|
|
Nu är det dags att krypa in i en liten handapparat från ICOM.
Hoppas ni studerat innanmätet i IC-2E som jag beskrev som skolexempel i början av Augusti.
För nu skall vi syna IC-E91 i sömmarna, (kretsarna).
Tiden går, det blir mörkare kvällar, lite kyligare mornar, snart är det frost och därmed börjar antennuppsättarkänslorna att spira i kroppen.
Det finns ju massor av kul antennprojekt, jag har försökt förmedla några.
Mörkare kvällar betyder oxo kortare öppettid på de högre kortvågsfrekvenserna, som 14 MHz.
På de högre HF banden däremot kan de sporadiska öppningarna fortsätta.
Dags att krypa ner i frekvens, prova vår gränsvåg, dock krävs lång antenn. Men att göra spolar så att antennen får plats är ett kul projekt.
Vi har 1810 – 1850 kHz där man kör telegrafi på 1810 – 1840 kHz, full effekt.
Vi har även 1930 – 2000 kHz alla trafiksätt och max 10 watt. Ett mycket lugnt och störningsfritt frekvensband.
Lite teknikhistoria med Nixierör, och blåslampor.....
”Distributed roofing filter architecture” Jag skall försöka reda ut vad detta betyder, se saken som en lektion i hur man specificerar, och gör reklam för en mottagare, eller försöker lura kunder.
Nu när höstmörkret kommer är det naturligt att börja intressera sig för lyse, bygg nåt kul med LED.
Men först lite information om postens förändringar
Alla postpaket som sänds till SRS skall vara adresserade med BOX andressen i framtiden. Då körs de ut till oss.
Förut skulle det vara gatuadressen för utkörning.
Så vanliga brev och vanliga paket, ex vis med en reparation skall skickas till:
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sänder du ett företagspaket till SRS skall adressen vara
Swedish Radio Supply AB
Fallvindsgatan 3 – 5
652 21 Karlstad
Sen lite om de här nyhetsbreven
Det börjar bli några år, och massor av texter skrivna.
Nästan varje dag är det någon eller några som vill vara med på utskicken.
Det är väldigt kul att det finns ett så stort intresse.
Både för tekniken som jag försöker göra intressant, och för ICOMs prylar som är en succé bland radioamatörer i SM och hela världen.
Ibland får jag frågor om man får använda text ur mina nyhetsbrev för att exvis lägga ut på klubbens hemsida, eller skriva i en klubbtidning, eller helt enkelt använda som alternativ vid kurser.
Jag har inga som helst krav där, utan det är fritt att nyttja, visst är det roligt om källan anges bara.
Ibland skriver någon, ja inte så få heller, och ber om ett gammalt nyhetsbrev, exvis det där som handlade om IC-7xxx, eller IC-9zzzz.
Man har blivit lite sugen på en ny rigg och vill veta lite mer.
Jag spar alla breven som doc fil och har en tema rubrik på dem, så det finns chans att hitta det brev som vederbörande minns.
Men det börjar bli en del att hålla reda på.
Jag vet oxo att många spar mina brev och katalogiserar dem i sin dator.
Men det finns de som inte är tillräckligt bra på dator för att göra detta. Man kanske sitter och skriver ut dem och sätter i pärmar istället.
Det är mycket roligt att veta att det finns ett intresse, och att man verkligen läser vad jag skriver, att man inte bara ser det som ICOM propaganda, utan som mer seriös radioteknik, som ju verkligen behövs bland oss radioamatörer numera för att kunna hänga med och inte låta sig luras.
Framöver tänkte jag ha med lite om växelströmslära, det behövs ju några kunskaper i detta för att klara provet för att bli radioamatör.
Att ha lite grunder i växelströmslära kan oxo lägga grunden till att förstå antenner och antennpassning bättre.
Vi får sen vad som händer i det ärendet. Det gäller ju att göra det möjlig att förstå, utan att vara så djup tekniker, samtidigt som det måste vara tillräckligt för att inse likheten mellan växelström och växelström med höga frekvenser och antennen som en belastning till denna växelström.
Tänk på att jag vid rubrikerna sätter en parentes där jag försöker göra ett ”fack” för den aktuella texten. Exvis (teknik), (antenner), (ironi) etc.
Det kan vara viktigt att se om jag försöker skoja, med lite ironi, bara så att ingen tar det på allvar då.
Hur gör man då med nyhetsbreven om man vill spara dem? (datorhandhavande)
Det enklaste är väl att inte radera dem i mejlprogrammet, då finns dom ju där bland annan spram. Men det blir fort fullt och till slut måste man städa bort alltihopa.
Som ni vet försöker jag göra allt med text, dvs inga bilder och färger. Avsikten är att visa att det mesta går att säga med bara text och siffror.
Vidare vill jag att det skall bli så lite data att överföra som möjligt, många kör ju modem än för sin Internet uppkoppling.
Alla har ett ordbehandlingsprogram i sin dator. Word, är vanligt.
Börja med att markera hela texten i mejlet, det kan man göra genom ”redigera” och klicka på ”markera allt”, eller dra med musen med nertryckt vänsterknapp.
Tryck sedan Ctrl C, då hamnar allt det markerade i urklipphanteraren.
Där finns det till du trycker Ctrl C en gång till eller stänger av datorn.
Minmera nu mejlprogrammet och öppna ordbehandlaren.
Öppna ett ”nytt” och tryck Ctrl V, nu kopieras urklipphanterarens innehåll till ett nytt dokument i ordbehandlaren.
Nu kan du jobba med texten, byta font storlek och radera eller lägga till text.
Spar sen detta dokument under ”mina dokument” i en mapp som du kan kalla SRS nyhetsbrev.
När nästa brev kommer gör du på samma sätt.
Men du kan välja mellan att göra ett nytt dokument eller klistra in texten i det förra, och på så vis få ett stort dokument med flera nyhetsbrev.
Men dokument över 100 sidor börjar bli lite sega att jobba med.
Nu när du har brevet i doc fil, kan du klistra vidare.
Exvis gör ett ”nytt” som heter antennprojekt, där kan du samla antennbeskrivningar från mina nyhetsbrev, tillsammans med andra antennbeskrivningar.
Du kan göra ett”nytt” dokument som heter roliga historier, eller ett som heter ICOM riggarna invändigt.
Till slut börjar det likna en databas.
Genom att ha originalen kvar, kan du experimentera och flytta omkring texter på alla tänkbara sätt.
Man kan då få samma texter på fler ställen om det finns anledning.
Blir du sugen på att bygga en ny antenn, öppnar du dokumentet ”antennprojekt”, i detta kanske då finns 5st från mina nyhetsbrev, 2st som du skrivit själv, 4st från andra håll och ett från kompisen.
Genom att träna lite på att hantera dokument kan du bygga upp en skatt av artiklar i ämnet amatörradio.
En huvudregel är att inte förstöra originalen om du gör något nytt av ett dokument, utan att då ge det nya ett nytt namn.
Blir du sedan lite klurig finner du att det går att klistra in enkla bilder och ritningar i doc filerna.
Vill du börja om är det bara att be mig om en CD med 4 - 5 års sådana här nyhetsbrev. Då har du läsning till jul...
Man kan göra en mapp med ”ointressanta texter”, lämpligt att ha till hands då intresset kan svänga.
Observera att det finns en miljon andra sätt att göra saker och ting på en dator. Så misströsta inte om du löser samma saker på ett annat sätt, eller om kompisen visar hur du skall göra, och det inte liknar mina tips....
Kalendern
DISTRIKTSMÖTE FÖR 4:E DISTRIKTET
DL4 (SM4HBG) och SK4KR Karlskoga Radioklubb inbjuder till höstens distriktsmöte.
Tid 22 september 2007 med incheckning från kl: 09,00 mötet börjar kl: 10.00
Plats elektroniktillverkaren KITRONS:s matsal på Källmossvägen i Karlskoga
SSA:s ordförade SM0IMJ Hans kommer att medverka, med info från SSA
Välkomna
SK4KR och DL4 Rolf (SM4HBG)
Loppisen i Jordbro, Handen 2007 10 06
SRS Ställer ut i Jordbro.
Så här gäller för denna högtidsdag:
Reservera lördagen den 6 oktober kl 10-14 för SödRa:s stora prylmarknad. Radio, elektronik, komponenter mm "BRA ATT HA" - grejor.
OBS i år finns vi i ny lokal, skolan Fredrik nära Handens centrum ca 20 km söder Stockholm.
Insläpp för säljarna från kl 08.00
YL-baren öppnar kl 09.00
Försäljningen startar kl 10.00 prick!
Mera info och vägbeskrivning på www.sk0qo.com
Du som vill boka bord, kontakta Lasse SMØFDO.
Välkomna!
SödRa genom SM0FDO Lasse
Även här:
Stor Prylmarknad i Handen. I år på ny plats; skolan Fredrik som ligger nära Handens Centrum. Entré 20 kr med vinstchans på utlottning som sker kl 12.00. Försäljning av “allt mellan antenn och jord”. Radioprylar, elektronik, data, komponenter mm. mm. Vi får dessutom besök av bl.a. SRS från Karlstad. Servering av fika, goda smörgåsar och korv i vår eminenta YL-bar som öppnar kl 09.00. Insläpp för säljare från kl 08.00.
Du som vill sälja, boka bord av Lasse/FDO tel 08-500 102 60
Loppisen i Norrköping 2007 10 20
Se SK5BN hemsida:
Den 20 Oktober har man den årliga loppisen i Norrköping.
Norrköpings Radioklubb och FRO arrangerar.
SRS kommer och ställer ut. Passa på att se och kanske klämma lite på dyrgriparna IC-7800, IC-R9500.
Njut av IC-756PROIII, 7400 och alla de andra fina ICOM riggarna.
Det brukar vara en ganska stor loppis med massor av säljare, massor av gamla roliga saker, nyttiga och användbara, så det går att göra fynd som tillfredställer de nostalgiska känslorna.
IC-7200 (ICOM nyheter)
Det har läckt ut att ICOM håller på med ytterligare minst en ny HF rigg, IC-7200.
Bilder florerar på nätet.
Det kommer att hända mycket med nyheter från ICOM framöver.
Det skall bli väldigt spännande att få berätta om allt det här framöver.
IC-7200 är en fältmässig radio, en portabelradio, i tufft robust utseende, med front-handtag och jeepdunk likande hölje.
Kanske man kan likna den som en miltär RA-145 eller 146. Dock lite mindre. Och 100 ggr mer effekt.
Kanske den blir en värdig efterföljare prestanda mässigt men i portabelklassen till IC-718?
Några spec har jag inte ännu.
Vi kan nog räkna med att det blir en hel-DSP radio, kanske med funktioner som liknar IC-7000 men lite enklare och bara HF.
Vad jag är säker på är att ICOM inte ger avkall på prestanda, men på digitala finesser, om något skall sparas. Avsikten är förstås att en HF radiostation är en HF radio, och inte ett dataspel.
Tänk väldigt noga på detta när du ser på radiostationer, radioprestanda är viktigast, dataspelet kan man ha separat.
Ett dataspel med inbyggd HF radio blir aldrig en bra radiostation.
Kom oxo ihåg att inga specifikationer på IC-7200 är bestämda än. Det kan stå saker om den både här och där men ICOM har inte bestämt sig än för vad den skall kunna och ens exakt hur den skall se ut.
IC-7200 är väl värd att vänta på. Vi får hoppas att vi ser den i SM efter årsskiftet, kanske....
IC-7700 HF station (ICOM Nyheter)
det finns nu färgbroschyrer på IC-770, ring och beställ hos vår växel, eller mejla, men glöm inte din postadress.
Jag har skrivit lite om IC-7700 tidigare.
Vi har ännu inte all information om den nya riggen.
Vi hoppas under hösten kunna veta allt som leverans, pris etc.
IC-7700 är en HF rigg, med 50 MHz och med prestanda som IC-7800.
200 Watt, inbyggt nätaggregat, mottagare o +40 dB nivån, men med en mottagare som trots goda storsignalegenskaper har tillräcklig känslighet. Något som är svårt att kombinera, inte minst när vi ser på konkurrenternas specifikationer.
IC-7700 har bara en mottagare, och är därför billigare än IC-7800.
IC-7800 har ju som bekant två lika bra mottagare.
IC-7700 är förstås en DSP station, där man kan skapa filter och alla egenskaper i mellanfrekvensen.
IC-7700 har ungefär samma storlek som IC-7800, dvs den har bredden av rackmontage, en 483 mm station. (19 tum).
Försedd med tuffa rackhandtag.
IC-7700 kommer att bli en värdig efterföljare till IC-756PROIII. Men troligen kommer vi att se IC-756PROIII i många år ändå.
IC-7700 kommer att motsvara IC-765 prismässigt, och även vara intressant i samma kategori kunder.
Det som utmärker IC-7700, tillsammans med IC-7800 är mottagarens otroligt goda prestanda.
Där lokaloscillatorns brussidband ligger ner emot -150 dBc per Hz, likt IC-7800.
Man har en imd undertryckning och en Interceptpunkt på runt +40dBm.
Känsligheter där lägsta läsbara signal ligger i klass med de bästa VHF UHF mottagarna.
Filter med branthet som inte ens är i närheten av de absolut bästa kristallfilter som överhuvudtaget är konstruerade någonsin. DSP filter som du med filterfabriken kan bestämma själv.
Den stora bildskärmen med spektrumdisplayen är vanebildande och den kan visa centerfixerat eller valt frekvensband. Man kan exvis ställa in så att den visar 14000 – 14060 kHz, inställd frekvens visas då med en liten röd visare på spectrat.
IC-7700 blir en mottagare som tål de allra största antenner under den allra kraftigaste solfläcks cykel.
Med den digitalt styrda försektorn kan den tåla att någon sänder på ett grannband med hög effekt, och antenner som sitter bara 10 - 20 meter isär. Denna sk digiselekt fungerar på alla frekvenser.
Låt oss lite provocerande säga att detta är det verkliga Roofingfiltret, dvs mottagarens yttertak, vilket då är ett yttertak av knappast skådat slag. Upp till 40 dB dämpning på ett grannband.
Första mellanfrekvensens filter (det man kallar för Roofingfilter ibland) kan väljas till 3, 6 eller 15 kHz bandbredd. Detta för att passa de trafiksätt som skall lyssnas. 3 kHz när vi kör CW och SSB på HF och 50 MHz, 6 kHz när vi kör AM och FM. FM på 29 MHz skall ha en bandbredd av lite drygt 6 kHz. 15 kHz filtret vid FM på 50 MHz, eller om vi skall lyssna på övermodulerade stationer på 29 MHz FM från andra sidan av Atlanten.
Varför inte ett 500 Hz filter på första MF då?
Dvs på 61 MHz.
Bra fråga....
Försök göra ett så får du se hur lätt det är...
Om man nu inte gör som vissa tillverkare och kallar även andra och tredje MF filtren för roofingfilter....
DAIWA CN-801HP
Ett instrument med "proffskänsla". Tung, stabil med gummiskydd på sidorna
Stort instrument : 90 mm x 70 mm
DC-uttag (13.8VDC 70 mA) för belysning och PEP. DC-kabel ingår
Anslutning : 2 x SO-239
Effekt : 20, 200 och 2000W (144 MHz 1 kw)
AVG eller PEP effekt
Noggrannhet : +- 10% vid full utslag (+- 15% 160-200 MHz)
SWR mätning : 1 : 1 - 1 : 10
In respektive utimpedans : 50 Ohm
Storlek och vikt : 157 x 117 x 117 mm, 1 kg
Pris 1965:-
http://ham.srsab.se/daiwa/cn801.html
IC-E7 är en häftig liten rackare
VHF och UHF amatörband plus mottagare med mycket stort frekvensområde.
Storlek knappt större än en tändsticksask, 47 x 81 x 28 mm och 160 gram.
Trots detta ger sändaren 0,1 och 1,5 Watt respektive 0,1 och 1 Watt.
Mottagare för 495 kHz till 999,9 MHz.
Drivs med ett Li.ion batteri på 1800 mAh. Levereras med laddkopp, dvs hela radion ställs ner i en hållare vid laddning.
Apparaten ryms och känns knappast i bröstfickan.
Lev med en liten mjuk tvåbandsantenn.
SMA kontakt är en kompakt koaxialanslutning för antenn och koax.
Windowsprogam för programmering av minnen frekvenslistor etc.
Önska dig en IC-E7 som julklapp.
Vad är då en IC-E91?
Den apparat vi idag skall examinera.
Den som med IC-2E som grund skall bli förståelig bakom plåten.
IC-E91 är den senaste ICOM handapparat och har två frekvensband, VHF och UHF.
IC-E91 har en två mottagare, två displayer, en för varje RX.
Den har tangentbord. Så visst är det skillnad jämfört med den gamla IC-2E jag använde som skolexempel.
IC-E91 är liten trots allt detta, 58 x 103 x 34 mm och väger 300 gram.
I denna lilla förpackning har vi 5 Watt sändare på två band, det är en sändare.
Vi har en mottagare som täcker 0,495 – 999,999 MHz, samt två mottagare för amatörbanden 145 och 432 MHz.
Båda mottagare kan gå samtidigt, och även skanna.
Till IC-E91 används ett laddningsbart Li-Ion batteri på 1300 mAh. Den har uttag för yttre 12 Volt.
En stor och lättläst display, LCD 37,8 x 20 mm.
Man kan lyssna på AM FM och WFM, den kan således användas som AM mottagare på kortvåg och för flygradio på VHF.
Man kan lyssna på WFM dvs rundradio FM och TV ljud, (analog TV).
Med den WFM mottagaren kan man lyssna på bredbandiga länkar.
IC-E91 kan bestyckas med ett digitalkort, UT-121 och är därmed klar för framtidens amatörradio.
D-Star som jag återkommer till framöver.
Jämför vi med IC2E är det en väldigt massa skillnader, vi skall idag se hur detta är uppbyggt, mellanfrekvenser filter, PLL, etc.
Sist men inte minst skall vi konstatera att priset för en IC-E91 är en bråkdel av vad en IC-2E kostade. Dessutom får vi mycket mer för pengarna. Mer radio, mer finesser, mer effekt.
Låt oss då börja med några av de tekniska specifikationerna på IC-E91 (teknik)
Frekvensband 144 – 146 MHz RX och TX, 430 - 440 MHz RX och TX
samt 495 kHz till 999,999 MHz.
AM, FM och WFM. Samt NFM för 12,5 kHz kanaler. Det bör finnas många filter i en sådan radio....läs under rubriken mottgaren.
Mellanfrekvenser, där vi som vanligt har en hög och en låg.
Den höga MF är 61,65 MHz och för den andra mottagaren 46,35 MHz. Man har två olika höga MF för att slippa störningar mellan mottagarna. Dvs för att kunna ha två helt separata mottagare behöver man, såvida man vill ha fulla prestanda, två olika mellanfrekvenser. Det kan tyckas lite påkostat, men visst finns det enklare fabrikat där man fuskat lite.
För WFM, dvs rundradio behövs ytterligare en hög första MF som då är 59,25 MHz och en andra och tredje som är 13,35 och 1,95 MHz.
Andra MF för huvudmottagarna är 450 kHz. Varför inte 455 kHz då som det var förr. (bra fråga)
Hänger ni nu med på alla dessa mellanfrekvenser?
Vi repeterar:
1:a MF, 61,65 MHz för ena mottagaren, denna höga MF krävs för att få tillräcklig spegelfrekvensdämpning på VHF och UHF.
1:a MF, 46,35 MHZ för andra mottagaren,denna höga MF krävs för att få tillräcklig spegelfrekvensdämpning på VHF och UHF.
1:a MF för WFM mottagaren 59,25 MHz, denna höga MF krävs för att få tillräcklig spegelfrekvensdämpning på VHF och UHF. Samt för att kunna ha tillräckligt breda filter för rundradio, WFM.
2:a MF för mottagare ett och två 450 kHz, denna MF krävs för att kunna göra en tillräckligt smal FM mottagare för 12,5 och 25 kHz kanalavstånd FM. 450 kHz ersätter tidigare 455 kHz MF som var vanligt.
2: MF för WFM 13,35 MHz samt behövs för att kunna åstadkomma WFM mottagaren
3:e MF för WFM mottagaren, 1,95 MHz behövs för att göra en god PLL FM detektor för WFM.
Sändaren kan ge 0,5 och 5 Watt, vilket är mycket för en handapparat, men vi har ju Li-Ion batterier som kan ge mer kräm.
Sändarens deviation kan ställas på +-2,5 för 12,5 kHz kanaler och +-5 kHz för 25 kHz kanaler.
Sändaren har preemphasis och sänder en signal med 6 dB per oktav diskanthöjning.
Mottagaren har deemphasis, diskantsänkning med 6 dB per oktav för att åstadkomma en rak kurva.
WFM mottagaren har en deemphasis som gäller för den typen av sändning.
Känslighet på amatörbanden FM är c:a 0,15 uVolt. På AM och kortvåg c:a 0,6 uVolt
Spurrar och spegelfrekvensdämpning klumpar man ihop och är mer än 60 dB undertryckta.
Vilket är mycket bra för en bärbar radio, och gäller givetvis för amatörbanden.
Sändarens oönskade signaler är undertryckta mer än 60 dB.
Givetvis drar det mycket ström om man kör med 5 Watt, apparaten behöver då dra i sig max 2,2 Amp. Med 50 % uppskattad verkningsgrad kommer ju 5 Watt att värma upp höljet som fungerar som kylare. Man kan känna värmen som en handvärmare.
Vid mottagning drar den från 65 mA. Dvs lite mer om vi jämför med IC-2E.
LF delen presterar 200 mWatt över en 8 Ohms högtalare. Detta uppmätt vid 10 % distorsion.
Vid lägre effekt, exvis 195 mWatt är distorsionen från LF steget kanske 0,1 %.
Givetvis ger en så liten högtalare ett ganska högt tillskott till distorsion, liksom radioöverföringen.
Tillbehör finns i överflöd, torrbatterilåda, monofoner, bordsladdare, cigsladd, väska etc.
Antennjacken är en SM kontakt, en ganska lite koaxialkontakt. 6 mm finjänga. Mittstiftet är mycket smalt och går förstås att bryta av om man klumpar sig.
Det finns SMA till BNC adapter för den som vill ansluta yttre antenn.
Det är lämpligt att vara försiktig med att skruva av och på antenn på en SAM jack för ofta. Den har sitt begränsade livslängd. Man kan se till att borsta rent gängorna, damm och sand kommer att slipa sönder kontaktens jängor. En smula vaselin på jängan kan förbättra livslängden, men då är det viktigt med renligheten.
IC-E91 från antenn och in i mottagaren (teknik IC-E91)
Ingången på en sådana här radio är mycket komplicerad och består av hela 12 olika HF steg.
Fördelade på HF VHF och UHF. VHF och UHF. HF stegen är avstämda och ställer in sig på den frekvens man skall lyssna på. Detta sker med hjälpa av kapacistansdioder. På detta sätt får vi en mycket god förselektivet.
De olika HF stegen kan kopplas vidare till två olika blandare, en för varje mottagare och med olika frekvens, det finns ju två olika första och höga MF, 61,65 och 59,25 MHz.
För att kunna lyssna på två frekvenser samtidigt kan de olika HF stegen kopplas till valfri blandare och därmed komma ut i respektive mottagare.
Det blir en mängd PIN diod omkopplare, (RF switchar).
Innanför antennen finns en massa hög och lågpassfilter som delar upp sändare och mottagare på ett sätt så att man kan sända utan att använda relä.
Några exempel på de olika HF steg som finns är: 0,495 – 30 MHz bredbandigt, 30-76 MHz avstämt, 174 – 260 MHz avstämt, etc ändå upp till 999 MHz och i vissa fall dubblerat.
Det finns vissa begränsningar som gör att du inte kan lyssna på samma band med båda mottagare utom på vissa frekvenser. I annat fall skulle det behövas en grabbnäve HF steg ytterligare.
De fösta blandarna är speciella IC kretsar som innehåller balanserade, eller dubbelbalanserade miniatyrblandre. Obs att det inte bara är en simpel transistorblandare utan att man har kostat på steg med bra anpassning sinsemellan. Dock inte i nivå med de större stationära apparaterna, vi måste ju tänka på strömförbruket i en bärbar radio.
Efter de båda blandarna, för att åstadkomma de två första mellanfrekvenserna, kommer sedan kristallfiltren i respektive första MF, dvs på 61 och 59 MHz. Här skulle man kunna använda ordet roofingfilter.
Observera att vi har en passiv blandare och ett enda HF stegs förstärkning före första blandaren, allt i avsikt att hålla upp storsignalegenskaperna, och ner intermodulationsdistorsionen.
Den ena av dessa båda höga MF kan byta filter, för att få tillräcklig bandbredd för WFM, rundradio FM. Obs nu att vi faktiskt har så smala filter i första MF att de inte tillåter WFM, utan man kopplar om för detta. I enklare konkurrenters apparater finns inget eller mycket enkla filter i första MF. Men så nämner man inte något om roofingfilter heller. Skillnaden har med att göra hur många falska signaler man hör.
Ett MF steg och sedan in i en MF IC krets. MF IC kretsen har en andra blandare och en andra lokal oscillator för att göra 450 kHz. På 450 kHz finns även där filter för den bandbredd vi skall lyssna på.
I den ena av mottagarna har vi smal FM, dvs den bandbredd som behövs för 12,5 kHz kanaler. Obs att den radiostation verkligen har filter för den smala kanalbredden! Den mottagaren används på 145 MHz vid 12,5 kHz och ”smal”.
I anslutning till MF kretsen finns AM detektorerna, som gör att man kan höra BC stationer på HF och flygradio på VHF, (118-137 MHz).
Sen följer brusspärr, deemphasis och LF steg. Apparaten har ett LF slutsteg och vi kan inte höra respektive mottagare i olika högtalare. Återigen ett sätt att spara strömförbrukning.
Men högtalarejacken för yttre högtalare är ju en stereojack kanske den som hänger med säger. Ja det är sant men den polen används vid cloning mellan apparater, dvs datasignalering.
Jag har nu starkt förenklat mottagaren, men man inser ju att 12 HF steg, varav de flesta är avstämmande, dubbla blandare och dubbla filter i första höga MFarna samt två MF kretsar på 450 kHz ger en mycket mycket komplex konstruktion, att det får plats är väl vad man kan förundras över.
Ytmontering är svaret, mycket små komponenter, en PIN diod eller en transistor i ett HF steg är bara 1 x 1,5 mm. Störst är spolar, men även de har blivit mycket små. En trimbar VHF spole kan vara 4 x 4 mm och bara 2 mm hög, med kärna och allt. En fast spole för avstämning av VHF eller UHF kan vara 2 x 2,5 mm stor.
MF och FM detektor i IC-E91 (Teknik)
Jag nämnde att MF och detektor är en IC krets.
I IC-E91 finns två sådana IC kretsar.
Dessa får in första MF dvs 61,65 respektive 59,25 MHz.
I IC kretsen finns som första stege en blandare. Denna matas med signal från PLL, 61,2 respektive 45,9 MHz.
Frekventsyntes alstrar dessa signaler och det behövs såldes inga kristaller. Kommer ni ihåg IC-2E där det fanns en kristall som andra osc. Här kommer alla signaler från PL.
Det roliga är att den kommer direkt från referenskristallen som är en temperatur kompenserad sak. 15,3 MHz som 3 dubblas för4 att få 45,9 MHz och fyrdubblas för att få 61,2 MHz.
Smart va? Här har man valt två mellanfrekvenser för de två första mellanfrekvenserna och en referens kristall som inte bara funkar som referens i PLL, utan kan enkelt blida andra osc i båda mottagare. Mycket smart val som försås kräver mycket tankearbete.
Efter bladandre in MF IC, släpps signalen ut ur kretsen för att kunna passera ett filter, vi har nu 450 kHz och här finns keramiska filter, för bred och smal FM. (25 eller 12,5 kHz kanaldelning).
Från filtret och in i IC´en igen, så följer förstärkning och begränsning.
Begränsaren är en viktig del i en FM mottagare som tar bort alla AM delar i signalen, den tar bort styrkevariationer, fading QSB etc.
Från Begränsaren finns en utsignal som RSSI, den är numera standard på FM kretsar och ger en signalstyrke utsignal. Den används för S-mätaren.
Sen bär den begränsade signalen av till FM detektorn, en sk Quadrakturdetektor. Den har ett keramiskt filter som resonator.
Denna FM detektor har mycket stor dämpning av AM, den har även mycket god infångningsindex och ger en närmast perfekt FM demodulation.
En Quadrakturdetektor kan inte på något vis jämföras med enklare FM detektorer, typ Diskriminator, Kvotdetekter etc.
Nu har vi LF och det är bara att göra deemphasis innan den leds till LF förstärkaren.
En del av LF signalen tas till ett brusfilter och en brusdetektor, dessa utgör brusspärren.
En FM brusspärr som mäter brusnivån.
Allt detta finns i en IC som bara när 4 x 5 mm stor, och platt som en pannkaka. Ytmonterad förstås.
Före Begränsaren, eller direkt efter filtret tar man ut en signal till AM detektorn, En AM signal kan ju inte köras genom begränsaren, då klipps ju AM bort, vilket ju är avsikten med begränsaren.
Den ena MF kretsen kan kopplas om för WFM, dvs rundradio och TV ljud.
Frekvenssyntesen i IC-E91 (teknik)
Alla som hängt med hit inser att det krävs nu två helt separata frekvenssynteser. Låt oss kalla dem för PLL.
Eftersom vi har två mottagare i IC-E91. Vi skal helt fritt från varandra kunna lyssna och skanna två mottagare på varsin frekvens.
Alla frekvenser dessa måste kunna skapa skall jag inte tråka er med, men man kan ju räkna lite själv, exvis lyssna på 145,5 MHz i ena mottagaren som har 61,61 MHz MF, då bör ju PLL alstra
83,89 MHz eller om den ligger över i frekvens 207 MHz. Så här får man hålla på för alla frekvenser. Man kan då använda samma oscillator frekvens för två mottagarfrekvenser, genom att lägga osc över eller under i frekvens. På det viset kan man reducera antalet frekvenser och det frekvensområde PLL måste kunna skapa. Att det går baklänges, fixar programvaran.
Varje PLL har tre VCOer, avsedda för att täcka de frekvensband mottagaren och sändaren skall klara av.
Vid sändning alstrar PLL den frekvens som vi skall sända på, dvs sändaren har inga blandare utan är en rak förstärkare med 5 Watts uteffekt. Mer om sändaren kommer.
PLL har en referens kristall som styr alla i radion ingående frekvenser. Den är på 15,3 MHz och är en TCXO. Temperature Controlled X (kristall) Oscillator. En sorts kristallugn som inte är uppvärmd.
Det skulle ju inte gå med batteri att hålla en kristallugn varm. En TCXO har en kristall med känd frekvensdrift mot temperaturen, en termosensor ger kristallen en styrspänning med känd kurva mot tempen.
På det här viset får man en frekvensstabilitet avsevärt bättre än med en vanliga kristall, men inte lika bra som en uppvärmd kristall.
Specifikationen säger +-2,5 ppm över -20 till 60 grader. Det är då vid 435 MHz c:a +-1 kHz. Vilket räcker mycket väl för UHF och FM trafik.
Det här är saker man inte få i en transiver av enklare fabrikat.
IC-E91 har en sändare oxo (teknik)
Hur är den då uppbyggd?
Den skall ju kunna sända på 144 – 146 MHz och 430 - 450 MHz. (432 - 438 MHz i EU och SM)
Det smartaste är att sändaren är en bredbandig sak, eller oavstämd. Sändaren som ju är en förstärkare från VCO nivå till 5 Watt är oavstämd och fixar c:a 140 – 500 MHz utan omkoppling.
Dessutom kan den fungera med låg batterispänning.
Att fixa detta kräver speciella transistorer, som kan få en skaplig anpassning mellan varandra över ett sådant frekvensområde.
Ett av problemen med vanliga bipolära transistorer är att de får olika anpassning in och ut med frekvensen. Det är svårt att bygga bredbandsförstärkare med dem på VHF och UHF särskilt om det skall ske vid låg batterispänning och med något som kan kallas verkningsgrad.
Därför används MOS FET av effekttyp.
Sändaren har 4 stegs förstärkare. De två sista är styrda med spänningskontroll för att reglera uteffekten, och för att kunna reglera ner vid missanpassning.
En temperaturmätare håller koll på sändarstegen.
Vid TX skall då PLL enheten kunna leverera de frekvenser Sändaren skall kunna sända på.
Efter sändaren och innan antennen finns ett batteri av LP och HP filter. De kopplas in med hjälp av PIN dioder för respektive frekvens apparaten skall sända på.
Avsikten är att filtrera bort oönskade signaler, vilka i första hand är övertoner.
Läser vi specifikationerna så finner vi att oönskade signalen är mer än -60 dB under bärvågenseffekten.
Sändaren skall moduleras, och det sker i PLL, Två av VCOerna i PLL används vid sändning och dessa är frekvensmodulerade.
De kan även FSK moduleras vid digital trafik.
Genom att ha äkta FM modulering får vi en symmetrisk och distorsionsfritt modulerad FM sändare, som låter bra, och som utnyttjar tillgänglig bandbredd på bästa sätt, utan att splattra.
Mikrofonförstärkaren i IC-E91 (teknik)
Mikrofonen är som vanligt en eleketret kapsel, när den kopplas in, och drar lite ström, sker omkoppling till sändning. Precis som i IC-2E.
Det gör att de flesta gamla tillbehör från IC2E tiden kan nyttjas.
Förstärkning och begränsning följer, liksom diskanthöjning, (preemphasis).
Man skär även av ljudfrekvenser under 300 Hz och över 3000 Hz.
Mikrofonförstärkaren har ingångar för de olika tonsystemen, 1750 Hz, DTMF, och CTCSS.
Utsignalen kan justeras för att få önskad deviation och smal respektive bred deviation, vid 12,5 respektive 25 kHz kanaldelning.
Den färdiga signalen kan kopplas om för att gå till en A/D omvandlare. Den nyttjas vid digital modulation.
Signalen kan blandas med digitala signaler som sker när man kör D-star systemet. Där både tal och data kan sändas simultant.
Givetvis finns Digital till analog omvandling vid mottagning.
Den som läser blockschemat finner vid mikrofonförstärkaren dessa förkortningar, IDC, vilket är ett begränsarsteg, en LF klipper, och SPLATTER är ett lågpassfilter som filtrerar bort distorsionen efter klippningen. De här begreppen för begränsare och LP filter har ICOM använt ända sedan IC-215 tiden. Det finns även ett ALC steg, det används vid digital modulation för att jämna ut styrkan på talet.
Strömförsörjningen i IC-E91 (teknik)
Är lite mer omfattande än i en vanlig bärbar transiver.
Från DC jacken finns kretsar för att stabilisera spänningen till vissa kretsar, man gör till exempel +3 Volt för CPU, det finns en resetkrets som återstartar vid tillslag, en spänningsdetektor som berättar batteristatus, en laddningskrets som sköter litium batteriet, och an anslutning till själva litium batteriet.
Yttre spänning till en IC-E91 kan vara 10 – 16 Volt.
Batteriet varierar från c:a 7 till 8,4 Volt, beroende på laddningsgrad.
Ett lithum batteri är mer komplicerat att ladda och urladda, det är därför inte att rekommendera att experimentera för mycket med detta.
Batteriet består av två celler, Li Ion, med egen elektronik som omöjliggör överladdning och överström, det stänger av sig vid underspänning oxo.
Vid strömbesparing sker ett komplicerat pulsande av de kretsar som inte behövs vid passning under hela tiden. Se annan rubrik.
IC-E91 kan digitaliseras, D-STAR (teknik)
Ett av tillbehören är ett digital kort, UT-121. Som går att bestycka IC-E91 med.
Vi får då digital modulering, obs att det inte kan jämföras med tidigare försök hos vissa tillverkare att lägga en digitaliserad LF på en FM sändare. Med UT-121 i IC-E91 blir det direkt digital modulering.
I praktiken kan vi då få bättre räckvidd än FM.
De som provat på digitalt som tillsats till en FM sändare blir ofta besvikna.
Vi har redan rapporter om ICOMs digitala modulering som berättar att man får bättre räckvidd än FM.
I system kallas ICOMs digitala modulation D-STAR. I det konceptet finns digitala repeaters, bredbandiga snabba digitala system för UHF 430 - 1200 MHz.
Vad D-STAR innebär totalt återkommer vi med framöver.
IC-E91 kan köras mot en annan IC-E91, eller någon av de nya mobilstationerna med digitalt modulering utan att vara låst till hela D-STAR systemet.
Man kan sända kortmeddelanden, göra selcall, eller både tal och data samtidigt, och en mass kul finesser med en UT-121 i sin IC-E91.
D-STAR med ICOMs digitalmodulation är ett samarbete mellan ICOM och JARL. (den Japanska motsvarigheten till SSA)
Kravet var att den digitala modulationen skulle ge radioamatörerna mer än om man fuskdigitaliserar. Dvs man bör kunna kräva exvis bättre räckvidd än vid gammaldags FM.
Fusk digital radio ger sämre räckvidd än FM.
Med UT-121 inbyggt kan man förstås när som helst byta till vanlig FM.
Att köra digitalt över en vanlig FM repeater kan bli svårt.
Skälet är att många av våra FM repeaters har ojämn frekvenskurva.
Den digitala moduleringen kräver en rak kurva och lägre distorsion än många repeatrar erbjuder.
En heldigital repeater ger då den möjligheten. Och märk väl, att om man använder en riktig digital repeater får vi bättre räckvidd in på repeatern än för en FM repeater, samt dess utsända signal kan höras längre än en FM repeaters sändare gör.
En digital repeater regenererar signalen istället för att bara återutsända den.
Så nog finns det nya grejer att labba med i framtiden som radioamatör. Nog har vi en spännande framtid.
Observera att denna typ av digital modulering liknar på intet sätt den som finns i exvis GSM eller TETRA systemen. Utan är avsedd att kunna hantera längre räckvidder.
Samma anslutningar som på IC-2E (teknik)
En IC-E91 har samma sorts anslutningar för högtalare och mikrofon som IC-2E hade.
Vi talar om en 3,5 mm telefonpropp för högtalaren, och en 2,5 mm för micken. Med spänning och PTT på samma vis. Dock finns en ”stereoring” på mickpluggen för att strömförsörja tillbehören. Men de gamla grejerna som var till IC-2E passar.
DC jacken fanns ju inte på IC-2E men väl på IC-E91 den kan köras och laddas med 10 – 16 Volt.
Och kan direkt anslutas till bilen Ciguttag.
IC-E91 temperaturegenskaper (teknik)
Temperatur stabilitet, specad till +-2,5 ppm vid -20 till 60 grader.
Ja inte har vi 60 grader i SM inte, men väl i bilen, radion tål och kan köras om den blivit så varm av att ligga i bilen. Den ligger kvar i frekvens.
Vad är då +-2,5 ppm, ppm betyder miljondel, liksom procent betyder hundradel.
Så riggen kan ligga +-2,5 miljondelar av frekvensen.
Så 145 MHz / 1000 000 x 2,5 = 365 Hz. Riggen ligger +- c:a 365 Hz. Ett bra värde som inte IC-2E hänger med på. Där får vi nöja oss med kanske +- 1 - 2 kHz.
Man nyttjar en sk VCXO, inte en kristallugn som skulle dra för mycket ström, utan en kristall som driver enligt en känd kurva och som kompenseras med en spännings som följer den kurvan vid olika temperaturer.
Vid UHF ligger då driften på c:a +-1 kHz.
En IC-E91 har bara en enda kristall som bestämmer alla frekvenser, mer om detta när vi ser på frekvenssyntesen.
IC-E91 har strömbesparare (teknik)
Det låter väl miljöriktigt att ha en strömbesparare.
Vad innebär detta då kan man spara ström med en sån??
En strömbesparare i en FM station innebär att riggen sover en tid och lyssnar en kort tid.
Den är avstängd en del av passningstiden.
Det handlar om korta tider, exvis att radion är avstängd 0,1 sekund och lyssnar 10 ms.
Ett anrop skulle då bli fördröjt max en tiondels sekund. Men man kör bara radion en tiondel av tiden.
Givetvis stängs inte allt av i radion utan de delar som lätt kan stängas av, exvis HF steg, MF och LF delar.
PLL och display är på hela tiden, liksom CPU.
Man kan bestämma olika grad av strömbesparing, man kallar systemet för Power save, och bestämmer duty cycle. Man kan bestämma duty cycle till förhållandena 1 till 4 eller 1 till 8 etc.
Med större förhållande mellan till och från kommer större fördröjning vid anrop, man kan missa det första ordet i ett anrop. Men man spar ström.
Man kan givetvis inte används strömbespararen vid skanning. Det är ett system som förlänger passningtiderna vid passning på en kanal.
Strömbesparare har funnits på ICOMs handapparater en tid, exvis finns det på IC-E90, T3H, V85 etc.
IC-E91 CPU och Display (teknik)
IC-E91 har en ganska stor LCD skärm. Man kan se båda mottagares frekvens.
Man ser även två S-mätare. En av frekvenserna, markeras som MAIN, huvudstation och det är på den frekvensen man sänder.
LCD displayen är bakgrundsbelyst liksom tangentbordet, de tär lätt att hantera riggen i mörker.
Displayen utgörs av en dot-matrix, och kan därför visa alla tecken.
Tangentbordet har alla siffror och ABCD för DTMF.
De mittersta tangenterna fungerar som navigationstangenter, med möjlighet att snabbt bläddra omkring i menyerna.
IC-E91 har en spektrumdisplay, eller sk bandscope. Man kan se vad som händer på grannkanalerna.
LCD skärmens storlek är 38 x 20 mm. (något diagonal tummått finns inte här, förhoppningsvis har de flesta lättare att uppskatta dessa mått.)
Vid D-Star visas kortmeddelanden på displayen.
IC-E91 har en CPU med inlagt program som sköter alla de funktioner vi nu talat om.
CPU skall åstadkomma displayens information, den skall styra alla PLL enheters alstrande av alla frekvenser. CPU är en 3 Volts logic so är tillverkad med denna programvara ICOM utvecklat för att hantera den här apparaten. Det går inte att ändra i en sådan programvara. CPU kretsen kan ses som en hårdvara som gör det den är tillverkad för att göra, men med hjälp av ett program som man gjort till den. Till sin hjälp för att lagra inställda saker, hålla minnen etc finns ett EEPROM.
Observera att vid anslutning till dator, för cloning och styrning finns en inbyggd RS-232 omvandlare i riggen.
Programvaran är lika statbil som alltid I ICOMs radiostationer. Den kan resettas, och det kan man behöva göra om man ställt in lite för mycket och inte har koll på allt. Då får man den tillbaka till fabriksinställningarna.
Till riggen finns en CD med Remote Control Software samt RS-232 seriekabel.
Kunde då IC-E91 ha varit ännu bättre?
Vad har man missat?
Vad är dåligt i IC-E91?
Jag brukar ju försöka avsluta en sådan här djupdykning med dessa frågor.
För inte är allt perfekt, inte får man en IC-756PRO som HF mottagare, trots att IC-E91 täcker HF banden.
Nog kunde man ha satt in en SSB mottagare oxo.... När den ändå har HF banden.
Jo det skulle man väl kunna tycka, dock krävs en mycket bättre mottagare på HF för att vara användbar för SSB, dels är SSB stationerna svaga, jämfört med de AM stationer man avses vilja lyssna på med en handapparat. BBC exvis sänder med 1 MWatt, en SSB station på ett amatörband med 100 Watt. Nej en SSB mottagare av användbar klass får inte plats i en så liten maskin, eller skulle bli mycket dyr. Men IC-R10 och R20 har ju SSB och CW mottagare. Det är riktigt och den kan man faktiskt höra en och annan radioamatör på. Men den är ju mer optimerad som mottagare.
Kunde man inte fått in en lite större bashögtalare, så att ljudet blev njutbart på en FM station. Nej det går inte den är för stor, du får köra med lurar.
Höge känslighet och mer uteffekt vill ju alla ha.
Men med batteri är nog ändå 5Watt ut på både VHF och UHF vad man kan anse vara praktiskt.
Bättre mottagare då? Nej det går inte, den ligger redan bara nån dB från det teoretiskt möjliga för en FM station.
Bättre selektivitet då? Ja där borde man satt in en DSP som vi finner i IC-756PROIII, så att man kan göra egna filter. Nja, där får vi nog drömma. Riggen har redan avstämmande HF steg, som jag berättat om, den har riktiga filter i de första mellanfrekvenserna, både brett och smalt.
Men visst skulle man kunna tänka sig bättre storsignalegenskaper, särskilt om vi är nära anläggningar med många radiosändare, en fråga om storlek och pris återigen.
Nästa steg är faktiskt en IC-R8500, den mottagaren har nästan allt. Exvis bandpassfilter på VHF och UHF sidan som är lika stora som hela IC-E91. En storleksfråga ....
Själv önskar jag att den utgjorde ett större jordplan, för att få bättre räckvidd, men det är en fråga om storlek. Nu är radion optimerad för att vara liten och söt.
Men nog kunde de byggt in en rakapparat, en GPS och en ficklampa, särskilt nu till hösten då det börjar mörkna. Eller varför inte en inbyggd digitalkamera?
D-STAR vad är det? (modern amatörradio)
Så här skriver man i UK om ICOM Digital amatörradio.
http://www.d-staruk.co.uk/categoryrender.asp?categoryid=3684
Här har vi mer om D-star, saxat från Wolfgangs nyhetsbrev, med länkar till D-star:
D-Star är på gång, redan nu finns ICOMs stationer som klarar D-Star: IC-E2820, IC-2200H, IC-E91 och IC-V82.
D-Star repeatrar är på gång 144, 432 och 1200 MHz. Vi räknar med att kunna starta försäljning efter nyår.
Under tiden kan du läsa lite om vad D-Star är och vad det kan.
Artikel om D-star från QST september 2007, PDF 500 kB
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/star-display.pdf
D-Star samband PDF 2.5 MB
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/DSTAR.pdf
Introduktion till D-Star PDF 800 kB
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/D-STAR.pdf
Kommer då D-star att bli en lika viktig förändring för amatörradion som SSB en gång var? (i förändringens tecken, filosofiskt sett)
Det finns fler sätt att se detta.
Men med tanke på att amatörradio är en hobby där man skall ligga i framkanten av utvecklingen och givetvis lära sig om moderna trafiksätt så är det naturligt att man tar till sig saken.
Med tanke på att amatörradio är en hobby där vi får möjlighet att experimentera med radiokommunikation är nya digitala modulationsätt intressant.
Jag tror att det kommer att bli ett lika viktigt tekniksprång som övergången från AM till SSB en gång i tiden var.
Givetvis kommer vi att få uppleva en stor grupp av bakåtsträvare, eller de som tycker det är amatörradio med FM och inte amatörradio med nån sorts, ”svårt att förstå digital radio” so skall gälla. (läs: det jag har är det som skall gälla för all framtid)
Som tur är har vi massor av frekvensutrymme på VHF och UHF att nyttja, så ingen som vill fortsätta att köra FM behöver känna sig utmanövrerad, eller undanträngd. Det finns frekvenser åt alla.
Givetvis kommer många att göra sitt bästa för att hitta på alla tänkbara argument mot digital amatörradio.
Givetvis kommer många att göra sitt bästa för att störa ut digital amatörradio.
Frustration, ett ord som vi gick igenom för ett tag sedan.
Många kommer att i ren frustration över att inte hänga med på det digitala amtörradiotåget att göra vad man kan för att motverka teknikens framåtskridande.
Andra kommer att tycka att det är mycket spännande att utforska de nya trafiksätten, ha kul, lära sig nya saker och att själv utvecklas.
Vi kommer att få uppleva hur nya myter om digital amatörradio kommer och går, vissa myter för att cementeras för lång tid.
Allt som det var den tid då SSB sakta tog över AM på banden.
För att då gå tillbaka till rubriken, kan man kanske säga att den digitala amatörradion, med D-star ändå inte kommer att slå ut någon annan forma av radio, det blir snarare ett komplement.
Vi har idag så otroligt många trafiksätt så att ett ytterligare, som heter D-star, och medger digital modulation för tal och meddelanden, inte kommer att upplevas som något farligt och hotande.
Hur skall vi då reagera som enskild radioamatör inför det nya, det farliga, det okända?
Det viktiga är tycker jag att inte reagera med frustration, vuxenfrustration, och börja svartmåla, sprida myter, motarbeta etc.
Utan att försöka lära sig mer, kanske delta i utvecklingen, kanske passivt, men med insikt i att utvecklingen har sin gång, och att det bara ät dumt att visa frustration och bete sig barnsligt.
Är man inte intresserad så låt blir då, men sprid inte skit.
Är man halvhjärtat intresserad av D-star och framtida digitala moder, visa intresse, studera, låt dig demonstreras av de som kör, visa intresse, fråga.
Givetvis spelar plånboken en viss roll, det var väl så när SSB kom en gång i tiden. Man
hade en dyr fin AM sändare och fan skall behöva köpa en ny SSB sändare bara för att det kommer en massa dumma nymodigheter.
Men idag är vi väl inte riktig så teknikdumma utan ser med stort intresse på vad som komma skall.
Dessutom om vi skall prata plånbok, så är ju en digital radiostation bara en bråkdel av priset för en SSB station i början av 60 talet.
Hur gör man då för att inte bli en sån där bakåtsträvare då?
Det gäller att lära sig vad saker handlar om innan man gör uttallanden som kan bli löjliga utan rätt kunskap. Undvika att göra bort sig genom att härma efter dumma myter.
Observera att jag nu spekulerat lite i framtiden om vad som kan hända, med tanke på vad som har hänt genom tiderna.
Hittills har jag inte hört några fula ord om varken D-star eller ICOMs radiostationer med digital modulation. Snarare tvärs om faktiskt. Vi får hoppas att det kan utvecklas till förmån mot vad som är bäst.
Och du! Detta är bara början av framtiden.
Lite mer information saxat från Wolfgangs mejlingslista (SRS nyheter)
DAIWA CN-801HP
Ett instrument med "proffskänsla". Tung, stabil med gummiskydd på sidorna
Stort instrument : 90 mm x 70 mm
DC-uttag (13.8 VDC 70 mA) för belysning och PEP. DC-kabel ingår
Anslutning : 2 x SO-239
Effekt : 20, 200 och 2000 W (144 MHz 1 kW)
AVG eller PEP effekt
Noggrannhet : +- 10 % vid full utslag (+- 15 % 160 – 200 MHz)
SWR mätning : 1 : 1 - 1 : 10
In respektive utimpedans : 50 Ohm
Storlek och vikt : 157 x 117 x 117 mm, 1 kg
Pris 1965,00
http://ham.srsab.se/daiwa/cn801.html
COMET CAT-10
Tung, stabil i lackad plåt
Anslutning : 2 x SO-239, 2 st labbkontakter (jord och longwire)
Effekt : 10W CW
Avstämmer koaxmatade antenner och longvajerantenner
Lysdiod indikerar avstämning
In och utimpedans : 50 Ohm
Storlek och vikt : 165 xx158 x 120 mm, 0.9 kg
http://ham.srsab.se/comet/cat-10.html
IC-F4029SDR DIGITAL PMR
Licensfri.
Läs mer (PDF 905kB)
http://ham.srsab.se/pdf/ICOMleaflets/IC-F4029SDR.pdf
Pris 3625:-
Numera är alla reparationer dyrare än att köpa nytt (kundrelationer)
En nöjd kund som tyckte det var ett resonabelt pris på rep av sin ICOM rigg och uttryckte sig så.
Som vi alla vet blir elektronik bara billigare för varje år.
Allt byggs av ytmonteringsrobotar, och exvis en radiotelefon, en GSM, byggs på några minuter. Ingen trimning behövs, avprovningen görs av en dator, kanske inte ens en människa som lägger ner den i asken. Dock behövs fortfarande en människa som kör lastbilen till affären med grejerna.
Att felsöka och laga en av dagens elektroniska apparater ställer dock krav. Dels måste det vara en tekniker som förstår vad han gör, sen behövs oxo en instrumentpark som kostar som en sopbil. Dvs i miljonklassen.
Att felsöka och laga tar tid.
Så idag är det ofta billigare att slänga och köpa nytt.
I alla fall om vi talar om hemelektronik, mobiltelefoner, TV, digitalboxar, DVD, datorer, datortillbehör, digitalkameror etc. Man låter inte laga sådant. Inte ens datoramatörer lagar sina datorer numera.
Men amatörradio då?
Ofta, ja nästan flera ggr i veckan får vi frågor om att laga gamla amatörradio, av alla tänkbara fabrikat, jo ibland bara några år gamla. Generaltagenten nekar och hänvisar till priset för en rep blir högre än att köpa en ny. Man vill inte skicka den till USA, eller Kina, det blir för dyrt.
När det gäller ICOM däremot måste vi förstås vara mer tillmötesgående. Men där finns ju inte oändliga möjligheter att laga grejerna heller.
Så visst går vi med stormsteg mot en sorts köp och släng era inom amatörradioprylar oxo.
Vägen dit är inte möjlig att bromsa.
Så idag måste vi resonera med kunden om det är lönsamt att låta laga en radiostation eller köpa nytt.
Jag nämnde att ytmonteringsroboten kan bygga radiostationer, på några minuter.
Det är i och för sig sant, men konstruktionen måste oxo göras, utvecklingsarbetet finns ju kvar.
På en liten handapparat kan det vara en enorm massa jobb som utförts av utvecklingsingenjörer.
Ser vi på hemelektronik så bygger de stora drakarna mobiltelefoner och räknar i dem i miljoner, ja till och med tiotals miljoner!!!
Så många amatörradiostationer blir det inte, ICOM gör exvis runt 50 000 blandade handapparater i månaden. Av de är kanske 20 procent HAM.
Givetvis blir utvecklingskostnaden en större del av priset då.
Prispress genom internationell konkurens gör sitt till på priset, och då givetvis på möjligheterna att låta laga apparaten i fråga.
Kostar en IC-E91 mindre än i SM i USA och man plockar med en. Så är klart att om den går sönder och man skall bekosta frakten dit så är det nog mer lönsamt att köpa en ny.
Vi lever i en annan värld idag än för 25 år sedan.....
3750 kHz mobil anropsfrekvens eller? (frekvens planen)
Förr var det så i alla fall.
Idag får man inget svar vid CQ på 3750 kHz från bilen, eller så är frekvensen upptagen i timmar av QRO knuttar.
Givetvis har alla sin fulla rätt att använda den frekvens han finner ledig.
Och vi har ju inget kanalsystem på HF.
Men det finns mobila stationer som tycker det vore kul att prova om det går att köra så låga frekvenser från bilen.
Så iden med att ha en anrops frekvens och trafikanal för mobil HF är ju ändå rätt bra.
Vi har inget kanalsystem på HF, men skall man köra omkring 3750 kHz så bör man i alla fall ligga som närmast på 3747 eller 3753 kHz, eller helst 4 till 5 kHz plus minus.
Den som har för avsikt att testa sitt häftiga HF PA, bör kanske tänka lite på de svaga mobila stationerna och ligga minst +-5 kHz minst från 3750 kHz.
Ligger man på LSB så kräver trafik på 3750 kHz ett frekvensutrymme ner till 3747 kHz och man bör därför QSY minst 3 kHz ner.
Vill du QSY upp från 3750 kHz kommer ditt låga sidband att täcka c:a 3 kHz ner från inställd frekvens. Du bör därför inte ligga närmare än 3753 kHz.
De som har äldre riggar med analog skala bör då använda sin kalibrator, eller med andra medel se till att inte ligga mitt i det låga sidbandet från 3750 kHz.
Det räcker således inte att: ”QSY en upp”.
Du stör ändå ut de stackarna som vill prova sin mobila HF station.
För de som vill experimentera, och det är ju vad hobbyn är till för, och har byggt eller köpt en antenn för HF, han stämmer av den på 3750 kHz och den är smal.
Kanske vi har så hög missanpassning redan vid +-5 kHz inte går att köra.
Så stämmer man av på 3750 kHz är man hänvisad att köra där under sin resa med mobil HF.
Varför man inte får svar, eller varför starka stationer med PA lägger sig mitt över en mobil station som ropar CQ på 3750 kHz kan bero på att dessa inte hör något.
Vi är där igen, störningar, störningar en av tidens största fiender mot hobbyn.
Står din S-mätare på S7 av störningar och brus, ja då är det ganska olämpligt att slå på slutsteget och ropa där det kan förväntas finnas mobila HF stationer som vill testa sina grejer.
Du kommer att höras med 59 plus i bilen hos den experimenterande mobila radioamatören, men inte höra honom.
Så visst var det bättre förr när det fanns möjlighet att höra mobila stationer som var under S9.
Visst var det bättre förr när alla visste om, och tog hänsyn till sådana här saker.
Kanske var det bättre förr när det fanns respekt för överenskommelser av typen att 3750 kHz är en mobil frekvens och anropsfrekvens.
Visst finns det idag saker vi inte kan råda över, störningar är ett sådant exempel.
Men man hör ju sina egna störningar och kan agera efter detta. Dvs har vi S8 i stördimma, så stör därför inte ut de som kör mobilt.
Bättre är ju att försöka göra något åt störningen, eller helt enkelt spola örat....det finns gummiblåsor för ändamålet på apoteket.
Eller lär dig att störnigsbekämpa.
Idag finns en undergrupp av amatörradiotrafik (socialt sett)
En grupp som kan köra signaler som är svaga och ligger vid det atmosfäriska bruset.
En annan grupp som bara kan köra med signaler över S9 plus och med PA.
Det är störningarnas fel vi har fått radioamatörer som kan ligga med svaga signaler och köra långa av stånd och när det är dåliga konditioner. Vi har andra som bara kan köra de motstationer som är starka och bara när det är bra konditioner.
Störningarna har delat upp oss.
Vad gör vi åt detta då?
Gnäller på alla störningar och hoppas att nån kommer och tar bort störningarna snart.
Ring till mamma och hör om hon kan hjälpa dig.
Skiter i det och börjar samla frimärken istället, eller segelflyger.
Skaffar ett QTH med låg störnivå.
Kör mobilt amatörradio.
Försöker själv göra något åt störningarna hemma.
Gå med på något av forumen, exvis SSA teknikforum, eller HAM.se och diskutera dina störningar.
Kanske finns det någon i din situation där som fått bukt med sin störningsdimma.
Det är en upplevelse att kunna köra radio utan störningar, försök att få uppleva detta innan du ger upp.
Är du störningsamatör eller lågbrusamatör?
NIXIE rör (teknikhistoria)
Man hör ordet ibland.
Nån sorts elektronrör kanske?
Med siffror.
En gång i tiden när man ville börja göra digitala saker, dvs siffervisande saker, som en Voltmeter.
Då behövdes någon form av sifferindikator.
Då kom Nixieröret.
Ett vakumrör, i storlekar som andra elektronrör, inbyggt i en glaslampa.
Inuti röret fanns en katod och en anod för varje siffra. Anoderna för siffrorna var utformade som just siffror, runda fina siffror, en böjd metalltråd formade siffran och var anod.
Genom att lägga en hög likspänning, (100 – 200 Volt) på en av anoderna kunde man få den att lysa. Som en glimlampa. Det bildades ett plasma runt den anod som var utformad som en av siffrorna. Vi kunde få en snygg 7:a eller en 9:a. oftast innehöll Nixie röret en gas så att det blev en röd eller orange lysande plasma på tråden.
Observera nu att ett Nixie rör inte har kod som input, (BCD kod) utan en ingång per siffra, dvs 10 st. ( 0 – 9 ).
Siffrorna blev snygga som skrivna, men anoderna, dvs siffrorna satt ju innanför varandra och en del siffror lyste lite långt in i röret. Det kunde skilja 5 mm på djupet.
Trots detta var de mycket lättlästa och kombinerades för att ge tillräckligt stora tal, exvis en digital klocka, (siffervisande) kunde ha 6 st Nixierör.
Det fanns särskilda drivkretsar för Nixierören. Exvis med BCD in, dvs fyra bitar och decimalt ut 10 bitar, och som tålde 200 Volt. På så vis kunde man interfejsa TTL logik (5 Volt logik), med Nixierören.
Visst hade Nixierören en begränsad livslängd, de blev sämre med åren....precis som dagens Plasma TV.
Dessa displayer var vanliga under 60 talet och en bit in i 70 talet.
En kul form av digital display var en typ som hade en packe plexiglaskivor staplade, tunna, 1 mm styck, graverade med siffror och med lampor som lyste in i kanten på plexiglaskikten kunde man då få rätt skikt att lysa, och siffran syntes tydligt. Nackdelen var att man fick byta lampor.
Efter hand kom 7 segment siffror, man kunde konstruera alla siffror med 7 små glödtrådar.
Fula siffror som var svåra att acceptera. Men systemet har blivit vedertaget.
De första sjusegments displayerna hade sju små glödtrådar. Vi såg denna typ av display på bensinpumpar långt in på 90 talet.
Idag gäller sjusegmentsiffror med med LED eller LCD.
På bussarna kan vi se stora mekaniska sjusegmentsdisplayer.
Nixieröret verkar idag ha en liten renesans bland nostalgiska hembyggare.
Men det behövs högspänning för att kunna se de vackra siffrorna, dock nästan ingen ström.
Det fanns Nixie rör som visade siffrorna axiellt medan andra visade dem från sidan av röret. Vissa hade rörsockel, andra hade lödtrådar.
Blåslampa (nostalgisk teknik)
Har ni hört begreppet?
Vad betyder det då, jo för länge sedan handlade saken om regenerativa mottagare och när de kunde självsvänga. Brus och oljud som lät som just en blåslampa.
Inte vilken blåslampa som helst utan en sån där i mässing med fotogen som måste pumpas och förvärmas med rödsprit, som sedan låter som en reamotor.
Men en blåslampa kan även vara en vanlig modern mottagare som har så högt egenbrus att den låter som en blåslampa. Sådan finns väl inte idag, men har genom tiderna byggts och labbats med.
Idag handlar det nog mer om mottagare, så dåliga att det bildas ett enda stort bredbandigt brus av intermodulation, som kommer från BC banden, det brukar uppträda som våldsamt brus från 14 – 30 MHz.
Kanske det finns fler definitioner på blåslampor inom amatörradion?
En väldigt, väldigt, väldigt liten dipol för 14 MHz (antenner, bygg själv)
Jag satt under semestern och bläddrade igenom en del gamla årgångar av QRP tidningen SPRAT. Ges ut av den Engelska QRP klubben.
Där finns mängder av kul byggprojekt, antenner, antennavstämmare, instrument, små sändare för Morse, små sändare för DSB och ESB, mottagare av alla de slag och mycket mer kul att låta sig inspireras av.
En jätteliten dipol för 14 MHz tyckte jag skulle vara en kul grej att förmedla den här vägen.
Normalt är ju en dipol för 14 MHz 2 x 5 meter lång.
Nu skall vi bygga en som är under två meter totalt.
Börja med två spolar, på 25 mm plaströr lindar man 37 varv av 0,5 mm lacktråd.
Har du inte 25 mm rör så ta närmaste diameter, exvis elektriker rör.
Om spolarna inte blir exakt med samma induktans är det ju bara att trimma dig rätt med trådländerna sen.
Från balunen till spolarna skall det vara 510 mm tråd, från spolarna till ändisolatorerna 330 mm antenntråd.
Dvs dipolen kommer att få plats i ett fönster.
Beskrivningen var ursprungligen från IK2BCP men något modifierad i SPART nr 111 från 2002.
Ett kul projekt som ger svar på om det går att köra radio med så små kortvågsantenner.
En fördel är att den är balanserad eller rättare sagt symmetrisk, (om du har balun, vilket jag förordar) och därmed inte strålar eller lyssnar genom koaxen.
Placerad högt och fritt och därmed långt från störkällor slipper du en massa lokala störningar.
Vem kör hela världen med minsta antennen?
Blir spolarna varma med 100 Watt får du dra ner. Värmen visar att det är förluster i dem.
Förluster, som vi får acceptera om vi vill ha en så liten antenn.
Jo mer förkortad antenn, ju noggrannare måste du bygga (praktiskt teknik)
Skall du bygga antennen ovan med en spolar som förkortar så mycket, är spolarnas induktans väldigt viktig.
Avviker du från beskrivningen, med spolens diameter eller tråddimension, så kommer antennen att bli helt annorlunda.
Inte hela världen, en HF dipol trimmar man ju lätt dit man vill ha den.
Vid praktiska experiment är det nästan omöjligt att bygga exakt som konstruktören gjorde, så var därför inte förvånad om du måste trimma antennens trådlängder.
Givetvis kan man trimma spolarna om man vill uppnå en viss längd på hela antennen.
Eller trimma spolens placering på atennbenen.
En sådan här beskrivning kan ge tillräckliga informationer för att göra antenner för andra frekvenser och med andra mått.
Eller enkelt uttryckt, EXPERIMENTERA MERA !
När du bygger en dipol är symmetrin viktig (antennteknik)
Så är det viktigt med symmetrin. Att båda antennben blir exakt lika långa.
Bygger du en antenn med förlängningspolar är det viktig att spolarna blir lika. Ju mer de skall förkorta antennen ju mer lika måste dom vara.
Jämför dina spolar och försök få dem exakt likadana. Har du instrument för att mäta dem, gör det.
Längden tråd från balun till spole och längden från spole till ändisolator måste även de vara lika långa på båda sidor om balunen.
Symmetri är viktigt för att slippa HF i chassit.
Man mäter därför alla antenntrådarna parvis, och jämför dem sedan mot varandra, avsikten är att få bort felmätningar och göra dem så exakt lika som möjligt. Man måste då spänna upp dem lika hårt.
Lita inte på att du fått 20 meter om du köpt 20 meter. Mät själv.
Här kan du ladda hem en svensk manual på RA-763
http://ham.srsab.se/pdf/manuals/RA763T_IC-707.pdf
RA763 är det miltära namnet på IC-707.
En enkel rigg, kan jämföras med en IC-718 som dock har fler funktioner.
Många har en IC-707 för sin enkelhets skull, eller kanske lånar hem en FRO version.
Här kan du ladda hem den svenska manualen.
På samma ställe finns andra av de översatta manualerna att ta hem.
Distributed roofing filter architecture” (teknik, kritiskt tänkande)
Vad betyder det här då?
Jag finner uttrycket i en annons för TenTec OMNI-VII
Det går inte att läsa sig till vad man menar i annonsen, mer än att man tycks mena att alla mellanfrekvenser innehåller roofingfilter.
Men man kan manuellt eller automatiskt välja roofingfilter på 20 kHz, 6 kHz och 2,5 kHz. Samt som tillbehör ha 500 Hz och 300 Hz roofingfilter.
Det låter väl häftigt.
ICOM har ju som minsta sådant filter 3 kHz i IC-7800 och 7700.
Men det finns ett ”men” i det här, man försöker vilseleda oss som tilltänkta köpare.
Det visar sig om man läser testen i RADCOM sep 2007.
Där står att ”Distributed roofing filter architecture” betyder att mottagaren i riggen har en första MF på 70 MHz och där sitter ett 20 kHz brett filter.
Sen är nästa MF 455 kHz, och här är ”roofingfiltren” de nämnda 200 Hz till 6 kHz .
Man kallar den andra MFens filter för roofingfilter.
Tredje MF, 14 kHz, tas över av DSP enheten. Vilket då skulle vara det tredje distribuerade roofingfiltret. I den kan man göra andra filter efter smak.
Det står oxo att stegen mellan mellanfrekvenserna med roofingfilter är uppbyggd, eller bör vara uppbyggd med högsta möjliga dynamik.
Så vad är nytt då?
Man sätter smalare filter ju lägre MF, och ju längre in i mottagaren vi kommer, det har vi ju gjort i hundra år.
Den som läst mina texter där vi examinerat ICOM riggarna finner att man i dessa oxo har filter i varje MF och att man har smalare filter ju längre in i mottagaren vi kommer. Men man kallar normalt bara första och den höga mellanfrekvensens filter för ordet Roofingfilter.
Dessutom har IC-7400, 756PROall, 7800 och 7700 en DSP som jobbar på 37 kHz.
Med en sådan hög sista MF till DSP krävs förstås en kraftfullare DSP, som kan göra mer i mottagaren än en på 14 kHz, men det kostar på att göra så.
Ten Tec har sparat på DSP och gör väsen av att man använder helt vanliga gammaldags filter.
Är då DSP dålig i OMNI-VII?
Ja tydligen då den kräver en MF med vanliga gammalmodiga filter fast DSP finns.
Ägaren får inte tillgång till de filter med god kurvform som man skulle kunna få av en DSP.
Om vi sedan ser på testresultaten då, känsligheten är inget att impas av, PRE amp krävs för att lyssna över 14 MHz.
Selektivlitet, en bild med ett diagram över den verkliga selektiviteten visar en filterkurva. En snygg sådan som tydligen kommer av filtret i andra MF, och inte av DSP. Men det slutar vid 95 dB och små pilar på diagrammet säger att här tar lokaloscillatorns bredbandiga brus vid.
Dvs trots fina och nya namn samt att man kallar alla filter i alla MFar för roofingfilter så blev det inte en imponerande selektivitet.
Utöver detta finns en prickad linje som visar hur intermodulationen ytterligare begränsar selektiveten, den ligger -85 dB.....
Detta hade man kunna uppnå utan DSP.
En Intercept punkt på c:a 0 till som max 16,5 dBm visar att det inte finns något nytt i de första stegen i mottagaren. För det är ju dessa som bestämmer dynamiken, som man anger till siffror på 83 till 92 dB.
Varför det är så stora skillnader vet jag inte, men skillnaderna per band är mycket stora och förvånar.
Jag brukar säga att vi behöver över 100 dB dynamik för att lyssna på kortvåg med en skaplig antenn och särkilt under ett solfläcksmaxima.
Obs att alla dessa mätningar gäller vid 50 kHz avstånd mellan de använda mät-oscillatorernas frekvens.
Numera mäter man ju på +-5 kHz. Men då kommer ju det 20 kHz breda ”riktiga” roofingfiltret att totalt förstöra mätresultaten.
Så Distributed roofing filter architecture är bara en bluff då?
Tolka saken själv, min förhoppning är att ni som läser lite mer på djupet kan göra den bedömningen själv nu.
Nya fina ord kan förstås imponera. Men när man försöker reda ut vad som menas kan man se att det bara är skitsnack.
Jag hoppas att ni nu förstår varför jag inte vill använda ordet roofingfilter, utan istället föredrar att kalla filtren för vad de är och vad de gör i en mottagare.
Exvis första Mfens filter är 65 MHz är.....
Andra MF på 455 kHz med filter.....
Ser vi på vad jag egentligen vill mena med roofingfilter, så bör de vara mottagarens yttertak, (Karl Arnes förnämliga översättning) Så kommer vi ju till mottagarens första filter, dvs bandpassfiltren, eller förselektionen.
Det talar TenTec inget om. De som jag brukar berätta om i ICOM riggarna som 12 eller 15 st välgjorda och välanpassade bandpassfilter.
Sådana är dyra och man vill gärna i enklare konstruktioner göra så få sådana som möjligt, och slipper man då nämna dem i annonserna så .....
Skall vi kommentera testens texter lite, så har vi sammanfattningen på slutet, där står det att det är en ”trevlig radio”, ”kul och enkel att handha”, med ”close in dynamic range” som överstiger varje tänkbar mottagare.
Så diplomatisk man kan vara då.....
Nu fanns ju inga close-in mätningar redovisade så det där tillåter jag mig att tvivla, då dynamikmätningarna redan på 50 kHz avstånd inte impar.
Men apparaten har interface för direkt anslutning till nätverk.
Det tolkar jag som att den kan kopplas till telefonjacken och fjärrstyras var som helst över nätet...
Om detta är sant är det ju fantastiskt, man skulle då inte behöva dator och modem i sommarstugan, som står på året om, för att fjärrstyra riggen. Bara ett Internet abonnemang och en telefonjack eller annan nätverksanslutning.
Varför den har FM med +-5 kHz deviation för kortvåg är oxo konstigt, men kanske de får köra så hög deviation och därmed 16 kHz bandbredd i USA. Trots att de har 10 kHz kanalavstånd. Hoppas att den har rätt deviation om den kommer i EU version, med CE och R&TTE märkt version. Vi får oxo hoppas att den då har ett 8 kHz FM filter i FM mottagaren.
Jag brukar även kommentera riggarnas tid för växling mellan RX och TX. Det står:
mute-TX 18 ms, TX-mute 5 ms, mute-RX 20 ms, RX-mute 4 ms.
Hur tolkar man detta då?
Bra fråga, men tydligen går det inte att köra AMOTOR då....
Distributed roofing filter architecture” betyder tydligen att mottagaren är som en tratt och blir smalare ju längre in i den vi kommer.
Något som jag berättat om på ICOM riggarna i 30 år....
Amatörarkeologi (ironi)
Hörde på radion att amatörarkeologin har blivit väldigt populär.
Vad innebär det då, att man gräver efter stenålderns gamla radioapparater amatörmässigt?
Eller är det amatörer som gräver på banden efter förhistoriska radiosignaler som kommer från forna kulturer.
Radioastronomi är namnet för sådan verksamhet.
Eller är det arkeologer som är amatörer, dvs amatörer på sitt jobb och att det inte har med radioamatörer att göra.
Nog är det så men jag ville vrida lite på saken och vara lite ironisk.
Men en radioamatör kan väl ändå vara lite arkeolog, och gräva i gamla saker.
Nog har vi varit inne på detta, och arkeologi säger ju inte hur gammalt det får eller bör vara för att få kallas arkeologi.
Så nog kan vi som radioamatörer vara radioarkeologer, exvis på loppisar och hitta något arkeologiskt föremål att skrapa fram.
Varför inte en gammal IC-201, IC-701 eller IC-215. Ett gott arkeologiskt arbete kan ge oss en fin kunskap av hur det var förr.
Visst var det väl radioarkeologi förra gången då vi grävde oss genom en IC-2E.
Visst är det väl så att arkeologi har till avsikt att reda ut hur det var förr, det handlar inte om att hitta skatter i första hand, men hittar man en sådan blir det förstås uppståndelse.
Så visst kan vi gräva i gamla grejer och leka arkeolog under höstens loppisar.
Sen kan vi jämföra med de nya grejerna och den nya tekniken som finns i ICOMs grejer på SRS utställningar.
Arkeologi handlar väl oxo om att forska i hur dom gjorde förr. Och få fram den kunskapen genom att analysera gamla föremål.
Jo även det kan vi som radioamatörer göra. Det är då inte fel att kunna lite om radiotekniken både som historia och som dagens teknik. Så hoppas ni radioarkeologer har nytta av min genom gång av IC-2E för några uker sen. Den är ju som gjord att gräva i, för att skaffa kunskap om hur det var.
Arkeologi är ju oxo mycket långt tillbaka iden. Och visst saknas kunskapen om hur våra gamla släktingar på stenåldern kommunicerade på längre avstånd.
Vi vet inte ens hur man med djungeltrummor eller röksignaler åstadkom repeatrar.
Eller ens om våra släktingar vikingarna hade VHF radio mellan skeppen. De kunde ju hamna långt isär.
Eller gjorde dom överenskommelser före färd så att alla visste vad som skulle hända och vad man skulle göra? På så vis behöver man ju inte kommunikation.
Vore kul att gräva fram en komplett automatisk röksignalsrepeater, med piezoelektrisk braständare.
Framtida arkeologer kommer att finna en väldig massa kaviteter på platser där radioamatörer haft field day. Så man kommer förstås att göra slutledningen av det som att repeaterbygge var en stor sak när radioamatörer träffades.
Varför man nyttjade så tunn aluminium är dock en fråga som kommer att förbrylla, liksom hur man gjorde in och ut kontakterna.
(kavitet = ölburk)
SM4JDP på HASAs besök
Så här trevligt har vi på våra möten i Värmland.
Kolla in bilderna som SM4JDP tog vid HASA mötet i Juni.
http://www.sm4jdp.se/HASAFildays2007.htm
Vi ser kändisar som SM4FPS, SM4JS (John Silver) SM4EFQ, SM7XFD, SM4HYN och många fler.
Till och med jag, SM4FPD, fastnade på bildsensorn.
HASA betyder Hagfors Sändare Amatörer. En gammal klubb som numera är ganska passiv, men en liten field day i Juni brukar det bli i Höje hos Tage SM4FPD.
Peter labbar även med digital amatörradio
Kolla SM4JDP hemsida
ICOM i samarbete med JARL har utvecklat framtidens digitala amatörradio. Det vi kallar för D-Star.
Nu förekommer ganska många experiment med D-star i SM.
Vi har sålt slut på UT-121 digitalenheten till de senaste FM stationerna. Det kommer mer under hösten.
Mer om D-star, digital amatörradio kommer framöver.
Billigare effekt LED (bygg själv)
Här finns en del trevliga LED, dvs lysdioder, numera vita LED till mycket bra priser.
http://www.upplyst.se/index.php
www.upplyst.se
Att labba med LED är en kul hobby, man kan bygga sig lågenergilampor, skrivbordslampor med mysfaktor etc.
Det är lärorikt att beräkna led kluster och strömbegränsnings motstånd.
Det är dock ofta svårt att göra sig en uppfattning av ljusstyrkan med de specifikationer som finns på LED.
På den här hemsidan har man delat upp dem i indikatordioder och belysningsdioder.
De senare har då en rätt smal strålningsvinkel, ofta mindre än 15 grader.
En smal strålknippe ger en högre ljusstyrka.
Exvis Vita LED med 10 000 – 25 000 mcd, (milli candela) och strålningsvinkel på 8 – 15 grader är mycket lämpade som belysning och ficklampor.
Effektdioderna som specas som 0,5, 1 och 3 Watt har fota en bred strålningsvinkel och är avsedda att sitta i en reflektor. Det går åt en speciell reflektor som är mycket djup, och man kan inte få bra resultat genom att byta lampan kot en sådan LED i exvis en ficklampa.
LED skall drivas med konstant ström, beroende på färg blir spänningen mellan 2,5 och 3,9 Volt.
Strömmen bestäms av tillverkarens spec och får inte vara högre. Särskilt Vita LED går fort sönder med överström.
Man bestämmer strömmen med ett motstånd, som man lätt beräknar med Ohms lag.
Det är bra att ha en spänning på minst det dubbla före motståndet. Dvs för en röd diod som lyser vid c:a 2,6 Volt skall man ha minst 5 Volt och ett strömbegränsande motstånd.
Vill man mata sina LED från 12 Volt kan man ha en eller tre i serie plus motståndet.
Effekt dioderna, 0,5, 1 och 3 Watt vill ha 3-4 Volt och en max ström på närmare en Ampere.
Då krävs ofta att man har en elektronisk strömdrivare.
Att bygga sig en belysning med massor av små¨vita LED är enkelt och ger bra resultat.
Exvis med 12- 13,8 Volt matning och tre i serie med motstånd och ett antal sådana grupper.
Man kan ha 10, 20 eller massor av små LED för att få bra ljus.
Tänk på att två LED med 20 mA lyser mer än en med 40 mA ström.
Vita LED kan ha lite tråkig färg, de är ju gjorda av blå LED med något som blir vitt av den UV spektra i dioden. Ungefär som en kvicksilverlampa.
En del Vita blir därför lite blåaktiga, medan andra typer får en bra vit färg.
Vita går snart sönder om du ger dem överström!
Vit led 5 mm 25000mcd och 15 grader är enligt mitt tycke de bästa men kostar fortfarande 8 kr.
Köp hem och laborera.
Blå LED ger ett mystiskt sken och kan nyttjas i apparater riggar och byggen för att sprida ett mystiskt blått ljus invändigt, blå skimmer ur kylhålen ge en dramatiskt, imponerande effekt när du får besök.
Liksom forna tiders glöd i elektronrören gjorde förr.
LED Lampa ? (ordklyveri)
I vissa oseriösa postorderkataloger finner man ordet LED-lampa.
LED-Lampor finns inte....
LED betyder ju Light Emiting Diode. Dvs ljusalstrande diod. Varför lägga till ordet lampa då?
Lampa är en glasbubbla som kan innehålla en glödråd som lyser. Men det är sällsynt med glasbubblor som innehåller en LED.
Man kallar vanliga glödlampor för just glödlampa, men det beror ju på att de är en glasbubbla, att man ibland kallar elektronrören för lampor beror på att det är ordet för glasbubbla. Och visst är då ett elektronrör en lampa vare sig den lyser eller inte.
Fotogenlampan hade ju oxo en glasbubbla.
Men visst kan det tolkas olika det finns ju exvis oljelampor som inte har en glaslampa över lågan.
Ficklampa då? Jo en lampa med glödtråd som lyser finns i den. Vad som är konstigare är att en ficklampa kan vara så stor att inte ens de allra största fickor ger den plats.
En nätansluten sladdlampa med lysrör kan ha inbyggd ficklampa.. Jag trodde att ficklampa betydde att den får plats i fickan. Men tydligen betyder det att sladdlampan i fråga har en liten strålkastare som liknar den på en vanlig ficklampa.
Svårt det här med språket när det missbrukas så här.
Visst går det att tolka i de flesta fall, då det visas en bild.
En liten rolig historia på slutet, den här fick jag från SA8AGW Lasse.
Man får vad man betalar för!
Ett gift par i 40-års åldern har rest till Stockholm för att se sig
omkring. Medan frun är på ett varuhus och handlar, väntar den äkta mannen
troget utanför. En glädjeflicka går långsamt och inviterande fram till
honom. Den äkta mannen känner en obetingad lust att retas och erbjuder
henne fem kronor.
Hon blir djupt förolämpad och går genast därifrån. Strax därefter kommer
frun ut från varuhuset och det äkta paret promenerade iväg.
När de efter en stund möter glädjeflickan ropar denna:
Där ser du själv vad du får för fem spänn.