen är i grader?
Dvs vi har idag 12 grader Celsius. Bra fråga. Ja det kommer sig nog av gamla myter det oxo. Förr sade man 12 grader "centigrade". Vi hör än i dag Amerikanska radiostationer som säger "centigrade", och menar Celsius skalan. Centigrade avskaffades för mer än 60 år sedan, till förmån för graderingar Celsius. Då den delades upp i 100 grader från vattnets fryspunkt till kokpunkt tyckte man att det var "cent", dvs hundradelar. Inget är ju mer fel, Celsius temperaturskala är inte en hundradels skala, den går till flera miljoner grader C. Så det borde vara mer rätt att säga att temperaturen är 12 Celsius. Annars borde vi väl säga "grader Volt" oxo. Eller jag kör "100 Grader Watt" uteffekt. S-metern däremot säger vi S-enheter, inte grader S. Men Norrmännen, de säger faktiskt: du är 7 S-Grader, om S-mätaren. Idag är dock ordet grader så förknippat med just temperatur att det bara blir så.... Det Engelska ordet "grades" är inte självklart betydelsen grader, utan kan tolkas som enheter, gradationer, nivåer. Så det hela är ganska svårt.
"Bråkstaken", eller min rubrik "räkna med bråk"
Jag efterlyste kunskap i hur man multiplicerar bråktal. Utmaningen var detta tal: hur man multiplicerar 3/8 med 5/35?
Så här svarar Kjell:
Roy!
Det är minsann lättare att gå i skolan nuförtiden. Nio knapptryckningar ger resultatet 3/56 och ytterligare en ger "ungefär 0.053571428...".
Den skitbilliga fx-82MS har bara LINE display, men det räcker, som synes härovan.
Groetjes,
Kjell
Roys kommentar, tre femtiosjättedelar är svaret, ja inte dåligt att man på en modern dosa kan utföra den här beräkningen. Enklare multiplikationer kan man fixa i huvudet, exvis ½ x ½. Dvs en halv gånger en halv, det borde blir en kvarting, 1/4. Dvs produkten av två halvor är en kvarting. Att detta stämmer kan man kolla genom att rita en kvadratmeter, rita i skala ett till tio. Dvs med decimeter på ett papper. En halv sida ggr en halvsida blir en kvarts kvadratmeter.
Standby strömförbrukning max 1 Watt i framtiden
Jag har varit inne på saken förr, under rubriken energi för radioamatörer. Fler och fler apparater drar ström när de är avstängda, eller när man tror att de är avstängda. Nu kommer ett nytt EU direktiv, där det ställs krav på att apparater inte får dra mer än 1 Watt i stby effekt när de är avstängda. Klart positivt. Men hur mycket är då 1 Watt? Använder vi Ohms lag, vi nöjer oss med Ohms lag för likström, då vi talar om medeleffekt och vid belastningar som liknar resistiva laster. Vi får då 4,3 mA. Det låter ju väldigt lite. Några ynkliga milli Ampere. Låt oss då se på energiförbrukningen istället, dvs det vi betalar för, produkten av effekt och tid. Med en grej som drar en Watt, eller 4,3 mA, dygnet runt får vi c:a en kWh per månad. Ja en krona kan vi väl betala per månad. Det har vi råd med. Men i ett vanligt hushåll kan det finnas 20 st sådana här saker som står på. Och vi kan räkna med att betala för 250 kWh per år, dvs 200 kr. Låter väl överkomligt det oxo. Men detta är då den maxnivå som EU kommer att kräva. I verkliga livet kanske vi har det mångdubbla då många apparater drar upp till 15 Watt i stby effekt. Kanske vi betalar 500 kr per år i stby energi. Och det mesta, ja kanske 99 procent av stby strömmen går ju till värme och sådan är ju skön att ha. Dock med en värmepump får vi värmen för en femtedel av den kostnaden. Dessutom stör ofta apparater med standby ström, i radio.
Kanske skall man sanera sitt hem från onödiga standby effekter. Vi måste mäta strömmen i alla nätsladdar som står på. En vanlig digital Voltmeter har oftast ett läge för växelström. Kolla upp med manualen, sätt den i serie med strömkällan och apparaten. Och med hjälp av Ohms lag kn du räkna ut vad som förbrukas i huset, eller lägenheten. Du kan se att det handlar om 2 mA och upp till 100 mA, exvis för en "avstängd" TV. Se Ohms lag i nästa rubrik. Vi ser där att vi behöver använda den sista formeln. Effekten är produkten av spänning och ström.
Exvis 230 Volt ggr 0,0043 Amp = 1 Watt. Obs att du måste skriva strömmen i Amp.
När du fått fram effekten för respektive apparat är det bara att summera dessa och multiplicera med tiden för att få energi.
OHM:s LAG
Strömmen i Amp. skrivs som I, U står för spänning i Volt, R för motstånd i Ohm, och P står för effekt i Watt.
För att beräkna Strömmen kan man använda dessa tre formler:
I = P/U
I = U/R
I = Roten ur P/R
Spänningen får man ur dessa formler:
U = I xR
U = Roten ur PxR
U = P/I
Resistansen får vi genom dessa tre formler:
R = U/I
R = U2/P (spänningen i kvadrat genom Effekten)
R = U/I
Effekten kan vi få med tre formler:
P = I2xR (Strömmen i kvadrat gånger Resistansen i Ohm)
P = UxI
P = U2 / R ( Spänningen i kvadrat genom Resistansen i Ohm)
Att få bort standby effekten då?
Eller få ner standbyeffekten i hemmet. När vi väl har sanerat och funnit att det finns 23 st apparater som tillsammans ligger och pumpar ut 134 Watt dygnet runt, hur får vi bort detta då? Kunde vi få bort den skulle nog S-mätaren sjunka betydligt på kortvågsmottagaren. Kunde vi inspirera även grannarna kunde vi kanske få ner S-metern till nära noll. Men det blir ju ett stort jobb. Gå rum för rum och notera varje grej som finns ansluten till elnätet.
Några metoder:
1. Be alla i familjen att dra ur alla små laddare när de inte används, dvs småladdare till mobiltelefoner, kameror MP3 spelare, datorer....
2. Upprätta en laddplats, exvis i pannrummet, där man sätter upp kanske 7 st små laddare dit familjens medlemmar går när de skall ladda sin mojäng. Där skall då finnas möjlighet att slå av samtliga med en sladdosa med strömbrytare.
3. Undersök om det inte finns små nätaggregat, laddare etc som inte används, mobilen är slängd för länge sedan men laddaren sitter kvar, bort med skiten bara.
4. TV, Video, DVD, Digital-TV mottagare, ja nog står den en skaplig mängd apparater i standby på TV bänken. Kanske 33 Watt tillsammans. En huvudströmbrytare som SKALL användas, kan vara en lösning.
5. Amatörradiostationen, kanske står nätagget på hela tiden? Dygnet runt. Kanske står riggarna på i 6 timmar varje kväll, medan du sitter vid matbordet, TV:n eller klipper gräset. Ett 13,8 Volt PS, tre riggar, och du står och pumpar ut 100 watt. Stäng av ofta, eller sätt dit en huvudbrytare.
6. Datorn är en rätt stor energiförbrukare, vi talar om mer än 100 watt här, även den går att stänga av. Det kanske går att koncentrera datoranvändningen och den behöver inte stå på hela kvällen. Kolla skall du se att även den har ett par, tre eller fyra små nätaggregat som driver högtalare, printer, musladdare och skanner. Kanske det ligger och drar 22 Watt när du tror att datorn är avstängd.
7. Vitvaror, kyl, frys, tvätt, disk, spis, laddare till damsugaren, till äggvispen, nog finns det standbyström i köket oxo, kaffebryggaren står i timmar och håller det gamla kaffet varmt och luthalten bara ökar....... Idag har vi spisar som drar 30 Watt när de är avstängda. Bara för att displayen skall lysa om vi vill sätta på värmen. Se då till att få in en huvudbrytare för spisen. Kanske går S-metern ner kraftig av detta.
Så gå nu till grannarna och berätta att du sänkt elräkningen med 560 kr per år och dessutom fått bort en massa radiostörningar. Kanske han vill göra en sanering oxo med följden att du får ner din S-meter ytterligare.
Våra utställningar och teknisk support på ICOM klassiker
Det är höst och med det en del utställningar, på loppisar etc. det är mycket trevligt att träffa alla våra kunder, vänner på radio, alla trevliga människor med radiointresse. Anledningen till att vi reser och släpar med oss alla grejer, för att ställa ut, är förstås för att kunna sälja ICOM grejerna, de behövs visas, vi behöver berätta om grejerna, inspirera våra kunder, och göra affärer, som ibland kräver öga mot öga. Ibland blir jag låst med frågor på 30 år gamla radiogrejer, det är inte särskilt kommersiellt att stå och prata antikviteter, tänkbara fel, och hur man lagar en så gammal sak, det är inte därför vi investerat i att åka på utställning. Det händer att jag blir "låst" i en halvtimme i flera omgångar under en utställning, för att lösa problemet med en IC på en 27 år gammal grej. Tyvärr kan jag inte ta med alla 500 scheman på ICOM:s historik på de här utställningarna, tyvärr räcker inte min lilla hjärna till för att komma ihåg alla komponenter i 300 amatörradiostationer, även om man tyckts vilja avkräva mig detta. Låt oss hålla på med det en utställning betyder, dvs sälja och visa nya grejer.
När det gäller de gamla fina antikviteterna, så hör av er per mejl, så har jag en chans att tänka lite, ta fram scheman, och titta i reservdelslagret, och efterhand ge ett bra svar. Ofta ett bättre svar än under stress på en utställning. Jag tycker det är roligt med de gamla fina ICOM grejerna, och har massor av kunskap och erfarenhet i skallen efter 31 års arbete. Det är mycket roligt att kunna hjälpa den som vill få igång sin gamla IC-701:a, 720, 740 etc. Det är mycket roligt att så många ger sig på att renovera upp och skrapa fram en gammal ICOM klassiker ur halmen. Men ni måste ha lite tålamod, det kan inte ske på högsta prioritet. Bli inte besviken om jag under en utställning ber er återkomma, med problemet på IC-730:n, i ett mejl så skall jag när tid ges ge ett gott svar. Att kunna ge tekniskt support kostar tid och pengar. Inga andra företag i elektronikbranschen ger överhuvudtaget ingen support varken gratis eller på grejer äldre än på sin höjd 5 år. Och absolut inte under högsta prioritet på en utställning.
Bli inte besviken om jag under en utställning ber dig att återkomma med problemet på ICOM klassikern i ett mejl, så skall jag när jag får tid, ge dig ett gott svar.
Saxat från Wolfgangs mejlingslista
Skybrary, allt du vill veta om flyg.
http://www.skybrary.aero/landingpage/
RadioComm är ett gratisprogram för att programmera ICOM:
http://www.arachnoid.com/radiocomm/index.html
Kenwwod Smart memory ett program för att programmera Kenwwod:
http://www.xs4all.nl/~pprevoo/ksm/
Voice Descrambler, ett gratis program för att avkoda inverterad signaler som man kan hitta på VHF & UFH bandet.
Man använder ljudkortet frö detta.
http://xoomer.alice.it/aporcino/VoiceDescrambler/index.htm
Oscilloscope med din PC och Windows. Gartisprogram:
http://www.electronics-lab.com/downloads/pc/002/index.html
QSL maker, ett gratis program för dig som vill göra egna QSL:
http://www.iw5edi.com/ham-radio/?qsl-maker,63
SatSignal, ett avkodningsprogram (sattelitfoton) för NOAA APT, Okean, Meteor 3-5 mfl satelliter.
http://www.david-taylor.myby.co.uk/software/satsignal.htm
Lyssna på PC-styrda radio över hela välden:
http://www.globaltuners.com/home.php
73 de
Wolfgang
Det blev inga roliga historier denna gång, får hoppas på nästa brev.
De
SM4FPD Roy