Dagens tema är: Talbehandling (Speechprocessorn) 
  • Ny ICOM radio IC-E92D
  • Mer om IC-7000
  • Mer om IC-7700
  • Julerbjudanden
  • Test i Ljud&Bild på IC PCR-2500
  • Lite mer om dämpsatser
  • Den mänskliga rösten
  • LF klipper
  • HF klipper
  • LF kompressor
  • Notchen i CW
  • ALC
  • VOGAD
  • Talk Power
  • Range Boost
  • Kristallmikrofon, repris
  • Energi för radioamatörer
  • Lite om 137 kHz vårt lägsta amatörband
  • Några antennbyggen för helgerna
  • Mytmordet i antennträsk
  • IBP fyrarna
  • Har det vänt nu?
  • Trigometri för amatören

SRS nyhetsbrev v.50  HAM
2007-12-14


HEJ Mejlingslistan

 

Kanske dagens tema skulle ha hetat: "från strupen till antennen", vi går från den mänskliga rösten med sina övertoner och distorsion till olika typer av talbehandlare i radiosändare.

Det finns många sätt att processa, eller behandla talet, innan vi släpper ut det i våra sändare. Jag hör ofta hur man missuppfattar hur det funkar, skillnaden mellan de olika metoderna, och hur det funkar överhuvudtaget.

Trots att jag skrivit en del i ämnet, känns det som att vi behöver gå igenom det hela lite mer. Framför allt som det oxo finns mycket skräp grejer i enklare radiogrejer.

En repris om hur man anpassar kristallmikrofonen till ICOM riggarna.

Lite julskämt på slutet. Inga tomtar, nej de lägger du själv in. Slaktaren kan mycket väl bytas ut mot en tomte.


Idag blir det ett långt brev, tanken är att det blir årets sista. Och att det blir lite att läsa under helgerna. Tänk på att mycket av det jag skriver och försöker förklara kommer att ge kunskap som kan behövas framöver. Jag ser långt fram i tiden när jag skriver, es, försöker i alla fall....

Fundera lite på att utföra de enklare experiment jag beskriver, kristallmickar, till moderna riggar, Pietzo högtalare och impedansmätningar. Det är roligt att mixtra lite, och de där verktygen du fick på fars dag, nog skall de användas... Instrumenten du har skaffat, de skall användas, helst till annan än att mäta ifall juleljusen är hela eller inte. Eller nog har du tid i mellandagarna att gå ut och köpa de där verktygen du verkligen behöver, en Ph2 till ICOM skruvarna exvis. Lödkolv, och en påse kontakter att träna på. Nog finns det plats därhemma att bygga upp ett litet arbetsbord, en liten elektronikverkstad, där du kan ha din Voltmeter och dina fina nya mejslar. Och nog skall det snickras lite. En arbetsbänk eller en upphöjd bordsdel att ställa radio på.


Tänk på att jag blandar friskt, blandar texter och artiklar, jag försöker peta in lite ICOM reklam här och där, med saker som förhoppningsvis kan vara intressanta av tekniska och vetgirighetskäl. Visst är det lite småjäkligt att göra så.... men sån är jag, grym och hänsynslös. Och inte stämmer innehållsförteckningen längst upp heller. Sanningen är att det då skulle gå åt mer tid, och jag vill lägga tiden på det jag menar är viktigast att få med. Sen lämnar jag ju över till er att själva sortera, spara och editera.

Repriser finns, men inte särskilt mycket, däremot kan det hända att jag skriver igen om samma ämne, men på ett annat sätt. Olika sätt att ge sig på problemet kan göra förståelsen bättre för olika mottagare av informationen.


Detta nyhetsbrev och distributionen.

Jag har för avsikt att försöka sända nyhetsbrevet som bifogad fil istället för test direkt i mejlet.

Men det är ett stort antal mottagare, jag har delat upp i fem olika grupper. Samt det är väldigt många mottagare som har bytt adress och inte finns mera. Jag ber er därför, var och en att svara och vilja bli flyttad till grupp 4 och få en doc fil. På så vis kan jag göra en övergång mer successivt. Efter hand kommer då grupp 1, 2, 3 och 5 att krympa för att till slut försvinna. Grupp 4 med bifogad fil blir större och idag kan mejlen svälja stora grupper. På det här viset får jag veta om det finns liv bakom alla adresser. Och kan städa bort de som inte finns mer, dvs har bytt adress utan att meddela. Det blir ett jobb som kommer att ta sin tid, men stora jobb kan man dra ut på....

Vill du testa med en bifogad fil är det bara du mejlar och ber om sista brevet som bifogad fil i testsyfte.

Dvs, skriv och be att få breven som doc fil om du vill ha det.



Många har redan anmält att de vill hamna i grupp 4, dvs få som docfil. Så de andra grupperna krymper, men sakta det är åtskilliga hundra.... Ibland kan det vara så att jag har dig i flera grupper, säg till ifall du får flera mejl med samma nyhetsbrev. Tala då om vilka grupper du får det i och även om du samma brev i flera mejl. Allt för att jag skall kunna reda ut det kaos av mejladresser och grupper som jag har. Ibland kanske du får samma brev till flera adresser, inga problem med det, men kanske det räcker med ett. Säg till i så fall.

Ju mer fakta jag får från var och en ju enklare är det att ändra för mig. Dvs tala om vilken grupp då får brevet i, ditt namn adress anropssignal etc.



Julerbjudanden från Swedish Radio Supply

Finner vi i annons i QTC nummer 12.

De populäraste riggarna erbjuds i paket med tillbehör. Vi ser IC-703 med ryggsäck och CW filter för 10500 kr. IC-910 är som varje år en given julradio. IC-7400 kan du handla för fyndpris med ICOMs nätaggregat PS-125. Har du inte QTC? Ta då telefonen och ring till Wolfgang, vår säljare för amatörradio, nog kan du komma överens om ett Julpaket med honom som passar dig. Behöver du en rig till stugan med PS och allt, eller vill du komma igång igen efter QRT i många år, satsa då på paketet med IC-718, nätdel SC-1223, koaxialkabel och HF antenn, allt för 11 kkr.



IC-7700 nu på vår webb (SRS)

Kolla här: http://ham.srsab.se/index.htm

Här finns nu pris och mer fakta om den häftiga radiostationen.



I tidningen ljud och Bild testar man ICOM PCR-2500

Köp tidningen Ljud & Bild, Elektronikvärlden, nummer 12 2007, så kan du läsa en uttömmande test och presentation av ICOMs senaste PC mottagare, PCR-2500.

Detta är en efterföljare till den klassiska PCR-1000. Men PCR-2500 är två mottagare med nya finesser. PCR-2500 täcker 10 kHz till 3,3 GHz. Alla trafiksätt, och nyttjar en dator som gränssnitt maskin till människa. En mottagare där man kan göra det mesta, ja mer än din egen fantasi räcker till. Vad sägs om realtids spektra, då nyttjas ena mottagaren till detta. Du kan skanna på alla de sätt som finns. Lagra oändlig med frekvenser, leta reda på trafik. Med UT-118 kan den läsa digital radiotrafik, på amatörbanden, D-STAR. Mottagaren finns i version R-2500, då följer en liten manöverpanel med, och mottagaren kan köras utan dator, men vara inställd och med alla frekvenser lagrade tidigare i dator. En av marknadens roligaste radiomottagare. Tidningen visar på 5 sidor en utförlig handhavande test med många skärmdumpar, dvs bilder som visar gränssnittet mot användaren. Jo det kan se mycket proffsigt ut med rackmonterade enheter.

Även om du inte direkt är intresserad av en sådan mottagare, får du tips om vad som går att lyssna på.



IC-E92D (Ny radio från ICOM)

I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65  59,25  46,35  13,35  1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi nästa år. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR.



IC-7700 efter helgerna

Ja många väntar, frågar och drömmer om sin IC-7700. Nu börjar vi få fram ett preliminärt pris på den här riggen, 62500 kr. Obs preliminärt. Det lär inte bli högre. Ett pris som matchar IC-765 på sin tid.

Jag har skrivit en del om den, och det finns färgbroschyrer att beställa. Ring bara till växeln och be om en. Eller mejla bara, men glöm inte din postadress.

Vi räknar med att ha det första exemplaret i SM i början på februari.

Klart att vi kommer att ställa ut den i Eskilstuna våren 2008.

Här kan du läsa mer om den: http://ham.srsab.se/index.htm



IC-7000 har sidetone vid SSB

Eller medhörning, som innebär att man hör sin egen röst vid sändning om man slår på monitorfunktionen. Detta är en funktion som man bara finner på betydligt större och dyrare riggar. Använder man headset är det skönt att höra sin egen röst, lagom starkt i lurarna. Det blir så tyst annars. Många har saknat funktionen i IC-706all. Nivån går att justera, liksom att den går att låsa eller inte låsa till volymkontrollens läge.



UT-106 (ICOM tillbehör)

Många känner till detta lilla tillbehör, en DSP enhet att sätta in i vissa radioapparater.

UT-106 kom som tillbehör till IC-706MKII, dvs mellan versionen. Efterhand var blev det standard med UT-106.

Efterhand har nya radiomodeller kommit där UT-106 är ett tillbehör som kan köpas och monteras. Exempel är IC-718, en billig enkel HF station där man lätt monterar sin UT-106. IC-910 är ju som bekant en VHF och UHF station, dubbla mottagare som man kan utrusta med 1200 MHz. I denna kan man sätta in en eller två stycken UT-106.

UT-106 är en DSP sak som jobbar med radiomottagarens lågfrekvens, dvs de detekterade signalerna före volymkontrollen. Därmed finns vissa begränsningar, men oxo möjligheter.

En UT-106 kan göra dynamisk brusreducering, och automatisk Notcha bort piptoner.

Den har NR och ANF, (Noise Reduction och Automatic Notch Filter) Brusreduceringen kan ställas in i 15 olika nivåer, Notchen är automatik och tar bort det som piper eller tjuter. Observera att ANF inte funkar i CW mode, det skulle ju i så fall ta bort Morsesignalerna. Men lyssnar du på Morse med SSB mottagaren så kommer dessa att filtreras bort lika snabbt som det uppstår. ANF kan ta bort flera toner som stör mottagningen. Testa detta så du förstår hur den funkar. NR, brusreduceringen är gjord för att sänka bruset, men den måste ju släppa igenom tal, och andra signaler. Den har därför ett svårt jobb, men med de 15 nivåerna kan du själv bestämma vad som ger bäst resultat. Med högt uppdragen NR låter det konstigt, i vissa fall har så mycket brus tagits bort att man ändå kan läsa det som tidigare varit dränkt av brus. Med nivåerna 2 - 4, dvs "lagom" blir ljudet ganska njutbart och tjänar som standardnivå, som kan stå på hela tiden. Om man efter en tid provar att stänga av NR blir man mer förvånad är när man lår på NR, hur kunde jag sitta och lyssna på så mycket brus förr???

I en IC-910 brukar jag rekommendera att man sätter in en DSP, det är sällsynt att man lyssnar på djupet i brus med båda mottagare, men gör man det och gillar NR så har man möjligheter till NR i båda..

En viktig sak är att den här grejen funkar i alla trafiksätt, du kan få bort brus i både AM och FM. UT-106 arbetar givetvis bara vid mottagning. Är då en sådan här grej bra? I alla fall är det en bra fråga. Givetvis finns det olika åsikter, själv kör jag ofta min IC-746 hemma, och jag har kommit på mig själv med att föredra en måttlig brusreducering. Det är visserligen inte en UT-106 i den riggen, men verkan liknar UT-106. Sen har vi hörselskador, eller åtminstone olika upplevelse av hur det låter, högtalare och vilken sorts trafik man lyssnar på som bestämmer om UT-106 är en bra grej. Det är till stor del en smaksak om man gillar brusreducering. AutoNotch däremot upplevs alltid som helt positiv. Man kan se detta med brusreducering som ett alternativt sätt att signalbehandla, dvs ett sätt förutom PBT, Filter och allt vad man har att gräva fram mer. Man tar till den vid ett svårt tillfälle. Kanske biter NR på QRNicklas, eller på "vinkelslipen" på 1950 kHz. Men observera att bara för att den heter DSP så kan den inte "ta bort" störningar, de finns ju ändå, och de sänder ofta bredbandigt utan tillstånd. En DSP som ger oss brusreducering kan göra lyssnandet mer drägligt, och i många fall ändå gräva fram lite mer av en svag signal. Men störningarna de finns kvar.

UT-106 kan inte plocka bort "väckarklockan på" 1985 kHz.....



Brusreducering på de större riggarna då?

IC-756PROIII, 7400, 7800, 7700, IC-7000 dessa radiostationer har sin brusreducering redan i mellanfrekvensen där ju deras DSP jobbar. Jag har fått rapporter att NR funkar bättre ju mer avancerad radio man har. Och nog är det så, programvaran för att få DSP att göra en dynamisk brusreducering blir givetvis dyrare ju mer komplicerad den är.



DSP är inte bara brusreducering

Förkortningen betyder Digital Signal Processor. Genom programvara och olika typer av DSP kan man åstadkomma det mesta, men även det sämsta. Det finns exempel på hur man försöker förbilliga genom att nyttja DSP, men med en dålig sådan, och enklare programvaror får vi en mottagare som visserligen är billig, men sämre än en analog. DSP kan göra så mycket mer, den kan göra filter, detektorer, och därmed en stor del av en radiostation, rätt DSP, med bra programvara, och seriöst tillverkad med ett mål att bli en bra grej, bygger ICOM radiostationer som är bättre än de analoga var och är.



DSP betyder inte störningsbortagning och, eller brusbortagning

I ingen radio, någonsin, oavsett fabrikat kan en DSP hur den än må vara uppbyggt ta bort en störning eller ett brus. DSP betyder digital signal behandling, och det är en ersättare till analog signalbehandling, som analoga filter, analoga detektorer eller analoga brusreduceringssystem etc. Ett brus eller en störning är ju faktiskt en radiosändning, att ta bort den kräver att man stänger av den sak som alstrar sändningen. En DSP, liksom en analog krets som är konstruerad för att minska brus i förhållande till Morsetoner eller mänskligt tal kan göra mottagningen mer njutbar, man kan till och med i vissa fall få en svag signal läsbar genom starkt brus. DSP kan göra fler konster än analoga kretsar till ett lägre pris.

DSP kan göra Dynamisk Brusreducering, eller brusreducering, kallas NR, (Noise Reduction) Oavsett om den jobbar i mellanfrekvensen eller i LF kretsarna så tar den inte bort en störsändning. Ibland ser man i annonser en bild på ett spektra, där en vertikal stapel ser brusig och ojämn ut, sen visas en bild där linjen är ren och fin och man menar med denna bild att DSP tagit bort allt brus. I andra fall visas en oscilloskop bild, en sinuskurva med brus, den är ojämn och med viss möda kan man se en sinuskurva, nästa bild visar en ren slät sinuskurva som då skall vara efter DSP som tagit bort bruset. Visst är det lätt att man fallet för tricket. Att ta bort brus från en ton, en bärvåg, dvs ett långt Morsetecken gör man lika bra med ett CW filter. Ju smalare filter ju renare sinuskurva. Så har det varit i alla år. ICOM brukar inte annonsera på det här vilseledande sättet. Svårigheten kommer när man vill minska bruset på en dynamisk signal, som tal. Några mätmetoder för detta känner jag inte till, givetvis går inte detta att visa med oscilloskop eller spektrumanalysator heller.

Inom HiFi stereo fanns förr brusreduceringssystem på kassettbandspelare. Kallades för Dolby. Där det mest avancerade systemet DOLBY C tror jag, var mycket effektiv även för att få bort brus från korvågsradions LF. Ehuru en DSP skapad brusreducering är bättre är svårt att säga. En sak är dock säker, brusreducering är inte ett sätt att bekämpa de mer och mer förekommande störnigarna som vi drabbas av. Utan en metod att göra ljudet lite mer drägligt, eller ett sätt att försöka gräva fram lite mer.



IC-7000 har en väldig massa minnen

Den har två rattar, koaxialmonterade som gör att inställningar av minne blir mycket praktiskt.

Ytterratten väljer minne och inneratten väljer bank. 0-99 och fem banker, A-E, samt tre bandgränsminnes par, plus call minnen. Med minnena praktiskt arrangerade behöver du aldrig gå ur minnesmode. Använd exvis A1-99  för HF frekvenser, exvis 1, 1830 kHz CW, 2, 1845 kHz LSB, 3, 1960 kHz LSB, etc...... Använd sedan minnena B1-99 för AM BC stationer, exvis 1, 1008kHz AM, 2, 1440kHz AM etc..... Sen kan man köra minne C1-99 för FM på VHF exvis repeaterkanalerna på minne 1 - 10 med duplex subtoner etc. inlagrat.

Med innerratten väljer du då HF, BC, FM, etc.... Det kan i början tyckas krångligt att hålla reda på så många minnen. Det är inte så, men man kan behöva träna lite, skriva en lista på sin favoritfrekvenser och börja strukturera upp ett minnes system. Jag rekommenderar verkligen att försöka kämpa lite med knappar och manual för att komma igång med minnena.



IC-E92D (ICOM)

I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65 59,25 46,35 13,35 1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi nästa år. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR.




IC-7000 och noise blankern

Storätaren kan man kanske översätta NB med.

Dock det finns en viss risk med det ordet, då det användes i marknadsföringen av Bilradio i början av 80 talet, en jättemiss som vi hoppas att alla glömt. Idag betyder ju FM, även om det är på en bilradio att den undertrycker AM och därmed behövs ju ingen störätare. Alla vet ju att idag är en Bilradio en mycket bra mottagare som inte levererar tändstörningar i högtalarna, detta utan den sk störätaren som ett visst fabrikat körde med. Nu glömmer vi WFM och störätare och konstaterar att skall vi använda AM, (AM, CW, SSB, RTTY) på HF så kommer vi att höra störningar som är av amplitud typ, dvs transienter, elektriska störningar och tändstörningar från motorer. Störningar är ju AM. SSB mottagaren är känslig för amplitudskillnader. Jag har tidigare beskrivit hur en riktig NB fungerar, vilka brister den kan ha och hur man kan ställa in den. Det finns anledning att återkomma till detta då det är många nya på denna mejllista. NB på IC-7000 kan ställas i 100 steg både vad gäller dess förstärkning och dess blanking bredd. Detta motsvarar hur man kan göra i bara de allra dyraste riggarna. Den ligger i default inställning när radion är ny. Det är viktigt att man engagerar sig om man skall ge sig in och ställa in NB, samt att man inte glömmer den på vid lyssning på andra band. Det finns inte, det går inte, det har aldrig gjorts en automatisk NB, du måste kunna, justera, förstå och läsa manualen, när det gäller att utnyttja NB möjligheterna.

Tryck på NB knappen en gång och NB finns i displayen, den är på, tryck nu länge på NB och en meny dyker upp, där kan du ställa nivån och bredden med två skalor, 0 - 100.



IC-7700 nu på vår webb (SRS)

Kolla här: http://ham.srsab.se/index.htm

Här finns nu pris och mer fakta om den häftiga radiostationen.



IC-7000 har även NR

NR är inte samma sak som NB.

NR betyder Noise Reduction, dvs brusreducering, eller rättare sagt Dynamisk Brusreducering.

NR går att slå på och av med NR knappen, genom att trycka den länge kommer man i en meny som ger dig möjlighet att justera den dynamiska brusreduceringen mellan 0 och 15.

Likt IC-706, Men NR är här en mellanfrekvens baserad funktion som är mer avancerad än i IC-706MKII. NR är ett sätta att göra signalbehandling, dvs för att försöka höra bättre det som är svårläst. Eller att göra det som är svårläst, eller låta illa lite mer drägligt att höra på.

NR kan även användas för att få ner bruset vid passning med öppen brusspärr. NR funkar på alla trafiksätt, dvs du kan göra brusreducering på brusiga FM signaler.



Lite mer om dämpsatser, attenuator

Tydligen var det intressant förra gången om dämpsatser. Många har haft synpunkter och frågor. En fråga som många ställt är hur man bestämmer om man vill ha, eller skall välja en dämpare som är Pi eller T kopplad. Så som jag ser saken är det fritt för konstruktören. Ibland blir det motståndsvärden som passar junkboxen bättre med en T sats. Man kan i vissa fall ta hänsyn till effekten på de ingående motstånden. Extremt höga motståndsvärden, eller extremt låga kan göra att man väljer den ena eller andra typen. Vanligast är dock Pi kopplingen om vi tittar i fabriksgjorda byggen.


En av mina rubriker var att dämpsatsen dämpar linjärt. Med denna rubrik menade jag att få fram vad en dämpning kan göra med en mottagares egenskaper. Sker inte en linjär dämpning, dvs de 10 eller 20 dB som skall ske utan mer, ja då har dämparen tagit bort oönskade egenskaper hos mottagaren, dvs rensat från intermodulation. När man mäter på olika mottagare, dess storsignalegenskaper har då mottagarens känslighet stor betydelse, detta har jag påpekat när vi tolkat ARRL tester. Exvis kan en 10 dB känsligare mottagare ha sämre intermodulationsegenskaper eller dynamik, enligt en såan test. Genom att dämpa denna till samma känslighet som andra, kan man i många fall få mätvärden som är mycket bättre, kanske dubbelt eller tre ggr upp jämfört med dämpningen. Detta är förstås svårt att bedöma för läsaren av sådana tester, men visar att man måste vara ganska flexibel om man tolkar sådana tester.




Vilka ICOM stationer kan köra D-STAR ?

ICOMs riggar som kommet de senaste året kan med en liten tillsats köra D-STAR.

IC-E91 kan med UT-121 köra i D-STAR systemet på VHF och UHF, vi får då DV och DD.

IC-V82 och U82 med UT-118 kan köra i D-STAR systemet på VHF respektive UHF, och vi får då DV och DD

IC-2200H med UT-118 kan köra D-STAR på VHF, DV och DD

IC-E2820 med UT-123 kör DV och DD på VHF och UHF, med GPS mottagaren UT-123 kan den mer D-STAR funktioner som resvägsföljning, en APRS liknande funktion.

Dessa riggar kan köra via D-STAR repeatrarna, ID-RP2000V och ID-RP4000V och reläar DV.

Det går inte att sätta in D-STAR modulerna i andra riggar.

Nya riggar som kommer är i de flesta fall avsedda för att kunna montera D-STAR modul.



En D-STAR repeater regenererar signalen (teknik)

Till skillnad från en FM repeater som ju faktiskt sänder ut en lika brusig signal som den hör på sin infrekvens. Om D-STAR repeatern hör en fjärran och svag signal, men läser den, dvs avkodar dess digitala modulation, kommer den att modulera sin sändare med en helt brusfri signal. Vi får därmed två steg, in på repeatern och in på den mobila stationens mottagare, där signalen kan vara svagare än in på en FM mottagare. Två steg där vi kan köra med svagare signaler. Därmed bör räckvidden förlängas i två steg jämfört med en analog repeater.

Utan att man ens hör något brus överhuvudtaget. Störningar som flutter, brus, motorstörningar blir ett minne blott i framtidens digitala amatörradio



IC-E92D (ICOM)

I början av 2008 lanseras IC-E92D, en apparat lik IC-E91, med två band, dubbla mottagare, och med D-STAR som standard. En ny handapparat. En av de viktigaste egenskaperna är att den är vattentät, den tål en meters vattendjup i 30 minuter, dränkbar. Med en GPS monofon får man verkligen stora möjligheter. 4 stegs effektreglering. 0,1 0,5 2,5 och 5 Watt. Heltäckande mottagare med AM, FM, WFM, täcker 485 kHz till 999,999 MHz. Över tusen minnen i 26 banker. D-STAR med digital röst och digital data, eller text. Bred och smal FM, alla steglängder, till och med 8,33 kHz steg vid AM på flygbandet. DC jack för 10 - 16 Volt. IC-E92D har en enkel spektrumanalysator, där du ser vad som händer på grannkanalerna. 10 dB dämpsats, 10 DTMF minnen. Massor av kul tillbehör. Sändarens spurious, övertoner och falska frekvenser ligger - 60dBc. Mellanfrekvenser är 61,65 59,25 46,35 13,35 1,95 MHz, samt 450 kHz. Visst skall jag berätta hur alla dessa MFar används och varför, men det tar vi nästa år. Storlek, 59 x 112 x 34,2 mm vikt 325 g. Obs att med IC-E92D kan du köra både analog FM och digital D-STAR.



Den mänskliga rösten (talbehandling)

Låter väldigt olika bland oss trots att den alstras på samma vis och av samma typ av organ i våra strupar. Rösten är dessutom ett närmast perfekt "fingeravtryck", vi känner igen varandra efter bara ett par ord. Trots detta har våra röster mycket gemensamt.

Ljudet av vår röst skapas utifrån en grundton som varierar mycket lite i frekvens, säg aaaaaah, så fattaru... Forma munnhålan under att du säger aaaahhh så blir det olika ljud, klangfärg. Med en enda ton, röstens grundton, kan du åstadkomma en massa olika ljud. Munhålan tungan och stämbanden är en ljudsynt, ett filtersystem, som kan filtrera fram olika ljud från den övertonsrika grundtonen från våra stämband. Om vi sedan lägger till amplituden oxo, så kan vi forma tal. Amplituden är styrkan på alla de här ljuden. Grundtonen är mycket övertonsrik, och genom att filtrera fram olika frekvensband kan vi få fram ljud som om de vore av andra frekvenser än grundtonen från stämbanden. Till allt detta kan vi lägga ljud som görs av blåsljuden, ssssss, fffffffff ljud. De sistnämnda är svaga i förhållande till aaaaahhh. Men nog så viktiga för att bli förstådd. Och behöver minst 3000 Hz bandbredd för att låta vettiga vid återgivning. I Vissa språk tillkommer även klickljud och smackljud.

Röstens grundton ligger så lågt som c:a 100 Hz för oss gubbar, och det dubbla hos damerna. Grundtonen ändras mycket lite i frekvens när vi talar. Dvs talet består av i huvudsak stämbandens resonansfrekvens.

Kurvformen ser väldigt olik en sinuskurva ut, eller den ser ut som en kraftigt förvrängd sinuskurva. Distorsion, ja just det, en kurva som inte är sinusformad innehåller distorsion, och därmed en massa övertoner i ett helt spektra.

Då frågar sig någon hur det går att överföra tal med 300 till 3000 Hz, inte ens grundtonen kommer ju med då. Riktigt, men jag sade ju att vi gör talet av röstens övertoner från dess grundton. Men vist låter det konstigt med allt för kraftig basavskärning.

Ibland säger man nu att ett ljud som består av många toner, blir ett brus. Och det är riktigt men då skall det vara alla toner och inte bara övertoner, dessutom skall det vara ett visst styrkeförhållande mellan "alla toner". Lyssnar vi noga på våra röster så kan man ändå likna vissa talljud, och från vissa röster vid just brus. Och nog är det så att brus används för ljudalstring i en del ljudsyntesgrejer. Med ett brus och en massa filter kan man göra roliga ljud.

Styrkeförhållandet i vår röst är rätt stort, och mycket stort när det gäller att överföra det på radio, ofta måste vi packa ihop styrkeförhållandet, dynamiken. Det är då kompressorn eller klippern kommer in.

Tänk nu efter hur vi låter, lyssna på folk som talar, hur olika högt det låter från en och samma röst, och hur andra kan låta jämnstarkt under det att de talar. Det är bra exempel att lyssna på radion P1 ett tag.

Tänk oxo på att ju högre vi talar ju mindre blir skillnaderna i starka och svaga ljud i talet. Exvis en teaterskolad röst, talar högt och med konstant ljudstyrka. Medan den tråkiga läraren ibland mumlar, och ropar till ibland. Man somnar...Lyssna på radion och hör politiker som fått rösten skolad, av en talpedagog, vissa har fått rösten skolad att låta snäll, mjuk, len, faderlig, och förtroendeingivande, medan andra har fått sin röst skolad till att höras, och höras bättre än alla andra, överröstar allt, skär igenom. Rösten är en stor sak vi har, och den kan användas väldigt olika. Men lämpar sig väldigt olika för överföring på radio, med dess begränsade frekvensområde och möjlighet till styrkeskillnader, dynamik. Frågan är nu om vi behöver någon form av talprocessing på våra radiosändare. Det bör vi kunna ta ställning till nu när vi vet mer om rösten och vet vad vi skall lyssna efter när vi hör andra tala.



Prova med PBT att skära i rösten (talet och talbehandling)

PBT, passbandstuningen på ICOM riggarna kan skära från ena eller andra hållet. Vrider vi åt ett håll skär vi bort den del av filtrets passband där basen i rösten vi lyssnar på ligger.

Märk att det ganska snart gör att rösten blir svårläst, eller låter illa, mycket av den viktiga informationen, eller ljuden i talet ligger under 500 Hz. Vrider vi åt andra hållet sker en diskantsänkning, det tål att vrida mycket längre utan att det blir konstigt ljud, mörkt och fattigt på sssss och fffff ljud, men drägligt att lyssna på. Många sätter in ett smalt SSB filter, exvis FL-223 på 1,9 kHz i sin IC-706all, det ger en smalare mottagare och vi får bort en del brus. Vanligen vill man då i samband med detta filter dra ner lite på PBT mot det mörkare hållet.

Av detta lär vi oss att talets frekvenser, spektra eller övertoner i området 300 - 600 Hz är mycket viktiga, i alla fall låter det jobbigt att lyssna med allför brant basavskärning. Märk nu att ett SSB filter och en PBT är mycket brantare än ett LF filter i en mikrofon, eller en Preemphasis. Och vi får den här verkan på en gång med PBT.



Man kan förenkla en IC-7000

Genom att stänga av de trafiksätt man inte vill ha.
Exvis kan man stänga av RTTY, ja kanske CW och WFM. Då blir det bara LSB, USB, AM och FM kvar, riggen får mindre och färre menyer och färre inställningar.

Denna funktion finns även i IC-706all.



Distorsion

Distorsion har jag skrivit mycket om, det är viktigt att veta vad det är. Vi talar om distorsion både här och där i sändare och mottagare. Vi kan översätta ordet med förvrängning, och de flesta tycker att distorsion betyder att det låter illa. Klart att det låter illa, men vad är det då som låter? Inte kan en förvrängd signal låta illa bara? Nej det bildas nya ljud, det är det som hörs. Låt os lyssna på en ren ton, exvis 500 Hz, sinusformad, den låter mjukt och "rent". Men om vi börjar förvränga denna ton, vi överstyr den förstärkare som förmedlar tonen, vi får en sinuskurva med nedplattade toppar, vi har amplitudklipp tonen. Nu låter det annorlunda, det låter skarpt, vasst och orent. Vad vi nu hör är förutom 500 Hz tonen, oxo dess övertoner, nu hörs 500 Hz, 1000 Hz, 1500 Hz, 2000 Hz och så vidare. Alla toner med en viss bestämd nivå i förhållande till grundtonen. Vi drar på mer och därmed klipper vi vår 500 Hz ton mera, den börjar likna fyrkantvåg. Det låter ännu skarpare, vassare, vi får nu fler övertoner, vi får andra nivåer på övertonerna jämfört med grundtonen. Vi har ett helt spektra av toner. Hela tiden är övertonerna multiplar av grundtonen, men var och en med en bestämd nivå.

Så om vi nu gör så med våran röst, så bildas nya toner av de i rösten ingående, det är dom som gör att det låter olika och i vissa fall låter illa. Men för att försöka beskriva detta med distorsion djupare måste vi se vad som händer om vi förvränger en signal som redan innehåller flera toner. Rösten gör ju det, en massa övertoner från rösten grundton. Då bildas nya övertoner av alla dessa, men nu tillkommer oxo att det bildas produkter av skillnaden och summan av de i grundsignalens ingående toner. Om vi spelar två toner, 500 Hz och 700 Hz, skall ju bara dessa två höras. Vi klipper dessa, och nu kommer det ett mycket större spektra än när vi klippte en ton. Vi här 500, 100, 1500, 2000, 2500 Hz, och 700, 1400, 2100, 2800 Hz, men oxo 500 - 700 = 300 och övertonerna på dessa, samt 1500 Hz minus 2100 Hz 600 Hz och dess övertoner. Det blir med ens ett otroligt spektra av toner. Detta kallas intermodulation. Obs att jag nu bara beskrev en liten del av Imd produkterna. Nivån, styrkan på alla distorsionsprodukterna har en alldeles speciell fördelning, men det krävs matte för att beräkna detta. Eller en spektrumanalysator för att se dem. Det finns dock datorprogram som visar hur spektrat ser ut för en vis kurvform.

Nu kan vi förstå varför en fiol låter som den gör, stråken får strängen att svänga med allt annat än en sinuskurva, och då får vi en speciell klang på tonen. Klanger bestäms av grundtonen och övertonernas nivåer i förhållande med varandra.

Distorsion har således mycket större betydelse när vi kör en sammansatt signal som vi förvränger.

Distorsion sker nu inte bara med ljud utan även med signaler i radiofrekvensområdet. Minsta lilla förvrängning av signalerna som vill in i vår mottagare kommer att ge upphov till ett helt spektra av nya signaler som vi inte vill ha. Intermodulationsprodukter, som i värsta fall kan dränka det vi verkligen vill höra. Så när jag talar om distorsion i mottagarens ingångssteg som jobbar på 14 MHz, hör vi inte just den distorsionen, men kan höra intermodulationsprodukterna som andra oönskade signaler.

Idag skall vi prata om distorsion som sker vid talbehandling, i sändarens klipper.

För att förstå skillnaden mellan LF och HF klippning krävs att vi vet vad som händer när vi förvränger och toppklipper en komplicerad signal, som ju rösten är.



Vill du fördjupa dig i distorsion och spektrat (distorsion)

Då skall du söka på FOURIER. Själv har jag ett program som heter FOURIER-3. Men jag vet inte varifrån det kommer. Troligen ett gratis program som man kan ge bort. Sök på namnet och du finner mycket matematik om hur ett spektrum bildas av en viss kurvform. Programmet FOURIER-3 visar grafiskt vad som sker med övertoner, på sinus, fyrkant, triangelvåg, puls etc. Man kan till och med skapa en egen kurvform och sen se övertonsbilden, spektrat.



Preemphasis (talbehandling)

Betyder att vi förbehandlar ett frekvensband innan exvis modulation eller klippning skall ske, avsikten är i vissa fall att förbättra ett systems signal brus förhållande. När man spelar in musik på en bandspelare sker en diskanthöjning. Och vid avspelning sker en diskantsänkning och vi får en rak återgivning, men med bruset sänkt. En LP skiva, är inspelad med förhöjd diskant likaså, den preemphasis kallas RIAA, en standardiserad frekvenskurva. Vid FM radio sker även där en diskanthöjning, och motsvarande sänkning i mottagaren. Både bandpelarens och FM sändarens preemphasis är standardiserade frekvenskurvor, jo det finns oxo ostandard från USA.

Det vi talar om inom amatörradio, och komradio är en preemphasis som höjer diskanten med 6 dB per oktav inom 300 till 3000 Hz. Så 600 Hz är 6 dB starkare i sändaren, 1200 Hz ytterligare 6 dB höjt och så vidare. Man skär även av brant under 300 Hz och brant över 3000 Hz. Vid AM och SSB finns ingen standardiserad preemphasis, men vanligen föredrar vi en sändning med diskanthöjning, vi provar ut mikrofoner som ger ett ljust ljud, dvs med en diskanthöjning lik en preemphasis kurva.

Ser vi nu i en SSB sändare med LF klipper är det vanligt att man gör en diskanthöjning, eller kalla det för en bassänkning. Avsikten med detta är att slippa distorsionsprodukterna från talets basregister. En FM sändare har ju en form av talbehandling, den är egentligen en LF klipper, talar vi högt kommer nivån av talet att klippas ner. Det bildas distorsion, och intermodulation, det låter skarpt och "mer" av rösten. Den del av distorsionsspektrat som hamnar över 3000 Hz filtreras bort av det filter som begränsar talbandet till 3000 Hz. Så de oljuden behöver vi inte höra, och de oljuden slipper vi som extra bandbredd på grannkanalerna. Genom preemphasis kommer LF klippern att klippa mer ju högre frekvens i talet. Det är avsikten och det kommer då att förstärka SSS och FFF ljuden. Göra talet tydligare och mer distinkt. Sammanfattningsvis har nästan alla talbehandlare någon form av förbehandling, preemphasis.



LF klippern

En mikrofonförstärkare som helt enkelt klipper ner amplituden på signalen från mikrofonen. Man får ner toppar och därmed upp svaga partier av talet. Man minskar dynamiken, eller styrkförhållandet. En LF klipper förändrar kurvformen av insignalen, det tillför distorsion. Ljudet låter skarpare, överstyrt, vassare och kompaktare. Distorsionen blir till övertoner och intermodulationsdistorsion som hamnar inom det frekvensband vi sänder, dvs inom 300 - 3000 Hz. Det är ju därför det hörs. Läs artikeln om distorsion. Effekten av den här typen av distorsion är mycket olika beroende på rösten vi har. Ofta gör man en basavskärning och på det viset sker det inte så mycket distorsion av de låga tonerna i talet, men förhållandet mellan de låga tonerna i talet och sss och fffff ljuden förstärks, vi får tydligare ssss och ffffr ljud.

Amplitudklippningen sker genom att man i förstärkaren har två motvända dioder, en klipper den positiva halvperioden och en den negativa. I vissa LF klipprar använder man ett par transistorer som klippsteg. Ser vi på äldre ICOM stationer kunde man justera symmetrin i klippern, stationer som IC-215, och en bit in på 80 talet. Genom att trimma symmetrin kunde man optimera distorsionen. Ofta ökas förstärkningen när man slår på en LF klipper, och ofta kan man trimma in förstärkningen vid klipper påslagen, ibland sker en basavskärning som då gör att ljudet blir ljusare. Efter en LF klipper har vi konstant LF nivå, amplituden bestäms ju av klippsteget. Det kan man utnyttja på flera sätt. I IC-706all sitter vid klipper påslagen Micgainet efter klippern, och då blir ju micgain en drivningskontroll. Vi kan styra ut riggen och köra utan ALC. Detta har jag berättat om. I en FM sändare används den konstanta nivån efter klippningen till att begränsa deviationen till den som är tillämplig. I andra stationer kan man utnyttja klippern som modulationsbegränsare vid AM. Vilket jag oxo berättat om hur man gör i många av ICOM riggarna. LF klippern kan kalla för "COMP", på exvis IC-706all. Man bör veta vilken typ att talbehandlare riggen har då knappens namn inte visar detta tydligt. Ett sätt av tillverkaren att generalisera då han inte tror att användaren förstår sig på detta..... Min förhoppning är dock att ICOM användaren skall ah den kunskap som krävs. En LF klipper funkar bra och ger en förhöjd uteffekt vid SSB, och ökar läsbarheten drastiskt.

Det skall tydligt synas att medeleffekten går upp när man slår på LF klippern. (SSB).

I en FM station består den nämnda basavskärningen av det som kallas preemphasis, som jag beskriver på annan plats idag. En basavskärning är ju samma sak som en diskanthöjning...



LF kompressorn

En av de äldsta sätt att behandla talet. En LF kompressor är en automatisk volymkontroll, den styr mikrofonförstärkningen med hjälp av själva nivån från sig själv. Dvs lämnar den en låg utspänning ökar den förstärkningen, blir ut nivån för hög, dvs man talar för högt, drar den ner. Ungefär som am själv skulle sitta och skruva upp och mer eftersom man talar. Men kompressorn klarar det snabbare och mer noggrant än man skulle kunna själv. En kompressor har förstås en tidskonstant, det skiljer väldigt mycket mellan olika kompressorers tidskonstant.

En kompressor i en Hi Fi bandspelare har mycket lång tidskonstant, dvs den drar ner fort och det kan ta flera sekunder, ja kanske 10 sekunder innan den börjar dra upp ifall talaren börjar tala svagt. Den justerar det en människa skulle ha gjort och "hörs" inte, dvs den gör inte talet tydligare, men håller nivån någorlunda konstant. I en PA anläggning kan en kompressor kompensera för olika talares mikrofonteknik och röststyrka, där kan tiden ligga på under en sekund, vi börjar då höra att den drar upp i talpauser, och inandningsljuden förstärks. Perfekt där det skall låta någorlunda naturligt, men hålla en nivå som gör att det låter ungefär lika starkt oavsett vem som pratar. Den här typen av kompressor finner vi att man nyttjar i rundradion, lyssna på P1 och ibland hör man att inandningsljuden flåsar på i talpauser. Lyssnar vi på BC radio på kortvåg, eller på 1179 kHz där den svenska utlandssändaren håller till på mellanvåg. Finner vi att ljudet låter ganska olika jämfört med P1 på FM. Lyssna lägg märke till och lär dig mer. Den som hör BBC på HF finner att nät Big ben slår klockslag så drar kompressorn upp samtidigt som klockklangen tonar ut, lyssnar vi riktigt noga hörs det att volymen dras upp i små steg. En kompressor i en amatörradiorigg har ofta snabb tidskonstant, den skall vara så snabb att den drar upp mellan början och slutet av ett ord, dvs en tid på runt 0,1 s. Typiska riggar som har en tydlig sådan LF kompressor är Kenwood TS400 serien. Det hörs direkt, ljudet blir rent, flåsigt, och jämnar ut styrkevariationer från talarens röst och avstånd till mikrofonen. Men det ger ingen direkt ökad läsbarhet. Möjligen om talaren är slarvig och har en starkt varierande röst. Vet vi vad vi skall lyssna på märks det direkt vilken rig vi hör. En del kommersiella riggar har LF-kompressor. Exvsi ICOM M700,710 etc. Avsikten är att hålla låg distorsion men jämna ut moduleringen. Flygradio har ofta LF-kompressor. Det skiljer sig mycket om hur mycket en LF-kompressor kan reglera. På många riggar med LF-kompressor märks det inte så tydligt och riggen i fråga har en måttlig regelring. En flygradio kan vara sådan. Det är ganska bra att veta vilken typ av talbehandling man kör med.



HF kompression

Det är nästan ALC systemet i en liten ask.

Istället för att mäta utspänningen från LF förstärkaren och använda den nivån för att reglera förstärkningen med, som i LF kompressorn, använder man uteffekten, detekterad och som styrspänning till förstärkningen i sändaren. Vi får en HF styrd kompressor. I de flesta stationer gör ju faktiskt ALC systemet just detta. Med en snabb ALC kan vi göra en relativt affektiv talbehandling, nackdelen är att vi får en utnivå från sändaren som hela tiden reglerar sig upp och ner i takt med talet. Egentligen amplitudmodulerar man sändarens SSB signal på det viset. Och det finns ju inget filter i världen som kan ta bort sidbanden från en sådan process. I vanligt tal kallas det splatter. Använder man en LF kompressor så sker motsvarande men på LF och före SSB filtret och vi slipper splatter. Vi har exempel på mindre riggar, QRP, där man har försökt utnyttja ALCn som HF styrd kompressor, med snabba tider, det ger upphov till splatter med mer än 10 kHz bandbredd.

Ibland får jag frågan om varför det är så låg medeleffekt från en ICOM station, man jämför med en rig som har ett snabbt ALC system med stor bandbredd, som då kan indikera mer på en uteffektmätare. Det är ofta svårt att vara på den frågan då det kräver kunskap i hur ALC och splatter går ihop. Risken att riggen med högre medeleffekt splattrar är överhängande. ICOM har alltid försök hålla band på sig och prioritera lågt splatter före hög medeleffekt från ett dåligt ALC system.

Ett exempel är ICOM IC-701, den hade en ALC som reglerar sändarens förstärkning i mikrofonförstärkaren. Detta gör ju då att ALC systemets reglering, med insvängningsförlopp och därmed oönskade fenomen kommer att filtreras bort i SSB filtren. Ett skäl till att den gamla godingen, IC-701, har så lite splatter.



HF klippern

Är alla talbehandlares bästa grej. Obs att jag med HF menar högfrekvens, inte HF bandet, i mina strävande att använda svenska, blir det en viss konflikt mellan högfrekvens och HF (high Frequency) bandet. HF klippning ger i särklass bästa effekten. En HF klipper är liksom LF klippern en amplitudbegränsare, man klipper ner amplituden och matar på med mer förstärkning. Svaga ljud i talet kommer upp i nivå, starka onödiga toppar i ljudet klipps ner. En huvudskillnad jämfört med LF klippern är distorsionen. Som vi gått igenom idag är distorsion övertoner av den grundton som förvrängs, klipps. Men en HF klipper gör detta på sändarens mellanfrekvens. Det kan ske på 9 MHz. Där är talljuden inom bandet 9,0003 till 9,003, om vi sänder på övre sidbandet. Således hamnar övertonerna på 18 och 27 MHz. Inte inom talbandet som vid LF klippning. Vi kan lätt filtrera bort distorsionen genom ett filter på 9 MHz. Vi kan förvränga genom klippning och slippa distorsionen. Men riktig så enkelt är det inte, vi har idag även talat om intermodulationsdistorsion, de distorsionsprodukter som kommer sig av att flera toner i talet samverkar och bildar andra distorsionsprodukter. Dessa hamnar nära 9 MHz. De kan i värsta fall ge oss splatter. Så vi måste använda ett extra SSB filter för att få bort dessa. Så sker oxo i sändare med HF klipper, och visst blir det en dyrare sändare. Dessutom kan vi inte filtrera bort de intermodulationsprodukter som hamnar innanför SSB filtret. Men mycket distorsion får vi bort jämfört med en LF klipper. Oftast har man ingen diskanthöjning, eller basavskärning vid HF klippning. Distorsionen blir ju ringa. Och genom att låta det vara lite mer bas låter signalen kraftfullare. HF klippning är den i särklass bästa talbehandlingen för kommunikation. HF klippning i ICOMs DSP riggar, där framställs den HF klippta signalen genom programvara i DSP. Det finns inga SSB filter men man efterliknar signalen.

Lyssna på en IC-7400 på FM 145 MHz skall du finna att man använder DSP HF klippern för att hålla deviationen inom gränser. Det gör att den inte låter som en vanlig FM station om man pratar upp den till klippnivå. Den låter renare och lite ovant.



Typiska HF klippers i ICOM stationer

Är HF klippers i modeller som IC-701,720, 745, 740, 751,761, 765, 775. I dessa radiostationer sker HF klippningen i mellanfrekvensen och sändaren använder två mellanfrekvenser med SSB filter i varje. Det är mycket sällsynt med HF klipper i VHF och UHF stationer. IC-7400 och IC-7000 är mig veterligen den enda rig där man kan få HF klippning på VHF. Där ger HF klippern även en deviationskontroll. I IC-7400 och IC-7000 sker HF klippningen med DSP som skapar en signal som liknar en HF klippning.



Flerbandsprocessor

Är en form av LF klipper där man försökt få bort lite av distorsionen genom att dela upp talbandet, 300 - 3000 Hz i flera delband. Exvis 300 - 600 Hz, 600 - 1500 Hz och 1500 till 2800 Hz. Varje sådant delband klipps ner med en LF klipper sen följer samma filtrering och till slut blandas de olika banden ihop till en komplett signal. På så vis kan man få bort en stor del av distorsionen. Ofta har man i en sådan LF processor en nivå kontroll per sådant band. Vi får då en sorts tonkontroll. En EQ. Det är ganska sällsynt att man ser den här typen av talbehandlare, men som byggbeskrivning förekommer den, eller förekom....

För rundradiostationer finns det sådana här saker med väldigt många delband. Ju fler delband ju mindre distorsion och ju större möjlighet att ställa in ljudet.

Jag vet att många byggt sådana här saker, men det är sällsynt att man hör någon, det kan vara skäl till att man inte riktigt förstår vad man byggt, och hur den skall brukas.

I några årgångar av ARRL handboken beskrevs en talbehandlare med delband. Där man använde olika klippning för de olika banden, LF klippning, HF klippning och sist kombinerade man det hela till en processad LF signal som skall köras in i radion.



Vad är då bäst? (talbehandling)

HF klippern är i särklass den som ger mest ökad läsbarhet vid svaga störda signaler. LF klipper kommer som god tvåa. LF kompression ökar läsbarheten endast i mycket ringa grad, och kommer på sen delad tredje plats, delad med HF kompression, ALC.



VOGAD

Se LF kompressor. Voice Operated Gain Controlled Device. Sv. "Röst styrd grej", kan vara ett bra svenskt ord.



Hur mycket skall vi då dra på vår klipper?

Det är en verkligt bra fråga. Först och främst skall vi veta att det inte är själva klippern vi drar på. Pådraget är förstärkningen före det steg i kedjan där klippning sker. Vi har där att ta hänsyn till talstyrkan, avståndet till mikrofonen, mikrofontyp, förstärkningsreglage på micken, och i vissa fall ett förstärkningsreglage som ökar förstärkningen i mikrofonförstärkaren före klippsteget. Det finns ofta ett reglage som kallas comp level.

Kommer ni håg min rubrik: "varför är 75 % av SSB stationerna övermodulerade och 75 % av FM stationerna undermodulerade."  Med övermodulation menar jag överdrivet hög mikrofonförstärkning. (Övermodulation av en AM sändare är en helt annan sak). Typiskt är att vid SSB drar man på och vill se uteffektmätaren fladdra mycket och högt, det gäller ju att få ut effekt. Vid FM ser man inte vad som händer och hoppas att det låter bra av sig själv. Att dra på är ofta lätt på moderna ICOM all mode stationer, och det finns mikrofonkänslighet i överflöd. Gör så här då, kör utan talprocessing, styr ut med talstyrkan avståndet till mikrofonen och mikrofonförstärkningen tills du har ett lagom ALC utslag, uteffekten brukar då visa 10 till 30 procent av max effekt på en typisk uteffektmätare. Det visar olika på olika mätare. Nu gäller att lägga band på sig och inte dra på mer, ALC visar ett utslag och det betyder att du uppnått maxeffekten för riggen i stora delar av talet. Slå nu på klippern, LF eller HF klipper, se till att utslaget på effektmätaren stiger, men det behövs kanske bara ett märkbart högre utslag för att ha tillräcklig verkan. Exvis från 10 watt medelvärde till 20 watt. Håll in PTT och andas, eller dra in luft som du brukar göra, ett sådant andetag brukar inte synas utan talbehandlaren till slagen, men kan gott ge ett utslag med denna tillkopplad. Håll in PTT och se till att TVljud, eller ljud från köket inte styr ut en massa effekt. Säg ssssss och fffffff, och dra upp så att det blir en effekt vid tillslagen klipper, men knappast något utslag utan klipper. Mer skall det inte vara.

Kör du för mycket talbehandling, för mycket klippning kommer de återstående styrkeskillnaderna i talet som behövs för att göra sig förstådd att gå till spillo. Dessutom låter det illa. Med klippern tillslagen skall det gå att märka en tydlig skillnad men inte mer. Då bör du ligga lagom och få goda rapporter. Talet behöver amplitudskillnader, men inte så stora som naturligt tal har. Med måttlighet kommer du att låta skitbra. Både med LF och HF klipper.

När du är mycket svag hos din motstation kan du öka lite, det kan du göra genom att höja rösten, en höjd röst är tydligare i sig, och med lite mer klippning blir den tydligare. Lär dig pådrag och talstyrka för de olika förhållanden som kan råda, och ta emot din signalrapport och nyttja dig av informationen i den. Är du nere i läsbarhet 2 eller 3 så kan det vara dags att dra upp lite.



DSP kan göra klippning (talbehandling)

De moderna riggarna som har DSP i mellanfrekvensen kan med programvara göra det som en klipper gör, givetvis tar då ICOM tillfället i akt att, med hjälp av avancerad programvara låta DSP efterlikna det som en HF klipper gör. Eftersom klippning, vare sig den görs som en LF klipper eller en HF klipper är matematik, kan programvaran göra detta med hjälp av en DSP. Obs att det inte är självklart att en DSP radio har en DSP skapad talbehandlare. Den enklaste LF klippern består av två dioder och priset för en sådan är lågt, och programvara till DSP kan inte konkurera. Därför är det viktigt att förstå sin rigg, fråga säljaren innan du köper ett okänt fabrikat hur talbehandlingen funkar.



Julerbjudanden

Finner vi i annons i QTC nummer 12.

De populäraste riggarna erbjuds i paket med tillbehör. Vi ser IC-703 med ryggsäck och CW filter för 10500 kr. IC-910 är som varje år en given julradio. IC-7400 kan du handla för fyndpris med ICOMs nätaggregat PS-125. Har du inte QTC? Ta då telefonen och ring till Wolfgang vår säljare för amatörradio, nog kan du komma överens om ett Julpaket med honom som passar dig. Behöver du en rig till stugan med PS och allt, eller vill du komma igång igen efter QRT i många år, satsa då på paketet med IC-718, nätdel SC-1223, koaxialkabel och HF antenn, allt för 11 kkr.



IC-7700 nu på vår webb (SRS)

Kolla här: http://ham.srsab.se/index.htm

Här finns nu pris och mer fakta om den häftiga radiostationen.



ICOMs senaste riggar och deras LF klipper (talbehandling)

IC-706all, IC-703, IC-718 är riggar som kör med LF klipper och där micgain sitter efter klippern. Genom att nyttja micgainet som drivning kan man köra dem utan ALC och i AM utan risk för övermodulering av AM. Äldre klassiker som IC-735, 726, 728, 729, 736, 737 har även de LF klipper.



Men det står "COMP" på knappen (talbehandling)

Oftast heter knappen för riggens talprocessor "COMP", för eng. "compression". Det är ju på svenska ordet kompression. Men det kan då vara endera en LF kompressor, eller en LF klipper och i en del fall en HF klipper. Nu är det väl så att en LF klipper, eller en HF klipper faktiskt komprimerar dynamiken i talet genom just klippning, men det gör ju en kompressor oxo, både en LF kompressor och en HF kompressor av ALC typ komprimerar talet. Vi måste veta att ordet på knappen inte talar om för oss vilken typ av talbehandling riggen har, det har blivit ett standard ord, COMP. Kompression är således rätt ord för de olika former, som grupp betraktat, av dynamisk kompression av talet, varken det sker med klippning eller nivåjustering, (kompressor). Ordet talbehandlare är ett rätt bra ord. Eller Speechprocessor.



Hur kan då Micgainet förvandlas till DRIVE när talprocessorn är på? (talbehandling)

Visst låter det konstigt, men idag har jag försökt beskriva vad som händer i en talprocessor, amplituden klipps ner och vi har en relativt kontant nivå efter just klippningen. I ICOMs radiostationer är det så finurligt att micgainet sitter efter denna process. Med en nivå som inte går att överstiga oavsett om vi skriker i micken, så styr vi ut sändaren med micgain på det viset. Så funkar ju en FM modulator i vilken FM sändare som helst, (ja inte i det billigaste skräpet förståss). Så kan man då nyttja talprocessorn i en sändare med fler trafiksätt, AM, SSB och FM. exempel är IC-735,737, 707,718,706all,703 och många fler. Du kan köra dessa stationer med konstant och kontrollerad modulering i AM, eller köra SSB utan ALC. I de större riggarna, de med HF klipper finns en DRIVE-kran som är aktiv vid tillslagen talprocessor. Exvis riggar som IC-761,765, 775. Skall du prova detta exvis på din IC-706all, slå på COMP, (den är då LF klippern) dra ner micgin tills ALC inte indikerar, medan du ropar i micken, du hamnar väldigt lågt men får ut lika mycket effekt och har inga ALC utslag, eller mycket litet sådant.

Skall du köra AM gör på samma sätt, dra ner micgain tills uteffekten bara rör sig lite vid tal. Du kan nu inte övermodulera. Obs att det kan vara helt olika förhållanden i riggar av andra fabrikat, det är upp till dig att ta reda på hur riggen funkar för att kunna nyttja den optimalt.



Låter då olika typer av klippning olika? (talbehandling)

Ibland hör man på bandet att den och den riggens klipper är ovanligt lyckad, den har en bra klipper. Att LF klippning och HF klippning låter olika, det är helt sant, och det har jag ju beskrivit idag. Frågan är vad man hör. Att olika röster i olika riggar kan låta väldigt olika är sant. Att olika riggar har olika basavskärning och frekvenskurvor före och efter klippningen är oxo sant. Men att själva klippningen skulle påverka är mindre sant. Sanningen är nog att ryktet har gett vissa riggar ett visst rykte om sig, det kan ha skett i talprocessingens barndom, att någon med bra röst låtit ovanligt kraftfullt med en viss rigg. Så sanningen är nog mer hur du själv upplever hur det låter. Oavsett rig, men med kunskapen om det är en LF eller HF klipper du hör. Ett tag marknadsfördes begreppet "logaritmisk speechprocessor", eller till och med "super logaritmisk speechprocessor".  USA förståss..... vad menar man. Två dioder som finns i en klipper som jag beskrivit ovan ger en nära nog logaritmisk klippning. So what!. Bara att klämma dit med super så betyder det en vanlig diodklipper. Man kunde även ha två dioder i återkopplingen på en OP. En sådan blir faktiskt nära nog en logaritmisk förstärkare, dvs förstärkningen avtar logaritmiskt mot nivån, dvs en klipper....

Jo nog bildas övertonerna och intermodulationsdistorsionen lite olika beroende på klipperns egenskaper, hur brant dioderna klipper, eller om det är mycket skarp klippning med transistorer. Men trots allt blir det så mycket distorsion att det är omöjligt att höra skillnad.

Sen det här med rösten igen, mikrofonens egenskaper och pådraget.



Talk Power (talbehandling)

Ett amerikanskt sätt att beskriva ljudet eller effekten av en talbehandlare i en radiostation. Ordet förekom ofta förr på 27 MHz riggar. Minsta lilla kompressionsliknande eller LF klippande, eller till och med en extra kraftig förstärkare i mikrofonen kallades för Talk Power. Pratkraft.....

Det låter kraftfullare med talbehandling är vad ordet skall beskriva.

Visst kan man nyttja ordet även idag, och då ger förståss en HF klipper mest talkraft....

Men visst låter det väl lite väl mycket PR radio att nyttja det ordet......



Range Boost (talbehandling)

Samma här, ett ord från 27 MHz riggarnas storhetstid, vad man menar är en krets som förlänger räckvidden. Den kunde bestå av en sorts LF kompressor i modulatorn, som i bästa fall kunde jämna ut modulationsgraden lite, det gav större räckvidd, eller skulle ge sådan. (ordet "range" för en radiostation betyder räckvidd). 



Att skilja på klippning och klippning (talbehandling)

"Det klipper på dig" hör man på repeatern. Man menar att repeaterns mottagares brusspärr öppnar och stänger för den svaga fluttrande insignalen. Det är då fel att använda ordet klipper. En amplitudbegränsare klipper amplituden, och skall då inte förväxlas med att en brusspärr öppnar och stänger. Kanske ett bättre ord är att det "hackar" på din signal.



Förr fanns det HF klippers att sätta mellan mikrofon och rig (talbehandling)

Och då frågar man sig hur HF klipper i LF ledningen funkar???

Den skall ju sitta i sändarens MF. En sådan manick består av en SSB generator, en klipper och ett nytt SSB filter och sist en SSB detektor och ett LP filter. Således gör man av LF signalen från micken en SSB signal, klipper den och sen tillbaka till LF. Det låter väl omständigt, men ger en tillbehörsklåda som ger ljudet av en riktig HF klipper. Dessa tillbehör finns knappast idag då de flesta radiostationer har inbyggd talbehandlare. I praktiken byggs ibland sådana här apparater med enkla SSB filter, ibland keramiska 25 kronors filter, 3- 6 kHz breda. Det blir i alla fall inte äkta SSB klippning vid typiskt SSB bandbredd, det generar intermodulationsdistorsion inom talbandet och en sådan HF klipper kommer i alla fall inte att bli lika bra som en HF klipper i mellanfrekvensen.

Klart att ingen vill betala vad det skulle kosta med två riktiga SSB i en liten låda för talprocessing..... Det kommer att låta på ett helt eget sätt, och kanske det är meningen. Men ofta bättre än en LF klipper.



IC-7000 har sleeptimer

Den stänger av sig själv om tiden gått ut.

Man kan ställa in 30 - 120 minuter. Bra om man går ifrån radion, eller om man har för vana att glömma den på i bilen. Den här funktionen sätter man på efter önskemål givetvis. Är den funktionen på, är det bra att veta detta, och inte tro att det är glappkontakt...........dvs läs manualen och lär dig IC-7000 innan du ringer och klagar på glapp



IC-7000 har HF klipper (talbehandling)

En DSP skapad effekt av en HF klipper ger den en låg distorsion även vid hög klippning.

IC-7000 i FM kan låta lite tunt av det skälet att man inte har den vanliga distorsionen hos en FM sändares LF klipper. Andra riggar som har DSP skapad HF klipper är IC-756PROalla, IC-7400, 7800.



Talet, radiokommunikation och hörselskador (talbehandling)

Hörselskador är ett besvärligt problem, och en hörselskada kan helt ställa allt jag idag skrivit på tvären. Dvs inget av det jag försökt få fram idag stämmer med den hörselskadades åsikter om hur det låter, eller skall låta. Vad gör vi åt det då? En sak är säker, och det är att hörselskador är mer komplicerade än bara frekvensområdet. Men en hörapparat om den så är digital förmår inte att ge oss hörseln tillbaka till det normala. Men en sak är säker, en dålig högtalare är även den att betrakta som en hörselskada i radio anläggningen. Detta kan vi göra något åt. Jag har genom tiderna haft två sådana här nyhetsbrev som handlat om just högtalare och amatörradio.



Nybörjaren och D-Star

Klart att det lockar för nybörjaren att vara med om introduktionen av nya trafiksätt.

SRS finner att det är stort intresse bland nybörjare och köpare av sin första radiostation att kunna vara med på de nya trafiksätten. Är då inte detta positivt då? Att våra nybörjare som det gnälls så mycket på att de inte bygger, att de inte kan något. Att de nu visar stort intresse för amatörradions framtida trafiksätt.



Vad skall vi ha D-STAR till?

Klart att många klubbar har visat intresse, särskilt sådana som sysslar med samband, vid Rally, och andra tävlingar. Men tänk lite nu, vad skall vi ha FM till, vad skall vi ha SSB till, vad har vi Morse till, och alla de andra nya trafiksätten. Helt klart är det så att amatörradion måste gå fram med nya sätt att köra radio. Amatörradion kan ju inte stagnera med FM och SSB. Vi behöver D-STAR för att komma ett steg framåt i hobbyn. Hur skall vi annars kunna imponera på grannen? Amatörradio blir ju häftigare med D-STAR. Med en liten handapparat, IC-E91, kommer man att kunna köra hela världen helt störningsfritt och utan en massa oljud som DTMF. Bara att koppla upp bättre ljud än komradio, bättre ljud än mobiltelefon. Störningsfrihet, längre räckvidd. Helt klart att vi måste ha D-STAR. Utan det tekniksprång som D-STAR kommer att utgöra, skulle amatörradion stagnera.



DC sladden och EMC filtret

Många tycker att EMC filtret på DC sladden är klumpigt, varför satt dom det inte i andra änden? Varför måste det vara så stort?

IC-7000 är typgodkänd för EMC, och därmed CE märkt.

För att åstadkomma detta måste man nedbringa HF strålningen från DC sladden till en godkänd nivå. I de större riggarna finns detta filter invändigt. Har man en kortare DC sladd, exvis det som finns på ICOM nätaggregatet behövs inget EMC filter. Att sätta det i andra änden på DC sladden skulle göra att första delen av DC sladden skulle kunna stråla.

Vid en EMC mätning dumpar man HF effekten i en konstlast utanför mätrummet, då skall all strålning vara under en viss nivå. (obs att det finns inget som heter "helt borta" utan nivån skall vara under en viss nivå). Då krävs ett ganska stort filter, det skall ju samtidigt kunna leverera 20 A likström, och spärra för låga frekvenser som 1,8 MHz. Är DC sladden kort, 50 cm klarar man det hela utan filtret. I verkligheten kommer antennen att stråla mycket mer än DC sladden, trots att den sitter 20 meter uppe i träden utanför radiorummet. Men det tar mätmetoden ingen hänsyn till. Klart att man kunde fuska med detta som andra fabrikat gör, men risken att åka fast för brott mot EMC kraven styr hos en seriös tillverkare. Radioamatören har ansvaret själv, om han gör en egen DC sladd utan filter. Eller om han tar bort filtret. Det ansvaret är inte särskilt tungt när det gäller den här saken. Givetvis kommer detta filter att hjälpa till när du har HF i chassit, dvs om man kör med en antenn som har dålig balans eller symmetri, vi slipper då fenomenet att HF läcker ut i elnätet och stör annan utrustning.



Notch filtren i IC-7000, och om man glömmer det på....(handhavande)

Jag har tidigare skrivit om Notchen i ICOM stationerna. Jag har skrivit att AutoNotch inte funkar i CW, då skulle ju Morsepipen notchas bort. Man vill ju höra toner i Morse.

Däremot funkar ju den manuella Notchen i CW, och man kan utan vidare Notcha bort den Morsestation man lyssnar på.

Jag fick en rapport om att motstationerna inte hördes trots att man själv fick 59, vid Morse trafik på HF. Konstigt fenomen? Dock c:a 200 Hz ifrån hördes signaler, slutledningen var att mottagaren i IC-7000 skulle ligga 200 Hz fel. Konstigt så kan det ju inte bli.

Efter reset av IC-7000 låg den "transivt" igen. Nej det var inte RIT som var på utan efter ett tag kom användaren på att han hade använt den manuella Notchen. Den råkande stå precis på CW mottagarens mittfrekvens, och därför hördes ju inte de svar han fick. Fenomenet skulle knappast inträffa om man körde vanlig trafik, dvs rattade på VFO för att höra om någon svarar. Men vid "kanaltrafik" på Morse i CW läget kan detta hända. Och idag ligger ju många Morsestationer på samma frekvens.

Sammanfattningsvis glöm inte Notchen, ha konroll på din radios funktioner. Dessutom har ju IC-7000 två manuella Notchar som går att ställa i tre olika bandbredder. Notchen är i ICOMs riggar mycket brant, mycket stabil, och nästan oändligt djup. Den är dessutom lätt att ställa in och hörs inte om man har den på. Dvs alla saker som en analog Notch är dålig på har ICOMs digitalt framställda Notch inga problem med. En analog Notch driver, hörs som ett oljud, syns på ratten, är bara c:a 20 - 30 dB djup, och inte särkilt brant. Dock framgår det tydligt på displayen om manuell Notch är påsatt, på IC-7000. Men en av de första saker man blir blind på är ögat. Man ser helt enkelt inte vissa saker som man inte förväntar sig.

Varför inte testa detta, tryck länge på MN knappen och lär dig de manuella Notcharnas funktion, hör hur det blir om du notchar bort en Morse station. Är dens stark hörs bara nyckelknäpparna. Det man har provat och lärt sig sitter kvar i skallens hjärncell.



Kristallmikrofoner (inköpstips)

Har jag skrivit om för ett tag sedan.

Det är emellertid svårt att få tag på sådana och många jagar efter de äldre modellerna som förekommer. Kristallmikrofoner används av de som vill skaffa sig ett ljust, krispigt, metalliskt ljud från sin SSB sändare. Men sådana mikrofoner behöver en impedansomvandling, men det är enkelt, en FET transistor, MPF-102 eller liknande. Ett par motstånd och en konding.

Man bygger den för att matas med riggens fantomatade spänning som vanligen matar elektretmickar. Ett mycket enkelt bygge.

Jag såg att Kjell o Co har två sorters kristallmikrofonelement. De kallar det ena för keramiskt.

Då sådana mickar är på utdöende föreslår jag att ni tar detta som ett tips att skaffa en eller två sådana, vare sig den kommer att ligga i lager, (i junkboxen) eller byggs en mick av.

Den ena de har är rund, den andra som en sockerbit. De är så billiga att man mycket väl kan köpa ett par av varje för framtida experiment. Eller varför inte som en investering, man kan säkert få det dubbla för dem om tio år.....på loppisen i Jordbro år 2018.



Att anpassa en kristallmikrofon (teknik)

Sådana mickar är mycket högOhmiga, det betyder att de lämnar en hög utspänning, men kan inte belastas. Sändarens impedans på mickingången måste vara på minst en MOhm eller mer.

Kopplar man in den direkt kommer dess utspänning att i princip kortslutas. Visst låter det men med mycket låg känslighet. Ljudkvaliteten blir oxo förvrängd. Obs att en kristallmik som belastas fel, inte låter som den är tänkt att låta. Dessutom låter den inte bra med för hög ljudnivå, dvs om du talar nära den och talar högt blir det fel ljud. Med en liten förstärkare, eller en impedansomvandlare blir utnivån mycket hög och man kan tala i den från 5 till 15 cm avstånd. Att använda en mikrofontransformator brukar inte vara så lyckat, det finns visserligen sådana som har 200 Ohm till 100 kOhm, och att vända en sådan baklänges skulle kunna tänkas gå. Men det är ändå för låg impedans, dessutom transformeras spänningen ner allt för mycket. ICOM mikrofoningångar håller en impedans på c:a 1 kOhm, och har fantomatad spänning. Som gjort för att bygga en FET förstärkare. Det kan vara bra att sätta någon form av dämpmaterial framför en kristallmic, den är lite känslig för blåsljud. Ett tjockt tyg, eller minst 5 mm skumplast. Alla kristallmikrofoner, (ja nästan) är rundtagande. Dvs de hör från alla håll, de mäter ju luftens tryckvariationer. Men visst kan det ändå blir lite olika ljud beroende på vilken sida man talar, särskilt om man talar nära micken.



Så här bygger du en impedansföljare, eller förförstärkare till din kristallmikrofon (teknik)

Nu skall vi se om det går att "skriva" ett kopplingsschema. Vi tar en vanlig FET transistor, exvis en MPF-102 som finns i min junkbox. Det finns flera BF typer som går bra oxo.

En FET har till skillnad mot oss människor tre ben, Drain Source och Gate. De måste du identifiera på din FET. Koppla D, (Drain) till stift ett på mikingången på radions sjupoliga kontakt. Sätt en 1000 pF konding mellan Drain och jord på bygget, jord kopplas sen till stift 7 (skärm) på mikrofonkontakten. En HF avkoppling. Source på FET kopplar du till jord via 2,2 kOhm, den bestämmer transistorns ström och arbetspunkt. Så har vi Gate, den måste till jord för att det skall bli en negativ Bias, vi jordar den med ett 1 MOhms motstånd.

Negativ Bias???  Det finns ju ingen negativ spänning här??? Frågar sig någon.

Tänk lite, vi har ju höjt upp Sourcen med 2,2 kOhm, så Source får en positiv potential, därmed blir ju den jordade Gaten negativ. En Mega Ohm är att betrakta som ett mycket litet motstånd för den högOhmiga Gaten. En Mega Ohm är lagom för våran kristallmikrofon, men det går bra med 4,7 Mega Ohm oxo, ifall din kristallmik är så högOhmig. Sen är det bara att koppla in kristallmicken till Gaten, mickens jord till jord på kopplingen. Någon kopplingskondensator behövs inte då kristallmicken inte leder likström. Men har du en kristallmik eller en annan högOhmig mikrofon som har resistans kan det behövas 0,01 till 0,1 uF i serie med mik till Gate.

Nu är det dags att provlyssna. Blir det lite klen förstärkning, kan du avkoppla 2,2 kOhms motståndet med en konding. Dvs parallellt med 2,2 kOhm från Source till jord sätter du en konding. 0,1 till 10 mikroFarad. Mindre konding ger lägre förstärkning i basregistret. Plus på kondingen till Source.

Blir det brum?

Misströsta ej, det brukar bli bättre när allt blir inbyggt i ett mikrofonhölje, använd korta ledningar från mikrofon till förstärkare, eller bygg den direkt på mikrofonkapseln..



Optimera din lilla förstärkare (mer teknik)

Du kanske behöver mer förstärkning, eller så låter den inte riktigt bra.

Du måste kanske justera Bias och transistorns ström.

Så då är det bara att ta fram datablad på den använda transistorn, eller prova en annan typ.

I databladen finner du all matematik för att beräkna DC parametrarna för den aktuella transistorn.

Svårt? Ja nog är det....du behöver en räknedosa med många knappar.


Ett annat sätt för den mer praktiska byggaren, sätt en trimpot istället för 2,2 kOhms motståndet. Ta en på 5 eller 10 kOhm. Prova med att justera trimmern medan du lyssnar på ljudet, blir du nöjd vid en viss inställning av potten. Då är det bara att mäta upp trimmern och ersätta med ett fast motstånd. Du har nu fintrimmat den enkla kretsen. Utan att kunna tolka data på transistorn. Att göra detta med en mer komplicerad krets går oxo, exvis på en koppling med en vanlig transistor, du kan behöva två pottar och trimma tills den låter som du vill. Får du för hög förstärkning med kondingen över 2,2 kOhm, och för lite utan den kondingen, sätt då ett motstånd i serie med kondingen....prova även det med en trimpot.

Vill du ha mer diskant sätt då en liten konding, (1000 pF till 10 nF) direkt från Source till jord parallellt över 2,2 kOhm och konding med motstånd. Som du nu förstår är det viktigt att skilja på likströmmen och växelströmmen i en sådan här koppling.



Liknar inte det här vad vi finner i en Elektretmikrofon?

Jo precis, du har förstått det hela.

Elektret mikrofonen är oxo den mycket högOhmig, och behöver en sådan här förstärkare, den är inbyggd i den lilla elektretkapseln, och man visar den ibland som schema på databladen till eleketretmikarna. En stor skillnad är att elektretmickarna har en mer rak frekvenskurva, den är ofta mycket rak och dessa mickar är ofta en HiFi mic. Skälet att använda en kristallmik är dess ljusa metalliska och krispiga ljudkvalitet.



Har du en högOhmig dynamisk mikrofon? (teknik)

Då kan du förstås bygga den här förstärkaren, men det finns en enklare metod, pilla bort transformatorn. Man kan säga att det inte existerar högOhmiga dynamiska mikrofoner, det skulle kräva att de vore lindade med otroligt tunn tråd och många tusen varv. För att få den lågOhmig, 20 - 600 Ohm blir det ändå många varv tunn tråd. Vikten på spolen som skall svänga med membranet skulle bli för hög om man lindade den till högOhmig. Därför kan du alltid räkna med att det finns en transformator i en sådan mikrofon. I vissa fall kan man med en omkopplare, eller genom att vända kontakten välja hög eller låg impedans.

Att köra en högOhmig dynamisk mick mot en lågOhmig ingång, gör att du förlorar både nivå och ljudkvalitet. Plocka då bort trafon.



Det finns mikrofoner med ett varv på talspolen (teknik)

Dynamiska mikrofoner med ett enda varv på talspolen. Jag skrev ju att det blir många varv med mycket tunn tråd för att göra en talspole och få en impedans på 200 Ohm. Beyer gjorde förr en sk bandmikrofon, som var populär inom musik och sång. Den hade ett bandformat membran som var uppspänt i ett starkt magnetfält. Membranet motsvarade då ett varv som spole, och när detta rörde sig av ljudvibrationerna generade det en svag spänning. Givetvis blev en sådan mikrofon extremt lågOhmig, runt 0,1 Ohm är typiskt, men den innehåller en transformator, som transformerar upp spänningen, och vi får en impedans på c:a 200 eller 600 Ohm. Den trafon har ju ett varv på primärlindningen direkt kopplat från membranet, lindat med 2 mm koppartråd! Finessen med en sådan mik är att membranet blir mycket lätt, och kan därmed följa med i ljudet och återge mycket höga frekvenser. Dessutom funkar membranet som en dipol och man får en tydlig åttaformad riktverkan.  Membranet, och således spolen på ett varv, i en sådan mik är c:a 2-3 mm brett och 20 mm långt.

Jodå det finns högtalare med samma princip.

Nackdelen är att det behövs en mycket stark magnet som blir tung, och en ganska speciell transformator, och allt blir stötkänsligt, konstruktionen blir dyr.



Hur vet man, eller mäter mikrofonens impedans? (teknik)

Hur mäter man dess impedans, växelströmsmotstånd? Med en Ohm meter får vi ju veta resistansen, såvida det inte är en kristallmik. Då visar Ohmetern oändlig resistans. Visar den några Mega Ohm kan den vara fuktskdad.

Ohmetern visar nästan impedansen, felet mellan resistans och impedans är större ju högOmigare micken är. Frekvensen vi mäter impedansen med har oxo betydelse. Visar Ohmmetern exvis 377 Ohm bör din mick vara lågOhmig och ha impedansen runt 600 Ohm. Mäter du 150 Ohm är det nog en 200 Ohms mikrofon. Men visar det 10 kOhm ja då är det en högOhmig mik som kanske ligger i 50 kOhm området. För att mäta den verkliga impedansen krävs att du mäter med växelström, 1 kHz från en tongenerator. Ös på med max nivå från tongeneratorn, sätt ett motstånd i serie mot micken du skall mäta på. Du hör tonen i mikrofonen. Mät spänningen före och efter motståndet med en Voltmeter för AC. Dvs spänningen ut från tongeneratorn och spänningen på micken. Ändra motståndet så att du får halva spänningen på micken. När det är så, är motståndsvärdet samma som impedansen i mikrofonen. Motståndet kan vara en potentiometer. Har du en 200 Ohms mick blir då motståndet c:a 200 Ohm. Mäter du på en högtalare så skall du ha ett 4 eller 8 Ohms motstånd. Man måste mäta fram och tillbaka hela tiden, eftersom tongeneratorn har ett inre motstånd. Som gör att dess utspänning oxo ändrar sig allteftersom du varierar motståndet. Nu kan du roa dig med att mäta mikrofonen, eller högtalarens resonanser, det går ju lika bra att mäta en högtalares impedans, men skall du mäta resonanser bör du ha ett större motstånd, exvis 1 kOhm, vrid olika tonfrekvens och lägg märket till spänningen över mikrofonen, eller högtalaren, när den plötsligt stiger har du en resonans. Du kan testa genom att försiktigt lägga ett finger på membranet och se om resonansen dör ut. Vissa resonanser i mikrofoner kan man dämpa ut genom att fylla på med dämpmaterial i mikrofonhöljet. Andra kan du skapa genom hålrum etc.


Observera nu att du faktiskt kan mäta impedansen på en kristallmikrofon med den här metoden. Det som krävs är att din Voltmeter för AC är tillräckligt känslig, och att den har ett högt inre motstånd. Har du en Voltmeter med 10 MOhm så får du ett skapligt bra mätvärde.


Om det finns en seriekondensator i din mikrofon, med avsikt att spärra för den fantommatade likspänningen, kommer inte en Ohm meter att visa resistans, men med impedansmätningen får du ett resultat.



Visste du att kristallmikrofonen går som högtalare oxo (klurigheter)

Lägger du på en LF spänning, från högtalarutgången på riggen pratar kristallmikrofonen. Svagt kanske men ändå. Är du nu lite klurig kan du använda en PTT knapp med omkoppling, vid mottagning lägger du micken till stift 8 på den 8 poliga mikrofonkontakten, då blir den en monofon, och håller du micken mot örat får du ljud. Även en dynamisk mikrofon är en liten högtalare. Dock i det fallet måste du tänka på att spolen i en sådan tål mycket låg effekt och du kan bränna den med för starkt ljud. Kristallmicken är ju så högOhmig att det knappast kan bli någon betydande effekt i den, om den matas med högtalarnivå.

Är vi nu ännu klurigare, inser vi nu att de små Pietzo högtalare som finns, för diskanen i Hi Fi Stereo system, ju faktiskt är kristallsystem. Varför inte prova en sådan som mikrofon? Det finns små som liknar små horn, andra små som kristallmickar. I äldre bilhögtalare finns Pietzo högtalare som sitter koaxialt monterade, slakta ur dem och testa. Således, kristall, keramiska, eller Pietzo system är mycket närbesläktade saker. Jag nämnde att en del små diskanthögtalare har ett horn. En tratt framför kristallelementet. En sådan tratt, är en akustisk transformator, den anpassar den akustiska impedansen hos membranet till luftens specifika impedans. Det gör att det låter mer, starkare av den lilla diskanthögtalaren. Och tänker vi nu efter lite...... Så visst har vi en liten tratt på vardera sidan av skallen, ett exponintalhorn som anpassar luftens impedans till trumhinnans impedans, vi hör bättre med en rätt utformad tratt.  Jo visst kan det hända att horn har resonanser, i det här fallet förhoppningsvis så högt upp i diskanten att vi inte hör det. Omvänt anpassar hornet ljudet när den går som mikrofon. Hornet bidrar inte till någon direkt riktverkan.

Obs att ljudet, som mik, från en sådan högtalare kan bli ganska extremt, men värt att testa.

De som sysslat med Stereo HiFi vet att det finns bas horn, bashögtalare försedda med en akustisk transformator, stor som ett hus, men en BAS som får en jordbävning att verka klen.



IC-7700 nu på vår webb (SRS)

Kolla här: http://ham.srsab.se/index.htm

Här finns nu pris och mer fakta om den häftiga radiostationen.



Lyser strömbrytaren rött på din IC-756PROIII? (handhavande)

I så fall är timern på. Det gör att den med klockan kan slå av sig, eller slå på sig beroende på vilka tider som är satta. Trycker du ett kort tryck på strömbrytaren kommer den att lysa rött, eller slå av det röda lyset. Med normal drift är att den inte skall lysa. Har man missuppfattat detta kommer timern att spela dig spratt som att slå av och på radion, och kanske väcka dig mitt i natten. Strömbrytaren skall normalt manövreras med långt tryck, 2 sekunder.

Jodå detta står att läsa om i manualen.



Energi för radioamatörer, (SI, internationell standard)

En rubrik jag hade lite om för ett tag sedan. Har då detta med amatörradio att göra?

Internationell standard är viktigt att som radioamatör kunna lite om. Dels vill vi ju dela med oss av exvis ritningar, vi måste oxo förstå vad andra skriver, kanske i andra länder. Tekniken är idag så avancerad och innehåller så mycket att vi måste ha ett gemensamt språk. SI är en del av språket.

Energi då? Jo visst händer det väl att vi anses förbruka mycket energi då alla våra radiogrejer står och lyser hela kvällar och dagar. Det är då praktiskt att kunna göra jämförelser och beräkna energikostnader. Energi är produkten av effekt och tid. Det står ett ggr tecken mellan Watt och timme, i Wh eller kWh. (h betyder timme).

Idag gäller den SI enhet för energi, som heter Joule. Denna definieras som den energi som behövs för att lyfta en massa på 102 gram 1 meter rakt upp, Detta är en Newtonmeter. En joule motsvarar den energi som krävs för att värma ett gram vatten 0,25 grader C.

Lite enklare är det att se en Joule som en elektrisk energi, där den då är en Wattsekund.

Man mäter elektrisk energi i Wattimmar, (Wh). Då är 3600 joule en Wh.

Men vanligen mäter vi ju elektrisk energi i kWh, kilo Watt timmar. Alla multiplar av Ws är oxo SI enheter och därmed internationell standard.

Så i tabellform då:

1 Joule = 1 Ws

3600 Joule = 1 Wh

3600 000 Joule = 1000 Wh = 1 kWh


Låt oss värma upp vatten till en skön dusch, hur mycket vatten går det åt tro? Vi kör med 10 liter så är det lätt att multiplicera sen.

10 liter vatten, och det är 7 grader när det kommer i vattenledningen, vi skall värma upp det till 40 grader. Således skall vattnet värmas 33 grader.

För att värma 1 gram vatten går det då åt 33 x 4 = 132 Joule = 132 Ws.

På varje liter, eller kg, går det då 1000 gram vatten, så vi har 10 000 gram vatten (10 liter) att värma.

Vi får då 10 000 x 132 Ws = 1320 000 Ws, (dela med 1000 för kWatt, sen med 60 s och sen 60 min för att få timme) vilket då blir 0,366 kWh.

För en hink duschvatten betalar vi 0,36 kWtimmar, inte så dyrt väl.

Men duschar vi upp 50 liter blir det då 1,83 kWh, och duschen kostar c:a 1,5 kronor.

Nu gäller då att mäta hur mycket vatten man förbrukar till en dusch, mät tiden det tar att fylla en tioliters hink med duschen, mät sedan hur länge du står och njuter av det varma vattnet..

Börjar vi tala om långduschande tonåringar, 30 minuter, så inser vi att det blir dyrt, särskilt om detta upprepar sig flera ggr per dag.

Nu kan vi jämföra med en radiostation, vi har vår IC-756PROIII påslagen i 8 timmar per kväll. Den drar runt 30 Watt från 12 Voltskällan, nätagget har en verkningsgrad på uppskattningsvis 50 %. Och vi kan då runda av till 100 Watt från 230 Volts nätet, då kör vi oxo en VHF station, och sänder lite. 100 Watt i 8 timmar blir 0,8 kWh, dvs under en krona per kväll. Så vi kan jämföra en dusch varje dag med vad det kostar att ha på radiostationerna under en kväll.

Givetvis finns det stora toleranser i dessa beräkningar. En del av energin för att värma dusch vattnet går ju rätt genom varmvattenberedaren och ut genom dess  isolation, eller ut genom skorstenen. Duschvattnet spolar vi bara ut i avloppet. Se bara till att radion inte går ut med badvattnet.

Nu på vintern går den energi vi bränner av i radiostationen till att värma upp rummet. På sommaren behövs den värmen inte.

Har vi en värmepump blir det dock upp till fyra gånger så mycket värme av den energi som den drar i sig.......

Nu kan vi beräkna hur många joule det är i ett morsetecken som bara försvinner ut i antennen.

100 Watt lämnar sändaren, ett medeltecken vid Morse är c:a en sekund och vi har skickat iväg en energimängd av 100 Joule bara genom att trycka ner nyckeln och sända da da di dah.


Nu är det då upp till var och en att räkna ut hur mycket vi spar på att stänga av radiostationen under de tider vi inte sitter vid radion varje kväll. Under ett år kan vi nog tala om några hundralappar.


Idag är till och med en säck med bränslepellets märkt med energi i joule eller kWh.



Vem mäter radiostationens energiförbrukning i kalorier? (SI)

Ingen, men varför envisas matfabrikanterna med kalori som mått på matens energiinnehåll, och inte den SI enhet som vi talat om Joule.

Faktum är att vissa matfabrikaten ändå har Joule på lappen.



11,6 mikroHz (SI internationell standard)

mikroHz, ja det är en lite lägre frekvens än våra kHz och MHz. Men även mikroHz är en SI enhet. All multiplar som exempelvis milli, Mega, kilo, ingår i SI systemet. Obs att mikro normalt skriv med mikroteckenet, dvs µHz.

Men vad är då 11,6 µHz? Jo det är jordens rotation kring sin axel. Dvs vårt klot snurrar med 11,6 µHz.

Vid den seismologiska stationen utanför Hagfors mäter man frekvensen och amplituden på jordens rörelser, med frekvenser ner till milliHz, (en svängning, tar 1000 s).

Seismologi är bland annat skakningar efter jordskalv och explosioner, och amplituden kan i visa fall vara 10 mm!!

Tänk nu på att det är viktigt att skriva m för milli och M för Mega när ni skriver exvis MHz. Det finns mHz (milli Hertz), men det är knappast det man menar om man råkar skriva fel. Vi hamnar en faktor 1000 000 000 (tusen miljoner) fel om vi missar stort M i MHz. Detta är SI.

Ett sätt att försöka förstå varandra välden över, när vi för oss med tekniskt språk. Jo meter skrivs oxo m, och mm blir då millimeter.

Att som vissa gör, skriva millimeter med M/M är åt helvete....



Notch djupet på IC-756PROIII är 70 dB (IC-756PROIII förträfflighet)

Är hela 70 dB !  Jämför vi med forna tiders analoga notchfilter hade vi siffror på 20 - 30 dB.

Förr var en Notch en kristall i mellanfrekvensen som med vridkonding kunde fås att bli ett bakvänt filter, dvs en Notch, en urgröpning i passbandet.

Det var svårt att få större djup än 20 - 30 dB, dessutom kunde notchfrekvensen driva, med oxid på notchreglaget blev en analog notch nästan omöjlig att använda.

I en IC-756PROIII skapas Notchen av DSP, som utgör apparatens mellanfrekvens. Funktionen blir som om den vore en mellanfrekvens-Notch. Reglaget för Notch i IC-756PROIII är inte en vridkonding, inte en potentiometer utan en encoder. Men resultatet är inte att förväxla med en analog notch. Den kan inte bli dålig ens efter 20 år, och medger lika noggrann inställning trots att åren går och oxid sätter in sin kraft.

IC-756PROIII har även en AutoNotch som med ett knapptryck tar bort en eller flera ilsket tjutande bärvågor. Manuell eller automatisk notch kan i vissa fall vara en form av signalbehandling, eller ljudförändrare, man provar med notcharna och hör hur man i vissa fall kan locka fram en bättre läsbarhet, även om det inte finns interferenstoner att ta bort.



IC-R9500 specifikationer på viktiga egenskaper

Således har den en Ip3 +40 dBm och 110 dB Dynamik vilket är mycket fina värden.

Det viktiga och unika är att dessa spec gäller även VHF och UHF.

Vi har en VHF och UHF mottagare med data som bara de allra bästa HF mottagarna normalt har.

Över 2 GHz gäller något måttligare värden, med IP3 +2dB



Håll ögat öppet efter kavitetsfilter (bygga repeater)

Tänk på, att det kan komma att skrotas en del basstationer och repeatrar på 68 - 88 MHz, och 79 MHz, då Polisradion, brand, ambulans, kommunradio näten skrotas och ersätts av TETRA, digital komradio. Dvs jag gissar att det kan bli sådana filter över både här och där. Obs att detta bara är en fundering från min sida, och den som har konakter, vet var containrarna står, och som är intresserade av att ta över sådan skrot, har chans att fixa kaviteter som kan användas som grund för att bygga en duplexer för 145 MHz repeater. Kaviteter för 79 MHz är ju för långa, men det är lätt att kapa dem, och i vissa fall räcker en sådan till två på 145 MHz, vill man inte kapa ytterröret kan man nöja sig med inneröret och stämma av det på 145 MHz. Ta det här som ett tips om du har med repeater byggen att göra eller tror dig ha. Att ha en kavitet som förselektion hemma är en bra grej för den som kör "seriöst" på låg delen.

Obs att jag har en fil inskannad med ritningar på en duplexer med sådana filter, mejla om du vill ha ritningarna.



Det yttre på IC-R9500

Har fått nya färger, blek ljusblå, och grå. Nästan likt Rhode &Swartz.

Lådan har utstickande mjuka skydd bakåt så att kontakter och sladdar bakåt skyddas effektivt.

Rackhandtag, och gummifötter runt om. Bärhandtag på sidan.

Storleken 424 x 149 x 340 mm är lite mindre på djupet jämfört med IC-7800.

Vikten är imponerade 18 kg.



Bygg upp en junkbox (min lilla verkstad, och jag)

Visst låter det enkelt när jag säger att du tar ett motstånd, på si och så, för att mäta impedansen på en mick. Ta en FET transistor och bygg en förstärkare... Men många har ju inte en massa motstånd liggande, eller FETar. Inte ens lite kopplingstråd. Då går det ju inte...

Och visst är vi olika, en del samlar all möjlig skrot i askar och lådor, andra låter en hel bilradio gå i containern. Datorn som skall slängas, printern som är uttjänt, och visst slänger dom en massa bildskärmar på jobbet. Nog låg det en massa sladdar, kodlås, nån gammal räknedosa i soptunnan på jobbet. Dessa prylar är guld värda för att bygga upp en junkbox.

Vad betyder då junkbox? Junk är ju ett Amerikansk ord, uttals "djank", att box betyder låda är väl känt, ord för sopor skräp eller skrot, där det ligger i tunnan. Datorn innehåller massor av ferritmaterial, toroider, plocka ur dem och bygg baluner eller HF spärrar. Sladdarna till en dator innehåller massor av fina kopplinstrådar i olika färger, slakta dem och ta hand om dem. På sladdarna finns ofta EMC filter, en plastklump, detta är ett ferrit rör som är mycket brukbart inom radio. På kretskorten finner du en massa IC och transistorer, svårt att veta vilka typer, men det är lätt att känna igen spänningstabbar, 7805, 78012, 7905 etc. de är bra. Kondingar löder man bort. Liksom motstånd. Skaffa små fina askar och sortera upp delarna. För grov skrotning av kretskort tar du fram den där värmepistolen du har liggande, Black&Decker heter den kanske, värm länge och sakta tills tennet smälter och skaka loss komponenterna oskadade och fina. Gamla stora mobiltelefoner, innehåller kristaller, filter, koaxialkontakter, transistorradioapparater brukar det ligga gott om i bingen, de innehåller, om de är lite äldre, en bra ferritstav, bra lättanvända transistorer, en högtalare som går att bygga in i en fin låda.  Men i slutet måste man ändå köpa delar, ELFA har ju alla komponenter, man köper då inte bara en, utan hellre fem av varje komponent så att man på det sätter långsiktigt bygger upp sin verkstad. I en gammal printer finner vi tråd, kontakter, ferriter igen, små motorer, kugghjul, och inte att förglömma i alla de här skrotade sakerna, finner vi mycket bra saker för 230 Volt sidan, sladduttag för 230 Volt sladden, CE märkta nätströmbrytare, säkringshållare, vi kan oxo lära oss en del om elsäkerhet genom att se hur de har byggt primärdelarna. Så nog är det ganska lätt att bygga upp en skaplig Junkbox även för den som inget har just nu. Man kan hitta små fina kylflänsar, vilka är perfekta för småstabbar.



Har det vänt nu? (solfläckscykeln)

Kolla http://www.dxlc.com/solar/

Här ser man att efter hela hösten och flera månadslånga perioder utan en enda solfläck, (synliga sådana) har det dragit iväg uppåt rätt rejält. Givetvis kan det bli bakslag, men kolla in den här sajten då och då för att försöka följa nästa solfläckscykels uppgång. Man talar om att den nya perioden skulle börja i Mars 2008, det finns oxo andra förutsägelser. Givetvis är det en vändning som är lite diffus, det är ju inte som att slå på en knapp. Solen har sitt eget liv.



Lite om 137 kHz vårt lägsta amatörband

Ni mins väl att vi har bandet 135.7 - 137.8 kHz där får vi köra en hel Watt ERP. Ett perfekt helgprojekt, bygg en avstämningsenhet och försök höra något på det här bandet.

Det är dock svårt att bygga en antenn med någon verkningsgrad, och det kan behövas åtskilliga hundra Watt för att få en Watt, ut i etern. Att försöka med en Dipol eller långvajer är dömt att misslyckas. Nej en vertikal måsta vi har, gärna 15 - 20 meter med en rejäl topplast. Vår dipol för 1,8 eller 3,7 MHz är ju en sådan, en tråd rätt upp i luften med en topphatt. I vissa fall har vi 15 till 20 meter matarledning rätt upp med en 80+ meter lång topphatt. Kortslut matarledningen och mata den som en långvajer. Vi får en sk T-antenn.

Med de mått jag har i exemplet kommer denna att stämma rät bra på mellanvåg, vid c:a 1,5 MHz, kolla en station där, 1440, eller 1494, och se om det inte blir en enorm signalstyrka jämfört med antennen som dipol. Blir det så har du kommit ett steg på vägen.

Kolla lite på långvåg, det finns rundradiostationer där, exvis 252 kHz. Med T antenn skall den kunna bli S9plus massor av bananer. Här är några exempel: på 135.7 finns en svag RTTY station, från S2 - S9+10 hos mig, under dygnets timmar.

252 kHz radio Atlantic AM, 330, 341 kHz radiofyrar vid Karlstad flygplats, AM tonmodulerad Morse, "SKS", "NKS".

Aktivitescentrum på amatörbandet tycks ligga vid 136.5kHz.

Nu gäller det att anpassa din T antenn för den här extremt låga frekvensen, men först måste vi inse att utan Morsekunskaper göre vi oss ej besvär på det här bandet. 135,7 - 137,8 kHz är ett så litet band att bara Morse och viss annan fjärrskrift får plats. Efter att ha byggt en stor spole, som anpassning har jag upplevt hur man kan vinna över 40 dB i mottagning. Nu kommer krav på mottagaren, ett smal CW filter är ett måste, 250, 350 eller möjligen ett 500 Hz filter duger.

De flesta amatörradiostationer som exvis IC-706all, är många gånger för dåliga på 137 kHz för det här bandet. Den är ju knappast optimerad för långvåg. Men med rätt avstämningsenhet får vi en förselektion som nästan liknar ett riktig filter i bandbredd. Och det borde gå bra med de allra flesta stationer. Min gamla IC-751A går utmärkt. Den stora spolen är ett utmärkt yttertak, roofingfilter.

Att beräkna och bygga en avstämningsenhet är inte så svårt, men du har stor nytta av ett program, som finns att ladda hem gratis. Återigen till G4FGQ hemsida, numera minnesida.   http://zerobeat.net/G4FGQ/page3.html#S301"

Ladda hem programmet TANT136. Här kan du då lägga in måtten på din T antenn, och bestämma hur stor spole du vill satsa på. Detta bestäms ju av vad du har för material. En stor spole som duger om du i framtiden vill försöka dig på att sända kan man linda på en plasthink eller hellre en rejäl papperskorg, så lite konisk som möjligt. Du behöver minst ett 100 m paket med FK 0,75 till 1,5. En måttlig spole som ger dig alla möjligheter att lyssna lindar man på ett papprör från en matta, eller ett avloppsrör av plast, diameter 100 - 200 mm och runt 200 mm långt. Då behöver du smalare tråd, kanske 0,75 FK, eller lacktråd 0,5 - 1 mm. Kom ihåg när du labbar med programmet, att punk är decimal, i SM använder vi ju komma. Kommatecknet kan i vissa fall betyda åtskillnad. Att trimma en sådan spole gör man med olika uttag och en omkopplare. Man kan lyxa till sig och göra en variometer, dvs en vridbar spole invändigt.

Du skall i alla fall uppleva en enorm skillnad i signalstyrkor på stationer i långvågsbandet. Spolen kan trimmas för max brus inom amatörbandet, när du känner att du ligger rätt.

Sen är det bara att tålmodigt lyssna. Kvällstid kl 22 är nog rätt bra tid att satsa på.

Har du otur finns så mycket störningar och brus att det omöjliggör användandet av detta band.

Sammanfattningsvis, krävs en vertikal antenn, en bra jord, (hur nu det går till), en avstämningsenhet som ger erforderlig förselektion och anpassning, smalt CW filter. Det skall gå att få mätaren ut på BC stationer på långvåg (S 9 plus 60 dB), vidare krävs någorlunda störningsfritt QTH. Först då finns en chans att höra en radioamatör i Norra EU. Själv har jag hört SM6, OH, OZ, G, DL och till och med Italienare på 136 kHz.

DL3LP har lite matnyttigt i ämnet på sin hemsida: http://www.qsl.net/df3lp/projects/index.html



Bygge en vertikal COBRA antenn (antenner)

Ett kul projekt för lediga dagar mellan jul och nyår.

Eller varför inte bygga antenn på själva helgdagen, den är ju lång och tråkig ändå.

En COBRA antenn består av en koaxialkabel, den skalar du en kvarts väglängd, för 21 MHz blir det då en innerledare på 3,5 meter, 24,9 MHz 3 meter, 28,5 MHz 2,5 meter. Givetvis trimmas längden.

Längst ut på mittledaren sätter du en isolator, en plastbit där du kan knyta i ett snöre.

En kvartsvåg ner på koaxen, dvs lika långt som den skalade delen, sätter du en HF spärr, en strömbalun eller vad du vill kalla den. Linda helt enkelt koaxen på en ferrit, exvis 3 varv på en 35 mm toroid. Sen gäller fri längd på koaxen in till radion. Antennen hänger du vertikalt i snöret, lämpligen i ett träd.

Ja,  -  de flesta inser nu att detta fantasinamn är en helt vanlig koaxialdipol. Jag läste i en antennbok, som heter "Simple, low cost WIRE ANTENNS for radio amateurs". Dvs enkla billiga trådantenner..

Och visst blir det en enkel och billig antenn, men att kalla antenner för fantasinamn är ju vad jag tycker lite speciellt. Varför inte kalla dem vad de heter....



Invisible antennas, "The Patriotic Flagpole antenna" (antenner)

Låter väl spännande, jag tar inspiration från samma bok.

Men vad är en Patriotic Flagpole, jo man utgår från en sådan där flagga som folk har på fönsterblecket altanen etc, vi ser dem ofta på stugor i gränslandet, där våra vänner från vårt västra grannland köpt sig sin drömkåk. Röd Vit Blå. Invisible betyder att antennen inte syns för de som inte har med saken att göra, dvs grannar och hyresvärdar.

Antennen består av en sådan flaggstång snett lutande från husväggen för att få lite längd kör man med en lite längre pinne än de man köper på Järnia. Kanske det går att sätta sin lilla flagga på en 3 - 5 meter långs stång. Visst måste det sitta en flagga i oxo, annars kan grannskapet fatta misstankar. Längs pinnen drar man en tråd som fortsätter in till avstämningsenheten. Jord åstadkommes med en tråd hängande ner på väggen under flaggstången. Flaggstången kan mycket väl vara ett teleskopiskt metspö, som då "blir längre" när det mörknat, och man vill köra radio. Obs att en liten flagga måste finnas.



Osynlig antenn för de låga banden då? 1,9 eller 3,7 MHz (antenner)

Det blir klurigare, en sådan antenn måste ju vara ganska lång.

Jag har i de här breven tagit upp antenner med förlängningspolar, (eller är de förkortningspolar)? Jag tänker på en antenn som jag själv körde med i 1,8 MHz bandets begynnelse. Då gällde ju att fort få upp längden. Antennen blev en tunn tråd fasthäftad på ett trästaket, staketet är 60 meter och på övre längsgående bräda, dvs c:a 70 cm över marken blev det då 2 x 30 meter dipol. I mitten gick jag på med 300 TV badkabel, vilken grävdes ner och drogs in i ett källarfönster. En antenn som knappast har något av vad som krävs för att kunna fungera.

Trots allt gick det att köra radio, och antennen syntes inte. På den tiden fick vi bara köra Morse på 1830-1845 kHz, sedermera har bandet utökats både i frekvens och trafiksätt.

Med Morsenyckeln kunde jag klara större delen av EUropa med måttliga signalstyrkor. Bättre än inget. Man kan då undra vad som kunde göras bättre med denna antenn, en sak att förbättra är väl den nergrävda stegen, kanske man kunde lägga ner ett plaströr att dra den i. Eller para ihop två koaxar till en skärmad balanserad bandkabel. Ta då två 100 Ohms koaxar. Det bästa vore ändå att ha avstämningen vid mittpunkten, dvs i en lien låda på staketet och sedan koax in. Att få ut tunna långa trådar till låga frekvenser finns det säkert mer möjligheter till. Trådarna kan vara smala och sitta över älghornshöjd. Dvs osynliga för de som inte vet.



Varför satsa på de låga amatörbanden då?

1810 - 1850 och 1930 -2000 kHz, är det nåt det?

Man kan nog säga att alla våra frekvensområden bör vara av intresse för den experimenterande radioamatören. Nog bör vi ta vara på det otroliga privilegium att få nyttja så stora frekvensområden. När condsen är normala kan man i timtal sitta och köra trevliga QSO med trevliga motstationer. Gör upp med kompisarna, gör det till en utmaning att komma igång på dessa lågfrekventa band. Det finns massor av utrymme på nästan helt oanvända frekvenser. Med 59 där femman verkligen betyder läsbarhet fem.

Nog kunde man vända på rubrikens resonemang och fråga sig om man inte skall satsa på de höga banden istället, låga delen på 144 MHz eller 432 MHz. Jo samma sak gäller. Men visst är det lite tråkigt på "låga delen" nu i solfläcksminimat. Det blir bättre sen.

En stor skillnad är att man på 3600-3800 kHz på lördagar och söndagar kör sin ring QSO på förmiddagar, det är trevligt, men på de här låga banden kör du detta lika bra hela kvällarna utan tillstymmelse till QRM.

Nackdelen är, ja det finns nackdelar, att antennen blir väldigt lång. 2 x 40 meter c:a. Många har inte plats för en så långs sak. Varför inte linda spolar då? Jag har i de här breven många gånger beskrivit förslag på spolar som gör en antenn för 1950 kHz hanterlig. Eller mejla helt enkelt och ge mig de mått du har plats till så skall jag beräkna lämpliga spolar. Du kan även få mitt program, ellers.exe om du vill prova själv.

Har du en vanlig dipol på 2 x 20 meter, eller en FD4, Windom, så varför inte lyssna på kvällarna en vecka och hör hur det går till.

Sen när solfläckarna går till igen, ja då gäller högre frekvenser. DX, utlandssvenskar, surströmmingsnätet, köttbullsgruppen och allt vad det heter.




Men gör dig en dubbelZepp då

Med en dubbel Zepp på den längd du får plats med har du stora chanser att gå ut bra på de lägsta av våra amatörband. Låt oss säga att du får upp 2 x 20, kanske 2 x30 eller i bästa fall 2 x 40 meter. Med en avstämmare med symmetrisk utgång kan du då få god effekt trots att antennen är lite kort. Det fina är att den går att stämma av på frekvenser upp till 50 MHz.

470 Ohms bandkabel finns att köpa på SRS. Kan du få tag på 300 Ohms TV bandkabel går det oxo. Men det är bra om den är lite större. Bygg en stege själv är ett kul projekt som faktiskt går att göra utomhus även nu på vintern. Den "osynliga" staketantenn jag beskrev ovan är ju en sorts DubbelZepp.



En snabbis för 1810 - 2000 kHz med spolar (antenner)

Ett tips för den som vill linda spolar nu i mellandagarna. Gör du det kan du bygga en dipol för de låga banden som får plats. Jag har beräknat en spole som du kan använda till två antenner, av olika längd. Att man klarar sig med en sorts spole beror på att platsen utmed antennen där spolen placerar har stor verkan på hur långa totalmått antennen får. Det ger givetvis stora möjligheter att själv placera spolen och bygga andra mått. Se detta som några exempel och du måste förstås trimma lite på längderna. Mer trimning på den korta modellen. Börja med att tillverka två spolar på 110 µHenry. Du använder 50 mm plaströr, elektriker rör, köper du en längd på 3 meter så har du till många antennexperiment. Dessa rör finns på vanliga varuhus. Kapa två bitar på 400 mm, ja det blir ganska stora spolar. Tråden jag använder är 1,5 mm2 FK eller RK, dvs sådan tråd man drar i väggarna till vägguttagen i huset. Köp en 100 meters rulle, så har du. Denna tråd är c:a 1,5 mm tjock och har ett plasthölje som är 3 mm. När man då lindar en spole med tråden kommer vi automatiskt att få ett mellanrum, mellan varven som är lika långt som trådtjockleken. Linda 120 varv, och du kommer att få en bit kvar av röret i varje ända, där man kan borra hål för upphängning. Linda hårt och tätt. Har du möjlighet att mäta upp spolen bör det bli c:a 100 µH. Hr du inte möjlighet att mäta induktansen är det bara att gå vidare, det kan bli lite mer trimning av antennen om du inte lyckats få rätt värde. Det viktigaste är att båda spolar blir så lika som möjligt. Nog kommer det att kännas i fingrarna och händer efter detta jobb.

Nu gäller att bestämma längd på hel antennen, jag har beräknat en på totalt 30 meter och en på 61 meter. Samma spolar men med olika placering. Använd samma tråd till antennlina, dvs 1,5 mm2 FK.  Men köp inte gulgrön, den är endast avsedd som skyddsjord. Gul grön skall inte användas som tråd till HF jord.

Skall du bygga 30 meters antennen, skall det vara 8,2 meter från balun till spolen på vardera sidan. Trådlängden spole till ändisolator blir 6,7 meter. Se till att ha tråd kvar att trimma på, och du måste förstås bestämma om du vill ha resonans på 1845 eller 1960 kHz. När du trimmar, klipper och mäter så kommer längden innanför spolarna att ha störst verkan.

Har du lite mer plats bygger du antennen som blir 60 meter totalt. Då blir det 26 meter tråd från balun till spolarna, och 4,3 meter från spole till ändisolator. Har du tur blir det en antenn för 3,7 MHz innanför spolarna som kan funka som en form av spärrkretsar.

Obs att detta är teoretiska värden, som i verkligheten skiljer en del, beroende på hur spolarna blir och vad du har för jordförhållanden och hur högt du får upp antennen. Bandbredden blir mindre ju kortare antennen den blir. Jag räknar med att du tappar 1 - 2 dB jämfört med en 2 x 40 meters dipol. Dvs väldigt måttligt. Spolarna är ju rätt tunga, men stora spolar ger låga förluster, men är enklare at få rätt induktans på.

Om du nu vill ändra på de här måtten, gäller att om du placerar spolarna närmare Balunen, så blir antennen kortare, exvis prova med 5 meter från balun till antenn. Så kanske du får en antenn som blir totalt 20 meter. Vad jag vill säga är att du kan göra många kul saker med dessa spolar som kan tjäna som standardspolar för antenner under 2 MHz.

Från Balunen gäller fri längd av koax.



Myten om att man lindar upp lika mycket tråd som man förkortar antennen (mytmordet i antennträsk)

Detta är en seglivad myt.

Längden av den tråd man vill förkorta sin antenn med, har inget som helst samband med förkortningspolarnas konstruktion. Man skall ha ren tur om det blir en antenn av att slumpvis linda upp antenntråden. Det krävs en beräkning och att man gör spolar med en viss induktans.

Låt oss ta kål på den myten.



Hur mäter man upp sina spolar då? (mätteknik)

Med en Ohmmeter får vi nära noll Ohm. Varför inte prova med samma metod som vi mäter impedansen på en mikrofon? Dvs gör en mätbrygga med en växelström. Nu kanske vi måste använda en något högre frekvens än de 1 kHz vi mäter en mikrofon med. 100 kHz kanske.

Induktansmätare har beskrivits i exvis ARRL handboken.

Idag är det inte särskilt dyrt att köpa sig ett universalinstrument som mäter både spolar och kondingar. Kolla i ELFA, och du blir en tusenlapp fattigare. Ett bra klubbprojekt att skaffa en sådan. Tänk på att du har en bra signalgenerator, din sändare, med dämpsats och en bryggkoppling är du en bit på väg. Nu har du nytta av en dämpsats från 100 watt till exvis 1 watt mätsignal. Min erfarenhet är att de program som man beräknar spolar med stämmer mycket bra. Mindre än 5 % fel är typiskt. Skaffa hem solenoid-3.exe.. från http://zerobeat.net/G4FGQ/index.html#S102



IBP, International Beacon Project

Systemets 18 radiofyrar sänder varje 3 minut, dygnet runt på varje band. Tabellen ger callsign, position och tid för varje fyr på resp. band. Följande frekvenser används: 14100, 18110, 21150, 24930, 28200 kHz (CW, Morse). En sändning består av fyrens anropssignal sänd med morsetelegrafi i c:a 100 takt, följt av fyra st. 1 sekunder långa "streck" med 100, 10, 1 och 0.1 Watt. Utrustningen vid varje fyr består av en Kenwood TS-50, en R-5 vertikal antenn, en GPS som uppdaterar tiden, samt en kontrollenhet byggd av NCDXF. Schema på denna finns på Norcall hemsida. Genom att lyssna på fyrarna och följa dem på de frekvenser som angett kan man få en uppfattning om vågutbredningen.

Lägg in de fem frekvenserna i fem minnen så att du snabbt kan hoppa mellan frekvenserna, hör du en fyr på 14 MHz så kommer den på 18 MHz om 3 sekunder och så vidare till 24 och 28 MHz. Du lyssnar i CW läger med smalt filter.



Saxat från Wolfgangs mejlingslista

Sveriges första 6m repeater har gått i provdrift sedan efter sommaren och viss intrimning har nu resulterat i lansering. Välkomna att testa 6 m FM på ett hittills måttligt nyttjat sätt. Repeater QTH är Nacka 10 Km öst om Stockholm

med signalen SM0OOJ/R. TX 51,810 och RX 51,210, inga signalsystem krävs för närvarande för att öppna repeatern. Notera att du fortsatt måste ha tillstånd från PTS för att få bruka 50 MHz. Eftersom den fortfarande går i provdrift kan signal & QTH komma att ändras


Lite data om repeatern

TRX: General Electric Mastr II konverterad för Full-duplex drift @ 50W

Duplex filter: Procom DPF 6/6-HX-150

Repeater Logik: NHRC-4/M2 Repeater Controller

Antenn: J-pole (ca 3dB gain) @ ca 60m A.S.L


 Skicka gärna rapporter & frågor till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 Info & bilder kommer inom kort på www.50mhz.se


73 de SM0TSC (Johan) & SM0OOJ (Simon)


 Vår Panda (överlägsna rootkit detektor), testa gärna

http://ftp.pcm.se/download/pavark.exe


Google maps finns nu även i Sverige. Man kan välja start och slutmål, Google väljer bästa vägen. Om du ej är nöjd med vägen, går det att "ta tag" i vägen och dra den till en annan sträcka. http://maps.google.se/


Ett japanskt ritprogram som utmanar Adobes Phostoshop. Klarar Photoshop tillägg. Dessutom gratis. http://park18.wakwak.com/~pixia/


Windows raderar ej alla filer när du avinstallerar program. Revo gör det däremot. Programmet är gratis. http://www.revouninstaller.com/


Y-copy. Ett gratisprogram som kopierar alla filer och de som inte kopieras, får man sedan listade. Andra program avbryter kopieringen om det hittar något som är fel. http://www.ruahine.com/


DVD skivor Cd skivor mm för halva priset. http://www.discsonline.se/

Köpte 100 st DVD-R för 429:- inkl  frakt. Leverantid 4 dagar. Skivorna kom från Tyskland.


73 de 

Wolfgang @srsab.se



Toroiderna

Toroiderna är ett glatt folkslag som hela dagarna fördriver tiden, mellan fisketurerna, med att sjunga glada fyllevisor. Toroiderna bor på huvudön Toroidien, i ögruppen Toroiderna öster om bortre Toroidien. Där tiden är ur led och klockan går baklänges. Och solen går från Väst till öst.

Va?

Jag trodde det var en geometrisk figur. Säger många nu.

Så fel man kan ha.

Jag lärde mig detta under 70 talets början när SM4FMF och jag byggde HF transivers. Varenda kväll träffades vi hemma hos Nisse, SM4FMF. Vi pratade kretsar, transistorer, gjorde kretskort och pratade om, ja just Toroider, lindade Toroider och köpte hem Toroider. Nisses XYL hörde förstås vad vi talade om och förundrades av ordet "Toroider". Men hon hittade själv lösningen. Vilken jag redovisar här ovan. Roligt var det, och till slut tvingades vi avslöja vad vi talade om, tråkiga små röda och gula ringar.


Blev det någon transiver då?

Jodå det kan ni ge er på. SSB transivers gjorde vi på löpande band och jag har kvar en som funkar än i dag. SM4FMF körde hundratals QSO med sina byggen. Byggen fulla av glada Toroider. Visst blev vi glada själva oxo om något fungerade.

Bygg och experimentera mera. Så blir även du happy.



Trigometri för amatören (mäta antennhöjden)

Att med hjälp av triangelmatematik beräkna höjden på en antenn utan att klättra kan man göra om man vet förhållandena mellan triangelns vinklar och avstånd. Men om vi nu vill slippa den här komplicerade matematiken kan vi fuska lite. Genom att se antenntoppen i 45 graders vinkel mot horisonten blir avståndet till observationspunkten lika med antennhöjden. Skaffa en 45 graders vinkel på ett pappersark, en pappskiva eller snickra ihop några ribbor. Kika utmed ribban mot antennens topp, perfekt blir det om du sätter ett litet vattenpass på den horisontella delen av din vinkel, eller rikta den horisontenna ribban mot antennfoten, så att du vet att du håller den delen horisontellt och därmed håller 45 grader mot antenntoppen. Backa tills du ser toppen och riktar 45 grader. Nu är det bara att ta måttbandet, eller stega avståndet till antennfoten, vilket då är lika med antennhöjden. Inte ens en räknedosa behövs.

Ännu enklare är det om du använder ett långt vattenpass, 40 - 80 cm, med en 45 graders libell.

Lutar marken? Prova en annan riktning, eller du får göra motsvarande mätning för att få fram marknivåskillanden mellan mastfoten och observationspunkten.



December (tionde månaden)

December är årets sista månad. Det är julmånaden, vilket också var dess namn i äldre svenska kalendrar. Ordet kom från latinet förekommer sedan den yngre fornsvenskan. Decem är latin för tio och december betyder bokstavligen den tionde månaden. Men december är ju den tolfte. Hur kommer det sig? Jo, det gamla romerska året startade två månader senare än vårt, den 1 mars, vilket gjorde december till den tionde månaden. Så var fallet fram till år 153 f.Kr.




Lite att dra på munnen åt.


Världens äldsta yrke, vad kan det vara, tro?

Elektrikern säger elektrikern, rörmokaren säger rörkrökaren, vatten till duschen har vi ju alltid haft, trädgårdsmästaren tycker att hans yrke är äldst, grönsaker och bröd har vi ju alltid ätit, och slaktarens yrke borde vara äldst menar slaktaren, kött måste vi ju ha.

Ingen är överens med elektrikern, inte kan hans yrke vara äldst...  näää, inte fanns det elektriker förr. I alla fall inte i tidens början.

Jodå säger elektrikern, när han där uppe sade: "varde ljus och det blefvo ljust", ja då hade elektrikern och hans kollegor redan dragit all kabel, lagt in i elcentralen och fixat en huvudströmbrytare.

Så nu vet vi hur det gick till.....




Om det går trögt med Engelskan på banden, en liten kurs i praktisk Engelska, några bra att ha fraser.

 För att kunna köra QSO på engelska är det bra med lite anteckningar. Skriv ut och lägg vid radion, när man sedan blir lite hemtam i språket kan man kombinera till nya fraser och meningar, och på så vis göra sig förstådd. Vårat Engelskleraret, SM0PNL, har idag hjälpt oss med språket.

Les noga, en del er riktig underfundiga. Tänk oxo på att hos SM0orna heter Ä, E. Dvs räv blir rev.


Behåll växeln, det är jämt:

Keep the gear, it is always


Än sen, då?:

Then then, then?


Det har gått en propp i köket:

A plug has walked in the kitchen


Det killar:

It boys


Jag vill gärna ha mer paj:

I want brain more broken


Kan du se knölvalarna?:

Can you see the bastard-elections?


Jag har fått sendrag i min vad:

I have got a latepull in my what


Har ni revbensspjäll?:

Do you have fox  bone ventilation?


Har du varit med om det förut?:

Have you been with if that before?


Jag anar ugglor i mossen:

I suppose owls in the swamp


Han är bortrövad:

He is away-assed


Ingen fara på taket:

No danger on the roof


Hur mycket är klockan?:

How plenty is the bell?


Är det överhuvudtaget möjligt?:

Is it overheadtaken possible?


Jag har aldrig hört på maken:

I have never heard on the husband


Det ger jag sjutton i:

That I give seventeen in


En snuskhummer:

A filthy lobster


Oj, min tunga slant:

Oops, my heavy coin


Vill du ha kaffe på maten?:

Would you have coffee on the food?


Sköt om dig:

Shot around you


Se dig inte om:

Look you not if


Ta dig i brasan!:

Take you in the fire!


Slå dig ner och ta för dig av kakorna:

Hit you down and take for you of the cookies


Nära ögat skjuter ingen hare:

Close to the eye shoots no rabbit


Vad är du för en, jag känner inte igen dig:

What are you for one, I feel not again you


Gör inte om det:

Do not if it


Vill ni ha påtår?:

Do you want on toes?


Jag har soppatorsk:

I have soup cod


Klockan är bara barnet:

The time is only the baby


Du är avskedad:

You are offspooned


Gångjärn:

Walking iron


Att ge igen för gammal ost:

To give again for old cheese


Nä, du! Den gubben gick inte:

No, you! That man didn t walk


Skicka mot postförskott:

Sand against mailbeforeshot


Hör du du du:

Hear you you you


Se upp i backen: 

Look up in the hill


Dra åt skogen:

Pull to the forrest


Var håller de hus?:

Where are they holding house?


Matlagning:

Foodrepairing


Det körde ihop sig lite:

It drove together itself tiny


Stora förväntningar:

Big before-waitings


Far åt helvete!:

Father  ate  hell


Ge järnet:

Give the iron


Det var som katten:

It was like the cat 


Skärp dig:

Belt yourself


Nu går skam på torra land

Now walks shame on dry country


Skam den som ger sig

Shame it as give himself







Åke SM7NJD har sänt några roliga rubrikankor som bidrag till roliga sidan

Visst är det lätt att skriva så att man kan tolkas på fel sätt, men roliga är dom.

Eller, det är roligt att tolka fel, det som skrivits tvetydigt?


Sydsvenska Dagbladet:

Våldtäktsman dömd till 2 år i Eslöv

(Fy för att tillbringa 2 år i Eslöv!)


21-åringen anhölls misstänkt för grov stöld av åklagare.

(Åklagare är hett eftertraktade på Svarta börsen har jag hört!)


Nordvästra Skånes Tidningar:

Mannen dog medan kvinnan avled.

(Och skillnaden är...?!)


Örebrokuriren:

Gynekolog hittade knarkgömma.

(Var undrar man genast?!)


Svenska Dagbladet:

Färre gökar i södra Sverige.

(Vilket låter märkligt med tanke på hur många barn som fötts hittills i år!)


Ingen av de omkomna hade livshotande skador

(Istället dog de av...??)


Upsala Nya Tidning:

Högsta Domstolen prövar manlig omskärelse.

(Tur att man inte är anställd där...)


Bergslagsposten:

Inga spår efter skidåkare.

(Han måste ha flugit fram)


Huset som brann ned till grunden blev totalförstört.

(Nähä...?)


Ölandsbladet:

Mindre poliser till Borgholm.

(Vad är maxlängden?)


Helsingborgs Dagblad:

Vi skriver alt dåligare.

(Det jör vi vel inte!)


Dagens Nyheter:

Audis dieselversion av A8 imponerar med sin låga bensinförbrukning.

(Inte undra på!!)


Expressen:

Svältdöd blir vardagsmat.

(Vad blir då festmat?)


Dagen:

Lam pojke bortsprungen.

(Hur lam var han sa du?)


Aftonbladet:

Arbetslösa har rätt till dagisplats.

(Då är de ju åtminstone sysselsatta!)


Polisen grep torsk i fiskhamnen.

(Var hittar man annars torsk?)


Storgråtande bedyrade den 30-åriga porrstjärnan sin oskuld.

(Yeah right!)


Östersundsposten:

Krockade med älg på motorcykel.

(Kör älgar motorcykel...?)


Metro:

Yrkesmördare misstänkt för mord.

(Vadå, han gjorde ju bara sitt jobb!!)


Tre greps för våldtäkt på Finlandsfärja.

(Hur stor är sannolikheten att det finns TRE män som tänder på Finlandsfärjor?)


Hälsningar Åke SM7NJD




"Ja inte är det så noga med hur vi skriver, det går ju att förstå meningen ändå."

Obs att detta är ett citat.




De

SM4FotPeDahl, Roy