|
|
SRS nyhetsbrev v.35 HAM 2007-08-29
Nu börjar det lacka mot höst så sakteliga, det var faktiskt frost i natt hemma hos mig. Dags att fundera på om vi inte behöver en ny antenn inför de långa mörka kvällarna. En dubbelZepp kanske?
Elsäkerhet är viktiga frågor som jag upplever att många tar lite för lätt på.
Som radioamatör har man ett stort ansvar för sin och familjens elsäkerhet, och radioamatörer förväntas kunna saken.
IC-706 kan mer knep är du tror, lär dig skanna med den.
Kontaktmotstånd glömde jag när vi hade tema motstånd för en tid sedan. Det kom jag att tänka på när jag ser en ny Tysk amatörradiostation som lanseras. Kontaktmotstånd är verkligen något att tänka på. De kommer smygande om natten.....
Idag oxo en seriös test av IC-756PROIII från LA4QE.
Varför var grejerna så dåliga förr, med kunskap som mål, vi skall gå in i den gamla radion och analysera lite.
Men först lite information om postens förändringar
Alla postpaket som sänds till SRS skall vara adresserade med BOX andressen i framtiden. Då körs de ut till oss.
Förut skulle det vara gatuadressen för utkörning.
Så vanliga brev och vanliga paket, ex vis med en reparation skall skickas till:
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sänder du ett företagspaket till SRS skall adressen vara
Swedish Radio Supply AB
Fallvindsgatan 3 – 5
652 21 Karlstad
Kalendern
Loppis hos SK4TL
2007 09 01 Lördag
Här finns mer att läsa om klubbens höstloppis:
Platsen är enligt vissa uppgifter som vanligt i Ölmbrotorp.
Dessvärre kan inte SRS närvara med utställning den här gången.
Vi har bara en uppsättning av demogrejer och kommer att ställa ut vid Tånga hed.
Filedday Tånga hed 2007 08 31 – 2007 09 02
Se hemsida:
SRS ställer ut på lördagen.
Kom och titta på IC-7800, IC-R9500, IC-756PROIII och alla de andra ICOM radiostationerna.
Observera att det finns en provförrättare på plats under helgen och det går därmed att göra amatörradioprovet. Se separat rubrik nedan om hur provet går till.
Passa på och släpa dit din kompis som gått och gruvat sig för att göra provet i alla dessa år, nu skall det ske!!!!
Telegrafiutställning i Eskilstuna nionde september
2007 09 08 kl 1300 – 1600 har man en sådan utställning i Eskilstuna.
Se mer på hemsidan:
Samtidigt fyller Eskilstuna radioamatörer 30 år.
Här kan man se alla de klassiska fina gamla telegrafnycklarna och remsskrivare.
Se historiken bland buggar. Semi automatiska mekaniska underverk.
Mässing glas och silver, makalöst vackra konstruktioner byggda i ädla material va duktiga hantverkare, en gång i tiden.
Passa på att uppdatera din kulturhistoriska kunskap.
Här är broschyren i pdf format:
http://goto.glocalnet.net/sk5lw/esa/senastenytt_2007/telegrafiutstallning.pdf
DISTRIKTSMÖTE FÖR 4:E DISTRIKTET
DL4 (SM4HBG) och SK4KR Karlskoga Radioklubb inbjuder till höstens distriktsmöte.
Tid 22 september 2007 med incheckning från kl: 09,00 mötet börjar kl: 10.00
Plats elektroniktillverkaren KITRONS:s matsal på Källmossvägen i Karlskoga
SSA:s ordförade SM0IMJ Hans kommer att medverka, med info från SSA
Välkomna
SK4KR och DL4 Rolf (SM4HBG)
Antennmöte i Västerås igen! 2007 09 08-09
Veckoslutet 8-9 september 2007 planerar Västerås Radioklubb, VRK, i samarbete med FRO att ordna ett antennmöte på Björnön utanför Västerås.
Denna gång kommer vi att hålla till på Södra Björnön, Västerås.
Stugor utrustade för självhushåll finns att hyra för en billig penning men det går även att tälta eller ställa upp en husvagn
Västerås Radioklubb
Mikael Sandberg SM5ZBJ
Loppisen i Norrköping 2007 10 20
Se SK5BN hemsida:
Den 20 Oktober har man den årliga loppisen i Norrköping.
Norrköpings Radioklubb och FRO arrangerar.
SRS kommer och ställer ut. Passa på att se och kanske kämma lite på dyrgriparna IC-7800, IC-R9500.
Njut av IC-756PROIII, 7400 och alla de andra fina ICOM riggarna.
Det brukar vara en ganska stor loppis med massor av säljare, massor av gamla roliga saker, nyttiga och användbara, så det går att göra fynd som tillfredställer de nostalgiska känslorna.
Loppisen i Jordbro, Handen 2007 10 06
Lördagen den 2007 10 06
Återkommer med mer fakta
SRS kommer och ställer ut.
IC-910H
För ett år sedan hade jag ett tema brev med IC-910H.
En tvåbands rig för VHF och UHF, plus 1200 MHz.
Riggen är värd att repetera lite om.
Den som vill läsa hela nyhetsbrevet om IC-910H kan mejla mig.
Jag tar bara några rubriker idag.
Inte minst den om Aurora, då det nu börjar bli lite inne kvällar, vad är då mer spännande än att jaga Aurora QSO?
Några data på IC-910H
Strömförbruk:
RX 2 Amp och 3 Amp med 1200 MHz delen
TX och full gas behöver c:a 23 Amp
Kontakter:
VHF PL-259
UHF och 1200 MHz N kontakter.
Sändarens oönskade signaler
Spurrar och övertoner är 60dB under bärvågen
Bärvågs och oönskat sidband är med än 40 dB under bärvågen.
På VHF är mottagaren en enkelsuper förutom i FM då den har två MF
På UHF finns två blandare och riggen är en dubbelsuper. Vid FM på UHF en trippelsuper.
Första MF på UHF är 71 MHz och på 1200 MHz 243 MHz
Fabriken uppger följande värden på känslighet
SSB och CW vid 10 dB signal brusförhållande 0,11 mikro Volt.
FM vid 12 dB SINAD 0,18 mikro Volt
Brusspärren öppnar vid 0,18 mikro Volt
Mottagarens falska frekvenser och spegelfrekvensdämpning är 60 dB
LF ger 2 Watt till alla tänkbara högtalare.
RIT kan variera mottagarens frekvens med +- 1,0 2,0, 5,0 och 10,0 kHz.
IF shift medger +-1,2 kHz passbandsavstämning.
Riggen har 212 minnen, 10 sattelit minnen
IC-910H kan användas utan förändringar i spec mellan -10 och 60 graders temperatur.
Riggen tål att köras i lägre temp, men någon egenskap kan förändras. Dock blir den snart varm.
Skalan kan visa en upplösning om 1 Hz som bäst.
Köra AURORA med IC-910H
Visst har väl alla hört talas om det där med Aurora, eller norrsken, Aurora Backscatter.
Många har sett norrsken, eller bilder av norrsken.
Det går så till att man använder norrskenet som reflektor.
Man riktar sin antenn norrut och kan via reflektion mot norrskenet höra och köra stationer man inte hör annars.
Visst är det en viss dämpning, allt reflekteras inte, men har man c:a 100 Watt utstrålad effekt brukar det går mycket bra.
För att höra stationer via norrskenet behövs en känslig mottagare som kan lyssna på CW och SSB. Det förekommer att man till och med kan höra och köra Aurora med en blindkäpp. (Rundstrålande vertikal antenn med förstärkning)
Vanligen brukar man säga att man behöver minst tio element horisontell beam, och minst 10 Watt.
IC-910H räcker väl till och det fungerar bra med en kratta på 4 till 20 element.
Aurora trafik kräver kunskap i Morse, men numera förekommer att man genomför radiokontakter med SSB.
Ett skäl till att Morse går bäst är att norrskenet åstadkommer en kraftig distorsion på signalen. Det hackar sönder och resultatet blir en brusig rå ton. Mycken lätt att känna igen och verkligen typisk.
En SSB signal låter som en viskning. Inte i styrka, utan rösten förvrängs till att låta starkt viskande. Det kan vara svårläst men det går. Ibland upp till S9, rapporten blir då 19A. (läsbarhet 1, dvs nästan oläsbar, stark S9 och med Auroraton)
Som vi sett på bilder av jorden med norrsken ligger norrskenet ofta över ett stort område på norra delen, eller över Arktis.
Det går att rikta ända från Nordväst till Nordost med beamen. Men vanligen börjar man leta norrsken med beamen riktad norr.
När jag upptäcker att det är Aurora på gång kan jag från Kil, höra stationer ifrån hela SM och LA, OZ och DL.
Vrider jag beamen lite västerut kommer stationer in från England, Island etc.
Vrider vi lite mot ost, hör vi OH och ryska stationer.
En spännande sak är att man kan höra sina grannar via norrskenet. Exvis Örebro hör jag bara normalt med beamen riktad dit. Nu plötsligt hör man Örebro via norrskenet, dvs en väg på 1000 tals km.
Kolla fyrarna på 144,4 – 144,5 MHz. Den mest typiska är SK4MPI som ligger på 144,412 MHz CW. Plötsligt låter den Aurora, rå, hes, brusig vass, ja det går inte att ta miste på.
Fort ner på låga delen, kolla runt 144,050 MHz efter Morse stationer med CW på riggen.
Det finns svaga och starka norrsken, ibland kan det vara svaga en hel dag, S1 – S5 bara…. Men rätt som det är blir stationerna S9 och mer.
Det är en upplevelse att höra och köra sina första Aurora QSO. Du ångrar aldrig att du kämpade med att sätta upp en beam för VHF, du ångrar aldrig de långa tiderna av passning på SK4MPI, rätt som det är finns de där, -Aurora signalerna.
När blir det då Aurora? Hur förutspår man Aurora?
Ja det blir mer eller mindre en känsla när man väl kommit igång. Vanligen kollar man över SK4MPI ett antal ggr per kväll, de som kör HF kan lägga märke till ljudet på HF stationerna särskilt på de låga banden, som 3,75 MHz. Där hörs det tydligt när det är nåt på gång.
Efter hand lär man sig att både förutspå och att inte missa något norrsken.
På vintern ser man helt enkelt norrskenet.
Med en kratta norrut kan du hoppa över antennrotorn. Om du upplever det dyrt och besvärligt att installera en rotor, varför inte bara sätta upp en beam norrut. När du väl blivit frälst av Auroran kommer resten av sig själv.
Har man en fast antenn är det bra om den inte är för smal. Prova med en 4 elementare, eller några stackade sådana.
Har man mycket kraftiga riktantenner kan det vara en bra ide att kunna elevera antennen, eller bara sätta den med c:a 10 grader elevation.
När man lyssnar efter Aurora signaler brukar man inte använda CW filter, det krävs en viss bandbredd. Jag har nämnt hur det låter, rått, brusigt, hest etc, dina Morse tecken får en bandbredd genom att norrskenet modulerar reflektionen med brus.
Att hitta mitten på en Morsestation via norrsken kan vara klurigt, därmed finns stor chans att du hamnar snett. Brett CW filter, är därför vanligast. Brett är lika med inget extra CW filter man kör med SSB filtret.
När det gäller IC-910H så har man nytta av den inbyggda elbuggen, den goda känsligheten som kan bli ännu bättre med mastoppförstärkaren. Det överskådliga yttre och praktiska handhavandet.
DSP då har man nytta av DSP vid Norrsken?
Njae, vi lyssnar ju på brus och en brusreducering kan väl knappast förbättra saken. Dock blir det ett annat ljud och man kan nog säga att DSP i NR läger kan påverka på ett eller annat sätt, ”var god prova” gäller.
Blandad vågutbredning.
Ibland kan man höra både direktsignalen och den via norrskenet. Men hör tonen samt bruset via norrsken. Det låter väldigt speciellt.
I detta fall är det intressant att notera hur stort frekvensskift som kan uppstå med Aurora. Dvs tonen ligger bredvid brussignalen. Kanske 1 – 2 kHz.
Kolla även de andra fyrarna på 144,4 – 144,5 MHz. Det finns massor av Fyrar som plötsligt blir hörbara. Man får snart en uppfattning av Aurorans täckning genom att lyssna över fyrbandet.
Jag rekommenderar verkligen denna vågutbredningsform för att komma vidare i amatörradions värld av fenomen att utforska.
För ett fenomen är det verkligen, jag garanterar att du blir helt såld första gången du upplever ett riktig norrsken på radio. Det är nästan magi, kusligt, makalöst, otroligt, ett ljud du aldrig glömmer….
Aurora på UHF?
Jodå, men lite mer sällsynt. Man måste ha ett starkare norrsken och kanske en lite större antenn än på VHF. Så IC-910H passar utmärkt då den har CW och SSB på UHF.
Norrskens utbredning förekommer på så låga frekvenser som 21 MHz, och typiskt förekommer det på 28 och 50 MHz. Här räcker en dipol.
IC-910 har två mottagare med tre band
Med två displayer i samma ruta.
Om man har 1200 MHz modulen insatt kan den köra vilka två som helst av de tre band den kan användas på.
Exvis 144 och 1200 MHz.
De båda band som väljs kör helt oberoende av varandra.
Exvi kör man FM på 145 MHz och skannar.
På 432 MHz kör man Morse RX och TX.
IC-910 har två hela mottagare, två mellanfrekvenser och två LF delar.
Apparaten har brusspärrar och RF gain på respektive mottagare.
De två mottagarna har lite olika mellanfrekvenser för att det inte skall bli överhörning.
Man kan ha CW filter i en eller båda mottagare. Har man i en av mottagarna kan den användas för vilket som helst av de band som finns.
Dvs sätter man in ett CW filter kan den mottagaren användas för 144, 432 eller 1200 MHz. Man behöver därför inte mer än ett CW filter såvida man inte vill ha passning på två CW frekvenser.
Samma gäller för DSP enheterna, man kan ha två, men kan med en DSP köra den på alla band.
DSP i IC-910 ger oss brusreducering och autonotch.
Sätt upp en dubbelZepp (praktisk antennteknik)
En sådan där antenn med stege.
Svårt att veta hur lång den skall vara?
Svårt att stämma av den, balun eller inte balun är frågan?
Förr hade alla en dubbelZepp, eller låt oss kalla den för en trådantenn med balanserad eller symmetrisk matning bara.
Så blir allt enklare.
Längden kan man låta avgöras av avståndet mellan fästpunkterna.
Alla radioamatörer, ja även, och inte minst, kommersiella användare av radio har i alla tider önskat sig en enkel antenn som går på flera frekvenser.
Det finns bredbandsantenner, nackdelen är att de ofta har förluster och är lite svårare att bygga själv.
Jag skrev i våras ett helt nyhetsbrev om bara bredbandsantenner.
Är du intresserad är det bara att mejla och be om detta brev.
Tillbaka till våran balanserat matade antenn då.
DubbelZeppen.
Inget annat än en lång tråd, upphängd mellan två träd, avklipp på mitten där en plastbit håller ihop den.
Vid den punkten ansluter man sin stege. Den symmetriska matarledningen.
SRS säljer 470 Ohms bandkabel, c:a 25 mm bred (entums) och med trådarea som tål hög effekt.
Råkar du ha, eller komma över en rulle gammal TV bandkabel, den var 300 Ohm och c:a 12 mm bred, den var ofta transparent och förstördes av solens UV strålar, (men det finns svart halvtumsbandkabel hos oss på SRS). Så duger den fint för upp till 100 Watt.
Den som tycker det är kul att göra något med sina verktyg, händer, fötter och farsdagspresenter som ligger där och väntar i garaget, bygger själv sin stege.
Sträck upp två trådar, 20 – 50 mm avstånd, limma, tejpa, fixa fast spridare på jämna mellanrum, exvis plastpinnar med 100 – 200 mm avstånd, man kan nyttja buntband, smältlim, eller naja dem med nylonlina. Här krävs fantasi.
För att mata antennen krävs en antennavstämmare med balanserad utgång.
Det kanske är det svåraste, i alla fall att bygga. Många fixar en antennavstämmare utan vidare och kanske redan har en. Andra tvingas köpa en, på loppis, från en kompis som tröttnat, eller en ny från SRS.
Andra sätter bara en balun efter riggens inbyggda avstämmare. Har du en IC-746, 7400, 756all, 7800 eller annan rig med inbyggd avstämmare kan man sätta en balun, 1:1 eller 1:4 med en kort längd (1 – 2 meter) koax.
Jo det är nu diskussionen tar vid om man kan ha balun vid denna punkt eller ej.
Givetvis är det bättre med en äkta balanserad avstämmare som kan ha balunen på 50 Ohms nivån, dvs före avstämningskomponenterna.
Sådana kan man bygga, eller köpa från SRS.
Faktum är att väldigt många kör med balun mellan avstämmare och den balanserade ledningen. Den punkt där balunen kommer att få tvingas köra med allt annat än de 50 Ohm den är gjord för.
Så skäms inte för detta.
Ta istället på dig uppgiften att framöver i amatörradiohobbyn reda ut hur mycket bättre det går med balunen före avstämningen.
Men hur lång skall då våran balanserade antenn vara?
Nog finns det teorier om detta.
Men du har säkert två lämplig fästpunkter och man kan mycket väl låta dessa bestämma antennens längd.
Så kläm upp en dubbelZepp på exempelvis 50, 72, 28, 83, eller 90 meter.
Högt, fritt och symmetriskt, mata med stegen och se till att den hänger ner under antennen så att en blir symmetriskt mot antennens båda halvor.
Märkvärdigare än så behöver det inte vara att göra en antenn som faktiskt har förutsättningar att gå skitbra på 1,8 till 50 MHz.
Inverted Vee????
Dvs. antennen upphängd med en hög fästpunkt och två lägre, som ett uppochnervänt V.
Inga problem, det viktigaste är att få upp en antenn överhuvudtaget.
Försök bara hålla symmetri.
Men strålar inte stegen HF? (praktisk antennteknik)
Frågar sig många, rädda för att störa TV eller höra störningar från datorn.
En rätt ansluten stege, dvs kopplad till en symmetrisk antenn, (väl balanserad antenn) och en avstämmare med balanserad utgång kommer att bli lika ”tät” som en koax.
Stegen har liksom koaxen två ledare, vilka är 180 grader ur fas och fasar ut strålning.
Men visst strålar den, och visst hör den, men i bästa fall lika lite som en koax. Det är nästan helt omöjligt att få total balans mellan de två ledarna i en stege eller koax. Därför strålar den, men så lite jämfört med antennen att det inte är märkbart. Det finns ju heller inga alternativ till stege eller koax.
En koax måste vara ansluten till en obalanserad sändareutgång och en antenn med obalanserad ingång för att fungera. Annars ”läcker” koaxialkabeln.
Det är därför man MÅSTE ha Balun på en dipolantenn om den matas med koax.
Att gå in med stegen (praktisk antennteknik)
Dvs in genom väggen, är enkelt, borra två stycken 1 till 2 mm hål, genom väggen eller fönsterkarmen och trä igenom två lämpliga trådar, eller mäsingpinnar. Löd stegens på in respektive utsidan av väggen.
Det duger bra med skruvklämmor, (sockerbitar).
Man kan göra dessa små hål i fönsterkarmen och det är enkelt att plugga dem när du skall flytta.
Man oxo kan byta ut stegens trådar mot smalare tråd, vid fönstergenomgången, och klämma dem mellan fönster och fönsterkarm.
Den som använder balun efter obalanserad avstämmare kan dra ut koaxen och hänga balunen utanför väggen.
Kör man hög effekt kan det vara klokt att använda lite kraftigare doningar.
De små borrade hålen bör kanske då vara 5 mm och de trådar man drar genom hålen skall då ha ordentlig isolation.
En lagom längd på dubbelZeppen är avståndet mellan fästpunkterna (antenner)
Dvs välj först ut antennträd och klipp sen till din antennlina.
Märkvärdigare behöver det inte vara.
Ju längre den blir ju lägre i frekvens går den, eller ju längre den är ju bättre går den på de lägsta banden. Exvis 1810 – 2000 kHz.
Men visst finns det teorier över hur en dubbelZepp skall vara beskaffad.
Men dessa brukar jag inte bry mig om, utan välja längd enligt ovan.
Stegens längd då?
Lagom längd är avståndet mellan antennen matningspunkt, dvs punkten mitt emellan träden och till radiostationens symmetriska antennavstämmare.
Den skall hänga så symmetriskt som möjligt mot antennen.
Den skall hänga på ett sätt så att regnvatten inte rinner in i huset, utan hamnar vid en längsta punkt.
Man kan skruva stegen, vrida den c:a 2 varv per meter, för att motverka vindens verkan.
Längden har mycket med antennen möjligheter att kunna stämmas av på alla band att göra.
Man kan därför få justera längden, några meter mer eller mindre.
Det är ju väldigt lätt att skarva stegen med lödning eller skruvklämmor.
Luftlindade baluner (antennteknik)
Förekommer ibland i byggbeskrivningar. Förr var det vanligt med sådana, de blir stora men har ibland ”undergörande” egenskaper enligt många.
SRS sålde för många år sedan Benchers baluner, de var luftlindade.
Vi fick väl aldrig någon direkt feedback huruvida de var bättre än de med ferritkärna.
Men i amatörradions namn är det ju ett experiment att prova och försöka få fram ett svar på frågan om en luftlindad balun är bättre en de lindade på ferrit eller järnpulver material i form av toroid eller stavar..
Jag skall försöka beskriva en luftlindad balun framöver, så ni får möjlighet att bygga en.
Det finns säkert att hitta på nätet oxo.
Ett tag var det så att ferriter och toroider alstrade övertoner, blev mättade och orsakade TV störningar.
Så verkar det inte vara idag, så även de mest inbitna luftbalunförespråkarna verkar ha gett upp.
(jo, visst var det mer eller mindre en myt det där....)
Finns det då fördelar med en luftlindad balun?
Den är enkel att bygga då det inte krävs ”dyra” toroider.
Den blir lätt och tynger inte ner antennen.
Tål hög effekt.
Nackdelar då?
Den täcker inte hela frekvensområdet på HF. 3,5 – 28 MHz kan göras med en luftlindad balun.
Skall vi ha med 1,8 MHz så blir den inte bra vid 21 – 28 MHz. Utan då får man göra en för 1,8 – 10 MHz.
Med många varav, vilket krävs då man inte har kärna, blir det en massa kapacitans, vilket gör den mer till en avstämd krets vid höga frekvenser.
Men att snabbt linda ihop av exvis 1,5 mm2 FK på 50 mm plast rör och hänga upp ute vid loopen kan det vara en bra alternativ med en luftlindad balun.
Det är upp till den experimenterande radioamatören att testa och ge sig själv svaren.
Nya prylar hos SRS
För den som hatar att löda koaxialkablar finns nu:
FÄRDIG sladd RG-58 med BNC
http://ham.srsab.se/graphics/cable/BNC-BNC.jpg
Längd 47 cm.
49059
Pris 119:- inkl moms
Fins under KABEL:
http://ham.srsab.se/ww/kabela.htm
SCAG Morse med ”straight Key dagen”, midsommardagen (Morse)
Här är hemsidan:
Så här skriver SM6CTQ om SCAG på hemsidan:
The SCAG Idea
Scandinavian CW Activity Group (SCAG) är en opolitisk organisation av sändaramatörer med ett gemensamt intresse för amatörradiokommunikation på telegrafi.
I organisationen ingår samtliga nordiska länder. I varje land skall det finnas en sektionsledare.
SCAG skall stödja och uppmuntra amatörradiotelegrafi och SCAG skall verka för ett gott uppförande och god trafikkultur på amatörradiobanden.
SCAG skall genom olika aktiviteter upprätthålla och förbättra telegrafifärdigheten hos radioamatörer.
SCAG skall verka för nordiskt samarbete och gemenskap för att få goda internationella relationer.
SM6CTQ, Kjell
Ordförande SCAG
Här är frekvenserna där du kan njuta av snygg handpumpad Morsetelegrafi
3540-3580 kHz
7020-7040 kHz
10105-10125 kHz
14050-14070 kHz
För övrigt finns massor av fakta och tips på SCAG hemsidan. Bl.a. om hur man lär sig Morse, vad som behövs, länkar till programvaror för att lära Morse, bilder på vackra telegrafnycklar.
På midsommardagen föregick sommarens skönskrivnings aktivitet, på de aktuella frekvensområdena.
Tänk på att lära sig Morse och bli telegrafist inte är en omöjlighet, många tusen har gjort det före dig utan vare sig dator eller andra knep, förutom att man helt enkelt tränar en halvtimme varje kväll några månader. Sen sitter det, och det är bara att ge sig ut på radio för att träna upp färdigheten och hastigheten.
Men observera att det inte bara handlar om hastighet. Morse är inte bråttom, det är en konst.
En konst som är fullt möjlig för alla att få vara med om.
Vi har en massa frekvenser där vi faktiskt helt fritt få utöva konsten, Morse. Med lite Morsekunskaper kan du faktiskt göra väldigt mycket mer av din hobby som radioamatör.
Med Morsekunskaper kan du göra dig själv mer nöjd, det man gör själv blir man mer stolt över och utvecklar.
Elsäkerhet med äldre ICOM nätaggregat (elsäkerhet, CE och EMC)
Som radioamatörer har vi eget ansvar för elsäkerhet och EMC frågor.
Från och med 1996 krävs CE märke på våra riggar och nätaggregat, och även andra tillbehör.
En nätansluten sak, som ett nätaggregat skall vara CE märkt och det är elsäkerheten i CE märkningen som är viktigast och som du som radioamatör kan göra något åt själv.
Elsäkerheten för dina grejer har du eget ansvar för.
Elsäkerheten på CE märkta saker efter 1996 har leverantören ansvar för.
Hur du gör med alla saker, dvs både äldre och nyare med CE märke står du för själv.
Vi talar om ICOM nätaggregat som PS-710, PS-20, PS-15 och PS-55.
ICOM har genom tiderna fjärrstartat nätagget från riggens strömbrytare.
Exvis i en IC-701, 735, 751 och så gott som alla till 1996 är strömbrytaren delad, ena polen till 12 Volt och andra polen till 230 Volt via sladden.
Att dela strömbrytaren på det viset gör man inte efter 1996 de tär för dålig elsäkerhet.
Jag brukar rekommendera för de som byter strö,mbrytare p sin gammelrigg att ta bort ledningarna för 230 Volt till den inbyggda strömbrytaren. Och sedan modifiera nätagget.
Låt oss se vad som finns i ett av de uppräknade nätaggen.
En tjock svart kabel till riggens DC jack.
Den innehåller två svarta och två röda ledningar för likströmmen 13,8 Volt och 20 Amp.
Där finns två smalare ledningar, oftast gula.
Dessa håller fas eller nolla och leds in till strömbrytaren i riggen.
På detta vis får vi endast enpolig brytning, vilket inte räcker för dagens krav på elsäkerhet.
Klipp bort dessa i nätagget där de går in i den svarta sladden.
Löd ihop dem i nätagget och isolera. Obs att det numera krävs dubbelisolering, du måste trä en plastslang över dessa trådar och skarven.
Kan du hitta punkten där de gula ledningarna kommer ifrån kan du nog i många fall minska längden på dem.
Nu startar agget direkt du sticker in sladden i vägguttaget.
Om du vill gå vidare och sätta in en strömbrytare i nätagget, så måste den vara tvåpolig och bryta fas och nolla från AC sladden. Du kan borra in en sådan bak på agget för att inte borra fula hål i fronten.
AC sladdarna måste dubbelisoleras, och fixeras på ett sätt så de inte med ”fingerkraft” kan föras mot metallytor som kan bli varma eller är vassa. Exvis mot trafons järnpaket eller kylflänsen.
Ser vi på PS-20 som är ett switchat aggregat, så är det svårt och mycket jobb att göra detta ens i närheten av ett elsäkert agg.
Containern är därför bästa platsen för detta.
Vill du ändå använda ett PS-20 så SKALL DET VARA KOPPLAT TILL ETT JORDAT UTTAG och modifieras med de gula sladdarna.
Den gulgröna från AC sladden eller från AC sladdens europa jack, skall vara så lång att det är den sista att gå av om man råkar snubbla på AC sladden.
Den skall vara ansluten till en säker jordpunkt i nätaggets chassi. Chassit skall vara byglat med andra gulgröna ledningar så att alla delar av det blir jordat. Dvs underdel, front, bakdel och överkåpan skall vara jordade med gulgröna ledningar, eller att man skrapat av färgen vid skruvförbanden.
Dvs du kan inte lita på skruvarna som håller ihop lådan bara.
Fas och nolla håller man inte isär, de kan ju växlaberoende på hur man vänder stickproppen.
Vi måste därför se båda 230 volt ledningar som skarpa och varandes fas.
Sammanfattningsvis:
1. Inga 230 Volt sladdar in i radiostationen
2. Alla ledningar som har 230 Volt skall vara dubbelisolerade och fixerade
3. Gulgrön skall vara förbunden med chassits alla delar, och längre än fas och nolla
4. Finns jordat AC sladd skall den kopplas till jordat vägguttag. Du är ansvarig som radioamatör för vad som kan hända!!!!!
5. Alltid två polig strömbytare på 230 Volt sidan, och används strömbrytare som är CE och eller S märkt. Släng de gamla vippströmbrytarna som ligger i junkboxen sedan surplustiden.
Sist men inte minst, om du gör detta se oxo till att ledningarna från riggens DC jack inte fortsätter in i radion. Byter riggen ägare och han får tag i ett omodifierat nätagg skall det inte kunna bli 230 Volt in i riggen.
Du har ett visst ansvar för detta om du säljer en beg rigg.
Du skall klippa av de smala gula vid DC jackens insida i riggen precis där de kommer ut, helst skall man ta ur kontakthylsorna ur kontaktblocket, men det kan vara pyssligt. Men en smal tång och lite våld kan det gå.
Med dessa enkla medel kan du höja elsäkerheten till den grad att du kan känna dig helt säker och även axla det tunga ansvar som hänger på en radioamatör.
Du kan även höja prestigen hos radioamatörer i stort och för organisationen.
Enkla medel?
För de flesta är detta enkla saker, och fullständigt självklara om man läser det så här.
Men för den som inte brukar meka, kan det behövas hjälp.
Vad har man kompisar till, jo att hjälpa, och fråga efter hjälp hos.
Se då till att ha nått att erbjuda i utbyte, innan du frågar om hjälp.
Kanske du kan bjuda på en eller två kaviteter, innehållande gyllengull antioxidantisk koldioxidhaltig dryck, men några procent Etanol. Eller en Pizza.
Att fixa jordade vägguttag kan däremot vara lite bökigare, men tänk efter, har du inte en dator och femton andra saker som oxo borde vara kopplade till jordade vägguttag?
Plastslang avsedd att trä på nätspänningsförande ledare, i avsikt att göra dem dubbelisolerade finns på Elfa. Dessa är CE märkta och skall tåla 120 graders temperatur.
Billig, så gå ihop och köp 10 meter.
Vanliga nätsladdar är dubbelisolerade. Både tvåledare som vi finner som lampsladd och jordade sladdställ, har två sorters plast, i två skikt.
Sladdställ???
Betyder en sladdstump för nätanslutning med konakter i båda ändar. Dvs en ända som sticks in i datorn och andra änden som stick in i vägguttaget.
Ett jordat sladdställ är en exvis 2 meter lång sladd med jordad plugg eller jack i respektive ända, samt innehållande tre trådar med en gulgrön och den är dubbelisolerad.
Elsäkerhet och gamla grejer (elsäkerhet CE och EMC)
Har jag skrivit om förr.
Exvis den gamla DRAKE linen, kolla skall du se, en enkelisolerad högtalarsladd med förhistoriska AC pluggar. Vidrigt!
Att fixa dit en jordad AC sladd, CE märkt är inte hela världen i jobb, men ger en fantastisk höjning av elsäkerheten.
Gamla gummisladdar med röd jordledare, eller i vissa fall amerikanska som har grön skyddsjord hör till containern, men klipps sönder den först, annars kan det komma en containerdykare och ta den.
Gamla Amerikanska saker, ja kanske bara 5 – 10 år gamla kan vara hemska exempel på vidriga elsäkerhetsfall.
Du har ansvaret och bör därför åtgärda saken.
Äldre Japanska saker, elbuggar, antennrotorerer, mikrofonkompressorer, mätare, instrument.
Dessa kan ha en enkelisolerad högtalarsladd som AC sladd. Byt skrota klipp sönder.
I vissa fall kan man skrota ur den lilla nättrafon och köra saken på 12 Volt.
En dålig elsäkerhet kan hjälpligt höjas genom att gör apparaten till en med skyddsjord. Dvs sätt på en godkänd AC sladd och använd den i ett jordat vägguttag.
Tänk på att saker som kablar, sladdar, AC jackar, isoleringsmaterial, gummi, transformatorer, kondin och säkringshållare är färskvara när det gäller elsäkerhet.
Amerikanska nättransformatorer kan vara doppade i tjära eller beck, vilket hårdnar, spricker, förlorar sina egenskaper och kan dra i sig fukt. Elsäkerheten kan vara dålig redan efter tio år. (Eller livsfarlig).
Lödkolven då? Den där du köpte för 37 år sedan, sladden, kolla den en gång extra. Släng hela skiten och köp en ny som går på lågspänning och har jordat nätaggregat, CE märkt etc.
Använd ALDRIG en lödkolv som inte har jordad nätsladd, eller har nätaggregat.
Använd aldrig lödkolven även om den har jordad stickpropp utan att sätta den i ett jordat vägguttag.
Tänk på dig själv, elsäkerheten och framför allt nya fina elektroniken. Det är inte nyttigt om det kommer ett 230 Volts överslag till lödspetsen om du löder i riggen.
Till och med den lilla kapacitans som finns mellan 230 Volt värmelindningen och lödspetsen kan räcka för att förstöra modern elektronik, såvida lödspetsen inte är jordad, eller ansluten till chassit på den radio i vilket man löder.
Du skall kunna jorda lödkolven i riggens hölje utan att riskera att det kommer 230 Volt.
Så endast lödkolv med nätagg gäller om man nu skall vara helt säker.
Obs att sådant här kan vara skäl till att man på vissa företag sätter ett sigill på grejerna så att man inte kan öppna dem utan att det syns. En garantifråga.
Ett huvudproblem är fortfarande det jordade vägguttaget, som inte finns (elsäkerhet, CE och EMC)
Ett jordat vägguttag som inte finns i ditt radiorum, din fritidstuga eller i din lägenhet.
Vad gör man då?
Tänk på att det är du som radioamatör och som har ansvaret för elsäkerheten.
Och du anses sakkunnig då du har ett amatörradiocertifikat.
Det borde räcka som text under den här rubriken.
Vi som säljer apparater som är CE märkta och försedda med jordad stickpropp kan bara säga att de skall anslutas till jordat vägguttag.
Liksom de som säljer en dator, en TV, en DVD, en digitalbox, ett strykjärn, en diskmaskin, en äggvisp etc till dig. Det enda riktiga är att säga att finns det jordad stickpropp skall apparaten anslutas till jordat vägguttag.
Det är förstås en fråga om EMC oxo.....
Serienummer (köp och garantivillkor)
Vid korrespondens med SRS om radiostationer kommer ni mer ofta att få frågan om apparatens serienummer.
Det är därför lämpligt att ha detta tillhands, vid mejl och telefonkontakt.
Lämpligen kan man ha fakturan från köpet framme.
Skälet är att vi oftare är föremål för bedrägerier, man vill ha hjälp med tekniska frågor och i vissa fall även med reparationer av apparater som inte är köpta av SRS. Det kan handla om riggar köpta i Kina eller i USA.
I vissa fall även stulna radiostationer.
Ibland kan det vara en intet ont anande nybörjare som i god tro råkat köpa en svartimporterad radiostation, som givetvis då går sönder, åska, överspänning, felpolarisering eller felkoppling kan vara skälet, och som vill ha hjälp med delar eller reparation.
Köper du begagnat, se då till att få inköpskvittot från säljaren så att du kan härleda varifrån apparaten kommer.
Det kan vara viktigt om du behöver skicka den till exvis USA för service, för att veta vilket företag som sålt den där. Dvs för att veta vart i USA den skall sändas.
Att spara fakturan är viktigt för framtida ärenden.
Typ…
Att använda skanningen på 706an
Kan se svårt ut till att börja med.
Jag har tidigare beskrivit hur man skannar minnen, hur man markerar minnen och skannar markerade minnen.
Idag blir det avancerat, vi skall använda bandgränsminnena och skanna frekvensband.
Avancerat första halvtimmen vid riggen, sen sitter funktionerna och man funderar varför man var så rädd att försöka lära sig detta….. Det var väl inte så märkvärdigt.
Lägg därför lite tid på att försöka komma underfund med de här skanningsmoderna. Mycket användbart.
Jag vet folk som inte har hört något än på 1930 – 2000 kHz, de tror att det inte finns någon aktivitet på det bandet. Med hjälp av bandskanning kan man effektivt övervaka en del av ett band.
Liksom de som inte hört nåt på 50 MHz, bandskanna och låt riggen jobba några kvällar.
Vet du inte kanalen som lokala polisen har, gör som i exempel 3 nedan.
Dött på 3750 kHz ?? Skanna 3740 – 3760 kHz med 100 Hz steg då….
Låt ingen undkomma med sina anrop ditt stora öra och din 706á. Se till att vara den som hör allt. Du äger ju en ICOM med helt unika skanning system.
På låga delen av två meters bandet är det alltid tyst säger någon, sällan, säger den som kan konsten att hålla koll på banden, skanna automatiskt SSB med öppen brusspärr, 144.175-144.325 MHz i 100 Hz steg.
Svårt?? Gör de exempel jag beskriver nedan så fixar det sig, sen kan du själv, och kan sova gott.
Det som jag beskriver idag funkar givetvis på andra ICOM riggar (handhavande)
IC-746, 703, 7000, 7400, 756all, etc, har liknande funktioner som är lätt att lära sig med hjälp av följande texter.
Bandskanna med IC-706MKIIG
Man kan med IC-706 skanna av ett visst frekvensområde.
Ett skanning sätt som man kan ha stor nytta av. Det ter sig dock svårt för den som inte försökt sig på detta. Men funktionen är mycket användbar, och kan ge dig nya upplevelser.
IC-706MKIIG har tre separata bandskannings grupper. Varje grupp ha två gränsfrekvenser.
Vrid på subencodern och se under minne 1, där finns 1a 1b, 2a 2b och 3a 3b.
Genom att programmera dessa med önskade gränsfrekvenser kan du skanna av ett frekvensområde.
För att göra det hela enkelt kör jag några exempel.
Ex 1. Vi vill hålla koll på 150 meters bandet, vilket sträcker sig från 1930 – 2000 kHz LSB.
Gå till VFO (A eller B), ställ in undre gränsfrekvensen 1930kHz och mata in den i minne 1a med en MW knapp. (tryck länge på MW så att ett dubbel pip hörs)
Ratta sedan upp till övre gränsfrekvensen, 2000 kHz, nu märks att ett relä drar just vid 2000 kHz så vi väljer 1999 kHz som övre, mata in en i inne 1b, med MW.
Kolla att det blev rätt genom att trycka på en V/M knapp o titta i minnena.
Gå till VFO nu, välj trafiksätt, LSB, och välj steglängd. Vid SSB kan man välja exis 0.1 eller 1kHz, detta för att det inte skall ta för lång tid att skanna runt. TS flaggan skll vara på kHz siffran.
Vid SSB CW och RTTY kan man skanna med öppen brusspärr, det är lämpligt då brusspärren kommer att öppna för en massa störningar i alla fall. Så ställ öppen brusspärr, se nu till att ställa VFO på en frekvens inom det område som finns i minne 1a o 1b, exvis i etta all 1990 kHz.
Tryck nu på SCN (i S2 med F1).
Apparaten börjar nu skanna runt 1930 – 1999 kHz. Hör man nu något gäller att själv stoppa sanningen och rida in på den station man hört. Så fort man rör VFO ratten stannar skanningen.
Drar du brusspärren till exvis S7 kan man få automatisk öppning a brusspärren och stopp id station. Sen fininställer man med VFO som då oxo soppar skannern.
Ex 2. Vi vill skanna flygbandet, ds 118.000 – 136.975 MHz med 25 kHz kanaler och AM.
Vi använder då 2a o 2b minnena, matar in 118.000 i 2a och 136.975 i minne 2b.
Gå till VFO, välj AM ställ VFO på en frekvens i området, exvis 125 MHz, välj steglängd, med TS nappen, tryck länge på TS o vrid fram 25 kHz. Se till att TS flaggan finns på kHz siffran.
Vid den här skanningen måste brusspärren användas. Så dra den till exvis S5. PRE AMP brukar man ha påslagen vid VHF. Vid AM är det lämpligt at ha Fast AGC.
Tryck nu på SCN, (i S2 med F1). Apparaten börjar sök v flygbandet i 25 kHz kanaler.
Hittar den trafik kommer brusspärren att öppna o det hörs.
Ex 3. Vi vill kolla av polisbandet, eller gamla blåljusbandet.
78.0125-79.9875 MHz , i detta band finns Polis, Brandkår, Ambulans.
Vi väljer ett av band skanningsminnena, exvvis 3a o 3b. Mata in gränsfrekvenserna. Obs att du nu först måste välja 12.5 kHz TS, kanalsteg i FM.
Gå till VFO, ratta in VFO till en frekvens i bandskannings intervallet. Välj FM och helst FMn, dvs tryck på FIL i M3 F1 för att få smal FM. Se till att TS flaggan över kHz siffran lyser och att 12.5 kHz kanalsteg är vald.
Dra brusspärren, exvis till S1.
Starta nu skanningen med SCN (i S2 med F1). Apparaten skannar runt blåljusbandet med en farlig fart.
Ex 4. Vi skall avvakta trafik på 14320 kHz +-QRM. Vad betyder nu detta då. Jo att vår motstation kommer att ropa på en frekvens som ligger närmast 14320 kHz och är ledig, det kan vi tolka som att vi skall kolla över c:a 14315 – 14325 kHz.
För att slippa leta runt kan vi nu använda bandskanningen.
Välj ett av bandskannings minnes grupperna, exvis 1a o 1b.
Lägg in de två frekvenserna och gå till VFO, välj trafiksätt, USB, ingen flagga på kHz siffran då området är ganska litet. Starta skanningen med SCN, och skanna med öppen brusspärr. Dra ev. ner RF gainet och gör något annat medan riggen kolla över 14320+- åt dig. Hörs det nåt ta VFO ratten o fininställ, skannig stannar vid VFO rattning.
Andra kul band att skanna över, är 1930 - 1999 kHz LSB, 3740 – 3760 kHz LSB, eller 28.450 – 28.550 MHz USB,
144.040-144.070 MHz CW, eller 144.250 – 144.350 MHz USB.
Jakt radiobandet 155.000 – 156.000 TS 12.5 kHz FM
Jaktradio, förhistoriska delen, 30.9 – 32 MHz FMn, 5 eller 10Hz TS.
50.075 – 50.150MHz USB TS 0.1kHz
Området för radiopejling av djur c:a 150.5 – 152 MHz CW Wide, TS 0.001 – 0.1 kHz.
Då dessa små sändare bara nycklar ibland krävs både bandskanning och ett tränat öra med öppen brusspärr, samt långsam skanning i 10 el. 100 Hz steg.
Efter en tids skanning av exvis Flygbandet har man hittat de aktuella och lokala kanalerna, notera då och lägg in som ordinarie minnen, där de kan skannas som markerade minnen.
Bandskanningen gör ett väldigt stort arbete genom att kontinuerligt kolla över ett visst frekvensområde, något som man tröttnar på att göra manuellt.
Man har större chans att höra någon aktivitet, särskilt på band som bara öppnar sporadiskt.
Genom val av brusspärr eller RF gain kan denna skanning föregå ganska diskret.
Man kan oxo använda brusreduceringen.
Vad är då minne C1 o C2 för nåt då???
Ingen har väl undgått att se C minnena. C1 o C2.
Dessa är sk Call frekvens minnen, dvs anropsfrekvenser. Eller ”favorit kanaler” som vi vill komma åt med en knapptryck.
Titta till vänster på 706án, där finns en knapp som är märkt TUNER/CALL. (snedstrecket betyder ”alternativt” här).
Knappen har CALL funktion på VHF och UHF, och på HF gäller den för Tuner.
Är du med VFO på två meters bandet, exvis 145,500 MHz FM, kan du tryck på TUNER/CALL knappen o få favorit kanalen snabbt. Programmera C1 som vanligt med MW knappen, till exvis 145.375 MHz, C2 gäller för UHF och man kn ta 433,550 MHz FM.
Ett tryck på TUNER/CALL gör att apparaten hoppar till den programmerade CALL kanalen. En för VHF o en för UHF. Andra trycker på knappen gör att du är tillbaka till VFO kanalen.
Kom ihåg att inte förväxla TUNER/CALL knappen med tonecall det är en helt annan sak
CALL minnena funkar bara på VHF o UHF för valda FM kanaler.
CALL knappen (handhavande)
Många förväxlar den med toncall.
På ICOM stationerna finns en knapp märkt C eller CALL.
Jag förklarade funktionen ovan men den kan behöva repeteras på detta sätt oxo.
I C minnet, på C knappen, lagrar man en favoritfrekvens, exvis den lokala repeatern.
Genom att trycka C kommer man dit snabbt.
Sen kan man gå till minne eller VFO för att leta vidare över bandet.
Trycker du på C, eller CALL kommer radion att hamna på en frekvens, och har du inte programmerat den, hamnar du på 145,000 MHz, varken VFO eller minnesväljare funkar.
Det är nu läge för panik, vad har jag gjort, måste nog ringa till Roy på SRS, radion har låst sig på 145,000 MHz.
Jo när du står på Call funkar inte VFO. Det kan kännas som allt låst sig...
En ICOM station låser sig inte, den har en mycket stabil programvara som gör att riggen beter sig som en hårdvara skall göra.
En radiostation är ju en hårdvara, som nyttjar viss programvara för att få den att funka som den hårdvara den är.
Så kan det gå om man inte har läst manualen, och inte vet vad C står för.
På IC-706 all finns en Call för varje band, men bara en knapp.
Att tro att Call betyder 1750 Hz är för mig en gåta, men ett ganska vanligt missöde vid handhavandet.
Det finns ju en TON knapp.
Själv har jag en lokal repeater på call, och VFO kan stå på exvis SK4MPI, 144,412 MHz CW, memory på en annan FM kanal eller 144,050 MHz CW.
På så vis kan snabbt hoppa mellan de frekvenser och trafiksätt som intresserar mig.
LA4QE, Kjell mäter på sin IC-756PROIII (mätteknik)
Kjell LA4QE lovar att vi får nyttja han rapport för kommersiellt bruk.
Så här har vi en utmärkt kontrollmätning med teori bakom mätningarna, liksom en bra kurs i det Norska språket.
Särskilt spännande är mätningen av effekt, studera den!
Kanske kan man få lite varmt kaffevatten efter den mätmetoden.
Att han är mycket nöjd med sin IC-756PROIII är inte någon hemlighet.
Att den här mätningen är ett stort jobb är inte det heller en hemlighet, han måste ha lagt ner ett stort jobb med sina certifierade instrument. Men att det trots det kan finnas avvikelser som kan förklaras. Lägg oxo märke till sammanfattningen där han jämför med militära spec. som IC-756PROIII vida överträffar men som ändå anses som mycket stränga.
Så här skriver Kjell:
Min ISO-9001 sertifisering av måleutstyret utstedt av Det norske Veritas er
fra januar 2007 og gyldig i 5 måneder til. Om jeg fornyer sertifiseringen
fra januar 2008 er vel tvilsomt da det er en kostbar affære, og jeg har
nedlagt konsulentvirksomheten for forsvaret.
Nedenstående målinger er foretatt den 11. og 12.august 2007 på IC-756 PRO
III serienr. 330 2963.
FREKVENSSTABILITET
Fabrikanten oppgir "Bedre enn 0,5 ppm etter en 10 minutter
oppvarmingsperiode".
Verifikasjon: Jeg bruker MSF frekvensnormalstasjon i Rugby, England på 60
kHz og oppkonverterer dette signalet til 5 MHz ved hjelp av en faselinjær
oppkonverter innkjøpt fra MSF. Har hatt PRO-III stående på en recorder i
zero-beat med MSF over en periode på 6 timer fra 24:00 den 11.august til kl
06:00 den 12 august. Total frekvensdrift er +/- 0,35 ppm (den oscillerte
langsomt over- og under 5 MHz målefrekvensen. Totalen utgjør 0,7 ppm.
Avviket mot fabrikantens spec kan skyldes bølgeforplantningen mellom Rugby
og Oslo, idet UiO magnetometeret på Dombås viste ustabilt jordmagnetfelt
over hele tidsperioden.
UTGANGSEFFEKT SENDER
Fabrikanten oppgir "100 watt rms i 50 ohm last med VSWR = 1,0 :1
Verifikasjon: Fabrikanten oppgir ikke målemetode. Jeg har brukt
kalorimetri metoden som gir sann rms verdi. Den går ut på at en Bird 50-0hm
induktansfri standardmotstand er nedsenket i 1 kubikkdesimeter (1 liter)
destillert vann som har romtemperatur. Effekten måles ved å finne
temperaturøkningen i vannet ved hjelp av en kalibrert termistor. På
bakgrunn av temperaturøkningen og vannvolumet omregnes dette via
kilokalorier tilført vannet, til watt rms omsatt i motstanden. (Gammel og
god fysikkmetode fra Gymnaset HI). Resultatet for PRO III er 90 watt rms
utgangseffekt etter den beskrevne metode. Kontroll med et Bird 43 Thruline
med 150 watt HF probe ga en utgangseffekt på 115 watt.
SPURIØSE SENDERSIGNALER
Fabrikanten oppgir bedre enn -50 db.
Verifikasjon: Fant et -30db spuriøst signal på 4,6125 MHz, og ett -25 db
på 12,543 MHz. Har ikke regnet på mixer injeksjonsfrekvenser ved disse
signalfrekvensene, så vet ikke hvilken kombinasjon mixer/lokaloscillator som
produserer disse spurii.
BÆREBØLGEDEMPNING SENDER
Fabrikanten oppgir bedre enn -40 db.
Jeg målte -55 db ved senterfrekvens i 20-meter båndet.
UØNSKET SIDEBÅNDSUNDERTRYKKELSE SENDER
Fabrikanten oppgir bedre enn -55 db
Jeg målte ingenting i motsatt sidebånd med 100 watt utgangseffekt i det
ønskede sidebånd. Mitt støygulv ved målingen var - 118 dbm.
FØLSOMHET MOTTAKER
Fabrikanten oppgir for SSB på HF båndene 0,13 - 0,15 mikrovolt for 10 db
signal- pluss støy over støy forhold.
Verifikasjon: Fabrikanten oppgir ikke hva slags mikrovolt som er
spesifisert. Harde eller Bløte, dvs Terminert eller EMF.
Det er 6 db forskjell på disse to verdiene. Jeg målte ved senterfrekvens i
20-meter båndet 0,2 mikrovolt (harde) med 50-ohm terminering (20 db
dempeledd mellom signalgeneratoren og mottakeren) tilsvarende 0,8 mikrovolt
EMF for 10 db signal- pluss støy over støy forhold.
STORSIGNALEGENSKAPER MOTTAKER
Fabrikanten spesifiserer et + 30 dbm Intercept punkt +/- 10 % fra innhstillt
mottakerfrekvens.
Verifikasjon: +30 dbm er 1 watt tilsvarende 7,07 volt over 50 ohm. Jeg har
bare 5 volt fra min signalgenerator tilsvarende 0,5 watt (50-ohm) eller + 27
dbm. Ved denne verdi 10% over og under innstillt mottakerfrekvens på
båndsenter i 20 m båndet var IMD 6 db svakere enn ønsket signal.
S-METER MOTTAKER
Ingen spesifikasjon fra fabrikanten.
Jeg målte 100 terminerte mikrovolt for S-9 utslag på meteret ved båndsenter
på 20 m.
SELEKTIVITET MOTTAKER
Dette er en formidabel oppgave med så mange filtermulighetrer og justering
av formfaktor og flankesteilhet !!! Det ville ta meg en uke, så jeg har
ikke forsøkt å verifisere fabrikantens spesifikasjoner.
SPURIØSE OG SPEILFREKVENS MOTTAKER
Fabrikanten oppgir bedre enn -70 db.
Verifikasjon: Det er ingen mottaker spuriøse som jeg kan måle. Heller ikke
speilfrekvens. Jeg har 90 db måleområde !!
INNEBYGD ANTENNETUNER
Fabrikanten oppgir tilpasning innenfor en 3:1 VSWR sirkel på Smith
Diagrammet. Jeg har ikke reaktive kunstantenner så kan ikke måle mer enn to
punkter på VSWR sirkelen (istedenfor 4 punkter (jX +/- 90 grader kan ikke
simuleres hos meg.)
De to punktene som jeg kan måle er begge resistive og framkommer ved å
1. seriekople 3 stk 50-ohm Bird kunstantenner, og 2. parallellkople
de samme to lastene.
Intet problem for tuneren, og den er OVERRASKENDE RASK !!! Skulle vært
interessant å trigge oscilloscopet på tune tonen og målt hvor rask den
egentilg er
KONKLUSJON:
Dette er en radio i den virkelige toppklassen. Behagelig og lettbetjent. og
betjeningstaster og knapper er ergonometrisk riktig plassert. Lyden i
SP-23 høyttaleren er meget velklingende, og de to lavpass- og to
høypassfiltrene bidrar til å fjene brukertretthet ved lengre lytteperioder.
Jeg la merke til, under målingene at når mottakerantenneinngangen var
terminert i 50-ohm så kom det bare en svak sus i høyttaleren som vitner om
en RF-messig meget velskjermet mottaker der ingen forsterkertrinn jobber på
"overtid" og produserer uønsket støy Inngang "A" på høyttaleren er
tilkoplet PRO III og inngang "B" er tilkoplet IC-R1500 general coverage
mottakeren som mates med signaler fra en A/S Mikroelektronikk (AME i Horten)
Aktiv Lytteantenne 10 kHz - 30 MHz som brukes av den Kgl. norske Marine
ombord i Nordkapp klassen kystvaktfartøyer. Denne antennen er også direkte
tilknyttet Phono sokkelen for mottakerantenne på baksiden av PRO-III via en
HF Hybrid toroid skilletrafo så de to mottaker inngangene er isolert fra
hverandre, begge ser 50 ohm kilde og innvirker ikke på hverandre.
Ved å sammenlikne måleresultatene gitt ovenfor, framgår det at PRO-III er
langt bedre enn Televerkets gamle typegodkjenningskrav som i sin tid ble
brukt av COMLAB på Kjeller for typegodkjenning av militært HF/SSB
sambandsutstyr. På den tiden da kravene ble brukt (1960 - 1980) var de
ansett av flere fabrikanter -. deriblant Collins Radio Company, og Harriss
RF-Communications Division - som meget strenge.
Oslo den 13.august 2007
Kjell O.Amblie LA4QE
P.S. Hvis dette er av interesse må dere gjerne bruke det i salgs- eller
reklameøyemed.
Kontaktmotstånd (teknik)
Kontaktmotstånd glömde jag oxo i brevet om motstånd för länge sedan.
Även dessa, eller detta, är motstånd som inte syns, inte går att löda in, ta i eller se.
Motstånd som vi måste tänka oss finns i våra sladdar och kontakter.
Ett typiskt ställe där kontaktmotstånd, som är märkbart och av betydelse är i kontakter där det flyter större strömmar. Exvis DC sladdens kontakter på riggen.
Relativt enkla kontakter som har rätt klena stift, och som inte direkt är avsedd att kopplas i och ur särskilt ofta.
De blir slitna, materialet blir utmattat, kontakttrycket minskar och det uppstår märkbart kontaktmotstånd.
Kontaktmotståndet ger upphov till spänningsfall vid högre ström, exvis sjunker spänningen vid sändning av detta skäl.
Det är enkelt att mäta upp ett kontaktmotstånd.
Sätt en voltmeter direkt över själva kontakten, exvis pluspinnen på sladden som går in i kontaktens plugg, och minuspinnen efter jacken. Vid max ström kommer voltmetern att visa en låg spänning, exvis 0,1 till 0,7 Volt.
Är det 0,7 Volt och vi kör 20 Amp genom kontakten blir det en förlust, 0,7 x 20 = 14. 14 Watt som kommer att bli värme i kontakten. Den blir med säkerhet varm. Kör du hårt kommer den att bli missfärgad av värmen.
På samma vis kan du mäta upp kontaktmotståndet i säkringshållaren, den har ju kontaktytor som ansluter till säkringen anslutningar.
Kom ihåg att vi i vissa fall måste addera kontaktmotstånden, ända från nätaggets polskruvar till riggens sluttransistorer. Både på den röda och den svarta sladden.
Kontaktmotstånd har en benägenhet att öka med tiden.
Uppvärmning gör ju inte saken bättre utan åldrar kontaktmaterialet och oxiderar ytorna.
Ofta accelererar kontaktmotståndet med tiden.
Kontaktmotstånd i andra kontakter kan även de vara besvärande, exvis i mikrofonkontakterna kan mycket små oxidskikt, där vi har kontaktmotstånd på flera kOhm vara betydande.
Oxid, fett, gör att det kan bli knastrande ljud när man rör på mikrofonsladden och därmed kontaktytorna i mikrofonkontakten rör sig mot varandra.
Att sätta vaselin på kontakter är ett klassiskt sätt att utestänga luft som kan oxidera kontaktytorna.
Oxid kan tas bort med olika typer av kontaktspray, som då löser upp metalloxider. Det är viktigt att de upplösta oxidresterna tas bort, annars är de där igen när lösningsmedlet torkat.
I bästa fall är avsikten att blåsverkan hos sprayen skall blåsa bort dessa. Men man kan behöva torka bort manuellt.
I en del kontakter kan man klämma ihop kontaktfjädrarna så att man åstadkommer ett högre kontakttryck.
Förr var kontaktmotstånd ett stort problem i elektronik (teknik)
Jag tänker på riggar där man hade byggt upp med lösa kretskort, vilka skulle stickas ner i riggen och med hjälp av flerpoliga kortkontakter ansluta sig till riggens övriga kretsar.
På 70 talet var detta populärt, man tänkte sig att ägaren skulle kunna byta ut kort om något gick sönder. Givetvis var det praktiskt i produktionen med lösa kort som kunde byggas var för sig, trimmas och provas i giggar. Dyrt blev det, och mycket begränsad livslängd till följd av kontaktmotstånd. Var vad kunden fick betala.
Man har sett liknande byggen i kommersiella sammanhang, exvis signalgeneratorer i flera hundra tusenkronorsklassen.
Där hade man kostat på guldpläterade kontakter, guldpläterade ytor på korten. Man gjorde allt för att få systemet med lösa kort att funka.
Jag har själv med jämna mellanrum tvingats göra genomgripande service på sådana instrument.
Något som vi slipper idag då den typen av byggen är borta.
Nästan borta……
Jag chockas dock när jag ser en dyrare amatörradiostation lanseras av en tysk tillverkare som tydligen fortfarande nyttjar metoden….
Gammalmodigt?
Med massor av kontakter, tusentals onödiga kontaktmotstånd i en HF rigg, detta sker år 2007????
Är detta rimligt?
Nej, givetvis skall man inte stödja denna byggmetod och återuppliva 70 talet.
Även om de är förgyllda……
På något sätt verkar ändå de simplaste kontakterna i denna byggmetod vara bäst, där man har förtennade kontaktytor på korten, och förtennade kontaktfjädrar. Det verkar som dessa håller längst, kanske blir det en form av kallsvetsning vid kontaktpunkterna där.
Låt dig inte luras av granna förgyllda kontakter i tusentals.
Ett skäl till att systemet med löskort försvann är kostnaden, och just dålig livslängd.
Och inte behöver man väl byta kort i riggarna numera inte. Sådana fel blir det ju inte.
I verkligheten var nog kontakterna det största problemet i konstruktioner med löskort.
Och vem sitter med ett helt batteri av reservkort som man kan tänkas sitta och dra i och ur… Löjeväckande….
Dessutom ger en här typen av löskortsystem dålig HF-mässighet och kräver dyra skärmningar, avkopplingar och skärmade sladdar..
Men med mycket guld kan det se mycket snyggt ut……..
Använd inte ciguttaget i bilen (teknik, installation)
Använd inte cigarettändaren som eluttag för stora strömförbrukare.
Cigarettändaren var från början bara en sådan, det var inte alls tänkt att det skulle vara ett uttag för ström till radio, datorer etc.
Det sägs att ett sådant uttag tål 20 Amp. Men till vilket pris sägs inte. Priset kan vara spänningsfall och hur lång tid det tål den strömmen, detta är inte specat.
Själv har jag varit med om att ett sådant uttag smälter och orsakat kortslutning vid 5 Amp.
Cigarettändaren som eluttag är rena dyngan, för att använda ett kraftuttryck.
Möjligen var de bättre förr, och byggda av keramik etc.
Numera av plast med en liten söt grön lampa, är de rena skiten.
Dessutom är det trots nya bilar så att återledningen till batteriet går genom bilens chassi. Man använder tunnplåten som strömledare.
Med ökad korrosionsrisk förstås.
Men det löser man ju genom att bara köpa en ny bil när den rostat.
Stora strömmar i bilen chassi undviker man genom att dra båda sladdar till amatörradion direkt till batteriets polskruvar, både plus och minus, och sätter en rejäl säkring vid pluspolen.
Många problem har orsakats av att ciguttag har gett spänningsfall. Dvs kunden skickar hit nya fina radion, en IC-706, 700 2725, för den går dåligt, ger inte full effekt etc.
Vi finner inget fel på radion och måste lägga en massa tid på att reda ut problemet.
En dålig ciggjack med plugg kan bränna av (orsaka spänningsfall) flera Volt redan vid 10 Amp.
Använd inte cigguttaget i bilen !
Tror du mig inte? Titta bakom ciguttaget då, 0,75 mm2 sladdar, inte tål de 20 Amp inte....
Det finns riktiga DC jackar för bil, de är något mindre men är avsedda för ström, man finner dessa i militärbilar och äldre bilar husvagnar och bobilar. Finns på de flesta ställlen, som Biltema, Clas Olsson ELFA etc.
Det finns även de som inte jordar i plåten utan har två anslutningar.
Ciggarettändaruttaget är ett gott exempel på kontaktmotstånd.....
Varför var HF riggarna så skitdåliga förr? (historik och teknik)
Ni som varit med ett tag vet att jag har beklagat mig över den dåliga mottagaren i mitt första köp som ung oerfaren radioamatör.
I slutet på 60 talet var det och jag köpte en mycket fin mottagare för att sen när plånboken växt till sig köpa sändaren. (den kostade mer än en hel månadslön)
Det var en TRIO JR-599, och sändaren en TR-599
Ganska snart kom jag underfund med att något var galet. På banden 14 - 28 MHz hördes bara brus och oljud blandat med röster. På 7 MHz fanns inga radioamatörer....
Jag trodde först att det var fel på mottagaren.
Men läste efterhand om detta med Intermodulation.
Ibland lät den helt underbart dock. När signalstyrkorna på BC banden lagt sig.
Genom att slå till 20 eller 40 dB dämpning gick alla oljud bort. Men då hördes ju inga svaga stationer heller, bara starka sådana.
Men nu är frågan varför det blev så, hur var den konstruerad för att bli så dålig?
Ett första HF steg med avstämbar preselektor, bandswitchat och med AGC, inte så mycket att säga om det.
Fösta blandaren en dual Gate MOS fet, det var på modet då. Den kan gå som blandare i värsta fall. Men sen kommer skräcken, första mellanfrekvensen var 600 kHz bred, ja inte nog med det, filtren var så breda att fösta MF nog var 1,5 MHz.
Nästan hela världen sökte sig in i mottagaren oavsett vilken frekvens man lyssnade på.
Och detta till en andra blandare som bara var en dual Gate Mos Fet. Denna blandare fick VFO signal och det var här man stämde av frekvens. Första blandaren matades med en kristallosc som gav banden.
Blandaren gick förstås jämt överstyrd av att få ta hand om 1,5 MHz av kortvågen, dessvärre oxo förstärkt av HF steget och första blandaren som hade förstärkning.
Vad en blandare som går överstyrd av en miljon signaler häver ur sig är lätt att förstå, det låter brus oljud, röster och fanstyg i högtalaren.
Den som nu hänger med inser att första MF användes för att stämma av mottagaren inom 600 kHz band. Det skulle inte ha gått att sätta dit ett riktigt filter, då skulle man inte kunna höra hela banden.
Om man nu kallar första mellanfrekvensens filter för Roofingfilter, så slår denna konstruktion alla tänkbara rekord på dumhet. Jag vill ju kalla detta för första mellanfrekvensens filter, för att vi skall förstå bättre vad vi talar om.
Så glöm det där dumma ordet Roofingfilter.
Denna konstruktion fortsatte man med i många år och vi har riggar som TS-510, 515, 520, 820 och några fler, de bytte sedemera namn till Kenwood, man byggde även mottagare med konceptet.
Andra MF hade kristallfilter, så dåligt anpassade att det som var 30 dB svagare gick rakt förbi filtren.
Fattaru nu varför jag tycker det är så viktigt att försvara ICOMs byggen och deras sätt att göra god anpassning även mellan byggblocken internt i en mottagare eller sändare?
Med en bra antennanpassningsenhet före riggarna av den här konstruktionen kunde man få bort en del Imd och de gick att använda hjälpligt.
Dock var trots HF steget känsligheten för låg på 21 – 30 MHz.
Så inte var det bättre förr....
Att det idag förekommer riggar från vissa fabrikat med 200 kHz breda filter i första MF bara för att man vill spara pengar på konstruktionen är en annan sak, en sak som gör att jag inte riktigt förstår hur ägarna accepterar.
Men med ett köpt extra sk Roofingfilter blir de tydligen bättre.
Detta är ett gott exempel på att kunskap bakåt i tiden kan göra det enklare att göra ett bra val.
Med kunskap bakåt kan man göra bättre köp i framtiden.
Det här sättet att bygga (mer historia och teknik)
Kan man se som att man gör en grundmottagare, i TRIOs fall en mottagare som lyssnade på c:a 8,5 – 9,1 MHz och sen satte man en konverter framför med kristallstyrda band, amatörbanden.
Vi ser än i dag sådana byggen i ARRL handboken. Man bygger en mottagare för exvis 3,5 – 4 MHz och sedan en bunt konvertrar, kristallstyrda att sätta före denna. Det blir bred första MF och smal andra. Givetvis, detta är hembyggen och mycket bra sådana som exempel på vad som är realistiskt att bygga själv. Men visst får de brister.
Frågan är nu vem som härmat vem. Japanerna som härmat Amerikanska konstruktioner eller?
Var det inte så att HW-101 var en konstruktion som japan härmade med TS-510, 515 och 520?
Dvs med bred första MF och avstämningen i ”andra mottagaren”, eller mellanfrekvensen.
Inoue R-700 (ICOM historik)
En tidig ICOM HF station som kom ungefär samtidigt med JR-599.
Det var en riktig station, den hade filtret direkt efter första blandaren, och var en enkelsuper med 9 MHz MF.
Den hade en preselektor som inte var bandswitchad utan som rörde på både spole och kondensator på en gång.
Nackdelen med den konstruktionen var att man fick lov att bygga en VFO som bytte frekvenser.
En bandswitchad VFO. Priset för detta är sämre frekvensstabilitet särskilt på de högre frekvenserna, och svårare att kalibrera en bra skala.
Det vägdes lätt upp genom att mottagaren dels var känsligare och dels hade mindre Imd.
Med andra ord var Inoue R700 användbar för att lyssna på kortvåg med.
Så det är inte sant att alla mottagare var så dåliga förr.
Drake var riktigt bra mottagare som inte hade en jättebred första MF. Dessa hade heller inte hög första MF eller något som man kallade roofingfilter.
Antenn (en definition)
Vad skriver uppslagsboken om ordet?
Vi som pysslar med antenner i alla former kanske borde ha en liten historik om ordet.
Så här heter det:
En antenn är en anordning som används för att sända och ta emot radio eller andra elektromagnetiska vågor. Den består oftast av ledande, tunna metallspröt. Ordet används också om insekternas känselspröt. "På Insecterna finnes et redskap som kallas Antennae",
skrev Carl Alexander Clerck 1764.
Latinets antenna är ursprungsordet. Det betyder rå. En horisontellt monterad stång som bär seglen på en större båt. Betydelserna radioantenner och insektsantenner kommer båda av detta latinska ord, som förmodligen bygger på en indoeuropeisk rot i betydelsen att sträcka eller förlänga.
Energiförbrukning (teknik)
Något jag brukar skriva lite om, inte minst människokroppens egen energiförbrukning.
Många är intresserade av hur mycket riggen drar, IC-703 gör att vi kan vara mycket energisnåla och ändå köra radio. QRO knuttarna med slutsteg även i standby ligger och drar en glödeffekt på kanske
400 Watt i flera timmar per dygn. Det blir energi när tiden gjort sitt. kWatt Timmar, som sen kommer på elräkningen.
Jag läste en artikel om 3G nätets energiförbrukning.
Obs att jag tar inget ansvar för fakta utan bara relaterar från artikeln.
En basstation för 3G nätet har en stor mängd sändare som ligger och drar ström dygnet runt, för att få ut denna effekt som bildar värme behövs kylaggregat. Dessutom finns det tusentals sådana 3G basstationer utspridda över landet.
Vid stora energital används terawattimmar.
Man räknar med att 3G nätet ligger och gör slut på 5-7 terawattimmar per år.
Den nerlagda Barsebäcksreaktorn producerade 4 terawattimmar.......
Till detta skall vi lägga andra mobiltelefonsystem, och kommande system.
Ja en av våra största energiförbrukare är i alla fall de mobila radiotelefonsystemen, oavsett om artikeln inte var helt rätt, någonsin i historien.
Obs att om du ringer eller inte med din mobil så drar det lika mycket ström i alla fall.
Till alltihopa måste vi lägga alla miljontals laddare som står och går i stby och ibland laddar våra batterier till telefönerna.
Konstigt att inte miljö och klimataspekterna spelar någon som helst roll.
Det är ju kul med radiotelefoner....och då kommer sådant som miljö och CO2 utsläpp på undantag.
Nejriktigt det är inte så höga CO2 utsläpp från ett atomkraftverk, men väl från Uranbrytningen och anrikningen av uranet.
Än en gång, jag tar inget ansvar för att artikeln är hundra procent riktig, eller att basstationerna blivit mer energisnåla sedan den skrevs.
Men varför skall vi spara ström hemma i stugan?
Och hur mycket ström drar den trådbundna telefonen?
Kanske ett vindkraftverk räcker där?
Morokulien SJ9WL och LG5LG
Odd SM4SXQ berättar om hur det går senaste tiden på nätet och Morokulien.
Han skriver detta:
Hej på alla!
Ett år har gått sedan vi kollade söktalet på QRZ.com om LG5LG/SJ9WL, Morokulien.
Ställningen då var att 874 nya sökningar gjorts för info om LG5LG och 850 sök för info om SJ9WL efter antennbytet.
Nuläget är att 6147 nya sök gjorts för LG5LG och 5175 nya sök för SJ9WL på ett år.
Detta är över en dubblering av hela antalet sök på ett år om Morokulien sedan uppdateringen av utrustningen.
Ovanstående har självklart märkts på besöksantalet också.
KURIOSA: Två olika besökare körde sammanlagt över 14500 qso´n under våren.
73 de Odd Westby / SM4SXQ
Roligt att det är aktivt i Morokulien.
Hemsidan finner du här:
Boka stugan hos SM4SXQ
Tänk på att det är en utmärkt tid att gästa radiostugan i Morokulien även under hösten och vintern.
Att plocka en semestervecka i september Oktober kan vara kul, det räcker givetvis långt med en förlängd helg oxo.
Det som impar på mig är vad Odd skriver att två besökare under våren körde 14500 QSO ....puhhh.
Klart att SJ9WL och LG5LG är rara DX, och man får svar.
Numera har man nya fina antenner, fräscha saker som gör att det är väldigt kul att köra radio där.
En logperiodisk riktantenn sörjer för en kraftull signal på 14 – 30 MHz och inkluderar därmed 18 och 24 MHz banden.
50 MHz kör man med LG5LG och får då köra full gas med en IC-706MKIIG och kratta i masten.
Huvudradiostation på HF är en IC-765. En driftsäker och robust, men nu ganska gammal radio i prestigeklassen.
Riggen bara går och går och kommer säkert upp i miljoner QSO.
IC-765 är relativt lätt att använda och okritisk i handhavandet. Så vem som helst tycks kunna få framgångar i Morokulien.
Fintrimma anpassningen på VHF och UHF stationen (teknik)
Ibland händer det att man inte riktigt är nöjd med anpassningen, SWR förhållandet.
Antennen sitter där uppe och är svår att trimma, det kan vara en 15 elementare för 144,050 MHz.
Det visar sig vara 1:1,7 vid CW delen, och 1:1,2 vid FM delen.
Men man vill ligga ”rätt” vid CW delen för att ha absolut bästa resultat.
Ibland kommer riggens skyddskretsar att bromsa och man får ”bara” ut 78 Watt. (dvs man förlorar en ”hel” dB från 100 Watt)
Eller man har dålig anpassning in till VHF eller UHF slutsteget.
Att bygga en antennanpassare för VHF och UHF är knöligt, och ger även den upp till c:a en dB förluster.
Man kan ta till det gamla knepet att ändra kabellängden.
Gör ett par stumpar med koaxialkontakter, exvis RG-213 12 cm, 18 cm, 25 cm och kanske en till. Med riktigt lödda koaxialkontakter en skarv och en plugg. Så kan du då förändra längden med små intervall.
Sådana bitar är inte minst bra verktyg att ha i beredskap i doktorväskan.
Skruva på en 12 cm bit och se vad som händer, sen en 18 cm för att prova.
Till slut har du hittat en längd som gör det du vill. SWR mätaren visar 1:1.
Riggen ger all effekt, mottagaren får givetvis bästa känslighet.
Är det då fusk att göra så här?
Både ja och nej.
Kan du inte trimma in antennen med riktiga instrument vid dessa anslutning kommer alltid kabellängden att förändra anpassningen utmed dess längd.
Ibland vill man ju kunna byta frekvens inom exvis 144-146 MHz och att då klättra upp och trimma om antennen är svårt.
Genom att då ändra längden fortsätter du bara detta fenomen en liten bit till.
Stumparna kommer alltid till nytta och jobbet är inte ogjort även om du inte behöver dem direkt.
Blir det då inte förluster i längre kabel?
Jo några hundradels dB kanske.
Om det hjälper med att lägga till 12 cm, så borde det oxo hjälpa att klippa av det som skiljer mellan en kvartsvåg och de 12 cm.
Men då får du ju löda på en ny konakt för varje klipp.
Om antennen vore en konstlast av god kvalitet, skulle längden inte ha någon betydelse.
Men tänk på att en sådan konstlast för VHF och UHF kostar minst vad en IC-910 kostar.... (koaxialkabelns längd) Med då vi inte har perfekt anpassning i sändaren så blir det aldrig perfekt.
Men visar SWR mätaren så exakt att det här blir rätt då?
Bra fråga, enda chansen är att låna en annan mätare och bedöma saken.
Låna då en i 30 000 kr klassen.....
Eller använder du den i riggen inbyggda mätaren så är det ju den som ger sändarens skyddkretsar sin info. Dvs när den visar bra anpassning kommer sändaren att ge hela sin effekt.
Kan man då göra så här på HF?
Visst går det. Även med stege, en ändring av stegens längd på 1.9 MHz med några meter kommer att ge din antenntuner ett helt nytt utgångsläge.
En dipol med koax kan bli ”perfekt” med koaxklippning, eller med trimbitar, dock måste de vara lite längre vid HF.
På 28 MHz kan småbitar nog vara OK.
Man kan gå ihop att göra sig en låda trimbitar av koaxialkablar med kontakter, att låna bland klubbmedlemmarna vid antenntrimmingsarbeten.
Rätt tillvågagångsätt är förstås alltid att fintrimma antennen först, sedan kan man använda önskad längd kabel. Men ibland går ju inte detta.
Det är oxo viktigt att förstå vad man gör.
Man kan nu har två eller tre trimbitar att byta med om man vill QSY till FM eller till CW delen.
Hur går det till att göra amatörradioprovet? (amatörradioprovet)
Med anledning av att jag nämnde att det kommer att finnas en provförrättare på plats under Tånga Hed Field day (2007 08 31 – 2007 09 02) kan det vara på sin plats att berätta hur det går till.
Som bekant är ju jag provförrättare i södra Värmland.
På SSA hemsida kan man ladda ner mer information och provfrågor etc.
Klicka sen på ”bli radioamatör”
Jag vet att det finns många som lätt klarar provet med inte kommer till skott.
Det finns många som behöver komplettera sina kunskaper, och andra som behöver en kurs för att klara provet.
Ta dig i kragen nu och passa på.
Eller ta och prata med den där provförrättaren, han än nog inte så farlig. Eller varför inte tala med någon som just gjort provet. Om han överlevt....
Så här går det till:
Man kontaktar provförrättaren och kommer överens om tid och plats. (I fallet Tånga Hed field day blir det en kort process, bara att säga ”till” och sätta sig på skolbänken.)
Nästa steg är att betala provavgiften, 200 kronor och legitimera sig med körkort. (glöm inte att ta med två hundralappar)
Provförrättaren har ett ansvar för att det går rätt till, och måste därför veta att rätt person gör provet, och att inget fusk sker. Därför måste du kunna legitimera dig.
Du blir sedan tilldelad två frågekuvär, ett med teknikfrågor och ett med frågor på reglementen, Q-förkortningar, och säkerhetsfrågor.
Du skall fylla i namn adress telefon etc på de blanketter som finns.
Sen har du 2 timmar på dig att lösa uppgifterna. Detta är ganska god tid så ta det lugnt och metodiskt. En kaffekopp eller termos kan vara ett bra tillbehör liksom vassa pennor, sudd, räknedosa, kladdlapp och sortomvandlingstabellen.
Efter att du är nöjd med dina svar går du till provförrättaren som rättar, och ni hjälps sen åt att fylla i ansökan om amatörcetifikatet.
Provförrättaren sänder sen in dokumenten till SSA.
Du betalar in avgiften till SSA och efter en vecka har du din anropsignal. Inbetalningskort ligger i frågekuvären.
Enkelt smärtfritt men kanske lite nervöst, (pirrigt).
Dock skönt efteråt.
Provförrättaren kanske har flera som skriver samtidigt och kommer hela tiden att övervaka det hela.
Försök inte kika på bänkgrannen....
Underkänner han ditt prov, skall det ändå skickas in. SSA registrerar.
Sen är det bara att göra ett omprov. Vilket är rabatterat.
Jag lovar att det är ännu mer nervöst att genomföra ditt första QSO....men spännande.
Att ta sig i kragen och genomföra det här är kanske inte så lätt. Man kan behöva kompisar som driver på lite. Ett bra bruk för kompisar. Ni som är kompisar ser till att peppa han som gruvar sig för att göra provet.
Konstruera (vårt dynamiska språk)
Konstruera betyder som alla vet, att göra underlag för produktion, ett underlag för att bygga, designa (för att använda ett låneord) eller formge. Konstruktören konstruerar, formger eller utvecklar en produkt.
Man sätter sig ner och ritar, räknar och skissar fram en konstruktion.
När konstruerandet, eller konstruktionen är klar bygger vi.
I svenkan skiljer vi på konstruera och bygga.
På engelska betyder ”construct” att bygga.
När vi bygger i England heter det construct.
Att göra ritningen, konstruera, heter då design.
Det finns andra ord oxo.
I Sverige har vi ju dessutom börjat använda ett nytt ord: ”designa”, som ju betyder att man konstruerar, tar fram nytt.
Var tog vårat ord ”formge” vägen?
Men vad jag tänkte påvisa är att man idag börjar sakteliga byta betydelse för ordet konstruera.
Vi har folk som konstruerar hus, broar och man menar numera att man bygger hus.
Vi kan läsa om byggnadsarbetare som ”konstruerar” ett hus.
Det svenska ordet konstruera har börjat användas för bygga.
Sakta men säkert börjar det smyga sig in, och snart har vi ett ord som bytt betydelse.
Hur kan det bli så här då?
Okunskap, medvetet, ihopblandning av språken, eller bara en naturlig del av dynamiken i språket?
Själv tror jag nog det handlar mycket om okunskap.
Vi radioamatörer bygger i alla fall våra antenner än.
Vi konstruerar när vi räknar fram ett underlag för bygget.
Men så tar det lite längre tid för nymodigheterna i språket att tränga igenom bland oss radioamatörer.
Nya ord för koaxialkontakter
Visst är det svårt att hålla isär alla dessa olika typer av koaxialkontakter, det tycker dock inte vi som vuxit upp med dem, PL, BNC, SMA, N, C, RCA och alla de andra ”små vännerna”.
Våra nybörjare har ibland inte denna kunskap, om dom inte har varit radioknuttar sedan barnsben.
Idag kan man kalla alla sorter för ”PL kontakt”, eller ”antennkopplingar”, en sån där ”PL konaktakt med små nabbar” (BNC). Ja man får hitta på ord när kunskapen inte räcker till.
Trots att vi för något år sedan hade en bra artikel om de vanligaste förekommande typerna av koaxialkontakter.
Vad gör vi åt detta då?
Skiter i det och tycker att språket förändras på ett naturligt sätt. Med risk för att vi i framtiden inte förstår varandra.
Försöker hjälpa våra nybörjare, så att de lär sig åtminstone varför den berörda kontakttypen kallas koaxialkontakter.
Varför inte göra en tavla med uppsatta kontakter, och deras namn och egenskaper, att sätta upp i klubblokalen. Nån som har en välfyllt junkbox bör ta åt sig det uppdraget.
Ingen rolig historia idag, det blev lite för långt idag, så vi hoppar över den.
Ni får hitta på nåt kul själva....
De
Roy, SM4FPD
Roy Nordqvist
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se