HEJ Mejlingslistan

Lite om transverter körning denna gång. Även om det numera är sällsynt att man bygger och kopplar in en transverter så får jag frågor ibland. För att slippa författa svar varje gång har jag skrivit ihop de vanligaste frågorna i ämnet.

Viktiga datum för HAM händelser 2009-01-16

Låt oss då börja med ESKILSTUNA, 2009-03-21. Det evenemanget läser du om här: http://www.sk5lw.com/hamfest/2009/hamfest2009.htm  SRS ställer givetvis ut och visar godbitar som vanligt. Eskilstuna är ett vårtecken, se till att du oxo får vårkänslor.

Så här står det på hemsidan om det årliga evenemanget:

Eskilstuna Sändareamatörer arrangerar radiomässa och loppis lördagen den 21 mars i Munktellarenan. kl. 10 till kl. 16.

Stor Cafeteria!
Bra parkeringsmöjligheter!
Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten.
Centralt med gångavstånd till Eskilstuna centrum och tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. I Eskilstuna finns något för hela familjen, alla kan hänga med.

Om du själv vill sälja så boka bord genom att kontakta SM5OCK, Håkan 016-12 79 66, SM5OXV, Urban 016-704 91 eller SM5IAJ, Dag 016-703 78.

SSA årsmöte2009-04-18,19: se SSA hemsida http://www.ssa.se/

Här finner vi att SSA årsmöte äger rum i Täby.

Årsmötet äger rum den 2009-04-18,19 (April 18 och 19)l och plats blir liksom 2002, Täby Park Hotel, "allt under ett tak". Mera info kommer successivt på Täby Sändaramatörers hemsida www.sk0mt.net och dessutom i QTC nr 1.

Några fördelar med D-STAR och argument för D-STAR översatt från användare.

I ett D-STAR system med repeater och internetuppkoppling kan vi från våra handapparater köra alla de trafiksätt som olika andra system visserligen kan göra var för sig, men då med masstor av tillbehör datorer och programvaror. D-STAR ger utan dessa tillbehör på en handapparat möjligheter att direkt köra:

Motsvarande Packet radio, med filöverföring och chat

Motsvarande APRS, med positions rapportering och enkla text meddelanden

Motsvarande Ecco link, med länkning över hela världen via Internet, för text, SMS, telefoni, Packet APRS motsvarande funktioner.

Man kan världen över ladda hem programvaror som gör D-STAR till system för nödsamband och meddelande hanteringssystem. Ett exempel är D-rats mjukvaran, som möjliggör E-mail över D-STAR.

D-STAR är en kombinerad plattform för att bära tal och data överföring. En del funktioner liknar det som finns i avancerade militära taktiska system.

Som radioamatörer finns mängder av möjligheter att utveckla system och användningsområden för D-STAR, som gagnar amatörradions utveckling och dess intressen world vide.

Nya frekvenser för D-STAR

Det verkar som om det skall vara nya frekvenser för D-STAR nu.

Många har passning på 145,375 och 433,450 MHz, nu vet man inte riktigt vad som gäller, men jag skall ta reda på eller avvaktar besked från de som vet. Bäst är att ha passning på båda ett tag, lägg in D-STAR på 145,3750 och 145,3375 samt 433,4500 MHz. Så missar man inget. D-STAR utmärker sig ju för att klara sig väl med smala 12,5 kHz kanaler och det är ju praktiskt, tyckte jag, att köra en 12,5 kHz kanal då dessa ju inte används särskilt ofta av FM trafik.  Givetvis hindrar inte 145,3750 MHz att man ändå använder 12,5 kHz steg för allt telefoni på bandet.

Har du frågor om D-STAR?

Sänd ett mejl till mig så skall jag be vår ICOM agent i Stavanger att svara.

Pionjärlistan D-STAR

Vi har en ny grupp pionjärer, de som kör D-STAR, radioamatörer som upplever och inleder introduktionen av ett nytt trafiksätt. De som vill vara med anmäler sig genom ett mejl till mig.

SM1

SM2

SM3NQM Sune, QRV, 145,6625 MHz Dup

SM4PCF Eero, QRV 145.3375 MHz

SM4DJM Kåre, QRV 145.3375 MHz

SM4JDP Peter, driver repeater på 145,6625 MHz Dup

SA4AZC Christer, kör IC-E2820, QRV 145,3375 MHz

SA4AXS Gunnar, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91

SA4AXV Håkan, QRV 145.3375 MHz, IC-2200H och IC-E91

SM4GND Anders i Sågmyra kör IC-2200H med D-STAR.

SM4EXE Hans Falun. IC-2200H med D-STAR.

SM4RNA Anders Ludvika mobilt D-STAR

SM4YWL Thomas Mora. IC-E91 handapparat

SM4MJR Bosse, Borlänge QRV 145.3375 MHz, IC-E92D

SM4KWM Nisse passar med skannern i min IC-2200H i145,3375 MHz DV

SM5YMT are active on 145.3375 using a IC 2820  IC-E92D and one IC-2200H  D-Star

SM6JEK Janne, scannar 145,3375, 433,400, 145,79375 med IC-2920 och IC-E91, äv mobilt

SM6VYP Valle, Angered, norr Göteborg, har min IC-2820 på passning på 145.3375, DV

SM7URN, Patrik QRV på DV 145.3375, 433,450 och 145.6375 MHz (SK7RNQ C). IC-2820 & IC-E92.

SM7FFI  Bengt i Asarum JO76KE, QRV på DV 145.375, 433,450 och 145.6375 MHz (SK7RNQ C). IC-2820 hemma och mobilt.

SA7AIP Leif i Karlskrona är aktiv på D-STAR

SA0AWA Nilsanders, kör IC-E92D + IC-E2820, QRV 145.375 MHz + 433.450 MHz

LA4AMA (Roar), IC-E92D (portabel) og IC-E2820 (i bilen), IC-2200H med UT-118 (hjemme), QRV på 434.5625 MHz (repeater) og 144.875MHz (direkt).

LA1UMA (Johnny), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).

LA2JPA (Rune), IC-E92D, QRV på 434.5625 MHz (repeater).

LA4SRA (Tore), IC-E92D, QRV på 144.875 (direkte).

LA1SN (Tore), IC-E92D, bor i Oslo og er QRV på 434.5625 MHz (repeater). Han bruker også Oslo D-star repeater som er QRV på 434.575 MHz (LD1OT).

Här är några länkar till sajter där du kan hämta mjukvaror för D-STAR

http://www.icomamerica.com/en/support/forums/tt.asp?forumid=28  Här finner du tredje parts applikationsprogrammvaraor för D-STAR. Dvs mjukvaror som andra än tillverkaren av D-STAR grejer gjort, och som stöds av D-STAR och ger trevliga funktioner och applikationer.

http://d-rats.danplanet.com/wiki/FrontPage  På D-RATS finner du applikationer för D-STAR och free download.

D-STAR

står för Digital Smart Technologies for Amateur Radio

(Obs att ”technology” betyder ”teknik”, det svenska ”teknologi” betyder ”läran om teknik”, jämför biologi som betyder läran om naturen).

D-STAR på svenska blir då: ”Smart digital teknik för amatörradio”

Andra förkortningar i D-STAR förekommer, det är bästa att lära sig dessa redan nu.

DV står för Digital Voice, dvs. digital röstöverföring, eller digital telefoni.

DD står för Digital Data, digital dataöverföring, det innebär många saker i D-STAR konceptet. Exvis kortmeddelanden och ända upp till Internetuppkoppling via amatörradio.

Med DD och DV, dvs digital telefoni i kombination med Internet kan man få något som liknar Echo link, men av en helt annan klass.

D-STAR är utvecklad av ICOM och JARL, (Japanska motsvarigheten till SSA)

Nya amatörradiofrekvenser 7 och 50 MHz

I QTC den 2009-01-29 kunde vi läsa att från ”nu” gäller att vi får använda 50 -52 MHz alla trafiksätt, även mobilt och med 200 Watt. Något specialtillstånd behövs inte mera. Det kostar inte extra att köra 50 MHz. Låt oss tolka ”nu” med att vi får köra 50 MHz med 200 Watt uteffekt från och med 2009-01-29. Förhandlingar pågår mellan SSA och PTS om 1000 Watt på 50 MHz.

Även en nyhet om 7 MHz kom i samma QTC.

Från och med 2009-04-01 kl 0000 får vi använda 7000 – 7200 kHz för amatörradio med 1000 Watt.

Det skall utarbetas rekommendationer för frekvensanvändning, dvs planer för på vilka frekvenser man köra telegrafi, telefoni, SSB, FM och relästationer (50 MHz FM) förhoppningsvis vilka frekvensteg vid FM och bandbredd vid FM, förhoppningsvis 25 kHz steg och 16 kHz bred FM. Obs att försvaret med sina RA-245, RA-422 körde 50 kHz steg och 30 kHz bred FM. Det blir 600 kHz duplexavstånd vid repeaters.
Jag hoppas vi slipper kanalbeteckningarna, ingen kommer ändå att använda dessa.

PTS (Post och Tele Styrelsen) hemsida om 50 MHz

http://www.pts.se/sv/Radio/Amatorradio/

Kan man läsa detta:

Nyhet amatörradio

2009-01-29

PTS utreder möjligheterna till ytterligare undantag från tillståndsplikt för användning av radiosändare för amatörradio i frekvensbanden 7100-7200 kHz (1000 W) och 50-52 MHz (200 W). Bakgrunden till detta är en ändring i ITU:s Radioreglemente från den 1 april 2009 då frekvensbandet 7100-7200 kHz enbart allokeras (tilldelas) för amatörradio.

Frekvensbandet 50-52 MHz är under utredning efter att den analoga TV-sändningen upphört i Sverige. Bandet är internationellt koordinerat och det finns fortfarande andra länder som sänder s.k. '"broadcast". Denna primära radioanvändning måste Sverige ta hänsyn till. Av denna orsak ingår en begränsning av uteffekt till 200 W ERP i förutsättningarna för PTS utredning.

Innan utredningen är avslutad kommer PTS inte att ta ut några avgifter för amatörradioanvändning i dessa frekvensband.

Här finner vi att 200 watt ERP gäller, till skillnad mot SSA som säger 200 Watt uteffekt. Det finns således mycket att tolka och skaffa sig kunskap om innan man kan dra igång för fullt med hobbyn på 50 MHz.

Följande antenner finns på lager för 50 MHz

HFC-6 MOBILANTENN 50 MHz 1010 mm 500,00 Kr

CA-52HB 2 ELEMENT 50 MHz 84052 970,00 Kr

CA-52HB4 4 ELEMENT 50 MHz 84055 1550,00 Kr

HVU-8 BASANTENN 3,5/7/14/21/28/50/144/430 31008 3750,00 Kr

AS-510 GUMMIANTENN 50/144/430 MHz 31510 375,00 Kr

AS-511 hård gummiantenn SMA 50/144/432 MHz 31512 300,00 Kr

AH-510R teleskopantenn 50/144/432 MHz BNC 31515 575,00 Kr

CP-6 3.5-50MC VERTICAL ANTENNA 34906 3680,00 Kr

GP-15 50/144/430 MHz 1780,00 Kr

Men en mikrofon med 50 Ohms impedans?

Jag skrev att SM-50 har 50 Ohm, hur kan detta hänga samman? Alla vill ju ha en mikrofon som stämmer med mikrofoningångens impedans. Den som varit uppmärksam i mina tidgare brev har säkert sett att jag skrivit att en mikrofon normalt belastas med en högre ingångsimpedans är sin egen inre impedans. Exvis skall en mic med egenimpedans X Ohm anslutas till en ingång med minst tio ggr X. Så en 50 Ohms mic bör anslutas till en micingång på 500 Ohm. Nu är ju ingångsimpedansen c:a 5 kOhm på ICOM riggarna men avsedda för c:a 600 Ohms mickar, exvis elektreter. Det är inte nödvändigt med anpassning i sådana här sammanhang. Dock om det gäller mycket långa ledningar, som för telefoner använder man anpassning, 600 Ohm. I fallet SM-50 så innehåller ju den en förstärkare och dess impedans förmår driva en 50 Ohms micingång, och det inbyggda mikrofonelementet belastas ju internt i micken av den inbyggda förstärkaren.  För att göra saken enkel kan vi klassa mickar i lågOhmiga och högOhmiga. Låg: 10 – 5000 Ohm, eller högOhmiga 50 kOhm –  >1000 kOhm. Beroende på konstruktion är utspänningen en sak som bestäms både av impedans och dess övriga konstruktion. Vanligen ger en högOhmig stor utspänning.

IC-7600 10 kg, +30dBm, 104 dB, radio i en låda som PROIII:an

Vi talar om IC-7600, en helt ny HF station i storlek som en PRO, men med egenskaper som IC-7700 och 7800. IC-7600 är en dubbelsuper, till skillnad mot PROIII som hade tre mellanfrekvenser. Men till likhet med 7700 och 7800. Med två mellanfrekvenser vinner vi i flera egenskaper. Men det är dyrt och svårt att blanda i så stora steg. ICOM har patent på andra blandaren som blandar från första höga MF på 64,455 MHz till 36 kHz. Till detta krävs en mycket avancerad blandare, en så kallad image rejection mixer. Med dubbla dubbelbalanserade blandare kan man åstadkomma detta. Det skall dock tilläggas att det förekommer enkla billiga radiostationer som har två blandningar, men där är avsikten inte att åstadkomma en så bra mottagare som möjligt utan en så billig sak som möjligt. Resultatet är som väntat….ICOM:s metod går inte att kopiera då den är patenterad och med endast två blandningar vinner vi med lägre bredbandigt oönskat brus, vi vinner i mindre oönskade falska frekvenser, vi vinner i dynamik och distorsion. En stor vinst med färre MF:ar och blandare är lägre inomband distorsion. Dvs den hörbara distorsionen i passbandet, inom valt bandbredd.

IC-7600 håller ungefär storleken av IC-756all, och mäter 340 x 116 x 280 mm. IC-7600 drivs med yttre 13,8 Volt (+-15%) och ger 100 Watt ut. Inbyggd antennavstämmare och med uttag för yttre utomhusavstämmare typ AH-4 eller AT-140.

Lite siffror från specifikationerna IC-7600

Som vanligt bjuder inte specifikationerna på några överraskande nya siffror, utan den är utförd som den har sett ut i alla år, konservativt sparsmakad.

Vi kan dock se att trafiksätten är som vanligt LSB, USB, CW, AM, FM, RTTY som betyder Baudot koden, samt PSK-31 som ju är nytt.

101 minnen, 50 Ohm utgång, 2st SO-259 jackar för antenner. Många önskar sig BNC eller N-kontakter, vad som skulle hända om någon tillverkare av HF radio och satt på BNC eller N-kontakter vet jag inte, katastrof kanske jordbävning eller tyfon. Nej det vågar vi inte sade stämman. Storlek däremot är bruklig att man anger, 340 x 116 x 280 mm. Vi kan få måtten i 1800 talets bonnmåttenheter om vi vill, det lär finnas länder som mäter i tum ännu.

10 kg väger en IC-7600 och vill ha upp till 23 Ampere vid 13,8 Volt. Vid mottagning vill den ha sina modiga 3,5 Amp. Att sändaren kan klämma ur sig 100 watt är väl ingen nyhet. Övertoner spurrar bärvågsrest och oönskat sidband är mycket goda siffror kan vi utläsa. Ja dessa siffror är mycket sparsamt specade och i verkligheten är det åtskilligt bättre.

Mottagaren då MF:ar har vi redan konstaterat är 64,455 och 36 kHz, känsligheten är tillräcklig, eller mycket väl tillräcklig, men framför allt jämt fördelad över hela frekvensområdet. Antennavstämmaren klarar antenner med missanpassningen 1 till 3 och lite mindre på 50 MHz, och kan arbeta med minst 8 Watt. Den maximala dämpningen med avstämd avstämmare är 1 dB. Oftast handlar det om mindre typiskt 0,5 dB.

Att displayen är på 5,8 tum är intetsägande och jag måste själv mäta upp dess bildyta för att våra Nordiska kunder skall få rätt fakta.

AM sändning med IC-7200

Många frågar hur man sänder AM med IC-7200, jag har ju tidigare beskrivit hur man ställer in exvis IC-706all för bästa AM.

IC-7200 är mycket odramatisk när det gäller att sända AM. Först skall vi veta att HF klippningen givetvis inte funkar vid AM sändning, då går det inte att sätta på ”COMP”. En HF klipper skulle ju klippa bort all amplitudmodulering. Bara att trycka på Mode knappen för AM och trycka in PTT och prata, micgain är mycket okritiskt, och kan stå på samma värde som vid SSB, exvis 30 – 90 procent. Risken för övermodulering finns inte. DSP skapar ju själva AM signalen och den tyx inte gå att överstyra eller få att bli övermodulerad. För mottagaren gäller att det finns tre bandbredder att välja på. Dessa bandbredder påverkar inte sändaren. Man väljer bandbredd vid AM mottagning för att få bästa läsbarhet helt enkelt. Välj gärna Wide AM om det är fritt från QRM så får du med diskanten. Kolla AM killarna på lördag och söndag, de brukar köra uppe vid 3780 kHz +-. Tänk på att AM stationerna här kan ligga flera kHz isär. Vid AM ger riggen c:a 30 - 40 Watt bärvåg, till detta kommer då två sidband som inte kan mätas med en vanlig effektmätare. En Pep mätare visar dryga 100 watt vid AM. Det rycker lätt i bärvågen när du modulerar, om du mäter uteffekten med en vanlig effektmätare. Den inbyggda Po mätaren i riggen rycker mer då den ju är nära Pep mätande.

USB kontakter på IC-7600

En fram och en bak. I den främre kan du köra ditt USB minne och spara inställningar och ljudfilter, i den bakre kan du ansluta dig till datorn och köra alla kommandon plus att få in och ut LF samt PTT.

Digital voice memory med ”tillbakagång i tiden” på IC-7600

IC-7600 kan spela in det som har hänt, man kan spela in det som hände för 15 sekunder sedan, och därmed få med det man missat. Ofta är det ju så att man kommer på att man behöver spela in något man hör för sent. Med IC-7600 får du med förfluten tid. Givetvis kan du spela in eget anrop och kan spela upp ditt CQ utan att anstränga din vackra röst. Med 4 kanaler av sändarminne kan du genomföra ett telefoni QSO utan att anstränga rösten.

Mottagaren kan spela in 20 olika sekvenser om vardera 30 sekunder. Knapparna för att manövrera den här digitala ljudspelaren finns på fronten och man behöver inte gå till en viss meny för att hantera denna funktion. Du kan sedan spara alla ljudfiler på ett USB minne som jackas in i frontens USB jack.

Du kan skapa egna bandgränslarm i IC-7600

Ett pip som säger att du passerat bandgränsen, vi har det i tidigare modeller, men med IC-7600 sätter du dina egna gränser. Vi kommer att få nya amatörband i framtiden och många vill använd finessen med bandgränslarm, nu kan du själv skapa dessa allteftersom vi får nya band att köra radio på. Exempel på detta kan vara att sätta gränser för en CW test och dess frekvensgränser.

Att lyssna och sända på RTTY med IC-7600

Och den inbyggda decodern för Baudot och PSK-31, här finns både mark space indikator och ”vattenfall”. Vid Baudot som kör ren frekvensskift finns ett dual peak filter. Allt för att kunna läsa mycket svaga och störda signaler.

För sändning finns 8 st sändminnen med upp till 64 tecken. För att sända RTTY Baudot eller PSK-31 krävs bara ett USB tangentbord.

IC-7600 har ytterst kraftfulla DSP:er

Två stycken DSP kretsar skapar allt som behövs för att få en fantastisk mottagare och en spektrumpresentatör med sällan skådad upplösning. Vad sägs om:

DSP för mottagare och sändare, den som skapar andra MF, AGC, Filtren Passbandtuningarna detektorerna hög och lågpassfiltren, detektorerna, modulationen och dess bandbredder i Tx samt HF klippern och mycket annat. Består av kretsen TMS320C6726B vilken är en 32 Bitars DSP med intern klockfrekvens på 266 MHz! Denna DSP krets kan klara 1600 MFLOPS, (mått på beräkningskapacitet.)

DSP för Spektrumpresentatören är en 32 bitars TMS320C6720 med intern klockfrekvens på 200 MHz och den klarar 1200 MFLOPS.

För att jämföra med IC-756PROIII gäller att där är DSP klockfrekvensen 50 MHz och IC-756POIII DSP klarar bara 150 MFLOPS.

Mer än tio ggr så hög beräkningskapacitet i IC-7600 plus en egen DSP för Spektrumpresentatören gör att IC-7600 blir något av det mest fantastiska du någonsin lyssnat och sett på.

MFLOPS

MFLOPS = Mega FLoating Point Operation Per Second.

Ett mått på en dators förmåga att göra beräkningar. Dvs hur många flyttals operationer per tidsenhet, (sekund) den klarar av. Enheten används mest för att mäta och jämföra datorer som huvudsakligen används för matematiska beräkningar. DSP i IC-7600 och de andra ICOM riggarna med DSP gör just matematiska beräkningar för att åstadkomma filter etc.

IC-7600 har fått en större display

En sk bredbildsdisplay, widescreen, med diagonalen 148 mm. Bildytans mått kommer när jag fått mäta på en. Den analoga S-metern har fått ge vika för ICOM:s berömda bildskärms mätare. Därmed är det lite mindre utrymme till vänster på riggen. Men desto mer information på färgdisplayen. Bakgrundsljuset kommer på IC-7600 från vita LED, till skillnad mot IC-756all som belystes av ett litet minlysrör, plasmalampa. Med detta får vi stabilare ljus, längre livslängd och snabbare uppstart. Den bredare bildskärmen ger plats för en ännu större spektrumanalysator. Under bildskärmen får man nu plats med 6 knappar istället för de fem som IC-756all har.

Vad är en transverter?

Många har genom tiderna kommit igång på nya frekvensområden med hjälp av en transverter. En sådan apparat är en kombinerad konverter för mottagaren och en för sändaren. Man använder exvis en HF transiver som mellanfrekvens, och vanligen använder man 28 – 30 MHz. Till detta en konverter som blandar ner 144 – 146 MHz (eller UHF) Till detta behövs då en ny lokaloscillator, 116 MHz. Det har genom tiderna beskrivits sådana konvertrar flitigt i litteraturen. Särskilt under 60 och 70 talet. En sådan konverter består av minst ett HF steg, avstämt till 144 MHz och ofta med minst 20 dB förstärkning. Följt av en blandare, matad med den nämnda 116 MHz osc. Ut från blandaren stämmer man av 28 MHz och matar in på kortvågsmottagaren. En sådan konverter ger ofta relativt god känslighet, men ofta ganska dåliga storsignalegenskaper och flera oönskade blandningsprodukter. Märk att man på det här viset använder en första MF där bandbredden är 2 MHz, (minst ofta i praktiken minst 5 - 10 MHz). En så hög första MF är ju idag otänkbart och man talar om att första MF skall ha sk roofingfilter på ner till 3 KHz. Dessutom får vi ju en extra oscillator i mottagarkedjan, den ger oönskade breda brus-sidband. Trots nackdelarna är det många som än idag menar att det fungerar utmärkt med konverter.

För att kunna sända behövs en blandare i andra riktningen, dvs när vi sänder på 28 MHz skall det blandas med 116 MHz oscillatorn för att få ut 144 MHz. Och i teorin funkar även detta. Även om det givetvis blir oönskade signaler, ganska mycket bredbandigt brus som kan störa kompisarna. En del kortvågstransivrar kan ställas om för transverterkörning, detta fanns förr och man stängde av slutrören och fick ut en signal omkring 1 Watt från drivröret. En ganska hög signal som måste dämpas kraftigt för att kunna blandas på ett vettigt sätt.

Transvertern var ett relativt ekonomisk sätt att skaffa ett extra band. Men det fanns nackdelar, som mycket brusig mottagare, kraftigt sidbandsbrus från onödigt många mellanfrekvenser och oscillatorer. Dessutom speglar och falska blandningsprodukter.

Finner du en äldre transverter, så rekommenderar jag att du INTE använder den.

Moderna transvertrar

Finns att köpa än idag och anses mycket bra. Dock väldigt dyra men påkostade. En sådan transverter kräver mycket av efterföljande kortvågstation. Den bör ha mycket goda storsignalsegenskaper, den måste ha en mycket ren mottagare för 28 MHz, samt en ren sändare på 28 MHz. Det är mycket viktigt att hålla nivåer rätt så att transvertern inte blir överstyrd. IC-756PROall är en sådan HF station som är mycket lämpad.

Inte alla HF stationer har möjlighet att kopplas till transverter

Men de mer påkostade har, exvis IC-756PROall, som anses mycket lämpad. IC-756PROall har en mycket god mottagare som väl tål den stora förstärkning som transverterns mottagarkonverter levererar, den har även en mycket ren mottagare med extremt lågt oönskat bredbandigt brus. IC-756PROall kan försättas i TRVX mode (TRVX = transverter). Genom att man lägger spänning på ett stift i acc-kontakten, ställ apparaten på 28 MHz, ordinarie antenner kopplas bort, dessa kan vara kvar i sina kontakter. Slutsteget kopplas bort i 756:an, och en liten exiter signal kommer ut på TRVX jacken. Vid mottagning används TRVX jacken för att lyssna på transverterns mottagarkonverter. Enklare stationer som IC-706 har ingen färdig möjlighet för TRVX körning. Det finns exempel på hur man då dämpar ner sändarens effekt från 100 watt till exvis 0,1 Watt för att styra en transverter. Ganska omständigt.

Hur kör man IC-756PROall som transverter rigg?

Enkelt, läs i manualen så finner du att genom att lägga spänning på ett stift på den 7 poliga ACC- konakten sker det saker. Riggen går till 28 MHz, antennen stängs av, uteffekten stängs av, och TRVX jacken, den lilla RCA jacken bak blir aktiv. Här kan du både lyssna på 28 MHz och sända en lågnivå signal att blanda med i transvertern.

Vilken utsignal får man då vid transverterkopplad IC-756PROall?

Många har frågat, och många frågar även om nivån går att justera. Därför har jag mätt upp det hela. Vi talar om utnivån på TRVX jacken, med transverterkopplad IC-756PROall.

Observera nu att det går att justera utnivån, med ”RF-power” vredet. Jag noterar nivåerna med denna i minimum respektive max.

Den uppmärksamme noterar nu att ”RF-power” vredet ju normalt reglerar uteffekten till 100Watt eller den effekt du ställer in, och gör detta med ALC systemet som regulator. ALC jobbar ju som effektregulator genom att mäta den aktuella uteffekten. Vid TRVX finns ju ingen effekt att reglera och hur kan då RF-power kranen funka? Bra fråga. Jo så här är det, RF-power bredet styr både ALC-effektregulatorns börvärde och samtidigt reglerar förstärkningen i sändarkedjan. Detta för att ALC systemet skall få samma förutsättningar att jobba med vid alla inställda effektnivåer. Ja du har fattat rät, det är därför ICOM riggarna inte splattrar mer när de körs med låg effekt. Vi talar om fenomenet ALC splatter. Något vi har varit inne på förr i dessa brev.

Jag har mätt upp följande utnivå på TRVX jacken:

IC-756PROIII försatt i TRVX mode.

28 MHz, TRVX jacken, belastad med 50 Ohm, pp betyder Peak to Peak, dvs vad vi ser på ett oscilloskop. RMS = pp/2 x 0,7.

Mode            utnivå min, pp                     utnivå max, pp                    utnivå max, RMS

RTTY            30 mV                                 112 mV                               50 mV

CW               40 mV                                 112 mV                               50 mV

SSB               85 mV                                 150 mV                               53 mV

SSB Comp    40 mV                                 112 mV                               50 mV

Observera nu att ALC system inte arbetar I TRVX mode, riggen lämnar den utnivå du ställt in och den nivå du pratar upp I SSB. Du behöver inte alls tänka på ALC splatter vid TRVX körning såvida inte din transverters sändare har ett eget ALC system, detta kan inte ICOM belastas för.

Notera oxo att om man kör med COMP påslagen så har vi samma nivå vid SSB som de andra trafiksätten. Med SSB COMP kan du inte överstyra din transverter om du skulle råka tala för högt i micken.

Hur ren är då TRVX signalen?

Från övertoner, distorsion och oönskade signaler. Obs att vi nu talar om 28 MHz lågnivåsignalen från en IC-756PROIII. Låt oss se på riggens kopplingsschema, där finner vi att TRVX lågnivåsignal är bandpassfiltrerad i 28 – 30 MHz bandpassfilter, och att efter detta finns inga aktiva förstärkarsteg. Vi kan därför räkna med en mycket ren signal. Vi behöver INTE oroa oss för att 28 MHz signalen innehåller toner som kan ge oss oönskade blandningar vid transverterkörning. Detta gäller även för mottagaren. Men observera att detta gäller långt ifrån andra konstruktioner av andra fabrikat, var och en som tänker köra TRVX med sin HF rigg MÅSTE vara helt klar över konstruktionen och vad som kan hända med oönskade signaler splatter, övertoner och falska blandningar.

Till detta skal vi lägga att de flesta kommersiellt tillverkade transvertrar har ett bandpassfilter på sin ingång och utgång för 28 MHz. Detta för att ta upp de brister som kan finnas på TRVX signalens renhet i vissa fabrikat.

Hur gör man då för att koppla upp en TRVX anläggning

Med IC-756PROall och transverter.

1. Se till att du har god anpassning med 50 Ohm in till, och ut från transvertern och använder 50 Ohm koax med ordentligt lödda kontakter.

2. Kör alltid med COMP påslagen för att få en konstant utnivå som inte kan överstigas om du skulle råka ropa till i micken. Då slipper du ända inställningar när du byter trafiksätt. Detta gäller vid TRVX körning med ICOM riggar och i synnerhet IC-756PROIII.

3. Ställ in transvertern för att acceptera max signal från IC-756:an, dvs med RF-power vredet i max, och 50 mV, på det viset slipper du problem om du råkar glömma att ställa in nivån på riggen. De flesta TRVX:ar har inställbar insignal.

4. Lär dig vilken dämpning du behöver för att uppnå optimal känslighet i systemet, en transverter har ofta hög förstärkning i RX och du bör välja något dämpningsteg på IC-756:an, exvis 6 eller 12 dB. Att använda PRE-amp på riggen ger bara onödigt hög förstärkning med onödigt högt brus som följd. Vissa TRVX:ar har en inställbar dämpare för utsignalen till HF riggen mottagning. Systemets känslighet är inte bättre om S-mätaren luras upp.

Gör aldrig detta med transverter

1. Slarva aldrig med tillverkning av kablage, löd noga, köp rätt kontakter, kontrollera sladdarna och kontakterna innan du kör igång. Sätt dem i rätt hål

2. Överstyr aldrig transvertern, (blås inte ingången) kör aldrig 1 Watt som det sägs vara från äldre HF riggar, till en modern transverter.

3. Försök inte ”skruva”, ”trimma”, eller ”forcera” ut mer effekt än som krävs, eller specificerats för att driva din TRVX.

4. Var nöjd med nio Watt även om specen säger 10 Watt ut.

5. Blanda inte ihop äldre rörbestyckade transvertrar med moderna heltransistoriserade HF riggar.

6. Använd inte ALC ihop med en transverter, såvida inte tillverkaren av transvertern noga talat om att den är konstruerad för ALC systemet i just din HF rigg

7. Försök inte sno13,8 Volt från HF riggens ACC kontakter om mer ström än den som specas behövs.

8. Lita aldrig på de som säger att ett transvertersystem blir bättre än en rig enbart konstruerad för det band den ersätter.

9. Skall du köra 50 MHz med transverter, tänk dig då noga för, vad gäller speglar och oönskade blandningar, idag har vi betydligt större krav än när sådan transvertrar var moderna.

Mycket talar idag emot användande av transverter

Inte minst det faktum att vi för att få så bra mottagare som möjligt idag försöker få ner antalet blandningar och mellanfrekvenser. En transverter ger oss istället fler blandningar och mellanfrekvenser, och mellanfrekvenser som utgör första MF som blir mycket bred. Alla jagar idag smalast möjliga första MF med smala filter, ner till 3 kHz och kallar detta för Roofingfilter. Med transverter är 28 MHz första MF och där blir bandbredden 2 MHz, minst och kan då kallas för roofingfilter. Dvs 28 MHz bandets bandpassfilter, som kanske är 10 MHz brett vid – 30 dB är roofingfiltret i en transverter anläggning. Ja vad skall man tro då? Fråga inte mig, modet avgör, utan hänsyn till prestanda. Eller är det kanske så att modet med smalt filter i första MF, (roofingfilter) är överdrivet? Ja givetvis på VHF finns inte så mycket QRM att det har så stor betydelse som på HF. Och bor du långt ifrån en relästation som ju faktiskt tvingar sig in i din transvertermottagare trots att du lyssnar på 144,050 MHz CW, den kommer ju ända fram till HF transiverns första MF. Även om den ligger 1,5 MHz upp. Som hembyggen kanske en transverter kan vara ett kul bygge, men det kräver ändå att man kan verifiera resultatet.

Åtminstone bör man vara förtrogen med hur det funkar, nackdelar och fördelar, (om sådana finns) innan man börjar fundera på transverter.

Hur går det med roofingfiltret när man kör med transverter?

Läs texten ovan. ”mycket talar emot användande av transverter idag”. Det man kallar roofingfilter är mottagarens första MF. Första MF blir ju 28 MHz med transverter. HF riggens banpassfilter vid 28 MHz blir roofingfiltret. Detta kan vara mycket brett exvis 10 MHz vid – 30 dB. Med tanke på dagens prat om roofingfilter, så är det konstigt att man kan höra överhuvudtaget någonting med en transverter före en HF rigg. Kanske är pratet om Roofingfilter överdrivet? Ja nog har vi mycket att lära och kunna och bedöma när vi skall ta ställning till hur vi skall lyssna på låg delen.

Transverter för 50 MHz

Ja sådana har förekommit, kanske en sådan ligger där och väntar på att få kopplas in. Kanske locka du av en begagnad 50 MHz transverter på loppisen. Tänk då på att första MF, dvs i detta fall 28 MHz kan vara så bred, 10 MHz, att man får mycket dålig undertryckning av första MF, du kommer att höra starka stationer som sänder på 28 MHz och du tror att dessa finns på 50 MHz. Vad gäller sändning så finns stor risk för att det går ut oönskade signaler. Det är stora krav på en 50 till 28 MHz transverter. En transverter för dessa band måste ha en riktig dubbelbalanserad blandare både för RX och TX samt ha riktiga avstämda kretsar som är smala nog. Det är upp till den enskilde radioamatören att veta så mycket o sin radio med transverter att han inte ställer till störningar för andra tjänster.

Transverter från 50 MHz till 145MHz

Dvs en form av uppblandare, många har en 144 – 146 MHz station med alla trafiksätt och det har genom tiderna tillverkats, hobbybyggts transverters från 50 till 144MHz. Man behöver en osc på 94 MHz, vilken går att fixa med en kristall och en tripplare. Vi får en första MF som är rät bred, och det är ju VHF mottagaren, en sådan har ett ingångsfilter som är avstämt på 144 MHz och vid – 30 dB kanske 30 MHz brett. Vi kör i sådant fall med ett 30 MHz brett roofingfilter. Det kan man kanske leva med då 50 MHz omgivningen verkar var ganska lugn numera då alla TV sändare är avstängda. Man kan om man tänker prova en sådan här transverter rita ett blockschema, där du kan beräkna spegelfrekvenser, eller andra spurrar. Använd då toner från oscillatorn, som är grundtonen från kristallen, andra och tredje övertonen, även om dessa är ganska låga i förhållande till den färdiga tripplade signalen på 94 MHz så kommer de att spela roll. Hamnar man på ett band där det finns trafik är nederlaget bara att konstatera.

Transverter från 50 MHz till 14 MHz

Eller 7 MHz, ja så kunde man göra förr oxo. Vad är då finessen med detta? Ja först måste vi tänka oss att detta var för länge sedan. Man hade inte mottagare på 144 MHz, eller man tyckte att det blev för många oönskade blandningar med 28 MHz liksom att 28 MHz var en för bred första MF. 14 MHz är smalare och bildar därför ett smalare första MF filter, roofingfilter, just därför att på de äldre mottagarna hade man en preselektor, exvis på Drake R4 serien som då kanske bara var 500 KHz bred på 14 MHz. Tänkte man då på första MF filter på den tiden? Bra fråga, jag tror inte det trots allt var så viktigt. Däremot fick man ju bara AM, SSB och CW. Idag vill vi ju kunna köra FM oxo, med en modern HF station har vi ofta FM, FMn. Men den moderna HF stationen har ju ofta 50 MHz som standard och då behövs inte transvertern. Jo man byggde även transverters från 144 MHz till 14 eller 7 MHz förr.

Vad det enklare med transverter förr?

Och ställdes det mindre krav då? Behövdes inte några goda storsignalegenskaper? Gick det trots brett första MF filter att köra transverter? Svaren är ja, förr behövde man inte ställa så stora krav då det ju var rätt tyst på andra frekvenser, exvis komradio mellan 146 – 174 MHz, det fanns inte så många relästationer på amatörbandet heller, och många bodde långt ifrån med stora riktantenner. Man kunde acceptera problem med störningar som härrörde från dåliga mottagare, breda roofingfilter etc. Många radioamatörer kunde själv bygga ett extra smalt filter, exvis ett kavitetsfilter att sätta som första filter i sin transverteranläggning. Mängden störande stationer idag är mycket större än för 30 – 40 år sedan då transverter var på modet. Man kan nog oxo säga att kraven på en ren och störningsfri amatörradioanläggning idag är mycket större. Så, ja förr gick det bra med en relativt enkel transverter, idag finns så många nya saker som gör att man måste ställa högre krav.

Mina minnen av transverterförsäljning och användning genom åren

Ja nog finns det minnen, förr sålde även SRS transvertrar, även begagnade sådana. Och skulle en sådan säljas, så ville kunden förstås ha hjälp med att löda alla sladdar. Jo det var så förr oxo, även om det då var sk ”riktiga radioamatörer” som kunde Morse och hade gjort ett mycket skitsvårt prov, så ville de ändå ha hjälp att löda sladdar. Det var inte lätt, då jag ju måste ta reda på vilken transiver de skulle använda TRVX:en till, dess utnivå kontakttyper etc. Att göra detta, kunde ta en hel dag, alla vet ju hur pilligt det är att löda sladdar, få tag på en rigg att testa på och koppla upp alltihopa. Allt medan kunden ringer och frågar när den kommer. Givetvis ritar man upp ett stort tydligt schema på hur alla sladdar skall kopplas och vad som skall göras. Sen iväg på posten med hela rubbet.

Om några dagar ringer förstås kunden och frågar hur det skall kopplas, och nu har han bytt HF-rigg, med nya kontakter, nya nivåer. Så det blir bara att löda nya sladdar, skaffa fram manualen på den nya riggen och göra nya skisser och sända iväg, allt medan kunden ivrigt ringer flera ggr den dagen och förhör sig om sladdarna är skickade.

Ja vad händer nu då, när han fått de nya sladdarna, inte funkar det inte. Långa telefonsamtal visar att han inte riktigt förstått de noggranna tydliga skisserna som jag ritat. Till slut verkar allt OK. Men redan nästa dag nya telefonsamtal, nej det funkar inte. Och det hela slutar med att kunden reser till Karlstad, med HF riggen, alla sladdar och den nyköpta dyra transvertern. Jag får snabbt städa undan på mina operationsbord, avbryta alla pågående arbeten, för att ta emot honom och koppla upp skite…öhhh transvertern. Visst, det funkar mycket riktigt inte. Så nu uppstår jobbet att reparera den HF rigg han hade tänkt använda till transverter rig, det visar sig att den var kraftigt modifierad, TRVX jacken var till något helt annat, och hela dagen går åt att göra den till original.

Den första uppsättningen sladdar då, som jag lade ner så mycket jobb på, nej gamla sladdar är det väl ingen som vill ha, trots att det tog fyra timmar att göra dem har han slängt dem.

Till slut funkar allt.

Ända till nästa dag då han ringer igen, nej det går inte, och denna gång blir det posten som får stå för transporten, en massa lådor, HF rigg, nätagg, sladdar till förbannelse, manualen transvertern, och långa brev med felbeskrivningar.  En eller två arbetsdagar passerar och efter byte av de flesta i transvertern ingående komponenter funkar allt igen.

Till slut blir det tyst i alla fall. Men /…/  Efter en vecka står den där transvertern i vår begagnathylla igen. Och allt kommer att spela upp sig en gång till nästa gång den säljs. Då upptäcker jag att det mesta är trasigt, och minst en dag går åt för en andra totalreparationen. Sladdarna ritningarna och allt arbete, förgäves. Sladdar är ju ”bara skrot” trots att det har tagit mig timmar att löda dem, så de skickas förstås inte tillbaka. Givetvis är manualen borta oxo.

Överdrivet? Njae, lite kanske, men det här är nog en ganska väl beskriven historia om vad som hände när vi sålde transvertrar under tidigt 80 tal. En sak är dock säker, inte en enda transverter såldes problemfritt. Inte en enda transverter genererade någon vinst. Inte en enda såld transverter gjorde någon kund, eller radiosäljare lycklig. Många olagbara transvertrar har passerat, många förstörda HF riggar pga av felkopplade eller trasiga TRVX:ar. Tänk vad omfattande garanti kan bli ändå.

Denna historia är kraftigt underdriven och kan nog multipliceras med faktorn 50.

Posten fick förstås en del frakttjänster betalda.

Är det konstigt att jag, SM4FPD, Roy, är lite tveksam, eller till och med lite tvär, när någon nämner ordet transverter i mitt öra?

Är det konstigt att vi numera inte hanterar begagnad amatörradio och tillbehör på SRS?

Nog borde det finnas ett fulare ord för transverter?

Jo, det fanns kunder som kunde, och kan själv, faktiskt, all ära och respekt till dessa skall vi väl tillägga. Så dessa transvertrar hade bara skador och fel som hände av sig själv. 250 procent garantifel de första 5 åren, bara.

”Riktiga radioamatörer”

Jag använder begreppet ibland, och jag hoppas ni inser att jag spelar på lite ironi här. I verkligheten är ju alla som genomgått proven riktiga radioamatörer, men det pratas en del om att de som fick lov att kunna Morse, och att de gamla proven var så otroligt svåra, så därför var de bättre förr och sk riktiga radioamatörer. Därför tillåter jag mig att skoja lite i ämnet, även om risken finns att det kan tolkas fel. Men det är ibland en känga till de äldre som kan Morse, och att de ändå inte kunde löda sina sladdar själv. Precis som dagens radioamatörer ibland inte kan. Jag är ute lite efter att skydda de nya litegrand, då det förr ju inte alls var självklart att de var duktigare eller byggde och lödde förr. Jag menar nog att amatörradio är en så bred hobby att man säkert kan säga att de flesta är mycket duktiga på någon gren av hobbyn, och inte bara lödning. Jag brukar trots alla diskussioner i ämnet ha den största respekt för alla radioamatörer oavsett vad de är duktiga på, eller efterhand blir duktiga på.

AT-500, AT-100, IC-2KL

En del info om dessa prylar följer nu, men vi måste se på när grejerna kom, detta är nämligen väldigt gamla saker som trots ålder ändå fungerar och som ICOM ägare vill använda även till moderna radiostationer. AT-100 och AT-500 såldes 1982 och några år framåt, IC-2KL kom redan 1981 och såldes under 80 talet. Som vi alla inser är det helt otänkbart att elektronik av andra fabrikat skulle ha så lång livslängd. Men ICOM har så lång livslängd och med lite trix kan man använda dem än i dag.

Modifiering av AT-100, 500, IC-2KL för att passa IC-706all

Eftersom de 24 poliga pluggarna som användes på ICOM riggarna på tidigt 80 talet inte numera kan anskaffas, finns möjligheten att själv byta ut de chassimonterade 24 poliga jackarna på IC-AT-100, AT-500 och IC-2KL.

Dessa apparater är försedda med dubbla 24 poliga jackar, avsikten med detta är att kunna koppla ihop flera tillbehör med 24 pol kontakt. Med dessa apparater följde sladdar med 24 polig plugg i båda ändar. Dessa har en förmåga att försvinna vid ägarbyte, och den nya ägaren står sig slätt. Kolla nog innan du köper en beg. sådan här apparat att sladdarna finns med. Återstår annars att byta jackar på apparaterna. Vi väljer då att sätta 1 eller 2 st 7 poliga jackar på AT-100 och 500. Två behövs om IC-2KL skall användas i framtiden. Man kan tillverka en liten plåt som täcker hålet efter den 24 poliga jacken och sätta en eller två 7 poliga DIN i denna. Obs att pin5 och 7 byglas mellan de två 7 poliga DIN som man monterar. Sedan mitten av 80 talet är det två DIN konakter på riggarna, en 7 polig ACC2 och en 8 polig ACC1. Det är ACC 2 som skall användas med dessa tillbehör. Har du en nyare ICOM radio finns det en 13 polig jack, i denna finns oxo de signaler som krävs för att få nämnda apparater att funka.

På AT-100 och AT-500 används 4 anslutningar, på IC-2KL används 5 anslutningar.

Anslutningar:

24 poliga       7 polig DIN  13 polig DIN                                            Funktion

3                    3                    3                                          PTT jordar vid sänd. AT-100, 500, 2KL

7                    5                    5                                          ALC endast IC-2KL

8                    2                    2                                          Jord, behöver ej vara skärm

12                  1                    1                                          8 Volt referensspänning alla tillb.

13                  4                    4                                          Band val, LDA alla tillb.

NC                7                    7                                          13,8 V behövs ej

Tabellen visas vilka trådar från den 24 poliga jacken som skall kopplas till denna eller de nya 7 polig DIN. ALC dvs 5 och 13,8 Volt byglas mellan DIN jackarna.

Kolla noga med manualerna till respektive apparat för att förstå sammanhanget och att göra rätt, felkopplat kan leda till skador.

Sladd IC-706all till modifierad AT-100, 500, 2KL, en fyraledare krävs.

13 polig IC-706                  7 Pol DIN på AT               Funktion

1                                          1                                          ref spänning 8 Volt

2                                          2                                          jord

3                                          3                                          Send

4                                          4                                          Band, LDA

Band spänning, eller LDA, är en specifik likspänning per band. Bandval ej för 10,18 och 24 MHz, då dessa band inte existerade när dessa apparater tillverkades.

Dessa fakta gäller alla ICOM riggar med 7 polig ACC2 jack eller 13 Polig jack som IC-706all, IC-7000, IC-718 etc.

Har du en radiostation med 24 polig jack, en IC-701, 720, 751, 740, 745, 251, 211, 254 etc. Och vill byta till en 7 polig DIN jack. Ja då måste du för att få alla funktioner använda båda, ACC1 8 polig och en ACC2 7 polig. Dvs på tillbehören två 7 poliga, på radiostationerna en 7 och en 8 polig DIN jack. På transivern går det att byta ut den 24 poliga jacken mot en liten plåt med DIN-kontakterna på. Det är dock ganska många trådar att hålla reda på, ett riktigt pilligt jobb att byta denna. Men vad gör man inte för att bevara gamla antika ICOM stationer.

Du som har en gammal ICOM AT-100, AT-500 etc

Var rädd om sladdarna med de 24 poliga pluggarna på. Skall du sälja en sådan så vill förstås den nya ägaren ha dessa sladdar med kontakter. Skall du göra något själv i framtiden är de ovärderliga.

LDA eller Send spänningen på ICOM

Bygg en sequencer

Men vad är då en sequencer? Frågar säkert många. Saken är den att många frågar mig om vi på SRS säljer en sådan, eller var man kan hitta en byggbeskrivning på en sådan. Mig veterligen finns ingen kommersiell produktion CE- märkt, typgodkänd och tillverkad med blyfritt lod etc av en sequencer för amatörradiobruk.

Här är bygget:

http://www.ok1dfc.com/EME/technic/seq/sequencer.pdf

Vad har man den till då? Ja varför inte till en anläggning med transverter och VHF PA, kombinerat med en mastoppsförstärkare för mottagning. När du trycker på PTT skall saker och ting sker rätt ordning för att inte sändareffekt, kanske 500 watt sådan, skall komma innan preampen i masten slagit ifrån. Detta sker vid PTT tryck, de fyra reläna drar i tur och ordning efter varandra, exvis med 0,1 – 0,5 sekunders fördröjning, dvs PTT tryck, sen klick…klick… klick… klick och sen kan du börja prata. När du sedan släpper PTT skall allt ske med samma fördröjning men i omvänd ordning. Givetvis kör man inte VOX eller full BK med ett sådant här arrangemang. En sådan här grej har man på månstudsanläggningar, där flera antennrelän PA, HF steg etc finns.

Förr fick radioamatören själv göra alla dessa omkopplingar manuellt. Dvs. stänga av mottagaren, flytta antennen till sändaren, slå till sändaren och prata. När han pratat färdigt skall sändaren slås av, antennen flyttas till mottagaren, mottagaren skall slås på. Så börjar han höra sin motstation.

Ja då förstår vi kanske varför en del äldre radioamatörer pratar så långa sändningspass när han väl tryckt in micken.

Att jämföra olika radiostationer

Många jämför sina radioapparater genom att lyssna på dem alternerande. Exvis jämför sin gamla IC-735 med den nya fina IC-756PROIII:an. Och det är väl kul, givetvis vill man veta hur mycket bättre den nya är. Andra jämför olika fabrikat.

Jag har ibland hört hur man testar, och ibland kommer kommenterar och frågor i spåren av sådana tester. Jag brukar då som motfråga undra om man jämfört med samma högtalare, om man jämfört med AGC tider som motsvarar samma tid på de två testade riggarna. Samt om en eller båda provats med eller utan HF steget inkopplat. I en del fall anses den radio som har bäst högtalare vara den bästa mottagaren. I andra fall den som har sämst högtalare. Sålunda är ljudet man lyssnar på det som bestämmer vilken mottagare som är bäst. En liten dålig högtalare kan hos den något hörselskadade låta ”klarast” i ljudet, medan den något yngre radioamatören tycker det fylliga ljudet på den stora högtalaren i IC-XXX låter bäst. Vad jag vill komma fram till är att om man skall jämföra mottagare med hörseltester så är det absolut nödvändigt att först bestämma sig med vilken högtalare de skall jämföras. Vidare är det nödvändigt att försöka hitta samma AGC tid, skall vi jämföra IC-735 som har två fasta AGC tider, med IC-756PROall så gäller att hitta en motsvarande tidskonstant, exvis 2,5 sekund som då bör likna IC-735:ans långsamma AGC. Skall vi jämföra PROIII:an med en annan radio på CW gäller att det är mycket viktigt att välja rätt AGC tid, PRO:ernas AGC tider är default väldigt snabb av någon anledning i CW mode. Skall man då jämföra med eller utan PRE-AMP? Alla riggar har ju lite olika förstärkning och känslighet, både med och utan PRE-ampen. Onödigt mycket förstärkning orsakar onödigt brus, liksom avstängd PRE-AMP ger på visas apparater lågt gain. Det gäller att välja förstärkning så att man exvis på de två apparater som skall jämföras har liknande nivå på atmosfärsbruset. Rätt jämfört kommer nog PROIII:an att vinna över de flesta modeller och fabrikat i de flesta frågor.

Blyfri lödning och dyra tools

Jag skrev lite om blyfri lödning förra gången, många drar sig för att köpa nya verktyg och nytt lod. Måste man då köpa nya verktyg? Dyra temperaturreglerade lödjärn, blyfritt lod etc?

Svaret är JA! Då jag inte tänker uppmuntra till lagbrott.

Men snälla nån som radioamatör bör du ju ha de verktyg som krävs för att kunna hålla på med hobbyn, vad är då en lödkolv för några tusenlappar, och en rulle lod för 400 kr. dessa saker kommer att räcka i 20 år. Den som mekar med bilar drar sig inte för att köpa en svets i minst den prisklassen, ja kanske det dubbla. Även om du bara skall löda dig några sladdar mellan dator och rigg så behövs dessa verktyg. Den som har foto som hobby, han köper verktyg minsann, stativ, objektiv, filter, programvaror, datorer, liksom den som snickrar som hobby behöver nya verktyg allteftersom förhållandena förändras och nya regler kommer. De enkla verktyg vi som radioamatör behöver är inte dyra men håller mycket länge. Dessutom är det jättekul att lära sig löda snyggt. Att sitta och löda kan man dessutom göra inomhus, vi behöver inte ett garage. Det finns radioamatörer som köpt 10 datorer i 15 år för mer än 150 000 kr under livstiden för en enda ICOM radio, eller under livstiden för en 25 kronors ostabbad lödkolv.

Blyfritt lödtenn i handeln

Jag ifrågasatt varför det säljs blylegerat lödtenn hos exvis BILTEMA i förra nyhetsbrevet. Nu ser jag att i senaste katalogen så säljer de sk ”miljövänligt lödtenn” med kopparlegering. Åtminstone en av fyra sorters lod är sådant, (min tolkning av katalogtexten). Ehuru detta är blyfritt är det upp till var och en att tolka. Man kan ju fråga och samtidigt få uppgifter om smälttemperatur, typ av flussmedel, dvs om detta lämpar sig för elektronik etc. På Clas Olsson verkar det inte finnas kunskap om blyfritt tennlod. Utan man säljer som förr blylegerat, utan specifikationer om varken smälttemperatur legering eller typ av flussmedel.

Om det ändå känns osäkert och man vill löda av högsta kvalitet till sina byggen och dyra radiostationer rekommenderar jag att köpa kvalitetslod hos exvis ELFA.

Jag kör med en 160 m antenn

Och på 50 MHz med en 6 meters antenn. Men hur långa är dessa då, ändmatade eller dipoler?

Visst är väl en 160 meters antenn 160 meter lång, eller är den en halvvågsdipol på 2 x 40 meter, dvs 160 meter är bara 80 meter lång. Är en 6 meters antenn 6 meter lång eller bara hälften, dvs 3 meter? När man utrycker sig så här är chansen att bli missförstådd stor och kanske är det vad som är tanken. Eller slarv. Vad är det för fel att säga: min antenn är 160 meter lång och jag kör den på 1845 kHz. På 50 MHz är min antenn en halvvågsdipol på 2 x 1,4 meter. Ja de flesta inser att jag är ute efter att döda det urgamla sättet att ange frekvenser i våglängd. Idag har vi alla skalor på våra radioapparater som är graderade mycket noggrant i Hz, med prefixet kilo eller Mega. Varför då översätta till ungefärlig våglängd? Vi hörs på 40 meter, ja men vilken frekvens? Jag söker en kristall på 20 meter, hur lång är då en sådan kristall. Varför står det 17 på bandomkopplaren på slutsteget när det skall gå på 18 MHz? Varför skall man köra 17 när det egentligen är 18114 kHz. Jo svaren är att sådant här inte går att ändra på, radioamatörer tyckte det var bättre förr, och kanske vill göra det lite svårt och komplicerat för nybörjaren.

Grön radio

Många tycker det är spännande med militärens gröna radioapparater. Här är en sajt där man kan se många sådana.

http://www.armyradio.com/arsc/customer/product.php?productid=1355&cat=71&page=1

Det är mycket fascinerande hur militären skapat alla tänkbara former av stabila tunga gröna radiogrejer av alla de slag. Tänk vad detta skall ha kostat. Frågan är om det har utvecklat radiotekniken? Säkert är det så liksom att det har utvecklat skydd av elektronik i kraftig täta boxar, och inte minst lödningarna. Att försvaret rodde att deras radiogrejer måste hålla i hundra år verkar dock ha varit en felbräkning och massor av reservdelar har genom tiderna slängts då modeller skrotats.

Många har en RA-200, det är intressant att dessa sparas som en sorts kulturobjekt.

IC-7600 kan du se här:

http://www.icom.co.jp/world/news/090120/index.html

En maskin som kommer att ersätta IC-756PROIII.

Från Wolfgangs mejlings lista

IC-7600 nu prissatt, pris inkl moms 45.000:-

Titta gärna in på vår nya websida.

All in One, ett loggingprogram (gratis)
http://www.geocities.com/ghafler.geo/wd8knc

Wxtrack V3.7.0 ät ett gratis satellitspårningsprogram:
http://www.satsignal.eu/software/wxtrack.htm

GroundMap 2 (gratis)
är ett program för att sätta samman vädersattelitbilder med:
http://www.david-taylor.myby.co.uk/software/groundmap.htm

Zplots, ett gratisprogram för antennberäkningar:
http://www.ac6la.com/zplots.html

Transmission line details är ett gratisprogram för exprimentering av koaxialkablar:
http://www.ac6la.com/tldetails.html

Mox Gen är ett annat gratis antennexperiment program:
http://www.ac6la.com/

QSWer är ett gartisprogram, som fungerar tillsammans med CommCat, Ham Radio De Luxe, Logic och HAM-LOG.
Programmet sände data som frekvens, trafiksätt mm till MyQSX hemsida.

POI points of intrest, ladda ner gratis till din GPS. POI för hela Europa. Bensinstationer, museer, bilverkstäder, parkering sport mm
http://www.poi-service.de/

Lyssna på radiomottagare som står placerade i länder över hela världen. Du kan själv fjärrstyra dem.
http://www.globaltuners.com/

http://fmscan.org/index.php

Fjärrstyrda radios i Nya Zeeland:
http://radio.owdjim.gen.nz/

Många roliga saker på dessa sidor:
http://www.g3vfp.org/circuits.html
http://www.g3vfp.org/download.html

Intressant program AIR-link express:
http://www.airlinkexpress.org/index.htm

73 de
Wolfgang
Url : http://ham.srsab.se

Bygg en extended dubbel Zepp

Här finns en teori och praktiskt utformning av en sådan.

http://www.sm5fan.com/zepp-antenna/d-zepp.htm

Ett intressant projekt, lägg märke till att artikelns 0,64 våglängder per ben är nära en 5/8 våglängd, som ju är lika med 0,625 våglängd. Räknar du lite på saken kanske din DubbelZepp redan är så lång på någon frekvens. För att räkna åt andra hållet, dvs hur lång våglängden är vid 0,64 våglängd tar du fram det inverterade värdet av 0,64 som då blir 1/0,64 = 1,56. Dvs 1,56 av en helvåg.

Och det kan vara kul att testa den på en sådan frekvens.

Obs att en extended dubbel Zepp är den då bara på en frekvens. På de andra frekvenserna är den en dubbel Zepp. Artikeln avser beräkna antennen med balun och en längd stege som medger matning med koax. Med dubbel Zepp menar man vanligen att man matar med stegen hela vägen och via en symmetrisk antennavstämmare.

Födelsedagar på SSA hemsida

Många saknar födelsedagarna på SSA:s hemsida, dvs där radioamatörer som fyller år aktuell dag presenteras. Men den finns faktiskt på den nya hemsidan. Kolla in på  http://www.ssa.se/

Klicka sedan på ”NYHETER” och då kommer sex rubriker upp varav den nedersta är födelsedagar.

Där kan du se vilka som blir äldre och som skall grattas. När du ändå är på SSA:s hemsida varför inte kolla igenom resten. Det kan finnas nyheter och intressanta informationer som du har bruk för. Varför inte studera ”bli radioamatör” det är bra att veta vad som gäller när du skall försöka få din kompis att ta det stora steget. Under ”nyheter” och sedan ”nya medlemmar” kommer efterhand listan på de nya radioamatörerna tillbaka.

PG-Gängor

Vi har alla hört talas om SI eller metriska gängor exvis M3, M6 och upp till lite större M12 gängor. Dessa gängor mäts i SI enheten meter, eller decimala delar av meter, millimeter, både diameter och stigningen. Vi vet att de sk Withwort gängorna fortfarande används i en del länder och på vissa bildelar. Där finns grovgänga UNC (Coarse) och fingänga UNF (fine). WW gängorna mäts i tum både diameter och stigningen som är antal gängor per tum.

Men vad är då PG-gängor? Jo det är gängorna på kabelförskruvningar. Dvs där du avlastar starkströmskablar och får dem vattentätt införda i kabelskåp etc. Här kan du se exempel: http://www.miltronic.se/documents/Gangdimensioner%20forskruvningar%202007.pdf

Då det är mer aktuellt med EMC-täta förskruvningar är ämnet mer aktuellt även för EMC numera. Vi talar om förskruvningar som förutom att ge en vattentät kabelgenomföring även ger kontakt mellan kabelns skärm och skåpets hölje. Då radioamatörer ibland bygger reläskåp, skåp för rotormanöver etc för utomhusplacering är det numera nödvändigt att använda EMC material.

EMC = Eleketro Magnetic Compatibility

Eller på Svenska: förmågan för elektriska saker att kunna samverka, dvs inte störa varandra. En nog så viktig sak när vi radioamatörer bygger anläggningar. I ovanstående artikel nämner jag förskruvningar där kabelns skärm ansluts till skåpets hölje, just precis vid den punkt kabeln går in. Förr anslöts skärmen inne i skåpet, Dvs man drog in kabeln, skalade den anslöt alla ledare och skärmen till en plint. Från plintens anslutning för skärm gick sedan sen sladd till skåpets hölje. Dern här typen av skärmanslutning ger oss väldigt dålig funktion av skärmningen. Kanske den till och med ger mer strålning än ingen skärmning alls. De som bygger VHF och UHF grejer inom radio, vet att koaxialkontakterna måste sitta fast i skärmboxens hölje, man kan inte tillåta en sladd som anslutning av skärmen. Starkströmsanläggningar skall idag byggas med HF till UHF i tanken. Eller sammanfattat jord och jordning är svårt och HF, VHF och UHF teknik, och måste göras med hjärnan.

Pragmatisk, Pragmatism, Pragmatiker, (vårt underliga språk)

Hörde på nyheterna i morse, (i mitten av jan) och det var ett reportage om Centerpartiets problem med kärnkraften. Dess framtida vara eller inte vara. Man använde ord som Centerns pragmatiska inställning, centerns pragmatism, centerns pragmatiker etc. Oavsett inställning i kärnkraftfrågan, vore det kul att veta vad dom talade om så jag har försökt, med undertryck på försökt, ta reda på vad pragmatisk, pragmatism, pragmatiker betyder. Inte så lätt minsann. Hur skall vi förstå våra folkvalda och makthavare om de inte kan tala begripligt?

Jag har hittat några ”förklaringar”:

1. Pragmatism är en amerikansk filosofi, en sort sanningsteori, från slutet av 1800 talet, som fortfarande i vissa kretsar är en vedertagen lära.

2. Pragmatiker, några av dem, anser att vad som är sant är nyttigt för livet eller verksamheten, andra att en hypotes är sann om den möjliggör att förutsägelser går i uppfyllelse.

3. Pragmatism, den kunskapsteoretiska åsikt, som anser kunskapens sanning vara identisk med dess nytta för livet.

4. Pragmatism som sanningsteori, betecknar en teori om vad sanning kan tänkas vara.

5. Den kinesiska regimen är pragmatisk nog att tillåta ett i stor utsträckning kapitalistiskt näringsliv, trots att den officiella politiken egentligen är kommunistisk.

6. Pragmatisk, praktiskt orienterad; inriktad på vad som fungerar snarare än vad som är helt enligt teori eller ideologi.

7. Pragmatik är ett begrepp inom språkfilosofin och språkvetenskapen. Pragmatik är läran om språkets användning och yttrandens kontextberoende betydelser. Satsen Du vet inte vad klockan är(?) är ett exempel på ett tänkbart studieobjekt för pragmatiken.

Nej detta klarar jag inte, jag har ingen aning om var Centern står i kärnkraftfrågan. Med användande av svåra ord kan dom prata skit i massor utan att säga ett begripligt ord. Den där förklaringen, nummer 6, hmmm jo det vore ju något att komma med i kärnkraftfrågan, och vara praktiskt orienterad, dvs vi talar nu mer om ideologi. Sjuan säger ju allt om kärnkraftfrågan inom partiet, och vad betyder frågetecken inom parantes. (ironisk)

Eller?

Ibland när man hör politiker använda sådana här kostiga ord får man intrycket att de använder dem som ”fula ord”, man är ute efter att skada någon, prata ner någon, man kallar dem något fult med ett fint ord. Exvis: Dessa pragmatiska transvertrar. Vilket då med fina ord skulle betyda ”skitgrejer”.

Nån som kan förklara Pragmatisk? Eller vad är en Pragmatiker är? Eller hur är man som Pragmatist.

Ett matematiskt mysterium eller magi?

Jag fick den här vetenskapliga avhandlingen av Gösta, SM4CTT, ett vetenskapligt psykologiskt test av din personlighet, klurigt, testa skall du se:

Vem är din förebild?

 Försök att göra detta utan att fuska!

Scrolla inte ner förrän du gjort testet, du kommer att bli förvånad. Ta fram en kalkylator (Din dator har en).

1 Välj din favoritsiffra mellan 1 - 9.  Exvis din distriktsiffra.

2 Multiplicera den med 3.

3 Lägg till 3, och multiplicera med 3 igen (jag väntar medan du tar fram kalkylatorn...)

4 Du har nu ett två- eller tresiffrigt tal.

5 Addera siffrorna i detta tal.

Skrolla nu ner

Kolla nu med ditt tal vem din förebild är i listan nedanför:

1 Einstein

2 Nelson Mandela

3 Abraham Lincoln

4 Helen Keller

5 Bill Gates

6 Gandhi

7 George Clooney

8 Thomas Edison

9 SM4FPD

10 Abraham Lincoln

Experimentet visar att alla siffror har samma värde, och därmed kan vi skippa all matematik.

De

SM4FotPeDahl Roy