SM4FPD Roys Nyhetsbrev v.45 2009-11-05

Nu "absolut" är hösten på gång. Och det är absolut sista tiden att få upp nya antenner inför vintern. Det är absolut snart bara innetid kvar av året vid radion. Modeordet absolut skall vi försöka tolka idag, "absolut". Det är absolut inte tid för portabelövningar nu, absolut inte nej.

Typ.... Som sagt var.

Heter det tranceiver eller transiver?

Jag fortsätter lite med "foto för radioamatörer".

Lite fortsatt info om de aktuella radiostationerna, IC-7200, IC-7600 etc.

Har du fått ÅNK? Det frågar vi oss under rubriken hälsa och välstånd idag.

Med den mörka årstiden följer oxo stjärnklara kvällar och nätter, kolla in Leoninderna.

Wolfgang meddelar

I egenskap av HAM försäljare, meddelar Wolfgang att den efterlängtade funktionen med Webshop nu funkar på vår hemsida. Genom detta kan du handla direkt med kortet och slippa PF avgift. Snabbare och enklare beställningar från SRS.

http://ham.srsab.se/

Du kan nu registrera dig som kund i vår Webshop.

Betalning sker med kort eller mot postförskott. Vid postförskott tillkommer postförskottsavgift på 53:- Med kort inga sådana avgifter.

Du som är kund sedan tidigare, kryssa i rutan "Befintlig kund".

Är du osäker på om du redan är kund, kontakta oss. Fråga efter Wolfgang, Carina Janneby, Madeleine eller Marie.

de

Wolfgang, SM4JMY

D-STAR relästationen i Karlstad D-STAR

Provkör D-STAR över Karlstad DV repeater, den sänder på 145,7625 MHz

Infrekvensen är: 145,1625 MHz. Dvs - 600 kHz som vanligt på VHF.

Relästationen sitter i Karlstad på SRS master och har begränsad räckvidd, den kommer efter hand att kopplas in på Världsnätet för D-STAR. Och man kan därmed nå mer än 300 DV relän över världen.

Simplex kör vi i Värmland på 145,375 MHz vid risk för kollision med FM trafik flyttar vi till 145,3375 MHz. Ställ in SK4NI  C i RPT1 i din radio. (obs två mellanslag före C).

Sätt sedan på repeaterfunktionen i din DV radio, lagrar sedan i ett minne. I UR låter du det stå CQCQCQ. I My Call sätter du din egen signal.

IC-706MKIIG SNART SLUT

Ja hör och häpna! Men nu är det snart slut med epoken IC-706all. Vi kommer att få sista sändningen sådana riggar nu i höst. Man kan nog räkna med att de är slut fram till nyår, eller en bit in på nästa år (2010). Passa på nu, du kommer att ångra dig om du inte slår till nu. Jag behöver nog inte beskriva IC-706MKIIG, alla vet ju vad det är. Men jag vet att många går och grubblar på att kanske skaffa en. Grubbla nu inte längre, slå till beställ en i sista produktionen.

IC-706MKIIG är ju perfekt för fjärrstyrning och många har en IC-706MKIIG bara för detta ändamål, samt en i bilen och kanske en hemma. IC-706MKIIG är en utmärkt radio för seriös låga delen trafik på VHF och UHF, dvs Aurora Morse, SSB på 144 och 432  MHz. IC-706all är en utmärkt HF rigg, du har det mesta som behövs. visserligen inte lika bra mottagare som IC-7600, men den duger mycket långt.

Kan du ändå inte bestämma dig för en av de allra sista IC-706MKIIG

Vad är det då som fattas? Tror du på de som säger att det är svårt med menyer? Vet du inte vad en IC-706MKIIG innebär, vill du veta mer om IC-706MKIIG? Vågar du inte köpa en i tron att du inte kommer att klara av den? Kan du helt enkelt inte bestämma dig? det där med Expressen eller aftonbladet du vet. Synd om du skulle missa en IC-706:a nu när det är slutet av en epok som saknar motstycke inom hobbyn.

Ja vad gör man då?

Ett sätt att förvissa sig om vad man köper, om vad en IC-706MKIIG är, om den passar dig, eller om det är ett bra köp, är att helt enkelt ringa till mig, Ring och fråga efter Roy på SRS, så ställer du dina frågor, jag svarar utan att försöka tvinga på dig något, jag är lika nöjd om vi kommer fram till att IC-706MKIIG inte är något för dig, som att du köper en. Båda dessa slutsatser är ju det som behövs. Har du tekniska frågor, ring mig sen. Har du filosofiska frågor om IC-706? Ring mig. Har du ekonomiska frågor om finansieringen av IC-706, ring SRS och fixa en avbetalningsplan. Har du rent mänskliga frågor om IC-706MKIIG ring mig.

IC-7200 riggen med krysset ovanpå

Många har sett den, andra broschyren, det syns ett kryss ovanpå, pressat i plåten som på en jeepdunk, ser det ut. Att sedan höljet är av polykarbonat är en annan sak. Detta är en design sak, den skall se tuff ut, och visst var plåthöljet på likande sätt försett med pressningar för att bli uppstagat. Vi ser liknande saker om vi lyfter på huven på nya bilen, hur de med plåtveck fått upp stabiliteten på huvens plåt. Snyggt? Ja det är en bra fråga, tillsammans med övriga designsaker blir det en enhet och allt strålar med tuffhet och robusthet. Vi ser ju likande saker ovanpå IC-756PROall, men där har pressningarna fått skapa namnet ICOM, även det ett sätt att staga upp plåten, få bort resonanser från högtalarljudet etc, men främst en utseendesak.

Vänd på saken och fråga hur IC-7200 skulle ha sett ut med en slät ovansida. Den skulle ha blivit helt harmlös, ful, rak, och inte all så iögonenfallande.

Blockschemat IC-7200

Särskilt i mottagaringången är detta intressant. Och för att bedöma mottagarens selektivitet, intermodulationsegenskaper, storsignalegenskaper etc. Mottagaren börjar med antennreläet, och vidare till ett LP filter, detta skall ju dämpa spegeln och mellanfrekvensen från att höras i mottagaren, det ligger därför på dryga 50 MHz och släpper sålunda igenom allt under denna frekvens. Spegeln som ligger mycket högt blir effektivt dämpad. Nästa steg är dämpsatserna, och vidare in på tio (10 st) olika bandpassfilter. Observera att det är många BPF i denna rigg. Vi har filter för exvis 1,6 - 2 MHz, ett för 2 - 4 MHz etc. För 0,03 - 1,6 MHz är filtret kombinerat med en fast dämpare, detta för att få den standardiserade känsligheten på mellanvåg som man brukar ha. På 50 MHz finns ett bandpassfilter med extra förstärkare, och passband för 50 - 52 MHz detta för att ge 50 MHz bandet extra goda egenskaper. Denna filterbank är mottagarens "yttertak", det jag skulle vilja kalla för roofingfilter. Denna bank med filter jobbar även vid TX. Sen kommer PRE-AMP, dvs första aktriva steget i mottagaren HF steget som går att välja in med PRE AMP knappen. Ett ytterligare LP filter, och så första blandaren. En av en mottagares allra viktigaste steg. Denna är i IC-7200 uppbyggd med fyra FET:ar. En dubbelbalanserad sak lik den i de stora ICOM riggarna, ett steg mot bättre kretsar jämfört med föregångaren IC-718. Ja sen är det dags för kristallfilter, det många kallar för roofingfilter, filtret i första MF, 60, 455 kHz, ett riktigt kristallfilter likt det i IC-756PROIII, 7700, 7800. Ett AGC reglerat MF steg och vidare till andra blandaren, som nu bara behöver jobba med ett litet frekvensområde består av en diodkvartett. Och vi får nu 455 kHz, roofingfiltret här består av ett keramsikt filter på c:a 6 kHz. Tre MF förstärkare med AGC och sista blandaren ger oss 15,625 kHz som matas in i DSP burken.  DSP burken ger oss med programvara alla funktioner som filter för alla trafiksätt av sällan skådad branthet och symmetri, notchar, PBT:er, detektorer, AGC generator, och omvänt till sändaren.

Sändaren går i princip bakvägen av mottagaren, DSP skapar modulationen och den blandas stegvis upp till inställd frekvens. Sändaren består sedan av ett MOS FET PA. Med 100 watt ut, detta skrapas rent från övertoner med en bank lågpassfilter, 7 st. Slutligen en SWR brygga som ger ALC systemet fakta om uteffekt SWR etc. Antennreläet och ut till antenn.

Värme? Blir IC-7200 varm?

Många frågar sig, IC-706 och IC-7000 blir ju så "förskräckligt" varma. Hittills har i alla fall ingen skadat sig på sin varma IC-706:a. jag har heller inte sett någon IC-706 eller 7000 som skadats av hög värme. Den är specad för att få köras vid 60 graders rumstemperatur. Det där med att IC-706 och IC-7000 blir varma kan vi glömma, det har jag både sagt och skrivit många ggr. IC-7200 har ungefär lika stor effektförlust, dvs ineffekten vid RX och TX är lika som de andra HF riggfarna. Därför bör vissa kretsar vara ungefär lika varma invändigt. IC-7200 är dock med sin volym på nästan fyra ggr så stor som IC-706 bättre på att leda bort värmen, dvs vi talar om c:a 20 watt. IC-7200 känns inte alls varm, den är därför säkert flera grader (C) svalare.

"Filterfabriken" i IC-7200

Är lite enklare än i ICOMs större riggar. Men kanske enklare att använda. Det finns en stor tydlig knapp med texten FILTER, med den väljer du ett av tre snabbval på filter. W, M och N. dessa snabbval är fabriksinställda och dessa kallas för default. Trycker du länge på FILTER kommer filterfabriken upp. Nu är det bara at vrida VFO till du får den bandbredd du vill ha, exvis 1700 Hz vid SSB eller 350 Hz vid CW. Detta kan du göra för tre filterval i alla trafiksätt, även de sk DATA filtren som är ytterligare en filteruppsättning vid DATA, vilket betyder att man kör RTTY, PSK, Amtor etc vid SSB. Detta motsvara kristallfilter för tiotusen kronor om det vore som förr.

IC-7600 LF och tonkontroller

IC-7600 har stora möjligheter att påverka både mottagarens och sändarens ljudkvalitet. Varje trafiksätt har separata tonkontroller i både Rx och TX. Vidare finns högpassfilter och lågpassfilter i varje trafiksätt RX och TX. Dvs till och mer fler möjligheter än IC-7800 att påverka både ljudet i mottagaren och ljudet i sändaren. Hög och lågpassfilter är en form va tonkontroller men dessa skär brant vi den viss frekvens, till skillnad mot bas och diskant som reglerar förstärkningen successivt från en viss brytfrekvens. Återigen, tjatar jag om att verkligen använda en rejäl bra högtalare för att kunna tillgodogöra sig detta fantastiska sätt att kunna anpassa ljudet för smak och tycke.

Den dynamiska brusreduceringen i IC-7600

Använder den extremt kraftfulla DSP kretsen som jag har beskrivit som mer än 10 ggr så kraftfull som den i IC-756PROIII. Med avancerad programvara kan den ge lyssnaren en effektiv dynamisk brusreducering med en kvalitet jämförbar med IC-7800 och 7700.

Brusreduceringen går att ställa i 16 nivåer, och ger en kraftfull förbättring av signalbrus förhållandet, vid extrema förhållanden och vid alla trafiksätt.

Universalinstrument visar alla parametrar på IC-7600

Förutom det virtuella vridspoleinstrumentet på bildskärmen kan man kalla fram alla mätare, du kan se signalstyrka eller uteffekt, samtidigt som ALC, SWR, Compression temperatur ström till PA och spänning till PA. Något för den som vill ha perfekt övervakning av allt.

Totalt sju skalor på en enda bildskärmsdel.

IC-7600 har HF klipper för talbehandling

En HF klipper processar din röst utan att tillföra den distorsion som en LF klipper åstadkommer, du kommer att få en kraftfull signal även med den "lilla rösten". Låg distorsion, tyngd och kraft i utsignalen med låg distorsion. IC-7600 alstrar med hjälp av DSP en signal som efterliknar en äkta HF klippt signal, men mycket bättre och med ännu lägre distorsion.

Med hjälp av tonkontrollerna för sändareljudet, samt de tre olika bandbredderna vid SSB sändning kan du skapa det ljud du vill ha med den styrka och punsch som knappast vore möjlig med analoga konstruktioner.

Men den analoga S-metern är nu borta IC-7600

För alltid kanske, jo vi vet ju att mannen som lindade vridspolar är avliden sedan flera år. Ingen annan har velat lära sig att linda dessa små mekaniska underverk, det är ju ändå en spole av 0,05 mm lackad koppartråd som skall lindas i en snygg spole med 200 varv. Vi får i framtiden nöja oss med andra typer av indikatorer för de saker vi vill mäta. I en Voltmeter duger ju digital visning, dvs med spänningen i siffror, exvis 13,81 Volt. En S-meter rör sig ju och man skall få en känslomässig upplevelse av signalnivån av en sådan. Därför krävs ett visst beteende, den skall vara följsam, snabb, ha lagom tröghet och en sorts egenvikt, svängmassa, en sorts dödvikt. ICOM har i och med IC-7800 skapat en sådan som bild på riggarnas färgbildskärm, IC-7600 har en sådan. En bild av en S-meter visar sig med en naturtrogenhet som är slående. Näst intill förväxling beter den sig som ett mekaniskt instrument. Ett separat vridspole instrument kan tillkopplas, som S-meter.

Filterfabriken medger även val av filterform, vad är sharp respektive soft?

Man frågar vad soft respektiver sharp betyder, och vad det innebär. Jag hade en förklaring tidigare där jag beskriver detta så här: I filterfabriken kan du välja form hos huvudfiltren mjuka kurvor eller skarpa kurvor. För många kan kontrasten mellan de otroligt branta filtren i en ICOM station jämfört med gamla kristallfilter vara stor, därför finns möjligheter att välja en filterkurva som är lite mjukare. En sådan mjukare filterkaraktär ger ett annat ljud. Detta är smaksaker för den verkligt erfarna radioamatören som vet vad han skall lyssna efter. Du kan även välja filter i första mellanfrekvensen där sitter kristallfilter och första MF är 64,455 MHz, dessa filter är givetvis inte lika branta som filter på lägre frekvenser och påverkar knappast ljudet, däremot är avsikten att de på ett tidigt stadium i mottagaren stänga ute starka störande stationer. Något som kräver att dessa har extremt rena sändare, detta är något vi inte har ännu, mer än om någon ligger exvis 5 kHz ifrån som granne med en IC-7800,7700 eller annan välbyggd ICOM station. Att få bort sidbandsbrus från närliggande stationer om dessa har dåliga sidbandsbrusegenskaper går givetvis inte med något som helst filter i en mottagare. Vid ARRL testen provas med signalgeneratorer, som är extremt rena, selektiviteten vid +- 2 kHz och då kan dessa filter ha verkan. Dvs för att ge ett mätvärde i labbet.

Digitalt röstminne (voice memory) med "tillbakagång i tiden" på IC-7600

IC-7600 kan spela in det som har hänt, man kan spela in det som hände för 15 sekunder sedan, och därmed få med det man missat. Ofta är det ju så att man kommer på att man behöver spela in något man hör för sent. Med IC-7600 får du med förfluten tid. Givetvis kan du spela in eget anrop och kan spela upp ditt CQ utan att anstränga din vackra röst. Med 4 kanaler av sändarminne kan du genomföra ett telefoni QSO utan att anstränga rösten.

Mottagaren kan spela in 20 olika sekvenser om vardera 30 sekunder. Knapparna för att manövrera den här digitala ljudspelaren finns på fronten och man behöver inte gå till en viss meny för att hantera denna funktion. Du kan sedan spara alla ljudfiler på ett USB minne som jackas in i frontens USB jack.

Här kan du studera IC-E80D på SRS hemsida

http://ham.srsab.se/

Klicka på ICOM transiver och sedan på transiver, du får upp en sida med ICOM stationer välj nästa sida så hittar du IC-E80D. Klicka på IC-E80D och du får upp sidan med IC-E80D.

Broschyr finns här: http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/400.pdf

Länkar och hemladdning IC-E80D

På hemsidan kan du se vilka länkar som gäller för IC-E80D, du kan ladda hem gratis programvara för VISTA eller XP. Du kan ladda hem manualen för CS-80 och för IC-E80D,

IP-klassningen kan du studera samt få hem en färgbroschyr.

Obs att vi här har en fyrasidig broschyr för en handapparat, men den visas då tillsammans med IC-E880 mobilstationen. IC-E880 kommer jag förstås att beskriva framöver.

Broschyren hittar du här: http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/400.pdf

IC-7000

xxxxx

Snabbmanual IC-V85

Den populära enbandaren IC-V85 har fått en snabbinställningslista på vår hemsida:

http://ham.srsab.se/techtalk/V-85_short_manualSWE.html

ICOM IC-7000 och Ham Radio de Lux (checklista)

Många laddar hem Ham Radio de Lux programvaran, men har problem med att få det att funka. Det finns många inställningar, att göra fel på.

Givetvis är det inte SRS ansvar att hjälpa Ham Radio de Lux användare att få det att funka, men frågorna kommer hit ändå. Vi har därför gjort en checklista som finns på vår hemsida:

http://ham.srsab.se/techtalk/IC-7000_CT-17.html

Givetvis gäller denna checklista även för andra ICOM modeller.

Har du förstört CI-V ingången på din ICOM radio?

Sådant kan hända, men är sällsynt, om man exvis försöker köra RS-232 direkt in på CI-V ingången på ICOM stationen.

CI-V är en datakommunikation där 0 Volt är en logisk nolla, och 5 Volt är en logisk etta.

RS-232 är Datorns datakommunikation för lite länge avstånd, exvis till printer. Där är en logisk nolla - 24 till - 12 Volt, och en logisk etta är 12 till 25 Volt. En RS-232 signal kan därför förstöra en CI-V ingång. Du måste ha en CT-17 nivåomvandlare mellan dator och radio.

CI-V med noll och fem Volt kan även kallas för TTL nivå. (Transistor Transistor Logic, IC-kretsar av typen 7400 som drivs på 5 Volt).

CI-V signaleringen går i två riktningar på samma tråd dvs seriell data till eller från radion.

Ett sätt att kontrollera om CI-V ingången, eller utgången är hel är att samköra två ICOM stationer med CI-V.

Låna ihop en annan ICOM station, helst en likadan, IC-7000, IC-706all etc. Tillverka en sladd med 3,5 mm telefonpropp i båda ändar, en meter är bra längd. Monopluggar. Koppla ihop CI-V ingångarna på de två ICOM stationerna. Se till att de står på samma adress och hastighet. Om du har två lika modeller är de på samma adress. Annars ställer du om en av dem till samma som den första. Sätt på apparaterna och vrid på VFO på en av dem, då skall den andra radion följa med, och tvärs om. Det du gör på radio ett sker på radio två, och tvärs om.

Funkar detta är CI-V in och utgångarna hela.

CI-V betyder Control Interface 5 (V = 5). Det är ett standard system för att styra radiostationer används av de professionella tillverkarna av HF radio militärt etc.

På ICOM apparaterna kallar man denna in och utgång, dvs CI-V kontakten för "REMOTE".

Är då CI-V in och utgången trasig? Ja har du tur är det bara buffertstegen till CPU i radion. Det kan ta några timmar att laga, och att koppla upp för prov. Dvs det kan kosta en slant.

Var därför försiktig med din CI-V in och utgång. Lär dig hur det funkar först. Lär dig skillnaden på CI-V, TTL, RS-232 etc.

Amatörbanden idag

Vad gäller? Det har förändrats en del sista tiden, det pratas, det blir rykten och kanske missförstånd. Förr fick vi ju brevledes ut skrifter där allt var fullständigt klart. Idag måste vi ta reda på saker själva eller förlita oss på rykten. Förhoppningsvis skall detta vara rätt. Vi tittar på PTS författningssamling, http://www.pts.se/upload/Foreskrifter/Radio/ptsfs-3-undantag-radiosandare.pdf

Skrivet 2009-09-16.

 Dvs de färskaste info vi har just nu.

Frekvensband                    Högsta effekt

135,7-137,8 kHz                1 W

1 810-1 850 kHz                1 000 W

1 930-2 000 kHz                10 W

3 500-3 800 kHz                1 000 W

7 000-7 200 kHz                1 000 W

10 100-10 150 kHz            150 W

14 000-14 350 kHz            1 000 W

18 068-18 168 kHz            1 000 W

21 000-21 450 kHz            1 000 W

24 890-24 990 kHz            1 000 W

28 000-29 700 kHz            1 000 W

50-52 MHz                         200 W

144-146 MHz                     1 000 W

432-438 MHz                     1 000 W

1 240-1 300 MHz               1 000 W

2 300-2 450 MHz               100 mW

5 650-5 850 MHz               1 000 W

10-10,5 GHz                       1 000 W

24-24,25 GHz                     1 000 W

47-47,2 GHz                       1 000 W

75,5-81 GHz                       1 000 W

122,25-123 GHz                 1 000 W

134-141 GHz                      1 000 W

241-250 GHz                      1 000 W

Observera hur duktiga man är på PTS att skriva enligt internationell standard, (SI) med rätt bokstäver för M = Mega, Hertz, kilo, och håller alltid ett mellanslag mellan siffra och sort. Det blir otvetydigt och lättläst.

Tänk på att vi har "bara" 10 watt i bandet 1930 - 2000 kHz. Men det hörs bra ändå. Passa anropsfrekvensen 1950 KHz för trafik. QSY sedan till lämplig trafikfrekvens.

Observera också att man idag INTE talar om våglängder, utan för att erhålla tillräcklig noggrannhet gäller frekvens i kHz eller MHz.

Vill du ändå använda våglängd blir beräkningen så här: 300 dividerat med frekvensen i MHz. Exvis 1930 - 2000 kHz, 300/1,93= 155,44041 meter till 300/2,0= 150,0000 meter.

På 1296,025 MHz blir vågländen 300/1296,025=0,231477 meter.

Uppdelning för trafiksätt per frekvensband görs av IARU. Lämpligt är ju att följa denna rekommendation för att vi skall kunna samsas på banden. Där kan vi översätta frekvenser till kanalnummer oxo, om vi nu vill, och känner motivation till detta. Sök på IARU om du vill veta mer.

Behöver jag ett lågpassfilter?

En fråga jag får ibland. Förr köpte folk extra lågpassfilter till sina riggar. Idag finner vi sådana LP-filter på annonssajterna, och på HAM loppisarna. Det var en dyr sak, snyggt kan det vara oxo, och man kanske lockas att köpa ett fynd.

Låt oss först se vad ett lågpassfilter är för något. Förr var den en låda man använde för att få bort TV störningar. En typiskt lågpassfilter såg ut som en plåtlåda ungefär 75 x 75 x 200 mm stort. Dyrt, kostade bortåt tusenlappen för 25 år sedan. Med två koaxialkontakter. Filtret skulle sättas i antennledningen, helst så nära sändaren som möjligt. Lågpassfiltret gör som namnet antyder, och låter de låga frekvenserna passera obemärkt. Lågpassfiltren skulle börja dämpa strax ovanför 30 MHz. Om grannens TV lyssnade på 63 MHz, en låg VHF TV kanal, kunde en överton från radioamatörens sändare komma ut, exvis om han sänder på 21,1 MHz hamnar tredje övertonen på 63,3 MHz, dvs nära TV mottagarens väldigt breda mottagare. Visst blev det rutigt och randigt på TV:en. Med det omtalade lågpassfiltret kunde det bli bättre. (obs kunde bli bättre).

Idag finns knappast problemet, vi har TV som lyssnar bara i UHF området, vi har TV som är selektivare. Det kan finnas fall där en högre ordningens överton stör TV, och då skulle lågpassfiltret kanske hjälpa.

Dagens amatörradiosändare har inbyggda lågpassfilter, dessa filter finns det en hel bank av, och de kopplas in för varje band. Så de moderna riggarnas lågpassfilter dämpar även övertoner som finns inom HF bandet. Exvis 2 eller 3  x 3750 kHz  vilka då hamnar på 7500 och 11250 kHz. Lyssna skall du se att det kanske hörs något från din lokala radioamatörkollega. Men det är svagt och stör knappast någon. Sitter han med slutsteget, ett äldre med rör, så kanske övertonerna blir lite starkare, låt oss säga att grannen sitter med PA och sänder på 14300 kHz, lyssna på 28600 kHz, 42,9 MHz, 57,2 MHz och 71,5 MHz, ja varför inte kolla i FM bandet och på 100,1 MHz. (sjunde övertonen). Hörs den borde han nog köpa ett sådant där lågpassfilter och sätta efter PA.

Annars är svaret på rubrikens fråga att du knappast behöver ett lågpassfilter idag.

Kör du med en äldre rör rigg, eller med ett äldre rör PA, ja då är det nog inte alls fel att koppla in ett sådant lågpassfilter.

Tänk på att idag är de flesta moderna radiostationer försedda med 50 MHz bandet, har du ett lågpassfilter inkopplar blir det stendött på 50 MHz. Ett begagnat lågpassfilter på 30 MHz och som tål 1 kWatt är en gruva av goda komponenter, och en bra låda, till den som bygger och experimenterar.

Men ibland bildas övertonerna i TV apparatens ingångssteg.

Vi sänder exvis på 21,1 MHz, men en signal som har god dämpning av övertonerna, ja vi kanske till och med har omtalat lågpassfilter på sändaren. Vår 21,1 MHz signal vill in i TV mottagaren, och överstyr dess ingångsteg, ja det verkar ju naturligt om det inte finns bra ingångsfilter på TV:en. Ut från TV:ens HF steg kommer fyrkantvåg av 21,1 MHz. Den innehåller xvis 63,3 MHz där ju TV:en lyssnar. Visst den "stör sig själv" då.

Men som jag nämnde, detta fall finns ju inte idag, men exemplet visar vad som kan hända och hur man skall tänka vid störningsbekämpning.

TV störningar idag

Är idag mer åt andra hållet. TV apparaten strålar ur sig en massa brus som stör radiolyssnarens mottagning på i synnerhet HF banden. Så problemet har bytt sida. Man kan då fråga sig om TV apparaten behöver ett lågpassfilter, nej det kommer ju då att dämpa bort UHF signalerna som TV:en skall ha.

Däremot fanns det förr HP filter, (högpassfilter, dämpar låga frekvenser) för TV antennsladden. Det dämpar signaler under 50 MHz som ville försöka tränga in i TV:en. Att få bort störningar från TV apparaterna idag är svårt. Det skulle krävas modifiering av dem, eller möjligen ett lågpassfilter på nätsladden.

Ett HP filter, som finn att köpa på SSA försäljningsdetalj, kan gör att störningar från TV apparaten minskar, det är fullt möjligt att störningar kommer ut från TV apparaten via antennledningen. Men, det kan vara så att dessa störningar strålar från TV antennsladdens skärm. I sådant fall hjälper inte ett HP filter på TV:en. Att då linda upp en RF Choke på TV apparatens koax kan hjälpa, den skall då vara nära TV:en.

Visst kan det läcka ut störningar från TV apparatens nätsladd oxo, linda en ferrit på nätsladden på TV:en.

TV apparaten är ofta ansluten till DVD, VHS, Digitalkonverter, prova att i tur och ordning koppla loss dessa. Linda ferritspärrar på fler sladdar på dessa tillbehör. Det finns chans att minska stördimman från en TV anläggning.

SRS säljer matarstege, eller bandkabel

För den som inte vill eller har lust och material för att bygga sin egen matarstege, vi har 300 Ohms halvtums, 12,7 mm bred, svart perforerad kabel, dvs samma storlek som man hade till TV förr. Men svart för att tåla solen, perforerad för viktens skull.

Vi har även 1 tums, 25 mm bred, 450 eller 470 Ohms svart plastbandkabel perforerad. 300 Ohms finns i 10 meters paket, 450 Ohms både i 10 meters paket och på metervara. Sådan här stege är lätt att arbeta med, lågt vindmotstånd, den är lätt och tynger inte ner din dipol.

På sin tid fanns även kvartums bandkabel, (6,35 mm bred), den användes inne i TV apparaterna mellan antennuttaget och HF delen, kanalväljaren. Den är lite för klen för sändare, men kan användas vid lägre effekter och den är mycket lätt. 10 meter kan knölas ner i fickan. Dock är sådan svår att få tag på. Att tillverka sin egen matarstege kan vara kul för den som har lite idéer och kanske plats att sträcka upp trådarna. Att tillverka, bygga och skapa något själv är en stor tillfredställelse.

Leoniderna 2009

Den 2009-11-17 förväntas årets meteorskur från Leoniderna komma.

Jag har i skrivande stund inte hittat några mer noga data, vad gäller maxima, riktning etc.

Det som gäller är dock att någon dag före och efter den 17 nov, kan det vara ide att titta lite mer på den stjärnklara himmeln. Har du för vana att köra meteroskatter, dvs köra VHF Morse och höghastigetstelegrafi via meteorspåren på 144 MHz, ja då bör du skaffa mer information. Sök på Leoniderna 2009, de finns allt för många hemsidor som berättar om det som varit, dvs Leoniderna 2002 etc. Så se upp för året om du hittar info. Mer information kommer säkert upp närmare datumet för maximumet.

En meteorskur ger oss det som ibland kallas stjärnfall, dvs ljusa snabba spår i den svarta stjärnhimmeln. De syns i en del av en sekund, en tillräckligt länge för att synas väl.

För att se krävs att det är en klar natt, med lite ljussmog.

Bygg en dämpsats som omvandlar impedansen

Med ett litet program som heter PADMATCH, hämtat från G4FGQ memorial site:    http://zerobeat.net/G4FGQ/page3.html#S301" kan du skapa en dämpsats som omvandlar 75 Ohm till 50 Ohm, detta med önskad eller minsta dämpning.  Ta hem programmet som heter  PADMATCH. Givetvis kan du beräkna dämpsatser som har samma impedans in och ut. En dämpare med motstånd blir bredbandig, har du en signalgenerator av typ "äldre" så kanske den har 70 Ohms utgång, med en 50 Ohms koax till en modern mottagare med 50 Ohm ingång kan det bli totalt fel. Med en dämpare som har 70 Ohm in och 50 Ohm ut och exvis jämna 10 dB dämpning vid konakten på generatorn, kan du sedan använda 50 Ohms koax utan problem. Har du en LF generator med 600 Ohms inre impedans, men vill ansluta dig till ett 200 Ohms system, ja samma sak, en resistiv dämpsats gör jobbet. Men vid LF är det sällsynt att man måste vara så noggrann med anpassningen. Kostnaden är en viss dämpning, men med programmet kan man välja en jämn dämpning, exvis 6 eller 10 dB.

Kom ihåg att dämpsatsen måste sitta i rätt ände av koaxen.

En mottagare med 600 Ohms antenningång och en 50 Ohms antenn

Ja hur går det? Eller tvärs om, en Beverage antenn med 600 Ohm impedans och en mottagare med 50 Ohms antenningång. Jo visst går detta att lösa med PADMATCH, en dämpsats som omvandlar 50 Ohm till 600 Ohm, den blir då in vid 50 Ohms sidan 52 Ohm mot jord, 1 kOhm i serie och 2 kOhm mot jord vid 600 Ohm utgången. (obs avrundade motståndsvärden). Smart va?

Visst, men det finns en nackdel, vid så här stor impedansomvandling blir dämpningen lite stor, 20 dB. Det kan vi sällan tolerera och metoden lämpar sig inte vid så stor impedansomvandling. Skall du mäta på en mottagare med 600 Ohms ingång och har en signalgenerator med 50 Ohms utgång, ja då kan det funka, bara att lägga till 20 dB på utsignalen. Att ha rätt anpassning till en sådan mottagare är bra då den annars blir feltrimmad på ingångskretsarna.

Skall du lyssna med denna stora impedansskillnad måste du bygga en högfrekvenstransformator, eller en balun, med omsättningen 1:12. Det är oxo så man gör med anpassningen av exvis en Beverage antenn. Transformatorn skall då ha varvtalsomsättningen 1 till roten ur 12, dvs 1:3,5. Du lindar 10 varv för 50 Ohm och 35 varv för 600 Ohm. Vid mellanvåg kan det behövas lite fler varv, exvis 20 varv och 70 varv, eller en ferrittoroid med högre permabilitet.

Foto för radioamatörer

Jag började en liten serie om Foto tidigt i somras, ett avsnitt handlade om slutartider och mer på djupet om bländaren. Jag utlovade att gå mer på djupet vad gäller slutartiden. Och det kommer då idag. Avsikten är att man skall kunna utnyttja sin fina lilla digitalkamera lite bättre. Avsikten är oxo att kanske utvecklas och skaffa en systemkamera. Att få lite finare bilder är ett mål, liksom att helt enkelt kunna lite mer. Först en repris när det gäller bråktalen.

Kom ihåg att allt idag handlar om foto utan blixt. Stäng av blixten i alla dagens fotoexperiment. Så återkommer jag till blixtfotografering senare.

Tänk oxo på att foto är i många fall en konstnärlig sak, vi talar endast ytligt om tekniken idag.

Räkna med bråk, (fototeknik)

1/125, 1/30, 1/1000 Ja nog har du sett de här bråktalen om du använt en kamera. De är lika vanliga idag som för hundra år sedan. Men hur mycket är 1/125? Vad betyder det? Vi talar om fragment, eller båkdelar av sekunder. De flesta kan inte så mycket om bråkräkning numera och det kan verka lite gammalmodigt.

Observera nu att SI enheten för tid, sekund, är vedertagen sedan fotografins barndom. Trots att många saker på en kamera återigen mäts i tum. Bråken uttalas "en tusendels sekund" eller "en etthundratjugofemtedels sekund" och man räknar ut tiden genom att på dosan slå 1 division 125 ggr 1000 = 8 ms (8 millisekunder).

Man kan lätt göra en tabell och få slutartiderna i sekunder, eller millisekunder istället, lite lättare att förstå:

1 = 1000 ms Ibland står det 1" eller 2" på kameran, och betyder en eller två sekund

½ = 500 ms

¼ = 250 ms

1/8 = 125 ms

1/16 = 62,5 ms

1/32 = 31 ms

1/64 = 15 ms

1/125 = 8 ms

1/250 = 4 ms

1/500 = 2 ms

1/1000 = 1 ms

1/2000 = 0,5 ms

Ibland finner vi tider på flera sekunder, ja upp till 30 sekunder kan finnas på systemkameran.

Om vi ser lite på tiderna ser vi att de halveras eller fördubblas för varje steg. Man har bestämt sig för att göra tiderna i steg. Där varje steg är en fördubblad eller halverad tid. Varje steg motsvarar därmed dubbla eller halva belysningen av filmen, eller som det numera är, bildsensorn. På dagens moderna kameror finns halva eller tredjedels steg, det betyder att man kan ställa in tiden med mindre steg, och få en noggrannare exponeringstid. Detta krävs då bildsensorn i moderna kameror är mer kräsen på belysningen än gårdagens film var.

Då kan man fråga sig när exponeringstiden kommer att mätas i decimala tidsenheter, ms. Nja det får vi nog vänta på länge. Men som radiotekniker kan man ju briljera lite inför de fotointresserade kompisarna och berätta att bilden är tagen med 4 ms slutartid.

Hur väljer vi då slutartid och vad händer med de andra inställningarna?

Generellt behövs en lång slutartid om det är svagt ljus, och en kort slutartid om det är mycket ljust. En kort slutartid kan kompenseras med en stor bländare, eller en högre känslighet på kameran. ASA talet. Skall vi fotografera ett rörligt motiv kan det behövas en kort slutartid, men är det då dåligt med ljus måste vi då öppna bländaren mer, eller öka kamerans känslighet. Med större bländare, (lägre bländartal) får vi mindre skärpedjup, och skärpeinställningen (avstånd) blir mer kritisk. Ökar vi kamerans känslighet blir det mer brus, precis som om vi drar på ett extra HF steg på mottagaren så ökar bruset. Brus på en bild ser ut som kornighet, flammighet i främst de märkare färgerna, ofta på blåa ytor. För kompaktkameran i prisklass upp till 5000 kr blir bruset fult vid känslighet över 400 ASA. På en större systemkamera kan man med en modern systemkamera använda upp emot den dubbla känsligheten, 1600 eller mer utan att bruset tar överhand.

Vilken slutartid är då lämplig för olika motiv? Ja först måste vi konstatera att din förmåga att hålla kameran still under det att bilden tas är en viktig del i fotograferandet. Ofta tror man att man håller kameran still under den hundradel av en sekund som bilder tar att ta, men darrigare än så är du faktiskt. Det finns en tumregel som säger att man väljer en tid som ungefär motsvarar objektivets brännvidd. Dvs fotograferar du med ett teleobjektiv på 135 mm skall tiden då vara omkring 1/125 sekund. Tar du en bil med normalobjektiv 50 mm, skall du ha snabbare tid än en sextiondel. Den här resonemanget stämmer idag inte riktigt då de små kompakta digitalkamerorna har helt andra objektiv än förr på 35 mm filmtiden. Men låt oss då bestämma oss för att i teleläge se till att tiden är kortare än en hundratjugofemtedel av en sekund, och vid vidvinkel kan man ha så lång tid som en sextiondel. Att alltid hålla still är den bästa regeln, och att försöka ta en bild med kameran tufft hållen med en utsträckt hand, ger ofta suddiga bilder. Du darrar....

Stativ

Eller annat stöd, ger mycket skarpare bilder. Med ett stativ kan du ta bilder på flera sekunders slutartid. Prova skall du se hur kameran kan plocka fram en bild ur mörkret, eller i stearinljusets sken. Mysigt! Här kan du njuta av skaparglädje.

Rörelseoskärpa

Har väldigt mycket med slutartiden att göra.

Dvs bilden eller ett objekt i bilden blir oskarpt på grund av att det rör sig, under den tid bilden "tas". Har du darrat på hand vid bildens tagning blir hela bilden suddig. Det är ofta mycket fult och ger en dålig dokumentär prägel. Visst finns det mer konstnärliga skäl att ta en sådan bild. Men den konstnärligheten får du eller andra stå för. Tar du en bild där en bil kör fort kan det vara bra om hjulen ser suddiga ut, de syns att de snurrar, eller ett flygplan där propellern är suddig. I de här fallen gäller att välja slutartid. Vilken tid väljer man då? Kanske en propeller blir lagom suddig, rörlig, om du väljer tiden 1/125 sekund. Prova dig fram. När Peter jobbar med mastfundamentet, och handen gräver, kan en lite längre tid behövas för att armen med spaden etc skall se ut som den rör sig på bild. Prova med 1/60 sekund. Vill du frysa bilden och få allt knivskarpt, ja då får du ha kortare tider, 1/250 till 1/1000.

Ett typsikt fall är när man fotograferar vatten, i en fors exvis. Med kort slutartid "fryses" vattnet och man ser droppar och stänkt, som "sitter fast" i luften. Kort tid här är 1/250 - 1/1000. Med en lång slutartid, upp emot 1/30 till en hel sekund, får du en bild som man brukar kalla för "alienslem". Vattnet hinner rinna en stund medan bilden tas, och ser ut som slem. Båda ytterligheter har sitt berättigande, prova skall du se, det är skitkul att skapa bilden på det här sättet. Ett första stapplande steg i strävan efter att bli bildkonstnär. Ut och leta reda på en fors. Skärpa eller oskärpa i de här fallen är ett av medlen vi har att skapa en bild som säger det du vill.

Experimentera mera.

Skärpedjup

Bestämmer vi med bländaren. Som då indirekt påverkar din slutartid.

En stor bländare, dvs ett lågt bländartal, ger ett kort skärpedjup. En liten bländare, 11, 16 eller 22 ger stort skärpedjup.

Ett stort skärpedjup är en bild då allt är skarp från förgrund till bakgrund. Det kan se bra ut men kan du kontrollera skärpedjupet lite själv, kan du fokusera exvis på ansiktet i ett porträtt. Ett kort skärpedjup är ett porträtt på barnen, där ögonen framträder i bästa skärpa, och där bakgrunden suddas ut i mjuk oskärpa, liksom eventuell förgrund, någon gren etc blir snyggt suddiga.

Skall du dokumentera din radiostation behövs stort skärpedjup, man skall ju kunna se allt på bilden i bra skärpa, det kan då krävas en liten bländare, 11 - 22 och då blir tiden lång och stativ kan krävas. Skärpedjupet blir olika beroende på totalavståndet. Försöker du ta en bild på en geting som jobbar på en blomma, ja då har du ett skärpedjup i storleksordningen millimeter att jobba med. Tar du en bild på en grupp kompisar, med avstånd på 5 till 8 meter är skärpedjupet någon meter. Dvs det finns inga direkta regler vilken tid och bländare du skall välja, här gäller erfarenhet och att känna din utrustning, och att prova lite, experimentera mera.

Har du ett rejält teleobjektiv

För att ta en bild på en liten fågel, ja även en stor fågel, en svan som flyger över. Och du har ställt in max tele, eller skruvat på ett teleobjektiv på din systemkamera. Ja då blir det kritiskt om du handhåller kameran, du måste välja en kort slutartid för att inte fotografera dina egna darrningar. Dessutom rör sig fågeln med ganska små och ryckiga rörelser, vi talar nu om tider på 1/250 - 1/100 sekund. Det krävs då större bländare, eller en ljus dag, eller en hög känslighet på kameran, med brus som resultat. Så hela skiten knyter sig i svansen. Och du kan behöva ett stativ.

Hur ser jag rörelseoskärpan?

Jo först när du får upp din bild på den flygande tranan på datorn, bilden ser inte knivskarp ut, förstora bilden lite skall du varför bilden inte verkar skarp, man kan då se att suddigheten består av rörelse. Du har fotograferat dina rörelser trots att du försökte hålla kameran stilla.

Kanske du ser lite oskärpa i vingspetsarna de rör sig ju när fågeln flyger. Detta kan bli snyggt och man ser att den rör på vingarna. Rörelseoskärpa orsakat av fotografens darrningar är oftast väldigt förödande för bilden.

När behöver jag de långa och extremt korta slutartiderna då?

Vid extrema fototillfällen förstås.

1/1000 dels sekund, får nog ses som en mycket kort tid för de flesta fotoamatörer. Det är proffsen som eventuellt kan göra sig nytta av kortare tider. Dyrare kameror kan prestera 1/2000 sek, eller ännu kortare slutartid. I det här tidsintervallet tar vi bilder av mycket rörliga motiv, småfåglar, getingar, humlor, springande lekande barn, hundar, sport etc.

Samt om vi har mycket långa teleobjektiv.

Långa tider då? Använder vi vid fotografering i befintligt ljus, be XYL, eller YL sitta blixtstill i stearinljusets sken, prova med en tid på 1 sekund, 2 sekunder etc. Visst kan du få en mysig bild. Gå ut en stjärnklar natt, med stativ och rikta kameran mot stjärnhimmeln, välj tider på 1 till 30 sekunder. Du kommer att få en dramatisk bild av saker som inte ögat ser. Men oftast blir det ett dassigt dimmigt ljus från stadens ljus, man kallar det ljussmog. Förhoppningen är att du inser potentialen för vidare experiment på en plats där det är mörkt.

Hur vet vi om det blev bra med vald slutartid?

Ja på dagens digitalkameror har vi fördelen att direkt kunna se bilden på den lilla bildskärmen. Mycket praktiskt. Men bildskärmens kvalitet varierar kraftigt på olika kameror. På min NIKON D90 systemkamera får jag en bild med diagonalen 75 mm, och med en upplösning på 960 000 pixels. Köper du den snygga metallicfärgade lilla blå kompaktkameran, för 2200 kr, får du kanske en "tre tums bild", men med upplösningen 180 000 pixels, och dåliga färger, den är i det närmaste värdelös för att bedöma din bild på. Jämför gärna bildskärmen när du skall välja en digitalkamera. Och se till att du ser den i detalj, dvs ta med läsglasögonen. Skillnaden är dramatisk mellan olika modeller. En extra femhundring kan ge dig en kamera med användbar bildskärm.

På de flesta kameror kan du förstora bilden på bildskärmen, du kan Zooma i bilden, vissa kameror ger då en ännu sämre upplösning, och bilden blir oanvändbar för att se resultatet på. Andra har en bildskärm som tål att Zooma på och du kan se detaljer i din bild som gör att du faktiskt kan bedöma om den är bra eller dålig. Även denna egenskap är viktig att se på om du skall köpa dig en kamera. Med en upp-zoomad bild på bildskärmen ser du skärpan, rörelseoskärpa etc tydligare. Du ser även om bilden är för mörkt eller för ljus. Och med anledning av detta kan du ta en ny bild med större eller mindre bländare, eller längre eller kortare tid. En för ljus bild kan ha delar av bilden som är överstyrda. Kallas inom fotokretsar att bildens högdagrar, dvs ljusa partier är utbrända. Är den för mörk, dvs bilden har fått för lite ljus, blir delar av bilden, lågdagrarna, skugga och mörka delar, svarta och saknar detaljer.

Bildskärmen kan, om den är bra, vara ett utmärkt verktyg för att bedöma bilden i fält. En dålig bildskärm är skit, lägg då på en femhundring och få en kamera med bättre bildskärm. En dålig bildskärm ger dock nöjet att se och visa bilderna direkt, i sällskapet.

Kamerans känslighet och brus

Tar vi nästa gång, liksom vitbalans etc.

Saxat från Wolfgangs nyhetsbrev

Wolfgang brukar sända ett nyhetsbrev och vill du vara med på utskicket så mejlar du bara honom. Wolfgan är SRS säljare för amatörradioprodukter.

Fartkameravarnare för iPhone
http://www.iphone-poiwarner.com/en/index.html

iPhone traffic LIVE
http://www.navigon.com/site/se/sv/press/archive/2009/618

Följ båtar som har AIS LIVE. En artikel från Radiouser:
http://ham.srsab.se/pdf/test/AIS.PDF

DX buddy ett gratis program, hjälper dig att identifiera en radiostation, leta upp stationer som sänder just nu, styr rotor och radio, loggbok, världskarta mm
http://dx-buddy.net/en/index.php

Oscilloscope för ljudkort:
http://www.zeitnitz.de/Christian/scope
http://www.dsp4swls.de/oszi/oscieng.html

Dekoder för POCSAG mm
http://www.dsp4swls.de/sorfmon/sorfmon.html

DSP filter i realtid:
http://www.dsp4swls.de/dsp/br_uni_filteng.html

Signalgenerator.
http://www.dsp4swls.de/sigen/signalgeneng.html

APR MAO, ett gratis program för APSR. Info på svenska:
http://www.aprmap.eu/aprinf_s.htm

Har du drömt om att vara lokförare? Köra spårvagn? Köra tunnelbana?
http://www.b-v-e.info/

Visual Radio, ett gratis program för att styra din mottagare.
http://www.visualradio.de/index_e.html

Vilka flygplan avgår från Arlanda? Hur varmt är det på Fort Lauderdale flygplats? Ankom Lufthansa i tid?
http://www.flightstats.com/

En bra frekvenslista
http://www.frekvenslista.com/

Global Tuners, här kan du styra olika mottagare på olika platser i världen via webben.
http://www.globaltuners.com/

Trevlig helg.

De  SM4JMY Wolfgang

Transiver eller tranceiver? Hur skall vi skriva?

Jag brukar skriva transiver, lite försvenskat från tranceiver. Många tycker att jag skall fortsätta med detta, tills vi får ett sådant svenskt ord. Andra har synpunkter. Och visst finns det skäl att fundera på hur vi skall skriva.

SM2DCU tycker, och skrev detta:

Hej Roy,

Under rubriken "Vårt dynamiska språk" brukar du missionera för korrekt skrivning av vårt svenska språk.

Nu har jag en fråga eller snarare en fundering till dig under den rubriken. Du använder dig av stavningen transiver istället för transceiver. Vad jag vet så finns inte transiver i det svenska språket. Man får endast ca 800 träffar om man "Googlar" på transiver.

Transceiver borde kanske översättas till sändtagare som ger ca 10 000 träffar. Sändtagare låter dock föråldrat och militäriskt och sändtagare finns inte heller med i Akademiens ordlista. Däremot kan man i Nordstedts svensk ordbok finna ordet transmitter i betydelsen "automatisk sändare för telegrafi", men då tappar man ju mottagardelen av ordet! 

Själv använder jag det engelska låneordet transceiver eller förkortningen TRX i svensk text.

Kanske kan du till nästa nyhetsbrev utforska hur det viktiga ordet transceiver skall översättas i svensk text. Vad tror du?

73 de SM2DCU Olof

Ja hur skall det vara? Tips? Idéer?

 Det är många ord som används som inte finns med i någon ordbok. Kan man hitta på ett svenskt ord som jag och flera andra gjort? Jag tycker det, vi stjäl ju inget ord. Men transiver är ju inte skapat av svenska grundord dock. Det engelska tranceiver är ju byggt av transmitter och receiver. Ja då blir det ju sändtagare på svenska då, men det låter ju töntigt.

Jag brukar växla om med rigg, eller radiostation för att variera lite i mina texter. För icke amatörradio blir ju en sändtagare idag lika med "mobil". Skulle då en sändtagare som har inbyggd sändare och mottagare för HF kallas "basstation" kanske? På 27 MHz var det basstation som gällde. Idag betyder ju "radiostation" inte hårdvaran, det kan dock betyda sändare, eller programmet som sänds via en sändare. En radiostation är det man kallar för kanal på bildradio (TV). Inom datorvärlden används ju tranceiver, för en moj som sänder och tar emot seriell data. En liten svart flerbening. Vad kallar dom den på Svenska?

Låt oss efterlysa ett bra svenskt ord för:

Sändtagare

Motsändare

Transiver

Tranceiver

Radiostation

Radioapparat

Rigg

Apparat

Radioanläggning

Kanske är det bäst om man är konsekvent, och alltid skriver transiver.

Eller är saken så enkel som att man bör lägga till några bokstäver och skriva tranceiver? Och vänta på att det blir ett svenskt ord. Det finns säkert massor av exempel där man försvenskat ord.

Synpunkter???

Wire är inte ett svenskt ord

Men förekommer ofta blandat med svenska ord, som stålwire, kopparwire. Kan man blanda olika språk så? Nej givetvis inte. Wire är ett engelskt ord som betyder tråd. Talar man om flertrådig så heter det "stranded wire". I byggbeskrivningar talar man ibland om att linda en spole med koppartråd, och då heter det wire. Skall du löda heter det ofta "stranded hook up wire". Dvs flertrådig kopplingstråd. Använder man wire i svenskan kan det bli missförstånd.

I Sverige heter det tråd, eller lina. Där lina är flertrådig. Men man kan även tala om flertrådig kopplingstråd, eller kabel. Sedan en 30 år finns det svenska ordet vajer, det betyder lina, dvs flertrådig. Så vajer är INTE en översättning av wire. Visst är detta svårt, och på den amerikanska filmen kallar dom ju en stålvajer ibland för wire, men det kall heta cable om det är en flertrådig stålina. Slangspråk kan i Svenskan kalla en kabel, eller en lina för snöre eller trådstump, och det kanske är samma slang som man använder i filmen. Den gamla linslagaren har talat genom SM4FPD. Han som med all sin yrkeskicklighet skapar linor för kranar, hissar, bogsering, gruvspel etc. och så kommer nån tattare och kallar den för wire, dvs tråd. Klart han blir sur. Han har nog svårt att acceptera det nya svenska ordet vajer, för sin skapelse "lina". Koppartråd är ett ord som alla fattar, men Cu-wire vad fan är det?

"Absolut" vad betyder det ordet egentligen (vårt absoluta dynamiska språk)

Ordet som redan är upptaget används till lite av varje. Att ordet är ett namn på en etanolhaltig dryck är en sak, det tänkte jag inte ta upp idag, utan dess betydelse i dagligt tal. Absolut används som en ersättare till ja. Eller som en allmän "pratförstärkare". Man hör exvis: skall du vara med på årsmötet? "absolut" blir svaret. Man hade väntat sig ett ja. Låt oss se vad ordboken säger.

Ordet Absolut (kommer från latinets absolutus, dvs  obunden) betyder "komplett" eller "ovillkorlig" och används i flera olika fasta uttryck. Exempel inom fysiken: den absoluta nollpunkten. Därmed verkar det lite som att den populära användningen av ordet absolut i så gott som varannan mening visar på att man inte riktigt vet vad ordet betyder. Man tyx tycka att man absolut skall använda ordet "absolut" därför att andra gör det. Att tjuva ordet till nya ändamål gör ju att man måste finna ett nytt namn där ordet behövs, till dess ursprungliga betydelse. Att använda absolut istället för de ord som man förväntar sig i tal och skrift visar på dålig fantasi. Ord som: "ja"  "givetvis" "tveklöst" "verkligen"  "visst"  eller "jomenvisst".

Har du läst senaste QTC? "Absolut".

Hörde du Auroran i går kväll? "Absolut" dvs svaret blir översatt: komplett eller ovillkorlig.

Blåste din antenn ner i stormen? "Absolut"

Skall du vara med i testen? "Absolut" eller "absolut inte"

Ja visst låter det konstigt, i alla fall i mina öron som är van att använda andra ord.

Vem var det som tyckte att man borde ersätta absolut i sådana sammanhang med: "jo men visst".

Lite mer om särskrivning

Per-Arne har lite mer om fenomenet särskrivning och skriver så här:

Angående särskrivning:

Det är ju onekligen en viss skillnad på en mörk hårig sjuk sköterska och en mörkhårig sjuksköterska ...

För fler särskrivningsexempel (sär skrivnings exempel?) se t.ex. http://www.avigsidan.com/ http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt008.html

72/73 de se4a eller sm4inv, p-a

Några roliga historier, det är Hans, SM5KI som bidragit.

...Om Djur

Inne i grisen finns det korvar och skinkor. Och i rumpan på den sitter syltan och väntar på att bli uppäten. 
LARS 6 ÅR 

Kvinnodjur är duktigare än männen. De gör mjölk och ungar. Och så kan de både värpa och ryta. 
KATJA 6 ÅR 

Honan heter gris och hanen heter svin. Ungarna heter kelgrisar. 
SOFIE 5 ÅR 

Mamman heter höna, pappan hane, ungarna killingar och barnbarnen heter ägg. 
STEFAN 6 ÅR 

Hönor som får gå var de vill lägger finare ägg eftersom de slipper ha hönsnät runt huvudet. 
HANS 6 ÅR 

...Om yrken 
Bonden är en väldigt lycklig man, först och främst för att han har traktor, men också för att han slipper jobba 
HÅKAN 7 ÅR 

Bönder är liksom en egen ras, precis som rörmokare och föräldrar. 
ANDERS 8 ÅR 

En psykolog är en galen man som slår tanter. 
EMELIE 6 ÅR 

En gynekolog är en som inte vet så mycket om halsen på folk. 
ERLAND 6 ÅR 

Kungen heter Carl Gustav den tredje i fjärde, hans familj heter Victoria, Madelena och Adam och Eva. 
MARCUS 7 ÅR 

...Om kroppar 
Skillnaden på tantkroppar och manskroppar är att Tantkroppar har flera hemliga rum i bägge ändar. 
MIKAEL 6 ÅR 

Kvinnor har kurvor, medan män har portfölj. 
BJÖRN 7 ÅR 

Kvinnor består av äggstockar och så tänker de mer. 
SIRI 6 ÅR 

Männen har fler framdelar på kroppen. 
JULIE 6 ÅR 

Mannen slutar aldrig att göra celler, men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern. 
STINA 9 ÅR 

En kropp är något som tar slut i skorna. 
ALLAN 5 ÅR 

Om man öppnar ögonen och det är alldeles svart, då är man medvetslös. 
HILDA 7 ÅR 

Nästan alla människor har en hjärna. De som är lite dumma har en hönshjärna. 
JOHAN 5 ÅR 

Det finns många sorters hud. Förhud är till exempel huden som man har framtill medan bakhuden är huden som man har på baken. 
THERESE 6 ÅR 

...Om far- mor & svärföräldrar 
En mormor är en som hela släkten har kommit ut genom. Då är det väl inte så konstigt att hon är lite sladdrig i skinnet. 
KRISTINA 7 ÅR 

En mormor är en tant med godispåsar i fickorna. 
ANDRÈ 5 ÅR 

Farmor tycker inte om att sola toppless. Det är för att hennes toppar har blivit lösaktiga. 
STINA 6 ÅR 

En svärmor är straffet man får när man gifter sig med någon man inte känner. 
PÅL 7 ÅR 

Morfar är så gammal att han inte längre kommer ihåg varför han tycker om kvinnor. 

Wolfgang vår HAM säljare har försökt sig på en definition

Musikintresserad som han är gäller saken Jazz.

Jazz definieras:

En grupp människor som spelar samma melodi, men inte samtidigt.

Det kan också vara samma grupp som spelar samtidigt, men alla spelar olika melodier,

Wolfgang

HAR DU ÅNK? (hälsa och välstånd)

Verkar detta bekant?

Jag själv blev nyligen diagnostiserad med ÅNK

(Åldersbetingad Nedsättning av Korttidsminnet).

Så här visade sig symptomen:

Jag bestämde mig för att tvätta bilen. När jag är på väg ut till
garaget upptäcker jag posten i hallen.
Bäst att kolla posten innan jag tvättar bilen, säger jag till mig
själv. Jag lägger bilnycklarna på bordet, kastar reklamen i pappersinsamlingen
och märker att den behöver tömmas.

Därför lägger jag räkningarna och ett brev med en svarsblankett på bordet
och bestämmer mig för att tömma pappersinsamlingen först.
Eftersom jag trots allt går förbi en brevlåda när jag ska till 
återvinningsstationen kan jag lika gärna posta svarsblanketten.
Men då behöver jag en penna.

Mina pennor ligger på skrivbordet i arbetsrummet, så jag går in dit
och hittar en flaska juice som jag börjat dricka ifrån. Jag ska börja
leta efter pennan, men först måste jag flytta juicen så jag inte råkar spilla
på skrivbordet. Juicen håller på att bli varm och bör sättas in i kylen.
På väg till köket med juicen får jag syn på en blomvas som står på
bänken.

Blommorna behöver vatten, så jag ställer ifrån mig juicen på bordet.
Då ser jag mina glasögon som jag letat efter hela förmiddagen.
Det är bäst att jag lägger dem på mitt skrivbord, men först ska jag
vattna blommorna. Jag lägger glasögonen på köksbänken och fyller vattenkannan med
vatten.

Då får jag plötsligt syn på fjärrkontrollen till TV:n. Någon har lagt
den på köksbordet. Ikväll när vi ska se på TV kommer vi att få leta efter kontrollen,
men ingen kommer att tänka på att den ligger på köksbordet.

Jag bör lägga den där den ska vara, men först ska jag vattna
blommorna.

Jag häller lite vatten i vasen, men det mesta hamnar på golvet. Jag
lägger tillbaka kontrollen på bordet och går för att leta en trasa. Så går
jag ut i hallen igen för att försöka komma på vad jag hade tänkt göra.

Vid dagens slut är bilen fortfarande smutsig, svarsblanketten har
inte blivit postad, det står en flaska med varm juice på bänken,
blommorna är vissna, jag kan inte hitta någon penna, jag kan inte hitta
fjärkontrollen till TV:n, jag kan inte hitta mina glasögon och jag har ingen aning
om var jag lagt bilnycklarna.

Jag försöker komma på varför det inte blev något gjort idag. Det är
förbluffande för jag vet att jag har varit upptagen hela dagen och
jag är helt FÄRDIG. Jag förstår att detta är ett allvarligt problem och jag
ska söka hjälp för det, men först ska jag kolla min mail.

Kan du vara snäll och göra mig en tjänst?

Skicka detta meddelande till alla som du tror har glädje av det, för
jag kan inte komma på vem som jag redan har skickat det till.

De Gösta SM4CTT

De

SM4FPD Roy