Dags igen för ett nytt brev

Tiden går och det är höst på riktigt, höstens amatörradioevenemang är över, åtminstone de SRS ställer ut på. Kaliber som måttenhet har rönt stort intresse, vi får lära oss mer om det sättet att mäta bössor med. En D-STAR repeater har kommit igång i Värmland, och amatörradion går nu in i ett digitalt skede, liksom komradio för yrkesbruk gör. Hobbyn kan därmed hålla jämna steg med yrkesradio. Vi tjatar på lite om IC-7200, många frågar, och jag försöker svara på de viktigaste frågorna. Lite mer synpunkter om valet av antenntråd, av SM6APQ.

Absolut sista chansen att skaffa sig en IC-703 närmar sig, jag berättar lite sammanfattande om den trevliga 703:an. Det är älgjaktens tid, många radioamatörer sitter där ute i skogen med en ICOM jaktradio i näven. Många jägare som inte är radioamatör sitter där med en ICOM jaktradio i näven. Lyssna på jaktkanalerna om du gillar att lyssna. Pass på för TROPO i höst!

TROPO på DV? Hur låter det? Finns det?

Nu bara en enda obokad IC-703 kvar. 703:orna kommer i November.

Kalendern

Är väl inte så aktuell då höstens evenemang som SRS deltar i är slut nu. Men årsmötet är kvar, snart kommer Eskilstuna med här….

SSA årsmöte 2010

Redan? Ja killarna i Göteborg jobbar för fullt, och har öppnat hemsidan.

Kolla här: http://www.radioaktiv.se/ssa2010/

Givetvis kommer SRSAB med utställning.

SSA årsmöte nästa år äger rum 2010-04-16 till 18. Dvs April nästa år.

Hur gick det i haninge då?

Lördagen den 3 okt och prylmarknaden.

Det gick bra, här är bilder : http://www.sk0qo.se/2009/091003.htm

En mycket bra organisation, trevligt arrangerat, proffs kan man säga om klubben! Mycket bra hjälp med att bära in och ut våra prylar gjorde att allt gick snabbt och lätt. Bara beklagar att de som inte kom, inte fick uppleva det hela och göra fynd. Det lär finnas radioamatörer som ännu inte sett en IC-706all, eller en IC-7200. Tyvärr regnade det senare på eftermiddagen, och att åka hem via Stockholm centrum blev inte den fina upplevelse man väntat sig.

Hur gick det i Norrköping då?

Lördagen den 10 oktober och prylmarknaden, eller loppisen, välj namn själv.

SRS var som vanligt där och utställningen var klar innan insläppet. Dock var det en del som lyckades tränga sig in före öppningstid, för oss utställare kan detta vara lite stressigt då de dels är i vägen för vårt bärande av våra utställningsvaror, dels vill man passa på att tala med oss innan vi öppnar. Ibland måste vi vänligt be att de återkommer efter öppnandet, för att vi skall hinna få upp vår utställning. Man har ju inte stigit upp kl 0500 och kört 30 mil för att ha tid över att bygga utställningen med pauser för sådana saker. Annars var det full fart, massor av säljare, massor av folk. Det talades om minst 250 besökanden. Roligt, högljutt sorl, massor av handslag, och intresserade kunder på våra grejer.

Men visst är det lite stressigt att köpa en transiver på dessa mässor

Massor av folk, svårt att riktigt komma till tals med oss på SRS, svårt att höra vad vi säger, lätt att missuppfatta, inte så lätt att bestämma sig trots fina mässpriser. Och visst skulle man vilja diskutera lite mer, och fråga lite mer om hur radion funkar, och hur finansieringen funkar. Någon kommer och klämmer sig emellan och börjar prata, med mig eller Wolfgang, och man kan känna sig lite bortkommen. Visst blir det så, bland 250 pers skall man, eller vill man ha ett förtroligt samtal inför eventuellt köp. Inte så lätt, i ett sorl, som kan liknas vid 110 dB brus, spring, och svårt att koncentrera sig. Och visst känner vi detta, vi känner att man inte riktig kunde ge rätt svar i lugn och ro, vi hann inte prata till punkt, vi hann inte få ditt fulla förtroende.

Men vad gör man då?  Hur får man mer lugn och ro för att slutföra eventuell affär till det attraktiva mässpriset? Lugnar sig så klart, det finns en dag efter detta. Ta telefonen och ring mig eller Wolfgang på måndag eller tisdag veckan efter. Säg som det är bara, att du inte riktigt kom till, och blev störd av massor av folk och inte kunde mellan fyra ögon göra en affär i lugn och ro. Prata i telefon med tekniken med mig och om pengar med Wolfgang. Få mässpriset och slipp frakt och PF avgifter.

Wolfgang meddelar

I egenskap av HAM försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen med Webshop nu funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med kortet och slippa PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS.

http://ham.srsab.se/

Du kan nu registrera dig som kund i vår Webshop.

Betalning sker med kort eller mot postförskott. Vid postförskott tillkommer postförskottsavgift på 53:-

Du som är kund sedan tidigare, kryssa i rutan "Befintlig kund".

Är du osäker på om du redan är kund, kontakta oss. Fråga efter Wolfgang, Carina Janneby, Madeleine eller Marie.

de

Wolfgang, SM4JMY

D-STAR repeater i Karlstad igång nu (D-STAR)

Den första oktober 2009 startades en DV DD relästation i Karlstad. Repeatern körs vid SRS lokaler och med två antenner i våra master. Två kavitetsfilter står för att den skall kunna gå i full duplex. Detta är ett medelbra QTH, men med mycket långa koaxialkablar. Räckvidden blir därför inte allt för imponerande. Men detta är första steget att digitalisera amatörradion i Värmland. Kommande steg blir att ansluta repeatern till internet, varvid vi får tillång till över 300 DV relästationer ute i vida världen.

DV repeatern i Karlstad sänder på 145,7626 MHz

Infrekvensen är 145,1625 MHz

Dvs med 600 kHz duplexavstånd, men på en 12,5 kHz kanal.

Anropssignalen är SK4NI  C   obs att C står för VHF repeater och skall stå på åttonde pos, dvs två mellanslag efter I.

Du sätter då i R1 eller RPT1 till SK4NI  C

Vid My Call sätter du din callsign

Vid UR står det lämpligen som i default CQCQCQ.

Prova att lägga in den här frekvensen i din DV, DD radiostation, har du bara FM än så kan du prova att lyssna, när en DV DD station sänder hörs en bärvåg modulerad med en ”ljummet” brus. D-STAR repeatern sänder som om den skulle vara bärvågstyrd dvs den ligger inte ute med bärvåg utan man hör sändningspassen.

D-STAR Simplex 145,3750 MHz (D-STAR)

En stor del av DV trafiken sker på simplexfrekvenser, vi har ju inte så många D-STAR relästationer ännu.

Den vedertagna simplexfrekvensen är 145,3750 MHz. I början av DV:eran använde man 145,3375 MHz. I Karlstad är 145,3750 MHz en lokal FM frekvens, och för att det inte skall bli konflikter ligger DV trafiken oftast på 145,3375 MHz. Lämpligt är att ha båda frekvenser inlagda i skanningminnet. Kanske med både FM och DV. Och med Auto detect inställd i DV riggen. Så om en mobil station kommer och passerar Karlstad, och ropar CQ DV på, 145,3750 MHz så klart att man skall kunna höra honom, och svara för att köra ett QSO. Lång-QSO:n QSY:ar i Karlstad då till 1345,3375 MHz. CQ DV görs i södra Värmland, på 145,3750, 145,3375 och 145,7627 MHz (-600 kHz). Olika DV QSO:n kan givetvis QSY:a till önskade lediga frekvenser efter smak.

D-STAR, gå med i D-STAR forumet (D-STAR)

På http://www.dstarforum.se/forum/index.php  finner du ett D-STAR forum.

Studera vad som händer i digitaliseringen av amatörradion, ställ frågor, dela med din om dina erfarenheter. Berätta vad du hört och kört. Särkilt spännande vore ju om hösten bjuder på lite TROPO och vad som händer med sådan vågutbredning och D-STAR.

D-STAR på Wikipedia

http://en.wikipedia.org/wiki/D-STAR ja så vedertaget internationellt är nu D-STAR. Gå dit och läs för att få en annan förklaring på systemet. Det finns en del länkar där, bland annat ”bygg själv för D-STAR”. ”Första icke ICOM D-STAR repeatern” etc.

Bandbredden vid D-STAR är liten (D-STAR)

Den tar upp en bandbredd lik den som vid AM, eller mindre än hälften av en FM signal. Att köra DV och DD på en 12,5 kHz kanal går därför utmärkt. Men nog finns det äldre FM stationer med både 25 kHz och 50 kHz kanalavstånd och därmed bandredder på 20 – 40 kHz kvar där ute hos radioamatörerna. Det finns en risk att 12,5 kHz kanalsystemet, särskilt vid FMn kommer att störa en sådan mottagare. Man kan nog säga att FM stationer för kanaltrafik på 145 MHz med kristaller, och från tiden före 1980 kan vara mycket breda. Givetvis kan det bli problem åt andra hållet, dvs att en äldre 25 eller 50 kHz kanalstation är för bred i sändning, och därmed stör trafik på 12,5 kHz kanaler.

Nya radiostationer med DV DD och DR (D-STAR)

Kommer i en aldrig sinande ström, den nya lilla handapparaten IC-E80D tyx bli en toppgrej. Tillsammans med ID-E880 har en del nya D-STAR funktioner tillkommit, det handlar mest om handhavandet där då DR betyder nya funktioner som underlättar trafik över repeaterstationer, och särskilt vid trafik via flera D-STAR länkar och Internet.

D-STAR står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio

D-STAR på svenska blir då: ”Smart digital teknik för amatörradio”

DV står för Digital Voice, dvs. digital röstöverföring, eller digital telefoni.

DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.

DR står för Digital Repeater, och snabbuppkoppling via D-STAR relästation, ett nytt driftsätt som finns i senaste generationen D-STAR radio.

Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass. D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA) Men kan användas fritt av alla som bygger radio.

D-STAR är ett trafiksätt utvecklat av radioamatörer, för radioamatörer och för framtiden.

Varför är D-STAR större i andra länder?

Än i Sverige? Är det så? Det finns mängder av hemsidor för D-STAR aktiviteter och D-STAR byggen, D-STAR repeatrar från många länder. Inte minst från USA, Frankrike, England, Tyskland, Japan. Varför har inte SSA någon som skriver en D-STAR spalt? Varför har OZ tre internetanslutna och Norge två Internetanslutna D-STAR repeatrar, och SM ingen än. Ser vi på saken lite mer statistiskt så är det väl så att D-STAR är rätt stort per antal radioamatörer i SM. Att vi ligger efter både OZ och LA är en sak, som vi nog snart kommer att slå. Men antal D-STAR radio per antal radioamatörer är nog minst lika stort i SM som i alla andra länder. Men de är ju minst 100 ggr så många radioamatörer i USA, och klart att det måste bli många fler eldsjälar då. Man kan kanske säga att D-STAR är ett storstads fenomen, dvs att det är mer lockande att med små handapparater i större städer köra DV. I SM är vi ju mer vana vid stora repeatrar som täcker en radie på 50 – 100 km. Men även det klara D-STAR, och det finns ju D-STAR även på 145 MHz. Ser vi på utvecklingen per tid så ter sig D-STAR utvecklas explosionsartat, jämfört med hur det var på SSB tiden, eller FM tiden. I många länder ser man D-STAR som ett bra system för samhällstjänst, samband vid tävlingar etc.

Nu finns det bara 1 st IC-703 kvar

Av de som kommer från sista produktionen, som beräknas vara hos SRS i november. Nästan alla är redan bokade. Nu endast en obokad kvar, (nu är 2009-10-13). Sen finns mycket begränsade möjligheter att få sig en IC-703. Någon mängd av begagnade IC-703:or lär det knappast bli.

Vad är då en IC-703?

IC-703 ser ut som en IC-706all. IC-703 lämnar 10 Watt, IC-703 drar mycket lite ström och lämpar sig att köras på batteri. En IC-703 kan köras tills batteriet är nere på 9,6 Volt. En IC-703 har en inbyggd antennavstämmare, som liknar AH-4, dvs som kan avstämma nästan vad som helst, exvis den berömda järnsängen. IC-703 har heltäckande mottagare, och 50 MHz. IC-703 har CW, AM, LSB, USB och FM. IC-703 har inte 145 och 432 MHz banden. IC-703 har 455 kHz som filtermellanfrekvens och använder sig av ICOM:s berömda CW filter FL-52A, FL-53A. IC-703 låter vid telefoni lika bra som IC-706all. IC-703 har en gul display, av samma typ som IC-706all. IC-703 kan delas likt IC-706all. Ja IC-703 har nog en något bättre HF mottagare än IC-706all. IC-703 kan köras i strömbesparingsläge, och drar c:a 450 mA i stby. IC-703 är helt enkelt en mycket trevlig liten radio. IC-703 är en toppgrej som saknar motstycke bland konkurrenter. IC-703 är en utmärkt AM mottagare för den som saknar IC-R75 som ren mottagare. Den som skaffar sig en IC-703 kommer troligen aldrig att ångra sig, även om det inte blir så mycket portabelkörning, det är ju kallt och blött ute. IC-703 är som IC-706all en odödlig design, som kommer att vara fullt modern i många många år. IC-703 tål att köras med ett slutsteg, den har en så ren sändare att den håller sig inom bandgränserna även med 1 kWatt PA. IC-703 har ett välkonstruerat ALC system och splattrar inte. IC-703 är mycket robust och det har knappast varit några fel på den genom tiderna. IC-703 har en första MF på 64 MHz och det finns kristallfilter i första MF. Man måste inte köra portabelt för att uppskatta en IC-703, den funkar lika bra hemma som huvudrigg på HF. IC-703 är mycket omtyckt bland telegrafister, och lämpar sig bra för Morse, PSK, Baudot Amtor etc.

Den inbyggda antennavstämmaren i IC-703

Är heltäckande dvs klarar alla frekvenser och antenner på kortvågen, IC-703 är då säker även om vi får nya amatörband i framtiden. Den inbyggda antennavstämmaren är av samma typ som AH-4, men mindre och får plats inne i IC-703, den klarar dock till skillnad mot AH-4 även det lägsta bandet 1,8 – 2 MHz. Givetvis gör en antennavstämmare som stämmer av en järnsäng, inte en järnsäng till en bra antenn. Givetvis bör du använda en skaplig antenn om du skall köra 10 watt med en IC-703, och portabelt. Men man kommer långt med en långtråd som stäms av på alla HF band. Bygger du ett par dipoler, eller någon flerbandsantenn med koax och låter sedan den inbyggda avstämmaren i IC-703 göra jobbet utanför resonanspunkterna kommer du att få goda resultat.

IC-703 och handhavandet

Handhavandet liknar IC-706all, och är mycket enkelt att lära sig. Defaultinställningarna duger att köra med för den som inte gillar att gå in i menyer. Inställda saker som VOX, BK, FBK COMP etc syns i bildskärmen och man måste inte hitta rätt meny för att veta om VOX är på eller av. Den som är lite rädd för menyer, kommer efter några timmar att inse att detta var ju skitenkelt. Den som gillar bra design kommer att älska sin IC-703 och dess handhavande. Att rygga för myter om att det är svårt ”med alla dessa menyer”, han bör nog fundera på om det inte är en myt att vissa säger så. Oftast är det så att de som sprider sådana myter inte ens har sett en IC-703.

Blockschemat IC-7200 (IC-7200)

Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 – 2 MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För 0,03 – 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för 50 – 52 MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens ”yttertak”, det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF, 60, 455 kHz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, 7800. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 kHz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som matas in i DSP burken.  DSP burken ger oss med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt till sändaren.

Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn.

”Filterfabriken” i IC-7200

Är lite enklare än i ICOM:s större riggar. Men kanske enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara at vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen kronor om det vore som förr.

Kan man köra gamla tillbehör på IC-7200?

Tillbehör från tidigt 80 tal, som IC-2KL, AT-100, AT-500, AT-150 eller AH-2, AH-3, AT-120, AT-130, AT-140all. AT-180 är inte gammal men den går att köra med IC-7200. När det gäller de gamla grejerna så styrs de av en sk ”band Voltage”. LDA spänning. Det går att sätta på en sådan funktion i IC-7200, så svaret är JA!  Det går att köra de uppräknade tillbehören på IC-7200, liksom IC-7000.

Mer om repaterbyggen

För ett tag sedan sände jag ett nyhetsbrev som handlade om att bygga repeater. Filter etc.

Jag fick detta tips av Linus, en sajt där man kopplar två ICOM stationer av yrkesradiotyp till en relästation, tydligt beskrivet:

http://www.prestonmoore.com/repeater.html

Mer om GELOSO

Med anledning av att jag nämnde GELOSO i förra brevet, Så här skriver SM5DFF:

Hej Roy.

Om man byter ut glimmerkondensatorerna i Geloso VFO mot keramiska NP0 och kompenserar med någon liten N750 räcker det med fem minuters uppvärmning. Om du hör de Geloso-drivande gubbarna igen på bandet kan du tipsa dem om denna

sida:

http://hem.fyristorg.com/sm5dff/geloso.htm

Lennart -DFF

Kaliber (måttenheter)

Karl Arne hakade på det här med kaliber. Och har följande tillägg, jag kan bara hålla med om han som tyckte att en standard är bra, och alla borde ha en. En verklig lektion i standardiseringens ädla kost och en kunskap som är svår att hitta.

Han skriver så här om hagelbössor och kaliber:

En ganska "lurig" kaliberangivelse är den som förekommer för hagelgevär.

Någorlunda moderna hagelgevär förekommer i kalibrarna 10 - 20 ("vildsvinsbössa" - "dambössa")*. 

Det 12-kalibriga hagelgeväret är sannolikt det vanligaste.

De flesta vet att lägre kalibertal motsvarar grövre pipa, men hur många vet hur detta hänger i hop?

Hagelgeväret i sin moderna form har sina rötter i England. De excentriska engelsmännen kunde givetvis inte ange grovleken på pipan i något direkt översättbart mått som tum, utan hittade på ett i sammanhanget oöverträffat långsökt mått.

Kalibern anges i det antal sfäriska kulor som passar i pipan som kan tillverkas av ett pund (453,6 gram) bly.

Genom lite algebraiska manipulationer kan man komma fram till

sambandet:

Kalibern i mm = 42,41/(tredje roten ur[kalibern])

Man ska vara lite försiktig med dessa mått, eftersom piporna i hagelgevär sällan är helt cylindriska, ofta är de "trångborrade"

* Observera att en "dambössa" inte är ett gevär som man skjuter damer med, utan är ett gevär med låg vikt och rekyl, som damer ansågs kunna skjuta med.

73 de Karl-Arne SM0AOM

SAXAT från Wolfgangs mejlingslista

Vår HAM säljare sänder ibland ut ett nyhetsbrev även han. Vill du vara med på hans lista, sänd bara ett mejl och anmäl ditt intresse.

Tekniska böcker att ladda ner:
http://www.pmillett.com/technical_books_online.htm

Nu är Ölands Radioamatörers webbplats färdig:

www.sk7rn.se

Add a voice beacon to a D-Star gateway
http://www.digtrx.com/beacon/

Reciprok-licens (gäst) :
Reciprok licens, vilka länder kan du köra radio utan reciprok (gäst) licens. PDF 3.8MB

Mer info om reciproka licenser.
SM3LIV har beskrivit hur man får en reciprok licens.

IPHONE

Om du vill skapa en egen ringsignal till din Iphone, så finns gratisprogrammet iRinger:
http://www.iringer.net/

Du skapar en ringsignal som som iRingar omvandlar och för över till iTunes.

För att få över ringsignalen, måste du synkronisera den från iTunes.
Ringsignalen visas i iTunes under RINGSIGNALER.

Ringsignalen hamnar sedan bland de andra ringsignalerna.

Tröttnat på Itunes? svårt att föra över musik mm till din Iphone?
Här är ett suveränt gratisprogram:
http://www.copytrans.net

Ladda ner musik gratis och lagligt:
http://www.chilirec.com/?p=13

Våra kommande utställningar

3 oktober 2009 prylmarknad , Haninge
http://www.sk0qo.se/

8 oktober 2009 Motala radiomuseum

10 oktober 2009 Loppis Norrköping

73 de Wolfgang

Url : http://ham.srsab.se
Url : http://icom.nu

Benke, SM0PNL visste saker om kaliber oxo:

Hej Roy! Du skriver om kalibrar etc. Gamla runda kulor för hagel och till kanoner var baserat på skålpund, om man fick 36 kulor av ett skålpund var

kalibern 36 osv. ofta kallade man kanoner för 12 pundare 6 pundare 12 respektive 6 skålpund per kula.

1 skålpund = 425 gram ungefär!

Tack för newsletter!

 73 de Benke 

Antennkanon för antennuppsättning

Jag har tidigare länkat till byggsidor för att bygga en tryckluftdriven kanon för att få upp antenner högt i träden. Frågan är hur en sådan mäts i kaliber, kulan brukar ju vara en tennisboll. Så vad för kaliber har en tennisboll?

Bra fråga, låt os nu gå vidare,       absolut.

Anders visste ännu mer om kaliber:

I Sverige är den grövsta kalibern som är laglig 12 och även 16 och 20

används. Klenare än kal 20 är inte godkänd för normal jakt. (Hagel)

Kulvapenpipor har vridna räfflor för att kulan ska rotera och bli

stabil. Därför kan ett kalibermått vara mätt mellan bottnarna, eller

mätt mellan toppen på räfflorna eller medeldiameter samt den faktiska

diametern kulan har, innan den farit igenom pipan och blivit räfflad.

Lustigt med kikarsikten är att diametern på linsen även i USA mäts i mm,

men mellantuben, där man fäster kikaren är en tum. Längd och vikt går

också oftast enligt USA "standard".

För de som handladdar kulammunition är det ännu mera förvirrat. Där

blandas SI med andra hej vilt. Krutvikter anges oftast i grains, även

bland svenska laddare och fabrikörer. Kulvikt är 50-50 grains och gram.

Hastighet m/s här och fot per sekund i USA. Krutvikter i hagelpatroner

i USA anges i den lite udda enheten dram. Och det här är bara

början.... En SI-förespråkare som tar sig an vapenvärlden vet endera

inte vad han gör eller så är han en självplågare utav stora mått. Hihi :D

de Anders

Nog finns det slätborrande handvapen för blyrundkulor, men det är mer historik

De

Roy

DK0WCY sänder solprognoser och man måste kunna läsa Morse för att få del av dess data. Men när det är Aurora lägger den ut bärvåg och sänder i Morse ”STRONG AURORA”. Så även en icke telegrafist skall kunna höra vad som är på gång. De här fyrarna är för övrigt utmärkta konditionsvarnare för 10 och 3,5 MHz. Testa även nya riggens smal CW filter, exvis med IC-756PROall eller 7600 kan du testa hur det låter med 50 Hz bandbredd och en svag brusig signal. Hörs den överhuvudtaget på den gamla riggen?

Att välja antenntråd

Bengt SM6APQ har skrivit en bra artikel i ämnet att välja antenntråd. Både historik, kemi och fakta, samt förlag till material. Observera att Bengt tar upp det underliga faktum att radioamatörer köper transparant högtalarkabel, förmodligen bara med avsikt att man tror att antenntråd ”måste” ha genomskinlig plast. Och att det ändå motsvarar vanlig FK eller RK med svart, röd, brun eller blå plast. Kanske man tror att radiovågorna ”lyser” bättre genom transparant plast? Låt mig bara lägga till att valet av gulgrön FK till antenner är ett dåligt val, ha respekt för skyddsjordledaren och bygg inget som det kan bli missuppfattningar om. Dvs använd bara gulgrön som skyddsjordledare i elnätet. Så här skriver Bengt:

Antenntråd (av SM6APQ)
När jag började min amatörbana i början av femtiotalet, var det aldrig några diskussioner om själva tråden till dipolen. Man inköpte hårddragen 2 – 3 mm (diameter) koppartråd hos t ex Metallverken. Hos radiohandlarna fanns vacker, mjuk och böjlig 49-trådig kopparlina avsedd för BC- mottagning på framförallt mellanvåg. När Ingemar Johansson boxades i New York åren 1959 till 1960 såldes mycket av denna vara. Radio Luxemburg på 208 meter återutsände matcherna för svenska lyssnare. Den 49-trådiga linan var förvisso lättare att handskas med, men dyrare och hade en tendens att på västkusten först "svartna" sedan ärja mellan de fina trådarna och till slut bli skör och som en del uttryckte det - ruttna. Den var i färskt tillstånd lätt att löda på feeder eller annan nedledning, men så småningom blev det mycket lätt avbrott här p.g.a: hård lödyta mot mjuk flexibel tråd.

När det gäller antenntråd för fasta installationer till dipoler eller långvajrar har jag satt upp följande villkor.

1. God ledningsförmåga, speciellt om antennen skall användas för sändning (Se nedan om mottagningsantenner)
2. Motståndskraftig mot korrosion och UV-strålning
3. Stark, bör tåla minst 200 kg dragkraft
4. En fördel om tråden är lödbar
5. Rimlig kostnad

Ovanstående villkor uppfyller "Metallfirmornas" (finns flera på Hisingen norr om Göteborg) hårddragna koppartråd! Enda nackdelen - om det nu kan kallas en nackdel - är att man måste vara försiktig vid installation att inte få kinkar som så småningom vid sträckning "bryter" av tråden. Själv har jag haft en rombantenn uppe sedan 1984. Den innehåller 520 meter (!) hårddragen koppartråd, c:a 2.5 mm i diameter. Tråden har på dessa över 20 år aldrig blåst ner eller brustit. En gång gav ett dåligt låst shackel vika i en av mittstolparna - halva romben hamnade på åkern men i övrigt inga skador på tråden.

Portabla, tillfälliga och provisoriska antenner.
Här är mitt första val försvarets (surplus) DL-1000 i andra hand FK-1.5 kvmm. Nackdelen med dessa antenntrådar, som är plastöverdragna, är att antennens resonans ändrar sig när tråden är fuktig. Detta beror på att våghastigheten är lägre i plast och blir ännu lägre när plasten är fuktig. Jag har gjort mätningar med MFJs analysator och funnit att man i extrema måste använda formeln 138/f = antennens längd i meter. (f = frekvensen i MHz) Normalt, med bar koppartråd brukar jag räkna med 142.5/f. Detta för att beräkna en halvvågsdipols längd.
En "snyggare" och kanske en aning dyrare lösning till portabla antenner är att använda tunn - cirka 1mm - rostfri mångtrådig vajer. Denna tråd är smidig och kinkar sig inte så lätt.
I samband med att vi är inne på ämnet plastisolerad antennvajer är jag mycket förvånad - ja nästan chockad - när jag hör att en del amatörer inköper den transparanta högtalarsladdar för tillverkning av trådantenner. Förvisso är den mycket vacker att titta på men meterpriset blir svindyrt. Högtalarkabel som motsvarar FK-4 mmkvadrat blir inte bättre än motsvarande FK-kabel och har p g a plasten samma nackdelar som jag nämnt tidigare. Dessutom tvivlar jag på att den är lika "dragstark" som FK-kabeln.

Mottagningsantenner.
Här kan i stort sett vilken tråd som helst användas. Dock bör villkoren 2 till 5 i första stycket beaktas. När det gäller ev. förluster i mottagning på MF och HF så är dessa försumbara om tråd med sämre ledningsförmåga användes. Antag att antennen förlorar en dB om "elstängseltråd" användes. Ev. störningar, atmosfärbrus, kraftledningsknatter etc kommer nu också att minska en dB, men förhållandet mellan nyttosignal och störningar är den samma som om vi använt 10 mm CU-lina.
Någon gång i mitten av sextiotalet byggdes "nya" och sista Kungsholm. Televerket, som stod för radioinstallationen, lät stämma av alla de fyra halvvertikala stagen till olika marina HF frekvenser genom att förse stagen med kraftiga äggisolatorer på olika avstånd. På det viset erhölls fyra slopande vertikala mottagningsantenner. Jag är övertygad om att dessa antenner säkerligen kunde ha använts som sändareantenner. Stagvajer, för att hålla upp kanske 20 meter höga master under vinterstormar i Nordatlanten, måste vara kraftig - läs grov diameter och därmed är ytan på den galvade vajern stor och ohmska förluster försumbara.

73
de Bengt SM6APQ

Men vad menar Bengt med formeln för beräkning av antennlängden?

Han skriver att dipolen skall vara: ”138/f  = antennens längd i meter. (f = frekvensen i MHz) Normalt, med bar koppartråd brukar jag räkna med 142.5/f. Detta för att beräkna en halvvågsdipols längd.”

Normalt brukar vi ju räkna med 300/f (MHz) för en våglängd, delar med fyra för att få kvartsvågen och multiplicerar med våghastigheten. Jo han har rationaliserat formeln lite och istället för 300 kör han med hälften för att få en halvvåg, sen har han lagt in våghastigheten direkt, dvs  300 /2  = 150 multiplicerat med våghastigheten, exvis 0,95 så får vi 142,4/f(MHz för en halvvågsdipol av tråd. Så smart kan man vara för att göra formeln enklare, men kanske någon funderar på vad detta är för nya siffror. 138 är om våghastigheten anses vara 0,92 %.
Obs att här betyder snedstrecket division. Fram med dosan och provräkna skall du se.

”Hårddragen koppartråd” (metallurgi)

Bengt nämnde ordet hårddragen. Vad kan det betyda då? Jo vissa metaller blir hårdare av att bearbetas. För att göra metallen mjukare glödgas den, värmebehandlas. Genom att värma upp exvis koppar och sedan låta den svalna långsamt blir den mjuk. Många har väl hanterat koppartråd, järntråd, najtråd etc. och märkt att om man böjer den så blir böjen hårdare, och försöker man sedan böja tillbaka böjen blir det en ny böj bredvid, dvs där tråden fortfarande är mjuk. Tråden blir bara knöligare och knöligare ju mer man böjer den. OM na försöker vira upp en virad sådan tråd finner vi att virningen är stenhård och blir väldigt knälig. När det gäller koppartråd, och de flesta typer av tråd, så skapas den genom att den dras genom ett hål i en dragskiva. Ett trådverk, (trådfabrik) består av dragskivor med olika håldimensioner, man drar tråden genom mindre och mindre hål och den blir smalare och smalare, längre och längre, när man fått det mått man vill ha är tråden rätt hård, det kan förekomma att man mellanglödgar tråden, dvs värmebehandlar tråden inför nästa mindre hål i dragskivan. Vill man nu sälja en mjukare tråd måste den värmebehandlas, om man säljer den direkt från dragskivan kan den då kallas hårddragen. Finessen med icke värmebehandlad tråd, jag föredrar att kalla den icke värmebehandlad, då ju all tråd blir hård av dragningen, är att den då hårda tråden töjer sig mindre än glödgad. Skall du ha tråd för att linda en spole är den hårddragna eller icke värmebehandlade tråden oxo en fördel, den är rak slät och ger en snygg spole. Lacktråd däremot är värmebehandlad och mjuk, och till sist lackad.

Blir det en kink på en tråd är det svårt att få bort den. En kink blir oxo en försvagning, en form av brottanvisning.

Man kan själv dra sin tråd hård, styv och rak. Har du en tråd, (den bör då inte vara lackad) som är lite knölig, med kinkar etc. Sätt upp den på något fast, exvis bilens dragkrok, rulla ut önskad längd och fixa någon form av handtag, en pinne, i andra änden, dra för glatta livet, men ryck inte då känner du inte vad som händer, den blir rak och du känner hur den töjer sig en bit, för att sedan bli hårdare, och den gör då större motstånd, du har kallhärdat tråden, den är nu ”hårddagen”. Sluta dra när du känner att den har töjts lite och att motståndet ökat, (det mekaniska motståndet). Nu gäller att linda den i en stor och snygg rulle så att det inte bildas nya kinkar, gärna minst en halvmeter i diameter, helst bygger du antennen utan att rulla ihop tråden. Du har nu en härdad tråd, eller hårddragen, som inte töjer sig, eller töjer sig mindre, när den hamnar uppe i trådkronorna. Givetvis kan du testa på en stump av din tråd först, för att se och känna denna verkan. Obs att nu gjorde vi en dragning av tråden utan dragskiva, men effekten blir samma förutom att vi inte åstadkommer så stor reduktion av dimensionen. Försöker du dra en lacktråd, så kommer lacken att spricka. Vissa typer av lack tål dock töjningen. Finessen med dragningen till antenntråd är att vi slipper töjning när vi satt upp antennen. Så ”hårddragen” betyder bara att tråden inte är värmebehandlad.

Värmebehandling av metaller, glödgning

Är en vanlig hantering av metaller för att få den produkt man vill ha. Du kan exvis köpa glödgade kopparrör som är mjuka och lätta att böja vid rörmakerijobb. Kopparslagaren som med en hammare knackar ut föremål av kopparplåt, gör plåten hårdare av slagen med sin kulhammare, och då och då värmer han upp plåten med blåslampa för att få den mjuk igen. I industrin gör man ibland värmebehandlingen i en atmosfär av en gas som är icke oxiderande, exvis kvävgas. Metallen blir då inte svart och ful av värmebehandlingen, som den blir om man glödgar med blåslampa. Även stål av olika kvaliteter värmebehandlas, och det kan vara mycket avancerade processer. Där man under flera timmar värmer upp till en viss temperatur, låter den temperaturen vara konstant i en tid, och sen följer en noga kontrollerad avsvalningskurva. En process som i vissa fall och vid vissa stålkvaliteter kan ta en vecka. Tänker man efter nu så inser vi ju att vid våra lödarbeten med lödtennet är en form av värmebehandling, så sker ju saker, fel värmebehandling med lödkolven och lödningen blir ful. Och svårare är det med dagens blyfria lödtenn. Värmebehandlingen påverkar kristallmönstret i metallen, ( jag höll på att skriva ”kristallstrukturen” med det är ordet är ju sålt numera) som i sin tur påverkar metallens egenskaper. Även glas värmebehandlas, det kan var skäl till att billigt glas går sönder medan dyrt konstglas håller trots tunna fina former.

Med de här funktionerna kan man bygga upp tillfälliga eller fasta länkar mellan stationer på större avstånd. Med en två bands antenn blir allt enkelt. Man får dock tänka på att en crossbandstation kan bli mycket varm om det förekommer mycket trafik. Därför brukar man gå ner till låg eller mellaneffekt på Crossbandstationens VHF och UHF sändare. Alternativt en extra kraftig fläkt. Med lite fantasi kan man bygga upp kul system med hjälp av crossband mode på ICOM riggarna. Inget duplexfilter, eller kaviteter behövs till en crossband repeater. ICOM:s  tvåbands stationer har inbyggd diplexer som möjliggör mottagning och sändning samtidigt men på två band. Men då behövs förstås sen två bands antenn.

Vad gör man om man har en för bred FM station?

Det är en otrolig röra bland FM stationer på våra repeaterband. Det kan förekomma deviation med ett område på 1 till 20, dvs några kör +-0,5 kHz deviation och andra +-15 kHz. Skall vi ha ordning på FM kanalerna så krävs att man gör något åt sin oftast gamla radio.

En kanaltransiver avsedd för 50 kHz kanaler, eller för 25 kHz kanalavstånd. Problem inträffar nog mest om man har en 50 kHz station, då kan man få problem med störningar från sidokanalerna. 50 kHz kanaldelning såldes fram till slutet av 80 talet, (förra århundradet) och de flesta sådana FM stationer borde vara utrangerade. Men en del finns i drift, och det viktigaste är kanske att se till att sändarens bandbredd inte stör kompisarna som kör med moderna 12,5 eller 25 kHz kanaler. Det handlar om deviationen, som kan stå på +-15 kHz i en sådan radio. Det är inte så svårt att hitta trimmern för deviation, svårare är att finna en deviationsmätare. Men genom att jämföra ljudstyrkan från en modern radio inställd på FMn, kan man komma nära tillåten maxdeviation.

Sen har vi mottagaren, för att få den smalare krävs nya filter. Det finns kanalstationer ute som inte hade filter i första MF ens, och de var breda. Att ge sig på och modernisera en sådan radio är knappt värt mödan. Endera får man acceptera att folk sänder på kanaler som ligger 12,5 kHz på varje sida och lyssna på QRM, eller så får man leta reda på elektronikåtervinningen.

Det viktigaste är att hålla sig inom den bandbredd som numera gäller, dvs för våra 12,5 kHz kanaler och med en deviation på +-2,5 kHz eller köra D-STAR med 6 kHz banbredd.

ICOM har haft kristallfilter i första MF sedan slutet av 70 talet, med bandbredd på c:a 20 kHz, och filter i andra MF på 16 eller för FMn 10 kHz.

Hur mycket skall man kosta på sin gamla radio?

Om den har gått sönder. Varje gång vi är ute på utställningar kommer flera av våra gamla kunder med frågor, eller med hela radioapparater från exvis 80 och 90 talet. Vad kan det vara för fel tro? Blir frågan. En stor del av min tid på en utställning, dit vi kanske kostat på 35 mil resa, hotell, demoapparater reklam saker etc, går åt till detta. Och hur skall jag kunna veta vad det är för fel på en radio som är 20 – 30 år gammal? Men tid tar det att diskutera och skälet till att vi åkte på en utställning var ju ändå att visa våra nya grejer, lite kommersiella måste vi ändå vara, annars finns bara ett hänglås på dörren nästa gång man vill ha hjälp. Så snälla ni mejla mig istället och ställ frågor om de nostalgiska känslorna kring de gamla fina grejerna. Då har jag dels en chans att fundera lite, kanske leta reda på ritningar. Dels kan jag anpassa tiden så att jag ger ett svar när jag har tid.

Men rubriken då?

Hur mycket skall man kosta på den gamla radion?

Låt oss säga att det handlar om en gammal kanalstation, för FM, den är 17 år kanske, och man misstänker att PA är trasigt. Man kan tänka sig att det kostar 900 kr arbete, 800 kr för en ny Pa modul om den fortfarande finns att få tag på. Till detta kommer frakt i kanske två riktningar, dvs 300 kr mer och moms på hela rubbet. Vi talar om 2500 kr. Att vi på Haninge loppisen hade mässpriset 2000 kr på IC-2200H gör väl att beslutet om vad man skall göra är enkelt att fatta.

Vad händer då om man lagar den gamla för en timpeng på 900 plus moms, ja vi kan ju bara lämna garanti på utfört arbete, vi kan inte bygga upp en ny garanti på hela radion. Och visst är det fullt realistiskt att tänka sig att fler saker har åldrats i en 15 - 30 år gammal radio, dvs nya fel om något år. I praktiken om vi gör en sådan här reparation brukar folk inte acceptera att vi inte lämnar total garanti på radio i ett år efter en rep, oavsett vad som går sönder. Och det blir förstås en konflikt som vi måste ha tänkning för. För att slippa hamna i en konflikt, både som säljare och som kund, måste man tänka sig för. Kanske inte så konstigt då andra produkter förutom amatörradio inte på några villkor lagas kanske inte ens efter garantitiden, eller åtminstone inte efter 5 eller tio år. I de flesta fall kan jag dock ge råd som gör att man kan försöka laga själv.

Laga själv din PA modul (meka själv)

I kanalradion, som gått hädan. Förr var det vanligt att slutsteget utgjordes av en liten svart låda, en PA modul, stor som en tändsticksask. I denna finns oftast två steg, driv o slut. Med 100 – 200 mWatt in och 10 – 50 watt ut, beroende på modell. Dessa kan ibland gå sönder, men det kan även vara fel utanför denna.

En sådan svart låda har oftast 4 eller 5 ben. Ben ett från vänster HF in 100 – 200 mW, andra benet 12 Volt till drivtransistorn, ben tre 12 Volt till sluttransistorn, och ben fyra HF ut, 10, 25 eller 50 watt. Det första man gör är att kolla benen med 12 Volt. Drivstegets 12 Volt används för att reglera uteffekten med, sålunda om det inte finns uteffekt kommer regulatorn att försöka dra på full gas, med 12 Volt på det benet. Finns ingen eller låg spänning är felet kanske regleringen. Finns ingen 12 Volt på ben tre, ja då är det ett grövre fel på matningen som ofta kommer direkt från inkommande batteri. HF in då, hur mäter men den? Med ett oscilloskop kan man se om det finns HF där, men man måste kunna mäta 145 MHz, bygg en enkel HF probe. Har du ingetdera, löd dit en 50 cm lång sladdstump och försök starta repetern med driveffekten. Går det så har du förmodligen driveffekt. Drar radion ström från 12 Volt nätaggregat? Bra fråga för gör den det utan att det kommer ut effekt, så har du förmodligen felet mellan PA modulen och antennjacken. På den vägen finns LP filter och PIN diod, samt en tråd till PL-259 jacken. Besikta noga för eventuella skador pga av hög temp. Kolla under kortet där PIN dioden är lödd, det kan vara kol av lödningen. Drar radion ingen ström, eller låg ström är det med största sannolikhet fel i PA blocket. Köp ny eller ta chansen att öppna denna. Bryt upp locket på den svarta lådan. Försiktigt då trådbenen annars kan följa med, det vita limmet är halvsegt och det går ofta fint att få av locket, som sedan kan vara av. Nu kontrollerar du om 12 Volt från respektive ben 3 och 4 når fram till transistorerna, du känner igen transistorerna som två silikonbubblor. Via en striplines på det vita kortet. Du kan på detta vis konstatera om de är avbrott i en sådan folie. Bara att laga efter att med lupp sett felet. Men det är mycket värmekrävande att löda på en sådan här vit keramisk platta. Man kan förvärma PA modulen genom att lägga den på en spisplatta och värma till c:a100 grader. Lyckas du löda en rejäl tennplätt över avbrottet så kanske det hela funkar sedan.

Vanligen föregås denna typ av fel med att uteffekten kommer och går, för att till slut vara borta hela tiden.

Det är inte nödvändigt att sätta på den svarta kåpan. Det låter kanske som ett svårt ingrepp, och en PA modul verkar vara en sak man inte går in i, men ta chansen, den är ju ändå kass om du gjort de tester jag beskrivit.

Se till att PA modulen blir rätt monterad

Eller blir rätt monterad, med kylpasta och ordentligt åtdragen. Kylpasta, smeta ut ett jämt och tunt lager, ofta räcker det med det som fanns från fabriken, se noga till så att det inte finns orenheter, små bitar av lödtenn, skräp etc, då dessa minskar anliggningsytan mot kylaren. Smeta oxo ut ytan på kylflänsen, känn noga med fingern så att det är rent och slätt. Skruva fast och dra åt ordentligt så att PA modulen leder över sin värme ordentligt till chassit eller kylaren. När du drar åt skruvarna, dra då växelvis höger och vänster skruv så att inte PA modulen vippas. Det krävs en ganska hård åtdragning för att få bra anliggning, men de små M3 skruvarna tål ju inte allför hårdhänt åtdragning, man måste ha lite fingertoppskänsla. Allt beror oxo på hur fast kylpastan är. Det kan vara ide att använda färsk och tunnare kylpasta, som då kläms ut med mindre åtdragning. De blir inte bättre med ett tjockt lager kylpasta, ett tunt och jämt skikt skall det vara.

Kör utan PA modul

Får du inte liv i PA modulen, eller inte vill köpa en ny, ta bort den trasiga och bygla ben ett och fyra. Du får en rigg som nu går med 100 – 200 mWatt. Inte illa för en rig som gått i 15 – 20 år, och man kan köra vidare livet ut.

Det kan finnas PA moduleter med 5 ben

Oftast i riggar som har SSB. Det femte benet vanligen det i mitten är för BIAS, det behövs ju för SSB riggar då de måste var linjära. Exempel på sådana radioapparater är IC-290all, IC-260all, IC-271all, IC-275E. det är extremt sällsynt med fel på dessa PA lådor. Dock kan det vara omöjligt att få tag på en ny.

Det kan finnas ferritrör på trådarna på PA modulen

Små ferriter, 3 - 4 mm i diameter, med hål och 3 - 4  mm långa små rör. Se till att noga notera hur dessa satt innan du demonterar. Viss funkar riggen även utan dessa, men vissa störningar och falska frekvenser kan uppstå om man fuskar med dem.

Bygg dig en konstlast

Till min förvåning är det många som inte har en konstlast, man ringer och funderar på olika saker, kan det var ett fel på riggen, ger den rätt uteffekt, drar den ström enligt specen. För att kunna kontrollera detta måste man ha en konstantenn. Skickas radion hit till SRS så är det första jag gör att prova den mot en konstantenn, är allt OK då, ja då skickar vi tillbaka riggen och du får felsöka vidare, kanske är det fel på din riktiga antenn, fraktkostnader och besvär till ingen nytta, en enda fraktkostnad och konstantennen är betalad.  Hur låter min mikrofon? sänd inte långa tester på antenn, utan koppla in din konstlast. Skaffa dig en sådan antenn, den består av ett motstånd som är på 50 Ohm och är enbart en resistans. Idag finns små induktansfria motstånd att montera på kylfläns. I ELFA finns ett sortiment med sådana, de flesta har en kylfläns av någon form liggande, och kylflänsar dräller det av på loppisarna. ELFA nummer 60-623-84 är en TO-247 kapsel, och monteras med en skruv. Detta nummer är på 100 Ohm och klarar 100 watt om det är rätt kylt. Köper du två och monterar på en kylfläns sätter du dem med benen mot varandra. Löd ihop dem och du har parallellkopplat dem, löd nu skärm respektive mittledare på en koaxialkabelsnutt, på kanske en meter. Varför två då? och inte ett på 50 Ohm? Jo med två fördelar du värmen bättre på kylaren, och om du seriekopplar dem får du 200 Ohm, det är bra om du vill testa 1:4 balunen. Är du sparsam, (läs snål) så köper du ett på 50 Ohm med artikelnummer 60-623-27. Dessa motstånd är utmärkta HF konstlaster upp till c:a 50 MHz. De kostar bara hundralappen styck. Hur stor kylare då? Prova med det du har, kanske en som är 100 x 75 mm och med 30 – 50 mm höga flänsar. Bränner du dig efter fem minuters TX så får du ta till en större. Motstånden är balanserade och det behövs ingen isolation mot kylaren, dock är det inte fel med kylpasta. Här kan du se hur de ser ut på ELFA:s hemsida: https://www1.elfa.se/elfa~se_sv/b2b/catalogstart.do?tab=catalog

Det här är en typ på 50 watt och två hundra-Ohmare blir 50 Ohm 100 watt: https://www1.elfa.se/elfa~se_sv/b2b/catalogstart.do?tab=catalog

Det kan inte bli enklare att bygga något väl användbart. Det kan inte vara billigare att bygga sig ett bra instrument för kontroll av radiosändare, baluner, SWR mätare och effektmätare mickar etc.

Bygg mer för amatörradio!

Vill du bygga en T2FD antenn?

Då behövs ett motstånd, och vad är smartare än att köpa ett sådant motstånd jag nämnde i artikeln om konstantennen. Du behöver då 300 till 800 Ohm, och som tål c:a hälften av tänkt tillförd effekt.

Vilket motståndsvärde du väljer beror på vilken byggbeskrivning du väljer det finns olika skolor om den här typen av bredbandsantenner. Sök på T2FD, (T2FD = TTFD) Terminated Tilted Folded Dipole. Med ett sådant motstånd blir antennen lätt att bygga, men det krävs en kylare vid motståndspunkten.

http://www.hard-core-dx.com/nordicdx/antenna/wire/t2fd.html

http://en.wikipedia.org/wiki/T2FD_Antenna

http://www.korpi.biz/t2fd.pdf

http://www.johncon.com/john/T2fd/

http://www.electronicsinfoline.com/CircuitBook/Antenna/DC_to_HF_Range_Antenna/T2FD_Antenna/13290.html

http://surriel.com/radio/t2fd

Jo så finns det dom, som tycker att en T2FD är en utmärkt konstantenn, nja det må så vara att en del av tillförd effekt går till värme, men den är bekväm, och det får man betala för, strålar gör den betydligt mer än en konstantenn i all fall.

Håll koll på TROPO konditionerna i höst

Håll koll på TROPO konditionerna i höst. Håll örat öppet.

Som de flesta av oss vet, i alla fall vi som varit radioamatör mer än ett år, så brukar det blir TROPO konditioner senare under hösten. Vid TROPO brukar man få stabila signaler från långa avstånd på VHF och kanske UHF. Exvis kan man hela dagar och nätter köra FM Simplex och repeatrar från hela SM, eller delar delar av Europa. Visst går det att köra TROPO på låga delen med SSB och CW. TROPO håller på länge, och jag minns när jag var mobil i Stockholm och körde Sunne repeatern i Värmland helt obehindrat. Det var i Oktober November. Så börja redan nu, passning, skanning, ropa själv CQ, bra reda på antennen, hög aktivitet, är det som gäller. Vid TROPO verkar det inte finnas riktverkan på Yagi antennen. Det går lika bra till Österrike även om krattan står i Norr. TROPO på DV då? Funkar TROPO på D-STAR? Bra fråga jag har inte upplevt detta. Håll då koll på DV simplex 145,3750 kHz, håll även koll på 12,5 kHz kanalerna, dvs mellan de vanliga repeaterkanalerna. Bäst är att ha skanning mellan 145,2000 och 145,9000 MHz med 12,5 kHz steg. Man kan även lägga in alla dessa kanaler i minnen, då finns möjligheten att skippa de frekvenser man inte vill ha med, exvis de lokala frekvenserna, eller de med störningar på.

D-STAR på TROPO

Är som sagt ett oprövat ämne. Se till att ha passning och skanning på DV frekvenserna. Har du inte DV i mottagaren så hör du ju ändå när det finns aktivitet, genom att D-STAR är en bärvåg modulerad med något som låter som brus. Tänk på att allt som brusar INTE är störningar. D-STAR låter som brus, men är amatörradio. Tänk på att inte störa annan amatörradiotrafik som du inte har mottagare för. De som kör DV är oxo människor och experimenterande radioamatörer. Jag ser fram emot att höra hur DV låter vid TROPO.

Jaktradio

Som bekant används komradio för radiokontakt mellan jägare, särskilt nu i höst då älgjakten är i full gång. Förr användes 27 MHz, när vi fick solfläcksmaximum blev sådan radio obrukbar, man fick ett antal frekvenser på 31 MHz, men även där blir det givetvis överräckvidder och kraftiga QRM vid conds. Vanligast är numera att jägarna använder 155 MHz bandet, där finns ett antal kanaler som får användas till exvis jakt utan tillståndsplikt.

Här är de sju kanaler som används: 155,400  155.425  155.450  155.475  155.500  155.525  156,000  MHz.

Vanligen körs vanlig FM modulering, med +-5 kHz deviation och 16 kHz bandbredd. Men inget hindrar att man kör talkryptering, eller IDAS. (IDAS är den yrkesmässiga digitala moduleringens från ICOM som liknar D-STAR, med 6,25 kHz kanalavstånd) För att köra jaktradio krävs att man använder en typgodkänd radiostation, den skall ha CE märke, vara typad för R&TTE, vara ROHS godkänd och notifierad hos PTS. En amatörradiostation är endast typad för just amatörradio. Att lyssna är tillåtet med alla prylar. Det kan löna sig att lyssna på hela bandet, 155,4000 – 156,0000 MHz med 12,5 kHz kanaler. Då det förekommer lite ”fri” användning av frekvensområdet. Det går inte att höra IDAS med en D-STAR radio, eller tvärs om.

Kan man använda PMR-446 som jaktradio?

Javisst kan man, PMR-446 är licensfri komradio i bandet 446 MHz. Hur bra UHF går i skogen är då en bra fråga. Men vanligen går UHF lite sämre än VHF, särskilt i skog och när det är fuktigt.

PMR-446,  de 8st frekvenserna är:

446,00625, 446,01875, 446,03125, 446,04375, 446,05625, 446,06875, 446,08125, och 446,09375 MHz. Ingen tillståndsplikt, men för ändamålet typgodkända radioapparater måste användas. Obs att det är frekvenser med 6,25 kHz decimal, men 12,5 kHz kanalavstånd, och deviationen skall vara +-2,5 kHz. Subtonsselektiv skall användas.

Vad är vetenskap?

Bra fråga va? Hur definierar man vetenskap?

Vi överöses ju med vetenskapliga fakta och själva ordet. Låt oss slå det i ordboken då, Wikipedia exvis:

Vetenskap, kännedom eller kunskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap som kännetecknas av exvis experiment, att samla in och klassificera data, samt, enligt vissa vetenskapsteoretiska normer. Inom vetenskapen används inte förklaringar som bygger på det övernaturliga ”förklaringar”. Ordet vetenskap kan användas om dess discipliner, till exempel "Fysik är en vetenskap". Många grundprinciper för ett vetenskapligt arbetssätt fastlades redan av Aristoteles, men i modern tid var det på 1600-talet som vetenskapliga metoder fick sitt genombrott.

Läs mer här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskap

Vetenskap kan ifrågasättas, vetenskap skall ifrågasättas om det finns käl att ompröva den.

För att vara vetenskapligt krävs att exvis ett experiment går att göra om, att fler kan göra samma sak och hitta samma bevis för något. Tro, gissningar, religion, myter eller övernaturligheter är inte vetenskap, särskilt som dessa sällan kan, eller får ifrågasättas, eller bevisas.

Är då amatörradio vetenskap?

Ja om något uppfyller det som står i ovanstående. Exvis någon form av vågutbredning som vetenskapligt bevisats förekomma, går att bevisa och dokumentera. Och som går att kritiskt granska. Det är säkert möjligt att definiera mycket inom radio som är vetenskap. Men det lär oxo förekomma myter och tro, felaktigheter och obevisade fenomen.

Den var klockren

Brukar man ju säga. Om saker som går i lås, är självklara etc. Här är en: http://www.klockren.nu/

Patriarkat (vårt språk)

Ja vad betyder det här ordet som vi så ofta hör i radio TV nyheter etc.

Låt oss bena ut det då. En patriark vad är det? Jo en man som bestämmer allt, som har makten och styr med eget tänk. Ofta lite (eller totalt) odemokratiskt. Särskilt inom kyrkan är patriarken en form av överhuvud.

Patriarkat, patriarkal eller patriarkalt samhälle, är ett samhälle, en samhällsordning eller en klan, där män tenderar att ha makten, som klanledare, statsledare eller familjeöverhuvud.

Motsatsen där kvinnor har makten kallas matriarkat.

Ja då vet vi vad dom talar om på nyheterna i TV, radio etc.

Reluctance, reluktans, eller ”magentic reluctance microphone” (vårt dynamiska språk)

Vi hör ordet då och då använt av våra kära politiker. Men vad betyder det då? Finns det på svenska, reluktans, finner det i alla fall inte i en svensk ordbok.

Men jag har en viss historik om ordet, för länge sedan satt jag och lyssnade på några radioamatörer, de pratade om mikrofoner, en hade en amerikansk mikrofon, på den stod det: ”magnetic reluctance microphone”, det låter väl häftigt, har för mig det var en Thurner. Och man funderade på vad det betyder? Något resultat om vad det innebär fick jag aldrig höra. Nu när det blivit ett mode ord är det läge att utreda saken. Slår vi i ett lexikon finner vi att man översätter det engelska reluctance med motvillighet, motsträvighet, olust, obenägenhet och motvilja, eller motvilja mot, motvillighet mot och motsträvighet mot. Kan då det svenska nyordet reluktans betyda dessa saker då? Förmodligen, men inte verkar politikerna som säger reluktans mena den betydelsen, nej snarare är det nog ett moderord som ”bör användas” av skäl som att impa på lyssnarna. Slår vi på reluctance på Wikipedia finner vi något intressant, magnetiskt motstånd. Förenklat sett talar vi då om att det är en dynamisk mikrofon, genom det magnetiska motståndet att röra en spole i ett magnetfält åstadkommer vi en EMK, (hellre skall det dock heta EMS) en svag spänning. En helt vanlig dynamisk mikrofon således. Dock kan denna mic vara beskaffad på olika sätt, vi kan ha rörlig spole eller rörlig magnet och fast spole. Alla sådana apparater utnyttjar det magnetiska motståndet, och därmed skapas en EMS, en spänning ur spolen.

Tänk om höjdaren som briljerar med ordet reluktans, visste att han oxo talar om principen för en dynamisk mikrofon, högtalare, elgenerator, transformator eller elmotor. Sin okunskap visar han dock tydligt för den som vet lite mer.

Är det någon som har en sådan mic? Klart att den som köpt en sådan mikrofon blir imponerad av det ”fina” namnet, och då borde den ju låta bra i SSB.

Varför är det så svårt att göra en bensinmätare på en bil? (gnäll)

Hur mycket rymmer tanken? Saker som alltid är lika aktuella när man sätter sig i en okänd bil. Bensinmätaren har tre, fyra, fem eller sju streck. Den kan ha ½ ¼ eller 1/3 dels streck. Eller bara ett grönt och ett rött fält. Varför kan den inte visa hur mycket bensin man har i tanken? Efter manualläsning kan man kanske få reda på vad tanken rymmer. 50, 60 eller 70 liter är vanligt, men i vissa manualer till bilar kan man se att tanken rymmer 60 eller 70 liter, beroende på modell. Så man vet inte ändå. Och hur mycket är vart fjärde streck om tanken rymmer 70 liter? Och varför är strecken på bensinmätaren så olika långa? Och varför är avståndet olika mellan kvartingarna av tankvolymen olika långa. Och visar den rätt, och är mätaren linjär. Kanske första kvarten betyder halva tanken och sista kvarten betyder 10 liter? Jag har haft en enda bil genom tiderna med en bensinmätare som visar mycket bra, den Volvo S70 1998 som jag kör privat nu, den är graderad 0 – 70 liter med streck för varje 5 liter, visar mycket rätt. Senare modeller har den där förhatliga streckgraderade mätaren igen. Helt otroligt, det går att göra en bensinmätare som visar rätt och som visar något begripligt. Men det är sällsynt att den finns på en bil.

Så varför gör biltillverkaren allt för att göra en obegriplig mätare när det bevisligen faktiskt går att göra en som är användbar? Konstigt? Kanske är det så med en S-meter oxo? Eller en SWR mätare, och vad visar nya fina Voltmeten egentligen? För att inte tala om utetemperaturen och barometern? Har man gett sig katten på att bensinmätaren MÅSTE vara ofattbar? Jo visst finns det bilar med färddator och då visar det ”väl mer rätt”, om man kommer ihåg att nollställa förstås. Eller visar den fel oxo men med siffror?

Och hur är det med bilens mätare för motortemperatur grönt och rött bara på skalan. Det har funnits temperaturmätare i bilar med gradering i grader C.

Ja varför gör de på detta viset?

Roliga historier

Sköldpaddor på campingtur

Två sköldpaddor skulle gå på tur i några dagar och packade en kylväska med mackor och öl, att ha som proviant under äventyret. Efter tre dagars vandring i skogen skulle de ta sin första matpaus, då kom de på att de inte hade med någon flasköppnare. Den ena sköldpaddan sade: ”du måste gå tillbaka och hämta en kapsylöppnare, annars kan vi ju inte dricka några öl” ”Nehej du jag går ingenstans” sade den andra sköldpaddan, ”du kommer att äta upp alla mackor medan jag är borta”. ”Nej jag lovar att inte göra det” sade den första paddan. ”Skynda dig nu”!

Nio dagar gick och ingen sköldpadda kom tillbaka med flasköppnaren. Utmattad och hungrig tog den väntande sköldpaddan till slut en macka ur kylväskan. Då plötsligt hoppade den andra sköldpaddan fram bakifrån en sten och ropar: AHAAAA jag visste det! Jag går ingenstans!

Den långsamma ekan

”Väldigt vad din eka är långsam”!

”Ja ja! men jag tar det med ro”

Några etanolskämt

Är det många som bränner hemma här i trakterna?
Ja vi har t.o.m. en hembrygdsförening.

Varför hamnade Åke på sjukhuset?
Han blev biten i rumpan av sin hund så blodet rann. Orsaken var att han plötsligt kom hem nykter, och då kände inte hunden igen honom...

Ska du verkligen supa upp hela tipsvinsten?
Ja, det var ju ett systemtips jag vann på.

Jag vill ha in något stort, iskallt med mycket alkohol i.
Ok, jag ropar på min fru.

Några blondinskämt, (obs att alla skämt går att skriva om, med exvis kulmagen, gubben, radioamatören, pärmbäraren etc.)

Varför hade blondinen fotavtryck på dataskärmen?
För att hon försökt gå ut på internet.

Nämn en skillnad mellan en dator och en blondin!
Datorn är smartare, men blondinen är lättare att sätta på.

Blondinen till sin man:
Jag måste ha gjort något fel när jag stekte äggen. Skalen sprack?!

Hur dog blondinen när hon drack mjölk?
Kon satte sig.

Vad gör en blondin som inte är i säng före midnatt?
Ger upp och går hem från krogen.

Varför hällde blondinen vatten över dataskärmen?
För att kunna surfa på internet.

Blondinen står och studerar himlen i en stjärnkikare och säger eftertänksamt:
Att de kan upptäcka en planet i en stjärnkikare kan jag fatta, men jag förstår inte hur de kan få reda på vad den heter!?

17 blondiner kom till en bar och beställde varsin öl, men de lät ölen stå orörda och till slut frågade kyparen:
Smakade inte ölen bra, mina damer?

Det gör den säkert, men man måste vara 18 för att dricka, svarade en av blondinerna.

Hur många blondinskämt finns det?
Det är inga skämt, allt är sant.

De

Roy

SM4FPD