FURA-bladet 

FURA-bladet är föreningens officiella medlemsorgan och nyhetsblad. Det ersätter det tidigare utgivna, numera insomnade Aurora-DX:is som var ett informationsblad för Västerbottens alla radioklubbar.Bidrag och information till FURA-bladet skickas till vår redaktör, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..FURA-bladet distribueras till medlemmarna via mejl eller med post om man saknar mejladress.

AURORA

Informationsblad för sändaremamtörerna i Västerbottens län

Årgång 22 Nr 3 September 1997

redaktör SM2DPS - Göran

Nä, det blev ingen reaktion på mina frågor i förra numret. Varken på min undran om det var ok att klippa ur STARKs hemsida eller den kanske största frågan om vi i dessa IT-tider behöver AURORA. Till detta nummer kom det sent om sider så mycket bra material att de åtta sidorna kunde fyllas. Därför finns det inget behov att klippa från STARK-sidorna, men den uteblivna reaktionen kan kanske tolkas som att det inte kommer att bli något stort rabalder i alla fall. I STARKs augustinummer finns i alla fall en hel del intressant. Bra är även repeatersidan med snygga fotografier från olika QTH. När det gäller AURORAs fortsatta öde finns det några aspekter som bör nämnas. 1. AURORA kommer från och med detta nummer att ligga ute på Internet snabbare (t ex gjorde jag en HTML-version av förra numret som bara blev liggande, detta skall inte hända igen) 2. Internetversionen kommer inte att ha någon bearbetad layout och sakna flera bilder. I övrigt blir det samma version som på papper. 3. Det kan vara dags att fundera på en ny redaktör. Jag gör minst ett nummer till, men det blir i bland svårt att kombinera med jobbet så om någon annan vill ta vid vore det bra. En anledning till att det blivit besvärligt att kombinera med jobbet är att STOPPDATUM inte håller. Jag hade satt stoppdatum till detta nummer till i slutet på augusti, dels för att det vore bra om AURORA kom i månadsskiftet augusti/september, dels för att jag var medveten om att denna höst skulle innebära mycket resande i september och oktober (St Etienne, Piteå, Alvesta, Utah, Tammerfors samt diverse platser i Ryssland). Dessutom skall det plockas lingon, potatis mm skall ner i matkällaren, båten skall upp och husvagnen vintras etc. Det är en himla tur att man inte jagar älg. Detta nummer kommer således sent pga väntade men sent inkomna bidrag sammanfallande med att allt annat skall hinnas med. Detta håller inte. Det är möjligt att jag fortfarande har för hög ambitionen och att den bör minskas ytterligare, men då tycker jag att lite av anledningen till att ha en tidning försvinner. Det gör den ju redan nu när det är åtskilliga veckors skillnad mellan bidragens ålder. Således vill jag ha bidrag till nästa nummer före 25 november om jag skall ha en chans att redigera ett nummer före jul.

Göran/DPS


FURA-sidan September1997

HEJ ALLA FURAMEDLEMMAR I HÖSTMÖRKRET Ingen verkar ha klagat på vädret denna fantastiska sommar. Det spelade tydligen ingen roll var man befann sig i Sverige, alla var lika nöjda. När det gäller radiovädret är jag inte rätt person att svara, eftersom radioaktiviteten varit låg och sträckts sig till ett och annat sporadiskt QSO via repeater eller 7 MHz cw, där jag helst kör för närvarande. Men flera fina högtryck efter varandra brukar inbjuda till fina öppningar speciellt på de högre banden och det har man märkt ibland, framför allt när OH-stationer kommer in på våra repeatrar. På tal om repeatrar, ql med Blå Nätet som våra duktiga pojkar Mikael KOT och Janne SXI skruvat, lött och länkat ihop. Kom ihåg att de har lagt ned massor av ideell tid samt bilmil för att vi skall få glädje av repeaterkörandet. DÄRFÖR ser vi fram emot att vid nästa medlemsinbetalning få in frivilliga penningbidrag för drift och underhåll av nätet!!! En amatör i regionen klagade vid ett tillfälle att vi är dåliga på att svara på allmänna anrop från ‘DX’ via repeatrarna. Det gäller framför allt när OH anropar men även när genomåkande turister passerar! Visst kan vi bli bättre, eller hur! Två stora radioaktiviteter där FURA-medlemmar varit aktörer har skett i sommar. Först ut på plan var det numera traditionella Bubergs-meetingen helgen i skarven juni-juli. Några var där och körde test i 24 timmar, andra kom förbi och drack kaffe, några en och annan medhavd öl + korv. Varken väder eller radiokonditioner var i topp men humöret var på topp. Den andra radioaktiviteten var ö-expeditionen till Holmön med SM2VKP/Mattias och SM2VJA/Mikael, som under sista helgen i juli körde ett stort antal kontakter därifrån. Ett reportage kommer, kanske redan i detta nummer! Från det ena till det andra. När informerade du om amatörradio sist? Om du vid något tillfälle vill använda 30 – 45 minuter för att informera om amatörradio så har undertecknad ett material (stolpar) som kan hjälpa dig på traven. Vi behöver sprida reklam om vår fina hobby för att visa att det finns alternativ till Internet! Kom ihåg: AMATEURRADIO, the nobel art of information interchange!. I samband med uppläggningen av FURAs hemsida på Internet så fick vi en nyttig repetition över vad som egentligen står i våra stadgar! Bl a står i § 4: "Medlem, som uppenbarligen kränker föreningens anseende, motverkar dess syften, bryter mot av myndigheter för radioexperiment meddelade föreskrifter eller som i sin radiotrafik icke iaktager ett oklanderligt uppträdande, skall av styrelsen uteslutas ur föreningen". Det ni….. Visst kan det ibland vara bra att bli påmind om de etiska regler som vi alla bör tänka på och följa i vår amatörradioaktivitet. Höstens aktiviteter på FURA: · 23 oktober Höstaktion · 25 oktober SM2-möte Furas lokaler · 20 november Del 2 av antennberäkning i teori och praktik (SM2KOT) · 11 december Julfest med luciafirande, videovisning mm · Byggkursen - 1296 trx - fortsätter i höst under ledning av Mikael SM2KOT. Tider meddelas över bulletinen söndagkvällar.

Vi hörs på banden / 73 RunEKA

 


SKRA

NYTT

Morsning, morsning på Er. Ja då satt man där igen, med ett blankt papper grinande mot en, utan att veta vad man ska fylla det med. Nåväl, vi börjar väl, så får vi se hur det går. Jimmy/-byw lämnade pärmen till mig i början av sommaren, men då tänkte man, att det är ju först i augusti, så det är GOTT OM TID. Träffade Sören/-dla på posten idag, och han påminde mig om AURORA, och nu är det bråttom för Göran ska ha den innan fredag.

Bastugänget (Jimmy/-byw, Stellan/swl och jag) brukar åka ut på komb. fiske- och radioresa varje år. Tidigare har det varit Reivo fiskecamp, men i år hade vi (jag) tänkt att färden skulle ställas till Kittelfjäll. Vi får väl se hur det blir i början eller mitten av september, om ni kan höra våra glada anrop på 80 och 40. Gör ni det så svara oss så det blir några rader i loggen. Så mycket fisk brukar det inte bli, men vi har jädrans roligt.

Tyvärr är det numera inte så ofta jag luftar riggen på hf-banden. Conds’en är ju i botten, och de rara länder jag saknar är inte qrv när jag är det...... eller är det tvärtom. Måste fixa 80 och 40m dipolerna innan snön kommer. Det har jag visserligen sagt förut, men nu börjar de ramla ner för mig, så jag tror inte jag kan skylla på något annat. Tag dig i kragen Jan! Ja, ja, ja. Jag ska göra det.

Förresten, har DU kört eller hört något mat nyttigt på sistone? Berätta det för oss andra som jagar nya dxländer. Alla tips mottages med tacksamhet.

Sören berättade för mig att Glommersrepe- tören nu flyttats till Storklinta, och hoppas att täckningen ska bli bättre nu. Tack ska ni ha grabbar för allt arbete ni lägger ner på repeatrar, länkar och noder, till nytta och glädje för oss andra. Själv utnyttjar jag då och då dxclustret, och har faktiskt norpat ett och annat dx genom det.

Klubbvärdar de närmaste gångerna:

2 sept SM2DLA

9 sept SM2EIL

16 sept SM2DYS

23 sept SM2PDT

30 sept SM2BYW

7 okt Stellan G.

16 okt SM2FAY

23 okt SM2FXT

30 okt SM2ICO

4 nov SM2AYE

11 nov SM2SXG

18 nov SM2IKM

25 nov SM2VVD

2 dec SM2KYA

9 dec SM2WBZ

16 dec SM2ILF

Städgubbar: Sept -EIL + -FXT Nov -FAY + DLA

Redaktör nästa gång -LWU/ Erik

Vad ska jag fylla resterande halvspalten med då? Jo, xyl-Margith och jag åkte ner till Belgien och Tyskland för att hälsa på Pierre/ On6gb i Gemploux och Joachim/ Dl7vno i Berlin. Bl.a. besökte vi några slussverk, där man lyfte upp pråmarna rakt upp i en jättelik låda eller drog dem uppför i en låda fylld med vatten längs en räls. Det var verkligen intressant. Ett av slussverken låg vid Liepke, efter Oder-Neisse. Vi var där en och en halv vecka innan Oder svämmade över. Joachim/-vno har sin sommarstuga i Gollin, norr 65 km norr om Berlin och som grind mot sjön satt 2 bisonhuvuden i trä. Jag frågade var de kom från, och då berättade han att han bytt till sig dem mot en TV-converter för VästTV under DDRtiden. De hade suttit vid infarten till Herman Görings Karinhalle, hans jaktslott. Hela området kring Gollin hade hört till Görings jaktägor.

Slut för nu. 73 de Janne/-dys


SK2RLD, "Glommers-repeatern"

Heter numera Storklintarepeatern eller Jörns- om det föredras. De dystra tongångarna om att ev lägga ner SK2RLD pga det dyra elabbonemanget kunde vi därmed avstyra.

Vi hittade ett annat berg, nämligen där slalombacken i Storklinta ligger. Micke/-KOT hade gjort en prediktering, d. v. s. en datorberäknad täckningkarta och det såg mycket bra ut. T.o.m bättre ut än från Glommerträsk, repeatern kommer närmare kusten och Storklinta har inte lika många höga berg omkring sig som Glommersberget.

Telia Mobile har en 'site' där med ett containerhus och en 24 meters mast. Efter vederbörligt tillstånd, så var det bara att sätta igång. Antennjobb brukar ju normalt göras när det är en meter snö och snödrev, dock inte denna gång - nu var det i stället 27 grader varmt och knott i massor! Det gick några Coke m.fl. drycker! M.a.o, det var en svettig tillställning.

Först gick färden till Glommers för demontering och sedan till Jörn och lån av en 4-hjulig motorcykel för att kunna bestiga berget. En 4-hjulsdriven bil/jeep hade varit att föredra...

Well, det mesta gick bra. Antenn och maströr kom upp tack vare Janne/ICO's mastjobbande. Jag och Anders/IKM grejade på backen med kablar, filter, montage av rigg m m. Som vanligt, så tar det ungefär roten ur 2 längre tid än beräknat.

Lite data: QTH-lokator: KP05BD (20:08:33 N, 65:09:22 E)

Mastfotens höjd över havet: 519 m

Antennens höjd över marken: 25 m

Uteffekt efter duplexfilter: 15 W

Effektivt utstrålad effekt: ca 35 W

Antenn: Rundstrålande, en Kathrein proffsantenn, antennvinst 4 dBd (dipol).

Squelchöppning: 0,3 uV EMK

Ingen sändarpåverkan på mottagaren.

Mao, det är bara att tuta och köra!

/Sören -dla


Så håvar man in 1100 QSO:n med 200 meter antenntråd på ett dygn

Av: Mikael Rytky (SM2VJA)

Avresa

IOTA-contesten (Islands On The Air) gick av stapeln 26-27 juni i år. Syftet med testen är att aktivera och kontakta så många öar som möjligt på kortvågsbanden. För tredje sommaren i rad begav sig FURA:s fåtaliga contest & expeditionsteam bestående av mig, Mikael (SM2VJA) och Mattias (SM2VKP) ut på Holmön för att förbättra fjolårets placering i testen. Förra året hamnade 7S2AT/P på 37:e plats av totalt 53 listade stationer från hela världen. I år skulle vi med hjälp av en multipelstation, fler antenner, mer effekt, samt en tredje operatör kämpa oss till en bättre placering än sist. I år skulle även Nicklas, SM2VHD ansluta sig till teamet.

Efter att ha packat min Saab V4 proppfull med radiorelaterad utrustning tog vi ut kursen mot Holmöfärjan och lättade på kopplingen. Väl framme vid färjeläget möttes vi av en enorm folkmassa som var på väg till den årliga visfestivalen på Holmön. Denna sammanfaller både på gott och ont med vår expedition. Vi har hittills kört testen från Berguddens fyr. Den lokala turistinformationen brukar ha visning av fyren för turister som gästar ön. Lyckligtvis var all form av visning inställd under visfestivalen. Vi skulle alltså få köra vår test i fred. En nackdel med visfestivalen var att vi inte höll på att komma med på båten. Packningen bestod av var sin ryggsäck av lite grövre kaliber (rymmer en fullvuxen gris), två stora sportväskor, en kylväska, samt ett Heathkit SB200-slutsteg. Alla väskor och kärl var fullastade. En envis herre med titeln Maskinist hade ingen som helst förståelse för att vi ville lägga våra saker direkt på båtens lastbrygga. Detta med hänvisningen till att alla passagerare skulle räknas. Lite irriterade ställde vi oss åter i den långa kön. Bland skrikande barnfamiljer och skällande hundar slutade nästan balansakten mellan kajen och båten med ett rörslutsteg på havsbotten. Till slut fick vi ut packningen på lastbryggan och båten började röra sig mot Holmön. Förra årets expedition höll på att börja med ett fiasko, då en mycket envis kvinna på Holmöns turistinformation vägrade släppa in oss i fyren och höll därmed på att sätta stopp för hela expeditionen. Vi drog lärdom av vad kvinnor med nycklar kan orsaka och hade i år med oss en egen nyckel till fyren.

Ankomst

Väl framme på Holmön lastade vi av våra saker och började spana efter någon som skulle kunna ge oss skjuts till fyren för en blygsam summa pengar. Efter en stund fick Mattias tag på ett par med var sin packmoped som lovade att köra vår packning till fyren för 40 kr. När de trampade igång sina mopeder och lämnade en blå rökridå längs vägen slog det mig att vi just lämnat grejer för över 50 000 kr i händerna på två vilt främmande människor på packmoped. Men, som Mattias sade, behöver man ju inte tala om för dem vad väskorna innehåller och vad det kostar... Efter en cirka tre kilometer lång promenad skymtade vi Berguddens fyr och våra saker prydligt uppradade intill den. Vi började med att pusta ut och fika. Den värmebölja som nu hållit i sig under större delen av sommaren visade inga som helst tendenser till att krokna under denna helg.

Förberedelser

Efter att vi kopplat in alla apparater var det antennernas tur. En multibandsantenn av typen G5RV spändes upp mellan fyrens räcke och det enda trädet som fanns inom räckhåll, precis som alla andra år. Det ensamma trädet hade dock på ålderns höst drabbats av döden. Detsamma höll på att drabba mig när jag i egenskap av teamets mastapa klättrade upp i det murkna trädet. Gång på gång brakade tillsynes pålitliga grenar av under mina sliriga sandaler. Det kändes som om antennen skulle riva omkull hela trädet när den spändes upp. G5RV:n skulle i första hand användas som lyssningsantenn till multipelstationen. Som huvudantenn hade vi snickrat ihop en multibands trådvertikal för 20, 40 och 80m. Resten av kvällen gick åt till att avstämma denna, då vi uppenbarligen började med att avstämma fel band (20m). När det så var dags att avstämma tråden för 80 meter var det bara att börja om från början. Förklaringen torde ligga i att våglängderna för de högre banden är multiplar till 80m. Vi noterade även att fyren började blinka i takt med vår telegrafi när vertikalen användes på 20-metersbandet. Jag vet inte om sjöfarten fortfarande använder sig av ljustelegrafi, men det skulle nog i vilket fall som helst orsakat förvirring bland båtfolket. Som tur var använde vi endast 20-metersbandet på dagtid, då fyren är avstängd.

På lördag förmiddag finjusterade vi antennerna och lyssnade på konditionerna. Det verkade inte vara lika bra fart som året innan, då vi fick köra på både 15 och 10 meter. Efter ett välbehövligt dopp i Bottenhavet, samt lite mat i kistan var vi redo att ta itu med testen. Nicklas skulle anlända under dagen, så vi drog lott och kom fram till att han skulle få köra på natten. Precis som alla andra började vi med att ockupera en frekvens i cirka 5 minuter före testens början. Detta är nästan nödvändigt om man skall få en bra start. Det hela går till så att man låtsas stämma av antennen eller slutsteget gång på gång, samt jagar bort alla som undrar om frekvensen är ledig. Man sänder ut bärvåg och "v" på telegrafi omvartannat. En annan taktik skulle vara att direkt vid testens början plocka ut godbitarna, dvs de andra östationerna från bandkant till bandkant och sedan börja ropa själv. Vi var dock ganska säkra på att godbitarna skulle söka sig till oss. Dessutom är det ganska svårt att hitta en ledig frekvens när testen väl börjat.

Testen

Klockan 1200 GMT brakade så testen igång. Vi började som vanligt med 20 meter cw. Efter första anropet tror man inte sina öron. Ur denna aldrig sinande kakofoni tycks man kunna mjölka hundratals och åter hundratals stationer under flera timmar. Vilken respons! Tanken var att en av oss skulle sitta och nysta upp pile-upen medan den andre letade multiplar vid den andra stationen. Och visst, det gick bra att hitta multiplar, men det gick sämre att köra dem. I och med att multipel-stationen inte var försedd med slutsteg tog det lång tid att få ett QSO. Reglerna är ju sådana att man får bara ha igång en sändare åt gången. Detta innebär då också att huvudstationen inte får sända när multipelstationen sänder, vilket i sin tur medför att frekvensen man hade pile-up på erövras av någon annan. Man får börja om på en ny frekvens, vilket kan ta tid och kostar poäng. Det är alltså A och O att man hörs bra, särskilt multipelstationen. Vi lärde oss dock att leva med denna brist och körde de svårkörda multiplarna med huvudstationen. Under CW-passen utkämpade Mattias sina QSO:n med handpump, vilket ju kan betraktas som antikt i detta sammanhang. Men han körde faktiskt nästan lika snabbt som mig när jag körde med elbuggen (120-130-takt)! QSO-hastigheten blev ingalunda lidande.

Kvällen kom och det var dags att förflytta sig ner på 40-metersbandet. Det visade sig vara lika gångbart som 20 meter. Nicklas hade inte kommit ännu. Plötsligt dök han upp. På 40 meter...Han meddelade att han fått förhinder och kunde nog inte komma alls. Inte mycket att göra åt. Detta innebar för oss 2 poäng för ett QSO med Sverige, samt en garanterat tung natt vid radion.Vid tretiden SST var det dags att ytterligare gå ner i frekvens. Nu började ögonlocken kännas tunga, särskilt om man jagade multiplar. 80-metersbandet är under sommaren ganska lugnt, man får väldigt få QSO:n hur man än skriker och gormar. Det blev ganska tröttsamt att ropa CQ när ingen svarade. Vi bestämde oss för att koka kaffe. Mattias hade nämligen inför testen åkt till Brasilien och köpt riktigt kaffe, samt hälsat på sin bror som bor där. När jag skulle lyfta bort kastrullen från spisen utlöstes en ofrivillig muskelspänning som fick både kastrull och kaffevatten att flyga uppåt väggarna. Jag trodde för en stund att jag blivit el-allergisk, men jag skyllde på att det var ett jordfel i förlängnings-sladden till spisen. Mattias hade dock inga känningar av varken elöverkänslighet eller jordströmmar när han manövrerade spisen.

Droger och dunder

I brist på annat drack jag mitt kaffe ur en urdiskad konservburk. Maken till tillpiggnande har jag aldrig upplevt. Kaffet som säljs här i Sverige kan härmed jämställas med te. Det här var tyngre grejer. Att bli sådär pigg när man i själva verket är helt slutkörd bådar ju inte gott för dagen som komma skall, men det desperata behovet av en tredje operatör undanröjdes på en grisblink. Likt Hulken greppade jag åter telegrafinyckeln och körde vidare. Inte för att min späda kropp på något vis påminner om hulkens, men den gröna färgen i ansiktet var nog av samma kulör. Vid niotiden på söndagsmorgonen passerade vi vårt förra resultat. Nu hade vi drygt fem timmar på oss att förbättra det. Pile-upen på 20 meter gav åter vind i seglen och vi började hoppas på att hinna med 13-1400 QSO:n. 15-metersbandet hade varit på glänt ett tag och öppnade lite till vid ettiden. Under sista timmen skulle vi samla på oss viktiga multiplar på 15m för att ytterligare dryga ut poängskörden. Plötsligt blixtrade det till och kort därefter hördes ett kraftigt dunder. Åskan kom ganska nära inpå, så något radiokörande kom inte på fråga. Det var bara att gå QRT och packa ihop. Saldot blev 1090 QS0:n, endast 160 fler än sist, men poängskörden blev närapå den dubbla! Detta var helt klart multipelstationens förtjänst.

Vi spekulerade i hur mycket man skulle kunna köra från Holmön under denna test och tippade på att 1500 QSO:n torde vara taket. Vi har inte alls samma fart på 80m under nätterna som kollegorna i söder. På hemvägen svor jag på aldrig mer sätta min fot i Berguddens fyr under IOTA-testen. Fast nu är jag inte lika säker längre. Det skulle vara kul att delta med rejält tilltagen utrustning, en beam, två slutsteg mm bara för att se var gränsen går. Och vi var ju trots allt bara två man, annat än våra kollegor i södern som i QTC stoltserade med 12-13 man och ett traktorsläp med antenner...Än en gång ett stort tack till Roland (SM2DR) som tjuvlånade fyrnyckeln från Sjöfartsverket åt oss.


TELEFONERING UTAN TRÅD

(fortsättning från numer 1 1997)

(figur)

FIG. 4 Varje elektrisk ledning som står i förbindelse med polerna på en växelströmsmotor blir, om den äger kapacitet och induktans, d. v. s. om den år .försedd med konden-satorer och induktionsrullar, säte för oscillerande strömmar. (Se vidare i texten förklaringen på detta fenomen.)

Vi ha hittills endast talat om tryck-vågor i luften. De elektriska vågorna, som behövas för överföring av de trådlösa tele-grafsignalerna eller det talade ordet och som skola passera genom etern (med en me-delhastighet av 300.000 kilometer i sekun-den) likna dem i alla avseenden och fordra för sin uppkomst likartade periodiska rubbningar. Det är dock självklart att man icke kan åstadkomma dessa rubbningar med enkla kolv- eller hammarslag. De framkallas medels mycket högspända elektriska urladdningar.

Låt oss taga en vanlig växelströmsgenerator, (A figur 4), och förena dess båda poler med den primära lindningen b på en transformator B, vars uppgift äro att öka spänningen på strömmen från generatorn på bekostnad av dess styrka, ty eftersom vi behöva spänning och icke styrka är det oss likgiltigt hur mycket denna nedsättes. När detta är gjort förena vi polerna på transformatorns sekundära lindning b1 med en ström-bana, som är avbruten i a2 och försedd med tvenne skilda grenledningar: 1-11, 2-21, likaledes var och en med ett av-brott i a och a1.

Låt oss nu placera en metallskiva vid ytteränden av trådarna 1 och 11, det-samma göres med 2 och 21; vi få sålunda i a och a1 ett par ledande plattor, som befinna sig mitt emot varandra men äro skilda åt genom ett isolerande luftlager, som vi hädanefter skola kalla "dielektrikum".

Våra läsare ha redan sett att anordningarna i a och a1 mot--svara tvenne kondensatorer; a2 är ett vanligt avbrott, men ändarna av trådarna 3 och 31 ära försedda med var sin kula av metall, och bilda vad vi kalla "gnistgap" av skäl som vi längre fram skola se. Vira nu en del av ledningen, ledaren 31 till exempel, till några spiraler såsom en tråd upplindad på en rulle. Vi ha nu strömbanan alldeles klar för oss, och vi skola se vad som inträffar, när vi sätta generatorn i gång.

Potentialen mellan dess poler stiger då från noll och når så småningom ett maximum, avtar därpå småningom tills den på nytt kommer ned till noll, växlar tecken, passerar ett nytt maximum och återvänder ännu en gång till noll, och denna kretsgång upprepas i samma ordning så länge maskinen arbetar (om dess poler vore förenade med en yttre ledning skulle den växlande potentialen i ledningen åstadkomma en elektromotorisk kraft, underkastad samma förändringar). När vi satt i gång vår generator uppkommer följaktligen en växande potentialdifferens, som förstärkas genom transformatorn B, mellan skivorna 1 och 11, 2 och 21 samt mellan gnistbildama 3 och 31, utan att dock någon ström kan passera genom ledningen. Spänningen, som uppkommer av denna potentialdifferens kan betraktas som ett tryck, som utövas i det ifrågavarande ögonblicket i pilarnas riktning på dielektrika i kondensatorerna a och a1 samt gnistgapet a2. Denna jämförelse är icke blott bildlik, ty enligt Maxwells så att säga universellt antagna teori ära de isolerade kropparna i själva verket icke oledande, men de sätta mot strömmens passage ett motstånd nu annat slag än det, som de s. k. "ledarna" erbjuda. Detta motstånd, som Maxwell kallade "elastiskt", kan jämföras med det som en vätska sätter mot en piston som vill komprimera den- samma, medan ledarnas motstånd är ana- logt med det viskösa motståndet som en kropp erfar när den röres i en vätska.

(figur)

FIG. 5 - OLIKA FORMER OCH DIMENSIONER PÅ AVSÄND-NINGS- OCH MOTTAGNINGSAUDIONER

Fortsättning följer i senare nummer


Standard Radio C156

· 100 Memory Channels plus CALL and VFO

· CTCSS - 39 Tones Built-in

· Battery Save 1, 2, 3, 4 or 5 Sec

· Auto-Power-Off - 30, 60, 90 or 120 min

· Dual Watch Mode

· Scan - 1MHz, All, Program, Block Memory, Memory

· Scan Memory and CTCSS (with optional CTN115)

· RX 125-185 MHz, TX 125-180 MHz

· Freq. Steps, 5, 10, 12.5, 15, 20, 25, 30 and 50 kHz

· Scan - Pause, Busy or Hold

· Store: Alpha-Numeric Titles, Repeater, Offset freq.

· Paging, Code Squelch, Tone Encode

· Tone Decode with optional CTN115

· Auto Repeater Offset, built-in 1750 Tone Burst

· PTT Lock, Keyboard Lock

· Auto Squelch 8 Settings

· TX Time-Out-Timer

· Paging/Code Squelch

· Wake-Up Receive Mode

· 9 DTMF Memories

· 3 Power Levels H, M, L

· Back-Lighted Display

· DTMF Paging and Coded Squelch

· Direct Frequency Input with Keypad

· Size approx.: 125x56x26mm

· Weight approx.: 290g

· Supplied with dry battery case

Pris i standardutförande 1940:-

Standard Radio C510 NYHET!! kommer inom kort!!

Använd handapparaten C510 som mikrofon till mobilstation.

Uteffekt som handapparat VHF/UHF 1 watt.

Med bilbooster VHF 50W, UHF 35W.

Sanco

Gimoborgsvägen 12, 907 42 Umeå

Tel. 090-194529, Fax. 090-196467,

Mobil 070-5597105

E-mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

http://www.sanco.se